Finansutskottets betänkande nr 11 år 1972

FiU 1972:11

Nr 11

Finansutskottets betänkande i anledning av vissa i Kungl. Maj:ts
proposition 1972:1 behandlade för flera huvudtitlar gemensamma frågor
jämte motion.

1. Städningsverksamheten inom det statliga området. Kungl. Majit har
i propositionen 1972:1, bilaga 2, s. 16-22 (punkt 9 i utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1972) föreslagit
riksdagen att godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts om central
planering och utveckling m. m. av städningsverksamheten inom det statliga
området.

Kungl. Maj:t föreslår att byggnadsstyrelsen får till uppgift att svara för
en central planering och utveckling av den statliga städningsverksamheten.
Medel för fem tjänster härför begärs under sjunde huvudtiteln.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1972:624 av
herr Brundin m. fl. (m) i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Majit hemställer, att Kungl. Majit utreder möjligheterna att
överföra den statliga städverksamheten på privata städbolag. 1 motionen
ifrågasätts om inte med städverksamhet förenade uppgifter effektivare
handläggs av privata städbolag.

Kungl. Majits förslag om en central planering och utveckling av städningsverksamheten
förlagd till byggnadsstyrelsen grundas på ett omfattande
utredningsarbete som utförts av statens städningsutredning (Ds Fi
1970:13). Utredningen uppskattar de totala statliga städkostnaderna till
150 milj. kr. år 1970. Den föreslår mot bakgrunden av omfattande praktiska
försök ett nytt system för städning med användning av maskinutrustning
för framför allt golwård och differentierad städfrekvens beroende
på städningsbehov. Utredningen bedömer det möjligt att minska de
totala städkostnaderna med 15-20 procent om förslagen genomförs.
Med hänsyn till de föreslagna städmetoderna, som bl. a. anses förutsätta
särskilda golvvårdspatruller och enhetlig arbetsledning, framhålls vikten
av ökad samordning av det statliga städarbetet. Efter att ha övervägt även
städning genom ett för ändamålet bildat statligt bolag stannar utredningen
för att föreslå städning i egen regi med central ledning. Det nära
sambandet mellan städning, drift, underhåll och byggnad av lokaler leder
utredningen fram till bedömningen att byggnadsstyrelsen bör svara för
den centrala ledningen.

Det övervägande antalet remissmyndigheter tillstyrker denna organisationsform.
Även i övrigt tillstyrks i allmänhet utredningens förslag.
Svenska kommunalarbetareförbundet och Statsanställda; förbund betonar
betydelsen av städning i egen regi.

1 Riksdagen 1972. 5 sami. Nr 11

FiU 1972:11

2

Departementschefen är av uppfattningen att städning i egen regi i de
flesta fall är att föredra. Han finner det väsentligt med ett centralt
planerings- och utvecklingsarbete för att städningsverksamheten skall
kunna effektiviseras. Genom att den centrala funktionen knyts till
byggnadsstyrelsen skapas ett erforderligt samband med lokalplanering,
byggnads- och fastighetsförvaltning. Byggnadsstyrelsen bör initiera utbildning
av personal och verka för en ökad samordning av städarbetet
mellan statliga myndigheter och där så är lämpligt mellan statliga och
kommunala myndigheter.

Utskottet. Vad först angår frågan om städning i egen regi eller på
entreprenad vill utskottet mot bakgrund av vad som anförts i utredningen
och i remissyttrandena ansluta sig till departementschefens bedömning att
städning i egen regi i de flesta fall torde vara att föredra. Behovet av
trygga anställningsförhållanden gör sig starkt gällande även för denna
kategori anställda. På ett avgörande sätt har situationen påverkats av att
städpersonalen vid statliga myndigheter förts över till tjänstemannaanställning
vid årsskiftet 1971/72.

Vad utskottet här anfört utesluter inte att myndigheter som övervägt
entreprenad och finner denna fördelaktig även i fortsättningen har
möjlighet att vända sig till entreprenadfirmor. Det bör ankomma på den
enskilda myndigheten att i samråd med byggnadsstyrelsen bedöma vilken
form som är att föredra.

Utskottet vill betona att frågan om en central ledning, utbildningsverksamhet
och utveckling i fråga om den statliga städverksamheten inte
har direkt samband med frågan om egen-regi eller entreprenad. En central
ledning av det slag departementschefen förordar syftar till en sammanhållen
lokalvård under ledning av byggnadsstyrelsen och utvecklandet av
ett nytt system för städning med bl. a. differentierad städfrekvens
beroende på städningsbehov för skilda lokaler. Endast härigenom torde
besparingar av den storleksordning utredningen bedömer möjliga kunna
åstadkommas.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund de i statsrådsprotokollet
anförda riktlinjerna för den statliga städverksamheten. I fråga om vad
som anförts från närmast berörda fackliga organisationer beträffande omsorg
om den berörda personalen vid en omläggning synes statstjänstemannaanställningen
borga härför.

Något behov av ytterligare utredning om handhavandet av den statliga
städverksamheten finner utskottet med hänvisning till det anförda inte
föreligga. Motionen 1972:624 såvitt nu är i fråga avstyrks därför.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1972:624 såvitt nu är i fråga godkänner vad i
statsrådsprotokollet anförts om central planering och utveckling
m. m. av städningsverksamheten inom det statliga området.

FiU 1972:11

3

2. Utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgetering.
Kungl. Majit har (punkt 10, s. 22—30) beslutat delge riksdagen vad i
statsrådsprotokollet anförts angående utrednings- och försöksverksamhet
rörande programbudgetering.

I den redogörelse för utrednings- och försöksverksamheten rörande
programbudgetering som återfinns i propositionen redovisar departementschefen
bl. a. sina synpunkter på en av riksrevisionsverket avgiven
delrapport. Rapporten omfattar endast tre försöksmyndigheter och är av
översiktlig karaktär. Departementschefen betonar att det begränsade
materialet inte tillåter några bestämda slutsatser. Med utgångspunkt i
rapporten konstateras emellertid att förväntningarna på programbudgeteringen
i viktiga avseenden synes ha infriats. De olika element som ingår i
programbudgeteringen har gett verksledningarna förbättrade möjligheter
att styra och planera verksamheterna. En klarare ekonomisk avgränsning
av ansvarsområden har nåtts liksom en bättre koppling mellan kostnader
och prestationer. En delegering av budgetansvar inom myndigheterna har
möjliggjorts. Departementschefen anser emellertid att denna kan göras
mera långtgående. Vid myndigheter med nettoredovisad uppdragsverksamhet
kan ökad uppmärksamhet i framtiden behöva ägnas åt konflikter
mellan kravet på kostnadstäckning och andra mål för resp. verksamheter.

För att utjämna tillfälliga och säsongmässiga likviditetsvariationer i
samband med uppdragsverksamhet har programmyndigheterna anmält ett
ökat behov av rörlig kredit i riksgäldskontoret under budgetåret 1972/73.
Den rörliga kredit om f. n. 60 milj. kr. som står till Kungl. Maj:ts
disposition i riksgäldskontoret begärs därför ökad till 70 milj. kr.
Hemställan härom har gjorts i anslutning till finansplanen.

Departementschefen konstaterar sammanfattningsvis att det nya
systemet har kommit för att stanna och ytterligare utvecklas. I ett sådant
utvecklingsarbete är det angeläget att den påbörjade utvärderingen
fullföljs. De erfarenheter som vunnits bör kunna tas till vara i
statsförvaltningen som helhet för att effektivisera verksamheten. Som
exempel anförs den försöksverksamhet med verksamhetsplanering som
riksrevisionsverket bedriver vid luftfartsverket och riksskatteverket.

Vad gäller programbudgetverksamheten i övrigt och inriktningen av
den fortsatta försöksverksamheten konstaterar departementschefen att
programbudgetering alltmer kommit att användas som en sammanfattande
benämning på en rad olika åtgärder och reformer som berör
planering, budgetering, uppföljning m. m. Den gemensamma nämnaren är
syftet att skapa förutsättningar för att träffa mer medvetna val, öka
rationaliteten i beslutsfattandet och därmed främja en bättre hushållning
med knappa resurser. Utifrån de redovisade positiva erfarenheterna av
programbudgetering på myndighetsnivå finner departementschefen det
naturligt att programbudgeteringen efter utredning och prövning i varje
särskilt fall införs vid ytterligare myndigheter.

Ett programbudgetsystem för försvarssektorn avses nu efter omfattande
utredningsarbete och försöksverksamhet tillämpat fr. o. m. nästa
budgetår. Erfarenheterna från försvaret är enligt departementschefens

FiU 1972:11

4

mening inte möjliga att direkt tillämpa på civila områden. Härtill är den
civila verksamheten alltför mångskiftande. Ett arbete på att här införa
programbudgetering på sektorsnivå måste därför gå fram stegvis. Erfarenheter
av programbudgeteringen inom arbetsmarknadsområdet, där en
övergång nu sker, räknar departementschefen kunna bli av värde, liksom
den fortsatta utvecklingen av den försöksverksamhet som bedrivs inom
justitiedepartementets område.

Utskottet vill i anslutning till departementschefens synpunkter konstatera,
att de erfarenheter av programbudgetering vid tre försöksmyndigheter
som riksrevisionsverket redovisar är av betydande intresse och att
vissa resultat bör kunna tillgodoföras även andra delar av statsverksamheten
än de där försöksverksamheten pågått. En återgång till tidigare
system för budgetering för de myndigheter som tillämpat det nya systemet
sedan en tid tillbaka torde inte bli aktuell. Vid övergång till planering
och budgetering i programtermer för större sammanhållna sektorer är
emellertid problemen oftast långt mer invecklade och kommer att kräva
ingående överväganden område för område. Erfarenheterna från försvarssektorn
torde som departementschefen anför inte kunna direkt överföras
till civila områden. Avsevärda arbetsinsatser återstår sålunda innan mer
bestämda slutsatser kan dras i fråga om den tid det tar att utveckla en
budgetering i programtermer för de skilda sektorer där arbetet ännu inte
påbörjats resp. där nuvarande försöksverksamhet är starkt begränsad.
Bl. a. synes problem — delvis aktualiserade i samband med övergången till
programbudget för arbetsmarknadsområdet - som uppkommer när en
och samma verksamhet ingår i två eller flera skilda programområden ännu
endast ha tangerats. Utskottet delar departementschefens uppfattning att
de överväganden budgetutredningen kan komma fram till här torde bli av
stor betydelse. Det är emellertid av vikt att ett programbudgetarbete
bedrivs även inom större verksamhetsområden i avvaktan härpå.

I fråga om den av Kungl. Maj:t begärda höjningen av den rörliga
krediten för uppdragsverksamhet har utskottet ingen erinran. Hemställan
om utökningen görs i ett särskilt betänkande (FiU 1972:12).

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört rörande utrednings- och försöksverksamhet
rörande programbudgetering.

Stockholm den 16 mars 1972
På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM

Närvarande: herrar Ekström (s), Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge
(c), Knut Johansson i Stockholm (s), Franzén (s), Larsson i Karlskoga (s),
Åsling (c), Jansson (s), Wirtén (fp), Josefsson i Halmstad (s), Fågelsbo
(c), Arne Pettersson i Malmö (s), Brundin (m), Magnusson i Borås (m)
och Wictorsson (s).

FiU 1972:11

5

Reservation

vid punkten 1 (Städningsverksamheten inom det statliga området) av
herrar Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge (c), Åsling (c), Wirtén (fp),
Fågelsbo (c), Brundin (m) och Magnusson i Borås (m) som anser att
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

”Vad först angår frågan om städning i egen regi eller på entreprenad
vill utskottet påpeka att utredningen inte genomlyst frågan om fördelarna
med att överföra den statliga städverksamheten på privata städbolag
utan i huvudsak endast övervägt alternativen statligt bolag eller städning i
egen regi. Utskottet finner för sin del starka skäl tala för att privata
städbolag genomgående är ett konkurrenskraftigt alternativ och vill påpeka
att bl. a. generaltullstyrelsen finner privat entreprenad fördelaktig
jämfört med städningsutredningens kostnadskalkyler. Frågan bör därför
ytterligare utredas. Därvid bör man utgå ifrån att privata städbolag skall
få konkurrera på helt lika villkor med städning i egen regi.

I fråga om central ledning av städningsverksamheten uttrycker flera
remissinstanser betänkligheter. Bl. a. avstyrker Statsföretag AB såväl central
som regional ledning. Något ådagalagt behov av central ledning av
städverksamheten kan utskottet f. n. inte finna. I avvaktan på den fortsatta
utredningen bör därför Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt inte
bifallas.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1972:624 såvitt nu är i
fråga avslår Kungl. Maj.ts förslag om central planering och
utveckling m. m. av städningsverksamheten inom det statliga
området och som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört.”

Göteborgs Offsettrycken AB 72 1214 S