Jordbruksutskottets betänkande nr 2 år 1972

JoU 1972: 2

Nr 2

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
1972: 1 gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten
för budgetåret 1972/73 i vad avser anslag inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.

KAPITALBUDGETEN

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Domänverket

1. Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. och Byggnadsarbeten
m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade
jordbruksegendomar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen
1972: 1, bilaga 11, framlagda förslag (punkterna I G: 2—I G: 3, s.
152—153 i utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för
den 3 januari 1972) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. ett investeringsanslag
av 4 000 000 kr.,

2. till Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans
försöksverksamhet disponerade jordbruksegendomar ett investeringsanslag
av 95 000 kr.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

2. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten II: 18, s. 153—156) och hemställer

att riksdagen till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag av
25 000 000 kr.

STATENS UTLÅNINGSFONDER

3. Fiskerilånefonden. Kungl. Maj:t har (punkten IV: 8, s. 156) föreslagit
riksdagen att till Fiskerilånefonden för budgetåret 1972/73 anvisa ett
investeringsanslag av 2 000 000 kr.

1 Riksdagen 1972.16 sami. Nr 2

JoU 1972:2

2

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 1296 av
herr Svensson i Kungälv m. fl. (s, c, fp, m) vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte föreslå att fiskeristyrelsen bemyndigas
att under vissa betingelser kunna få bevilja lån ur fiskerilånefonden
upp till 100 000 kr. utöver den fastställda låneramen.

Utskottet. Från fiskerilånefonden lämnas av fiskeristyrelsen ut lån
främst för inköp av båtar och maskinell utrustning för yrkesmässigt
fiske. Bestämmelser för långivningen finns i kungörelsen (1971:445)
om statligt stöd till fiskerinäringen, som trädde i kraft den 1 juli 1971.
Enligt dessa bestämmelser lämnas fiskerilån för nyetablering inom fisket
endast om särskilda skäl föreligger. Lån får ej beviljas till högre
sammanlagt belopp än 200 000 kr. Innan fiskerilån beviljas, skall investeringskalkyl
ha upprättats, om ej den åsyftade åtgärdens lönsamhet
utretts på annat sätt eller är uppenbar. Har fiskerilån meddelats enligt
äldre bestämmelser, får lån enligt förevarande kungörelse ej beviljas till
högre belopp än att summan av de båda lånen ej överstiger 200 000 kr.
eller, om det äldre lånet var konsolideringslån, 350 000 kr.

Enligt motionen 1972: 1296 får gällande regler om maximering av
fiskerilånens storlek till följd att det stöd för yrkesfisket, som ifrågavarande
långivning utan tvivel är, i hög grad begränsas beträffande de
modernaste och ofta mest rationella fiskeföretagen. Med de former för
prövning av låneärendena som nu tillämpas i enlighet med Kungl.
Maj:ts och riksdagens beslut är förevarande maximering enligt motionärernas
mening inte av samma betydelse som tidigare. I vissa fall
lägger den t. o. m. hinder i vägen för fiskeristyrelsen då en satsning på
vissa företag kunde varit befogad enligt de intentioner som nu finns
för stöd åt yrkesfisket. Motionärerna nämner som exempel fiskelag
som vill företa rationalisering, såsom anskaffande av asdic, trålsonder
och liknande teknisk utrustning men som av ekonomiska skäl hindras
därför att man tidigare erhållit lån upp till maximibeloppet. Enligt
motionärerna borde en uppmjukning av bestämmelserna för fiskerilån
ske så att fiskeristyrelsen erhöll bemyndigande att under vissa förutsättningar
och efter hörande av de av Kungl. Maj:t särskilt tillsatta sakkunniga
bevilja ytterligare lån utöver maximigränsen 200 000 kr. Som
en lämplig gräns för låneramens överskridande anger motionärerna beloppet
100 000 kr.

Som utskottet i annat sammanhang anfört avser fiskerinäringsutredningen
bl. a. att göra en avvägning mellan olika stödformer för yrkesfisket.
Detta bör dock enligt utskottets mening inte utgöra hinder för
att ändring vidtas av bestämmelserna beträffande fiskerilånen i av motionärerna
åsyftad riktning. Med hänsyn härtill och då utskottet delar
motionärernas uppfattning att nuvarande bestämmelser i vissa fall kan
verka i olämplig grad hämmande på möjligheterna att vidta önskvärda

JoU 1972: 2

3

rationaliseringsåtgärder vill utskottet för sin del förorda en ändring av
bestämmelserna rörande fiskerilånen i huvudsaklig överensstämmelse
med motionärernas förslag. Fiskeristyrelsen bör sålunda kunna bemyndigas
att, när särskilda skäl föreligger, bevilja lån till ett sammanlagt
belopp av högst 300 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag att en låneram på oförändrat 9 milj. kr. bör
tas upp för lån ur fiskerilånefonden för nästa budgetår samt att ett
kapitaltillskott av 2 milj. kr. tillförs fonden föranleder inte någon erinran
från utskottets sida.

Utskottet hemställer således

att riksdagen

1. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning
av motionen 1972: 1296 anfört i fråga om höjning av
maximigränsen för fiskerilån,

2. till Fiskerilånefonden för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag
av 2 000 000 kr.

4. Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
och Statens fiskredskapslånefond. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna IV: 9—IV: 10, s. 156—157) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av
fisk m. m. ett investeringsanslag av 700 000 kr.,

2. till Statens fiskredskapslånefond ett investeringsanslag av
200 000 kr.

5. Skogsväglånefonden. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten IV: A, s. 157—158) och hemställer

att riksdagen medger att det för budgetåret 1958/59 anvisade investeringsanslaget
till Skogsväglånefonden under budgetåret
1972/73 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

6. Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkten VII: A, s. 158) och hemställer

att riksdagen medger att det för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslaget
Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under budgetåret
1972/73 får användas för det med anslaget avsedda
ändamålet.

JoU 1972: 2

4

DIVERSE KAPITALFONDER

7. Jordfonden. Kungl. Maj:t har (punkten IX: 6, s. 158—163) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att disponera de medel som enligt beslut
av 1967 års riksdag är avsedda för inlösen av sådana ofullständiga jordbruk
som ej behövs för rationaliseringsändamål även för övriga med
jordfonden avsedda ändamål,

2. godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats om att de fastigheter
som ägs av kronan och upplåts till sambruksföreningar skall redovisas
på jordfonden,

3. till Jordfonden för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 548 av
herr Kronmark m. fl. (m) vari hemställts A. att riksdagen som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts när det gäller
angelägenheten av att successivt nedbringa jordfonden med ca 100 miljoner
kronor med en början från och med nästa budgetår med 10 miljoner
kronor, B. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att sambruksutredningen
får till uppgift att undersöka möjligheterna att till
vederbörande sambruksförening försälja nu arrenderade egendomar.

Utskottet. Jordfonden uppgår f. n. till ca 277 milj. kr. Fondens medel
skall enligt beslut av 1948 års riksdag användas för att bestrida lantbruksnämndernas
kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder
för yttre rationalisering på jordbrukets område. Departementschefen
beräknar att odisponerade medel och de medel som flyter in vid fastighetsförsäljningar
m. m. skall räcka för inköpsverksamheten under budgetåret
1972/73. I enlighet härmed föreslås i propositionen att fonden
liksom för de tre senaste budgetåren endast tillförs ett formellt tillskott
av 1 000 kr.

I samband med att riksdagen år 1967 antog riktlinjer för den fortsatta
jordbrukspolitiken framhölls att den aktiva inköps- och försäljningsverksamhet
som lantbruksnämnderna bedriver med anlitande av
jordfonden var av stor vikt för jordbrukets strukturrationalisering (prop.
1967: 95, JoU 1967: 25, rskr 1967: 280). Enligt utskottets mening torde
lantbruksnämndernas förmedlingsverksamhet i nu förevarande avseende
alltjämt få anses vara ett av de mera effektiva och ändamålsenliga
instrumenten i rationaliseringsverksamheten. För att lantbruksnämnderna
i önskvärd utsträckning skall kunna genomföra angelägna rationaliseringsåtgärder
är det bl. a. viktigt att inte verksamheten hämmas av
otillräckliga medel under jordfonden. Utskottet finner för sin del Kungl.
Maj:ts förslag härvidlag kunna godtas. Den minskning av jordfonden

som ifrågasätts i motionen 1972: 548 kan utskottet således inte tillstyrka.

I nyssnämnda motion framfört yrkande om viss undersökning av möjligheterna
att till sambruksföreningar i förekommande fall försälja
arrenderade egendomar bör enligt utskottets mening inte föranleda
annan åtgärd än att motionen i denna del överlämnas till sambruksutredningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att disponera de medel som enligt
beslut av 1967 års riksdag är avsedda för inlösen av sådana
ofullständiga jordbruk som ej behövs för rationaliseringsändamål
även för övriga med jordfonden avsedda ändamål,

2. godkänner vad i propositionen förordats om att de fastigheter
som ägs av kronan och upplåts till sambruksföreningar
skall redovisas på jordfonden,

3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1972: 548, såvitt nu är i fråga, till Jordfonden för budgetåret
1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

4. anhåller att Kungl. Maj:t överlämnar motionen 1972: 548,
såvitt avser försäljning av vissa arrendeegendomar till sambruksföreningar,
till sambruksutredningen.

Stockholm den 7 mars 1972

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s), Antby (fp), Hedin (m), Hedström (s), Magnusson i Grebbestad
(s), Larsson i Borrby (c), fru Lindberg (s), herrar Takman (vpk),
Andersson i Storfors (s)*, fru Olsson i Helsingborg (c), fru Theorin (s),
herrar Leuchovius (m) och Strömberg (fp)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

vid punkten 7 (Jordfonden)

av herrar Hedin och Leuchovius (båda m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”1 samband”
och slutar på s. 5 med ”inte tillstyrka” bort ha följande lydelse:
”1 samband (lika med utskottet) i rationaliserings verksamheten.

Enligt i statsverkspropositionen redovisad sammanställ -

JoU 1972: 2

6

ning över inköps- och försäljningsverksamheten för de senaste fyra
budgetåren — fr. o. m. 1967/68 t. o. m. 1970/71 — uppgår kostnaderna
för inköp till sammanlagt 441,1 milj. kr. och intäkterna genom försäljning
till 367,3 milj. kr. Kostnaderna för inköp överstiger sålunda inkomster
genom försäljning med 73,8 milj. kr. Detta synes tyda på att
ansträngningarna att hålla försäljningarna i god relation till inköpen
skulle ha kunnat vara större. Enligt utskottets mening finns inga starkare
motiv för att försäljningen inte skall kunna hålla jämna steg med
inköpen. Tvärtom bör det vara angeläget att hålla försäljningen vid
högsta möjliga nivå bl. a. för att hålla kraven på fonden nere. Ansträngningarna
att främja lantbrukets rationalisering torde inte på något sätt
hindras av en ökad insats från lantbruksnämndernas sida att snarast
bringa ned den inköpta totalarealen.

Mot bakgrund av det anförda bör det enligt utskottets mening vara
möjligt att successivt nedbringa jordfondens omfattning. Alla möjligheter
bör tillvaratas härvidlag. Till vilket värde det kan vara lämpligt
att nedbringa jordfonden utan att möjligheterna inskränks när det gäller
att främja jordbrukets rationalisering synes inte möjligt att ange.
Det synes dock inte vara orealistiskt att på sikt räkna med en minskning
av fonden med omkring 100 milj. kr. Redan nu bör det vara möjligt
att genom intensifierad försäljning och disponering av tillgängliga
medel från jordfonden till statsverket inleverera 10 milj. kr. I enlighet
härmed avstyrker utskottet förslaget att jordfonden tillförs ett kapitaltillskott
av 1 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt föranleder inte något
särskilt uttalande från utskottets sida.”

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

”3. med avslag på Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
1972: 548, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört rörande åtgärder
för att nedbringa jordfondens omfattning m. m.,”

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 7200S6