Finansutskottets betänkande nr 13 år 1972

FiU 1972:13

Nr 13

Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Majits i propositionen
1972:1 gjorda framställningr om vissa anslag för budgetåret 1972/73
inom finansdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

DRIFTBUDGETEN

SJUNDE HUVUDTITELN

Finansdepartementet m. m.

1. Finansdepartementet. Kungl. Maj:t har i propositionen 1972:1 bilaga
9 (punkt A 1, s. 7—8 i utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 3 januari 1972) föreslagit riksdagen att till Finansdepartementet
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 15 760 000 kr.

I motionen 1972:626 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) har såvitt
nu är i fråga hemställts att riksdagen under A 1. Finansdepartementet
beviljar ett förslagsanslag om 15 045 000 kr.

I motionen anförs att antalet anställda inom finansdepartementet
förutsätts minska från 226 till 190 personer under budgetåret 1972/73.
Inte desto mindre beräknas lönekostnaderna öka från 14 460 000 kr.
med 255 000 kr. Detta skulle enligt motionärerna innebära en ökning av
medellönen för finansdepartementets anställda med drygt 20 procent.
Motionärerna anser detta utomordentligt anmärkningsvärt mot bakgrund
av löneuppgörelsen 1971. De anser det skäligt att skära ned anslaget till
15 045 000 kr.

Utskottet. Som redovisas i propositionen minskar medelsbehovet under
anslaget med 1 338 000 kr. som följd av att departementets befattning
med regeringsrättsmålen upphörde när en kansliorganisation för regeringsrätten
inrättades den 1 januari 1972. Förändringen i finansdepartementets
lönekostnader mellan budgetåren 1971/72 och 1972/73 kan
därför inte utan vidare jämföras med de personalsiffror som återfinns i
propositionen och som avser personalsituationen vid respektive budgetårs
ingång. Om hänsyn tas härtill uppgår den genomsnittliga lönekostnadsökningen
— innebärande en uppräkning från 1970 till 1972 års lönenivå
— för departementets anställda till 11 — 12%. Häri har inberäknats
stigande övertidsersättningar till följd av nya avtal.

När anslag för år 1971/72 anvisades vid motsvarande tidpunkt i fjol
var avtalsförhandlingarna inte klara. Lönekostnaderna under anslagen för
innevarande budgetår är därför upptagna i 1970 års lönenivå. I
budgetförslaget för 1972/73 har däremot motsvarande löneanslag under

1 Riksdagen 1972. 5 sami. Nr 13

FiU1972:13

olika huvudtitlar genomgående uppräknats till 1972 års lönenivå enligt
gällande flerårsavtal. Som framgår av vad som anförs under För flera
huvudtitlar gemensamma frågor (prop. 1972:1, bil. 2, s. 2) höjs den
allmänna lönenivån för statsanställda med ca 17 % mellan 1970 och
1972. Den under förevarande anslag beräknade lönestegringen är sålunda
avsevärt lägre än vad som gäller för statsanställda i allmänhet.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts avstyrks motionen 1972:626
såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1972:626 såvitt nu är i fråga till Finansdepartementet
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
1 5 760 000 kr.

2. Gemensamma ändamål för statsdepartementen. Kungl. Maj:t har
(punkt A 2, s. 8—9) föreslagit riksdagen att till Gemensamma ändamål
för statsdepartementen för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 25 400 000 kr.

I motionen 1972:626 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) har såvitt
nu är i fråga hemställts att riksdagen under A2. Gemensamma ändamål
för statsdepartementen beviljar ett förslagsanslag om 25 200 000 kr.

I motionen anförs motivering av motsvarande innebörd som under
föregående punkt.

Utskottet. Den i propositionen begärda utökningen av publikationen
Från departement och nämnder bör komma till stånd. Medel härför bör
anvisas liksom för ytterligare ett biträde för personaladministration.

Med hänvisning i övrigt till vad utskottet anfört under föregående
punkt avstyrker utskottet motionen 1972:626 såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1972:626 såvitt nu är i fråga till Gemensamma
ändamål för statsdepartementen för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 25 400 000 kr.

3. Ekonomiska attachéer m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna A 3—A 5, s. 9) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Ekonomiska attachéer ett förslagsanslag av 700 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 7 500 000
kr.,

3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 400 000 kr.

FiU 1972:13

Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

4. Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet. Konjunkturinstitutet:
Särskilda undersökningar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna B 5-B 6, s. 23—24) och hemställer

att riksdagen förbudgetåret 1972/73 anvisar

1. till Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet ett

förslagsanslag av 2 490 000 kr.,

2. till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar ett reservationsanslag
av 580 000 kr.

5. Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Viss försöksverksamhet
inom statsförvaltningen m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna B 8-B 9, s. 25—27) och hemställer

att riksdagen förbudgetåret 1972/73 anvisar

1. till Datamaskincentralen för administrativ databehandling ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m. ett
förslagsanslag av 4 000 000 kr.

6. Riksrevisionsverket. Kungl. Maj:t har (punkt B 10, s. 28-31) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vid riksrevisionsverket
inrätta fem extra ordinarie tjänster för revisionsdirektör, dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsåtgärder som behövs
med anledning av den i statsrådsprotokollet förordade omorganisationen,
dels till Riksrevisionsverket för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 26 731 000 kr.

År 1967 beslöts att den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten
skulle organiseras om (prop. 1967:79, SU 82, rskr 194). Beslutet
innebar bl. a. att myndigheternas redovisning och utbetalning lokaliseras
till s. k. redovisningscentraler och att redovisningen sker med hjälp av ett
ADB-system. I anslutning till redovisningscentralerna organiseras revisionskontor.
Riksrevisionsverket leder omorganisationen. Samtidigt
skulle riksrevisionsverkets egna resurser inriktas på en utvidgad sakrevision,
s. k. förvaltningsrevision.

Sedan år 1967 har en successiv utbyggnad av förvaltningsrevisionen
ägt rum. I propositionen föreslås nu att en tredje revisionsavdelning
inrättas, omfattande bl. a. social verksamhet och samhällsplanering.
Förslaget innebär vidare en betydande ökning av möjligheterna till
förvaltningsrevision inom affärsverken samt bl. a. områdena försvar och
arbetsmarknad. Det fortsatta genomförandet och utvecklingen av SEAsystemet
inom statsförvaltningen garanteras genom en förstärkning i
storleksordningen 2 milj. kr.

Utskottet godtar den föreslagna utbyggnaden. Den kan sägas fullfölja
intentionerna från 1967 års beslut, varigenom verkets resurser för
förvaltningsrevision skulle förstärkas. Den successiva utbyggnad som
skett och som här föreslås fullföljd innebär att verket nu förfogar över

FiU1972:13

betydande resurser att sätta in i revisionsarbetet inom den statliga
sektorn. Det är angeläget att dessa resurser fullt ut tas till vara.

Förekomsten av revisions- och rationaliseringsinsatser från en utomstående
myndighets sida medför positiva effekter även på det interna
rationaliseringsarbetet hos statliga myndigheter. Utskottet vill emellertid
i sammanhanget också erinra om vad utskottet anförde i sitt betänkande
1971:29 om ställningstagande till de i revisionen framkomna synpunkterna.
Revisionen får inte utmynna i ett ställningskrig mellan reviderande
och reviderad myndighet utan skall leda fram till konkreta rationaliseringar
och besparingar.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid riksrevisionsverket inrätta
fem extra ordinarie tjänster för revisionsdirektör,

2. bemyndigar Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsåtgärder
som behövs med anledning av den förordade omorganisationen,

3. till Riksrevisionsverket för budgetåret 1972/73 anvisar ett
förslagsanslag av 26 731 000 kr.

7. Byggnadsstyrelsen. Kungl. Maj:t har (punkt B 11, s. 32-34) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vid byggnadsstyrelsen
inrätta en tjänst för byggnadsråd i Ce 1, dels till Byggnadsstyrelsen för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 30 080 000 kr.

I motionen 1972:624 av herr Brundin m. fl. (m) har yrkats dels att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer, att Kungl. Maj:t utreder
möjligheterna att åstadkomma besparingar inom byggnadsstyrelsen genom
att på privata fastighetsförvaltningsföretag överlåta dess fastighetsförvaltning
samt att överföra den statliga städverksamheten på privata
städbolag, dels att riksdagen i avvaktan på en sådan undersökning beviljar
byggnadsstyrelsen ett förslagsanslag av 29 080 000 kr.

I motionen anförs bl. a. följande.

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens verksamhet föreslås ökade med
28 procent. Kostnadsökningar av detta slag skulle knappast kunna
komma i fråga inom det privata näringslivet.

En särskild byrådirektör med uppgift att vara sekreterare i företagsnämnden
i ett verk med blott 450 anställda kan knappast anses
motiverat.

De kostnader byggnadsstyrelsen har för fastighetsförvaltning torde
vara orimligt höga i förhållande till vad som inom det privata näringslivet
brukar anses vara erforderligt för likartade uppgifter. Mot denna
bakgrund finns det anledning att undersöka, huruvida inte betydande
besparingar skulle kunna vara möjliga genom att överföra de uppgifter i
fråga om fastighetsförvaltning, som åvilar byggnadsstyrelsen, på ett privat
förvaltningsbolag.

Det finns skäl att ifrågasätta, om inte med städverksamhet förenade
uppgifter effektivare handläggs av privata städbolag.

FiU 1972:13

Utskottet. Det är ytterst angeläget att stor restriktivitet iakttas i fråga
om beviljande av medel för ny personal inom den egentliga statsförvaltningen.
Ny personal bör i allmänhet komma i fråga endast i samband med
nya åtaganden.

Utgiftsökningen under anslaget föreslås till 6 536 000 kr. Härav är
emellertid ungefär hälften att hänföra till ökade hyreskostnader och
byggnadsstyrelsens bidrag till kontorsdrift och bibliotek i kvarteret
Garnisonen. De ökade lönekostnaderna för befintlig personal uppgår till
drygt 3 milj. kr. medan utgiften för ny personal enligt förslaget uppgår
till ca 700 000 kr.

I fråga om de konkreta yrkandena om ny personal kan i anslutning till
motionärernas synpunkter anföras.

För rationaliseringsarbete inom styrelsen beräknas ytterligare medel.
Rationaliseringsarbetet torde avse även den personal som avlönas på
förskottsstat (nära 500).

Det är obestridligt att det fastighetsbestånd styrelsen har att förvalta
vuxit kraftigt på senare år. Som redovisas i styrelsens anslagsframställning
är detta fallet även räknat per tjänsteman. Motionärerna har inte styrkt
vad som anförs att styrelsens kostnader för fastighetsförvaltning är
orimligt höga jämfört med vad som är vanligt i andra sammanhang. Vad
särskilt gäller frågan att överlåta fastighetsförvaltningen på privata företag
bör erinras om att byggnadsstyrelsen i sin myndighetsutövning har
uppgifter, som inte kan överlåtas på privata företag.

Som utskottet närmare utvecklat i sitt betänkande 1972:11 vid
behandling av frågan om statlig städverksamhet (prop. 1972:1, bil. 2, För
flera huvudtitlar gemensamma frågor) har de fem tjänster för central
ledning och utveckling av statlig städverksamhet som begärs under nu
förevarande anslag samband med övergång till en ny städteknik m. m.,
som en särskild utredning ansett kunna leda till stora besparingar för
statsverket. Behovet av denna funktion vid byggnadsstyrelsen är i sig inte
beroende av i vems regi städverksamheten skall bedrivas vid de statliga
myndigheterna.

Till yrkandet i motionen 1972:624 om utredning av möjligheterna att
överföra den statliga städverksamheten på privata städbolag har utskottet
tagit ställning i sitt betänkande 1972:11.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet de begärda nya
resurserna svara mot angelägna behov och tillstyrker sålunda Kungl.
Maj:ts förslag. Motionen 1972:624 såvitt nu är i fråga bör avslås.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. avslår motionen 1972:624 i vad den avser utredning om
möjligheterna att på privata fastighetsförvaltningsbolag överlåta
byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning,

2. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid byggnadsstyrelsen inrätta en
tjänst för byggnadsråd i Ce 1,

FiU 1972:13

3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på
motionen 1972:624 såvitt nu är i fråga till Byggnadsstyrelsen
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
30 080 000 kr.

8. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. med flera anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna B 12-B 14, s. 34-37) och
hemställer

att riksdagen förbudgetåret 1972/73 anvisar

1. till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.,

2. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.,

3. till Statens förhandlingsnämnd ett förslagsanslag av
1 445 000 kr.

Bidrag och ersättningar till kommunerna

9. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 1, s. 65) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad
tolag för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
1 975 000 kr.

Diverse

10. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
E 1—E 3, s. 69-70) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond ett förslagsanslag av 6 686 000 kr.,

2. till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer
m. m. ett förslagsanslag av 1 150 000 kr.,

3. till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. ett förslagsanslag av
43 000 kr.

11. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj ds förslag (punkt E 6, s. 7 1) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
för budgetåret 1972/73 anvisar ett anslag av 300 000
kr.

12. Viss informationsverksamhet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt E 15, s. 76) och hemställer

att riksdagen till Km informationsverksamhet för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.

FiU 1972:13

KAPITALBUDGETEN

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

13. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Inköp av fastigheter m. m.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 11:12—11:13, s.
78—82) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning ett investeringsanslag
av 60 000 000 kr.,

2. till Inköp av fastigheter m. m. ett investeringsanslag av
25 000 000 kr.

FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

14. Vissa projekteringskostnader. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt VII:1, s. 84) och hemställer

att riksdagen till Vissa projekteringskostnader för budgetåret
1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 45 000 000 kr.

UPPSKJUTNA FRÅGOR

15. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att
yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda
förslag, nämligen

B 1 Kammarkollegiet
B 7 Statskontoret

D 2 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

D 3 Kompensation till kommunerna med anledning av skatteomläggningen
1971

IX:5 Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner

vilket utskottet här
anmäler.

Stockholm den 16 mars 1972
På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM

Närvarande: herrar Ekström (s), Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge (c),
Knut Johansson i Stockholm (s), Franzén (s), Larsson i Karlskoga (s),
Åsling (c), Jansson (s), Wirtén (fp), Josefsson i Halmstad (s), Fågelsbo (c),
Arne Pettersson i Malmö (s), Brundin (m), Magnusson i Borås (m) och
Wictorsson (s).

FiU 1972:13

Reservation

vid punkten 7 (Byggnadsstyrelsen) av herrar Löfgren (fp), Kristiansson
i Harplinge (c), Åsling (c), Wirtén (fp), Fågelsbo (c), Brundin (m) och
Magnusson i Borås (m) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”1
fråga” och slutar med ”bör avslås” bort ersättas med text av följande
lydelse:

”Utskottet finner de motiv som anförs för att tillföra byggnadsstyrelsen
ytterligare personal föga bärande. Motiv för en mer restriktiv
inställning har anförts i motionen 1972:624. Fastighetsförvaltningen i
byggnadsstyrelsens regi är dyrbar och en utredning bör tillsättas om
möjligheterna och de ekonomiska fördelarna med att överföra byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltande uppgifter på ett eller flera privata
fastighetsbolag.

Något behov av tjänster vid byggnadsstyrelsen för att utöva central
ledning av städningsverksamheten inom det statliga området anser
utskottet inte föreligga.

Förutom inbesparingar i fråga om begärda tjänster bör ytterligare vissa
besparingar inom ett verk av byggnadsstyrelsens storlek kunna åstadkommas.
”

dels utskottets hemställan under 1. och 3. bort ha följande lydelse:

”1. med bifall till motionen 1972:624 såvitt nu är i fråga hos
Kungl. Maj:t hemställer om utredning av möjligheterna att på
privata fastighetsförvaltningsbolag överlåta byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning,

3. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till
motionen 1972:624 såvitt nu är i fråga till Byggnadsstyrelsen
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
29 080 000 kr.”

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1208 S