Finansutskottets betänkande nr 31 år 1972

FiU 1972:31

Nr 31

Finansutskottets betänkande i anledning av motion (1971:1630) rörande
redovisningen av statliga byggnadsobjekt, väckt i anledning av Kungl.
Majrts proposition 1971:145.

Motionen

I den vid 1971 års riksdag väckta motionen 1971:1630 av herr Larsson
i Staffanstorp m. fl. (c) hemställs att riksdagen vid behandlingen av
propositionen 1971:145 måtte uppdra åt finansutskottet att pröva i
motionen anförda grunder för förslagsredovisning i fråga om statliga
byggnadsobjekt samt, på grundval därav, i skrivelse till Kungl. Majit
anhålla om att i fortsättningen en sådan förslagsredovisning tillämpas att
riksdagen får ett säkrare underlag för bedömning av byggnadsförslagens
innebörd och konsekvenser.

Motionärerna anför att regeringen enligt vad som föreskrivs i
regeringsformen, § 58, skall ”årligen för riksdagen uppvisa statsverkets
tillstånd i alla dess delar, till inkomster och utgifter, fordringar och
skulder”. Med den omfattning som den statliga verksamheten nu måste
ha bör detta inte tolkas som ett krav på långtgående detaljredovisningar
av olika förslag som inverkar på statsbudgeten. Förslagsredovisningen bör
dock vara så utförlig att riksdagen vid sitt beslut kan ha en klar
uppfattning om såväl behovet av åtgärden som konsekvenserna av den.
Det har enligt motionärerna i olika sammanhang kunnat uppmärksammas
att förslagsredovisningen inför riksdagen från angivna utgångspunkter
inte varit helt tillfredsställande. Detta har inte minst gällt medelsanvisningen
för statliga byggnadsföretag. Motionärerna belyser detta med
exempel ur propositionen 1971:145. Man finner det anmärkningsvärt att
de olika byggnadsprojekten där redovisats synnerligen knapphändigt för
riksdagen. Även om man kan förutsätta att de olika objekten är
förankrade i tidigare principbeslut av riksdagen bör de byggnadsprogram
som upprättats i sina huvuddrag rimligtvis redovisas för riksdagen när
riksdagen anmodas att fatta ett avgörande finansieringsbeslut.

Enligt motionärernas mening bör en proposition, som föreläggs
riksdagen, ge en sådan redovisning att förslagets huvudlinjer och
konsekvenser klart framgår. Behovet av åtgärden, sättet för dess
genomförande och dess position i förhållande till tidigare riksdagsbeslut
bör till sina huvuddrag vara preciserade. Detta är en förutsättning för ett
tillfredsställande tillgodoseende av riksdagsledamöternas gransknings- och
förslagsrätt samt av en noggrann utskottsprövning. Särskild vikt måste
härvid enligt motionärerna fästas vid finansutskottets möjligheter till
beredning och bedömning av statsregleringen.

1 Riksdagen 1972. 5 sami. Nr 31

FiU 1972:31

2

Handläggning av statliga byggnadsärenden

Riksdagen har i skilda sammanhang tagit ställning till principerna för
handläggning av ärenden rörande den statliga byggnadsverksamheten
(prop. 1960:1, bil. 2, SU 14, rskr 14; prop. 1966:1,bil. 2, SU 14, rskr
14). Enligt denna handläggningsordning prövas byggnadsförslag av Kungl.
Maj:t normalt i två omgångar. Dels sker detta då byggnadsprogrammet
utarbetats, dvs. då utredningen om behovet av byggnaden, storleken, den
ungefärliga kostnaden och de allmänna förutsättningarna för densamma
föreligger, dels ånyo när projekteringen fortskridit så långt att huvudhandlingar
är klara, dvs. huvudritningar utförts och en noggrann
kostnadsberäkning verkställts. Först därefter begärs i normalfallet medel
för byggnadsobjektets utförande av riksdagen. Dessa principer syftar till
att statsmakternas ställningstagande skall kunna grunda sig på såväl en
ingående prövning av lokalbehovet som en hållbar kostnadsberäkning.

Föredragande departementschefen anförde i prop. 1966:1 (bil. 2:
Gemensamma frågor) att medel för byggnadsobjektens påbörjande i viss
omfattning kunde komma att begäras tidigare än vad som förut varit
fallet, dvs. redan när byggnadsprogram utarbetats eller sedan förslagshandlingar
upprättats. 1 första hand skulle detta gälla enklare objekt eller
objekt som med hänsyn till sin standardiserade eller beprövade utformning
kan kostnadsberäknas med godtagbar säkerhet utan att huvudhandlingar
föreligger. Såsom tidigare skett, främst inom universitets- och
högskolesektorn, borde i undantagsfall medel också kunna begäras på det
tidigare stadiet i de fall då förseningar medförande betydande olägenheter
eljest skulle uppstå. Riksdagen hade ingen erinran mot vad departementschefen
anförde (SU 14, rskr 14).

Byggnadsstyrelsen har i sin framställan rörande förvaltningskostnader
m. m. för budgetåret 1973/74 gjort en preliminär redovisning av en
modifierad handläggningsordning. Denna ordning som tillämpas i fråga
om de projekt som avser utlokalisering av statlig verksamhet från
Stockholm innebär likaledes en redovisning i två steg till Kungl. Maj:t.
Redovisningen sker emellertid härvid i betydligt tidigare skeden, nämligen
första gången gällande tomtvals- och vissa grundläggande dimensioneringsfrågor
samt andra gången med byggnadsprogram där olika
tekniska systemlösningar presenterats så att en säker kostnadsbedömning
kunnat göras. Byggnadsstyrelsen anser att det finns betydande effektivitetsvinster
att göra om en på detta sätt modifierad handläggningsordning
tillämpas på flera projektgrupper, t. ex. inom sektorerna förvaltning,
polis- och åklagarväsende samt högre utbildning och forskning. Styrelsen
avser att återkomma med en mer utvecklad beskrivning av denna
handläggningsmodell.

En vidgad tillämpning av den modifierade handläggningsordningen kan
antas påverka det underlag riksdagen föreläggs vid begäran om medel.

FiU 1972:31

3

Utskottet

I prop. 1971:145 angående medel på tilläggsstat för budgetåret
1971/72 begärde Kungl. Maj:t nya och ändrade kostnadsramar för ett
antal byggnadsobjekt inom universitetssektorn. Motionärerna fann att
objekten inte var redovisade på ett konkret och åskådligt sätt och hävdar
att detta är exempel på en företeelse som riksdagen har anledning
uppmärksamma. De hemställer därför att finansutskottet skall få i
uppdrag att pröva i motionen anförda grunder för förslagsredovisning.

Den av motionärerna väckta frågan torde beröra såväl tidpunkten för
som utförligheten i Kungl. Maj:ts redovisning av ett byggnadsobjekt, då
förslag föreläggs riksdagen om ny eller ändrad kostnadsram.

Tidpunkten då medel begärs av riksdagen bör avvägas med hänsyn till
att begäran om medel bör förankras i en tillförlitlig kostnadsberäkning,
och till att riksdagen bör få ta ställning till projektet på ett tillräckligt
tidigt stadium. Vidare måste beaktas bl. a. den önskvärda tidpunkten för
byggnadsarbetenas påbörjande.

Av föredragande statsrådets redovisning av de aktuella objekten i
prop. 1971:145 framgick att prövning av vissa frågor återstod, varför de
beräknade kostnadsramarna var preliminära i avvaktan på en närmare
redovisning av byggnadsobjekten och en definitiv kostnadsberäkning. De
föreslogs likväl upptagna i investeringsplanen för budgetåret 1971/72, då
det var angeläget att i rådande sysselsättningsläge påbörja byggnadsarbetena
snarast möjligt. En utförligare redovisning har sedermera lämnats
riksdagen (prop. 1972:28).

Utskottet har mot bakgrunden av de särskilda omständigheterna inte
anledning uppfatta de av motionärerna åberopade redovisningarna som
ett frångående av den behandling av byggnadsärenden som godtagits av
riksdagen. I sammanhanget bör beaktas den i det föregående refererade
utvecklingen mot en modifierad handläggningsordning, varvid inom flera
projektgrupper en redovisning och begäran om medel med godtagbar
säkerhet skulle kunna ske redan på grundval av byggnadsprogram.
Byggnadsstyrelsen har inför utskottet anfört att betydande effektivitetsvinster
kan göras om en sådan handläggningsordning tillämpas. Utskottet
uppfattar det av styrelsen anförda så, att möjligheterna successivt
förbättras att inom vissa projektgrupper kunna anvisa medel på ett tidigt
stadium utan att tillförlitligheten i kostnadsberäkningarna rubbas.

Vad beträffar utförligheten i Kungl. Maj:ts redovisning bör uppmärksammas
att ett byggärende — vilket motionärerna själva anför vara fallet i
de aktuella ärendena - normalt varit föremål för riksdagens principiella
ställningstagande i samband med att ändamålet med byggobjektet
prövats. I den mångfald av byggobjekt som årligen underställs riksdagens
prövning synes det utskottet angeläget att överskådligheten inte går
förlorad genom en mångfald av detaljer. Vederbörande utskott torde i de
sammanhang en mer detaljerad redovisning av ett byggobjekt bedöms
erforderlig ha möjlighet att begära eller ta del av projektredovisningar och
ytterligare information från byggnadsstyrelsen eller annan ansvarig
myndighet.

FiU 1972:31

4

För att få frågan allsidigt belyst har finansutskottet berett justitie-,
utbildnings- och jordbruksutskotten tillfälle att yttra sig över motionen
1971:1630. Samtliga utskott har emellertid avstått från att avge
yttranden. Det bör i sammanhanget också noteras att Kungl. Maj:ts
hemställan i anslutning till samtliga de projekt som berörs i motionen
tillstyrktes av enhälliga utskott och bifölls av en enhällig riksdag.

Utskottet finner med hänsyn till det anförda inte skäl tillstyrka
motionärernas yrkande. Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1971:1630.

Stockholm den 7 november 1972
På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM

Närvarande: herrar Ekström (s), Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge
(c), Knut Johansson i Stockholm (s), Franzén (s), Burenstam Linder (m),
Larsson i Karlskoga (s), Åsling (c), Jansson (s), Wirtén (fp), Josefsson i
Halmstad (s), Brundin (m), Gadd (s), Pettersson i Kvänum (c) och
Lindahl (s).

Göteborgs Offsettrycken AB 72 1801 S Stockholm 1972