Justitieutskottets betänkande nr 4 år 1972

JuU 1972: 4

Nr 4

Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1972/73
till polisväsendet, m. m. jämte motioner.

ANDRA HUVUDTITELN

Polisväsendet

Inledning

Uppgifterna i statsverkspropositionen (s. 15) rörande brottslighctsutvecklingen
kan kompletteras med följande sammanställning, som visar
antalet brottsbalksbrott åren 1970 och 1971 månad för månad. Siffrorna
bygger på statistiska centralbyråns månadsstatistik över de brott som
har kommit till polisens kännedom. Det bör understrykas att siffrorna
är preliminära och erfarenhetsmässigt lägre än de som redovisas i årsstatistiken.

1970 1971 Förändring

Antal Procent

januari	31 445	41 205	+	9 760	+	31,0%
februari	32 556	41 864	+	9 308	+	28,5 %
mars	38 310	45 273	+	6 963	+	18,2%
april	41 458	49 012	+	7 554	+	18,2%
maj	46 311	52 093	+	5 782	+	12,5 %
juni	48 799	56 637	+	7 838	+	16,3 %
juli	46 968	49 323	+	2 355	+	5,0 %
augusti	53 918	55 538	+	1 620	+	3,0 %
september	55 330	56 589	+	1 259	+	2,3 %
oktober	53 378	53 383	+	5	±	0,0 %
november	44 471	44 423	—	48	±	0,0 %
december	39 077	40 597	+	1 520	+	3,6 %
Summa	532 021	585 937	+:	53 916	+	10,1 %

Beträffande de särskilda brotten kan nämnas att enligt samma preliminära
statistik brotten mot 3 kap. brottsbalken (misshandel och andra
brott mot liv och hälsa) minskat från 18 832 (1970) till 18 268 (1971)
eller med 3,0 procent, att brotten mot 8 kap. brottsbalken (stöld, rån
och andra tillgreppsbrott) ökat från 379 379 (1970) till 442 312 (1971)
eller med 16,6 procent samt att brotten mot 9 kap. brottsbalken (bedrägeri
och annan oredlighet) minskat från 61 308 (1970) till 51 088
(1971) eller med 16,7 procent.

1 Riksdagen 1972. 7 sami. Nr 4

JuU 1972: 4

1. Handläggning av passärenden. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i
propositionen 1972: 1, bilaga 4, under punkten B (s. 17—25) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen godkänner dc riktlinjer för handläggning av passärenden
som förordats i propositionen.

2. Rikspolisstyrelsen. Kungl. Majit har under punkten B 1 (s. 25—28)
föreslagit riksdagen att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000 kr., varav 5 400 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Motion

I motionen 1972: 652 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställes såvitt nu
är i fråga att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av polisorganisationen
i syfte att undersöka möjligheterna att decentralisera ledningsfunktionerna
och på effektivaste sätt utnyttja befintliga resurser
(yrkande 2).

Utskottet

Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes.

I motionen 1972: 652 framhålles att den ökande brottsligheten ställer
och kommer att ställa stora krav på polisorganisationen liksom på
de enskilda polismännen. Det personaltillskott till den lokala polisorganisationen
på cirka 30 procent för den kommande femårsperioden,
som rikspolisstyrelsen i sin långtidsbudget ansett erforderligt för att
möta utvecklingen, innebär emellertid enligt motionärerna en ökningstakt
som inte är möjlig med tanke på kraven från andra samhällssektorer.
Motionärerna anser det därför angeläget att en översyn görs av
polisväsendet i syfte att utreda om tillgängliga resurser kan utnyttjas
mer effektivt. Vid en sådan översyn bör enligt motionärerna stor vikt
läggas vid att undersöka om vinster kan nås genom decentralisering av
ledningsfunktionerna. Mycket tyder nämligen på, anser motionärerna,
att rikspolisstyrelsen i allt högre grad övertar ledningsfunktioner från
den regionala polisledningen. En sådan utveckling, som motionärerna
finner strida mot strävandena till en ökad förankring av polisen hos allmänheten
och mot länspolischefernas möjligheter att på bästa sätt utnyttja
tillgängliga personella resurser, kan enligt motionärerna icke accepteras.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att ett intensivt rationaliseringsarbete
under en följd av år pågått inom polisväsendet i syfte att
förbättra arbetsmetoderna och öka polisens effektivitet. Genom ökad
användning av tekniska hjälpmedel, icke minst på ADB-området, och

JuU 1972:4

genom organisatoriska förändringar har betydande vinster kunnat uppnås.
Ett led i detta arbete, som nyligen varit föremål för riksdagens
bedömande, utgör polisutredningens förslag rörande indelningen i polisdistrikt
och organisationen av den regionala polisverksamheten. Reformen,
om än mindre omfattande än utredningen avsett, kan förväntas
ge ökad polisiär effektivitet på lokal- och regionplanen. I samma
riktning verkar de rationaliseringssträvanden som kontinuerligt fortsätter
i rikspolisstyrelsens regi. En särskild översyn vid sidan härav i enlighet
med motionärernas förslag synes inte påkallad. Utskottet vill tillägga
att utskottet under handläggningen av detta ärende inte erhållit några
upplysningar som bestyrkt motionärernas påstående att rikspolisstyrelsen
i allt högre grad övertar ledningsfunktioner från den regionala
polisledningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1972/73 anvisar
ett förslagsanslag av 70 000 000 kr., varav 5 400 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beträffande översyn av polisväsendet avslår motionen
1972: 652 såvitt nu är i fråga.

3. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. Maj:t har under
punkten B 2 (s. 28—30) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Inköp
av motorfordon m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 27 000 000 kr., varav 20 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1972: 900 av herr Ekinge m. fl. (fp, c, m) hemställes att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en översyn av sjöpolisverksamheten
samt förslag till en fast organisation av denna verksamhet.

I motionen 1972: 915 av herr Polstam m. fl. (c, s, fp, m) hemställes
att riksdagen måtte besluta att sjöpolisverksamheten utbygges i enlighet
med rikspolisstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1972/73,
alternativt att en polisbåt tills vidare omdisponeras från annan region
och placeras i Norrköpings polisdistrikt.

Utskottet

För sjöpolisverksamheten har under senare år stått till förfogande 14
båtar. Verksamheten har varit koncentrerad till Luleåregionen (1 båt),
Stockholmsregionen (6 båtar), Västeråsregionen (1 båt), Nyköpingsregionen
(1 båt), Karlskronaregionen (1 båt), Göteborgsregionen (3 båtar)
och Mariestadsregionen (1 båt). Rikspolisstyrelsen har fastställt stationeringsorter
för båtenheterna och meddelat föreskrifter för personalt
Riksdagen 1972. 7 sami. Nr 4

JuU 1972: 4

lens och båtarnas utrustning m. m. I Stockholms polisdistrikt finns en
särskild sjögrupp inrättad inom centralpolisen. En motsvarande organisation
prövas på försök i Göteborgs polisdistrikt. I övriga polisdistrikt
med båtenhet avdelas för verksamheten särskild personal för den seglationstid
länspolischefen bestämmer. Under seglationssäsongen inrättas i
Stockholms- och Göteborgsregionerna s. k. skärgårdskommandon, vilkas
verksamhet bygger på samverkan mellan båt- och helikopterburna samt
landbaserade polisstyrkor med fasta och bärbara radiostationer. Sjöpolisenheterna
har i första hand att övervaka ordning och säkerhet till
sjöss, utmed stränder och kajer samt på öar och holmar. Bland arbetsuppgifterna
kan vidare nämnas spaning efter brottslingar, rymlingar och
försvunna personer, övervakning av efterlevnaden av föreskrifter beträffande
naturvård, jakt och fiske samt sjötrafikövervakning. Det bör
särskilt nämnas att ingripanden och utredningar i anledning av oljeutsläpp
samt gräns- och skyddsområdesövervakning ökat i antal. Sjöpolisen
ingår i sjöräddningsorganisationen.

På grundval av erfarenheterna av den hittills bedrivna verksamheten
föreslår rikspolisstyrelsen i anslagsäskandena för budgetåret 1972/73
en utbyggnad och omorganisation av sjöpolisen. Förslaget innebär att
en ny polisbåt stationeras i ettvart av Norrköpings och Malmö polisdistrikt
samt att den båt som f. n. är stationerad i Mariestads polisdistrikt
med Vänern som verksamhetsområde omstationeras till Karlstads
polisdistrikt. Vidare planeras en grundorganisation med sjögrupper
eller sjösektioner inom de berörda polisdistrikten, varigenom
sjöpolisen skall få en fastare förankring i polisorganisationen. Omorganisationen
beräknas också medföra att seglationstiden kan förlängas betydligt
och att de materiella resurserna kan utnyttjas mera rationellt.
Anslagen för inköp av de nya polisbåtarna har av rikspolisstyrelsen placerats
i prioritetsgrupp 3 (en stor båt) och prioritetsgrupp 4 (en medelstor
båt). Styrelsen beräknar att erforderliga tjänster skall kunna inrättas
med ianspråktagande av nya tjänster som polisväsendet kan komma
att tillföras för budgetåret 1972/73, varjämte i mindre utsträckning
tjänster kan överföras från annan organisationsenhet.

I motionerna 1972: 900 och 1972: 915 framställda yrkanden går i
huvudsak går ut från behovet av ytterligare polisbåtar med hänsyn till
att sjöpolisverksamheten på långa kuststräckor är endast föga utbyggd
eller saknas helt. I den förstnämnda motionen begäres en översyn av
verksamheten i syfte att tillskapa en fastare och mer permanent organisation
av sjöpolisen samt att nå samverkan på ifrågavarande område
mellan polisen och andra myndigheter. I motionen 1972: 915 förordas
en sådan utbyggnad av sjöpolisverksamheten som rikspolisstyrelsen
föreslagit i anslagsäskandena. Som alternativ föreslår motionärerna att
en polisbåt tills vidare omdisponeras från annan region till Norrköpings
polisdistrikt.

JuU 1972: 4

Det stigande antalet fritidsbåtar och den ökade fritidsbebyggelsen i
närheten av kuster och stränder medför ökade krav på polisiära insatser
i dessa områden, och utskottet anser liksom rikspolisstyrelsen att en
utökning av sjöpolisverksamheten är starkt motiverad. Utbyggnadstakten
får emellertid bestämmas med hänsyn till möjligheterna att ställa
medel till förfogande. Ett mera rationellt utnyttjande av befintliga resurser
synes kunna uppnås, bl. a. genom sådana åtgärder på det organisatoriska
planet som styrelsen föreslagit. I anslutning till yrkandet i
motionen 1972: 915 om omdisponering av en båt till visst polisdistrikt
vill utskottet erinra om sitt uttalande föregående år (JuU 1971: 5 s. 11)
att tillfälliga lokala behov i viss utsträckning bör kunna tillgodoses genom
omdisponering av båtar. Utskottet förutsätter att rikspolisstyrelsen
beaktar möjligheten till en sådan flexibilitet i utnyttjandet av tillgängliga
båtar. Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1972: 915
finner utskottet med hänsyn till vad sålunda anförts icke påkallad. Vad
beträffar yrkandet i motionen 1972: 900 om en översyn av sjöpolisverksamheten
framgår av rikspolisstyrelsens petita att styrelsen övervägt
formerna för verksamheten och framlagt förslag till en omorganisation.
Förslaget, som i väsentliga delar synes tillgodose motionärernas
önskemål, bör enligt utskottets mening genomföras i den takt resurserna
medger. Behov av ytterligare översyn synes f. n. inte föreligga. I
anslutning till motionärernas uttalanden om angelägenheten av bättre
samverkan vill utskottet emellertid liksom föregående år understryka
vikten av ett effektivt samarbete mellan polisen och tullverkets kustbevakning.
I enlighet med det anförda avstyrkes även motionen 1972: 900.

Mot Kungl. Maj ris anslagsberäkning har utskottet ingen erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ris förslag och med avslag
på motionen 1972: 915 såvitt gäller medelsberäkningen
till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 27 000 000 kr., varav
20 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beträffande omdisponering av en polisbåt avslår
motionen 1972: 915 i denna del,

3. att riksdagen beträffande översyn av sjöpolisverksamheten avslår
motionen 1972: 900.

4. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj ris förslag under punkten B 3 (s. 30—32) och
hemställer

att riksdagen till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
57 350 000 kr., varav 33 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JuU 1972: 4

5. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av brott mot rikets säkerhet m. m. Kungl. Maj:t har under punkten
B 4 (s. 32) föreslagit riksdagen att till Polis verket: Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 41 680 000 kr.

Motion

I motionen 1972: 907 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk)
yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att den del av säkerhetspolisens
organisation som innebär registrering och rapportering av
politisk verksamhet och inblandning över huvud upplöses och att säkerhetspolisens
alla politiska register brännes under betryggande kontroll
samt att riksdagen i första hand reducerar anslaget till särskild polisverksamhet
i enlighet härmed eller i andra hand avslår anslaget.

Utskottet

Den polisiära säkerhetstjänsten i Sverige leds av en särskild avdelning
inom rikspolisstyrelsen, den s. k. säkerhetsavdelningen. Då säkerhetsärenden
handlägges i styrelsen, som har parlamentarisk förankring genom
sex av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, deltar säkerhetsavdelningens
chef i sammanträdena. Frågor om förebyggande och hindrande
av brott mot rikets säkerhet ankommer på en byrå A under säkerhetsavdelningen.
Denna byrå sörjer också för utbildning i säkerhetsskydd,
personalkontroll och utlänningskontroll. Spaning och utredning av indikationer
på brott mot rikets säkerhet handlägges inom en byrå B. Vid
säkerhetsavdelningen finns ett för den särskilda polisverksamheten erforderligt
register.

I motionen 1972: 907 yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall
hemställa att säkerhetspolisens organisation, såvitt den innebär registrering
och rapportering av politisk verksamhet och inblandning över huvud,
upplöses och att dess politiska register brännes samt att förevarande
anslag i första hand reduceras i överensstämmelse härmed eller,
i andra hand, helt avslås. Till stöd för yrkandet anföres bl. a. att den
s. k. politiska åsiktsregistreringen i Sverige icke har upphört och att
denna verksamhet diskriminerar framför allt dem som arbetar för
socialismens genomförande.

Utskottet vill erinra om att den parlamentariska nämnden i Wennerströmsaffären
i sitt utlåtande Handläggningen av säkerhetsfrågor (SOU
1968: 4) utförligt redovisat de synpunkter som kan anläggas på problemställningarna
kring det hos säkerhetsavdelningen vid rikspolisstyrelsen
förda registret och den därav berörda verksamheten. F. n. gäller
enligt personalkontrollkungörelsen (1969: 446), som trädde i kraft den

JuU 1972:4

1 oktober 1969, att i registret får införas uppgifter som behövs för den
särskilda polisverksamheten. Anteckning i registret får icke göras enbart
av det skälet att någon genom tillhörighet till organisation eller på
annat sätt givit uttryck för politisk uppfattning. I övergångsbestämmelserna
till kungörelsen stadgas att uppgift som finns i registret när kungörelsen
träder i kraft icke får lämnas ut, om den är av sådan beskaffenhet
att den enligt kungörelsen ej skulle få antecknas i registret. Det
föreskrives också att sådan uppgift skall avföras ur registret så snart
det kan ske. I enlighet härmed har företagits en systematisk genomgång
av registret i syfte att gallra ut uppgifter som icke skall förekomma
där. Enligt vad utskottet inhämtat är utgallringen i huvudsak avslutad.

Mot denna bakgrund anser utskottet, som fått en redogörelse för
grunderna för anslagsberäkningen, att motionen bör avslås. Utskottet,
som inte har någon erinran mot anslagsberäkningen, hemställer

att riksdagen dels avslår motionen 1972: 907 såvitt gäller säkerhetspolisens
organisation och register, dels med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag på motionen 1972: 907
i övrigt till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande
och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 41 680 000 kr.

6. Polisverket: Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkten B 5 (s. 33) och hemställer

att riksdagen till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

7. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har
under punkten B 6 (s. 33—37) föreslagit riksdagen att

1) godkänna de grunder som förordats i propositionen för skadeersättning
till personal för arrestbevakningsuppgifter,

2) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 076 750 000 kr., varav
247 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1972: 312 av herr Nisser m. fl. (m) hemställes att riksdagen
uttalar att de avdelningar inom polisen och tullen som handhar
narkotikabekämpningen i första hand bör förstärkas.

I motionen 1972: 428 av herr Bohman m. fl. (m) hemställes att riksdagen
till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 112 550 000 kr., varav
300 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JuU 1972: 4

I motionen 1972: 652 av herr Fälldin m. £1. (c) hemställes såvitt nu
är i fråga att riksdagen beslutar att till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 1 091 750 000 kr., varav 247 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
(yrkande 1).

I motionen 1972: 906 av herr Helén m. fl. (fp) hemställes såvitt nu
är i fråga att riksdagen under andra huvudtiteln B 6 Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit,
anvisar 14 000 000 kr., avseende 300 polistjänster (yrkande 1).

I motionen 1972: 911 av fru Kristensson m. fl. (m) hemställes att
riksdagen i anslutning till prövningen av utgifterna under Bilaga 4 till
statsverkspropositionen, punkt B 6 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader,
ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om
förstärkning av polisverksamheten i Stockholm.

I motionen 1972: 917 av herr Rimås (fp) föreslås att riksdagen måtte
hemställa hos Kungl. Maj:t om vidtagande snarast möjligt av sådana
åtgärder att de resurser, som ställes till polisens och rättsväsendets förfogande,
i första hand användes för beivrande av verklig kriminalitet.

Utskottet

Kungl. Maj:ts förslag innefattar medel för inrättande av 200 nya
tjänster för polismän och för anställande av 30 nya tjänstemän i övrigt.
Av polismanstjänsterna avses 90 för övervakningstjänst, 20 för trafikövervakning,
60 för spanings- och utredningsverksamhet samt 30 för
vikariats- och förstärkningstjänstgöring. De nya tjänsterna i övrigt är
avsedda att tas i anspråk för arbetsuppgifter som kan föras över från
polisutbildade tjänstemän till biträdespersonal.

I motionerna 1972: 428, 1972: 652 och 1972: 906 har föreslagits anslagsökningar
för att möjliggöra mer långtgående personalökningar.
Motionen 1972: 428, vars motivering återfinns i motionen 1972: 294,
innefattar yrkande om anvisning av ytterligare 35,8 milj. kr. för att —
utöver Kungl. Maj:ts förslag — inrätta 710 polismanstjänster och anställa
60 andra tjänstemän. I motionerna 1972: 652 och 1972:906
föreslås en ökad medelsanvisning av 15 milj. kr. beräknad för 300
polismän utöver Kungl. Maj:ts förslag. Av den ökade medelstilldelningen
skall enligt motionen 1972: 906 14 milj. kr. anvisas under
ifrågavarande anslag och återstoden under utrustningsanslaget, behandlat
nedan under punkten 8.

Motionärerna motiverar de föreslagna förstärkningarna främst med
att ökningen av antalet brott som kommit till polisens kännedom fortgått
och med att arbetstidsförkortningen — vars senaste etapp för polisväsendets
del genomfördes den 1 januari 1972 — medfört att de polismanstjänster
som inrättats de senaste åren inte inneburit något netto -

JuU 1972: 4

tillskott av personal. Motionärerna är oroade över den låga uppklaringsprocenten
och framhåller att arbetsbalansema på utredningsavdelningarna
ofta är sådana att svårigheter föreligger att utreda även brott
med känd gärningsman. Motionärerna framhåller också vikten av polisens
brottsförebyggande verksamhet och påpekar i anslutning härtill
att behov föreligger av ökad fotpatrullering och satsning på ett system
med kvarterspolis. I motionerna 1972: 428 och 1972: 906 hänvisas också
till vissa försök av bl. a. rikspolisstyrelsen, vilka visar att en ökad
trafikövervakning medför en kraftig minskning av antalet trafikolyckor.

Av tillgängligt statistiskt material framgår att brottsligheten successivt
ökat under hela 1960-talet. Under år 1970 ökade antalet brottsbalksbrott
i högre grad än tidigare, eller med 17,9 procent i förhållande
till 1969, då den särskilda aktionen mot narkotikabrottsligheten
medförde att ökningen blev mindre än den genomsnittliga, ökningen
har fortsatt under år 1971 och har för året uppgått till 10,1 procent i
förhållande till 1970. Det bör dock anmärkas att en nedgång i ökningstakten
förmärkts under senare halvåret (se tabellen s. 1).

Utskottet anser det ytterst angeläget att polisen har resurser för att
med kraft möta brottsutvecklingen och för att i övrigt kunna fullgöra
sina uppgifter. Möjligheterna härtill har också betydligt förbättrats senare
år genom den omfattande upprustning av polisväsendet som skett
i fråga om både materiel och personal. Här må nämnas att enbart under
de senaste fem budgetåren den lokala polisorganisationen tillförts
nära 2 150 tjänster, varav ca 1 650 polismanstjänster. Antalet polismanstjänster
uppgår därigenom f. n. till 13 625, vartill kommer ungefär
800 polismän som är under utbildning eller väntar på fasta tjänster.

Som framhållits under punkten 3 ovan har även ett intensivt rationaliseringsarbete
bidragit till att förenkla och effektivisera polisverksamheten.
Utskottet vill emellertid understryka att varaktiga garantier mot
en ökad kriminalitet i framtiden inte kan skapas enbart genom förstärkning
av polisens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet.
Härför erfordras åtgärder på en mycket bred front och inom
skilda områden av den offentliga verksamheten, varvid ansvaret inte
endast vilar på samhällsorganen utan insatser också krävs av de enskilda
medborgarna.

I fråga om förstärkningen av polisverksamheten måste enligt utskottets
mening till en början beaktas att den ekonomiska utvecklingen nödvändiggör
en mycket restriktiv budgetpolitik och en stark återhållsamhet
beträffande ökning av utgifterna på den offentliga sektorn. Med hänsyn
till det totala bruttotillskottet av tjänster inom statsförvaltningen enligt
årets statsverksproposition innebär redan förslaget att tillföra den lokala
polisorganisationen 230 nya tjänster en stark prioritering av polisverksamheten.
Hänsyn måste vidare tas till de kraftiga förstärkningar av

Juli 1972: 4

polisens personella och tekniska resurser som enligt vad nyss sagts har
ägt rum de senaste åren och till det rationaliseringsarbete som ständigt
pågår. Härvidlag bör särskilt nämnas de av riksdagen nyligen beslutade
reformerna inom polis- och åklagarväsendet (se JuU 1972: 1) samt det
successiva överförandet av uppgifter, som är av icke renodlat polisiär
natur, till annan personal. Mot denna bakgrund anser utskottet att
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om den lokala polisorganisationen innebär
en tillfredsställande avvägning. Utskottet har vid detta ställningstagande
även beaktat verkningarna av den arbetstidsförkortning som för polisens
del inträtt den 1 januari 1972. Utskottet tillstyrker således Kungl.
Maj:ts förslag och avstyrker motionerna 1972:428, 1972:652 och
1972: 906 såvitt de avser ifrågavarande anslag.

I motionerna 1972: 312, 1972: 911 och 1972: 917 framställes yrkanden,
som utan att direkt ta sikte på höjning av ifrågavarande anslag
berör effektiviteten i polisverksamheten inom skilda områden. Mot bakgrunden
av det tilltagande narkotikamissbruket och den därmed sammanhängande
ökningen och internationaliseringen av brottsligheten
hemställes i motionen 1972: 312 om uttalande av riksdagen att de avdelningar
inom polisen och tullen som handhar narkotikabekämpningen
i första hand bör förstärkas. I motionen 1972: 911 riktas uppmärksamheten
på polisens situation i Stockholm, och även i denna motion
anges den av internationella ligor organiserade narkotikabrottsligheten
som en dominerande orsak till svårigheterna i polisverksamheten. Härtill
bidrar också enligt motionärerna ökningen av antalet våldsbrott, det
tilltagande bruket av skjutvapen vid rånöverfall och det ökade inslaget
av våld mot polismän. Motionärerna framhåller vidare att överfall mot
butiksägare och varuhuspersonal är vanligt förekommande samt att ordningsläget
i tunnelbanan är otillfredsställande. Allvarliga problem utgör
också de störningar i cityområdet som vållas av narkotika- och spritpåverkade
personer och ungdomsgäng samt den tilltagande illegala
klubbverksamheten. Enligt motionärerna leder brottsutvecklingen i
Stockholm till att polisen mera planmässigt måste prioritera vissa utredningar
och lägga ned andra, även om känd misstänkt finns. Motionärerna
finner det mot den angivna bakgrunden nödvändigt att Stockholmspolisen
tillföres personella förstärkningar vid fördelningen av det
antal nya polistjänster som riksdagen kan komma att besluta. De förordar
bl. a. att 40 tjänster tillförs tunnelbanekommandot, att ytterligare
13 tjänster placeras i de södra förorterna, att 23 tjänster tillförs
den rent brottsutredande verksamheten och att piketstyrkan förstärks
med 20 tjänster. Motionsyrkandet innefattar hemställan att riksdagen
ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om förstärkning av
polisverksamheten i Stockholm.

Vad utskottet ovan uttalat om angelägenheten av att polisen har resurser
för att med kraft möta brottsutvecklingen gäller med särskild

JuU 1972: 4

styrka i fråga om storstadsdistrikten, dit den illegala narkotikahanteringen
och annan grövre brottslighet i stor utsträckning koncentrerats.
Åtskilligt tyder på att problemen inom polisverksamheten är särskilt
stora i Stockholm. Även andra distrikt är emellertid utsatta och har
stort behov av personella förstärkningar. Utskottet anser icke att det
bör ankomma på riksdagen att göra den erforderliga prioriteringen
mellan polisdistrikten, utan denna bör som hittills ankomma på Kungl.
Maj:t. I sammanhanget vill utskottet nämna att narkotikabrottsligheten
och dess följdverkningar är föremål för skärpt uppmärksamhet från
statsmakternas sida. Sålunda har vissa undersökningar nyligen företagits
rörande den grövre narkotikabrottsligheten, och inom justitiedepartementet
övervägs f. n. förslag till lagstiftning om bl. a. straffskärpning
för dylik brottslighet. Rikspolisstyrelsen har också tagit upp
problemet i Interpol och krävt effektivare samarbetsmetoder på det
internationella planet. Med hänsyn till det anförda saknas enligt utskottets
mening anledning till någon riksdagens åtgärd till följd av
motionerna 1972: 312 och 1972: 911.

I motionen 1972: 917 framställes yrkande om en sådan disposition
av rättsväsendets resurser att de i första hand kommer till användning
för beivrande av verklig kriminalitet. Till stöd för yrkandet framhåller
motionären att polis- och åklagarväsende nedlägger ett stort och tidsödande
arbete på utredning av parkeringsförseelser medan polisen saknar
personal för erforderliga insatser mot grov kriminalitet av olika
slag.

Den lagstiftning som på senare år ägt rum rörande ordningsbot och
parkeringsbot har möjliggjort en enkel och snabb handläggning av vissa
ordningsförseelser, bl. a. på trafikområdet. Beträffande parkeringsförseelsema
har också införts en central handläggningsrutin och maskinell
databehandling i stor utsträckning, vilket i betydande mån möjliggjort
att polispersonal kunnat frigöras för andra uppgifter. I samma riktning
har också verkat överförandet av vissa uppgifter som sammanhänger
med trafikövervakningen från polismän till trafikövervakare (trafikvakter)
samt inrättandet av särskilda parkeringskontor i de större städerna.
Även inom övriga polisdistrikt överförs successivt arbetsuppgifter
på utredningsplanet från polismän till kontorspersonal. I sammanhanget
bör vidare nämnas den betydelsefulla reform på förevarande
område som de nya fr. o. m. år 1970 gällande bestämmelserna i
vägtrafikförordningen om ägaransvar vid parkeringsförseelser innebär.
Efter framställning av rikspolisstyrelsen under hösten 1971 övervägs
f. ö. inom Kungl. Maj :ts kansli åtgärder syftande till ett vidgat ägaransvar
och ytterligare rationalisering av parkeringsbotsförfarandet, varigenom
polisutredning i flertalet ärenden skulle kunna slopas. Med hänsyn
till det anförda saknas enligt utskottets mening skäl till någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionen 1972: 917.

JuU 1972: 4

Utskottet har intet att erinra mot de grunder som i propositionen
förordats för skadeersättning till personal för arrestbevakningsuppgifter.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner i propositionen 1972: 1 förordade
grunder för skadeersättning till personal för arrestbevakningsuppgifter,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ris förslag och med
avslag på motionerna 1972: 428, 1972: 652 och 1972: 906, de
båda sistnämnda såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisar
ett förslagsanslag av 1 076 750 000 kr., varav 247 700 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen beträffande narkotikabrottsligheten i Stockholm,
m. m. avslår motionerna 1972: 312 och 1972: 911,

4. att riksdagen beträffande polisens befattning med parkeringsförseelser
m. m. avslår motionen 1972: 917.

8. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Kungl. Majri har under
punkten B 7 (s. 37—39) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:
Utrustning för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr., varav 600 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motion

I motionen 1972: 906 av herr Helén m. fl. (fp) hemställes såvitt nu
är i fråga att riksdagen under andra huvudtiteln utöver vad Kungl.
Majri föreslagit anvisar 1000 000 kr. för utrustning m. m. inom den
lokala polisorganisationen (yrkande 2).

Utskottet

Den i motionen föreslagna höjningen av anslaget utöver Kungl.
Maj ris förslag avser utrustning för den ytterligare personal som föreslagits
i motionen. Frågan om personalökningen har behandlats ovan
under punkten 7 (s. 7—12).

Med hänvisning till vad utskottet där hemställt i fråga om beräkning
av medel för avlöningar m. m. avstyrkes motionsförslaget.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ris förslag samt med avslag
på motionen 1972: 906, såvitt nu är i fråga, till Lokala
polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1972/73 anvisar
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr., varav 600 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.

JuU 1972: 4

9. Statens kriminaltekniska laboratorium. Polisenheter med särskild
budget. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna B 8
och B 9 (s. 39—43) samt hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Statens kriminaltekniska laboratorium ett förslagsanslag av
4 720 000 kr.,

2. till Polisenheter med särskild budget ett förslagsanslag av
1 000 kr.

Stockholm den 7 mars 1972

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Bergegren (s), herr Dockered
(c), fröken Mattson (s), herrar Emulf (fp), Larfors (s), Johansson i
Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Westberg i Ljusdal (fp), Nygren (s),
Polstam (c), fru Hjelm-Wallén (s), herrar Schött (m), Alf Pettersson i
Malmö (s) och Lövenborg (vpk).

Reservationer

vid punkten 1 (Rikspolisstyrelsen)

1. beträffande översyn av polisväsendet av herrar Ernulf (fp) och
Westberg i Ljusdal (fp), vilka ansett

att de två meningar i utskottets betänkande på s. 3 raderna 2—6 som
lyder ”Ett led” ”och regionplanen.” icke bort medtagas.

vid punkten 5 (Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande
och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.)

2. beträffande säkerhetspolisens register, m. m. av herr Lövenborg
(vpk), som ansett att utskottets betänkande under punkten 5 från och
med orden ”Utskottet vill” på s. 6 bort ersättas av text med följande
lydelse:

Den föreslagna höjningen av anslaget till Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. har
motiverats med automatiska kostnadsökningar, men detta utgör ingen
tillfredsställande förklaring.

F. n. gäller personalkontrollkungörelsen (1969: 446) som trädde i
kraft den 1 oktober 1969 innebärande att i registret får införas uppgifter
som behövs för den särskilda polisverksamheten. Anteckning i registret
får icke göras enbart av det skälet att någon genom tillhörighet
till organisationen eller på annat sätt givit uttryck för politisk uppfatt -

JuU 1972: 4

ning och detsamma fastslogs i justitieutskottets betänkande 1971: 5.
Från ansvariga myndigheters sida har man också vid upprepade tillfällen
försäkrat att den politiska åsiktsregistreringen upphört.

Men om denna omfattande verksamhet verkligen hade upphört så
borde också detta ha avspeglat sig i betydande besparingar, men så är
inte fallet utan tvärtom har man från polisväsendet begärt en betydande
anslagsökning till den särskilda polisverksamheten.

Mot den bakgrunden har utskottet all anledning att dra den slutsatsen
att åsiktsregistreringen fortsätter. Det finns konkreta exempel
som styrker utskottet i denna uppfattning, exempelvis en anmälan till
JO i januari detta år, där det påtalas att SÄPO registrerat en medborgare
därför att denne tidigare tillhört det numera upplösta Vänsterns
Ungdomsförbund, verkat politiskt inför 1970 års val och uttryckt politiska
åsikter. Personen i fråga stämplades som säkerhetsrisk och uppgifterna
lämnades till ett statligt verk till stort förfång för vederbörande.
Spionage och andra brott måste bekämpas, men det är helt orimligt att
socialistiskt tänkande människor jämställs med spioner och att arbete
för ett socialistiskt Sverige jämställs med brottslig verksamhet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att yrkandena i motionen
rörande säkerhetspolisens organisation och politiska register bör bifallas
och att Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till medelsanvisning bör
ogillas. Erforderligt anslag för en i enlighet med vad utskottet anfört reducerad
verksamhet får Kungl. Maj:t begära genom förslag på tilläggsstat.

Utskottet hemställer
att riksdagen

dels med bifall till motionen 1972: 907 såvitt gäller medelsanvisningen
avslår Kungl. Maj ris föreliggande förslag till anslag
för budgetåret 1972/73 till Polisverket: Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet
m. m., dels i anledning av samma motion i övrigt hos
Kungl. Maj:t hemställer att den del av säkerhetspolisens organisation
som innebär registrering och rapportering av politisk
verksamhet upplöses och att alla dess politiska register brännes
under betryggande kontroll ävensom ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet i övrigt anfört rörande medelsanvisningen.

vid punkten 7 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

3. beträffande medelsberäkningen av herrar Dockered (c), Emulf
(fp), Johansson i Växjö (c), Westberg i Ljusdal (fp) och Polstam (c),
vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med
orden ”Utskottet anser” och slutar på s. 10 med orden ”ifrågavarande
anslag.” bort ersättas med text av följande lydelse:

JuU 1972: 4

Hur allvarlig utvecklingen är belyses av uttalanden i rikspolisstyrelsens
i september 1971 avlämnade petita för budgetåret 1972/73. Styrelsen
upprepar där vad styrelsen anförde i sina petita föregående år: att
situationen inom polisväsendet måste betecknas som allvarlig, att det
med nuvarande resurser inte är möjligt att ge den enskilde medborgaren
tillfredsställande skydd till person och egendom samt att det nu oundgängligen
krävs väsentliga personalförstärkningar om det i fortsättningen
skall vara möjligt att upprätthålla nivån inom polisens olika arbetsområden.
Styrelsen tillägger att läget ytterligare försämrats sedan dessa
uttalanden gjordes.

Särskilt allvarligt ser utskottet på den tilltagande narkotikabrottsligheten
och den kraftiga ökningen av de grova tillgreppsbrotten. Rån
med användande av skjutvapen har exempelvis, enligt den preliminära
statistiken, under 1971 ökat med 35,5 procent, bankrånen med 24,2
procent, postrånen med 29 procent och butiksrånen med 21,6 procent.
Beträffande narkotikasituationen kan särskilt framhållas den oroande
tendensen att använda allt starkare narkotiska preparat.

För att vända utvecklingen är det enligt utskottets mening nödvändigt
med åtgärder på en bred front och en effektiv samordning av samhällets
insatser på olika områden. Ett viktigt inslag i en sådan satsning
är självfallet en förstärkning av polisens resurser. Inte minst angelägen
är enligt utskottets mening en förbättrad allmän övervakning, ägnad att
förhindra brott och tillgodose de enskilda människornas krav på rättssamhällets
skydd. Brottsutvecklingen kräver också en förstärkning av
polisens utredningsverksamhet; den nuvarande stora balansen av outredda
ärenden och den låga uppklaringsprocenten kan inte accepteras.
På trafikområdet har praktiska försök visat att en förstärkning av trafikövervakningen
medför en kraftig minskning av antalet trafikolyckor.
Ökade personella resurser bör därför tillföras de trafikövervakande enheterna
för att möjliggöra en skärpt övervakning.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna förstärkningen på personalsidan —
200 nya polismanstjänster och medel för 30 andra tjänster — motsvarar
inte ens det arbetskraftsbortfall som följt av den arbetstidsförkortning
som inträdde den 1 januari 1972. Förslaget i fråga om antalet nya
poliser bör lämpligen jämföras med det antal nya polistjänster som yrkats
av landets polischefer och länsstyrelserna, nämligen 2 296 respektive
2 039. Det bör understrykas att i anslutning till polischefernas
äskanden framhållits att kraven inte motsvarar det reella behovet av
tjänster utan endast vad som ansetts oundgängligen nödvändigt för att
inte ambitionsnivån inom polisverksamheten skall sjunka alltför mycket.
Rikspolisstyrelsens krav på 910 nya polismanstjänster innebär således en
mycket kraftig nedsättning i förhållande till vad som verkligen ansetts
erforderligt.

Mot denna bakgrund anser utskottet, i överensstämmelse med vad

JuU 1972: 4

som anförts i motionerna 1972: 652 och 1972: 906, att det antal nya polismanstjänster
som innefattas i Kungl. Maj:ts förslag är helt otillräckligt.
Det budgetpolitiska läget omöjliggör den förstärkning som i och för
sig erfordras. Utskottet förordar därför att 15 000 000 kr. anslås till
Lokala polisorganisationen för 300 polismanstjänster utöver Kungl.
Maj:ts förslag. Av beloppet bör 14 000 000 kr. tillföras anslaget B 6
Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader och 1000 000 kr.
anslaget B 7 Lokala polisorganisationen: Utrustning.
dels att utskottet under 2. bort hemställa

2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1972: 428, såvitt nu är i fråga, samt med bifall till motionerna
1972: 652 och 1972: 906, båda såvitt nu är i fråga, till
Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 090 750 000 kr.,
varav 251 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

4. beträffande medelsberäkningen av fru Kristensson (m) och herr
Schött (m), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med
orden ”Av tillgängligt” och slutar på s. 10 med orden ”ifrågavarande
anslag.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Av brottsstatistiken framgår att kriminaliteten varje år ökar i ytterst
oroande omfattning. Antalet anmälda brottsbalksbrott (strafflagsbrott)
mer än fördubblades mellan åren 1956 och 1968, och utvecklingen
därefter har, bortsett från 1969 då särskilda insatser gjordes mot narkotikabrottsligheten,
varit än mer skrämmande. Under 1970 ökade brottsbalksbrotten
med 17,9 procent i förhållande till 1969, och 1971 utgjorde
ökningen 10,1 procent.

Mycket allvarligt är att brottsutvecklingen varit speciellt ogynnsam
beträffande de grova tillgreppsbrotten. Rån med användande av skjutvapen
har exempelvis under 1971 ökat med 35,5 procent, bankrånen
med 24,2 procent, postrånen med 29 procent och butiksrånen med 21,6
procent. I åtskilliga av rånkupperna har använts skjutvapen och riskerna
för personal och kunder varit stora.

Våldstendenser gör sig också gällande i övrigt, och ett uttalande av
rikspolisstyrelsen i dess petita för nästa budgetår är belysande för situationen
på många håll. Styrelsen anförde att läget ytterligare försämrats
sedan hösten 1970, då styrelsen konstaterade att det med tillgängliga resurser
inte var möjligt att ge den enskilde medborgaren tillfredsställande
skydd till person och egendom. Uttalanden av bl. a. justitieombudsmännen,
chefen för Stockholms lokaltrafik, Köpmannaförbundet och olika
pensionärsorganisationer ger belägg för att styrelsens uppfattning är allmänt
omfattad.

JuU 1972: 4

Till den ogynnsamma bilden hör i hög grad utvecklingen av narkotikabrottsligheten,
som nu tenderar att i större utsträckning omfatta allt
starkare narkotiska preparat — opium och dess derivat i skilda former
— och den ökade förekomsten i vårt land av internationella förbrytare,
styrda av utländska ligor och syndikat.

Som framhålles i motiveringen till motionen 1972: 428 kostar brottsligheten
det svenska samhället direkt och indirekt oerhörda summor
varje år. Motionärernas uppskattning att det sannolikt rör sig om belopp
i storleksordningen 5 miljarder per år synes väl grundad och ger en
uppfattning om de samhällsekonomiska vinster som en effektivare
brottsbekämpning kan innebära.

För att vända utvecklingen är det enligt utskottets mening nödvändigt
med samverkande åtgärder på bred front. Ytterst är den allmänna
livsmiljöns utformning en avgörande faktor i individernas samhällsanpassning.
På lång sikt har också den allmänna attityd till brottsligheten
som förmedlas genom olika samhällsorgan, bl. a. skolan och massmedia,
en stor roll. Också kriminalvårdens utformning och inriktning är av väsentlig
betydelse.

På kort sikt är det emellertid ofrånkomligt med en kraftig förstärkning
av polisens resurser. De personaltillskott som de senaste åren tillförts
polisväsendet har i realiteten inte inneburit någon förstärkning av
resurserna. Tvärtom har arbetstidsförkortningen och de minskade möjligheterna
till övertidsuttag medfört att polisens personella resurser skurits
ned.

Kungl. Maj:ts förslag till personalförstärkning för nästa budgetår —
200 nya polismanstjänster och medel för 30 andra tjänster — bör jämföras
med det antal nya polistjänster som yrkats av landets polischefer
och länsstyrelserna, nämligen 2 296 respektive 2 039. Det bör understrykas
att i anslutning till polischefernas äskanden framhållits att kraven
inte motsvarar det reella behovet av tjänster utan endast vad som
ansetts oundgängligen nödvändigt för att inte ambitionsnivån inom polisverksamheten
skall sjunka alltför mycket. Rikspolisstyrelsens krav på
910 nya polismanstjänster innebär således en mycket kraftig nedsättning
i förhållande till vad som ansetts erforderligt.

Mot denna bakgrund anser utskottet, liksom motionärerna i motionen
1972: 428, att det inte är försvarligt att underskrida rikspolisstyrelsens
förslag i fråga om antalet nya polismanstjänster. Beträffande annan
personal än polispersonal har styrelsen yrkat 300 tjänster, varav 150
för kvalificerade biträden, till vilka arbetsuppgifter från polispersonal
skall överföras. Utskottet inskränker sig i det rådande budgetpolitiska
läget att beräkna medel för 60 kvalificerade biträden utöver Kungl.
Maj:ts förslag, dvs. för 90 tjänster.

dels att utskottet under 2. bort hemställa

2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motio -

JuU 1972: 4

nema 1972: 652 och 1972: 906, båda såvitt nu är i fråga, samt
med bifall till motionen 1972: 428 till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisar ett
förslagsanslag av 1 112 550 000 kr., varav 300 700 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

5. beträffande narkotikabekämpningen i Stockholm, m. m. av fru
Kristensson (m) och herr Schött (m), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets betänkande som börjar på s. 10 med
orden ”Vad utskottet” och slutar på s. 11 med orden ”och 1972: 911.”
bort ersättas med text av följande lydelse:

Vad utskottet ovan uttalat om angelägenheten av att polisen har resurser
för att med kraft möta brottsutvecklingen gäller med särskild
styrka i fråga om storstadsdistrikten, dit den illegala narkotikahanteringen
och annan grövre brottslighet i stor utsträckning koncentrerats.
Åtskilligt tyder på att problemen inom polisverksamheten är särskilt stora
i Stockholm, och den beskrivning av situationen som lämnas i motionen
1972: 911 ger enligt utskottets mening en riktig bild av de svåra förhållanden,
under vilka polispersonalen i Stockholm arbetar. Svårigheterna
har accentuerats under det senaste kalenderåret genom arbetstidsförkortningen
och de nya, mer restriktiva reglerna om övertidsuttag, vilka
förändringar medfört en personalminskning i Stockholm på ca 180
årsarbetskrafter. Som motionärerna anför är det nödvändigt att Stockholmspolisen
tillförs personella förstärkningar vid fördelningen av de
nya polistjänster som möjliggörs av riksdagens anslagsuppräkning. Den
närmare bestämning av behovet som motionärerna ger i motionen kan
utskottet ansluta sig till. Utskottet ansluter sig också till de härmed delvis
sammanfallande önskemålen i motionen 1972: 312 att de avdelningar
inom polisen och tullen som handhar narkotikabekämpningen i första
hand bör förstärkas.

dels att utskottet under 3. bort hemställa

3. att riksdagen beträffande narkotikabekämpningen i Stockholm,
m.m. med bifall till motionerna 1972:312 och 1972:911 i
skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet anfört
om förstärkning av polisverksamheten i Stockholm, m. m.

vid punkten 8 (Lokala polisorganisationen: Utrustning)

6. beträffande medelsberäkningen av herrar Dockered (c), Emulf
(fp), Johansson i Växjö (c), Westberg i Ljunsdal (fp) och Polstam (c),
vilka — under förutsättning av bifall till den ovan vid punkten 7 avgivna
reservationen nr 3 — ansett

dels att det avsnitt på s. 12 i utskottets betänkande som börjar med
orden ”Den i” och slutar med orden ”avstyrkes motionsförslaget.” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Juli 1972: 4

Under punkten 7 ovan har utskottet anvisat medel för inrättande av
300 tjänster för polismän utöver Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn
härtill bör förevarande anslag uppräknas med 1 milj. kr.
dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
1972: 428, 1972: 652 och 1972: 906, de båda sistnämnda
såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen: Utrustning
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
4 000 000 kr., varav 800 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

7. beträffande medelsberäkningen av fru Kristensson (m) och herr
Schött (m), vilka — under förutsättning av bifall till den ovan vid punkten
7 avgivna reservationen nr 4 — ansett
dels att det avsnitt på s. 12 i utskottets betänkande som börjar med
orden ”Den i” och slutar med orden ”avstyrkes motionsförslaget.” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Under punkten 7 ovan har utskottet anvisat medel för inrättande av
710 tjänster för polismän utöver Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn
härtill bör förevarande anslag uppräknas med 2 milj. kr.
dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt i anledning
av motionerna 1972: 428, 1972: 652 och 1972: 906, de
båda sistnämnda såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen:
Utrustning för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr., varav 1 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlcn.

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720047