Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

FULLMÄKTIGES I RIKSGÄLDSKONTORET
AVGIVNA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FÖR ÅR 1970

l—Riksdagen 1971. 2 sami.

Till Riksdagen

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt 48 § av det för
verket gällande reglementet avge berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under år 1970. I december 1970 utkom riksgäldskontorets
årsbok för budgetåret 1969/70 innehållande text- och tabellmaterial
till belysande av riksgäldskontorets verksamhet jämte vissa uppgifter
även för tiden efter budgetårets utgång. Beträffande nämnda period
torde fullmäktige få hänvisa till årsboken. I det följande lämnas sålunda
allenast en kompletterande översikt över riksgäldskontorets rörelse
under senare halvåret 1970.

Det totala statliga kassamässiga utgiftsöverskottet under andra halvåret
1970 uppgick till 5 207 mkr. (andra halvåret 1969: 5 958 mkr.). Det
finansierades så gott som helt genom upplåning. Statsskulden steg sålunda
med 5 195 mkr. (5 942) till 36 155 mkr. den 31 december 1970. Statsverkets
och riksgäldskontorets checkräkningar samt riksgäldskontorets
postgirokonto minskade med 12 mkr.

Utvecklingen under de senaste två åren i nu berörda avseende framgår
av nedanstående uppställning.

Juli—december År

1970 1969 1970 1969

Budgetutfallet

(nettoutgift —, nettoinkomst +)

Driftbudgeten

Kapitalbudgeten rörliga krediter
m. m.

Finansiering

Statsskulden (ökning +, minskning
—)

Statsverkets och riksgäldskontorets
kassa jämte utlämnade dagslån,
(minskning +, ökning —)

—3 303

—3 855

+ 855

— 228

—1 904

—2 103

—4 063

—3 568

—5 207

—5 958

—3 208

—3 796

+ 5 195

+ 5 942

+ 3 212

+ 3 527

+ 12

+ 16

— 4

+ 269

+ 5 207

+ 5 958

+ 3 208

+ 3 796

Den 1 oktober 1970 emitterade riksgäldskontoret ett räntclöpandc obligationslån,
 nämligen 1970 års 7 1/4% lån av den 10/11 på 800 mkr.
med förfallotid den 10/11 1982. För konvertering av 1951 års premielån
på 150 mkr., som uppsagts till inlösen den 15/1 1971, samt även för nyförsäljning
emitterade riksgäldskontoret i september 1970 ett nytt premielån
på 300 mkr. benämnt 1970 års andra premieobligationslån. Vi -

4

dare har sålts statsskuldförbindelser på sammanlagt 100 mkr. Upplåningen
i övrigt skedde huvudsakligen mot skattkammarväxlar med 4 563
mkr. och mot dagslån från banker m. fl. med 184 mkr.

Under halvåret inlöstes ett räntelöpande obligationslån — 1954 års
4 % lån av den 10/11 — på 672 mkr. Vidare inlöstes 110 mkr. av 1951
års premielån genom konvertering mot 1970 års andra premielån.

Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1970 framgår av bifogade
sammandrag av kontorets balansräkning (bilaga 1), som utvisar förändringarna
under andra halvåret 1970 i riksgäldskontorets tillgångar och
skulder. I bilaga 2 lämnas en sammanställning över statens lånebehov
och hur detta lånebehov täckts under kalenderåren 1968—1970 med beloppen
fördelade på halvår.

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under tiden 1 juli—31 december
1970

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under andra halvåret 1970
(netto i mkr.) sammanfattas här nedan under sina huvudrubriker, varjämte
för jämförelse lämnas siffror för andra halvåret 1969.

1/7—31/12 1970

1/7—31/12 1969

Ut-

In-

Ut-

In-

gifter

komster

gifter

komster

Till statsverket återlämnad

kassabehållning

3 293

—

3 856

—

Kapitalbudgeten

2 619

—

1 955

—

Rörliga krediter

—

735

173

—

övriga konton

20

—

—

25

Upplåning

—

5 195

—

5 942

Kassaminskning (checkräkning
och postgiro)

—

2

—

17

Summa

5 932

5 932

5 984

5 984

Kassabehållning från statsverket

Storleken av de medel riksgäldskontoret måste utbetala till resp. kan
erhålla från statsverket är beroende av driftbudgetens utfall, dvs. förhållandet
mellan statens löpande inkomster och utgifter. Det kassamässiga
resultatet av driftbudgeten, sådant det framgår av rörelsen på statsverkets
checkräkning, motsvarade för andra halvåret 1970 ett utgiftsöverskott på
3 303 mkr. (3 855). För att täcka detta belopp återlämnade riksgäldskontoret
till statsverket 3 293 mkr. av statsverkets kassabehållningar i
riksgäldskontoret, varjämte behållningen på statsverkets checkräkning

5

minskade med 10 mkr. Den 31 december 1970 uppgick riksgäldskontorets
skuld till statsverket på grund av statsverkets till riksgäldskontoret
överlämnade kassabehållningar till 1 290 mkr.

Kapitalbudgeten

Riksgäldskontorets kassamässiga nettoutgifter för kapitalbudgeten
uppgick för andra halvåret 1970 till 2 619 mkr. (1 955). Fr. o. m. budgetåret
1970/71 har skett en budgetteknisk omläggning beträffande finansieringen
av viss statlig beredskapslagring. Omläggningen har bl. a.
inneburit att vissa för lagringsändamål disponerade rörliga krediter i riksgäldskontoret
till ett belopp av 760 mkr. slopats och medel i stället anvisats
under en särskild fond (fonden för beredskapslagring).

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster på investeringsbemyndigandena
för de olika kapitalfonderna under andra halvåret 1970 fördelar sig
på följande sätt:

Bokförings- Kassamässigt
mkr. mässigt mkr.

Nettoutgifter:

Televerkets fond

—

12

Luftfartsverkets fond

10

2

Statens vattenfallsverks fond

169

170

Fabriksverkens fond

27

23

Domänverkets fond

6

6

Statens allmänna fastighetsfond

35

33

Försvarets fastighetsfond

3

19

Statens utlåningsfonder

1 466

1 466

Fonden för låneunderstöd

67

80

Fonden för beredskapslagring

876

876

Sjöfartsverkets fond

3

3

Statens datamaskinfond

—

4

Jordfonden

20

20

Diverse fonder

1

2 682

0

Nettoinkomster:

Statens järnvägars fond

—

4

Fonden för förlag till statsverket

81

81

Fonden för kreditgivning till utlandet

10

10

Diverse fonder

2

93

1

2 589 2 619

Skillnaden mellan de kassamässiga och de bokföringsmässiga beloppen
motsvarar det belopp på netto 30 mkr. som i riksgäldskontorets bokslut
per 30/6 1970 balanserades som skuld till diverse fonder för oreglerade
anslagsmedel och som kassamässigt reglerades under andra halvåret
1970.

I de kassamässiga nettoutgifterna till statens utlåningsfonder ingår
1 368 mkr. till lånefonden för bostadsbyggande.

2—Riksdagen 1971. 2 sami.

6

Rörliga krediter

Riksgäldskontorets fordran för utbetalningar till vissa myndigheter
m. fl. på för dem jämlikt riksdagens beslut i riksgäldskontoret öppnade
rörliga krediter minskade under andra halvåret 1970 med 735 mkr. och
uppgick den 31 december 1970 till 650 mkr.

Myndighet m. fl.

Med-

Räntefot

Ute-

1.7—31.12.1970 Ute-

given

11.7.

fr.o.m. stående

stående

högsta

1969—

1.12.

belopp Utbe-

Återbe- belopp

kredit

30.11.

1970

den 30. talda

talda

den 31.

mkr.

1970

%

6.1970

belopp belopp

12.1970

%

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

Televerket

400,0

7 1/2

8 1/2

295,0

385,0

385,0

295,0

Statens järnvägar

150,0

7 1/2

8 1/2

—

43,0

43,0

—

Statens vattenfallsverk 200,0

7 1/2

8 1/2

85,0

272,0

227,0

130,0

Domänverket

130,0

7 1/2

8 1/2

12,0

28,8

20,8

20,0

Luftfartsverket

20,0

7 1/2

8 1/2

—

8,0

8,0

—

Förenade fabriksver-

ken

70,0

7 1/2

8 1/2

16,5

48,5

9,0

56,0

Försvarets materiel-

verk

5,0

7 1/2

8 1/2

—

—

—

—

överstyrelsen för eko-

nomisk försvars-

beredskap

—

7 1/2

—

605,0

—

605,0

—

Statens jordbruks-

nämnd

40,0

8 1/4

8 1/2

40,0

—

—

40,0

Svenska Repro-

duktions AB

0,7

8 1/4

8 1/2

—

—

—

—

Karlskronavarvet AB

8,0

8 1/4

8 1/2

—

—

—

—

Svenska Tobaks AB

10,0

8 1/4

8 1/2

—

—

—

—

AB Vin- och Sprit-

centralen

10,0

8 1/4

8 1/2

—

—

—

—

Svensk spannmåls-

handel

35,0

8 1/4

8 1/2

190,0

—

190,0

—

Svensk kötthandel

50,0

8 1/4

8 1/2

44,5

22,0

65,5

1,0

Allmänna bevaknings-

aktiebolaget

3,0

8 1/4

8 1/2

—

—

—

—

Norrbottens järnverk

AB

125,0

8 1/4

8 1/2

97,0

144,0

135,0

106,0

Statliga myndigheter

med uppdragsverk-

samhet

60,0

8 1/4

8 1/2

—

10,3

7,9

2,3

Kungl. Maj:t (SU

10/70, JOU 3/70)

350,0

Summa 1 666,7

1 385,0

961,6 1 696,2

650,3

I samband med inrättandet av en särskild fond för beredskapslagring
(fonden för beredskapslagring) har den rörliga kredit på 740 mkr., som
anvisats överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, slopats och disponerat
belopp återbetalts till riksgäldskontoret. Likaså har Svensk
spannmålshandels kredit på 190 mkr. skurits ned med 155 mkr. (jfr
sid. 5).

Enligt beslut av 1970 års riksdag har fullmäktige i riksgäldskontoret

7

för beredande av ytterligare rörelsemedel åt televerket och luftfartsverket
vidgat ramarna för dessa verks rörliga krediter i riksgäldskontoret
med 75 mkr. resp. 17 mkr. till 400 mkr. resp. 20 mkr.

1970 års riksdag har slopat den rörliga kredit på 5 mkr. som 1946 års
riksdag ställde till Kungl. Maj.ts förfogande för att täcka kostnader till
återuppbyggande m. m. i anledning av eldsvåda eller annan olyckshändelse,
 som drabbat statlig anläggning. Riksdagen har bemyndigat Kungl.
Maj. t att vid krig, krigsfara eller andra omständigheter av synnerlig vikt
för rikets försvarsberedskap disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret
på 350 mkr.

Vissa av de myndigheter som deltar i försöksverksamheten med programbudgetering
skall fr. o. m. budgetåret 1970/71 redovisa viss del av
sin verksamhet (uppdragsverksamhet) på nytt sätt (prop. nr 1/1970, SU
nr 15, 16/1970, rskr. nr 59/1970). Följande myndigheter berörs: statens
bakteriologiska laboratorium, statistiska centralbyrån, datamaskincentralen
för administrativ databehandling, patent- och registreringsverket,
lantmäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk, statens provningsanstalt,
statens skeppsprovningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling. Kostnader
och intäkter vad gäller uppdragsverksamheten redovisas för var och
en av dessa myndigheter över ett förslagsanslag på driftbudgeten, som
tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. för varje myndighet. Avsikten
är att ett sådant förslagsanslag inte skall få uppvisa någon belastning
vare sig under löpande budgetår eller vid budgetårsskiften.

För att lösa ifrågavarande myndigheters tillfälliga eller säsongmässiga
likviditetsproblem har riksdagen bemyndigat Kungl.Maj:t att disponera
en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 60 mkr. Kungl. Maj:t har därav
ställt följande belopp till förfogande för nyss angivna myndigheter:

statens bakteriologiska laboratorium 5 000 000 kr.

statistiska centralbyrån:
statistisk uppdragsverksamhet 4 000 000 kr.

teknisk uppdragsverksamhet 8 500 000 kr.

datamaskincentralen för administrativ databehandling 8 000 000 kr.

patent- och registreringsverket 100 000 kr.

lantmäteristyrelsen 20 000 000 kr.

rikets allmänna kartverk 1 000 000 kr.

statens provningsanstalt 1 000 000 kr.

statens skeppsprovningsanstalt 750 000 kr.

styrelsen för teknisk utveckling 100 000 kr.

Till Kungl. Maj:ts disposition står härutöver 11 550 000 kr. att fördela
på ovan redovisade myndigheter samt övriga myndigheter som bedriver
uppdragsverksamhet.

Ovannämnda myndigheter har samtidigt fått möjlighet att placera tillfälliga
kassamässiga överskott räntebärande i riksgäldskontoret. Räntefoten
vid ränteberäkning såväl på disponerat belopp av den rörliga krediten
som för inlåning i riksgäldskontoret bestämmes av fullmäktige.

8

För att ernå en bättre anpassning av räntan på disponerade belopp
av rörliga krediter till räntor som tillämpas på den allmänna marknaden
för motsvarande utlåningstyp, beslöt fullmäktige den 26 november
1970 att höja räntan på disponerade belopp för samtliga rörliga krediter
till 8 1/2 o/o räknat från den 1 december 1970.

För medel som myndigheterna placerar hos riksgäldskontoret erhålles
f. n. 6 % ränta.

Riksgäldskontorets upplåning under andra halvåret 1970

Av efterföljande sammanställning framgår förändringarna i statsskuldens
sammansättning under andra halvåret 1970.

Utestående belopp den

Förändring

30.6.1970

mkr.

31.12.1970

mkr.

mkr.

Räntelöpande obligationslån

18 249

18 377

+ 128

Premieobligationslån

3 550

3 740

+ 190

Statsskuldförbindelser

1 225

1 325

+ 100

Sparobligationslån

1 482

1 510

+ 28

Av staten övertagna lån

7

6

— 0

Prisutjämningsavgifter vid export av
trävaror m. m.

2

2

Lån hos statsinstitutioner och fonder
m. m.

902

904

+ 2

Kortfristig upplåning hos banker
m. fl.

300

484

+ 184

Skattkammarväxlar

5 243

9 807

+ 4 563

Summa

30 960

36 155

+ 5 195

De viktigaste förändringarna i statskulden under andra halvåret 1970
framgår av följande redogörelse.

Räntelöpande obligationslån

Statens skuld för räntelöpande obligationer uppgick den 30
juni 1970 till
Under andra halvåret 1970
ökade skulden genom försäljning på följande obligationslån:
1970 års 7 1/4 % lån av 10/11 (löptid 12 år)
minskade skulden genom inlösen av 1954 års 4 % lån av
10/11 (10/11 1970)

Skulden utgjorde den 31 december 1970

1970 års 71/4 "lo lån av den 10/11

Den 1 oktober 1970 beslöt fullmäktige upplägga ett långfristigt statsobligationslån,
 daterat den 10 november 1970 och löpande med 7 1/4 °/o
ränta. Lånet har en löptid av 12 år och förfaller till återbetalning den

Kronor
18 249 418 900

+ 800 000 000

—671 982 500
18 377 436 400

9

10 november 1982. Av lånet utbjöds 600 mkr. till teckning under tiden
5—7 oktober 1970 med rätt för riksgäldskontoret att i förtid avbryta
teckningen ävensom att reducera tecknade belopp. Försäljningskursen
var pari. Likvid för tecknade obligationer kunde erläggas så
snart tilldelning skett. Sista inbetalningsdagen var den 10 december
1970.

Innehavare av obligationer av 1954 års 4% lån av den 10.11, vilket
lån förföll till inlösen den 10.11.1970, erbjöds konverteringsmöjlighet
till det nya lånet.

Vid emissionen medverkade riksbanken, affärsbankerna och övriga
fondkommissionärer mot en provision av 0,2 °/o på nominellt belopp,
som förmedlades av dem. Vid teckningstidens utgång den 7 oktober
hade tecknats sammanlagt 597 415 000 kr., vilket belopp tilldelades
tecknarna utan reducering. Riksbanken övertog nominellt 202 585 000
kr. av lånet, varigenom det totala lånebeloppet blev 800 000 000 kr.
Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av följande
sammanställning:

Mkr.

%

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, dona-

tioner, kassor o. dyl.)

205,1

25,6

Kommuner, landsting och andra offentliga samfälligheter

2,1

0,3

Affärsbanker

55,4

6,9

Sparbanker

0,8

0,1

Försäkringsanstalter (inkl. AP-fonden)

525,8

65,7

övriga kreditinrättningar

0,7

0,1

Aktiebolag, ekonomiska föreningar o. dyl.

0,2

0 0

Fonder, stiftelser etc., som ej förvaltas av statsinstitutioner

3,6

0,5

Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc.

2,9

0,4

Enskilda personer (436 st.)

3,2

0,4

Summa

800,0

100,0

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt Provision Influtet belopp Kurs Effektiv ränte belopp

kr kr. kr. % fot %

800 000 000 1 166 764 798 833 236 99,854 7,269

Preinieobligationslån

Kronor

Statens skuld för premieobligationer uppgick den 30 juni
1970 till
Under andra halvåret 1970
ökade skulden genom försäljning av 1970 års andra premielån
minskade skulden genom inlösen av 1951 års premielån
Skulden utgjorde den 31 december 1970

3 550 000 000

+ 300 000 000
—110 000 000
3 740 000 000

10

1970 års andra premielån

Konvertering av 1951 års premielån
Den vid emissionstillfället fastställda återbetalningsdagen för 1951
års premielån var den 1 juni 1971, dock med rätt för riksgäldskontoret
att fr. o. m. den 1 juni 1961 förtidsinlösa obligationerna efter tre
månaders uppsägning. Fullmäktige beslöt den 20 augusti 1970 att lånet
skulle inlösas fr. o. m. den 15 januari 1971. 1951 års premielån, som
uppgick till 150 mkr., omfattade 3 000 000 obligationer å 50 kr. fördelade
på 1 500 serier med 2 000 obligationer inom varje serie. Den
17 september beslöt fullmäktige att ett nytt premielån — 1970 års
andra lån — skulle emitteras i första hand för konvertering av 1951
års lån. Villkoren för det nya lånet var följande:

Lånebelopp

Valör

Vinster

Extravinster

Utbetalning av vinster
Återbetalning

Skatt

300 000 000 kr.

100 kr. Lånet är fördelat på 3 000 serier (numrerade
3751—6750) om vardera 1 000 obligationer (numrerade
1001—2000).

Vinstutlottningar (dragningar) äger rum i juni och
december varje år under lånets löptid. Vid varje
dragning utlottas 60 657 st. vinster till ett sammanlagt
belopp av 8 750 000 kr., motsvarande en årlig
förräntning av 5,833 %. På varje serie utlottas i
varje dragning minst 19 st. vinster å 50 kr. eller
sammanlagt 950 kr. motsvarande 1,9 % årlig avkastning
på seriekapitalet. Högsta vinsten vid varje
dragning är 400 000 kr. och lägsta vinsten 50 kr.
Vid första dragningen, som ägde rum den 29 december
1970, utlottades 82 st. extravinster till ett
sammanlagt belopp av 2 400 000 kr.

Fr. o. m. den dag den officiella dragningslistan utkommit.

Med 100 kr. per obligation under år 1980 vid tidpunkt,
 som fastställes av riksgäldskontoret genom
minst tre månader i förväg verkställd uppsägning.
20 % av vinstbeloppet på högre vinst än 50 kr.

Bortsett från lånebeloppet var villkoren i stort sett desamma som
för 1970 års första premielån. För att skilja de båda lånens obligationer
från varandra försågs obligationerna av det andra lånet med ett
påtryck, ”Andra lånet”, samt trycktes i en från det första lånets obligationer
avvikande färg. För att ytterligare förebygga förväxling omfattar
1970 års andra lån serie 3 751—6 750 och varje serie innehåller ordningsnummer
1 001—2 000.

Innehavarna av 1951 års premieobligationer erbjöds att under tiden
28 september—15 oktober 1970 byta dessa obligationer mot de nya
obligationerna av 1970 års andra premielån, varvid en ny obligation
lämnades i utbyte mot två 1951 års obligationer. En ny obligation kunde
även erhållas mot en obligation av 1951 års lån jämte tillägg av 50
kr. kontant, s. k. fyllnadsköp. På sistnämnda sätt fick dock högst 100
st. 1951 års obligationer bytas. I likhet med förhållandet vid tidigare

11

konverteringar fick de hela serier sorn fanns utelöpande av 1951 års
lån bytas mot s. k. brutna serier. Hela serier av 1970 års andra lån
utlämnades icke. Utbyte kunde ske förutom i riksgäldskontoret bl. a.
på postanstalter, i affärs- och sparbanker, jordbrukskassor och riksbankens
kontor. I provision erhöll de medverkande bankerna m. fl. 90
öre för varje vid utbytet och därmed sammanhängande fyllnadsköp
redovisad obligation av 1970 års andra premielån.

Av 1951 års premielån konverterades 110 mkr. till 1970 års andra
premielån och genom s. k. fyllnadsköp såldes 42 mkr av det nya lånet.

Försäljning av 1970 års andra premielån

Försäljningen av de efter konverteringen återstående obligationerna
av 1970 års andra premielån, 148 mkr., ägde rum fr. o. m. den 3 november
1970 och skedde hos posten och de banker m. fl. som medverkat
vid bytet. Priset var 100 kr. per obligation. Försäljningen avbröts
hos posten och i bankerna den 21.11.1970. Ett mindre antal obligationer,
 som returnerats från posten och några banker, såldes i riksgäldskontorets
kassa fram till den 18.12, då lånet var helt placerat.
I provision erhöll de medverkande 45—75 öre per obligation alltefter
antalet sålda obligationer.

Liksom varit fallet vid tidigare premielånsemissioner erhöll Bonniers
obligationsavdelning AB och Firma Åhlén & Holm tillstånd att försälja
obligationer av 1970 års andra premielån på avbetalning och nämnda
firmor övertog härför 13,75 mkr. respektive 14,00 mkr. av lånet.

Statsskuldförbindelser

Beloppet av utelöpande statsskuldförbindelser, som den 30 juni 1970
uppgick till 1 224 985 200 kr., ökade under andra halvåret 1970 med
100 000 000 kr. till 1 324 985 200 kr.

Försäljningen av nya statsskuldförbindelser framgår av följande sammanställning: -

Utgivningsdag

Räntefot %

Förfallodag

Belopp

22.10.1970

7,65

20.5.1974

25 mkr.

22.10.1970

7,65

18.5.1976

25 mkr.

5.11.1970

7,65

20.5.1974

15 mkr.

5.11.1970

7,65

18.5.1976

15 mkr.

28.12.1970

7,4

20.5.1975

20 mkr.

100 mkr.

Sparobligationer av åren 1960,1961,1966,1967,1968 och 1969

Utvecklingen av riksgäldskontorets skuld för dessa sparobligationer
under andra halvåret 1970 framgår av följande sammanställning:

12

Låneskuld
den 30 juni
1970
kr.

Krediterade

räntor

kr.

Inlösta obligationer

kr.

Låneskuld
den 31 december
1970
kr.

SPAR-60 100 895 589:90 2 847 112:10 4 689 319:60 99 053 382:40

SPAR-61 47 199 679:10 1 534189:50 2 552 089:— 46 181 779:60

SPAR-66 497 897 423:10 16 513 651:70 6 345 421:60 508 065 653:20

SPAR-67 222 791 448:75 6 107 448:85 4 971 001:10 223 927 896:50

SPAR-68 307 958 960:40 8 708 014:65 9 956 418:45 306 710 556:60

SPAR-69 304 513 300:— 22 727 745:— 1 476 700:— 325 764 345: —

1 481 256 401:25 1 509 703 613:30

Av staten övertagna lån

Statens skuld på grund av övertagna lån, som den 30 juni 1970 utgjorde
6 729 000 kr., minskade under andra halvåret 1970 genom amortering
på olika lån med 376 000 kr. Skulden utgjorde härefter den 31.12.
1970 6 353 000 kr.

Prisutjäinnings- och konjunkturutjämningsavgifter vid export av vissa
trävaror

Riksgäldskontorets skuld för inbetalda prisutjämningsavgifter och konjunkturutjämningsavgifter
utgjorde den 30 juni 1970 kr. 1 562 142: 40.
Någon ändring har icke inträffat under andra halvåret 1970, varför
skulden den 31.12.1970 uppgår till samma belopp. Härav är kr. 6 142: 40
avsatta till lågkonjunkturfonden och står till arbetsmarknadsstyrelsens
förfogande, medan resterande kr. 1 556 000: —, som utgöres av prisutjämningsavgifter
influtna vid export under 1951 och 1952, disponeras av
statskontoret.

Lån hos statsinstitutioner och fonder ni. m.

Från den 1 juli 1970 äger vissa myndigheter med uppdragsverksamhet
rätt att sätta in överskott på sådan verksamhet på räntebärande räkning

i riksgäldskontoret (jfr sid. 7). Härigenom uppkommen statsskuld redovisas
under rubriken Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m. och uppgick
den 31 december 1970 till 7 447 000 kr. På dessa överskottsmedel
betalar riksgäldskontoret t. v. 6 °/o ränta.

Kronor

Skulden mot lån hos statsinstitutioner och fonder utgjorde
den 30 juni 1970 902 434 036: 77

Under andra halvåret 1970 skedde följande förändringar:

Statens pensionsanstalts pensionsfond —13 099 936: 32

Exportkreditfonden + 7 610 000: —

Statliga myndigheter med uppdragsverksamhet + 7 447 000: fl 957 063: 68

Skuld den 31 december 1970

904 391 100: 45

1?

Kortfristig upplåning hos banker m. fl.

Riksgäldskontoret upptog under andra halvåret 1970 dagslån hos affärsbankerna
m. fl. på sätt framgår av följande sammanställning:

Månad

Ränte-

Upptag-

Återbe-

Netto-

Högsta

Lägsta

Utestående

fot

na lån1

talda

föränd-

saldo

saldo

lån vid

lån1

ring un-

under

under

slutet av

der må-

månaden

månaden

månaden

naden

1970

%

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

juni

300

juli

10

1 010

825

+ 185

1 184

400

485

aug.

10

104

117

— 13

522

472

472

sept.

8 1/4, 10 1 770

1 829

— 59

1 676

372

413

okt.

10

1 037

539

+ 498

913

413

911

nov.

7—10

1 776

1 910

—134

2 115

703

777

dec.

8, 10

929

1 222

—293

832

394

484

Summa

6 626

6 442

+ 184

1 Beloppen avser kassamässiga transaktioner

Riksgäldskontorets skuld mot dagslån hos banker m. fl. uppgick sålunda
den 31 december 1970 till 484 mkr.

Skattkammarväxlar

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar utgjorde den 30 juni 1970
5 243 495 000 kr. och ökade under andra halvåret 1970 med netto
4 563 355 000 kr. till 9 806 850 000 kr. den 31 december 1970.

Fördelningen på olika förfallotider av den 30 juni resp. 31 december
1970 utelöpande växlar ävensom de diskontosatser, som tillämpats vid
riksgäldskontorets försäljning av dessa växlar, framgår av följande sammanställning: -

Utelöpande skattkammarväxlar

den 30 juni 1970
Förfallotid Diskonto
1970 %

Mkr.

den 31 december
Förfallotid

1970

Diskonto

%

Mkr.

Juni

8,5

0,20

December 1970

8,5—8,25

1,39

Juli

8,5—7,5

5 120,75

Januari 1971

8,5—7,5

9 365,84

Augusti

8,5

62,32

Februari

8,25

20,19

September

8,5

7,26

Mars

8,25

367,84

Oktober

8,5

1,21

Maj

8,25

35,00

November

8,5

51,755

Juni

8,25

16,59

5 243,495

9 806,85

Följande sammanställning utvisar skattkammarväxelrörelsen för varje
månad under andra halvåret 1970 (mkr.):

14

Månad

Marknaden

Riks-

Total

Ute-

Emitte-

In-

Netto

ban-

nettoför-

löpande

rade

lösta

ken

ändring

belopp

Juni 30

5 243,495

Juli

4,03

5,52

— 1,49

+ 360

+ 358,51

5 602,005

Aug.

2,03

0,75

+ 1,28

+ 18,50

+ 19,78

5 621,785

Sept.

3,84

3,65

+ 0,19

—

+ 0,19

5 621,975

Okt.

4,96

7,13

— 2,17

+ 910

+ 907,83

6 529,805

Nov.

220,96

53,285

+ 167,675

— 385

— 217,325

6 312,48

Dec.

218,55

24,18

+ 194,37

+ 3 300

+ 3 494,37

9 806,85

+ 359,855

+ 4 203,50

+ 4 563,355

Liksom tidigare har de växlar, som riksgäldskontoret utbjudit till försäljning
under andra halvåret 1970, förfallit halvmånadsvis (den 15 och
sista i resp. månad). De närmare detaljerna om skattkammarväxelförsäljningen
i avseende på förfallotiden och diskontosatser framgår av bilaga
3.

Som framgår av ovanstående sammanställning har nettoförsäljningen
av skattkammarväxlar under andra halvåret 1970 huvudsakligen skett till
riksbanken med 4 203 mkr. av en total ökning på 4 563 mkr. Nettoförsäljningen
till affärsbankerna var 370 mkr. och vad gäller marknaden i
övrigt har inlösts netto 10 mkr.

Kortfristig utlåning till banker m. fl.

Riksgäldskontoret har enligt beslut av 1964 års riksdag rätt att placera
sina överskottskassor i dagslån till affärsbankerna, postbanken och Allmänna
pensionsfonden. Någon sådan utlåning har ej förekommit under
andra halvåret 1970.

Svenska statens ansvarsförbindelser

I enlighet med beslut av 1970 års riksdag (rskr. nr 328) har fullmäktige
den 9 juli 1970 utfärdat och tillställt Skeppsfartens Sekundärlånekassa
en garantiförbindelse på 10 000 000 kr. att, jämte en tidigare av riksgäldskontoret
den 26 augusti 1965 utfärdad garanti på 15 000 000 kr.,
ingå i kassans garantifond.

Med stöd av bemyndigande av 1970 års riksdag (rskr. nr 76) har fullmäktige
den 23 juli 1970 utfärdat och tillställt Sveriges allmänna hypoteksbank
en förbindelse avseende garanti gentemot innehavare av obligationer,
 som utgivits av hypoteksbanken före den 1 juli 1970, för förlust
som kan uppkomma på grund av att 12 och 34 §§ förordningen (1955:
110) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar
upphört att gälla sagda dag.

15

Beträffande Sveriges åtaganden gentemot Asiatiska utvecklingsbanken
har närmare redogjorts i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1966/
67. Under andra halvåret 1970 har Sverige verkställt den femte inbetalningen
till bankens grundfond, i samband varmed riksgäldskontoret den

23 juli 1970 efter hemställan av riksbanken utfärdat ytterligare en skuldförbindelse
på 1 293 303 kr. Totalt har därmed utfärdats fem skuldförbindelser
på tillsammans 6 466 515 kr.

Enligt beslut av 1969 års riksdag (rskr. 250) har fullmäktige den 20
augusti 1970 utfärdat och tillställt Allmänna Pensionsfonden en förbindelse,
 avseende garanti intill ett belopp av 20 000 000 kr. jämte ränta
för ett Svenska 1ndustrietableringsaktiebolaget (SVETAB) av fonden beviljat
lån på samma belopp.

I enlighet med beslut av 1970 års riksdag (rskr. nr 371) har fullmäktige
den 17 december 1970 iklätt svenska staten, i dess egenskap av aktieägare
i Värdepapperscentralen VPC AB, garanti intill ett belopp av
10 000 000 kr. Garantin får tas i anspråk endast i den mån det är nödvändigt
för att täcka i bolaget enligt senast fastställd balansräkning konstaterad
förlust, som icke kan täckas av bolagets lagstadgade reserver
och balanserade vinstmedel eller för att undgå för bolaget eljest inträdande
likvidationsplikt.

Per den 1.1.1970 överlät Apotekarsocieteten hela sitt aktieinnehav,
19 791 aktier eller 87,2619 °/o av totala antalet aktier i Apoteksvarucentralen
Vitrum Apotekare AB till staten. Köpeskillingen, som uppgick till

24 431 990 kr. eller kr. 1 234: 50 per aktie, gäldades genom att riksgäldskontoret
jämlikt beslut av 1969 års riksdag (rskr. nr 382) den 23.12.
1969 utfärdade två reverser den ena på 15 000 000 kr. och den andra
på 9 431 990 kr. Båda reverserna löper med ränta fr. o. m. den 1 januari
1970.

Räntan beräknas efter en årlig räntefot som med en och en halv procentenhet
överstiger det vid varje tidpunkt gällande officiella diskontot.
Räntan för år 1970 har lagts till kapitalet. Reverserna förfaller till betalning
snarast möjligt efter den 1 januari 1971 vid tidpunkt som den då
för reversen betalningsansvarige äger att närmare bestämma, dock senast
den 1 juli 1971.

Den 31.12.1969 överlämnade Apotekarsocieteten sitt aktieinnehav till
riksgäldskontoret. Den 23.1.1970 träffade staten avtal med Statsföretag
AB om att bolaget skulle förvalta statens aktier i Vitrum m. m. Aktierna
skulle dock kvarligga i riksgäldskontoret för statens räkning.

I anslutning till riksdagens beslut (rskr. nr 223/1970) angående statens
förvärv per den 1 januari 1971 av teknisk huvudavdelning och laboratorium
m. m. från Apotekarsocieteten har riksgäldskontoret ytterligare
utfärdat och till Apotekarsocieteten överlämnat en revers på 7 500 000
kr. löpande med ränta fr. o. m. den 1 januari 1971 efter en årlig ränte -

16

fot, som med en procentenhet överstiger det vid varje tidpunkt gällande
officiella diskontot.

Betalningsansvaret för ovannämnda tre reverser skall övertagas av det
fr. o. m. den 1 januari 1971 nyinrättade Apoteksbolaget AB, i vilket staten
har 2/3 och en av Apotekarsocieteten grundad stiftelse 1/3 av aktierna.

T. o. m. den 31 december 1970 hade av de garantibelopp som totalt
tilldelats varven för län till svenska varvsindustriföretag tagits i anspråk
sammanlagt 1 867 078 663 kr., enligt följande sammanställning:

Totalt tilldelade
garantibelopp kr.

Ianspråktaget
garantibelopp kr.

Eriksbergs Mek. Verkstads AB 1
AB Lindholmens Varv J

908

345

625

665

795

625

Falkenbergs Varv AB

32

250

000

12

850

000

AB Finnboda Varf

24

197

250

17

197

250

Gävle Varv

500

000

—

AB Götaverken 1
AB Öresundsvarvet J

985

300

000

673

025

000

Kalmar Varv

11

210

250

912

500

Karlstads Varv

1

566

712

1

520

000

Kockums Mek. Verkstads AB 1
Helsingborgs Varfs AB

689

500

000

332

700

000

AB Lödöse Varf

52

165

000

24

650

000

AB Marstrands Mek. Verkstad

1

500

000

1

500

000

Sölvesborgs Varv AB

21

500

000

6

990

000

Uddevallavarvet AB

359

444

375

127

917

500

AB Åsiverken

12

520

788

2

020

788

3 100

000

000

1 867

078

663

Särskilda av riksdagen meddelade uppdrag

R iksdagsledamöternas bostadsfråga

1 enlighet med sitt av riksdagen givna uppdrag bevakar fullmäktige
frågan om anskaffning av bostäder åt riksdagsledamöter.

På grund av det betydande antal rum som numera står till riksdagsledamöternas
förfogande i det provisoriska riksdagshuset vid Sergels
torg har vissa svårigheter uppstått för riksgäldskontoret att få de av
kontoret för ändamålet tidigare anskaffade lägenheterna uthyrda. Med
anledning härav har för undvikande av hyresförlust åtgärder vidtagits
för tillfälligt uthyrande av lediga lägenheter till personer utanför riksdagen
i enlighet med av riksdagen år 1968 lämnat medgivande. Eventuellt
kan av samma skäl bli nödvändigt att låta någon eller några av de
lediga lägenheterna återgå till den allmänna hyresmarknaden.

Några åtgärder för anskaffande av ytterligare riksdagslägenheter har
vid angivna förhållanden icke ansetts böra ifrågakomma.

17

Premiering av banksparande i samband med återbetalning av preliminär
skatt

Riksdagen godkände den 25 november 1970 ett i propositionen nr 197
framlagt förslag om premiering av frivilligt banksparande av överskjutande
preliminär skatt.

Enligt det sålunda godkända förslaget (SFS 616/1970) kan fysisk
person eller oskiftat dödsbo, som får överskjutande preliminär skatt
enligt 1970 års taxering utbetald till sig och som samtidigt med att beloppet
utkvitteras sätter in beloppet eller del därav hos bank på ett för
ändamålet upplagt premiesparkonto, få dels en sparpremie på 5 %> och
dels rätt att deltaga i två vinstutlottningar under år 1971. Sparpremier
och utfallna vinster utgår av statsmedel och är skattefria. På medel
som innestår på premiesparkonto utgår högsta bankränta.

Fullmäktige i riksgäldskontoret erhöll i uppdrag att handha administrationen
av premiesparandet. Förutom att leda kampanjen för premiesparandet
ankommer på fullmäktige bl. a. att bestämma vinstplaner,
anordna dragningar samt föranstalta om utbetalning av vinster och
sparpremier.

1970 års utbetalningar av överskjutande preliminär skatt till fysiska
personer och dödsbon uppgick till i runt tal 2,6 miljarder kronor, fördelat
på 2,8 miljoner mottagare. I samarbete med CFU och länsstyrelserna
distribuerade riksgäldskontoret i samtliga kuvert innehållande
debetsedlar med ö-skatt ett speciellt blad med upplysningar om villkoren
för premiesparandet och de regler som skulle gälla för insättning
på premiesparkonto samt om hur lotteriet var utformat. Detta blad
distribuerades dessutom till samtliga banker.

Kampanjen omfattade vidare affischering på affischplatser utomhus
och i samtliga post- och banklokaler samt en koncentrerad annonsering
under den tidsperiod då skattsedlerna kom allmänheten till handa
(1—10 december).

Möjligheten att öppna premiesparkonto kvarstår t. o. m. den 1 februari
1971 och något definitivt resultat föreligger sålunda ännu inte.
Enligt rapporter som lämnats av de deltagande kreditinstituten — postbanken,
 affärsbankerna, sparbankerna och jordbrukskassorna — torde
slutresultatet komma att något överstiga 600 mkr., fördelat på drygt
800 000 konton.

Då sparpremien utgår med 5 °/o på det belopp som kvarstår på kontona
vid 1971 års utgång och vinstplanerna skall upprättas efter principen
att ett belopp motsvarande ca 4°/o av innestående sparmedel
skall anslås för att täcka vinstsummorna i båda dragningarna, kan beräknas
att sparpremier och vinster tillsammans kommer att uppgå till
ca 55 mkr. Riksgäldskontorets direkta utlägg för kampanjen kan beräknas
något överskrida 1 miljon kronor.

18

Begränsad förtidsinlösen av vissa svenska statens obligationslån

Riksdagen har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret (rskr. 383/
1970) att i överensstämmelse med de riktlinjer som angetts i proposition
nr 151/1970 i viss begränsad utsträckning i förtid inlösa av svenska
staten under åren 1934—1953 utgivna obligationer. Inlösen skall ske
till nominella värdet.

Inom riksgäldskontoret har för handläggning av ifrågavarande ärenden
inrättats en särskild avdelning. Allmänheten har informerats om
riksdagens beslut dels genom en särskild informationsfolder, som tillsammans
med ansökningsblankett tillsänts statsskuldbokens deponenter
samt distribuerats till bankerna, och dels genom annonsering i pressen.

Beträffande riksgäldskontorets befattning med ungdomens lönsparande
och allmänna lönsparandet samt statliga partibidrag hänvisas till
redogörelser i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1969/70.

Stockholm den 21 januari 1971

LARS LINDMARK

AXEL STRAND

BIRGER ANDERSSON

TORSTEN FREDRIKSSON

OSCAR ÖSTMAN

HENNING GUSTAFSSON

LARS ELIASSON

GEORG RINGSTRÖM
Riksgäldsdirektör

Torsten Bjerlöw

19

BILAGA 1

Sammandrag av Riksgäldskontorets balansräkning (i mkr)

Tillgångar

Riksgäldsfonden

1970

30/6

1970

31/12

Förändr

Uppköpta obligationer

Förskott för inlösen av obligationer och

1

1

+ 0

kuponger m. m.

29

30

+ 0

Rörliga krediter åt vissa myndigheter
Garantimedel för Österrikes garanterade

1 385

650

— 735

konverteringslån 1934/59 2
Fordran hos riksgäldskontorets auktoriserade

2

— 0

återförsäljare av premieobligationer

34

41

+ 7

Checkräkning hos riksbanken

6

4

— 2

Postgirokonto

0

1

+ 1

Diverse

1

5

+ 4

1 458

734

— 725

Kapitalinvesteringar

37 210

39 799

+ 2 589

Summa

38 668

40 533

+ 1 864

Skulder

Riksgäldsfonden

Statsskulden

Fonderad statsskuld

24 380

24 813

+ 433

Tillfällig statsskuld

6 580

11 343

+ 4 762

30 960

36 155

+ 5 195

Kassabehållning från statsverket

4 582

1 290

—3 293

Förfallna obligationer

43

27

— 16

Förfallna vinster och kuponger

64

72

+ 8

Icke disponerade medel tillhöriga statens
sekundärlånefond för rederinäringen

2

2

+ 0

Oreglerade anslagsmedel

30

—

— 30

Diverse

0

1

+ 0

4 721

1 392

—3 331

ilig ängar över skulder1

Statens eget kapital

2 987

2 987

—

Summa

38 668

40 533

+ 1 864

1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som finansierats av andra
medel än lånemedel.

20

BILAGA 2

Det statliga lånebehovet och dess täckning under kalenderåren 1968—1970
(kassamässiga belopp i mkr)

1968

1969

1970

l:a

2:a

Summa

l:a

2:a

Summa

l:a

2:a

Summ

halv-

halv-

halv-

halv-

halv-

halv-

året

året

året

året

året

året

Statens utgiftsöver-

skott

Statsverket1

—2 505

4 052

1 547

—3 541

3 855

314

—4 158

3 303

—855

Riksgäldskontoret

Kapitalbudgeten

834

946

1 780

1 238

1 955

3 193

2 146

2 619

4 765

Rörliga krediter

133

—114

19

186

173

360

2

—735

—733

Diverse

— 21

46

25

—46

—25

—71

11

20

31

—1 559

4 930

3 371

—2 163

5 958

3 796

—1 999

5 207

3 208

Checkräkningsför-

förändringar1

815

—547

268

—253

—16

—269

15

—12

3

Lånebehov (= stats-

skuldförändring)

— 744

4 383

3 638

—2 415

5 942

3 527

—1 984

5 195

3 212

Statsuppläningens
fördelning pä lä-netyper (nom
belopp)
Statsobligationer
Långfristiga

674

1 441

2 115

1 401

1 373

2 774

1 312 318

1 630

Kortfristiga

— 363

400

37

—1 067

—

—1 067

— 900 —

—900

Statsskuldsförbin-delser, sparobl.
m. m.

Långfristiga

40

—51

—11

—28

—21

—49

238 5

243

Kortfristiga

95

172

267

198

31

229

189 126

315

Skattkammarväxlar,

dagslån

—1 190

2 421

1 231

—2 919

4 558

1 639

—2 822 4 747

1 925

Summa (= stats-skuldförändring)

— 744

4 383

3 638

—2 415

5 942

3 527

—1 984 5 195

3 212

Statsuppläningens
placering*
Marknaden
Affärsbanker

— 106

629

523

—99

1 341

1 242

—1 372

Postbanken

— 540

1 049

509

—685

686

1

— 265

övriga4

396

982

1 378

157

620

776

1 102

— 250

2 660

2 410

—627

2 647

2019

— 535

Riksbanken4

— 494

1 723

1 229

—1 788

3 295

1 508

—1 449

Summa (= stats-skuldförändring)

— 744

4 383

3 638

—2 415

5 942

3 527

—1 984

1 Driftbudgeten och transaktioner vid sidan av riksstaten enligt rörelsen på statsverkets checkräkning.

* Förändring i behållningen på statsverkets och riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken, samt
på riksgäldskontorets postgirokonto och kontot Kortfristig utlåning till banker m. fl.

* Förändringar i resp. sektors innehav av statspapper.

* Uppskattade belopp.

Anm. Långfristig upplåning: ursprunglig löptid över 7 år. Kortfristig upplåning: ursprunglig löptid
högst 7 år.

BILAGA 3

Av riksgäldskontoret tillämpade diskontosatser vid försäljning av skattkammarväxlar i marknaden under andra halvåret 1970 i %

Försälj-

ningsperiod

1970

Förfallodag

1970

1971

sept.

okt.

nov.

dec.

jan.

febr.

mars

april

maj

juni

15 30

15 31

15 30

15 31

15 31

15 28

15 31

15 30

15

31

15

30

1/7—11/10

8,5 8,5

8,5 8,5

8,5 8,5

8,5 8,5

8,5 -

12/10—28/12

8,25

8,25 8,25

8,25 8,25

8,25 —

— —

—

—

—

—

29/12—31/12

8,25 8,25

8,25 8,25

8,25

8,25

8,25

8,25

Anm. Enligt försäljningsvillkoren äger växelinnehavaren efter framställning få skattkamarväxel inlöst före förfallodagen, dock tidigast åtta dagar
före densamma, varvid på ifrågavarande dagar belöpande diskonto återbetalas. Vid inlösen efter förfallodagen erhåller växelinnehavaren upplupen ränta
från nämnda dag t. o. m. inlösningsdagen, dock för högst åtta dagar. Såväl returdiskonto vid förtidsinlösen som upplupen ränta vid inlösen efter förfallodagen
beräknas på växelbeloppet efter den diskontosats som tillämpats vid växelns försäljning.

22

BILAGA 4

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden uppdelats med hänsyn till de olika
lånens återstående löptid

31.12.

1968

31.12.1969

31.12.1970

mkr.

%

mkr.

%

mkr.

%

Lån med en återstående

löptid av högst 1 år

8 740

30

10 219

31

11 664

32

över 1 men högst 5 år

4 774

16

3 852

12

4 392

12

5 10

6 579

23

9 193

28

10 277

28

10 20

5 916

20

5 715

17

5 801

16

20 år

2 351

8

2 351

7

2 173

6

Amorteringslån

89

0

652

2

988

3

Lån utan bestämd återbetalningstid

967

3

962

3

860

2

29 416

100

32 943

100

36 155

100

MARCUS BOKTR. STHLM »71 7100»/