Jordbruksutskottets betänkande nr 1 år 1972 JoU 1972: 1

Nr 1

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
1972: 1 gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten
för budgetåret 1972/73 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
jämte motioner.

DRIFTBUDGETEN
NIONDE HUVUDTITELN
Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen
1972: 1, bilaga 11, framlagda förslag (punkten A 1, s. 12 i utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 3 januari
1972) och hemställer

att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 6 460 000 kr.

2. Lantbruksrepresentanter. Kungl. Majit har (punkten A2, s. 13) föreslagit
riksdagen att till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 713 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 653 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 737 av herr Israelsson m. fl. (vpk) vari hemställts
att riksdagen hos regeringen förordar en utökning — eller eventuellt en
omplacering — av Sveriges lantbruksrepresentanter i utlandet som leder
till att även väsentliga områden av de socialistiska länderna och tredje
världen täckes av deras verksamhet,

dels motionen 1972: 1257 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c)
vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att en tjänst
scm lantbruksrepresentant med uppgift att följa utvecklingen på jordbruksområdet
i Sovjetunionen och de östeuropeiska staterna snarast inrättas
samt att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att en tjänst som
lantbruksrepresentant inrättas i Japan med uppgift att följa utvecklingen
på jordbruksområdet även i angränsande länder.

1 Riksdagen 1972.16 sami. Nr 1

JoU 1972:1

2

Utskottet. Inom den svenska utlandsrepresentationen finns f. n. tre
speciella lantbruksrepresentanter, placerade i resp. Bonn, Bryssel och
Washington. Lantbruksrepresentanterna har till uppgift att inhämta och
förmedla kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed
sammanhängande näringar i de länder eller internationella organisationer
som ingår i deras verksamhetsområden.

I motionen 1972: 1257 har väckts förslag om att förstärka den svenska
utlandsrepresentationen med en lantbruksrepresentant för att följa marknadsutvecklingen
och den tekniskt vetenskapliga utvecklingen inom jordbruket
i Sovjetunionen och de östeuropeiska staterna och med en representant
för bevakning av motsvarande frågor i Japan och angränsande
länder. Även i motionen 1972: 737 framlagt förslag syftar till en förstärkning
av utlandsrepresentationen på lantbrukets område i Östeuropa
och Asien, eventuellt genom en omplacering av någon av de nuvarande
befattningarna på området.

Utskottet vill i anledning av förevarande motionsyrkanden erinra om
att en motion med förslag om förstärkning av den svenska utlandsrepresentationen
på lantbrukets område inom de s. k. öststaterna förra året
behandlades av riksdagen. Jordbruksutskottet anförde i anslutning härtill
(JoU 1971: 1, p. 2) att enligt dess mening den specialbevakning av
hithörande frågor som utfördes av lantbruksrepresentanterna i Bonn,
Bryssel och Washington var av stort gagn och alltjämt fyllde ett angeläget
syfte. Behovet av att vidga marknaden för bl. a. svenska jordbruksprodukter
talade emellertid enligt utskottets uppfattning för att jämväl
utvecklingen inom de östeuropeiska staternas jordbruk noga följdes från
svenskt håll. En förstärkning av den svenska utlandsrepresentationen på
jordbrukets område därstädes bedömde utskottet sålunda vara väl motiverad
men ansåg att det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare
pröva hur denna fråga lämpligen skulle lösas samt att vidtaga de åtgärder
som kunde befinnas erforderliga i sammanhanget. Mot vad utskottet
anfört hade riksdagen inte något att erinra. Utskottet vill i anledning
av de nu väckta motionerna understryka att de synpunkter utskottet
förra året anförde fortfarande äger giltighet. Utskottet utgår från
att Kungl. Maj :t vid sin prövning av hithörande frågor beaktar behovet
av speciell utlandsbevakning beträffande samtliga de näringsgrenar som
ingår i lantbruksrepresentanternas verksamhetsområde och i sammanhanget
jämväl uppmärksammar det alltmer ökande intresset av att den
internationella utvecklingen på miljövårdens område noga följs.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
under förevarande punkt, hemställer
att riksdagen

1. i anledning av motionerna 1972: 737 och 1972: 1257 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
utlandsrepresentationen på jordbrukets område
m. m.,

JoU 1972:1

3

2. till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1972/73 anvisar ett
förslagsanslag av 713 000 kr.

3. Kommittéer m. m. och Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna A 3—A 4, s. 13—14) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 7 800 000 kr.,

2. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 330 000 kr.

Jordbrukets rationalisering ni. m.

4. Lantbruksstyrelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten
B 1, s. 15—18) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att hos lantbruksstyrelsen inrätta en
tjänst för byråchef i Ce 1 i stället för den extra byråchefstjänst
som för närvarande finns inrättad,

2. till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 14 794 000 kr.

5. Lantbruksnämnderna. Kungl. Maj:t har (punkten B 2, s. 18—20) föreslagit
riksdagen att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 90 101 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 80 901 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 1240 av
herr Karl Bengtsson i Varberg m. fl. (fp, s, c, m) vari hemställts att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär inrättande av en tjänst som trädgårdskonsulent
vid lantbruksnämnden i Hallands län.

Utskottet. I motionen 1972: 1240 påtalas att det f. n. inte finns någon
trädgårdskonsulent placerad i Halland. Mot bakgrund av trädgårdsodlingens
utveckling i Hallands län finner motionärerna detta inte tillfredsställande.
De förutsättningar som finns för en fortsatt ökad trädgårdsnäring
i länet anser motionärerna motivera att en tjänst som trädgårdskonsulent
inrättas vid lantbruksnämnden i Hallands län.

Utskottet vill i anledning av förevarande motionsyrkande framhålla
att lantbruksstyrelsen har att bestämma om den närmare fördelningen
av trädgårdskonsulenttjänsterna mellan de olika lantbruksnämnderna.
Enligt de riktlinjer som godtogs i samband med att ifrågavarande uppgifter
genom riksdagens beslut år 1967 (prop. 1967: 74, JoU 1967: 18,
rskr 1967: 214) överfördes från hushållningssällskapen till de nya lantbruksnämnderna
följer placeringen av ifrågavarande tjänster ej länsin -

JoU 1972:1

4

delningen. Konsulenterna skall i olika specialistfunktioner kunna betjäna
större regioner, i vissa fall hela landet. Flera konsulenter kan sålunda
vara placerade vid en och samma lantbruksnämnd medan i några län
lantbruksnämnden kan sakna sådan befattning, vilket sålunda inte innebär
att länet som sådant saknar konsulenthjälp på trädgårdsområdet.
Nuvarande indelningsprincip medger en specialisering av rådgivningsverksamheten
på trädgårdsnäringsområdet, som vid en strikt länsindelning
inte skulle vara möjlig. Någon anledning att ändra på denna princip
finner utskottet inte föreligga. Givetvis kan det tänkas att utvecklingen
på förevarande område från tid till annan kan motivera omplacering av
befattningar inom trädgårdskonsulentorganisationen. Vad gäller det nu
aktuella spörsmålet utgår utskottet från att lantbruksstyrelsen vid sin
kontinuerliga översyn av personalbehovet vid lantbruksnämnderna har
denna fråga under uppmärksamhet och, om så befinns påkallat, vidtar
erforderliga omdispositioner. Utskottet finner sig därför inte böra förorda
någon särskild åtgärd i anledning av motionen 1972: 1240.

Då utskottet kan biträda Kungl. Maj:ts förslag beträffande nu förevarande
anslag hemställer utskottet
att riksdagen

1. lämnar motionen 1972: 1240 utan åtgärd,

2. till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1972/73 anvisar ett
förslagsanslag av 90 101 000 kr.

6. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 3, s. 20—21) och hemställer

att riksdagen till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
3 600 000 kr.

7. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 5, s. 22) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
150 000 kr.

8. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter

m. ni. med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna B 8—B 15, s. 28—34) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter
m. m. ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.,

2. till Befrämjande av husdjursavelti m. m. ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.,

JoU 1972:1

5

3. till Statens hingstdepå och stuteri ett förslagsanslag av
1 729 000 kr,

4. till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling ett reservationsanslag
av 96 000 kr,

5. till Bidrag till Svensk mat potatiskontroll ett reservationsanslag
av 110 000 kr,

6. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen ett anslag
av 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

7. till Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande ett reservationsanslag
av 300 000 kr,

8. till Kompensation för bensinskatt till rennäringen ett anslag av
200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

J ordbruksprisreglering

9. Statens jordbruksnämnd m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna C 1—C 4, s. 35—40) och hemställer

att riksdagen

1. till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1972/73 anvisar ett
förslagsanslag av 9 509 000 kr,

2. a. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid lantbruksekonomiska samarbetsnämnden
inrätta en tjänst för byråchef i Ce 1,

b. till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 865 000 kr,

3. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 101 000 000 kr,

4. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
36 066 000 kr.

10. Stöd till jordbruket i norra Sverige. Kungl. Maj:t har (punkten C 5,
s. 40) föreslagit riksdagen att till Stöd till jordbruket i norra Sverige för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 66 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 747 av herr Åsling m. fl. (c) vari hemställts att
riksdagen beslutar att stöd skall utgå till rennäringen på samma grunder
som sker till nötköttproduktion inom norrländskt jordbruk,

dels motionen 1972: 1285 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) vari,
såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen beslutar att stödet till jordbruket
i norra Sverige skall justeras med hänsyn till utvecklingen av den
allmänna prisnivån,

dels motionen 1972: 1286 av herrar Pettersson i Örebro (c) och Lars -

JoU 1972:1

6

son i Öskevik (c) vari hemställts att riksdagen beslutar att vid översynen
av områdesindelningen för extra mjölkpristillägg skall beaktas vad i motionen
anförts.

Utskottet. Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för det särskilda
prisstöd till jordbruket i norra Sverige i form av pristillägg på
mjölk, kött och fläsk, varom riksdagen förra året fattade beslut (prop.
1971: 74, JoU 1971: 33, rskr 1971: 149). I avvaktan på erfarenheterna
av det nya prisstödet förordar Kungl. Maj:t i enlighet med förslag av
statens jordbruksnämnd att anslaget för nästa budgetår tas upp med oförändrat
belopp av 66 000 000 kr. Från anslaget beräknas 20 000 kr. få
disponeras för sortprövning av växtslag som är speciellt lämpade för
norra Sverige. Utskottet finner ingen anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag.

I motionen 1972: 747 framhålls den utomordentligt viktiga roll som
rennäringen spelar i de nordliga länen. Mot bakgrund av bl. a. de avsättningssvårigheter
som under senare tid präglat denna näring föreslår motionärerna
att riksdagen beslutar att stöd skall utgå till rennäringen på
samma grunder som sker till nötköttsproduktion inom norrländskt jordbruk.
I den del av motionen 1972: 1285, som berör nu ifrågavarande
punkt, föreslås att ett obligatoriskt inflationsskydd byggs in i systemet så
att prisstödet till jordbruket i norra Sverige blir värdebeständigt.

Utskottet vill i anslutning till förevarande motionsyrkanden erinra om
att föregående års riksdagsbeslut bl. a. innebär att frågan om justering av
prisstödet, även innefattande eventuell utvidgning av stödet att gälla
ytterligare produkter, skall tas upp vid en översyn av stödet som skall
ske vart tredje år genom statens jordbruksnämnds försorg. Frågan om
en utvidgning av stödet till att jämväl omfatta rennäringen utgör i och
för sig ett sådant spörsmål som skulle kunna falla inom ramen för sagda
översyn. Enligt vad utskottet erfarit har också en framställning om pristillägg
på renkött överlämnats till jordbruksnämnden i november 1971.
Den i förevarande motion väckta frågan synes således redan vara föremål
för uppmärksamhet från vederbörande myndighets sida. Emellertid
anser utskottet att de speciella problem som är förknippade med rennäringen
i nu förevarande hänseende är av den arten att det synes rimligt
att möjligheterna att införa ett prisstöd prövas utan tidsutdräkt.
Enligt utskottets mening bör Kungl. Maj:t snarast låta undersöka förutsättningarna
för ett dylikt stöd med utgångspunkten att förslag i ämnet
om möjligt skall kunna framläggas redan instundande höst. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört i anledning av motionen 1972: 747. Vad gäller yrkandet
i motionen 1972: 1285 att prisstödet till det norrländska jordbruket inflationsskyddas
vill utskottet erinra om att motioner med motsvarande
yrkande behandlades av riksdagen förra året. Det framhölls därvid att

JoU 1972:1

7

det allmänna inflationsskydd som f. n. gäller beräffande regleringen av
priserna på jordbrukets produkter i övrigt även kommer jordbrukarna i
norra Sverige till del. Mot bakgrund härav och då någon indexklausul
inte påyrkats av i ärendet hörda remissinstanser, därvid ej heller av
representanterna för jordbrukets föreningsrörelse, avslogs motionerna.
Enligt utskottets mening har inte något inträffat som motiverar att riksdagen
nu ändrar sin ståndpunkt i berörda fråga.

Vad härefter angår i motionen 1972: 1286 framfört yrkande beträffande
områdesindelningen inom Örebro län för pristillägget på mjölk
förutsätter utskottet att angivna liksom andra förekommande gränsdragningsspörsmål
kommer att beaktas vid översynen av systemet utan någon
särskild åtgärd från riksdagens sida. Utskottet vill i förevarande sammanhang
fästa uppmärksamheten på att det vid införandet av ifrågavarande
prisstöd framhölls att det var svårt att bedöma var gränslinjen
mellan två stödområden borde dras. Enligt fjolårets riksdagsbeslut ankommer
det på vederbörande myndighet, alltså statens jordbruksnämnd,
att besluta om detaljerna i fråga om gränsdragningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. i anledning av motionen 1972: 747 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört rörande prisstöd till rennäringen,

2. lämnar motionen 1972: 1285, såvitt nu är i fråga, utan åtgärd,

3. lämnar motionen 1972: 1286 utan åtgärd,

4. till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 66 000 000 kr.

11. Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. och Bidrag till bokföringsverksainheten
inom jordbruket. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna C 6—C 7, s. 40—41) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. ett förslagsanslag
av 8 100 000 kr.,

2. till Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket ett reservationsanslag
av 1 218 000 kr.

12. Bidrag till permanent skördeskadeskydd. Kungl. Maj:t har (punkten
C 8, s. 41—42) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats beträffande storleken
av det belopp som årligen skall få disponeras för behovsprövade
skördeskadebidrag,

2. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1972/73
anvisa ett anslag av 30 000 000 kr.

JoU 1972:1

8

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 366 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär skyndsam översyn av
jordbrukets skördeskadeskydd, främst avseende 1) sänkt självrisk, 2) indelning
i mindre skördeuppskattningsområden, som är geografiskt och
odlingsmässigt enhetligare, så att en rättvisare skördeskadeersättning
kan uppnås, 3) möjligheter till tidigare utbetalning av skördeskadeersättningarna,

dels motionen 1972: 539 av herr Andersson i Ljung m. fl. (m) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om sådan reformering
av bestämmelserna rörande skördeskadeskydd, enligt vad som anförts i
motionen, att bl. a. utbetalningar av ersättningar kan ske samma år som
skadan inträffat, att trädgårdsodlingen snarast kan inordnas i skördeskadeskyddet
samt att ramen för de behovsprövade bidragen bestäms till två
procent av de utgående allmänna kontanta skördeskadeersättningarna,
dock lägst 800 000 kr.,

dels motionen 1972: 1284 av herrar Persson i Heden (c) och Jonasson
(c) vari hemställts att riksdagen i fråga om skördeskadeskyddet beslutar
medge, att ramen för de behovsprövade bidragen fastställes till två procent
av de utgående allmänna kontanta ersättningarna för skördeskador
eller, om beräkning enligt denna regel ger till resultat ett lägre belopp,
lägst 800 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att anslaget till bidrag tili permanent
skördeskadeskydd för nästa budgetår förs upp med oförändrat 30 milj.
kr. kan utskottet biträda.

Ersättningar till följd av skördeskador utgår enligt ett system som
grundar sig på objektiva skördeuppskattningar. Som en komplettering
till detta system utgår behovsprövade bidrag i viss utsträckning. Ifrågavarande
bidrag skall kunna utbetalas i sådana fall då så betydande
skördeskador uppenbarligen föreligger att skadeersättningar bort utgå,
men detta ej har skett på grund av systemets allmänna konstruktion
eller till följd av oförutsedda brister i detsamma. Enligt av riksdagen
godtagna riktlinjer skall sträng restriktivitet tillämpas vid förevarande
bidragsgivning.

Det belopp som hittills enligt 1962 års riksdagsbeslut skall stå till
förfogande för behovsprövade skördeskadebidrag motsvarar en procent
av de utgående allmänna kontanta ersättningarna för skördeskador eller,
om beräkning enligt enprocentsregeln ger till resultat ett lägre belopp,
högst 400 000 kr.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag bör sistnämnda belopp fr. o. m. skördeåret
1972 höjas till 600 000 kr. Utskottet finner att den förordade ändringen
av bestämmelserna för beviljandet av behovsprövade bidrag bör
godtas av riksdagen. De yrkanden om ytterligare höjning av den behovs -

JoU 1972:1

9

prövade andelen av bidragsanslaget, som framförs i motionerna 1972:
539 och 1972: 1284, avstyrks alltså.

Liksom tidigare år har framlagts olika motionsförslag om utredningar
och åtgärder i syfte att förbättra skördeskadeskyddet. De yrkanden
som framförts i motionerna 1972: 366 och 1972: 539 överensstämmer
i stor utsträckning med sådana som tidigare behandlats av riksdagen.
Bland förslagen kan sålunda nämnas åtgärder syftande till en tidigareläggning
av tidpunkten för utbetalande av skördeskadeersättningar, tillskapande
av mindre och mera likvärdiga skördeuppskattningsområden
och en minskning av den i skördeskadeskyddet ingående självriskens
storlek. Vidare begärs att trädgårdsodlingen snarast inordnas i skördeskadeskyddet.

Motionsyrkanden om särskilda utredningar i hithörande ämne har
hittills inte föranlett någon särskild åtgärd från riksdagens sida, bl. a.
med hänvisning till den fortlöpande översyn av metodiken för skördeuppskattning
och ersättningsberäkning som sker genom skördestatistiska
nämndens försorg. Det har därvid konstaterats att åtskilliga förbättringar
under årens lopp vidtagits i fråga om skördeskadeskyddet på grundval
av nämndens arbete. Det har också hänvisats till den kontinuerliga
uppmärksamhet som nämnden ägnar möjligheterna att ytterligare finslipa
systemet. Utförliga synpunkter på förevarande problem har redovisats
i jordbruksutskottets utlåtande JoU 1970: 11 och i betänkandet
JoU 1971: 1, p. 12, vartill utskottet tillåter sig hänvisa.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår f. n. ett flertal projekt, som bl. a.
avser ett ökat hänsynstagande till variationer i fodersädens kvalitet, ett
regionalt mer differentierat beaktande av vallåterväxtens storlek, helt
nya beräkningar rörande skördevariationer och därmed självrisken
m. m. Ehuru skördeskadeskyddet utvecklats avsevärt sedan dess tillkomst
år 1961 är skördestatistiska nämnden väl medveten om att betydande
insatser för en vidareutveckling varit och är synnerligen angelägna.
Nämnden avser därför att vid sidan av den löpande uppföljningen
och förbättringen av olika delrutiner göra en allmän och koncentrerad
genomgång av skördeskadeskyddets uppläggning och funktion.
Vissa förstudier i ämnet har redan igångsatts. Mot bakgrund av det
anförda synes någon särskild åtgärd inte påkallad från riksdagens sida
i anledning av nu ifrågavarande motionsyrkanden.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionen 1972: 366 och, såvitt däri yrkats
på reformering av det allmänna skördeskadeskyddet m. m.,
motionen 1972: 539,

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag på motionen
1972: 539, såvitt i övrigt är i fråga, och motionen
1972: 1284 godkänner vad i propositionen förordats beträf -

JoU 1972:1

10

fande storleken av det belopp som årligen skall få disponeras
för behovsprövade skördeskadebidrag,

3. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret
1972/73 anvisar ett anslag av 30 000 000 kr.

13. Administration av permanent skördeskadeskydd m. ni. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten C 9, s. 42—43) och hemställer

att riksdagen till Administration av permanent skördeskadeskydd
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
13 013 000 kr.

Skogsbruk

14. Skogsstyrelsen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna D 1—D 6, s. 44—55) och hemställer
att riksdagen

1. till Skogsstyrelsen för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 7 634 000 kr.,

2. a. medger att under budgetåret 1972/73 beviljas statlig kreditgaranti
för lån till skoglig plantskoleverksamhet intill ett belopp
av 1 000 000 kr.,

b. till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 38 124 000 kr.,

3. a. medger att under budgetåret 1972/73 beviljas statsbidrag
med högst 8 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre
jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

b. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1972/73 anvisar
ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.,

4. a. medger att under budgetåret 1972/73 beviljas dels statsbidrag
med högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild
ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr. till skogshuvudvägar
av särskild betydelse från fritidssynpunkt,

b. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 15 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen,

5. a. medger att under budgetåret 1972/73 utfästs statsbidrag
med högst 11 900 000 kr. till skogliga åtgärder inom samverkansområden
i de fyra nordligaste länen och för att fullfölja
skogsvårdsföretag i lappmarken,

b. till Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 10 100 000 kr.,

6. till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 466 000 kr.

JoU 1972: 1

11

Fiske

15. Fiskeristyrelsen och Fiskeriintendenter m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 1—E 2, s. 56—58) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Fiskeristyrelsen ett förslagsanslag av 6 736 000 kr.,

2. till Fiskeriintendenter m. m. ett förslagsanslag av 1 025 000 kr.

16. Främjande i allmänhet av fiskerinäringen. Kungl. Maj:t har (punkten
E 3, s. 58—59) föreslagit riksdagen att till Främjande i allmänhet av
fiskerinäringen för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
265 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 734 av herr Hedin m. fl. (m, s, c, fp) vari hemställts
att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i
motionen anförts om utökad ålyngelinplantering i östersjön,

dels motionen 1972: 1303 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) vari hemställts
att riksdagen måtte under behandling av Kungl. Maj:ts proposition
1972: 1, Bil. 11, punkt E 3, besluta att höja garantiramen för försöksfiske
till 300 000 kr. samt att i skrivelse till Kungl. Majit föreslå
härav påkallade anslagstekniska anordningar.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att anslaget för nästa budgetår tas
upp med oförändrat belopp av 265 000 kr. föranleder ingen erinran
från utskottets sida.

Liksom föregående år är departementschefen inte beredd biträda ett
förslag av fiskeristyrelsen att höja garantiramen för försöksfiske från
200 000 kr. till 300 000 kr. under hänvisning till att ifrågavarande ram
genom beslut av riksdagen höjdes från 160 000 kr. till nuvarande belopp
så sent som år 1969. Utskottet anser att Kungl. Maj:ts förslag
kan godtas. Utskottet vill erinra om att riksdagen förra året i anledning
av motioner i ämnet, med hänvisning till att behovet av försöksfiske
snabbt kunde komma att ökas, bemyndigade Kungl. Majit att — därest
så skulle befinnas erforderligt — höja garantiramen, dock högst med
100 000 kr. Under angivna förhållande anser utskottet att syftet med i
motionen 1972: 1303 framlagt förslag om höjning av garantiramen för
försöksfiske bör kunna tillgodoses utan någon särskild riksdagens åtgärd.

I motionen 1972: 734 föreslås att riksdagen uttalar sig för att erforderliga
medel — förslagsvis 30 000 kr. — av till Kungl. Maj:ts disposition
stående medel under anslaget ställs till fiskeristyrelsens förfogande
för en utökad utsättning av ålyngel efter ostkusten år 1972. Bakgrunden
till motionsyrkandet är den nedåtgående trend som kunnat

JoU 1972:1

12

konstateras i fråga om ålfisket under senare år. I anledning av motionen
vill utskottet erinra om att det belopp av förevarande anslag, som står
till Kungl. Maj:ts disposition för främjande i allmänhet av fiskerinäringen,
127 000 kr., används för bidrag i enlighet med plan som Kungl.
Maj:t fastställer på förslag av fiskeristyrelsen. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det skulle vara värdefullt med en utökad utsättning
av ålyngel utefter ostkusten. Utskottet förutsätter att fiskerisyrelsen
efter samråd med vederbörande fiskarorganisationer prövar
denna fråga i samband med upprättande av dispositionsplan för ifrågavarande
anslagspost.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. anser motionen 1972: 734 besvarad med vad utskottet anfört,

2. med godkännande av vad i propositionen anförts angående
ramen för statsgarantier för försöksfiske lämnar motionen
1972: 1303 utan åtgärd,

3. till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 265 000 kr.

17. Kursverksamhet på fiskets område m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 4—E 13, s. 56—69) och hemställer

att riksdagen

1. till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret 1972/73
anvisar ett reservationsanslag av 285 000 kr.,

2. till Bidrag till fikehamnar m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar
ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

3. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 20 000 kr.,

4. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 1 151 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen,

5. till Särskilt omställningsstöd till fiskare för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.,

6. a. medger att under budgetåret 1972/73 statlig kreditgaranti
beviljas för lån till åtgärder som främjar fritidsfisket intill ett
belopp av 2 000 000 kr., för lån till konsolidering av fiskeföretag
intill ett belopp av 20 000 000 kr. och för lån till investeringar
inom fiskets berednings- och konservindustri intill ett
belopp av 5 000 000 kr.,

b. till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

7. till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

8. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.,

JoU 1972:1

13

9. till Fiskeriundersökningsfartyg för budgetåret 1972/73 anvisar
ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.,

10. till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
1 000 kr.

Service och kontroll

18. Statens livsmedelsverk m. fi. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna F 1—F 6, s. 70—76) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Statens livsmedelsverk ett förslagsanslag av 18 443 000 kr.,

2. till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier
ett förslagsanslag av 8 058 000 kr.,

3. till Statens veterinärmedicinska anstalt ett förslagsanslag av
13 881 000 kr.,

4. till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. ett reservationsanslag
av 50 000 kr.,

5. till Veterinärstaten ett förslagsanslag av 17 612 000 kr.,

6. till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. ett
förslagsanslag av 3 000 000 kr.

19. Bidrag till djursjukvård i vissa fall. Kungl. Maj:t har (punkten F 7,
s. 76—77) föreslagit riksdagen att till Bidrag till djursjukvård i vissa fall
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 1242 av
herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (c) vari hemställts att riksdagen beslutar
att statsbidrag till mindre bemedlade för djursjukvård m. m. må åtnjutas
av djurägare, vilkens inkomst inte överstiger 10 000 kr.

Utskottet. Enligt gällande lydelse av kungörelsen (1946: 164) angående
statsbidrag till lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård
må sådant bidrag åtnjutas av djurägare, vilkens till statlig inkomstskatt
taxerade inkomst ej överstiger 5 000 kr. och som ej heller påförts
statlig förmögenhetsskatt. Veterinär får i dylika fall inte av djurägaren
uppbära högre belopp än 17 kr. vid sjukbesök.

I motionen 1972: 1242 föreslås att förenämnda inkomstgräns höjs till
10 000 kr. Motionärerna framhåller att nuvarande gräns varit oförändrad
under en lång följd av år och med dagens pris- och kostnadsförhållanden
innebär att endast få mindre bemedlade kommer i åtnjutande av
förevarande statsbidrag.

Utskottet får erinra om att en motion av samma innebörd behandlades
av 1971 års riksdag. Vid sin prövning av sagda motion anförde
jordbruksutskottet (JoU 1971: 1, p. 22) att en justering av gällande in -

JoU 1972:1

14

komstgräns i och för sig kunde förefalla motiverad med hänsyn till den
förändring av penningvärdet som inträtt sedan år 1958 då berörda bidragsbestämmelse
fastställdes. Utskottet fann dock att en omprövning
av bestämmelserna inte torde kunna inskränkas därtill utan även torde
få omfatta bl. a. frågan om storleken av det belopp som veterinär högst
äger uttaga av bidragsberättigad djurägare. I avvaktan på ställningstagandet
till veterinärväsendeutredningens förslag rörande veterinärväsendets
uppgifter och organisation (SOU 1971: 3) ansåg utskottet emellertid
att motionsyrkandet inte borde föranleda någon riksdagens åtgärd.
Detta blev också riksdagens beslut.

Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på i det föregående
angivna ställningstagande får utskottet föreslå att det nu framförda
yrkandet i ämnet inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning under förevarande anslag
kan utskottet biträda.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen

1. lämnar motionen 1972: 1242 utan åtgärd,

2. till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 600 000 kr.

20. Veterinärinrättningen i Skara m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 8—F 10, s. 77—79) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Veterinärinrättningen i Skara ett förslagsanslag av 723 000
kr.,

2. till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 9 363 000 kr.,

3. till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 60 000 kr.

21. Statens växtskyddsanstalt. Kungl. Maj:t har (punkten F 11, s. 80—
81) föreslagit riksdagen att till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 7 441 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 560 av
fru Olsson i Helsingborg m. fl. (c) vari hemställts att riksdagen 1. som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts angående
utbyggnad av Statens växtskyddsanstalts kemiska analyskapacitet, 2. hos
Kungl. Maj:t anhåller om förbättring av kontrollen i vad gäller förekomsten
av bekämpningsmedelsrester hos importerade frukter, bär och
grönsaker, 3. till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1972/73 anvisar
ett i förhållande till Kungl. Majt:s förslag med 129 880 kr. förhöjt
förslagsanslag av 7 570 880 kr.

JoU 1972:1

15

Utskottet. Kungl. Maj:t föreslår att anslaget till statens växtskyddsanstalt
räknas upp med 1 360 000 kr. till 7 441 000 kr. för nästa budgetår.
Huvudparten av anslagshöjningen avser pris- och löneomräkning.
I motionen 1972: 560 yrkas på en ytterligare anslagsuppräkning med ca
130 000 kr. för utbyggnad av växtskyddsanstaltens kemiska avdelning.
Förslaget, som överensstämmer med anstaltens anslagsäskanden, syftar
till en förstärkning av anstaltens kemiska analyskapacitet för kontroll
av växter, växtdelar och växtprodukter. Vidare hemställs i motionen att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förbättring av kontrollen i vad gäller
förekomsten av bekämpningsmedelsrester hos importerade frukter, bär
och grönsaker.

Utskottet vill för sin del starkt understryka vikten av en tillfredsställande
kontroll i fråga om bekämpningsmedelstillsatser i samband
med importen av frukt och grönsaker. Enligt vad utskottet inhämtat har
inom statens livsmedelsverk påbörjats en undersökning med sikte på
att åstadkomma en förbättrad kontroll i nämnda hänseende. Under angivna
förhållanden finner utskottet skäl att förmoda att syftet med förevarande
motionsyrkanden kommer att tillgodoses utan någon särskild
framställning från riksdagens sida.

Då utskottet inte har något att erinra mot vad Kungl. Maj:t föreslagit
under denna punkt, hemställer utskottet
att riksdagen

1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1972: 560, såvitt nu är i fråga, till Statens växtskyddsanstalt
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
7 441 000 kr.,

2. lämnar motionen 1972: 560, såvitt i övrigt är i fråga, utan
åtgärd.

22. Bekämpande av växtsjukdomar. Kungl. Maj:t har (punkten F 12, s.
81) föreslagit riksdagen att till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 733 av
herr Hedin m. fl. (m) vari hemställts att riksdagen i anledning av vad i
motionen anförts hos Kungl. Maj:t anhåller dels om förslag till bidragsgivning
i likhet med berberisbekämpningen i syfte att effektivisera flyghavrebekämpningen,
dels om åtgärder för att möjliggöra en försöksmässig
bidragsgivning under budgetåret 1972/73 inom ramen för tillgängliga
anslag.

Utskottet. Från anslaget bestrids ersättningar för kostnader till följd
av åtgärder mot spridning av växtsjukdomar och för förluster på
grund av sådana sjukdomar. Bl. a. utgår ersättning vid utrotande av
berberis och bekämpande av vissa potatissjukdomar. Vad gäller ber -

JoU 1972:1

16

berisbekämpningen stadgas i kungörelsen (1967: 401) med vissa bestämmelser
om bekämpande av berberis att lantbruksnämnden får bevilja
den som är skyldig att utrota berberis bidrag av statsmedel för
inköp av kemiska bekämpningsmedel. Statsbidrag får även beviljas
för arbetet med utrotningen, om detta är alltför betungande med hänsyn
till vederbörandes ekonomiska förhållanden och den nytta han har
av utrotningen.

I motionen 1972: 733 anförs att flyghavren är ett ogräs som orsakar
stora problem i jordbruket. Motionärerna erinrar om att nya bestämmelser
om skydd mot flyghavre nyligen fastställts i syfte att effektivisera
kampen mot ifrågavarande ogräs. I motionen redovisas olika
åtgärder som ingår i bekämpningsarbetet. Bl. a. nämns att det sedan
flera år ute i de olika länen förekommer inventering i skilda former
av flyghavreförekomsten. På det lokala planet finns ofta flyghavrekommittéer
som utför den direkta inventeringen i fält. Motionärerna framhåller
att det inventerings- och rådgivningsarbete dessa kommittéer i
åtskilliga fall utför är av avgörande betydelse för en effektiv bekämpning
av flyghavren. Motionärerna påpekar att ersättning inte utgår till
ledamöterna av ifrågavarande kommittéer, enär särskilda medel inte
finns anvisade för ändamålet. Om flyghavrebekämpningen skall kunna
ge tillfredsställande resultat inom rimlig tid anser motionärerna det
angeläget att medel tillskjuts för att på motsvarande sätt som för berberisbekämpningen
effektivisera erforderliga åtgärder. Enligt motionen
bör åtgärder vidtas för att inom ramen för tillgängliga anslag möjliggöra
en försöksmässig bidragsgivning under nästa budgetår.

Utskottet vill erinra om att flyghavren är ett av de svåraste ogräsen
i svensk växtodling och att förekomsten av den i större utsträckning
kan förorsaka betydande förluster för jordbruket. Flyghavren har stor
spridningsförmåga och förekommer på grund härav i stora delar av
landet. Till flyghavrens spridning har också bidragit sådana faktorer
som den ökade gemensamma maskinanvändningen och en större rörlighet
i handeln med foder- och brödsäd. För att stödja jordbruksnäringen
i kampen mot flyghavren har olika åtgärder vidtagits från det
allmännas sida. Genom 1961 års flyghavreförordning skärptes skyddsåtgärderna
vid varuhantering och skapades förutsättningar för en
systematisk bekämpning av växande flyghavre inom utsatta områden.
Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 114, 3LU 1970: 50, rskr
1970: 268) ersattes 1961 års förordning med 1970 års lag om skydd
mot flyghavre. Den nya lagen är tillämplig på flera växtodlingsprodukter
än den tidigare förordningen. Lagen har vidare inneburit att
reglerna om varuhantering skärpts och att bekämpningen av växande
flyghavre intensifierats. Slutligen har den statliga lantbruksorganisationen
getts ökade befogenheter att vidta åtgärder till skydd mot flyghavre.

JoU 1972:1

17

Utskottet anser det givetvis angeläget att den fortsatta bekämpningen
av flyghavren bedrivs så kraftfullt och effektivt som möjligt. Vad
gäller frågan om ersättning för vissa inventeringsåtgärder i sammanhanget
har utskottet erfarit att lantbruksstyrelsen f. n. verkställer en
inventering av vilka problem som föreligger i nämnda hänseende i de
olika länen och avser att — därest så skulle befinnas påkallat —
framlägga förslag i ämnet. I avvaktan härpå synes nu berörd motion
inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Med anledning av vad i det föregående anförts och då utskottet biträder
Kungl. Maj:ts förslag om oförändrad anslagsanvisning med
150 000 kr. under förevarande punkt, hemställer utskottet

att riksdagen

1. lämnar motionen 1972: 733 utan åtgärd,

2. till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1972/73 anvisar
ett förslagsanslag av 150 000 kr.

23. Statens lantbrukskemiska laboratorium m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 13—F 15, s. 81—85) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Statens lantbrukskemiska laboratorium ett förslagsanslag av
3 820 000 kr,

2. till Statens maskinprovningar ett förslagsanslag av 2 618 000
kr,

3. till Statens växtsortnämnd ett förslagsanslag av 104 000 kr.
Utbildning och forskning

24. Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har
(punkten G 1, s. 86—88) föreslagit riksdagen att till Lantbrukshögskolan:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 39 642 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 201 av herr Hansson i Skegrie m. fl. (c, s, fp, m)
vari hemställts att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
vad i motionen anförts angående benämningen på befattningen som chef
för konsulentavdelningen vid lantbrukshögskolan,
dels motionen 1972: 265 av herr Hansson i Skegrie m. fl. (c) vari hemställts
att riksdagen till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 39 819 000 kr,
dels motionen 1972:542 av fru Anér m. fl. (fp) vari hemställts att
riksdagen måtte besluta att förste konsulentens docent Gerda Nilsson
tjänst i U 20/23 vid lantbrukshögskolan omändras till en personlig

2 Riksdagen 1972.16 sami. Nr 1

JoU 1972:1

18

tjänst som biträdande professor i fodermedels- och mjölkhygien inom
ämnet mikrobiologi i U 22/25 vid högskolan,

dels motionen 1972: 1246 av herrar Grebäck (c) och Hansson i Skegrie
(c) vari hemställts att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att vid
lantbrukshögskolans institution för lantbrukets radiobiologi från den 1
juli 1972 i stället för en tjänst som biträdande professor i U 22 inrätta
en tjänst som professor i U 27.

Utskottet. I enlighet med i statsverkspropositionen redovisad sammanställning
beräknas förslagsanslaget till lantbrukshögskolans förvaltningskostnader
till 39 642 000 kr. för nästa budgetår. Därvid har
beräknats medel för bl. a. en statsagronom i vattenvård samt viss förstärkning
av undervisningsresurserna vid landskapsarkitektlinjen. Vidare
har beräknats medel för vissa nya befattningar vid högskolans
revisionskontor. Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om personalförstärkningar
föranleder ingen invändning från utskottets sida.

Förslag om ytterligare personalförändringar, utöver dem för vilka
Kungl. Maj:t beräknat medel, framläggs i några motioner. Sålunda
föreslås i motionen 1972: 265 att medel anvisas för inrättandet av en
befattning som statskonsulent för ämnesområdet lantbrukets byggnadsteknik
och av en befattning som universitetslektor i lantbruksbyggnader.
I motionen 1972: 542 föreslås inrättande av en personlig biträdande
professur i fodermedels- och mjölkhygien inom ämnet mikrobiologi
i utbyte mot en befattning som förste konsulent. Vidare framförs
i motionen 1972: 1246 förslag om utbyte av en tjänst som biträdande
professor vid radiobiologiska institutionen mot en professur i
radiobiologi.

Vad gäller sistnämnda motionsyrkande vill utskottet anföra följande.
Som framhålls i motionen avser verksamheten vid lantbrukshögskolans
radiobiologiska institution att belysa de radioaktiva klyvningsprodukternas
förhållande i marken samt deras anrikning i kulturväxterna
under olika förhållanden inom jordbruket. Institutionen svarar
för undervisning rörande landets strålskyddsproblem samt biträder
myndigheter och anställda i strålskyddsfrågor rörande mark och vegetation.
Institutionen lämnar också övriga institutioner vid lantbrukshögskolan
biträde i frågor rörande isotopteknikens användning m. m.
Ämnet radiobiologi inkluderar även stråleffekter på växter och djur.
Vidare ligger inom institutionens intressesfär kärnfysikaliska analysförfaranden,
som är av betydelse för jordbruk och annan livsmedelsproduktion.
Utskottet vill framhålla att den forskning som bedrivs
vid den radiobiologiska institutionen utgör en mycket viktig del av
lantbrukshögskolans verksamhet. De uppgifter som åvilar föreståndaren
för nämnda institution synes helt jämförbara med dem som åvilar övriga
institutionsföreståndare vid högskolan. Utskottet vill därför till -

styrka det i motionen 1972: 1246 framlagda förslaget om inrättande
av en professur i ämnet radiobiologi vid lantbrukshögskolan. Vid bifall
härtill kan en befattning som biträdande professor dras in.

Utöver vad nu anförts finner utskottet sig inte böra föreslå någon
ändring i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag beträffande personalförstärkningar
vid högskolan för nästa budgetår. Motionen 1972: 265
avstyrks således.

Ej heller finner utskottet skäl förorda någon särskild åtgärd i anledning
av motionen 1972: 542.

I motionen 1972: 201 har tagits upp frågan om benämning av
tjänsten som chef för lantbrukshögskolans konsulentavdelning. Motionärerna
anser att den nuvarande benämningen förste statskonsulent
är intetsägande och mindre väl svarar mot de uppgifter som åvilar befattningen.
Enligt motionärernas uppfattning bör ifrågavarande tjänstebenämning
vara lantbruksråd. Någon anledning att ändra löneställningen
för befattningen anser motionärerna inte föreligga. Utskottet finner
för sin del att åtskilligt talar för den i mtionen 1972: 201 uttryckta
uppfattningen och vill därför förorda en ändring av benämningen på
förevarande befattning från förste statskonsulent till lantbruksråd.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit under denna punkt föranleder
ingen erinran från utskottet, som därför hemställer

att riksdagen

1. med bifall till motionen 1972: 1246 bemyndigar Kungl. Maj:t
att inrätta en professur i ämnet radiobiologi i enlighet med
vad utskottet i det föregående anfört,

2. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1972: 201,

3. lämnar motionen 1972: 265 utan åtgärd, såvitt densamma avser
inrättande av vissa tjänster rörande lantbrukets byggnadsteknik
m. m.,

4. lämnar motionen 1972: 542 utan åtgärd,

5. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1972: 265, såvitt den ej behandlats i det föregående,
till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 39 642 000 kr.

25. Lantbrukshögskolan: Driftkostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 2—G 5, s. 89—91) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Lantbrukshögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 9 744 000 kr.,

2. till Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 662 000 kr.,

JoU 1972:1

20

3. till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten ett reservationsanslag
av 20 970 000 kr.,

4. till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna
m. ni. ett förslagsanslag av 1 000 kr.

26. Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 6—G 10, s. 91—95) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 15 576 000 kr.,

2. till Veterinärhögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 6 883 000 kr.,

3. till Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 151 000 kr.,

4. till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet ett reservationsanslag
av 315 000 kr.,

5. till Veterinärhögskolan .-Lantbruksdriften vid försöksgården ett
förslagsanslag av 1 000 kr.

27. Skogshögskolan: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 11—G 13, s. 95—98) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 15 304 000 kr.,

2. till Skogshögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av
11 880 000 kr.,

3. till Skogshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av
163 000 kr.

28. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor och
Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 14—G 15, s. 99—105) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.,

2. till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. ett
förslagsanslag av 230 000 kr.

29. Jordbruksforskning. Kungl. Maj:t har (punkten G 16, s. 105) föreslagit
riksdagen att till Jordbruksforskning för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

JoU 1972:1

21

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 1238 av fru Anér m. fl. (fp, c) vari hemställts att
riksdagen beslutar att till Jordbruksforskning (bil. 11, G 16) anvisa ett i
förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 331 000 kr. förhöjt reservationsanslag
om 8 331 000 kr.,

dels motionen 1972: 1267 av herr Lothigius m. fl. (m, c, fp) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller 1. om en resursplanering
så att växtskyddet, enligt ovan angivna riktlinjer, får en tillräckligt stor
andel av anslaget till jordbruksforskning, 2. att ur samma anslag medel
ställs till förfogande även för produktionsrådgivning och kontroll av odlingen
av giftfri livsmedelsodling, 3. att lantbrukshögskolan ges i uppdrag
att utreda frågan om ett kollegium av ovan angiven art.

Utskottet. Förevarande anslag disponeras av statens råd för skogsoch
jordbruksforskning för bidrag till forskning inom jordbrukets och
trädgårdsnäringens områden. Forskningsrådet har i sin anslagsframställning
framhållit att intensifierade undersökningar behövs på många
områden om en gynnsam fortsatt utveckling skall möjliggöras inom
ifrågavarande näringsgrenar. Det påpekas sålunda att forskning angående
kulturväxternas ekologi med tillhörande växtnäringsfrågor erbjuder
flera nya problemställningar. Behovet av parasit- och miljökontroll
med biologiska hjälpmedel träder allt starkare i förgrunden hos både
växter och djur, framhåller rådet vidare bl. a. Enligt forskningsrådet
bör under anslaget för nästa budgetår anvisas 8 331 000 kr. Kungl.
Maj:t har för sin del föreslagit att anslaget tas upp med 8 milj. kr.
Då medelsanvisningen för innevarande budgetår uppgår till 7 245 000
kr. innebär Kungl. Maj:ts förslag en uppräkning av anslaget med ca
10 procent.

I motionen 1972: 1238 föreslås att anslaget förs upp med av statens
råd för skogs- och jordbruksforskning förordat belopp, 8 331 000 kr.
Motionärerna understryker särskilt behovet av att få fram biologiska
bekämpningsmedel som ersättning för kemiska biocider och insekticider.
Behovet av en resursplanering så att växtskyddet får en tillräckligt
stor andel av anslaget till jordbruksforskning, framför allt för verksamhet
i fråga om biologisk bekämpning, betonas i motionen 1972:
1267. I sistnämnda motion hemställs också att medel ur förevarande
anslag ställs till förfogande för produktionsrådgivning och kontroll av
giftfritt odlade livsmedel. Vidare föreslås att lantbrukshögskolan ges i
uppdrag att utreda frågan om upprättandet av ett särskilt kollegium för
biologiskt balanserad odling. Kollegiet, vari bl. a. skulle ingå företrädare
för lantbrukshögskolan, skulle ha till uppgift att leda, instruera och
fortbilda rådgivare på sagda område.

Utskottet vill i anledning av förevarande motioner erinra om att utskottet
förra året i anslutning till en motion rörande inrättande av ett

JoU 1972: 1

22

organ för samordning av forskningsinsatser i syfte att åstadkomma en
giftfri odling anförde vissa principiella synpunkter i förevarande fråga
(JoU 1971: 54). Utskottet framhöll sålunda att man inom det moderna
jord- och skogsbruket och trädgårdsodlingen på forskningens nuvarande
ståndpunkt synes nödsakad att använda kemiska bekämpningsmedel
i ej obetydlig utsträckning. Detta motiveras också av den hårda
konkurrens, vari ifrågavarande produktion bedrivs. Så länge ej andra,
från effektivitetssynpunkt jämförbara bekämpningsmöjligheter eller
produktionsresurser står till förfogande skulle sannolikt en minskning
av nuvarande insatser på området leda till såväl minskad avkastning
som höjda produktpriser. Utskottet fann det under angivna förhållanden
givetvis i hög grad önskvärt att de kemiska bekämpningsmedlen
handhas så att skadliga biverkningar i fråga om vår miljö och hälsa
undviks.

De icke önskade bieffekterna av användningen av kemiska bekämpningsmedel
av olika slag inom växtodlingen utgjorde emellertid enligt
utskottets mening ett starkt motiv för att forsknings- och försöksverksamheten
på förevarande område intensifieras, bl. a. beträffande medlens
negativa verkningar. Viktigt ansågs också i sammanhanget att
möjligheterna till en alternativ användning av biologiska hjälpmedel
blev närmare klarlagda. Den resistensbiologiska forskningen syntes
även erbjuda goda möjligheter i dessa strävanden. Utskottet erinrade
om att forskning av berört slag bedrevs framför allt vid lantbrukshögskolan,
statens växtskyddsanstalt, skogshögskolan och vissa universitetsinstitutioner
samt vid Sveriges utsädesförening och Weibullsholms
växtförädlingsanstalt. Det nämndes i sammanhanget att statens råd för
skogs- och jordbruksforskning inom ramen för tillgängliga anslagsmedel
lämnat inte oväsentliga bidrag till olika grenar inom miljövårdsforskningen.
Medel hade sålunda anvisats till studier i anslutning till
gödselbehandling. Vidare hade medel anvisats för utvecklingsarbeten
med syfte att minska användningen av pesticider. Dessa arbeten hade
gällt såväl resistensförädling som biologisk bekämpning.

Utskottet underströk mot bakgrund av det anförda angelägenheten
av att erforderliga medel ställdes till förfogande för den fortsatta forskningen
på förevarande område. Mot vad utskottet sålunda anfört hade
riksdagen inte något att erinra.

De uttalanden i förevarande fråga som enligt vad här redovisats
gjordes vid föregående års riksdag äger enligt utskottets mening alltjämt
giltighet. Enligt utskottets mening bör rådet emellertid ha möjlighet
att inom ramen för av Kungl. Maj:t föreslaget belopp anvisa medel
till forskningsprojekt på i motionerna berört område. Utskottet anser
sig därför kunna godta Kungl. Maj:ts medelsberäkning under punkten.
Yrkandet i motionen 1972: 1238 om ytterligare medelsanvisning
avstyrks således. Likaså finner utskottet motionen 1972: 1267 inte böra

påkalla någon särskild riksdagens åtgärd. Det torde få ankomma på
statens råd för skogs- och jordbruksforskning att bestämma den närmare
fördelningen av medlen från förevarande anslag på olika forskningsändamål.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. lämnar motionen 1972: 1267 utan åtgärd,

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1972: 1238 till Jordbruksforskning för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

30. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning och Bidrag till Sveriges
utsädesförening. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
G 17—G 18, s. 106—107) och hemställer

att riksdagen

1. a. bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående stöd
till kollektiv jordbruksteknisk forskning i enlighet med vad som
förordats i statsrådsprotokollet,

b. till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 1 185 000 kr.,

2. till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 5 692 000 kr.

31. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Kungl. Maj:t
har (punkten G 19, s. 107—108) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1972/73 anvisa
ett anslag av 255 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 1256 av
herr Håkansson m. fl. (c, fp, m) vari hemställts att riksdagen såsom bidrag
till växtförädlingsarbetet vid Algot Holmberg och Söner AB anvisar
ett anslag av 120 000 kr. och således till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig
växtförädling för budgetåret 1972/73 anvisar ett anslag av
345 000 kr.

Utskottet. Från detta anslag utgår bidrag till W. Weibull AB för den
praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm och till den
växtförädling som bedrivs av Algot Holmberg och Söner AB. Kungl.
Maj:ts förslag innebär att för nästa budgetår anvisas oförändrat
225 000 kr. resp. 30 000 kr. för angivna ändamål. Algot Holmberg och
Söner AB har för sin del begärt en höjning av statsbidraget med 90 000
kr. för täckande av vissa kostnadsökningar för löner och andra driftkostnader
i förädlingsverksamheten. I motionen 1972: 1256 framhålls

JoU 1972:1

24

att det förädlingsarbete som bedrivs vid företaget, främst beträffande
sojabönan, är av betydande samhällsintresse. Motionärerna anser att
bidrag bör utgå till företaget för att täcka något av de kostnadsökningar
som det har att emotse och föreslår att bidrag till växtförädlingsarbetet
vid Algot Holmberg och Söner AB anvisas med begärt
belopp av 120 000 kr.

Utskottet vill såsom tidigare år, då frågan om uppräkning av motsvarande
anslag under nionde huvudtiteln aktualiserats, erinra om att
växtförädlarna erhåller ej obetydliga bidrag till sin verksamhet av växtförädlingsavgifter.
Vidare har företaget möjlighet att erhålla bidrag till
forskningsprojekt från statens råd för skogs- och jordbruksforskning.
Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning tillstyrka
det framförda motionsyrkandet om höjning av nu ifrågavarande anslagspost.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1972: 1256 till Bidrag till visst praktiskt vetenskaplig
växtförädling för budgetåret 1972/73 anvisar ett
anslag av 255 000 kr.

32. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling
m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna G 21—G 27, s. 109—114) och hemställer

att riksdagen

1. a. bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående stöd
till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling
m. m. i enlighet med vad som anförts i statsrådsprotokollet,

b. till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 1 152 000 kr.,

2. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 270 000 kr.,

3. till Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 3 178 000 kr.,

4. till Alnarpsinstitutet: Materiel m. m. för budgetåret 1972/73
anvisar ett reservationsanslag av 350 000 kr.,

5. till Statens skogsmästarskola för budgetåret 1972/73 anvisar ett
förslagsanslag av 1 489 000 kr.,

6. till Reseunderstöd för studier m. m. för budgetåret 1972/73
anvisar ett reservationsanslag av 39 000 kr.,

7. till Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgetåret 1972/73
anvisar ett anslag av 500 000 kr.

Miljövård m. ni.

33. Statens naturvårdsverk. Kungl. Majit har (punkten Hl, s. 115—
124) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i statsrådsprotokollet förordats rörande statsbidrag
till vissa anläggningar för behandling av avfall,

2. bemyndiga Kungl. Majit att ställa garanti för förluster vid lagring
av kemiskt avfall m. m.,

3. bemyndiga Kungl. Majit att vid statens naturvårdsverk inrätta en
tjänst för byråchef i Ce 1,

4. till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 21 210 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 1270 av
fru Mogård (m) och herr Lothigius (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställts
att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om inrättandet av en
markbyrå inom statens naturvårdsverk.

Utskottet. I motionen 1972: 1270 understryks i här förevarande del
betydelsen av att sådana miljövårdsfrågor som berör marken ges ökad
uppmärksamhet. Motionärerna framhåller att inom naturvårdsverket
finns särskilda byråer för resp. naturvård, vattenvård och luftvård men
ingen speciell enhet för markvård. Naturvårdsbyrån har huvudsakligen
andra uppgifter än sådana som rör den egentliga markvården från resurssynpunkt,
och delegationen för markfrågor handhar endast rena ersättningsärenden.
Naturvårdsverket bör, anser motionärerna, tillföras
en särskild markbyrå.

Utskottet vill i anledning av motionsförslaget framhålla att miljökontrollutredningen
inom den närmaste tiden avser att framlägga ett
betänkande med förslag om lagstiftning om miljöfarliga produkter och
därav föranledda organisatoriska åtgärder, innefattande bl. a. förslag
beträffande naturvårdsverkets organisation. Enligt utskottets mening
bör detta betänkande och den fortsatta behandlingen av detsamma avvaktas
och motionen således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet finner inte anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag
under förevarande punkt och hemställer
att riksdagen

1. lämnar motionen 1972: 1270 i vad här är i fråga utan åtgärd,

2. a. godkänner Kungl. Majits förslag rörande statsbidrag till vissa
anläggningar för behandling av avfall,

b. bemyndigar Kungl. Majit att ställa garanti för förluster vid
lagring av kemiskt avfall m. m.,

JoU 1972:1

26

c. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens naturvårdsverk inrätta
en tjänst för byråchef i Ce 1,

d. till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1972/73 anvisar
ett förslagsanslag av 21 210 000 kr.

34. Koncessionsnämnden för miljöskydd m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna H 2—H 4, s. 124—127) och
hemställer

att riksdagen

1. a. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid koncessionsnämnden för
miljöskydd inrätta en tjänst för ställföreträdande ordförande
i Ce 2 och en tjänst för överingenjör i Ce 1,

b. till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 430 000 kr.,

2. till Miljövårdsinformation för budgetåret 1972/73 anvisar ett
reservationsanslag av 1 650 000 kr.,

3. till Rikskampanj mot nedskräpning för budgetåret 1972/73 anvisar
ett reservationsanslag av 500 000 kr.

35. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. Kungl. Majit har
(punkten H 5, s. 127—129) föreslagit riksdagen att till Ersättningar vid
bildande av naturreservat m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 9 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 1247 av
herr Grebäck m. fl. (c) vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av
statsverkspropositionen (bilaga 11, H 5) Ersättningar vid bildande av
naturreservat m. m. beslutar medge att ersättning utgår till markägares
ombuds- och expertkostnader oberoende av om uppgörelse träffas eller
inte.

Utskottet. I motionen 1972: 1247 har motionärerna tagit upp ett av
statens naturvårdsverk i verkets petita för budgetåret 1972/73 framlagt
förslag om vissa vidgade möjligheter att lämna ersättning till markägare
för ombuds- och expertkostnader i samband med förhandlingar om
bildande av naturreservat eller förvärv av mark för naturvårdsändamål.
Nu tillämpade regler innebär att markägare från de för nyssnämnda
ändamål tillgängliga anslagen kan erhålla sådan kostnadsersättning dels
i de fall då förhandlingarna leder till positivt resultat, dels då ärende
kommit under prövning i en domstolsprocess. Om däremot naturvårdsmyndigheterna
när försök till uppgörelse misslyckats av någon anledning
vill undvika process och i stället avstår från projektet, kan
myndigheternas kostnader bestridas från länsstyrelsernas anslag medan
markägarens kostnader i sådana fall ej torde kunna betalas av stats -

JoU 1972: 1

27

medel. Naturvårdsverket ger uttryck åt uppfattningen att nämnda förhållanden
kan medföra svårigheter för de naturvårdande myndigheterna
att i tillfredsställande grad tillgodose det av statsmakterna uttalade
önskemålet att ersättningsfrågor enligt naturvårdslagen i största möjliga
utsträckning bör lösas förhandlingsvägen. Naturvårdsverket, vars uppfattning
i förevarande fråga helt överensstämmer med motionärernas,
hemställer därför om bemyndigande att efter bedömning från fall till
fall betala skälig ersättning för markägares ombuds- och expertkostnader
i förevarande markärenden, oberoende av om uppgörelse kunnat
träffas eller ej. Verket anför bl. a. att risk för omotiverade eller oskäligt
stora utgifter, därest bemyndigandet lämnas, inte föreligger. De kostnader
som statsverket åläggs vid en process torde i flertalet fall vida
överstiga utgifterna vid en förhandling. Naturvårdsverket anser det
även ligga i sakens natur att kostnader av detta slag uppkommer och
inräknas i totalkostnaderna för en verksamhet som syftar till att med
optimalt resultat säkerställa naturvårdsområden. Medelsbehovet för
ändamålet är, framhåller verket, svårt att beräkna exakt men torde
stanna vid ett sammanlagt belopp av 50 000—100 000 kr. under budgetåret
1972/73. Verket anser att utgifterna i båda slagen av ärenden
av budgettekniska skäl bör bestridas från det under punkten H 5 i
propositionen upptagna anslaget och inrymmas inom den föreslagna anslagsramen
9 milj. kr.

Departementschefen anför under förevarande punkt att han inte är
beredd att nu ta ställning till naturvårdsverkets framställning då frågan
hänger samman med den inom naturvårdskommittén pågående översynen
av naturvårdslagen. Enligt utskottets mening talar dock starka skäl
för att verket lämnas det begärda bemyndigandet. Utskottet vill särskilt
framhålla att de ersättningar som här är i fråga avses skola utbetalas
efter särskild bedömning från fall till fall och med skäliga belopp,
att totalkostnaderna inte synes behöva bli stora och att den föreslagna
ordningen kan medföra minskning av antalet processer och därmed
ge möjlighet till besparingar för statsverket. Någon anslagshöjning i anslutning
till naturvårdsverkets framställning i frågan har inte ifrågasatts.
Utskottet finner sig således böra biträda syftet med motionen i
enlighet med naturvårdsverkets förslag.

I övrigt finner utskottet inte anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag i förevarande punkt.

Utskottet hemställer
att riksdagen

l.i anledning av motionen 1972:1247 som sin mening ger
Kungl. Majit till känna vad utskottet i det föregående anfört
beträffande ersättning till markägare i vissa fall,

2. till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.

JoU 1972:1

28

36. Vård av naturvårdsområden ra. m. Kungl. Maj:t har (punkten H 6,
s. 129—137) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats rörande försöksverksamhet
avseende landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet,

2. till Vård av naturvårdsområden m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 8 100 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 537 av herr Adolfsson m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala att arbetsgruppens
förslag rörande åtgärder för landskapsvård i odlingsbygder skall vara
vägledande för försöksverksamheten, som bör bedrivas i så nära samarbete
med berörda jordbrukare att det naturliga sambandet mellan
landskapsvård och jordbruksnäring bibehålies,

dels motionen 1972: 545 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställts att
riksdagen A. i fråga om försöksverksamhet avseende landskapsvårdande
åtgärder inom odlingslandskapet godkänner vad i motionen anförs i
fråga om finansieringen och anlitande av arbetskraft, B. till Vård av
naturvårdsområden m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag med 1 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag
om 9 100 000 kr.,

dels motionen 1972: 565 av herr Strömberg m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen beslutar 1. att 30 procent av anslaget för landskapsvårdande
åtgärder inom odlingslandskapet måtte stå till naturvårdsverkets
eget förfogande att utnyttjas på i motionen föreslaget sätt, 2. att där så
befinns lämpligt markägaren skall kunna anlitas för landskapsvårdande
arbete,

dels motionen 1972: 729 av herr Elmstedt m. fl. (c) vari hemställts
att riksdagen uttalar sig angående det ekonomiska ansvaret för landskapsvården
i enlighet med vad i motionen anförts,

dels motionen 1972: 1259 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Andersson
i Knäred (c) vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
om utredning och förslag till lag med förbud att utan tillstånd
plantera skog på jord som tidigare legat öppen,

dels motionen 1972: 1262 av herr Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställts
att riksdagen måtte besluta 1. att staten under budgetåret 1972/73
ensam skall svara för kostnaderna för försöksverksamheten med landskapsvårdande
åtgärder i odlingsbygderna, beräknade till 2 miljoner
kronor, 2. att anslaget Vård av naturvårdsområden m. m. för budgetåret
1972/73 uppräknas till 9 100 000 kronor, 3. att detta arbete i så stor utsträckning
som möjligt reserveras för lantbrukare i närheten av området,
4. att områdenas skötsel på lång sikt garanteras genom avtal med
dessa lantbrukare,

dels motionen 1972: 1264 av herr Josefsson i Halmstad m. fl. (s, m)

JoU 1972:1

29

vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om beaktandet
av åtgärder för att skydda dynzonen vid bl. a. Västkusten.

Utskottet. Under förevarande punkt anmäler departementschefen ett
av naturvårdsverket framlagt förslag beträffande landskapsvårdande
åtgärder inom odlingslandskapet. Naturvårdsverket föreslår att åtgärderna
på detta område till en början får karaktären av försöksverksamhet.
Förslaget har vunnit allmän anslutning av i ärendet hörda remissinstanser.
Departementschefen biträder förslaget att en försöksverksamhet
med landskapsvård i odlingsbygder bör påbörjas budgetåret
1972/73.

Departementschefen anför bl. a. att försöksverksamheten bör bedrivas
på kommunalt initiativ och under kommunalt huvudmannaskap.
Såväl primärkommuner och landstingskommuner som av dessa upprättade
stiftelser bör därvid komma i fråga. Statsbidrag bör utgå med
högst 50 procent av kostnaderna för skötseln. Bidragsgivningen bör has
om hand av naturvårdsverket som också bör utarbeta anvisningar m. m.
för verksamheten. Den regionala tillsynen bör åvila länsstyrelserna i
samverkan med lantbruksnämnderna och skogsvårdsstyrelserna. Den
arbetskraft som behövs för de statsbidragsberättigade arbetena bör anvisas
av länsarbetsnämnderna. Detta utesluter dock inte att ägaren till
marken kan anlitas för sådana arbeten där annan lämplig arbetskraft
inte finns. En smidig organisation för arbetet bör utarbetas under försöksverksamheten.
Vidare bör kostnaderna för de landskapsvårdande åtgärderna
klarläggas.

Frågan om i vilka former skötseln av de utvalda områdena långsiktigt
skall garanteras bör, framhåller departementschefen, ägnas särskild uppmärksamhet.
Därvid bör bl. a. prövas lämpligheten av att säkerställa
skötseln genom avtal med markägaren. För att säkra de insatser som
görs bör sådana avtal kompletteras med landskapsskyddsförordnanden
enligt naturvårdslagen. I vissa fall kan det i stället vara lämpligt att avsätta
ett område eller del av ett område som naturreservat. Inom de
områden där landskapsvård bedrivs bör åtgärder vidtas för att underlätta
allmänhetens tillgång till områdena. Kostnaderna för sådana åtgärder
bör få räknas in i bidragsunderlaget. Försöksverksamheten bör
t. v. bedrivas under en treårsperiod. Därefter bör gjorda erfarenheter
redovisas av naturvårdsverket för Kungl. Maj:t och ställning tas till
verksamhetens fortsättning. För budgetåret 1972/73 föreslås att 1 milj.
kr. beräknas under förevarande anslag för bidrag till landskapsvårdande
arbeten inom odlingslandskapet.

I motionen 1972: 565 anförs synpunkter av innebörd att en regel om
att bidrag bör utgå med högst 50 procent kan befaras verka återhållande
på kommunernas villighet att utnyttja bidragsmöjligheterna, bl. a.
med hänsyn till kommunernas svåra ekonomiska situation. En sådan

JoU 1972:1

30

regel kan leda till att projekt av stort allmänt intresse inte kommer till
stånd. Mot denna bakgrund föreslår motionärerna bl. a. att 30 procent
av det belopp under anslaget som avses för här ifrågavarande ändamål
får av naturvårdsverket användas för att i vissa fall, i syfte att tillgodose
särskilt angelägna projekt, lämna bidrag som överstiger den i propositionen
föreslagna 50-procentiga andelen av kostnaderna.

Utskottet finner de skäl motionärerna anfört för sitt förenämnda yrkande
vägande. Utskottet får således, under framhållande av att den
föreslagna ordningen inte innebär krav på ökning av anslaget utöver
Kungl. Maj:ts förslag, tillstyrka motionen i denna del.

I motionerna 1972: 537, 1972: 545, 1972: 565, 1972: 729 och 1972:
1262 framförs synpunkter och ställs yrkanden som i princip innebär
att sambandet mellan jordbruksnäringen och landskapvården bör bibehållas
och att i detta syfte skötseln av de för landskapsvård utvalda områdena
så långt möjligt bör genom frivilliga avtal anförtros de berörda
markägarna själva eller lantbrukare bosatta i områdenas närhet.

Utskottet vill framhålla att det här är fråga om en försöksverksamhet
i syfte bl. a. att klarlägga spörsmålet hur skötseln av områdena lämpligen
bör ordnas. Utskottet utgår från att frågan om lämplig arbetskraft
för hithörande uppgifter kommer att prövas förutsättningslöst i de särskilda
fallen och förutsätter i enlighet härmed att markägaren eller annan
lantbrukare kommer att anlitas när det befinns ändamålsenligt. Enligt
utskottets mening torde motionärernas önskemål i här förevarande
hänseende kunna förväntas i allt väsentligt bli tillgodosedda utan någon
särskild åtgärd från riksdagens sida.

I motionerna 1972: 537, 1972: 545, 1972: 729 och 1972: 1262 berörs
även frågorna om huvudmannaskapet och det ekonomiska ansvaret för
den form av landskapsvård som här är i fråga. Det hävdas bl. a. att
huvudmannaskapet bör ligga hos staten och att staten bör påta sig hela
kostnaden för verksamheten. I anslutning härtill framställs i motionerna
1972: 545 och 1972: 1262 direkta yrkanden om anslagsbelopp, överstigande
Kungl. Maj:ts förslag med 1 milj. kr. Yrkandena i motionerna
1972: 537 och 1972: 729 innefattar motsvarande krav.

Utskottet vill i denna fråga erinra om att enligt stadgande i 2 § naturvårdslagen
naturvården är en såväl statlig som kommunal angelägenhet.
Det bör vidare framhållas att när staten på olika miljövårdsområden
lämnar bidrag en uppdelning av kostnaderna mellan å ena sidan
staten och å andra sidan kommuner och enskilda regelmässigt sker.
Utskottet finner inte skäl här förorda någon avvikelse från denna princip
och anser i propositionen framlagt förslag i förening med den möjlighet
till större bidrag som utskottet i det föregående förordat medge
en lämplig avvägning av bidragsgivningen. Utskottet anser således motionerna
i nu berörda delar inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

JoU 1972:1

31

I motionen 1972: 1259 föreslås en utredning och framläggande av
förslag till lag med förbud att utan tillstånd plantera skog på jord som
tidigare legat öppen. Motionärerna anför bl. a. att regler bör utformas
som innebär att det ej utan särskilt tillstånd blir tillåtligt för markägare
att avsevärt förändra landskapsbilden eller miljön för omkringboende.

Enligt utskottets mening bör motionen överlämnas till naturvårdskommittén
som vid sin översyn av naturvårdslagen har att bl. a. pröva
olika frågor beträffande skyddet av landskapsbilden.

I motionen 1972: 1264 slutligen hänvisas till de risker för skador som
den kraftiga erosionen inom vissa sanddynområden utefter kusten innebär
och hemställs om åtgärder för att skydda dynzonen vid bl. a. Västkusten.

Enligt vad utskottet inhämtat har naturvårdsverket för innevarande
budgetår anvisat 35 000 kr. för en målinriktad undersökning av erosion
genom slitage vid Hallandskusten. Berörda kommuner har också engagerats
för att täcka vissa kostnader för undersökningen, som beräknas
bli slutförd under år 1973. Utskottet, som förutsätter att behovet av
dylika undersökningar även på andra kuststräckor än Hallandskusten
beaktas, finner med hänsyn till det anförda att motionärernas önskemål
redan synes vara föremål för uppmärksamhet. Det kan sålunda förväntas
att de kommer att bli tillgodosedda utan någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

Utskottet, som i övrigt intet har att erinra mot vad som i propositionen
uttalats, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att för nästa budgetår anvisas
ett reservationsanslag av 8 100 000 kr. till vård av naturvårdsområden
m. m.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
1972: 565 i vad densamma avser visst bemyndigande
för statens naturvårdsverk samt med avslag på motionerna
1972: 537, 1972: 545, 1972: 729 och 1972: 1262, samtliga såvitt
nu är i fråga, ävensom motionen 1972: 565 i återstående
del godkänner vad utskottet förordat rörande försöksverksamhet
avseende landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet,

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionerna
1972: 537, 1972: 545, 1972: 729 och 1972: 1262 i vad
avser ökad medelstilldelning m. m. till Vård av naturvårdsområden
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 8 100 000 kr.,

3. hos Kungl. Maj:t hemställer att motionen 1972: 1259 överlämnas
till naturvårdskommittén,

4. anser motionen 1972: 1264 besvarad med vad utskottet i det
föregående anfört.

JoU 1972:1

32

37. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Kungl. Maj:t har
(punkten H 11, s. 142—144) föreslagit riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1972/73 statsbidrag beviljas till kommunala
avloppsreningsverk intill ett belopp av 130 000 000 kr.,

2. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 134 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 553 av herrar Mattsson i Skee (c) och Mattsson
i Lane-Herrestad (c) vari hemställts att riksdagen som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till vatten-
och avloppsanläggningar samt reningsverk inom naturvårds- och
fritidsområden, speciellt inom övärlden,

dels motionen 1972: 732 av fru Hambraeus (c) och herr Johansson i
Holmgården (c) vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
att statsbidragsbestämmelserna för avloppsreningsverk utvidgas till att
gälla också de individuella lösningar av de sanitära frågorna, som är
ekologiskt riktiga,

dels motionen 1972: 1269 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c)
och Mattsson i Skee (c) vari hemställts att riksdagen 1. beslutar att
omhändertagande av avfall genom den s. k. multrummetoden skall få
ske efter tillstånd av vederbörande kommunala myndigheter utan nuvarande
krav på tillstånd av länsstyrelsen, 2. ger vederbörande utskott
i uppdrag att utarbeta förslag till erforderliga lagändringar, 3. hos
Kungl. Maj:t anhåller om utarbetande av anvisningar och normer för
multrumanläggningar.

Utskottet. I motionen 1972: 553 understryks att investeringar för vattenförsörjning
och för reningsanordningar inom naturvårds- och fritidsområden
bör ges hög prioritet. Statsbidrag till vatten- och avloppsanläggningar
bör återinföras och statsbidrag till reningsverk bör utgå med
75 procent av anläggningskostnaderna. Även för driftkostnaderna bör
statsbidrag lämnas.

Utskottet vill erinra om att de tidigare utgående bidragen till vattenoch
avloppsanläggningar år 1968 ändrades och inriktades på vattenvårdande
åtgärder. Vid riksdagsbehandlingen av denna fråga uttalade jordbruksutskottet
(JoU 1968: 19, rskr 1968: 165) bl. a. att skälen för den
föreslagna omläggningen hade sådan tyngd att den borde genomföras
utan inskränkningar. Utskottets utlåtande godkändes av riksdagen. Utskottet
vill vidare framhålla att under tiden 1.11.1971—30.6.1972 statsbidrag
till kommunala avloppsreningsverk utgår med ett från högst
50 procent till högst 75 procent av kostnaderna förhöjt belopp. Det bör
enligt utskottets mening kunna förutsättas att kommunerna när det befinnes
motiverat utnyttjar dessa bidragsmöjligheter även för sådana

JoU 1972:1

33

kustområden som avses i motionen 1972: 553. Utskottet anser sig med
hänsyn till det anförda inte böra förorda någon riksdagens åtgärd i anledning
av motionen.

I motionerna 1972: 732 och 1972: 1269 upptas frågor om individuella
lösningar av spörsmålet om tillvaratagande av avfall. I båda motionerna
förordas användning av den s. k. multrummetoden eller metoder
som vidareutvecklats ur denna. Metoden har enligt motionärerna
stora fördelar från miljövårds- och glesbebyggelsesynpunkt. I motionen
1972: 732 föreslås att bestämmelserna om statsbidrag till avloppsreningsverk
vidgas till att gälla även individuella och ekologiskt riktiga
lösningar av sanitära frågor, och i motionen 1972: 1269 hemställs om
förenklingar i förfarandet vid lämnande av tillstånd till multrumanläggningar.

Den hösten 1971 tillkallade utredningen rörande kostnaderna för
miljövården har enligt sina direktiv bl. a. att pröva inriktningen och
omfattningen av de ekonomiska stödåtgärder som kommit till användning
för att styra kostnadsfördelningen. Utredningen skall bl. a. pröva
sådana frågor som omfördelning eller utsträckning av stödet till nya
områden, t. ex. avfallshantering. Det synes utskottet lämpligt att förevarande
båda motioner överlämnas till utredningen.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer således
att riksdagen

1. lämnar motionen 1972: 553 utan åtgärd,

2. hos Kungl. Maj:t anhåller att motionerna 1972: 732 och 1972:
1269 överlämnas till utredningen rörande kostnaderna för
miljövården,

3. medger att för budgetåret 1972/73 statsbidrag beviljas till
kommunala avloppsreningsverk intill ett belopp av 130 000 000
kr.,

4. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 134 000 000 kr.

38. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten H 13, s. 146—147) och hemställer

att riksdagen till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m.
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 960 000 kr.

Diverse

39. Servitutsnämnder, m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten I 1, s. 148) och hemställer

att riksdagen till Servitutsnämnder, m. m. för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 273 000 kr.

3 Riksdagen 1972.16 sami. Nr 1

JoU 1972:1

34

40. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Kungl. Maj:t
har (punkten I 2, s. 148—149) föreslagit riksdagen att till Bidrag vid
förlust på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 1252 av
herr Hedin m. fl. (m, c, fp) vari hemställts att riksdagen som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om förbättrade
och snabbare möjligheter att ersätta yrkesfiskare för redskapsförluster
i samband med storm.

Utskottet. Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för bidrag
såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof. Medlen utbetalas
av statskontoret som får disponera dem i enlighet med föreskrifter
som Kungl. Majit meddelar i varje särskilt fall. För bidragsgivningen
från anslaget gäller vissa principer som godkänts av 1960 och 1967 års
riksdagar (prop. 1960: 2, SU 1960: 17, rskr 1960: 59; prop. 1967: 105,
JoU 1967: 16, rskr 1967: 174). Enligt dessa principer gäller för bidragsmottagare
vissa inkomst- och förmögenhetsgränser. Bidrag utgår i regel
med 50 procent av skadebeloppet med möjlighet att i särskilt ömmande
fall öka bidraget till 90 procent av nämnda belopp. För skadebelopp
som understiger visst belopp, f. n. 400 kr., utgår i regel inte något bidrag.

I motionen 1972: 1252 anförs att yrkesfiskarna ofta orsakas avsevärda
förluster till följd av att dyrbara fiskeredskap skadas eller går
förlorade i samband med stormar. Motionärerna erinrar om att viss ersättning
till skadelidande yrkesfiskare vid skilda tillfällen lämnats från
förevarande bidragsanslag. Motionärerna anser dock att bestämmelserna
för ifrågavarande bidragsgivning varit utformade med alltför snäva begränsningar.
Bl. a. framhåller motionärerna det otillfredsställande i att
ersättning ej utgått för förlorad arbetsinkomst i samband med redskapsförlusterna.
Vidare anser motionärerna det vara mindre ändamålsenligt
att bidragsbestämmelserna utarbetas för varje tillfälle och att det bl. a.
därför tar mycket lång tid innan bidrag kan utbetalas till den skadelidande.
Mot bakgrund av det anförda föreslås att Kungl. Majit — i avvaktan
på eventuella förslag om av staten stödd fiskeredskapsförsäkring
som möjligen kan tänkas ersätta bidragsgivningen från det berörda
anslaget — låter utarbeta generella bestämmelser för bidragsgivning till
yrkesfiskare i samband med redskapsförluster vid storm. Vidare föreslår
motionärerna att Kungl. Maj:t vid nästa budgetbehandling upptar anslaget
härför som förslagsanslag.

Utskottet vill erinra om att den pågående fiskerinäringsutredningen
i yttranden i anledning av motioner i närliggande ämne (JoU 1970: 20)

anförde att utredningen avsåg att göra en allmän avvägning mellan
olika stödformer till fisket och i detta sammanhang hade för avsikt att
även uppta frågan om stöd vid förluster av fiskeredskap till prövning.
Med hänsyn härtill överlämnade 1971 års riksdag på utskottets förslag
en motion angående försäkringen av fiskeredskap till nämnda utredning
(JoU 1971: 7, rskr 1971: 32). Utskottet finner för sin del skäl för att
jämväl nu behandlad motion överlämnas till fiskerinäringsutredningen.
Med hänsyn till frågans angelägenhetsgrad skulle utskottet gärna se att
densamma behandlas med förtur inom utredningen.

Under hänvisning till det anförda och med förmälan att Kungl.
Maj:ts förslag under förevarande punkt inte föranleder någon utskottets
erinran hemställer utskottet
att riksdagen

1. anhåller att Kungl. Maj:t överlämnar motionen 1972: 1252
till fiskerinäringsutredningen,

2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

41. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. med flera anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag (punkterna I 3—I 5,
s. 149—151) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett förslagsanslag
av 3 492 000 kr.,

2. till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder ett förslagsanslag
av 21 000 kr.,

3. till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar
ett förslagsanslag av 5 000 kr.

Uppskjutna frågor

42. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att
yttra sig beträffande Kungl. Majits under följande punkter och avsnitt
framlagda förslag, nämligen

punkten B 4 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.,
punkten B 6 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,
punkten B 7 Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland,
m. m.,

punkten G 20 Skoglig forskning,
punkten H 9 Miljövårdsforskning,

punkten H 10 Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet,

JoU 1972: 1

36

punkten H 12 Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m.,
vilket utskottet här anmäler.

Stockholm den 7 mars 1972

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s), Antby (fp), Johanson i Västervik (s)*, Hedin (m), Hedström
(s), Jonasson (c)*, Magnusson i Grebbestad (s), fru Anér (fp),
herrar Augustsson (s), Larsson i Borrby (c), fru Lindberg (s), herrar
Kronmark (m) och Takman (vpk);

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

dock att vid behandlingen av punkterna

2 herrar Johansson i Holmgården (c), Berndtsson i Bokenäs (fp), fru
Theorin (s) och herr Leuchovius (m) deltagit i stället för herr Jonasson
(c), fru Anér (fp), herrar Augustsson (s) och Kronmark (m);

5 herr Berndtsson i Bokenäs (fp), fru Theorin (s) och herr Leuchovius
(m) deltagit i stället för fru Anér (fp), herrar Augustsson (s) och
Kronmark (m);

10 och 12 herrar Johansson i Holmgården (c), Berndtsson i Bokenäs
(fp), fru Theorin (s) och herr Leuchovius (m) deltagit i stället för herr
Larsson i Borrby (c), fru Anér (fp), herrar Augustsson (s) och Kronmark
(m);

16 herr Berndtsson i Bokenäs (fp), fru Theorin (s) och herr Leuchovius
(m) deltagit i stället för herrar Antby (fp), Augustsson (s) och
Kronmark (m);

18 och 21 herr Berndtsson i Bokenäs (fp), fru Olsson i Helsingborg
(c) och fru Theorin (s) deltagit i stället för herrar Antby (fp), Larsson
i Borrby (c) och Augustsson (s);

22 herrar Johansson i Holmgården (c), Berndtsson i Bokenäs (fp) och
fru Theorin (s) deltagit i stället för herrar Larsson i Borrby (c), Antby
(fp) och Augustsson (s);

24 herrar Johansson i Holmgården (c), Berndtsson i Bokenäs (fp) och
fru Theorin (s) deltagit i stället för herrar Larsson i Borrby (c), Antby
(fp) och Augustsson (s), dock att vid behandlingen av motionen 1972:
1246 herr Leuchovius (m) deltagit i stället för herr Kronmark (m);

29 herr Berndtsson i Bokenäs (fp), fru Olsson i Helsingborg (c) och
fru Theorin (s) deltagit i stället för herrar Antby (fp), Larsson i Borrby
(c) och Augustsson (s);

31 herrar Johansson i Holmgården (c), Berndtsson i Bokenäs (fp) och
fru Theorin (s) deltagit i stället för herrar Larsson i Borrby (c), Antby
(fp) och Augustsson (s);

33 fru Thorsson (s), herrar Johansson i Holmgården (c), Leuchovius
(m) och Strömberg (fp) deltagit i stället för fru Lindberg (s), herrar
Larsson i Borrby (c), Kronmark (m) och fru Anér (fp);

35 fru Thorsson (s), herrar Leuchovius (m) och Strömberg (fp) del -

tagit i stället för fru Lindberg (s), herr Kronmark (m) och fru Anér
(fp);

36 fru Thorsson (s), herrar Åberg (fp) och Leuchovius (m) deltagit
i stället för fru Lindberg (s), fru Anér (fp) och herr Kronmark (m);

37 fru Thorsson (s), herrar Johansson i Holmgården (c), Leuchovius
(m) och Strömberg (fp) deltagit i stället för fru Lindberg (s), herrar
Jonasson (c), Kronmark (m) och fru Anér (fp);

40 herr Andersson i Storfors (s), fru Olsson i Helsingborg (c), fru
Theorin (s), herrar Leuchovius (m) och Strömberg (fp) deltagit i stället
för herrar Johanson i Västervik (s), Jonasson (c), Augustsson (s),
Kronmark (m) och fru Anér (fp).

Reservationer

1. vid punkten 2 (Lantbruksrepresentanter)

av herrar Hansson i Skegrie (c), Larsson i Borrby (c), Takman (vpk)
och Johansson i Holmgården (c) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”punkt, hemställer” bort ha följande lydelse: ”Utskottet

vill (lika med utskottet) att erinra.

Utskottet vill i anledning av de nu väckta motionerna understryka att
motiven för en förstärkning av den svenska utlandsbevakningen av utvecklingen
på jordbrukets område inom de östeuropeiska staterna sedan
föregående år erhållit ökad tyngd. Behovet av att följa sagda utveckling
även i Asien och andra delar av världen blir, som anförs i motionerna,
ävenledes alltmera uttalat. Enligt utskottets mening talar starka
skäl för att lantbruksrepresentationen redan fr. o m. nästa budgetår
förstärks med en ny befattning för handhavande av nyss angivna uppgifter
beträffande de östeuropeiska länderna. Frågan om var ifrågavarande
befattning t. v. skall placeras bör, som framhölls vid
föregående års riksdag, ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bedöma.
Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t vid sin prövning av hithörande
spörsmål jämväl beaktar behovet av bevakning av samtliga de
näringsgrenar som ingår i lantbruksrepresentanternas verksamhetsområde
och även uppmärksammar det alltmer ökande intresset av att den
internationella utvecklingen på miljövårdens område noga följs. För
den föreslagna personalförstärkningen bör räknas medel under förevarande
anslag med 200 000 kr.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj ris förslag under förevarande punkt, hemställer”

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

”2. i anledning av Kungl. Majris förslag och motionerna 1972:
737 och 1972: 1257 till Lantbruksrepresentanter anvisar ett
förslagsanslag av 913 000 kr.”

JoU 1972:1

38

2. vid punkten 10 (Stöd till jordbruket i norra Sverige)

av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Hedin (m), Jonasson
(c), Johansson i Holmgården (c), Berndtsson i Bokenäs (fp) och Leuchovius
(m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 7 med ”berörda fråga” bort ha följande
lydelse:

”Utskottet vill (lika med utskottet) motionen 1972:

747. Vad gäller yrkandet i motionen 1972: 1285 att prisstödet till det
norrländska jordbruket inflationsskyddas får utskottet erinra om att
frågan om justering av förevarande prisstöd som nyss nämnts skall
tas upp till prövning vart tredje år. Emellertid visar erfarenheterna av
utvecklingen inte minst från senare år att även under en så förhållandelvis
begränsad tidrymd som tre år penningvärdet kan undergå ej
obetydliga förändringar vilket i sin tur medför att det reella värdet av
det nu ifrågavarande särskilda stödet till det norrländska jordbruket kan
komma att minska betydligt under perioden. Enligt utskottets mening
talar därför starka skäl för att reglerna för prisstödet kompletteras med
en bestämmelse av innebörd att justeringar av pristilläggen bör äga
rum mot bakgrund av utvecklingen av den allmänna prisnivån, i huvudsaklig
överensstämmelse med de riktlinjer som härvidlag gäller
för pris- och avgiftsjusteringar inom ramen för den allmänna regleringen
av priserna på jordbrukets produkter m. m. Det bör ankomma
på Kungl. Maj:t att utforma närmare bestämmelser i ämnet.”
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

”2. i anledning av motionen 1972: 1285, såvitt nu är i fråga, som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
om justering av stödet till norra Sverige med hänsyn till utvecklingen
av den allmänna prisnivån,”

3. vid punkten 12 (Bidrag till permanent skördeskadeskydd)

av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Hedin (m), Jonasson
(c), Johansson i Holmgården (c), Berndtsson i Bokenäs (fp) och Leuchovious
(m) som anser att
dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Ersättningar
till” och på s. 9 slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande
lydelse:

”Ersättningar till — (lika med utskottet) i detsam ma.

Det belopp som hittills enligt 1962 års riksdagsbeslut stått till förfogande
för behovsprövade skördeskadebidrag motsvarar en procent av
de utgående allmänna kontanta ersättningarna för skördeskador eller,
om beräkning enligt enprocentsregeln ger till resultat ett lägre belopp,
högst 400 000 kr. Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag bör
sistnämnda belopp fr. o. m. skördeåret 1972 höjas till 600 000 kr.

JoU 1972:1

39

I anledning av det i motionerna 1972: 539 och 1972: 1284 framförda
förslaget om ytterligare ökning av den för behovsprövade bidrag avsedda
delen av skördeskademedlen vill utskottet anföra följande. Intill
dess systemet för det permanenta skördeskadeskyddet genom sucsessiva
förbättringsåtgärder erhållit en sådan utformning att de individuella
ersättningsbehoven kan tillfredsställande tillgodoses inom skördeskadeförsäkringens
ram är det enligt utskottets mening viktigt att
möjligheterna till behovsprövad bidragsgivning ej blir alltför begränsade.
I det föregående angivna bidragsram får även med hänsyn till
den jämkning som föreslås i statsverkspropositionen anses helt otillräcklig.
Utskottet får därför så till vida ansluta sig till förevarande
motionsyrkanden att utskottet förordar att ramen för de behovsprövade
bidragen bestäms till två procent av de utgående allmänna kontanta
ersättningarna för skördeskador eller, om beräkning enligt denna regel
ger till resultat ett lägre belopp, högst 800 000 kr.”

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

”2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionen 1972: 539,
såvitt i övrigt är i fråga, och motionen 1972: 1284 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
ramen för utbetalning av behovsprövade skördeskadebidrag,
”

4. vid punkten 24 (Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader)

a. angående professur i radiobiologi av herrar Mossberger, Persson
i Skänninge, Johanson i Västervik, Hedström, Magnusson i Grebbestad,
fru Lindberg och fru Theorin (samtliga s) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Vad
gäller” och på s. 19 slutar med ”dräs in” bort ha följande lydelse

”Vad gäller (lika med utskottet) lantbrukshög skolans

verksamhet. I och för sig vill utskottet givetvis inte bestrida
att inrättandet av en professur i ämnet kan befinnas motiverat. Emellertid
vill utskottet framhålla att en omfattande forskning pågår inom
radiobiologins och närliggande forskningsfält vid olika forskningsorgan.
Radiobiologisk forskning äger sålunda rum, förutom vid lantbrukshögskolan,
vid karolinska institutet och veterinärhögskolan. Strålningsbiologisk
forskning är företrädd vid Uppsala och Stockholms universitet
samt försvarets forskningsanstalt. Slutligen kan i detta sammanhang
nämnas den verksamhet som äger rum vid den radioekologiska sektionen
vid naturvårdsverkets undersökningslaboratorium. Utskottet har
inte funnit tillräckligt underlag för att avgöra vid vilken av de nämnda
forskningsorganen som det skulle vara mest motiverat att inrätta en
professur i ämnet. Utskottet vill erinra om den forskning som redan
pågår vid lantbrukshögskolans radiobiologiska institution under ledning
av en biträdande professor och att ett bifall till motionen 1972: 1246

JoU 1972:1

40

endast innebär ett utbyte av tjänster, i realiteten en lönehöjning, och således
inte medför någon utökning av de personella resurserna på ifrågavarande
forskningsområde. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet
att tillräckliga skäl saknas för ett tillstyrkande av motionen.”
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

”1. lämnar motionen 1972: 1246 utan åtgärd,”

b. angående vissa tjänster rörande lantbruksbyggnadsteknik m. m.
av herrar Hansson i Skegrie (c), Jonasson (c), fru Anér (fp), Johansson
i Holmgården (c) och Berndtsson i Bokenäs (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utöver
vad” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
”De i motionen 1972: 265 framförda önskemålen om inrättande av
en befattning som statskonsulent för ämnesområdet lantbrukets byggnadsteknik
och av en tjänst som universitetslektor i lantbruksbyggnader
är enligt utskottets mening ävenledes välgrundade. En intensifierad
upplysning och rådgivning på förevarande område är av stort värde
som ett led i strävandena att hålla produktionskostnaderna i lantbruket
nere. Det är härvid också viktigt att undervisningsresurserna på området
förstärks. Utskottet vill därför förorda att medel anvisas som gör
det möjligt att genomföra de i förevarande motion föreslagna personalförstärkningarna.
’ ’

dels utskottets hemställan under 3 och 5 bort ha följande lydelse:

”3. i anledning av motionen 1972: 265, såvitt nu är i fråga, som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
om inrättande av vissa tjänster rörande lantbrukets byggnadsteknik
m. m.,

5. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
1972: 265, såvitt i övrigt är i fråga, till Lantbrukshögskolan:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisar
ett förslagsanslag av 39 819 000 kr.”

c. angående biträdande professur i fodermedels- och mjölkhygien
av fru Anér och herr Berndtsson i Bokenäs (båda fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Ej

heller” och slutar med ”motionen 1972: 542” bort ha följande lydelse:
”Motiveringen till yrkandet i motionen 1972: 542, vari föreslås omändring
av en förste konsulentbefattning till en personlig biträdande
professur i fodermedels- och mjölkhygien inom ämnet mikrobiologi,
lämnas i motionen 1972: 541 om sänkning av aflatoxinhalten i importerade
fodermedel. Aflatoxin är ett av de starkast cancerframkallande
ämnen som är kända. Det bildas av vissa mögelsvampar, som lever på
vegetabiliska produkter, bl. a. jordnötter. Som framhålls i sistnämnda
motion behövs en fortlöpande forskning om både nyssnämnda och

JoU 1972:1

41

andra former av mikrobiella skador på fodermedel och därigenom indirekt
på livsmedel, en forskning som hittills bedrivits av docenten
Gerda Nilsson vid lantbrukshögskolan. Mot bakgrund av den betydelse
som en fortsatt forskning inom fodermedelshygienens område måste
tillmätas finner utskottet för sin del starka skäl tala för den i förevarande
motioner berörda tjänsteförändringen.”

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

”4. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1972: 542,”

5. vid punkten 29 (Jordbruksforskning)

av fru Anér och herr Berndtsson i Bokenäs (båda fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”De
uttalanden” och på s. 23 slutar med ”olika forskningsändamål” bort ha
följande lydelse:

”Beträffande förevarande anslag har statens råd för skogs- och jordbruksforskning
i sin anslagsframställning erinrat om de betydande förändringar
som jordbruket f. n. genomgår och de intensifierade undersökningar
som behövs för att möjliggöra en fortsatt gynnsam utveckling,
bl. a. när det gäller parasit- och miljökontroll med biologiska
hjälpmedel. Rådet understryker även att vegetabilie- och animalieprodukternas
kvalitetsegenskaper har avgörande betydelse vid förädling till
livsmedel. Rådet påpekar vidare, att ekonomiska undersökningar måste
i större omfattning infogas i jordbrukets forskningsprojekt. För nästa
budgetår krävs enligt rådets mening en uppräkning av anslaget med
1 086 000 kr. till 8 331 000 kr. Som framgår av propositionen har departementschefen
inskränkt sig till att föreslå en höjning av anslaget
med 755 000 kr. för nästa budgetår.

Utskottet vill i anslutning härtill framhålla att inte bara jordbrukarna
själva har berättigade krav på att forskningen snarast ger dem tillförlitliga
svar på frågan om vilka bekämpningsmetoder de bör använda
för att begränsa skador på jord, gröda och människor, utan även konsumenterna
höjer med rätta allt bestämdare krav på att få en föda som
är så giftfri som möjligt. Jordbruket måste dessutom ses i ett globalt
sammanhang. De forskningsresultat beträffande skadegörare på skörd
och gröda, som kan tas fram i ett land som Sverige, måste värderas
mot bakgrunden av andra, mindre utvecklade länders behov av att
också få hjälp av sådana rön. Det blir slutligen alltmer angeläget att
alla åtgärder, som vidtas för att påverka människans miljö, blir korrekt
ekonomiskt värderade med hänsyn till alla faktorer, inte bara de allra
närmast liggande. En ytterligare anslagshöjning är nödvändig för att
sagda typer av forskning skall kunna bedrivas i tillräcklig grad. Utskottet
ansluter sig till det i motionen 1972: 1238 framlagda förslaget att

JoU 1972: 1

42

anslaget till Jordbruksforskning för nästa budgetår uppförs med
8 331 000 kr. Vad avser motionen 1972: 1267 finner utskottet inte anledning
till någon särskild riksdagens åtgärd. Det torde få ankomma
på statens råd för skogs- och jordbruksforskning att bestämma den närmare
fördelningen av medlen från förevarande anslag på olika forskningsändamål.
”

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

”2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
1972: 1238 till Jordbruksforskning för budgetåret 1972/
73 anvisar ett reservationsanslag av 8 331 000 kr.”

6. vid punkten 31 (Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling) av

herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), fru Anér
(fp), herrar Kronmark (m), Johansson i Holmgården (c) och Berndtsson
i Bokenäs (fp) som anser att

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 24 som börjar med
”Utskottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
”Sorn framhållits i motionen bedrivs vid ifrågavarande företag ett
växtförädlingsarbete av synnerligen stor betydelse för den svenska jordbruksnäringen.
Det är enligt utskottets mening angeläget att bidragsgivningen
för nämnda ändamål blir så avpassad att verksamheten alltfort
kan bedrivas effektivt och på samma kvalificerade nivå som hittills. Det
synes finnas anledning befara att den av Kungl. Maj:t förslagna medelsanvisningen
skall visa sig otillräcklig härför. Utskottet finner därför
i likhet med nu förevarande motionärer att en uppräkning av anslagsposten
till Algot Holmberg och Söner AB bör ske för nästa budgetår.
Då utskottet därvid finner det i motionen beräknade beloppet väl avvägt
vill utskottet förorda att anslaget räknas upp med sammanlagt
90 000 kr. utöver vad som föreslagits i propositionen. Ökningsbeloppet
bör i sin helhet hänföras till verksamheten vid nyssnämnda växtförädlingsföretag.

Då utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna
punkt, hemställer utskottet

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1972: 1256 till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
för budgetåret 1972/73 anvisar ett anslag av 345 000
kr.”

7. vid punkten 36 (Vård av naturvårdsområden m. m.)

av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), Larsson i
Borrby (c) och Leuchovius (m) som anser att

JoU 1972:1

43

dels det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 29 med ”1
motionen 1972: 565” och slutar på s. 30 med ”riksdagens åtgärd” bort
ha följande lydelse:

”1 motionerna 1972: 537, 1972: 545, 1972: 729 och 1972: 1262 påtalar
motionärerna att departementschefens förslag i vissa delar, bl. a.
i fråga om huvudmannaskapet och det ekonomiska ansvaret för här
ifrågavarande form av landskapsvård, innebär avsteg från det av naturvårdsverket
framlagda förslaget i ämnet. Staten bör, menar motionärerna
bl. a., påta sig hela kostnaden för försöksverksamheten. Som en
följd härav yrkas i ett par av motionerna (1972: 545 och 1972: 1262)
att det under förevarande punkt äskade anslaget höjs med 1 milj. kr.
utöver Kungl. Maj:ts förslag eller till 9 100 000 kr. Yrkandena i de
båda övriga motionerna kan sägas innefatta motsvarande krav.

Enligt utskottets mening kan starka skäl anföras för den uppfattning
i förevarande fråga som kommit till uttryck i motionerna. Många
kommuner befinner sig i ett pressat ekonomiskt läge. Inte minst gäller
detta kommuner där den brukade jorden lagts eller läggs ner och där
det därför kan bli särskilt aktuellt med landskapsvårdande åtgärder.
Det synes inte rimligt att kommunerna skall behöva bära dryga kostnader
för projekt som i vissa fall måhända i första hand blir till nytta
och glädje för invånare i andra kommuner eller som är av påtagligt
riksintresse. En begränsning av bidraget till högst 50 procent av kostnaderna
kan, såvitt utskottet kunnat bedöma, medföra risker för att
försöksverksamheten över huvud taget inte kan genomföras så som
planerats. Utskottet ansluter sig till förslaget att hela kostnaden för
försöksverksamheten bör bestridas av staten och att förevarande anslag
bestämmes till ett med 1 milj. kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag förhöjt
belopp.

Utskottet finner sig i enlighet med det anförda inte böra föreslå
någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1972: 565 framfört
förslag angående dispositionen av viss del av det i propositionen för
ifrågavarande ändamål föreslagna beloppet.

I samtliga i det föregående berörda fem motioner tas frågan om lämplig
arbetskraft för skötseln av de blivande försöksområdena upp. I
anledning av vad departementschefen uttalat om att arbetskraften bör
anvisas av länsarbetsnämnderna understryker motionärerna att sambandet
mellan jordbruksnäringen och landskapsvården bör bibehållas
och att arbetsuppgifterna därför bör genom frivilliga avtal så långt
möjligt anförtros berörda markägare själva eller andra personer, bosatta
i närheten av resp. områden. Utskottet vill för egen del i denna fråga
anföra att den anknytning till ett för försöksverksamheten utvalt område
som markägaren och befolkningen i övrigt i trakten har bör göra nämnda
personer särskilt lämpade för ifrågavarande arbetsuppgifter. Det synes
också rimligt att den inkomst som följer med arbetet i första hand bör

JoU 1972:1

44

stå dessa personkategorier till buds. Det bör enligt utskottets mening
slås fast, att markägare och andra personer i trakten kring försöksområdena
skall ges klar prioritet vid valet av arbetskraft.”

dels det stycke på s. 31 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”naturvårdsområden m. m.” bort ha följande
lydelse:

”Utskottet vill med hänvisning till det anförda förorda att anslaget
under förevarande punkt räknas upp med 1 milj. kr. utöver vad som
föreslagits i propositionen. Kungl. Maj:ts förslag föranleder i övrigt
inga andra erinringar från utskottets sida än som framgår av vad utskottet
i det föregående uttalat.”

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

”1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1972:
537, 1972: 545, 1972: 729 och 1972: 1262, samtliga såvitt nu
är i fråga, samt motionen 1972: 565 godkänner vad utskottet
förordat rörande försöksverksamhet avseende landskapsvårdande
åtgärder inom odlingslandskapet,

2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1972:
537 och 1972: 729 i återstående delar samt med bifall till
motionerna 1972: 545 och 1972: 1262 i vad avser ökad medelstilldelning
m. m. till Vård av naturvårdsområden m. m.
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
9 100 000 kr.,”.

Särskilda yttranden

1. vid punkten 21 (Statens växtskyddsanstalt)
av fru Olsson i Helsingborg (c) som anför:

”Fr. o. m. i år har statens livsmedelsverk att tillse att inga otjänliga
livsmedel salubjuds till konsumenterna. En intensifierad offentlig livsmedelskontroll
skall komma till stånd, med föreskrifter att de som handhar
livsmedel även skall utöva egentillsyn så att varor med en halt av
främmande ämnen, överstigande tillåten gräns, ej får saluföras. När det
gäller de i motionen 1972: 560 berörda varugrupperna finns anledning
förmoda att detta inte kommer att fungera i praktiken. Varken berörda
myndigheter, grossister eller detaljister har någon möjlighet att utan
analys se om en frukt eller grönsak innehåller otillåtna bekämpningsmedelsrester.

Detta måste anses som speciellt allvarligt då det här gäller färskvaror
som distribueras och försäljs snabbt. Betydande kvantiteter kan
alltså försäljas och förbrukas av konsumenterna utan annan kontroll än
det från utförsellandet medföljande sundhetscertifikatet. En skärpt kontroll
bör här komma till stånd. Statens växtskyddsanstalt, som har att
kontrollera växter, växtdelar och växtprodukter, saknar enligt uppgift

JoU 1972:1

45

f. n. resurser att utöka denna kontroll. I nuläget utförs den endast stickprovsvis.
Jag anser detta vara helt otillfredställande i en för konsumenterna
så viktig fråga. Förbättringar av provtagningen måste snarast
komma till stånd. Skall detta kunna ske fordras att en väsentlig
utbyggnad av anstaltens kemiska analyskapacitet äger rum.

I motionen 1972: 560 har föreslagits en utbyggnad av växtskyddsanstaltens
kemiska avdelning för analys av bekämpningsmedelsrester
för en kostnad av ca 130 000 kr. samt anhållits om åtgärder för att
förbättra kontrollen i vad avser förekomsten av bekämpningsmedelsrester
hos importerade frukter, bär och grönsaker.

Enligt min mening talar starka skäl för ett tillgodoseende av de sålunda
framförda önskemålen. I avvaktan på resultatet av den undersökning
i ämnet som igångsatts inom statens livsmedelsverk och med hänsyn
till att utskottet så starkt understryker vikten av att en tillfredsställande
kontroll kommer till stånd, har jag ansett mig kunna avstå från en reservation.
Min förhoppning är givetvis att livsmedelsverkets undersökning
verkligen skall leda till effektiva åtgärder på förevarande område.

Det är, från såväl folkhälsosynpunkt som rättvisesynpunkt gentemot
svensk trädgårdsnäring, angeläget att bestämmelsernas efterlevnad tilllämpas
och kontrolleras lika för importerade och svenskodlade produkter.
Jag utgår därför ifrån att livsmedelsverket efter undersökningen
utformar kontrollmöjligheterna så att konsumenterna erhåller likvärdig
information och samma trygghet när det gäller importvarornas halt
av bekämpningsmedelsrester, som nu finns beträffande svenska grönsaker,
frukt och bär.”

2. vid punkten 24 (Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader) i vad
avser inrättandet av en professur i radiobiologi

av herr Takman (vpk) som anför:

”Med hänsyn till radiobiologins stora och ständigt växande betydelse
bör ämnet företrädas av minst en professur. Jag delar alltså
utskottsmajoritetens uppfattning i detta hänseeende.

Det finns också goda skäl att inrätta en professur i radiobiologi
just vid lantbrukshögskolan eller, rättare sagt, byta ut den nuvarande
tjänsten som biträdande professor mot en professur i radiobiologi.
Särskilt verksamheten att belysa de radioaktiva klyvningsprodukternas
förhållande i marken och deras vandring i biologiska födoämneskedjor
har en betydelse som inte kan övervärderas. Två stormakter,
Frankrike och Kina, håller alltjämt på med kärnvapenprov i atmosfären
och sprider radioaktivt utfall till hela världen. Det är nödvändigt
att ha en vetenskaplig kontroll över denna radioaktiva nedsmutsning
och kontinuerligt förse Sveriges representanter vid nedrustningskonferensen
och i FN samt den svenska allmänheten med information
om forskningsresultaten. Också den snabba utvecklingen av det

JoU 1972:1

46

svenska atomenergiprogrammet nödvändiggör en upprustning av radiobiologin.
För att inte den fredliga atomenergin skall råka i vanrykte,
här som i USA, krävs det ett ytterligt rigoröst säkerhets- och kontrollsystem.
Tidigare miljöförstöring finns det ofta möjlighet att reparera,
låt vara till enorma kostnader. En miljöförstöring med radioaktiva
klyvningsprodukter kan däremot, så långt man nu vet, aldrig repareras.
Genom att den är oåterkallelig, får den helt enkelt inte äga rum. Radiobiologin
kan utgöra en viktig del av det säkerhets- och kontrollsystem
som skall förebygga miljöförstöring med radioaktiva avfallsprodukter.

Skälet till att jag nedlade min röst vid voteringen i utskottet var att
jag i någon mån varit osäker beträffande professurens placering. Med
hänsyn till att ämnet radiobiologi är företrätt vid en rad läroanstalter
och verk borde frågan om ämnets upprustning behandlas i ett
vidare sammanhang än jordbruksutskottet har möjlighet till. Som
jag nyss framhållit finns det emellertid goda skäl att inrätta en professur
i radiobiologi just vid lantbrukshögskolan.”

3. vid punkten 29 (Jordbruksforskning)

av herr Hedin (m) och fru Anér (fp) som anför:

”1 motionen 1972: 1267 yrkar motionärerna utöver en ökad forskning
inom biologisk odling att av anslaget till jordbruksforskning
medel ställs till förfogande även för produktionsrådgivning och kontroll
av giftfri livsmedelsodling samt att lantbrukshögskolan ges i uppdrag
att utreda frågan om ett kollegium med uppgift att bl. a. leda, instruera
och fortbilda rådgivare inom biologiskt balanserad odling. Vi ansluter
oss i princip till de i motionen framförda tankegångarna. De odlare
som vill ägna sig åt jordbruksdrift med så långt möjligt begränsad
användning av kemiska bekämpningsmedel och oorganisk gödsling
bör enligt vår mening få mera hjälp och stöd i olika sammanhang
än f. n.

Vi anser det vara angeläget att anslagen för jordbruksforskning i
tillräcklig grad kommer de i motionen berörda odlingsmetoderna till
del, vilket också uttalats av utskottet. Att såsom i motionen föreslagits
utnyttja forskningsanslagen för produktionsrådgivning och kontroll
anser vi däremot inte vara lämpligt. Vi finner skäl tala för inrättande av
ett särskilt kollegium i enlighet med motionen, men vi förutsätter att
frågan kommer att aktualiseras inom lantbrukshögskolan eller i annat
sammanhang därest tillräckligt intresse härför finns hos berörda intressenter.
”

MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 720056-