JoU 1972:18

Svenska naturskyddsföreningen och Svenska jägareförbundet. Naturvårdsverket
hänvisar till sitt yttrande över den vid 1971 års riksdag väckta
motionen i frågan och erinrar vidare om de förslag om en institutionalisering
inom FN:s ram av naturvårdsfrågor som under hösten 1971
diskuterats i den förberedande kommittén inför 1972 års miljövårdskonferens.
Verket förordar att avgörandet om den svenska regeringens
medlemskap i den icke-statliga IUCN får anstå till dess frågan om det
mellanstatliga samarbetet i FN fått sin lösning. Svenska naturskyddsföreningen,
som för sin del tidigare föreslagit att Sverige skall ansöka om
medlemskap i IUCN, säger sig vara medveten om att frågan kan komma i
ett annat läge i anledning av de diskussioner som förts med anledning av
FN:s miljövårdskonferens om tillskapandet av ett nytt mellanstatligt
miljövårdsorgan och att man därför måhända bör avvakta resultatet av
dessa diskussioner. I samma riktning uttalar sig Svenska jägareförbundet.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning föreslå
något ändrat ståndpunktstagande från riksdagens sida i nu förevarande
spörsmål. Motionen avstyrks alltså.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lämnar motionen 1972:94 utan åtgärd.

Stockholm den 6 april 1972
På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s), Johanson i Västervik (s), Hedin (m), Hedström (s), fru
Anér (fp)*, herrar Augustsson (s), Larsson i Borrby (c), fru Lindberg (s),
herr Takman (vpk), fru Olsson i Helsingborg (c), herr Åberg (fp), fru
Theorin (s) och herr Leuchovius (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1258 S. Stockholm 1972

Jordbruksutskottets betänkande nr 19 år 1972

JoU 1972:19

Nr 19

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av dels Kungl. Maj:ts
proposition 1972:1 såvitt avser anslag till Miljövårdsforskning, dels
Kungl. Majrts proposition 1972:39 angående stöd till kollektiv
forskning inom miljövårdsområdet jämte motioner.

Propositionerna

Kungl. Maj:t har i propositionen 1972: 1 (bilaga 11, punkten H 9,
s. 140—142) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens naturvårdsverk inrätta en
tjänst för forskningschef i Ce 1,

2. till Miljövårdsforskning för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 13 620 000 kr.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1972: 1 (bilaga 11, punkten H 10,
s. 142) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet
till Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet för
budgetåret 1972/73 beräkna ett reservationsanslag av 1 200 000 kr. har
Kungl. Maj:t i propositionen 1972: 39 angående stöd till kollektiv forskning
inom miljövårdsområdet under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för den 3 mars 1972 föreslagit riksdagen
att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående stöd till
forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande behandling av avfall från
hushåll, industriell verksamhet m. m.,

2. till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet för budgetåret
1972/73 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kr.

Till finansiering av den samlade kollektiva forskningen inom miljövårdsområdet
föreslås för budgetåret 1972/73 ett anslag av 1,5 milj. kr.
Eftersom motsvarande belopp tillskjuts av näringslivet kommer under
nästa budgetår totalt 3 milj. kr. att stå till förfogande, varav 600 000 kr.
för forskning inom avfallsområdet.

1 Riksdagen 1972.16 sami. Nr 19

JoU 1972:19

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 88 av fru Anér m. fl. (fp) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att frågan om inrättande av en institution
för avfallsforskning förberedes så att förslag härom kan framläggas
i statsverkspropositionen för budgetåret 1973/74,

dels motionen 1972: 543 av herr Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är
i fråga, hemställts att riksdagen till Miljövårdsforskning för budgetåret
1972/73 anvisar ett med 5 000 000 kr. till 18 620 000 kr. förhöjt reservationsanslag
samt hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till höstriksdagen
om inrättandet av ett miljövårdsforskningsråd i enlighet med vad i motion
1972: 294 anförts,

dels motionen 1972: 1248 av herr Grebäck m. fl. (c) vari hemställts
att riksdagen till Miljövårdsforskning (bil. 11, H 9) anvisar ett reservationsanslag
av 19 000 000 kr.,

dels motionen 1972: 1253 av herr Hedin m. fl. (m) vari hemställts att
riksdagen måtte under jordbruksdepartementets huvudtitel punkt H 9
Miljövårdsforskning anslå 18 620 000 kr. för att bl. a. möjliggöra angelägna
forskningsinsatser i östersjön,

dels motionen 1972: 1254 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari, såvitt
nu är i fråga, hemställts att riksdagen under H 9 i proposition
1972: 1, bilaga 11, Jordbruksdepartementet som reservationsanslag måtte
anvisa ett till 19 000 000 kr. uppräknat belopp,

dels motionen 1972: 1288 av herr Strömberg m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen beslutar att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1972/73
anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 5 380 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 19 000 000 kr.,

dels motionen 1972: 1558 av fru Mogård (m) vari hemställts att riksdagen
med bifall till propositionen 1972: 39 uttalar att ett fristående
programorgan för kollektiv forskning inom miljövårdsområdet bör tillskapas
före förnyade förhandlingar mellan staten och Institutet för vatten-
och luftvårdsforskning.

Utskottet

Statens naturvårdsverk har i sin anslagsframställning rörande det
under punkten H9 i propositionen 1972: 1, bil. 11 upptagna anslaget
Miljövårdsforskning anfört bl. a. att större delen av de forskningsprojekt
verkets forskningsnämnd föreslagit för budgetåret 1972/73 utgör fortsättning
på redan igångsatta forsknings- och undersökningsarbeten. Naturvårdsverket
understryker vikten av att erforderliga medel ställs till
förfogande så att inga avbrott i pågående forskning behöver göras och
framhåller även angelägenheten av att planerade nya projekt skall kun -

JoU 1972:19

na sättas i gång. Verket framlägger kostnadsberäkningar för olika forskningsområden
— luftvården, bullerforskningen, vattenvården, däribland
östersjöforskningen, avloppsrenings- och slamfrågor, biocidernas verkningar
och sanering av kvicksilverförorenade vattenområden m. m.
Medel behövs även för utbyte av forskningsinformation genom nationella
och internationella symposier och konferenser och för stipendier
i syfte att stimulera forskarutbildningen. Naturvårdsverkets förslag innebär
att anslaget i förhållande till vad som gäller för nu löpande budgetår
bör höjas med 6 840 000 kr. till 19 milj. kr.

Departementschefen har för sin del stannat för att förorda en ökning
av anslaget med 1 460 000 kr. till 13 620 000 kr.

I motionerna 1972: 543 och 1972: 1253 yrkas en anslagshöjning utöver
det i propositionen föreslagna beloppet med 5 milj. kr., varvid enligt
den sistnämnda motionen en nedräkning av anslaget till Bidrag till
miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. bör göras med motsvarande
belopp. I motionerna 1972: 1248, 1972: 1254 och 1972: 1288 föreslås
en uppräkning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med
5 380 000 kr., dvs. till samma belopp som naturvårdsverket begärt. Samtliga
motioner anknyter i motiveringarna i huvudsak till innehållet i naturvårdsverkets
äskanden.

Utskottet vill för egen del framhålla att utvecklingen på miljöområdet
medför att stora krav måste ställas på det allmännas insatser i syfte
att hindra ytterligare miljöförstöring och så långt möjligt råda bot på redan
inträffade skador. För dessa strävanden är miljövårdsforskningen av
grundläggande betydelse och den bör därför erhålla goda resurser. En
betydande del av miljövårdsforskningen bedrivs med stöd av medel som
fördelas av naturvårdsverkets forskningsnämnd. Såvitt utskottet kunnat
bedöma bör ett fullföljande av den plan för en brett upplagd forsknings-
och undersökningsverksamhet under det kommande budgetåret,
som nämnden framlagt och som naturvårdsverket anslutit sig till, ge
värdefulla kunskaper som kan läggas till grund för praktiska åtgärder
av olika slag. Det bör framhållas att i planen även beaktas det mycket
angelägna behovet av internationellt samarbete på miljövårdsområdet.
Utskottet vill i detta sammanhang särskilt understryka vikten av att det
internationella forskningssamarbete som inletts för att komma till rätta
med föroreningen av Östersjön fullföljs och att planerade initiativ till
ytterligare åtgärder i detta avseende förverkligas.

Det synes utskottet som om den förhållandevis begränsade anslagstilldelning
som departementschefen ansett sig böra förorda för här ifrågavarande
ändamål kan medföra vissa risker för att viktiga delar av
forskningsprogrammet inte kommer att kunna genomföras. Utskottet
hyser i och för sig förståelse för önskemålet att av statsfinansiella skäl
iaktta återhållsamhet i anslagstilldelningen. De behov av effektiv och
mångsidig forskning som f. n. föreligger på miljövårdsområdet är emel lf

Riksdagen 1972.16 sami. Nr 19

JoU 1972:19

lertid enligt utskottets mening av en sådan angelägenhetsgrad att en
betydande satsning för att tillgodose desamma är väl motiverad. Det
bör även beaktas att forskningen kan väntas i åtskilliga fall leda fram
till metoder för miljöskydd vilka är mindre kostnadskrävande än de
som nu tillämpas. Det ter sig inte heller rationellt att redan igångsatta
projekt som i många fall dragit betydande kostnader skall behöva avbrytas
på grund av brist på medel. Enligt utskottets mening torde forskningsnämndens
kostnadsberäkningar för de olika projekten få anses
vara väl avvägda. Mot bakgrund av vad här anförts finner utskottet skäl
tala för att anslag för nu berörda ändamål anvisas med det av naturvårdsverket
föreslagna beloppet, 19 milj. kr. Vad härutinnan yrkats i
motionerna 1972: 1248, 1972: 1254 och 1972: 1288 tillstyrks alltså av
utskottet.

Beträffande vad i motionen 1972: 543 anförts om medelsanvisningen
till det under punkten H 12 i propositionen 1972: 1, bil. 11 upptagna anslaget
till Miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. vill utskottet
nämna att utskottet kommer att behandla sagda anslag senare under
sessionen.

I motionen 1972: 543 framförs vidare förslag om inrättande av ett
miljövårdsforskningsråd. Motionärerna anför bl. a. att bildandet av ett
fristående sådant råd, givetvis med nära anknytning till naturvårdsverket,
skulle ge större möjligheter för grundforskningen att hävda sig i
konkurrens med målinriktad forskning inom olika miljövårdsområden.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att miljövårdsforskning förekommer
även under ledning eller med stöd av andra organ än naturvårdsverkets
forskningsnämnd. Sålunda bedrivs sådan forskning exempelvis
vid universitet och högskolor. Vidare handhar statens naturvetenskapliga
forskningsråd som centralt organ det statliga stödet till naturvetenskaplig
forskning, och samma funktion har styrelsen för teknisk
utveckling i vad gäller teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.
Det kan nämnas att vid Stockholms universitet för forskning om miljögifter
bildats den s. k. omgivningstoxikologiska gruppen, bestående av
experter på analytisk och organisk kemi, cellbiologi och genetik. Miljövårdsforskning
bedrivs även vid flera andra institutioner, ofta i samarbete
med universitet och högskolor. Exempel på sådana institutioner är
försvarets forskningsanstalt, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, statens institut för
byggnadsforskning, naturhistoriska riksmuseet och Korrosionsinstitutet.

Som framgår av det anförda är forskningsverksamheten på miljövårdsområdet
splittrad på ett stort antal institutioner och organ. Med
hänsyn till de mångskiftande forskningsuppgifter som här anmäler sig
torde det i och för sig vara ofrånkomligt att uppdela uppgifterna på
ett antal forskare och institutioner. Mot bakgrund härav framstår det
såsom i hög grad angeläget att forskningsarbetet samordnas så att

största möjliga effektivitet och mest ändamålsenliga användning av för
forskningen tillgängliga ekonomiska och personella resurser ernås. Naturvårdsverkets
forskningsnämnd har f. n. vissa uppgifter i angivna
syfte. Utskottet anser emellertid att det med hänsyn till den här tidigare
berörda betydande uppsplittringen av forskningsarbetet kan vara
motiverat med en samlad översyn av samordningsproblemen. Utskottet
föreslår att en förutsättningslös utredning i ämnet kommer till stånd.
Vid bifall härtill torde syftet med motionen 1972: 543 i här förevarande
del få anses i allt väsentligt tillgodosett.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit under punkten H 9 i propositionen
1972: 1, bil. 11, föranleder ingen erinran från utskottets sida.

I propositionen 1972: 39 föreslås att Kungl. Maj:t bemyndigas godkänna
avtal med Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforskning om
stöd till forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande behandling av
avfall från hushåll, industriell verksamhet m. m. Verksamheten förutsätts
samordnad med den kollektiva forskning som nu pågår inom vatten-
och luftvårdsområdet. Enligt avtalet, som gäller för tiden den 1
juli 1972—den 30 juni 1973, åtar sig staten att medverka i finansieringen
av verksamheten genom att tillskjuta 300 000 kr. Stiftelsen skall bidra
med lägst samma belopp. Avtalet avser endast ett år eftersom tiden
för nu gällande avtal rörande stöd till kollektiv vatten- och luftvårdsforskning
utgår den 30 juni 1973. Frågan om fortsatta forskningsinsatser
på såväl vatten- och luftvårds- som avfallsområdena bör enligt propositionen
tas upp senare i ett sammanhang.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande ärende i likhet med
departementschefen funnit det till avtalet fogade forskningsprogrammet
vara av lämplig omfattning och inriktning och vill för sin del förorda att
medel anvisas för förstärkning av avfallsforskningens resurser i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag. Även övriga förslag i propositionen tillstyrks
av utskottet.

I motionen 1972: 1558 hemställs att riksdagen uttalar sig för tillsättande
av ett fristående programorgan för kollektiv forskning inom miljövårdsområdet
inför i propositionen 1972: 39 förutskickade förhandlingar
mellan staten och Institutet för vatten- och luftvårdsforskning om fortsatta
forskningsinsatser på såväl vatten- och luftvårds- som avfallsområdena.
Utskottet vill i anledning av motionen hänvisa till att i densamma
berörd fråga naturligen bör ingå i den prövning av samordningsproblemen
som utskottet i det föregående förordat. Utskottet finner därför
inte anledning föreslå någon särskild riksdagens åtgärd i anledning av
motionen.

I motionen 1972: 88 slutligen föreslås inrättande av en särskild institution
för avfallsforskning. Utskottet vill erinra om att motioner av
väsentligen samma innebörd prövats av 1970 och 1971 års riksdagar.

JoU 1972:19

Förra året (JoU 1971: 55) anförde utskottet bl. a. att de upptagna frågorna
rörande avfallsproblemen var mycket betydelsefulla. Utskottet
framhöll vidare att det var uppenbart att våra kunskaper om bästa sättet
att omhänderta avfall av olika slag behövde förbättras och att stora
forskningsinsatser krävdes för att komma till rätta med avfallsproblemen.
Dessa problem kännetecknades bl. a. av att de spände över många,
delvis vitt skilda områden. Utskottet fann därför anledning betona vikten
av att avfallsforskningen gavs en tvärvetenskaplig inriktning. Med
hänsyn bl. a. härtill fann utskottet angeläget att samarbetet mellan statens
naturvårdsverk och övriga på området verksamma krafter ägnades
stor uppmärksamhet, och utskottet förutsatte också att så skedde. Utskottet
underströk i samband härmed starkt angelägenheten av att återvinningsprincipen
och över huvud taget möjligheten att nyttiggöra avfall
gavs stort utrymme i forskningsarbetet. Med hänsyn bl. a. till att frågan
om forskningens organisation var under prövning inom Kungl. Maj:ts
kansli ansåg utskottet emellertid inte påkallat med någon annan åtgärd i
anledning av motionen än att riksdagen skulle som sin mening ge Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört. Riksdagen följde utskottets förslag.
Utskottets betänkande har av chefen för jordbruksdepartementet
överlämnats till utredningen rörande behandling av kemiskt avfall m. m.
för att tagas i beaktande vid uppgörande av program för forsknings- och
utvecklingsverksamhet på avfallsområdet. Utredningens överväganden
har därefter redovisats i den promemoria som ligger till grund för propositionen
1972: 39. I propositionen anför departementschefen i denna
fråga bl. a. som sin uppfattning att, med hänsyn till att forskningen
inom avfallsområdet bedrivs vid en rad olika institutioner och är av
utpräglat tvärvetenskaplig karaktär, det är mycket angeläget att samarbetet
mellan samtliga berörda organ fungerar effektivt.

Utskottet finner med hänsyn till vad i det föregående anförts motionen
1972: 88 inte påkalla någon riksdagens särskilda åtgärd. Som sägs
i propositionen bör naturvårdsverket, genom att en särskild enhet för
renhållnings- och avfallsfrågor nyligen inrättats vid verket, ha goda
möjligheter att bedöma inriktningen av forskningsinsatserna mot bakgrund
av en allmän överblick över avfallsområdet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens naturvårdsverk inrätta
en tjänst för forskningschef i Ce 1,

2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1972:
543, såvitt nu är i fråga, och 1972: 1253 samt med bifall till
motionerna 1972: 1248, 1972: 1254, såvitt nu är i fråga, ävensom
1972: 1288 till Miljövårdsforskning för budgetåret 1972/
73 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
19 000 000 kr.,

JoU 1972:19

3. i anledning av motionen 1972: 543, såvitt avser inrättande av
ett miljövårdsråd, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört angående översyn av samordningsfrågorna

inom miljövårdsforskningen,

4. bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående stöd
till forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande behandling
av avfall från hushåll, industriell verksamhet m. m.,

5. till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet för
budgetåret 1972/73 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 1 500 000 kr.,

6. lämnar motionen 1972: 88 utan åtgärd,

7. lämnar motionen 1972: 1558 utan åtgärd.

Stockholm den 20 april 1972

På jordbruksutskottets vägnar

NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Johanson i
Västervik (s), Hedin (m), Hedström (s), Magnusson i Grebbestad (s),
Augustsson (s), Larsson i Borrby (c), fru Lindberg (s), herrar Kronmark
(m)*, Takman (vpk), fru Thorsson (s), herr Berndtsson i Bokenäs (fp),

fru Olsson i Helsingborg (c) och herr Åberg (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Mossberger, Johanson i Västervik, Hedström, Magnusson
i Grebbestad, Augustsson, fru Lindberg och fru Thorsson (samtliga s)

som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 2 börjar med orden
”Statens naturvårdsverk” och som på s. 4 slutar med orden ”och Korro sionsinstitutet”

bort ha följande lydelse:

”Kungl. Maj:t föreslår en uppräkning av anslaget med 1 460 000 kr.

eller från 12 160 000 till 13 620 000 kr.

I motionerna 1972: 543 och 1972: 1253 yrkas en anslagshöjning utöver
det i propositionen föreslagna beloppet med 5 milj. kr., varvid enligt
den sistnämnda motionen en nedräkning av anslaget till Bidrag till
miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. bör göras med motsvarande
belopp. I motionerna 1972: 1248, 1972: 1254 och 1972: 1288
föreslås en uppräkning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med
5 380 000 kr., dvs. till samma belopp som naturvårdsverket begärt.

JoU 1972: 19

Utskottet vill för egen del framhålla att utvecklingen på miljöområdet
givetvis medför att stora krav ställs på det allmännas insatser i syfte
att hindra ytterligare miljöförstöring och så långt möjligt även råda bot
på redan inträffade skador. För dessa strävanden är miljövårdsforskningen
av grundläggande betydelse.

En stor del av denna forskning bedrivs med medel från förevarande
anslag, som fördelas av naturvårdsverkets forskningsnämnd. För en bedömning
av samhällets totala insatser på miljövårdsforskningens område
är det emellertid nödvändigt att beakta att sådan forskning bedrivs inom
eller under ledning av ett flertal institutioner och med stöd av allmänna
medel på andra vägar än som nyss nämnts. Som exempel härpå kan
anföras att under innevarande budgetår staten satsar 1,2 milj. kr. på den
forskning som bedrivs vid institutet för vatten- och luftvårdsforskning
och industrin bidrar med lika stort belopp. Vidare görs betydande insatser
för miljövårdsforskningen av styrelsen för teknisk utveckling, statens
råd för skogs- och jordbruksforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd,
riksbankens jubileumsfond, statens medicinska forskningsråd
samt lantbrukshögskolan och skogshögskolan. Därjämte bedrivs vid ett
antal statliga laboratorier och på andra platser ett omfattande forsknings-
och undersökningsarbete som rör miljövårdsområdet. Flärtill kommer
den forskning som bedrivs eller bekostas av vattenfallsverket, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut och av Norrlandsfonden
m. fl. Den totala omfattningen av de insatser som här nämnts är svår att
uppskatta bl. a. med hänsyn till svårigheterna att klart avgränsa miljövårdsforskningsområdet.
Sammanlagt torde dock statens ekonomiska insatser
för miljövårdsforskningen genom förenämnda organ f. n. uppgå
till inemot 40 milj. kr. Flärtill kommer den omfattande forskningsverksamhet
på miljövårdsområdet som bedrivs inom universitetens och de
övriga högskolornas reguljära verksamhet.

De totala statliga insatserna på miljövårdsforskningsområdet är såsom
framgått av den tidigare redogörelsen av en mycket betydande omfattning.
Insatserna är emellertid delvis splittrade och svåröverskådliga.
Anslaget Miljövårdsforskning utgör endast en del av de totala
insatserna. Utskottet begär i det följande att en utredning tillsätts för att
göra en översyn av samordningsfrågorna inom miljövårdsforskningen.
Enligt utskottets mening är det olämpligt att nu göra en kraftig ökning
av anslaget Miljövårdsforskning. I stället bör den begärda översynen,
som möjliggör en totalbedömning av anslagsbehovet inom miljövårdsforskningsområdet,
avvaktas. Utskottet finner därför att riksdagen bör
godta den bedömning av anslagsbehovet som departementschefen gjort.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att det även inom andra
forskningsområden än på miljövårdsområdet i och för sig kan finnas
goda skäl för kraftiga anslagsförstärkningar. Av statsfinansiella skäl
har det emellertid inte bedömts möjligt att tillgodose alla de krav som

JoU 1972:19

rests från forskningshåll. Det kan dock nämnas att den procentuella ökningen
av anslaget Miljövårdsforskning enligt vad utskottet funnit varit
större än för forskningsanslagen i allmänhet under den senaste femårsperioden.

Utskottet vill i förevarande sammanhang, med hänsyn till bl. a. att de
personella resurser som står till buds för forskningsarbetet är begränsade,
betona att en noggrann prioritering av forskningsprojekten måste
ske. Vad gäller prioriteringen vill utskottet särskilt framhålla att Östersjöforskningen
bör tillmätas stor vikt. Bl. a. bör det internationella forskningsarbete
som inletts för att komma till rätta med föroreningen av
Östersjön fullföljas och de planerade initiativen till ytterligare åtgärder
i detta avseende förverkligas. Detta bör kunna ske inom ramen för de
medel som beräknats i propositionen. Det kan i sammanhanget nämnas
om att det från svensk sida redovisats inte mindre än 225 forskningsprojekt
om östersjön.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda ingen anledning till
erinran mot den i propositionen föreslagna höjningen av anslaget till
Miljövårdsforskning med 1 460 000 kr. till 13 620 000 kr. för nästa budgetår.
De i motionerna 1972: 543, 1972: 1248, 1972: 1253, 1972: 1254
och 1972: 1288 framförda yrkandena om ytterligare höjning av anslaget
har utskottet således ej ansett sig böra biträda.”

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

”2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionerna
1972: 543 och 1972: 1254, båda såvitt nu är i fråga,
samt motionerna 1972: 1248, 1972: 1253 och 1972: 1288 till
Miljövårdsforskning för budgetåret 1972/73 under nionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 13 620 000 kr.”

Särskilt yttrande

av herr Takman (vpk), som anför:

”För budgetåret 1972/73 hade naturvårdsverkets forskningsnämnd begärt
ett anslag på 19 milj. kr. för miljövårdsforskning. Kungl. Maj:t har
föreslagit 13 620 000 kr. När herr Hermansson m. fl. (vpk) i motionen
1972: 1254 föreslog en uppräkning av anslaget till det belopp som naturvårdsverket
begärt, gavs en utförlig motivering. I de ursprungliga
petita redovisades tio forskningsprojekt som samtliga har hög angelägenhetsgrad.
Som exempel kan nämnas fortsatt forskning för att återföra
rötslammet från reningsverken till jorden, uppföljning av kvicksilverutsläppen
och utveckling av reningsverken för att förebygga kommunala
felinvesteringar. I motionen betonades också vilken ytterligt undanskymd
roll som miljövårdsforskningen spelar. Av de statliga bidragen
år 1967 gick 80 procent till atom-, rymd- och försvarsforskningsområdena.
Miljöforskningen fick mindre än fyra procent.

JoU 1972: 19

Jag har förståelse för kravet på återhållsamhet beträffande de statliga
utgifterna men anser att denna återhållsamhet inte får drabba sådana
forskningsuppgifter som det är nödvändigt att prioritera. Från kommunistiskt
håll har vi yrkat på en rationellare fördelning av forskningsanslagen.
Vi har sålunda yrkat avslag på propositionen 1972: 48 i fråga
om den del som avser Sveriges medlemskap i den europeiska rymdforskningsorganisationen
(ESRO) och dess tillämpningsprojekt. Bidraget
till ESRO för dessa ändamål beräknas för budgetåret 1972/73 till
inte mindre än 22 327 000 kr. Vi har i motionen 1972: 953 angående försvarets
organisation föreslagit att det utomordentligt kostnadskrävande
arbetet med jaktversionen av Viggenprojektet avbryts.

Anslaget till miljövårdsforskning blir ganska anspråkslöst även efter
en uppräkning till det belopp som naturvårdsverket begärt. Man behöver
bara tänka på de väldiga belopp som svenska industrier varje år lägger
ner på utveckling av nya produkter för att förstå vilka handikapp som
miljövårdsforskningen arbetar under.”

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 72f /56

Jordbruksutskottets betänkande nr 20 år 1972

JoU 1972:20

Nr 20

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion om förstärkt
ställning för ämnet kooperation vid lantbrukshögskolan.

Motionen

1 motionen 1972:1305 av herr Åsling (c) och herr förste vice
talmannen Bengtson (c) har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
begär att ämnet kooperation erhåller en förstärkt och officiellt erkänd
ställning vid lantbrukshögskolan, så att meritering i ämnet väger tungt vid
tillsättande av professuren i marknadslära.

Utskottet

Vid 1970 års riksdag framfördes motioner om införande av kooperationen
som undervisningsämne i den högre undervisningen. I yttrande
över motionerna betonade statsutskottet (SU 1970:170), att det otvivelaktigt
fanns ett stort intresse och behov av ökad undervisning och
forskning om kooperationen. Samtidigt framhölls emellertid att den
kooperativa verksamheten rymmer många olika aspekter och berör ett
flertal ämnen som företagsekonomi, ekonomisk historia, sociologi,
statskunskap och lantbrukets marknadslära. Undervisning och forskning
inom kooperationen skulle enligt statsutskottet komma att innebära dels
ett tvärvetenskapligt samarbete, dels en specialisering inom ett antal
akademiska ämnen. Utskottet förutsatte emellertid att universitetskanslersämbetet
samt berörda universitets- och högskolemyndigheter
beaktade möjligheterna att främja utvecklingen inom detta ämnesområde
och avstyrkte de då aktuella motionerna, vilka därefter avslogs av
riksdagen.

I den till jordbruksutskottet hänvisade motionen 1972:1305 yrkas att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att ämnet kooperation erhåller en
förstärkt ställning vid lantbrukshögskolan, så att meritering i ämnet väger
tungt vid tillsättande av högskolans professur i marknadslära. I motionen
1972:706, vartill i sammanhanget hänvisas, betonas kooperationens stora
betydelse som företagsform samt yrkas utredning och förslag om att vid
något av universiteten i Uppsala eller Stockholm inrättas en lärostol i
ämnet kooperation, i första hand en professur och i andra hand
åtminstone ett lektorat. Sistnämnda motion har behandlats av utbildningsutskottet
i dess betänkande 1972:4. Utbildningsutskottet fann det
angeläget att initiativ tas och förslag framkommer som syftar till att
främja utvecklingen inom förevarande ämnesområde. Utskottet fann
emellertid, under hänvisning bl. a. till de uttalanden i frågan som gjordes
vid 1970 års riksdag, det inte erforderligt att riksdagen begärde den i

1 Riksdagen 1972. 16 sami. Nr 20