Finansutskottets betänkande nr 39 år 1972 FiU 1972: 39
Nr 39
Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1972:130 angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1972/73 i vad avser ärenden under finansdepartementets handläggning
jämte motion.
DRIFTBUDGETEN
SJUNDE HUVUDTITELN
1. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts i propositionen 1972: 130, bilaga 5, s. 21—22 framlagda
förslag (punkt 1 i utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 20 oktober 1972) och hemställer
att riksdagen till Inredning av byggnader för statlig förvaltning
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisar
ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.
2. Skaltebortfallsbidrag till kommunerna m. fl. Kungl. Maj:t har (punkt
2, s. 23—25) föreslagit riksdagen att dels anta vid propositionen fogat
förslag till lag om ändring i lagen (1972: 141) om ändring i förordningen
(1965: 268) om skatteutjämningsbidrag, dels godkänna av departementschefen
förordade ändrade grunder för beräkning av skattebortfallsbidrag.
Riksdagen beslutade i våras om årliga statsbidrag till kommuner,
landstingskommuner och församlingar, s. k. skattebortfallsbidrag, som
kompensation för att det kommunala skatteunderlaget minskar till följd
av 1970 års skattereform (prop. 1972: 60, FiU 1972: 23, rskr 1972:
139). Till grund för beslutet låg ett beräknat skattebortfall för kommunerna
på en miljard kr. för inkomståret 1971. Bidragen utbetalas första
gången år 1973 och utgår på grundval av tillskjutet skatteunderlag.
Detta skatteunderlagstillskott fördelas mellan kommunerna i relation
till skattekraften, beräknad som skattekronor per inkomsttagare.
Med hänsyn till osäkerheten beträffande den exakta storleken av
skattebortfallet ansåg riksdagen (FiU 1972: 23 s. 7) det angeläget att
utnyttja den ytterligare information som kunde utvinnas när resultatet
av 1972 års taxering förelåg och statistiskt kunde analyseras och bedömas.
Riksdagen förordade därför att riksrevisionsverket skulle företa en
stickprovsundersökning baserad på 1971 års faktiska inkomststruktur.
Avvek resultatet väsentligt från en miljard kr. borde detta kunna beaktas
i samband med proposition om skatteutjämningsbidrag till vårriksdagen
1 Riksdagen 1972. 5 sami. Nr 39
FiU 1972:39
2
1973. Då borde också skäligheten av att retroaktivt justera de skattebortfallsbidrag
som betalas ut år 1973 prövas.
Riksrevisionsverket har den 6 september 1972 redovisat två nya kalkyler
över det beräknade skattebortfallet. Den ena kalkylen bygger på
taxeringsutfallet för taxeringsåret 1972 och utgör ett försök att applicera
de äldre skattereglerna på detta utfall. Kalkylen leder till ett beräknat
skattebortfall för kommunerna på 1 259 milj. kr. Den andra
kalkylen bygger på riksrevisionsverkets stickprovsundersökning för taxeringsåret
1971. Resultatet av denna beräkning blir ett skattebortfall på
minst 1 150 milj. kr. Detta betyder att skattebortfallet för kommunerna
i våras underskattades med ett par hundra miljoner kronor. Detta beror
främst på att antalet inkomsttagare ökat kraftigare än beräkningarna
och därtill kommer att de genomsnittliga inkomstökningarna blivit väsentligt
mindre än förutsatt.
Kalkylerna har granskats inom finansdepartementet och av företrädare
för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet.
Vid genomgången av den första kalkylen har enighet nåtts om vissa justeringar
i riksrevisionsverkets beräkningar. På grundval härav har inom
finansdepartementet gjorts en reviderad kalkyl. Det beräknade skattebortfallet
blir enligt denna i runt tal 1 200 milj. kr.
För inkomståret 1971 beräknas det totala skattebortfallet emellertid
bli ca 50 milj. kr. högre på grund av den genom 1970 års skattereform
ändrade avdragsrätten för makes sjukförsäkringsavgift. Företrädare för
de båda kommunförbunden har accepterat de nu redovisade bidragsnivåerna.
Utskottet
I likhet med departementschefen anser utskottet att skattebortfallsbidragen
bör grundas på en beräknad bidragsgivning om 1 250 milj. kr.
för inkomståret 1971 och att motsvarande justering bör göras av de beräknade
förskotten för inkomståret 1973. Den nivå som skall ligga till
grund för skattebortfallsbidragen framöver bör bestämmas till 1 200
milj. kr.
Utskottet noterar att det i riksstaten för 1972/73 upptagna förslagsanslaget
på 500 milj. kr. för skattebortfallsbidrag till kommunerna
m. fl. som följd härav kan väntas bli överskridet med ca 125 milj. kr.
För de skatteutjämningsbidrag som betalas ut under år 1973 föreslår
departementschefen att bidragsunderlaget enligt bestämmelserna om
skattebortfallsbidrag beräknas jämlikt kungörelsen (1972: 140) om skattebortfallsbidrag
i dess lydelse den 5 maj 1972. Härför krävs ett tillägg
till övergångsbestämmelserna till lagen (1972: 141) om ändring i förordningen
(1965: 268) om skatteutjämningsbidrag. Förslaget till ändring i
lagen, som tillstyrkts av utskottet, är fogat som bilaga till detta betänkande.
FiU 1972: 39
3
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. antar vid propositionen 1972: 130, bilaga 5, fogat förslag till
lag om ändring i lagen (1972: 141) om ändring i förordningen
(1965: 268) om skatteutjämningsbidrag {bilaga),
2. godkänner de av departementschefen förordade ändrade grunderna
för beräkning av skattebortfallsbidrag.
KAPITALBUDGETEN
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
3. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Kungl. Maj:t har (punkt 3,
s. 25—29) föreslagit riksdagen att dels till Byggnadsarbeten för statlig
förvaltning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa
ett investeringsanslag av 20 000 000 kr., dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att sälja fastigheten nr 18 i kv. Lärgossen i Sundsvall till Sundsvalls kommun
för 500 000 kr.
I motionen 1972: 1905 av herr Norrby i Åkersberga (fp) hemställs
att riksdagen beslutar att investeringsanslag till Byggnadsarbeten för
statlig förvaltning icke får utnyttjas för nybyggnad i Saltängen, Norrköping,
för kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket.
Propositionen
I propositionen 1972: 1 (bil. 9 s. 79) redovisades att byggnadsstyrelsen
den 18 juli 1971 fått i uppdrag att fullfölja planering av lokalförsörjning
för statliga verksamheter som skall flytta från Storstockholmsområdet
till Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås,
Karlstad, Gävle, Sundsvall, Östersund (utom verksamheter inom försvarsdepartementets
område), Umeå och Luleå. I propositionen anmäldes
att styrelsen räknade med att huvuddelen av byggnadsobjekten skulle
påbörjas under budgetåret 1973/74 men att vissa arbeten borde kunna
påbörjas tidigare. För omlokaliseringsprojekten togs ett belopp av 25
milj. kr. upp i investeringsplanen under anslaget för beräknad medelsförbrukning
budgetåret 1972/73. Totalt anvisades under anslaget 60
milj. kr.
I propositionen 1972: 130 redovisas nu de byggnadsobjekt i Norrköping
som avses inrymma statens meteorologiska och hydrologiska institut
(Källtorp) respektive kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket
(Saltängen) och vidare nybyggnad i kv. Göta i Jönköping för lantbruksstyrelsen
och skogsstyrelsen. Dessa byggnadsobjekt har Kungl. Maj:t
i september månad uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera fram
till bygghandlingar.
FiU 1972: 39
4
I propositionen redovisas vidare byggnadsobjekt i Gävle (kv. Vasen)
för lantmäteristyrelsen och rikets allmänna kartverk och i Sundsvall för
riksförsäkringsverkets tekniska byrå (kv. Måsen) och för centrala studiehjälpsnämnden,
kammarrätten m. m. (kv. Målaren). Dessa projekt har
Kungl. Maj:t givit byggnadsstyrelsen i uppdrag att utföra i september
i år.
De redovisade projekten innehåller tillsammans en rumsyta om ca
100 000 m2 och avses inrymma 2 700—2 800 anställda samt vissa lokaler
för uthyrning. För nybyggnaden i Jönköping anges en preliminär
kostnadsram. Inbegripet denna uppskattas kostnaderna för nybyggnaderna
till ca 276 milj. kr. i kostnadsläget april 1972.
I investeringsplanen föreslås nya kostnadsramar föras upp för ifrågavarande
byggnadsobjekt. De föreslagna kostnadsramarna, beräknad medelsförbrukning,
byggstart m. m. framgår av följande ur propositionen
hämtade förteckning:
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Ber. medels- Byggstart |
Färdig- ställande år-mån. |
|
Norrköping |
45 000 |
6 300 |
73-09 73-10 |
75-05 76-01 |
Jönköping Nybyggnad i kv. Göta |
>37 800 |
11 000 |
73-02 |
75-06 |
Gävle Nybyggnad i kv. Vasen |
62 500 |
5 500 |
73-06 |
75-08 |
Sundsvall Nybyggnad i kv. Måsen |
15 300 a 5000 |
7 600 33 028 |
72-06 72-11 |
73-08 74-07 |
Summa |
97 928 |
1 Prel. kostnadsram
* Kostnadsramar redovisas senare
Medelsförbrukning på anslaget innevarande budgetår beräknas sålunda
till 98 milj. kr. Behållningen vid ingången av budgetåret uppgick
till 18 milj. kr., och på riksstaten har förts upp 60 milj. kr. På tilläggsstat
begärs sålunda (98 — 18 — 60 =) 20 milj. kr.
Det begärda bemyndigandet att försälja viss fastighet i Sundsvall till
Sundsvalls kommun avser nuvarande tingshus som ej längre erfordras,
då tingsrätten får nya lokaler i kv. Målaren.
Motionen
I motionen 1972: 1905 framhålls att stor tveksamhet rått från många
håll mot många av de beslutade omlokaliseringarna. Sålunda har läns
-
FiU 1972: 39
5
styrelsen i Stockholms län i yttrande över Slutrapport från delegationen
för lokalisering av statlig verksamhet föreslagit en omprövning av beslutet
att flytta kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket till Norrköping.
I stället förordar länsstyrelsen att en lokalisering till Norrtälje respektive
Nynäshamn prövas. För att möjliggöra den sålunda aktualiserade
omprövningen bör riksdagen inte nu medge att uppförande påbörjas
av nybyggnad i Saltängen, Norrköping, för kriminalvårdsstyrelsen
och sjöfartsverket. Medel på tilläggsstat I bör därför inte anvisas
för detta byggnadsobjekt.
Utskottet
Riksdagen antog våren 1971 riktlinjer för omlokalisering av central
statlig verksamhet (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196). I inrikesutskottets
betänkande som låg till grund för riksdagsbeslutet anfördes
bl. a. att det stora antal motioner som väckts i anledning av propositionen
måste bedömas utifrån den allmänna regionalpolitiska målsättningen
att utflyttningen skall stimulera en positiv utveckling i ett antal
orter som är att betrakta som realistiska lokaliseringsaltemativ samtidigt
som den skall bidra till att dämpa expansionen i Stockholmsområdet.
Vidare anfördes att huvudinriktningen vid utflyttningen måste vara
en koncentrerad insats till ett begränsat antal orter framför allt för att
uppnå en mer väsentlig regionalpolitisk effekt.
Inrikesutskottet avstyrkte bl. a. med hänvisning till det anförda bifall
till en motion av herr Norrby i Åkersberga (1971: 1302) om lokalisering
av kriminalvårdsstyrelsen till Norrtälje och avstyrkte likaledes
bifall till en motion (1971: 1130) som krävde lokalisering av sjöfartsstyrelsen
till Göteborg i stället för Norrköping.
Finansutskottet finner inte skäl föreligga att aktualisera en omprövning
av det av fjolårets riksdag fattade beslutet rörande omlokalisering
av central statlig verksamhet. Motionsyrkandet avstyrks sålunda.
Finansutskottet tillstyrker att ifrågavarande byggnadsobjekt förs upp i
investeringsplanen för byggnadsarbeten för statlig förvaltning och att de
på tilläggsstat begärda medlen anvisas.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisar ett
investeringsanslag av 20 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1972: 1905,
3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att sälja fastigheten nr
18 i kv. Lärgossen i Sundsvall till Sundsvalls kommun för
500 000 kr.
FiU 1972: 39
6
FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
4. Vissa projekteringskostnader. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5, s. 30—31) och hemställer
att riksdagen till Vissa projekteringskostnader på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag
av 45 000 000 kr.
Stockholm den 5 december 1972
På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM
Närvarande: herrar Ekström (s), Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge
(c), Knut Johansson i Stockholm (s), Franzén (s), Burenstam Linder
(m), Larsson i Karlskoga (s), Åsling (c), Jansson (s), Wirtén (fp), Josefsson
i Halmstad (s), Fågelsbo (c), Brundin (m), Gadd (s) och Lindahl
(s).
Reservation
vid punkten 3 (Byggnadsarbeten för statlig förvaltning) av herr Burenstam
Linder (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Finansutskottet
finner” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ersättas med
text av följande lydelse:
”Finansutskottet konstaterar i likhet med motionären att stor tveksamhet
anförts från många håll mot flera av de omlokaliseringar av
viss statlig verksamhet som riksdagen beslutade våren 1971. Sålunda har
exempelvis länsstyrelsen i Stockholms län bl. a. förordat en omprövning
av beslutet att flytta sjöfartsverket till Norrköping och i stället föreslagit
att en lokalisering till Nynäshamn prövas.
Det är uppenbart att av praktiska och kostnadsmässiga skäl endast
den centrala administrationen inom sjöfartsverket kan förläggas till
Norrköping. Sjömätningsenheten kan bl. a. på grund av den under en
stor del av året rådande issituationen inte förläggas dit och därmed ej
heller verkstäderna. Det har därför underhand diskuterats att sjömätningsenheten
skulle förläggas någonstans i Oskarshamns-området. Likaså
måste isbrytarna ha annan bas än Norrköping. Nynäshamn erbjuder
möjlighet till en fullgod uthamn som för övrigt till stora delar redan är
projekterad, varför en del kostnader för nyanläggningen kan undvikas.
Det är vidare värt att observera att verkstäderna vid marinens bas på
Muskö (i omedelbar närhet till Nynäshamn) har en väsentlig överkapa
-
FiU 1972: 39
7
citet på grund av marinens minskade antal fartyg. Denna verkstadskapacitet
skulle med fördel kunna utnyttjas av sjöfartsverket och undanröja
nu föreliggande risk för där uppkommande arbetslöshet.
Utskottet finner därför med hänvisning till vad som anförts starka
skäl föreligga att tillmötesgå syftet med ovannämnda motion i vad gäller
sjöfartsverket.”
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
”2. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 1905 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,”
Särskilt yttrande
vid punkten 3 (Byggnadsarbeten för statlig förvaltning) av herrar Burenstam
Linder (m) och Brundin (m) som anfört:
”Utlokalisering av statliga verk och förvaltningsfunktioner är under
vissa förhållanden motiverad som ett lokaliseringspolitiskt instrument.
Ett krav är dock att man i samband med sådana beslut har ett fullgott
beslutsunderlag som gör det möjligt att väga kostnader och fördelar.
Den möjligheten kan ju inte uteslutas att man med alternativa åtgärder
i vissa fall kan få bättre lokaliseringspolitiska verkningar. Ett sådant
beslutsunderlag förelåg inte i samband med besluten 1971 och fortfarande
saknas material som gör en överblick möjlig. Det finns anledning
att poängtera detta i samband med att riksdagen med jämna mellanrum
anslår medel till olika byggnadsprojekt föranledda av dessa beslut.
Det finns också anledning att understryka betydelsen av dessa synpunkter
inför de beslut om fortsatt utlokalisering av statliga verk som
är att vänta. Rent principiellt förhåller det sig också så att i ett läge
där skattetrycket blivit så högt och de ekonomiska resurserna så ansträngda
bästa möjliga beslutsunderlag i riksdagsarbetet blivit än mera
betydelsefullt.”
FiU 1972: 39
Bilaga
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:141) om ändring i förordningen
(1965: 268) om skatteutjämningsbidrag
Härigenom förordnas, att övergångsbestämmelserna till lagen (1972:
141) om ändring i förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1973. Vid beräkning av
medelskattekraften på grundval av
1972 års taxering skall det sammanlagda
bidragsunderlaget i riket
enligt bestämmelserna om
skattebortfallsbidrag upptagas till
44 365 600 skattekronor.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1973. Vid beräkning av
medelskattekraften på grundval av
1972 års taxering skall det sammanlagda
bidragsunderlaget i riket
enligt bestämmelserna om
skattebortfallsbidrag upptagas till
44 365 600 skattekronor. Vidare
skall i fråga om bidrag för år
1973 skattekraft och bidrag vid
hög utdebitering beräknas med tilllämpning
av kungörelsen (1972:
140) om skattebortfallsbidrag i
dess lydelse den 5 maj 1972.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1972 720045