Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1971 Prop. 1971:92

Nr 92

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lagstiftning om kapning av luftfartyg, m. m.; given Stockholms slott den 19 mars 1971.

Kungl. Maj:l vill härraed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag om vars avlålande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

LENNART GEIJER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås all en särskild bestäraraelse ora straff för kapning av luflfartyg införs i brollsbalken. Enligt förslaget skall den sora ombord på luftfartyg medelst olaga tvång beraäkligar sig fartyget eller ingriper i dess raanövrering döraas lill fängelse i högst fyra år eller, ora brollel är grovt, lill fängelse raellan elt och tio år. I propositionen läggs också frara förslag till sådan ändring av brollsbalken alt begränsningarna i svensk doraslois behörighet all döraa över utomlands begångna brolt inle skall gälla kapning av luftfartyg.

I propositionen föreslås vidare all riksdagen godkänner en av Sverige undertecknad konvention för bekämpande av olaga besittningslagande av luflfartyg. Konventionen som är dagtecknad den 16 deceraber 1970 har utarbetats inora Internationella civila luftfartsorganisationen.

1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 92

Prop. 1971: 92

Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom förordnas i fråga ora brollsbalken,

dels att i balken skall införas en ny paragraf, 13 kap. 5 a §, av nedan angivna lydelse,

dels atl 2 kap. 3 § och 13 kap. 12 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 KAP. 3§

Utlänning, som utom riket begått brott, dömes även i annat fall än i 2 § sägs efler svensk lag och vid svensk domstol,

1. om han förövat brottet å svenskt fartyg eller luftfartyg, så ock eljest om han var befälhavare eller tillhörde besättningen å sådani fartyg och begått brollel i tjänsten,

2. ora han begått brollel å område där avdelning av krigsmaklen befann sig, dock i fall han ej var krigsman allenast ora avdelningen befann sig å området för annat ändamål än övning,

3. om brottet förövats raot Sverige, svensk raedborgare eller svensk raenighet, inrättning eller sammanslutning eller raot utiänning sora hade heravist i Sverige, eller

4. ora brollel är folkrältsbrolt. 4. ora brollel är kapning av

luftfartyg eller folkrältsbrolt.

13 KAP.

5a§

Den som ombord på luflfartyg medelst olaga tvång bemäktigar sig fartyget eller ingriper i dess manövrering, dömes för kapning av luftfartyg till fängelse i högst fyra år.

Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst ett och högst tio år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om därigenom framkallats fara för flera människoliv eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig art.

Prop. 1971: 92

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet Inför Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 mars 1971.

Närvarande: ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensara beredning med statsrådets övriga ledaraöler fråga angående lagstiftning om kapning av luftfartyg och anför.

1 Inledning

De s. k. flygplanskapningarna har ökat starkt i antal särskilt under de senaste tre åren. Sålunda lär kapningarna under 1968 ha berört 1 490 och kapningarna under 1969 4 519 flygpassagerare. Någon raotsvarande siffra för 1970 torde ännu inte föreligga raen del kan antas all den kommer att överstiga 1969 års siffra avsevärt. Under senare år har också sabolagehandlingar förövats mol civila luftfartyg i inlernalionell trafik. I en del fall har sprängämnen bringats alt explodera ombord på luftfartyg under färd. I andra fall har kapade luftfartyg efler landning förstörts genora sprängning. Gärningarna har raedfört förluster av raän-niskoliv och orafaltande raalerieUa skador.

Något i Sverige registrerat luftfartyg har ännu inte utsatts för kapning eller sabolagehandUngar. Inte heller har det ännu hänt all utomlands registrerat luftfartyg förts hit genora kapning. I elt par fall har eraeUertid personer, sora påslås ha gjort sig skyldiga till flygplanskapning utora riket, tagit sin tillflykt här.

De problem som flygplanskapningarna och sabotagen fört raed sig har i hög grad internationell räckvidd. De har också tagits upp och dryftats av flera internationella organisationer, bl. a. Förenta Nationerna, Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO), som är ett av Förenta Nationernas fackorgan, Europarådet, den europeiska civila luftfartsorganisationen ECAC, pilotorganisationen IF ALFA och inlernalionella Iransportfederalionen. I Sverige har bl. a. Svensk pilotförening och Han-delsljänsteraannaförbundet framfört krav på åtgärder mot kapningsbrolt.

Prop. 1971: 92 5

Den 16 deceraber 1970 antogs på en diplomatisk konferens i Haag en konvention för bekämpande av olaga besittningstagande av luflfartyg (i fortsättningen kallad Haagkonventionen). Till grund för konventionen låg etl förslag sora hade upprättats inora ICAO. Enligt konventionen förbinder sig de fördragsslulande staterna all belägga flygplanskapning med stränga straff. Konventionen raedför också vissa förpliktelser i fråga ora dorasräll, åtal och utiäraning raed anledning av sådana brott.

Konventionen har hillills undertecknats av etl feraliotal stater, bland dem Danmark, Finland och Sverige. Konventionen träder i kraft sedan den ratificerats av tio av de stater sora dellog i den diploraatiska konferensen. Den har ännu inle ratificerats av någon stat.

Haagkonvenlionen i fransk och engelsk originalversion jämte översättning lill svenska lorde få fogas lill statsrådsprotokollet i detla ärende sora bilaga 1.

Under år 1970 höll företrädare för berörda departeraent och rainisle-rier i Danmark, Finland, Norge och Sverige överläggningar ora en enhetlig nordisk lagstiftning ora straff för flygplanskapning. Utgångspunkten var därvid del inora ICAO upprättade förslag lill konvention ora bekära-pande av flygplanskapning sora efler vissa justeringar antogs vid den diploraatiska konferensen i Haag. Vid överläggningarna uppnåddes enighet ora att de nordiska länderna borde ansluta sig lill den tilläranade konventionen. I anslulning till överläggningarna upprättades inora jusliliedeparteraenlet i juli 1970 en proraeraoria (Ds Ju 1970: 17) angående lagstiftning ora kapning av luftfartyg. I proraeraorian föreslås all en särskild straffbestämmelse om kapning av luftfartyg införs i brottsbalken (BrB). Proraeraorieförslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i delta ärende som bilaga 2.

Efter remiss har yttranden över proraeraorian avgetls av riksåklagaren (RA), hovrätten för Övre Norrland, rikspolisstyrelsen, luftfartsverket, Sveriges advokalsarafund, Landsorganisationen, Tjänsleraannens centralorganisation, Handelstjänsleraannaförbundet, Svensk pilolförening, Scandinavian Airlines Syslem (SAS) och Linjeflyg aktiebolag. RA har överlämnat yttranden av överåklagarna vid åklagarmyndigheterna i Stockholras och Malraö åklagardistrikt särat från chefen för länsåklagarrayn-dighelen i Stockholras län och Gotiands län.

2 Konventionsbestämmelser

Ar 1963 antogs i Tokio en konvention ora brolt och vissa andra handlingar som har begåtts orabord på luftfartyg (se prop. 1966: 159 och SÖ 1967: 40). Denna konvention, i del följande kallad T o k i o k o n-ventionen, reglerar huvudsakligen frågor om befälhavares, besätl-ningsmedleras och passagerares skyldigheter och befogenheter raed an-

Prop. 1971: 92 6

ledning av brott orabord på luftfartyg eller för upprätthållande av ordning och säkerhet orabord. Den sora har begått brotlsUg handling ombord på flygplan skall sålunda bl. a. kunna las i förvar, sällas i land och överlämnas till behörig rayndighet i konventionsslat. Konventionen innehåller också regler om skyldighet för konventionsstatema alt företa undersökning och vidta andra åtgärder bl. a. när brott har begåtts ombord. Av särskilt intresse i della sararaanhang är Tokiokonvenlionens bestämmelser ora vad konventionsslat har all iaktta i fall av olaga besittningstagande av luftfartyg (artikel 11). Har någon orabord på luflfartyg genora våld eller hot ora våld rällsslridigl begått en handling, sora innefattar besittningstagande av ell luftfartyg eller ingripande i eller annat orättmätigt utövande av kontrollen över ett sådant fartyg under flygning eller är sådan handling på färde, skall konvenlionsstat vidta de åtgärder sora påkallas för atl kontrollen över fartyget skaU kunna återföras till befälhavaren eller vidraaklhållas av honora. Vidare skall den konventionsslat där luftfartyget landar återställa fartyget och dess last till deras rältraäliga innehavare saral tillåta passagerare och besättning all fortsätta resan så snart sora raöjligl.

Tokiokonvenlionen har undertecknats av elt fyrtiotal stater och har tUlträlts av 29 stater, bland dera Danmark, Island, Norge och Sverige, Den trädde i krafl den 4 deceraber 1969.

Haagkonvenlionen utarbetades vid en av ICAO anordnad diploraatisk konferens i Haag den 1—16 deceraber 1970.1 konferensen var orakring 75 stater representerade, bl. a. Danraark, Finland, Norge och Sverige. Vid den slutliga oraröslningen röstade 74 stater för konventionen och ingen stat raot, medan två stater avstod från all rösta. Konventionen undertecknades den 16 deceraber 1970 av ell femtiotal stater, bland dem Danmark och Sverige. Finland undertecknade konventionen i början av innevarande år.

Haagkonvenlionen inleds med en definition av lerraen "brollel" ("the offence"). Enligt art. 1 förslås härraed gärning som någon begår ombord på ell luftfartyg under flygning och sora är rällsslridig och innefattar våld eller hot samt består i besittningstagande av eller annat utövande av kontroll över luftfartyget. Också försök och medverkan till sådan gärning faller under definUionen. Gärning av nu angivet slag benärans i det följande "kapningsbrolt".

Enligt arl. 2 förbinder sig konvenlionsstaterna all belägga kapningsbrolt raed strängt straff. Konventionen ställer inle upp krav på särskild arl av påföljd, t. ex. frihetsberövande, eller på viss slrafflalilud.

Art. 3 innehåller ytterligare regler om konventionens lillärapningsoraråde. I arl. 3.1 ges en definition av uttrycket "under flygning", vUkel förekoraraer i arl. 1. Vid tiUärapning av konventionen anses elt luftfartyg vara under flygning från del ögonblick då aUa ytterdörrar har stängts efler ombordgåendel tUl del ögonblick då någon av ytterdörrarna har

Prop. 1971: 92 7

öppnats för avstigning. Vidare föreskrivs all vid nödlandning ("forced landing" resp. "atterrissage forcé") flygningen skall anses forlsälla lill dess behörig rayndighet har övertagit ansvaret för personer och egendora ombord. Med nödlandning lorde avses inte bara landning som föranleds av tekniskt fel, bränslebrist o. d. utan också sådan landning sora frara-Ivingas av en kapare.

Enligt art. 3.2 äger konventionen inle lillärapning på luftfartyg sora används inora militär-, tull- eller polisväsendet.

För all konventionen skall vara tillämplig krävs enligt art. 3.3 vidare all antingen startplatsen eller landningsplatsen för del luflfartyg på vilket brottet begås är belägen utanför registreringsstatens oraråde. Däremot har del ingen betydelse om luftfartyget används i utrikes eller inrikes fart. I art. 3.4 finns en kompletterande regel för sådana luftfartyg som registreras gemensarat för flera stater eller är föreraål för internationell registrering. I sådani fall äger konventionen inle lillärapning, ora både startplatsen och landningsplatsen är belägna inom sararaa stats oraråde och denna stat enligt särskild föreskrift i art. 5 har utsetts alt utöva dorasräll och vid konventionens lillärapning skall anses sora registreringsstat. De artiklar i konventionen sora behandlar frågor ora prelirainär undersökning och lagande i förvar (arl. 6), åtal (arl. 7), ulläraning (arl. 8) och örasesidig rättshjälp (art. 10) är eraeUertid enligt art. 3.5 tillärapliga så snart någon sora har begått eller raisslänks för att ha begått kapningsbrolt påträffas i annan stat än registreringsstaten och oavsett var luftfartyget i fråga har startat eller landat.

Art. 4 innehåller regler ora i vUka fall en konventionsslat skall ha domsräll. Enligt art. 4.1 skall varje konventionsslat tillse alt den i vissa särskilt angivna fall har dorasräll inle bara över kapningsbrolt ulan också beträffande varje annan våldshandling som den misstänkte i saraband med kapningen har begått mot passagerare eller besättning. Sådan dorasräll raåste konventionsslat sålunda kunna utöva, när den brottsliga handlingen har begåtts orabord på luftfartyg sora är registrerat i den staten eller uthyrt lill person vilken driver näringsverksarahel med huvudkontor i den staten och när del luftfartyg på vilket den brottsliga handlingen har förövats landar i den staten med den misstänkte alltjämt ombord.

I art. 4.2 finns en jurisdiktionsbesläramelse sora avser endast själva kapningsbrollel. Konvenlionsstat skall enligt denna bestäraraelse tillse, alt den har dorasräll över sådani brott, när den raisslänkle finns inora dess oraråde och inle ulläranas enligt arl. 8 lill annan konventionsslat sora har domsräll enligt arl. 4.1.

De stater som har dorasrätt enligt arl. 4.1 eller 2 är inle exklusivt behöriga. Konventionen utesluter inte atl straffrättsUg jurisdiktion utövas också i andra fall raed slöd av nationell lag (art. 4.3).

Art. 6 innehåller föreskrifter ora vilka omedelbara åtgärder konven-

Prop. 1971: 92 8

tionsstat har att vidta, när någon sora har begått eller raisslänks för atl ha begått kapningsbrolt befinner sig inom statens område. Om del påkallas av omständigheterna, skall gärningsmannen tas i förvar. För all förhindra alt sådan person avviker kan också andra åtgärder tillgripas. Åtgärderna skall vidtas i enlighet med statens egen lag och får inle bestå under längre lid än som krävs för all straffrättsligt förfarande eller utlämningsförfarande skall kunna inledas (arl. 6.1). Konvenlionsslalen skall enligt art. 6.2 oraedelbart inleda en prelirainär undersökning av orasländigheterna. Den som har tagits i förvar skall enligt art. 6.3 få hjälp att genast komraa i förbindelse med behörig representant för sitt heraland. Meddelande ora atl någon har lagils i förvar i en konventions-stal skall enligt art. 6.4 genast läranas lill bl. a. den stat där luftfartyget är registrerat och den stal i vilken den orahänderlagne är raedborgare. Dessa stater skall enligt denna bestämraelse också underrättas om resultatet av verkställd undersökning och huruvida den undersökande staten avser alt utöva dorasrätt.

Art. 7 innehåller vissa ålalsregler. Ora den konvenlionsstat där en för kapningsbrolt raisstänkt person påträffas inte ulläranar honora lill annan stal för lagföring, skall ärendet överläranas till behörig rayndighet i den egna staten för beslut i åtalsfrågan. Della skall ske undantagslöst och oberoende av ora brottet har begåtts inora eller utanför konventions-statens oraråde. Beslut i åtalsfrågan skall fallas enligt de regler som gäller beträffande varje ordinärt brott av allvarlig art enligt sararaa stats lagar.

I art. 8 regleras frågor om utlämning av den som är misstänkt eller dömd för kapningsbrolt. Enligt art. 8.1 skall brottet anses vara elt ut-läraningsbart brolt enligt utlämningsavtal som redan har ingåtts mellan konventionsslater. Vidare förbinder sig konvenlionsstaterna atl i utläraningsavtal, sora de kan koraraa att ingå raed varandra, behandla brottet som utlämningsbarl. Konventionsslat som för beviljande av utlämning kräver atl utlämningsavtal skall finnas med den stat som begärt utlämning får, om sådani avlal saknas, enligt art. 8.2 efter eget val i stället betrakta Haagkonventionen sora laglig grund för utläraning. För ullämningen skall gälla de övriga villkor sora föreskrivs i den anrao-dade statens lag. Enligt art. 8.3 gäller i fråga ora konventionsslater sora inle kräver alt utläraningsavtal föreligger för all utlämning skall kunna beviljas, alt sådana stater skall sinsemellan anse kapningsbrolt som ell ullämningsbart brott, varvid de villkor för utläraning skall gälla sora den anraodade statens lag ställer upp. Vid utläraningsbestäramelsernas tUlämpning skall enligt art. 8.4 kapningsbrolt anses vara begånget inte bara på den ort där del förövades ulan också i de stater sora har ålagts alt utöva dorasräll enligt arl. 4.1.

När kapningsbrolt har begåtts eller är på färde, skall konventions-staterna enUgt art. 9.1 vidta de åtgärder som behövs för atl kontrollen

Prop. 1971: 92 9

över luftfartyget skall kunna återföras till befälhavaren eller vidmakthållas av honora. Enligt art. 9.2 skall i sådani fall den konventionsslat där luftfartyget eller dess passagerare eller besättning finns underlätta för passagerarna och besättningen atl så snart sora raöjligl fortsätta resan. Vidare skall luftfartyget och dess last ulan dröjsraål återställas lill deras rältraäliga innehavare.

Art. 10 innehåller vissa bestäraraelser om skyldighet för konvenlionsstaterna all lämna varandra rättshjälp när sådani brott som konventionen avser har begåtts. Enligt art. 11 skall konventionsslat lämna ICAO:s råd upplysningar om sådana brolt och ora de åtgärder sora vidtagits med anledning av brottet.

Art. 12—14 innehåller slutbeslämraelser. Tvister angående tolkningen eller lillärapningen av konventionen skall hänskjutas till skiljedora, ora någon av de tvistande staterna begär det. Kan parlema inora sex raånader därefter inle enas ora skiljedorasförfarandels utformning, kan någon av dem hänskjuta tvisten till den inlernalionella doraslolen i Haag. Konventionsslat har rätt all vid tillträde lill konventionen förklara sig inle vara bunden av denna skiljedorasklausul (arl. 12). Konventionen slår öppen för undertecknande av alla stater. Konventionen skall ratificeras. Stat sora inle undertecknar konventionen före dess ikraftträdande får ansluta sig till den när staten så önskar. Konventionen träder i krafl trettio dagar efter den dag då ralifikalionsinslmment har deponerats av tio stater sora har undertecknat den och sora har deltagit i den diploraatiska konferensen i Haag i deceraber 1970. För övriga stater träder konventionen i kraft antingen nyssnäranda dag eller trettio dagar efler dagen för deposition av vederbörande stats ratifikations- eller anslutningsinstrument, beroende på vilkendera dagen sora infaller senast (arl. 13). Konventionen kan sägas upp med en uppsägningstid av sex månader (art. 14).

3 Gällande svenska bestämmelser

3.1 Straffbestämmelser m. m.

I svensk rält finns inle någon slraffbeslämraelse sora är direkt avsedd atl tiUärapas på s. k. flygplanskapning. Däreraot finns flera straffbe-, stämmelser i BrB som har tiUkorarait frärast raed tanke på andra typer av gämingar raen sora kan tänkas bli aktuella all tillärapa på flygplanskapning.

Bland dessa besläramelser kan först nämnas den ora sabotage. För sådani brolt döras enligt 13 kap. 4 § BrB bl. a. den som allvarligt stör eller hindrar den allraänna sarafärdseln. Straffet är fängelse i högst fyra år. För grovt sabotage kan enligt 13 kap. 5 § BrB döraas till fängelse på v.'ss lid, lägst två och högst tio år, eller på livslid. Vid bedö-

Prop. 1971: 92 10

raande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas bl. a. ora därigenora har frarakallats fara för flera raänniskoUv eller för egendora av särskild betydenhet. Beskrivningen av sabotagegärningen överensstäraraer i sak raed vad sora gällde enligt strafflagen. I den proposition vari Kungl. Maj:l föreslog införande av sabolagebesläraraelsen i strafflagen uttalade föredragande departeraentschefen — raed frångående av straffrällskorarailléns ståndpunkt — atl slraffskyddet raot sabotage inte orafattar sarafärsel i utlandet (prop. 1948: 80 s. 288).

Även bestäraraelserna ora rån kan bli tillärapliga. För rån skall enligt 8 kap. 5 § BrB den dömas som raed våld på person eller hot som innebär trängande fara tvingar annan till handling eller underlåtenhet, innebärande vinning för gärningsmannen och skada för den Ivungne eller någon i vars ställe denne är. Straffet för rån är fängelse, lägst ell och högst sex år. Är brottet atl anse som grovt, skall enligt 8 kap. 6 § BrB döraas för grovt rån lill fängelse, lägst fyra och högst tio år.

Del kan ifrågasättas ora inle vissa fall av flygplanskapning skulle kunna bedöraas som tillgrepp av fortskaffningsmedel eller egenmäktigt förfarande. För tillgrepp av fortskaffningsmedel döras enligt 8 kap. 7 § BrB den som olovligen lar och brukar motordrivet fortskaffningsmedel som tillhör annan. Straffet är fängelse i högst två år eller, om brollel är ringa, böter. Är brottet grovt kan fängelse ådömas från sex raånader lill fyra år. Den som i annat fall olovligen tar och brukar eller eljest tillgriper något kan för egenmäktigt förfarande döraas till böter eller fängelse i högst sex raånader eller, ora brottet är grovt, lill fängelse i högst två år (8 kap. 8 §).

Vid flygplanskapning kan det också bli fråga om all tUlämpa vissa straffbestäraraelser i 4 kap. BrB, sora handlar ora brott raot frihet och frid. För olaga frihetsberövande kan enligt 4 kap. 2 § den dömas lill fängelse, lägst ell och högst tio år, sora berövar någon friheten utan alt gärningen enligt 1 § sararaa kapitel är alt bedöma sora raännisko-rov.

Handlingssättet vid flygplanskapning torde i regel innebära all gärningsmannen har gjorl sig skyldig till olaga tvång (4 kap. 4 § BrB) eller olaga hot (4 kap. 5 § BrB). Som olaga tvång bedöms bl. a. gärning, varigenora någon genom misshandel eller eljest med våld eller genora hot ora brottslig gärning tvingar annan all göra, tåla eller underlåta något. Den som raed sådan verkan övar tvång genora hot alt åtala eller ange annan för brott eUer all ora annan lärana menligt raeddelande (s. k. skandaliseringshol) kan döraas för olaga tvång, ora tvånget är otillbörligt. För olaga hot döms den som lyfter vapen mot annan eller eljest hotar raed brottslig gärning på sätt sora är ägnat all hos den hotade frarakaUa allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendora. För sistnäranda båda brott kan ådöraas böter eller fängelse i högst två år. En särskild slraffskala,

Prop. 1971:92 H

fängelse i lägst sex raånader och högst sex år, finns för olaga tvång som bedöms som grovt.

Även vissa straffbestämmelser i 3 kap. BrB ora brott mol liv och hälsa kan bli tillämpliga vid kapning. Den sora av grov oaklsarahel utsätter annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdora, kan enligt 3 kap. 9 § BrB dömas för framkallande av fara för annan till böter eller fängelse i högst två år. Även uppsåtligt framkallande av fara omfattas av lagrurarael (prop. 1962: 10 s. B 96 och 212).

Av ansvarsbesläraraelserna i luftfartslagen (1957: 297) är närraast 13 kap. 5 § första styckel av intresse. Enligt denna bestämmelse kan den sora gör tjänst på luflfartyg och sätter sig upp raot befälhavare och vägrar honora lydnad döraas till böter eller fängelse i högst ell år. Är gärningen särskilt belagd raed straff i brottsbalken, skall dock inte döraas lill straff enligt luftfartslagen. En regel härora finns i 13 kap. 12 § (ändrad 1964: 211).

Här bör också näranas alt del enligt 107 § andra styckel luftfarts-kungörelsen (1961: 558) är förbjudet att utan tillstånd av luftfartsverket raedföra annat skjutvapen än Ijänstevapen i passagerarulryra-me på luflfartyg sora i förvärvssyfte används för personbefordran. För överträdelse av detla förbud döraes enligt 13 kap. 8 § andra styckel luftfartslagen, jämförd raed 8 kap. 4 § andra styckel sararaa lag, lill böter eller fängelse i högst ell år.

Slutligen kan anraärkas, all enligt lagen (1970:926) ora särskUd kontroll på flygplats sådan kontroll får äga rura för all förekoraraa brott sora utgör allvarlig fara för säkerheten vid luftfart. Vid kontrollen får vissa straffprocessuella Ivångsraedel tillgripas för sökande efler vapen eller annat föreraål sora är ägnat alt koraraa lUl användning vid brott som nyss sagts.

3.2 Svensk domstols kompetens

Reglerna ora svensk strafflags tilläraplighet i ruraraet finns intagna i 2 kap. BrB. Bestäraraelserna ger en vidsträckt kompelens åt svensk domstol. I överenssläramelse med territorialitetsprincipen omfattar korapetensen enligt 2 kap. 1 § alla i Sverige begångna brott. Svensk domstol är behörig också om det är ovisst var brottet förövades raen del finns skäl alt anta atl del begicks här.

I fråga om brott begångna utomlands är svensk domstol enligt 2 kap. 2 § första styckel BrB alllid behörig, ora brottet förövats av svensk raedborgare eller av utlänning raed heravist i Sverige. Medborgarskap resp. heravist skall föreligga vid tidpunkten för gärningen.

I 2 § andra styckel utsträcks den svenska jurisdiklionen ytterligare beträffande vissa brott sora uloralands har begåtts av utiänning. Sålun-

Prop. 1971: 92 12

da kan utiänning straffas här, ora han efler brottets begående har blivit svensk raedborgare eller tagit hemvist här eller om han finns i Sverige och antingen är nordisk medborgare eller del enligt svensk lag kan följa fängelse i mer än sex månader på brottet. En gemensam förutsättning i nu angivna fall är eraeUertid all gärningen inle var fri från ansvar enligt lag sora gällde på gärningsorlen. På öppna havet utanför staternas territorialvatten eller i luftruramet över sådani hav kan inte anses gälla någon viss lag. Av lagrummets avfattning följer därför, alt gärning som har begåtts där alllid är omfattad av svensk dorastols korapelens om sådant förhållande föreligger som anges i 2 § andra stycket.

Reglerna i 2 kap. 3 § BrB utsträcker den svenska domsrällen ytterligare i vissa specialfall, när utlänning har begått brolt utomlands. Sålunda är svensk dorastol behörig all döma bl. a. utiänning som utomlands har begått brott på svenskt fartyg eller luftfartyg. Svensk dorastol har behörighet också när brollel har förövats mot Sverige, svensk medborgare eller svensk menighet, inrättning eller sammanslutning eller mot utlänning med hemvist i Sverige, oavsett var brottet har förövats. Svensk domstol har likaså alltid domsrätt om brottet är folk-rätlsbrott, dvs. brott enligt 22 kap. 11 § BrB.

3.3 Utlämning för brott

Bestämmelser ora utiämning för brott från Sverige till nordiskt land finns i lagen (1959: 254) om utläraning för brott tiU Danraark, Finland, Island och Norge och ora utlämning tUl uloranordiskt land i lagen (1957: 668) ora ulläraning för brott. Lagarna bygger på principen atl fråga ora ulläraning skall prövas fritt på grundval av saratliga föreliggande orasländigheier i varje enskilt fall. För beviljande av utlämning krävs inle att det föreligger utlämningsavtal raellan Sverige och den stat sora begär utlämning. Beslut om utläraning fattas av Kungl. Maj:t eller — i vissa ärenden enligt 1959 års lag — av åklagare. För atl utlämning skall kunna raedges raåste vissa i lagarna uppställda villkor vara uppfyllda. Sålunda får enligt 1957 års lag svensk raedborgare inte utlämnas. Enligt samraa lag skall den gärning för vilken utlämning begärs raotsvara brolt för vilket enligt svensk lag stadgas fängelse i raer än elt år. Vidare får ulläraning inle beviljas för politiskt brott. Lagarna anger också vissa andra hinder för ulläraning.

EnUgt utiämningslagarna är Sverige sålunda inte skyldigt all bevilja utiäraning, även ora de viUkor som anges i den tiUärapliga lagen är uppfyllda. Genora utiäraningsavtal raed annan stal kan Sverige dock ha åtagit sig alt till den staten utiärana person sora uppehåller sig här. Sora viUkor för utiäraning från Sverige skall sådana avlal inne-

Prop. 1971: 92 13

hålla åtrainstone de rainimivUlkor för ulläraning sora uppställs i ul-läraningslagarna. F. n. har Sverige bUaterala utläraningsavtal endast raed Belgien, Förenta Staterna och Storbritannien. Därjärale har Sverige tillträtt den europeiska ulläraningskonvenlionen.

4 Departementspromemorian

Med utgångspunkt i då föreliggande utkast till konvention angående ingripande raot flygplanskapning diskuteras i proraeraorian frågan ora behovet av särskilda bestämmelser ora straff för flygplanskapning saral frågan huruvida reglerna ora svensk doraslols behörighet behöver ändras inför ell svenskt tillträde lill konventionen. Del bör anraärkas atl den slutliga konventionstexlen i vissa avseenden skiljer sig från utkastet. Detta gäller särskilt de artiklar sora behandlar frågor ora jurisdiktion, åtal och utläraning.

I proraeraorian konstateras att de nu gällande straffbestäraraelser sora kan tänkas bli tillärapliga i fall av flygplanskapning har lUlkorarait frärast raed tanke på andra typer av gämingar. Straff-besläraraelserna ora sabotage och grovt sabotage är inle avsedda all tUlärapas på sabolagehandlingar raot sarafärdsel i utlandet. Enligt kon-venlionsulkaslet förbinder sig de fördragsslulande staterna all belägga flygplanskapning raed strängt straff. Della torde innebära krav på en särskild slraffbestäraraelse för sådani brott. Mot denna bakgrund föreslås i proraeraorian all en bestäraraelse om straff för handlingar sora brukar betecknas sora kaperi eller kapning av flygplan införs i svensk strafflagstiftning. Brottet föreslås få benäraningen "kapning av luftfartyg". Bestäraraelsen bör lämpligen las in i 13 kap. BrB, som handlar om allmänfarliga brott. Den bör där placeras sora en ny paragraf, benärand 5a §, oraedelbart efter sabolagebesläraraelserna.

Enligt proraeraorian finns del inte anledning alt låta en straffbestämmelse ora kapning orafatta också andra fortskaffningsraedel än luftfartyg, t. ex. fartyg, låg eller bussar. Det slraffskydd sora finns enligt gällande regler bedöras vara tillräckligt orafaltande för bestraffning av kapning av sådana transportraedel.

Gärningsbeskrivningen i den föreslagna straffbestämmelsen har utforraats raed beaktande av vad som kan anses vara typiskt för sådan handling sora innefattar etl olovligt besittningstagande av ell luftfartyg. Ora handlingssättet i speciella fall skulle avvika från typfallet och således faUa utanför den föreslagna besläraraelsens tiUärapningsoraråde, lorde det vara raöjligt all åstadkomraa en nöjaktig reaktion raed användande av andra straffbestäraraelser. Vid utforraningen av den föreslagna bestäraraelsen har hänsyn också tagils till konvenlionsul-

Prop. 1971:92 14

kastets definition av kapningsbrollel. I vissa avseenden går dock proraeraorieförslaget längre än som krävs enligt utkastet.

I fråga ora tillärapningsområdel föreslås i proraeraorian all straffbestämraelsen skall avse gärning sora har förövats orabord på luftfartyg av någon som medföljer della. Därigenom utesluts från tUl-lärapningsområdet s. k. "ground attacks", dvs. förstörelse genora be-skjulning eller annorledes av flygplan sora befinner sig på raarken. Också sådana fall av sabotage som beslår t. ex. i atl någon som inte medföljer flygplanet förorsakar en sprängningsolycka i detta under färd faller utanför. Enligt konventionsutkaslet skulle konventionen inle vara tillämplig på luftfartyg som används inom militär-, tull- eller polisväsendet. Något motsvarande undantag bedöras inte vara nödvändigt i den svenska slraffbesläraraelsen. I likhet raed konventions-utkastet är proraeraorieförslaget inle begränsat till alt gälla luftfartyg sora fraraförs i förvärvssyfte. Även i privat trafik kan del enligt proraeraorian förekoraraa fall där en kapnuig får anses vara av så allvarlig karaktär all den bör kunna bestraffas raed stöd av den särskilda straffbestämmelsen. Det förhållandel all beslämraelsen — i raotsats till vad sora gäller beträffande sabotage — är avsedd alt bereda skydd för sarafärdsel raed luflfartyg oavsett om del är fråga om trafik inom eller ulora Sverige har inle ansetts behöva korama lill särskilt ullryck i lagtexten.

Det handlingssätt som straffbeläggs i den föreslagna bestämmelsen är all någon genora alt öva olaga tvång, olaga hot eller skadegörelse beraäkligar sig luftfartyget eller eljest ingriper i dess förande. Innebörden av begreppen olaga tvång och olaga hot är bestärad genom brotlsbeskrivningen i 4 kap. 4 § resp. 5 § BrB. Begreppet skadegörelse har samraa innebörd sora i 12 kap. BrB. Bland de raedel all utöva tvång sora närans i 4 kap. 4 § BrB ingår s. k. skandaUseringshot, dvs. hot att åtala eller ange annan för brott saral hot all ora annan lärana menligt meddelande. I proraeraorian diskuteras ora skandaliseringshol skall vara tillräckligt för att leda lill atl gärningen bedöras som kapning. Sådant hot torde inte alllid innefatta sådan överhängande fara för den hotade att del får anses befogat all han låter gämingsraannen få kontroll över luftfartyget. Det avgörande bör eraeUertid enligt proraeraorian vara ora befälhavaren eller annan sora utsätts för sådani hot faktiskt böjer sig för delta och gämingsraannen således uppnår vad han önskat. Det bör också beaktas alt konventionsutkaslet upptar inle bara våld eller hot om våld utan också varje annan form av hot ("intimidation"). Skandaliseringshol har därför inle undantagits i brottsbeskrivningen i proraeraorieförslaget.

Sora nyss sagls krävs enligt den föreslagna gärningsbeskrivningen atl gärningsraannen skall ha beraäkligat sig luftfartyget eller på annat sätt ha ingripit i dess förande. För atl fullbordat brolt skall anses

Prop. 1971: 92 15

föreligga krävs således all föraren av luftfartyget har vidtagit eller hindrats från att vidta åtgärd vid raanövreringen på grund av del våld eller hot eller den skadegörelse som har förekorarail. Först när så har skett kan gärningsraannen sägas utöva kontroll över luftfartygets förande. Däreraot krävs inte all gärningsraannen skall ha hafl visst uppsåt, t. ex. alt ändra kursen, när han griper in i raanövreringen. Krav på sådan särskild avsikt ställs inle heller upp i konventionsutkaslet.

I den föreslagna slraffbesläraraelsen ingår två straff skalor, av vilka den ena är avsedd för grovt kapningsbrolt. Straffet för kapning av luftfartyg föreslås sålunda vara fängelse i högst fyra år eller, ora brottet är grovt, fängelse i lägst etl och högst tio år. Vid bedöraande huruvida brollel är grovt skall enligt förslagel särskilt beaktas, ora del genom brottet har framkallats fara för raånga raänniskor eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig arl. Slraffskalorna har avvägts under hänsynstagande till att gärningsmannen dels använder sig av våld eller hot, dels i allmänhet framkallar en situation sora innebär allvarlig fara inle bara för den Ivungne ulan också för andra raänniskor. I proraeraorian nämns, all slraffmaxiraura på fängelse fyra år också är föreskrivet för norraalfallen av t. ex. sabotage (13 kap. 4 § BrB), våld eller hot raot tjänsleraan (17 kap. 1 § BrB) och folkrältsbrolt (22 kap. 11 § första stycket BrB). Sora exempel på bestäraraelser i BrB sora upptar straffskalan fängelse i lägst elt och högst tio år närans grov raisshan-del (3 kap. 6 §), olaga frihetsberövande (4 kap. 2 §) och försällande i nödläge (4 kap. 3 §).

Enligt proraeraorian bör också försök lUl kapning av luflfartyg vara straffbelagt, liksora förberedelse eller stärapling tUl eller underlåtenhet atl avslöja sådant brott. Bestäraraelser härora föreslås bli införda i 13 kap. 12 § BrB. Det konstaleras all någon särskUd föreskrift däreraot inle behövs för alt raedverkan lill kapning av luftfartyg eller raedverkan till försök till sådant brott skall kunna bestraffas.

I proraeraorian konstateras vidare all bestäraraelserna i 3 kap. BrB ora uppsåtligt dödande eller tillfogande av kroppsskada blir tillämpliga i konkurrens med den föreslagna bestäraraelsen ora kapning av luftfartyg, om någon under gärningens utförande komrait till skada och della orafallas av gärningsraannens uppsåt. Ora sådani uppsåt inle förelåg, kan på raotsvarande sätt uppkomma konkurrens med straffbestäramelserna i samma kapitel om vållande lUl annans död eller lill koppsskada.

Enligt konvenlionsulkastel ålåg del konventionsslat all vidta de ål-gärder som krävs för att den skall kunna utöva jurisdiktion beträffande flygplanskapning när brollel har förövats orabord på ell luflfartyg, registrerat i den staten, och när luftfartyget landar inora dess territoriura raed gärningsraannen alltjämt ombord.

I promemorian konstaleras all svensk domstol alllid är behörig all döma över brott sora har förövats på svenskt luflfartyg. Delta följer

Prop. 1971: 92 16

av bestämmelserna i 2 kap. 1 och 2 §§ samt 3 § 1 BrB. Är gärning förövad på utländskt luftfartyg, har svensk doraslol dorasräll enligt 2 kap. 1 § och 2 § första stycket BrB, om gärningsmannen är svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige. Delta gäller oavsett var brottet begicks.

Enligt proraeraorian lorde reglerna i 2 kap. 1—4 §§ BrB läcka praktiskt taget saratliga fall i vilka annan utlänning än nyss sagts har kapat utländskt luftfartyg, vare sig delta har landat här i riket eller inle. Del torde således endast undanlagsvis kunna inträffa alt svensk doraslol saknar dorasräll, när luftfartyg efler kapning landar här eller när gärningsraannen i andra faU lar sin tillflykt i vårt land. Så anges vara fallet, ora gärningen har förövats av annan än svensk raedborgare eller utlänning raed heravist här och har begåtts på luftfartyg sora inte var svenskt samt har ägt rum uteslulande över område tillhörigt stat enligt vars lag gärningen var fri från ansvar. Enligt proraeraorian säger del sig självt all man knappast kan räkna dessa situationer som praktiskt möjliga. Med hänsyn lill den vidsträckta behörighet sora de svenska doraslolama således har bedöms del inle vara nödvändigt all utvidga den för alt tiUgodose kraven i konvenlionsulkastel.

5 Remissyttrandena

Remissinstanserna tillstyrker genoragående atl en särskUd slraffbestäraraelse ora kapning av luftfartyg snarast införs i den svenska strafflagstiftningen. Luftfartsverket frarahåller atl även svenska luflfartyg kan bli föremål för kapning och betonar att alla tänkbara åtgärder raåste vidtas för att förhindra kapningsbrolt.

Ingen av reraissinslanserna har hafl någon erinran raot alt slraffbesläraraelsen las in i 13 kap. BrB och placeras efter bestäraraelsen ora sabotage.

Vissa erinringar har dock framförts mol den föreslagna gärningsbeskrivningen. Enligt hovrätten för Övre Norrland finns det anledning atl närraare undersöka vilka handlingssätt konventionen skall orafatta. Detta bör göras, faslän konventionen avses bli en rainiraikonvenlion sora inle hindrar konvenlionsstaterna all straffbelägga även gärningar sora inle läcks av konventionen. Liksora varje annan konventionsslat lorde Sverige ha frihet alt låta skandaliseringshol vara tillräckligt för alt straff för kapning av luftfartyg skall inträda. Detla lorde emellerlid innebära en utvidgning i förhållande till konventionsutkastets tillämpningsoraråde. Man kan raöjligen hysa viss tvekan inför en sådan lösning. I vart fall synes raan böra beakta hur pass allvarligt del uttalade skandaliseringshotet får anses ha varit, när det gäller all avgöra om förövat brott skall anses grovt. Enligt promemorieförslaget kan kapning av

Prop. 1971: 92 17

luftfartyg ske genora skadegörelse. Självfallet bör sådan gärning konstituera kapning, ora den äventyrar luftfartygets säkra fraraförande. Skadegörelsen kan eraeUertid också beslå i exerapelvis åverkan på inredningen i passagerarkabinen av sådan arl atl befälhavaren närraast av ekonomiska skäl gör skadegöraren lill viljes. Det synes hovrätten knappast riktigt eller önskvärt, all ell sådani fall rubriceras sora kapning av luflfartyg. I varje fall lorde del inte orafallas av det föreliggande konventionsutkaslet. Enligt hovrätten går proraeraorieförslaget längre än konventionsutkaslet när det föreslås att sora brotlsrekvisil uppställs all gärningsraannen "beraäkligar sig fartyget eller eljest ingriper i dess förande". Ordet "ingriper" fraraslår för hovrätten som ganska oklart. Det torde visserligen avses skola läcka alt gärningsmannen "exercises control of" luftfartyget och medför därigenora en påkallad utsträckning av det straffbelagda området, men det synes också kunna koraraa all orafalta åtskUliga förfaranden, som knappast lorde höra heraraa under ett så strängt straffbud som det ifrågavarande. Hovrätten ifrågasätter ora raan inte borde föredra en text i närraare anslutning lill den översättning av Tokiokonvenlionens arl. 11 sora finns intagen i prop. 1966: 159 raed förslag till godkännande av konventionen. Där talas ora "ingripande, besittningstagande eller annat orällraäligl utövande av kontroll över ell luftfartyg".

Överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt föreslår att ullrycken olaga hot och skadegörelse utgår ur gärningsbeskrivningen. Enligt RÄ bör dock dessa raoraent ingå i del nya stadgandet. Ett olaga hot eller en skadegörelse, sora inle har haft inverkan på luftfartygets förande, är visserligen i sig etl fullbordat brott. I de fall där hotet eller skadegörelsen har utgjort inledning lill en flygplanskapning fraraslår det dock enligt RÅ sora naturligare all bedöraa brottet sora försök lill kapnuig av luflfartyg.

Hovrätten för Övre Norrland berör frågan när kapning av luflfartyg skall anses utgöra grovt brolt. I anslulning till departemenlsproraeraorians förslag alt i lagtexten sora exerapel på grovt brolt ange atl genora brottet frarakallats fara för många raänniskor frarahåller hovrätten, atl raan raåste beakta riskerna inte bara för orabordvarande utan även för andra trafikanter i luftruramet liksom för raänniskor på raarken. Man lorde t. ex. i regel kunna anse varje kapning av luftfartyg i linjefart vara grov, även ora endasl få passagerare skulle vara raed orabord och besättningen vara liten. För luftfartens säkerhet är del väsentligt, alt aU trafik inora luflleder och annat kontrollerat luflrura äger rura helt i enlighet med gällande föreskrifter och meddelade anvisningar. Också advokatsamfundet uttalar, atl kapning av luftfartyg i norraalfallet måste anses vara etl grovt brott. Svensk pilotförening ger ullryck för samma uppfattning.

De av hovrätten för Övre Norrland näranda flygsäkerhetssynpunk-

2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 92

Prop. 1971: 92 18

terna tas upp också i andra reraissytlranden. Sålunda frarahåller luftfartsverket alt aktioner mot besättningsmedlemmar, avlossande av skott m. m. kan få katastrofala följder sora gärningsraannen inle kan bedöraa. Handebtjänstemannaförbundet understryker alt den orafallning sora luftfarten har uppnått i dag kräver en rainuliös planering av flygrutterna och en noggrann övervakning av luftkorridorerna för all katastrof-tiUbud skall undvikas. Varje avvikelse av flygplan från en faststäUd färdplan innebär en allvarlig fara inte bara för de ombordvarande ulan också för den orakringliggande flygtrafiken och för de områden över vilka planet flyger.

I fråga om straffskalorna fraraför några remissinstanser önskemål om skärpningar. RÅ anser det mer naturligt att sätta minira,um för det grova brottet lill fängelse två år i likhet raed vad sora gäller för grovt sabotage. Härigenora skulle full överenssläraraelse uppnås i straffsatserna för de båda brotten. Enligt luftfartsverket bör det, trots all en flygplanskapare inle har samraa skadeuppsål som en sabotör, raed hänsyn till aUraänpreventiva syften och konventionsförslagels krav på stränga straff övervägas full överensslämraelse raellan slraffskalorna för sabotagebrolt och kapningsbrolt. Eflersora flera människoliv regelmässigt sätts i fara vid kapning bör sålunda vid grovt fall av kapning gälla sararaa straffsats som vid grovt sabotage. Också Linjeflyg aktiebolag uttalar, atl den flygsäkerhelsrisk sora uppslår vid flygplanskapning är så stor all straffsatserna bör jämföras med dem som gäller för grovt sabotage. Svensk pUoitförening anser all kapning av luftfartyg av samma skäl bör i påföljdshänseende likställas raed de brolt i 13 kap. BrB på vilka kan följa fängelse på livstid.

Remissinstanserna har inle hafl någon erinran mol förslagel att straffbelägga också försök, förberedelse och stämpling tUl kapning av luflfartyg.

Ingen remissinstans har förordai ändring i nu gällande jurisdiktions-bestäraraelser.

6 Departementschefen

6.1 Inledning

Frågor om ordning och säkerhet orabord på luftfartyg har under de senaste åren fått allt större aktualitet. Det är fraraför allt de s. k. flygplanskapningarna som har skapat allvarliga säkerhelsproblera inora den civUa luftfarten. De har ökat i antal särskilt påtagligt under de senaste tre åren och har nu fått en alltraer svårartad karaktär. Behovet av olika åtgärder på både nationellt och inlernalionellt plan för alt stävja flygplanskapningar och andra brolt raot den civUa luftfarten har därmed blivit allt större.

Prop. 1971: 92 19

Är 1963 tillkom i Tokio på initiativ av Inlernalionella civila luftfartsorganisationen (ICAO) en konvention, den s. k. Tokiokonvenlionen, med bestäraraelser för sådana fall då någon orabord på luftfartyg begår brott eller gör sig skyldig till annan handling sora utgör ell hot raot säkerheten eller ordningen ombord. I några av artiklarna behandlas olaga besittningstagande av luflfartyg. Konvenlionsstaterna ålar sig bl. a. all vidta åtgärder för all återföra kontrollen över etl kapat luftfartyg lill dess befälhavare, alt tillåta passagerare och besättning atl fortsätta resan och att återställa fartyget och dess last till deras rältraäliga innehavare (arl. 11). Den sora raisslänks för kapningsbrolt skall, ora del påkaUas av orasländigheterna, tas i förvar eller pä annat sätt hindras från all avvika. En preliminär undersökning skall genast inledas och underrättelse angående omhändertagandet och undersökningsresultatet lämnas till del kapade luftfartygels registreringsstat och den stat där den orahänderlagne är medborgare (art. 13). Konventionen saknar emellerlid regler om åtal för och bestraffning av de brott som konventionen omfattar och medför inga förpliktelser för konventionsslat i fråga ora utlämning raed anledning av sådana brott. Konventionen, som hittills tillträtts av 29 stater, bland dera Sverige, har varit i kraft sedan deceraber 1969. I saraband raed alt Sverige tillträdde konventionen gjordes vissa ändringar (SFS 1967: 71, 74 och 75) i luftfartslagen (1957: 297) och luflfartskungörelsen (1961: 558).

De senaste årens utveckling har visat all Tokiokonvenlionen inle ger tillräckliga raöjligheler atl på internationelll plan raolarbeta kapnings-brollen. De problera dessa brott för raed sig för den civila luftfarten har uppraärksararaats av Förenta Nationerna, ICAO, Europarådet, flygbolagens och piloternas organisationer och andra internationella sara-raanslulningar på luftfartens oraråde. Bl. a. har Förenta Nationernas säkerhetsråd i en i september 1970 enhälligt antagen resolution (nr 286) rekommenderat medlemsstaterna atl vidta lagstiftningsåtgärder för att förhindra ytterligare kapningsbrolt och andra brott raot den civila luftfarten. Vidare har FN:s generalförsaraling i en resolution den 23 noveraber 1970 fördöral alla flygplanskapningar utan något sora helst undanlag saml uppmanat raedlerasstaterna atl införa regler ora åtal raot och bestraffning av dera sora förövar sådana handlingar eller om utlämning av sådana personer för åtal och bestraffning i annat land.

Också inora Europarådet har probleraen raed flygplanskapningar och sabolagehandlingar uppmärksammats. Sålunda har Europarådets rådgivande försaraling i en rekomraendation i april 1970 (nr 599) starkt fördömt sådana gärningar och rekoraraenderat rainislerkoraraillén all anraoda medlerasstalernas regeringar alt försälcra sig ora all deras nationella lagar innehåller tillfredsställande regler om ingripande raot alla gärningar sora hindrar den civUa luftfarten. Ministerkorarailtén har an-

Prop. 1971: 92 20

tagit en resolution (nr (70) 23), i vUken raedlerasstaterna anraodas atl vidta åtgärder bl. a. för att förhindra och bestraffa flygplanskapningar.

Med anledning av del hot raot luftfarten sora kapning av luftfartyg utgör utarbetades under åren 1969 och 1970 inom ICAO ett utkast till en särskild konvention för bekämpande av olaga besittningstagande av luftfartyg. Efler vissa sraärre ändringar antogs utkastet sora konvention vid en diploraatisk konferens i Haag i deceraber 1970. Konventionen, här kallad Haagkonvenlionen, öppnades för undertecknande den 16 deceraber 1970 i Haag. Jag vill också nämna atl ICAO:s juridiska kommitté i oktober 1970 har upprättat ell förslag till konvention om sabotage och andra liknande handlingar sora är riktade mot den civila luftfarten. Förslaget har överläranals till ICAO:s råd och väntas bli behandlat vid en diploraatisk konferens under senare delen av år 1971.

Haagkonventionens bestäraraelser innebär i huvudsak alt varje konventionsslat ålar sig atl belägga kapningsbrolt med strängt straff, all liUse atl domsräll beträffande sådana brolt finns i vissa särskUl angivna fall och all vidta åtgärder antingen för åtal raot eller för ulläraning av den sora har begått sådani brolt och sora finns inom statens oraråde. Konventionen innehåller också regler om skyldighet för konventionsslat all göra brottsundersökningar, la gärningsmän i förvar, lämna vissa underrättelser ra. ra.

Frågan huruvida de nordiska länderna borde tillträda den då väntade konventionen om flygplanskapning och huruvida särskild besläramelse om straff för sådana gärningar borde införas i de nordiska ländernas strafflagstiftning har varit föremål för överläggningar mellan företrädare för berörda departeraent och rainislerier i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Enighet har därvid uppnåtts om att de nordiska länderna borde tillträda konventionen och all förslag lill lagstiftning om straff för kapningsbrolt borde läggas fram i de nordiska länderna efter konferensen i Haag.

Frågan om tillträde lill Haagkonvenlionen har behandlats inom såväl Europarådet som Nordiska rådel. Europarådets rådgivande försaraling antog i januari 1971 en rekommendation (nr 630), i vilken ministerkom-raillén rekoraraenderas atl uppraana raedlemsslalerna atl snarast raöjligt ratificera Haagkonvenlionen, Vid Nordiska rådets session i februari 1971 antog rådet en rekommendation (nr 17), vari de nordiska ländernas regeringar uppmanades bl, a, all snarast raöjligl ratificera Haag-konventionen saral all på det internationella planet verka för atl andra stater vidtar samraa åtgärd,

I en inom justitiedepartementet i juli 1970 upprättad proraeraoria (Ds Ju 1970: 17) angående lagstiftning ora kapning av luftfartyg har behandlats frågan i vad raån ell svenskt tillträde lill den då vän-lade konventionen ora flygplanskapning kräver ändrad lagstiftning och frågan hur en sådan lagstiftning i ämnet bör utformas, I promemorian

Prop. 1971: 92 21

uttalades att övertygande skäl talade för att Sverige skulle tillträda en blivande konvention. Med tanke på bl, a, all del uppenbarligen fanns risk för alt luftfartyg raed svensk nalionaUlel utsattes för kapning eller atl utländskt luftfartyg efler kapning fördes lill Sverige ansågs emellertid lagstiftningsfrågan inte böra skjutas upp i avvaktan på att konventionen utarbetades, I promemorian lades i enlighet härraed frara förslag lill lag ora ändring i brollsbalken (BrB), innebärande atl en särskild bestäraraelse om straff för kapning av luftfartyg skuUe införas i den svenska lagstiftningen, Förslagel bygger på del inom ICAO då föreliggande utkastet lill konvention ora ingripande mol flygplanskapning. Under reraissbehandlingen av departeraentsproraeraorian har reraissinslanserna genoragående ställt sig positiva lill förslagel all det i svensk rält införs en särskild bestämraelse ora straff för kapning av luflfartyg. Någon erinran mot ett svenskt tillträde till en konvention i ämnet som väsentligen överensstämmer raed 1970 års utkast har inle fraraförts.

6.2 Ratifikation av konventionen

För atl Haagkonventionen skall träda i krafl krävs atl den ratificeras av minst tio av de stater som dellog i den diplomatiska konferensen i Haag och sora därefter har undertecknat den. Sverige är en av de orakring 50 stater sora skrev under konventionen den dag den öppnades för undertecknande. Av övriga nordiska länder har hillills Danmark och Finland undertecknat konventionen.

Konventionens bestäraraelser överensstäraraer i sak i stort sett med vad sora redan gäller enligt svensk räll. I några hänseenden finns dock avvikelser. Arlikel 1 i konventionen innehåller en definition av den gärning som enligt konventionen utgör en brottslig handling och lUl vars bekämpande konventionen innehåller särskilda bestäraraelser. I svensk räll saknas straffbestäraraelser som är direkt avsedda atl tillämpas på flygplanskapning. Brollsbalken innehåller visserligen olika straffbeslämraelser som i och för sig kan tillämpas också på flygplanskapning. Jag tänker närmast på bestäraraelserna om olaga tvång, olaga frihetsberövande, framkallande av fara för annan, rån och sabotage. Brottsbeskrivningama i dessa lagrum är emellertid inle helt överensslämraande raed konventionens gärningsbeskrivning. De lagändringar sora skulle bli nödvändiga vid etl svenskt tillträde till konventionen är å andra sidan inte av större räckvidd eller av principiell betydelse. Från den synpunkten synes ett tillträde till konventionen inte inge några betänkUgheter. Enligt arlikel 2 förbinder sig konventionsslalerna all belägga kapningsbrolt raed strängt straff. För flertalet fall lorde kravet i praktiken vara uppfyllt redan i gäUande svensk strafflagstiftning. Under alla förhållanden är delta krav uttryck för en syn på kapningsbrotlet som allmänt delas i vårt land och det synes därför inle möta några betänkligheter att ge-

Prop. 1971: 92 22

nomföra den slraffskärpning sora för vissa fall kan vara påkallad för all kravet skall anses tillgodosett. Konventionens jurisdiklionsbeslära-raelser synes vid en svensk ratifikation böra föranleda en viss utvidgning av svensk doraslols behörighet i fråga ora kapningsbrolt sora begås utora riket av utlänning. Med hänsyn till brottets art och svårhetsgrad framstår emellerlid en sådan utvidgning sora godtagbar från svensk synpunkt. I övrigl synes gällande svensk lagstiftning stå i överenssläraraelse raed konventionens bestämraelser.

Saramanfaltningsvis kan sålunda konstaleras atl del från rättsliga synpunkter inle raöter några hinder att Sverige ratificerar Haagkonventionen. Enligt rain raening är del från flera synpunkter angeläget atl Sverige aktivt deltar i de ansträngningar sora vidtagits på det internationella planet i syfte att bekämpa de allt oftare förekoraraande kapningarna av civila luftfartyg. För atl man skall kunna komma till rätta raed sådana handlingar är del önskvärt alt de olika ländernas rättsregler på detla oraråde effektiviseras och så långt raöjligt harraoniseras så atl bl. a. därigenora förutsättningar skapas för ell intemationellt saraarbete i karapen raot flygkapningarna. Konventionen utgör etl betydelsefuUt steg i denna riktning. Det får därför ses som ett starkt önskemål att konventionen snarast träder i kraft och vinner anslulning från så raånga stater sora raöjligl. Sverige har raedverkal vid utarbetandet av konventionen och har också undertecknat den. De principer på vUka konventionen bygger är sora framgår av det föregående redan nu ledande för vår syn på vilka åtgärder sora bör vidtas för beivrande av det allvarliga brott sora kapning av luflfartyg utgör. Genora all ratificera konventionen kan Sverige bidra lill alt dess bestäraraelser blir ett effektivt raedel i karapen raot flygplanskapningarna. Även Danraark, Finland och Norge lorde komraa all tillträda konventionen.

Under hänvisning lill del anförda förordar jag all Sverige tillträder Haagkonvenlionen.

6.3 Lagstiftningsåtgärder

I samband med att Sverige ratificerar Haagkonvenlionen måste sådana lagändringar vidtas som är nödvändiga för all bringa vår lagstiftning i överenssläraraelse raed konventionens regelsystera. Delta innefattar eraeUertid på flera punkter endasl en rainiraireglering och del slår konventionsslalerna fritt all i olika hänseenden gå längre än konventionen föreskriver. Del bör därför i detla saramanhang också prövas om andra ändringar i vår strafflagstiftning och därtUl anslutande regler än de som föranleds av konventionen bör genoraföras. Jag koraraer i det följande att med utgångspunkt i proraeraorieförslaget och reraissyttrandena över delta la upp vissa sådana frågor i anslulning till en genoragång av konventionsbestämmelsema.

Prop. 1971: 92 23

6.3.1 Bestämmelse om straff för kapning av luftfartyg

Sora jag tidigare har sagl råder inle full överenssläraraelse raellan gärningsbeskrivningen i arl. 1 i konventionen för kapningsbrottet och gärningsbeskrivningarna i de slraffsladganden i BrB som det närmast kan bli aktuellt all tillämpa i fråga om flygplanskapning. De straffska-lor sora är föreskrivna i dessa stadganden är inte heller alllid anpassade raed hänsyn lill den allvarliga fara för många människors liv sora en flygplanskapning ofta innebär och sora har föranlett föreskriften i arl. 2 i konventionen atl kapningsbrollel skall beläggas raed strängt straff.

Den anpassning av våra straffrättsliga regler lill konvenlionsbestära-raelserna sora sålunda bör ske i saraband raed en ratifikation av konventionen bör enligt proraeraorieförslaget ske genom alt i brottsbalken införs en särskild bestäraraelse ora straff för kapning av luftfartyg. Della förslag har genoragående vunnit reraissinslansernas gUlande. Goda skäl lalar också enligt rain raening för proraeraorieförslaget i denna del. I och raed all antalet flygplanskapningar stiger, ökar riskerna för alt sådana brott aktualiseras hos svenska doraslolar och andra rayndigheter. Del finns uppenbarligen risk för alt luftfartyg av svensk nationalitet utsätts för kapning eUer att utländskt luftfartyg kapas och förs liU Sverige. Det kan också tänkas förekoraraa i större utsträckning än sora hittiUs varit fallet atl personer som utomlands har begått kapningsbrolt lar sin tillflykt här. Om gärningsraannen inle utiäranas, kan frågan ora alt här inleda slraffrällsligl förfarande bli aktuell. Det kan i fall av denna arl fraraslå sora en brist att del i den svenska lagstiftningen saknas en för sådana gärningar särskilt avpassad slraffbestäraraelse. Alldeles oberoende av Sveriges ratifikation av Haagkonvenlionen finns del således etl behov av en sådan bestäraraelse.

Jag förordar i enlighet raed del anförda alt en särskild bestäraraelse ora straff för kapningsbrolt införs i svensk räll. Vid besläraraelsens utforraning raåste hänsyn tas till den broltsbeskrivning sora finns i art. 1 i konventionen.

I departeraentsproraemorian har föreslagils en g ä r n i n g s b e-skrivning enligt vilken den brottsliga handlingen skall beslå i all någon under flygning raed luftfartyg beraäkligar sig fartyget eller eljest ingriper i dess förande genora alt öva olaga tvång, olaga hot eller skadegörelse. Gärningsbeskrivningen har utformats raed beaktande dels av vad som kan anses vara typiskt för kapningsbrolt, dels av de krav sora uppställdes i det utkast lill konventionslexl sora förelåg vid den lid då proraeraorian upprättades. Bestäraraelsen har i förslaget tagits upp i en ny paragraf, betecknad 5 a §, i 13 kap. BrB.

Den föreslagna bestäraraelsen avser endasl olaga besittningstagande av luftfartyg. I proraeraorian diskuteras huruvida bestäraraelsen bör orafatta också andra fortskaffningsraedel än luflfartyg, t. ex. fartyg och

Prop. 1971: 92 24

bussar. Det konstateras eraeUertid att gällande bestämmelser ger ett tiUräckligt straffskydd mot sådana gärningar, varför den föreslagna bestäraraelsen har begränsats till att avse luftfartyg. Även jag anser, atl anledning saknas att låta straffbestämmelsen orafatta andra transportmedel än luftfartyg.

Enligt promemorieförslaget skall den brottsliga gärningen ha ägt rum "under flygning". Härmed avses atl få en motsvarighet till konventions-utkastets — numera även Haagkonventionens — krav på alt gärningen skaU ha ägt rum "on board an aircraft in flight". EraeUertid är konventionens definition av ullrycket "in flight" raera vidsträckt än raotsvarande definition i utkastet. Däri förslods raed della uttryck liden från del ögonblick då kraft sätts in för att bringa fartyget all lyfta lill del ögonblick då landningsrörelsen avslutas. Enligt art. 3.1 i Haagkonventionen anses emellerlid vid tillämpning av konventionen elt luflfartyg vara "in flight" från det ögonblick då alla ytterdörrar har stängts efter ombordgåendel lill del ögonblick då någon av ytterdörrarna har öppnats för avstigning. Ett luftfartyg anses enligt denna definition vara under flygning också under s. k. "laxing", dvs. medan del förflyttar sig inom en flygplats från den s. k. plattan fram till startbanan eller, efler landning, från landningsbanan till plattan. Enligt definitionen skall flygningen vid nödlandning anses forlsälla lill dess behörig rayndighet har övertagit ansvaret för luftfartyget och för personer och egendora orabord. Med "nödlandning" lorde böra förslås inle bara landning sora företas på grund av bensinbrist, maskinhaveri eller annat liknande hinder mol fortsatt flygning ulan också landning som har framtvingats av någon sora har kapat luftfartyget.

Under uttrycket "under flygning" faller sålunda enligt konventionen vissa raoment som inte kan anses innebära flygning i ordets vanUga bemärkelse, t. ex. stillaståendet fraraför stationsbyggnaden på en flygplats, innan ytterdörrarna öppnas för avstigning, eller väntan vid nödlandning på all räddningspersonal skall anlända. Del kan också ifrågasättas ora "taxing" av flygplan kan sägas vara "flygning". Den svenska slraffbesläraraelsen raåste å andra sidan täcka alla de olika moment under och i omedelbar anslutning till flygning som konventionen omfattar. Under dessa förhållanden anser jag uttrycket "under flygning" vara för begränsat. Jag förordar att det i straffbestämmelsen i stället anges endasl atl handlingen skall äga rum "ombord på luftfartyg" för att den skall falla under bestämmelsen. Detta uttryck går visserligen utöver konventionens definition av flygningsbegreppel och medför alltså att tillärapningsorarådet blir raer orafaltande, raen detta torde knappast i praktiken leda till några ölägenheter.

Enligt arl, 1 i konventionen förutsätts att gärningsraannen förövat "våld eller hot ora våld eller hot av annat slag", Konventionsutkaslet hade en likalydande beskrivning av vilka tvångsåtgärder sora avsågs.

Prop. 1971: 92 25

Enligt proraeraorieförslaget straffbeläggs ingripande i luftfartygs förande som sker genom all någon övar olaga tvång, olaga hot eller skadegörelse. Innebörden av begreppen olaga tvång och olaga hot anges i proraeraorian vara bestärad genora beskrivningen i 4 kap, 4 § resp, 5 § BrB av dessa brott. Olaga tvång skall sålunda anses föreligga ora tvånget har utövats genom misshandel eller i övrigl raed våld, genora hot ora brottslig gärning eller genora s. k. skandaliseringshol, dvs. hot att åtala eller ange annan för brolt eller alt lill annan lärana raenUgl raeddelande, såvida del tvång sora hotel raedför är otillbörligt.

Hovrätten för Övre Norrland har uttalat viss tvekan inför ståndpunkten all också skandaliseringshol skall kunna konstituera kapningsbrolt och frarahåller all detla lorde innebära en utvidgning i förhållande lill konventionens lillärapningsoraråde. Hovrätten anser också alt skadegörelse sora äventyrar luftfartygets säkra fraraförande bör orafattas av bestäraraelsen men atl så inte bör vara fallet raed annan skadegörelse, 1. ex. åverkan på inredningen i passagerarkabinen. I ett yttrande från åklagarhåll föreslås, alt olaga hot och skadegörelse uteläranas i gärningsbeskrivningen.

Enligt min mening finns del inte skäl all i delta sararaanhang undanta skandaliseringshol. Jag godtar således promemorieförsiaget i denna del. En annan sak är all den raer eller raindre allvarliga karaktären av del hot sora utövats i det särskUda faUel kan inverka vid slraffbe-stäraningen.

För all uppfylla konventionens krav torde del inte vara nödvändigt all olaga hot och skadegörelse sora raedel för all genoraföra kapningsbrolt uttryckligen närans. I de fall då en påbörjad skadegörelse innefattar hot ora forlsall förstörelse orabord på luftfartyget för den händelse gärningsraannens önskeraål i fråga ora luftfartygets färdväg eller raanövrering inle tiUgodoses, lorde sora regel en sådan tvångssituation ha uppkommit all åtminstone försök till kapningsbrolt föreligger, och i del följande koramer jag all förorda all också försök lill sådani brolt görs straffbart. Om en person genora atl förstöra vikliga inslruraenl e. d. försätter befälhavaren i en sådan nödsituation all denne raåste oraedelbart nödlanda, lorde ansvar kunna ådömas för sabotage när fråga är ora sarafärdsel inora riket och för grov skadegörelse i andra fall. Annan åverkan eller skadegörelse kan bestraffas enligt de regler som gäller för sådana brolt. Del bör också uppmärksararaas alt skadegörelse sora kan äventyra ell luftfartygs säkerhet men inte har saraband med kapningsbrolt i Haagkonvenlionens raening koraraer alt bli föreraål för en särskUd konvention, sora nu förbereds av ICAO och avses bli behandlad vid en diplomatisk konferens under innevarande år. I fråga ora olaga hot framhåUs i proraeraorian all sådant hot kan gå ul på en gärning som riklar sig mot annan person än den som utsätts för själva hotet, t. ex. mot passagerare eller annan besällningsmedlera än befälhavaren. När

Prop. 1971: 92 26

sådani hot används sora ivångsraedel mol befälhavare i samband med kapning, torde emellertid vanligen olaga tvång föreligga. Gärningen torde därför redan på denna gmnd kunna bestraffas som kapning av luftfartyg, om hotel lett lill ell ingripande i raanövreringen, och eljest sora försök lUl sådant brott.

På nu anförda skäl finner jag del vara tillräckligt för alt tillgodose konventionens krav i denna del att i gärningsbeskrivningen hänvisas tUl olaga tvång, utövat av någon orabord på luftfartyget.

Enligt arl. 1 i Haagkonvenlionen skaU den brottsliga handlingen gå ut på atl gämingsraannen rältsslridigt tar luftfartyget i besittning eller utövar kontroll över det. I proraeraorians förslag beskrivs den brottsliga handlingen så, att gärningsmannnen beraäktigar sig luftfartyget eller eljest ingriper i dess förande.

Hovrätten för Övre Norrland kritiserar uttrycket "ingriper" som oklart och väl vidsträckt.

För egen del anser jag atl den brottsliga handlingen i överenssläraraelse raed vad som föreslås i promemorian bör anges bestå i atl någon bemäktigar sig luftfartyget, vUket torde vara liktydigt med att vederbörande övertar kontrollen över fartyget. Vidare bör beslämraelsen omfatta sådana handlingar som beslår i all gärningsmannen på annat sätt ingriper i manövreringen av luftfartyget, t, ex, genom alt tvinga föraren atl vidta viss åtgärd vid förandel av fartyget eller hindra honom från all manövrera fartyget på visst sätt. Med anledning av vad hov-rätlen för Övre Norrland anfört vill jag framhålla atl endasl sådana ingripanden i manövreringen åsyftas som sker medelst olaga tvång och sora medför alt luftfartygets förare hindras från att själv bestäraraa över dess raanövrering, Härigenora lorde en tillräcklig begränsning erhållas lill sådana mera allvarliga förfaranden sora avses i konventionen.

Som nyss närants skall enligt konventionen besillmngstagandel vara rätlsstridigi. All gärningen för alt vara straffbar skall vara rällsslridig behöver uppenbarligen inle näranas särskilt i den svenska straffbestämmelsen. AUraänna regler om gmnder för uteslutande av brottslighet skall givelvis iakttas.

För straffbarhel bör krävas all handlingen begås uppsåtligen. Däremot bör inle fordras alt besitlningstagandet eller ingripandet sker med särskild avsikt, t. ex. alt ändra kursen i viss beslämd riktning.

I fråga ora straffbestämmelsens lillärapningsoraråde är atl märka, att Haagkonventionen inte äger tUlärapning på luftfartyg som används inom militär-, tull- eller polisväsendet. I överensslämraelse raed vad sora föreslås i proraeraorian bör dock enligt rain raening sådana luftfartyg inle undantas från den svenska straffbestäraraelsens lillärapningsområde. Inte heUer finns det anledning att begränsa bestämmelsen till all gälla endasl luftfartyg sora fraraförs i förvärvssyfte.

Prop. 1971:92 27

Bestäraraelsen bör bereda skydd för samfärdseln med luftfartyg, oavsett ora det gäller trafik inora eller ulora Sverige. Delta lorde dock inle behöva korama till särskilt uttryck i lagtexten.

I proraeraorian har sora slraffskalor föreslagils fängelse i högst fyra år eller, ora brottet är grovt, fängelse i lägst ell och högst tio år.

Några reraissinstanser, bl. a. hovrätten för Övre Norrland och styrelsen för advokalsarafundel, har frarahållit att kapningsbrolt sora riklar sig raot luflfaryg i linjefart i regel bör anses sora grovt. I flera remissyttranden uttalas önskemål om strängare straff för grova fall av kapning än som föreslås i proraeraorian. Sora förebild har närants straffskalan för grovt sabotage, sora upptar fängelse på viss tid, lägst två och högst tio år, eller på livstid.

Man har anledning räkna med all de luftfartyg som blir föreraål för kapning i allraänhel är sådana sora används i linjefart för befordran av passagerare. Jag insläraraer i vad vissa reraissinstanser uttalat ora alt sådant kapningsbrolt regelmässigt bör anses som grovt, om det i proraeraorian fraralagda förslagel i fråga ora strafflatituder godtas. Detsamma bör gälla vid kapning av luflfartyg sora används i icke regelbunden luftfart (charter) för befordran av passagerare. Mol denna bakgrund kan del övervägas, om inle den strängare straffskalan bör avse normalbroll och den lindrigare raindre grova fall av kapningsbrolt. En sådan konstmktion har använts vid vissa brott sora i sig själva alltid är av raycket allvarlig art, t. ex. raord, raänniskorov, olaga frihetsberövande, försättande i nödläge ra. fl. Kapningsbrotlet synes erael-lertid inte kunna helt järaföras raed gärningar av det slaget. Del ligger närraare lill hands alt järaföra del raed olaga tvång, rån och sabotage. För dessa brolt har i BrB använts den i proraeraorian föreslagna sysleraatiken. Under dessa förhållanden anser jag raig böra godla promemorians förslag att låta slraffbesläraraelsen innehålla två slraffskalor, varav en för grova brolt.

Med anledning av förslagel från vissa reraissinstanser atl slrafflali-luden för det grova brottet skall omfatta också fängelse på livstid vill jag frarahålla alt livstidsstraff f. n. ingår i straffskalan endasl för elt fåtal brott. Som exerapel kan näranas raord, raänniskorov, grov raordbrand, allmänfarlig ödeläggelse som är att anse sora grov, grovt sabotage saml spridande av gift eller smitta i fall som är att bedöma som grovt. Genomgående krävs enligt gärningsbeskrivningarna för dessa brott atl en viss allvarlig effekt har inträtt och atl sådan effekt har omfattats av gärningsmannens uppsåt. Motsvarande krav uppställs inte för fullbordat kapningsbrolt. Inträffar lUl följd av en flygkapning något så allvarligt sora t. ex. att luftfartyget störtar eller atl någon passagerare eller besätlningsmedlera berövas livet, kan slraffbestäraraelse med fängelse på livstid i straffskalan bli alt tillämpa i konkurrens med bestäm-

Prop. 1971: 92 28

melsen ora kapning av luftfartyg. Jag anser del därför inle vara raotiveral atl för detla brott föreslå strängare maximipåföljd än fängelse i tio år. Inle heller i fråga om den nedre gränsen för straffskalan för grovt brott, fängelse elt år, finner jag skäl att frångå proraeraorieförslaget. De sålunda föreslagna strafflaliluderna får anses ge klart ullryck för den allraänl orafallade meningen atl kapningsbrolt utgör en raycket allvarlig förra av brottslighet. De betydande risker inte bara för personer ombord på del kapade luftfartyget ulan också för annan lufttrafik inom samma område och för personer på den plats där fartyget tvingas landa bör givetvis beaktas vid straffmätningen vid sidan av sådana omständigheter som arten och graden av det våld eller hot sora brukals vid handlingens utförande, de olägenheter av personlig eller ekonoraisk natur sora brottet raedfört m. ra.

Sora exerapel på orasländigheier sora kan koraraa ett kapningsbrolt all fraraslå sora grovt närans i proraeraorieförslaget all genom brottet har framkallats fara för många människor eller alt gärningen eljest varit av särskilt farlig arl. Jag kan för egen del biträda förslagel i denna del. Bland förhållanden sora kan göra alt gärningen framstår sora särskilt farlig kan näranas, atl gärningsraannen gör bruk av vapen, förstör eller skadar inslruraenl eller annan utrustning av betydelse för luftfartygets säkerhet eller all han själv övertar raanövreringen ulan all äga tillräckliga förutsättningar härför.

I promemorian har som brottsrubricering föreslagits "kapning av luftfartyg". Remissinstanserna har inte hafl någon erinran mol förslaget i denna del. Även jag godtar den föreslagna brottsbeleck-ningen.

Jag ansluter mig också till förslaget alt den nya bestämmelsen las upp i 13 kap. BrB, sora handlar ora allraänfarliga brott, och där införs i en ny paragraf, benärand 5 a §, oraedelbart efler sabotagebestämmelserna i 4 och 5 §§, till vilka den med hänsyn till sitt innehåll nära ansluter sig.

Enligt art. 1 i Haagkonvenlionen skall också försök och medverkan lill kapningsbrolt utgöra straffbara gärningar. Sådana gärningar faller dock under konventionens lillärapningsoraråde endasl ora de begås av någon som befinner sig orabord på luftfartyget raedan detla är under flygning.

I promemorian har föreslagits, atl också försök till kapning av luflfartyg görs straffbart. EnUgl förslagel bör della ske genora etl tillägg till 13 kap. 12 § BrB. I denna paragraf föreskrivs, all för försök lill vissa i kapitlet angivna brolt döms till ansvar enligt 23 kap. BrB. Enligt samma paragraf bestraffas också förberedelse eller stärapling lill de angivna brotten saral underlåtenhet alt avslöja sådana brolt. Enligt proraeraorian bör dessa bestäraraelser gälla även kapning av luftfartyg. Detta innebär bl. a. att bestämmelsen om straff för försök inte, så-

Prop. 1971: 92 29

som i konventionen, har begränsats liU faU då gärningsraannen befinner sig orabord på luftfartyget. I likhet med reraissinslanserna godtar jag promemorieförslaget i denna del.

Medverkan lill kapning av luftfartyg och medverkan lill försök till sådant brott blir straffbart enligt reglema i 23 kap. BrB ulan att särskUd föreskrift därora införs. Av allraänna grundsatser följer att del för straffbar medverkan inle krävs alt den raedverkande begår raed-verkanshandlingen orabord på luftfartyget.

6.3.2 Bestämmelse om svensk domstols behörighet

I proraeraorian har inle lagts frara något förslag lill ändring av gällande bestäraraelser ora svensk dorastols behörighet. De krav sora i konventionsutkaslet ställdes på konventionsslalerna i fråga om dorasräll ansågs näraligen vara i praktiken uppfyllda genora reglema i 2 kap. BrB om tilläraplighelen av svensk strafflag. EraeUertid är reglerna i art. 4 i Haagkonvenlionen ora konvenlionsslals dorasräll vidsträcktare än motsvarande regler i det utkast sora förelåg när proraeraorieförslaget upprättades. Arl. 4.1 orafattar således inte bara kapningsbrolt utan också varje annan våldshandling sora gärningsraannen i samband med sådant brott begår raot passagerare eller besättning I art. 4.1.c har vidare lagils in en regel ora förhyrda luflfartyg. Enligt denna regel skall den stal ha dorasräll vari den sora förhyr fartyget har sill huvudkontor eller, ora sådani inle finns, där han är stadigvarande bosatt. Dessutom har i art. 4.2 gjorts del betydelsefulla lUlägget all konvenlionsstat skall kunna utöva dorasräll över kapningsbrolt, när den raisstänkle finns inora dess oraråde och inle blir utläranad tUl annan stal sora har jurisdiktion enligt arl. 4.1.

Bestäramelserna i art. 4.2 innebär all kapningsbrolt har gjorts till ett inlernalionellt brolt i den meningen all konvenlionsstalernas domstolar skall kunna döraa över sådant brott oavsett var del har begåtts. För all säkerställa all Sverige kan uppfylla denna förpliktelse bör 2 kap. BrB ändras så atl svensk doraslol har dorasräll i fråga ora kapning av luftfartyg, oavsett var och av vera brottet har begåtts. Jag förordai alltså atl sådant brott i della avseende jämställs med folkrältsbrolt, dvs. brolt enligt 22 kap. 11 § BrB, vilket enligt 2 kap. 3 § 4 BrB alltid omfattas av svensk domstols behörighet. I sistnämnda bestäraraelse bör sålunda kapning av luftfartyg näranas vid sidan av folkrältsbrolt.

Fråga uppkoraraer ora del behövs utvidgade dorasrällsregler med anledning av del särskilda omnäranandet i art. 4.1 i konventionen av våldshandUng sora har begåtts i saraband raed kapningsbrolt. Reglerna i 2 kap. 2 och 3 §§ BrB om svensk strafflags tilläraplighet på brott begångna uloralands ger åt svensk doraslol så vidsträckt behörighet atl del endasl i sällsynta undanlagsfaU kan inträffa alt sådana våldshandlingar sora avses i arl. 4.1 inle faller under svensk dorasräll. Tänkbara

Prop. 1971: 92 30

undantagsfall koraraer för övrigl all avse brolt av så ringa beskaffenhet att de i järaförelse med kapningsbrotlet lär sakna betydelse vid påföljdens bestäraraande. Jag finner det därför inle påkallat all föreslå någon ändring i dorasrättsreglerna beträffande sådana handlingar.

6.3.3 Övriga konvenlionsbeslämmelser

Reglerna i art. 5 i konventionen ora vissa skyldigheter för konvenlionsstat i fråga ora luflfartyg sora är föremål för s. k. inlernalionell registrering, dvs. inle är registrerat i viss stat, påkallar inte några lagstiftningsåtgärder för Sveriges vidkommande.

Föreskrifterna i art. 6 i konventionen om bl. a. lagande i f ö r-V a r av den sora misstänks för kapningsbrolt, förundersökning raed anledning av sådant brott saral underrältelseskyldig- h e t tiU andra konventionsslater överensstäraraer i huvudsak raed de motsvarande besläramelser som finns i art. 13 i Toldokonventionen, som Sverige har tilllräll, och kräver inle några lagstiftningsåtgärder.

I art. 7 i konventionen föreskrivs obligatorisk skyldighet för konventionsslat, inom vars oraråde en för kapningsbrolt misstänkt person befinner sig, atl överlärana ärendet lill behörig rayndighet för beslut i åtalsfrågan. Denna förpliktelse torde för Sveriges del komma atl bli uppfylld genora bestäramelserna i rältegångsbalken om skyldighet för polismyndighet eller åklagare att inleda förundersökning vid raisslanke ora brott sora hör under aUmänt åtal samt för åklagare atl tala å sådani brott.

Av reglerna i art. 8 i konventionen angående ulläraning berörs Sverige närraast av bestäraraelserna i arl. 8.1 och 8.3. Enligt den förslnäranda bestäramelsen skall kapningsbrolt anses vara ett ullämningsbart brott i utlämningsavtal raellan konventionsslater. Enligt art. 8.3 är konvenlionsstat, som för utläraning på grund av brott inte kräver atl utläraningsavtal skaU finnas raed den stat som begär utlämning, skyldig alt betrakta kapningsbrolt sora ell ulläraningsbart brott i enlighet raed de vUlkor som föreskrivs i den atmiodade statens lag. Förevarande kon-ventionsbeslämraelser påkallar inle några lagstiftningsåtgärder.

Arl. 9 i konventionen innehåller regler ora skyldighet för konventionsslat alt återföra kontrollen över luftfartyget lill den laglige befälhavaren, all låta passagerare och besättning fortsätta resan och all återställa luftfartyget och dess last lill deras rältraätiga innehavare. Bestäraraelsen raotsvarar art. 11 i Tokiokonvenlionen och föranleder inle några ytterligare lagstiftningsåtgärder.

I art. 10 föreskrivs skyldighet för konvenlionsstaterna alt lärana varandra örasesidig rättshjälp i raål ora kapningsbrolt. Bestäraraelserna innebär inte några förpliktelser som går längre än vad som redan tUlämpas hos oss i dessa hänseenden och några nya författnings-besläraraelser behövs alltså inte.

Prop. 1971: 92 31

Art. 11 innehåller bestämraelser ora viss uppgiftsskyldighel till ICAO i fråga ora kapningsbrolt. Sveriges förpliktelser enligt denna arlikel kan uppfyllas inom ramen för gällande lagstiftning. Erforderliga föreskrifter av adrainistrativ natur kan raeddelas av Kungl. Maj:t.

Inle heller bestäraraelserna i art. 12 ora förfarandet i händelse av tvist raellan konventionsslater angående tolknragen eller tillämpningen av konventionen påkallar några interna lagstiftningsåtgärder.

6.3.4 Ikraftträdandebestämmelser

De i det föregående föreslagna lagändringarna bör träda i kraft snarast och oberoende av vid vUken tidpunkt konventionen efter ratifikation blir bindande för Sverige. Jag föreslår i enlighet härmed atl den nya lagstiftningen träder i krafl dagen efter del lagen ora de föreslagna ändringarna har utkommit från trycket.

I enlighet raed vad jag har anfört i det föregående har inora juslilie-departeraenlet upprättats förslag lill lag om ändring i brottsbalken. Förslagel lorde få fogas till statsrådsprotokollet i della ärende sora bilaga 3.

7 HemstäUan

Jag heraställer alt lagrådels yttrande över lagförslaget inhäralas genora utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaUer Hans Maj:l Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Preamble

The States Parlies to This Convention

Considering thal unlawful acts of seizure or exercise of control of aircraft in flight jeopardize the safety of persons and property, seriously affect the operation of air services, and undermine the confidence of the peoples of the world in the safety of civU avia-tion;

Préambule

Les etats parties ä la présente convention,

Considérant que les actes iUi-cites de capture ou d'exercice du controle d'aéronefs en vol com-proraetlent la sécurité des personnes el des biens, génent sérieuse-ment 1'exploilation des services aériens el rainenl la confiance des peuples du monde dans la sécurité de faviation civile.

Considering thal the occurrence of such acts is a matter of grave concern;

Considering that, for the purpose of deterring such acts, there is an urgent need lo provide appropriate raeasures for punishment of offenders;

Have agreed as follows:

Article 1

Any person who on board an aircraft in flight:

(a) unlawfully by force or threat thereof, or by any other form of intimidation, seizes, or exercises control of, thal aircraft, or at-lerapls lo perforra any such act, or

(b) is an accoraplice of a person who perforras or atlerapls lo perforra any such act

corarails an offence (hereinafter referred to as "the offence").

Artide 2

Each Contracting State underlakes lo raake the offence punish-able by severe penalties.

Considérant que de tels actes les préoccupenl gravemenl,

Considérant que, dans le but de prévenir ces actes, il est urgent de prévoir des mesures appropriées en vue de la punition de leurs auleurs,

Sont convenus des dispositions suivantes :

Article ler

Corarael une infraction pénale (ci-aprés dénoraraée «rinfraction ») toute personne qui, ä bord d'un aéronef en vol,

a) iUicileraenl el par violence ou raenace de violence s'erapare de cet aéronef ou en exercé le controle ou tenle de commellre Tun de ces actes, ou

b) est le complice d'une personne qui corarael ou tenle de corameltre Tun de ces actes.

Article 2

Tout Etat contractant s'engage å

réprimer rinfraction de peines sé-

véres.

Prop. 1971: 92 33

(Översättning)

Konvention för bekämpande av olaga besittningstagande av luftfartyg

Inledning

De lill denna konvention anslutna staterna

vilka beaktar all rällsstridiga handlingar som innefattar besittningstagande eUer utövande av kontroll över luftfartyg under flygning äventyrar säkerheten för personer och egendora, allvarligt drabbar luftfarten särat undergräver det förtroende som världens folk hyser för den civila luftfartens säkerhet;

vilka beaktar alt förekomsten av sådana handlingar väcker stor oro;

vilka beaktar all del för atl hindra sådana handlingar föreligger elt starkt behov av lämpliga åtgärder for bestraffning av personer sora begått sådana handlingar;

har överenskommit om följande:

Artikel 1

Den som ombord på luftfartyg under flygning

(a) genora våld eller hot om våld eller genom hot av annat slag rällsslridigl tar luftfartyget i besittning eller utövar kontroll över del eller försöker atl ulföra sådan handling, eller

(b) medverkar till sådan handling

begår en brottslig handling (i det följande kallad "brottet").

Artikel 2

Fördragsslutande stat förbinder sig alt belägga brottet raed strängt straff.

3 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 92

A rticle 3

1. For the purposes of this Convention, an aircraft is considered lo be in flight at any lime frora the raoraent when all ils exlernal doors are closed following em-barkalion until the raoraent when any such door is opened for dis-erabarkalion. In the case of a forced landing, the flight shall be deeraed to continue until the cora-pelenl authorities lake över the responsibility for the aircraft and for persons and property on board.

2. This Convention shall not apply to aircraft used in raiUlary, cusloras or police services.

3. This Convention shall apply only if the place of lake-off or the place of actual landing of the aircraft on board which the offence is coramitled is siluated outside the territory of the Stale of registration of that aircraft; it shaU be immalerial whether the aircraft is engaged in an international or domestic flight.

4. In the cases mentioned in Artide 5, this Convention shall not apply if the place of lake-off and the place of actual landing of the aircraft on board which the offence is committed are siluated within the territory of Ihe same Stale where that Slate is one of those referred lo in that Article.

5. Notwithslanding paragraphs
3 and 4 of this Artide, Artides 6,
7, 8 and 10 shall apply whatever
Ihe place of take-off or the place
of actual landing of the aircraft, if
the offender or the alleged offend
er is found in the territory of a
State other than the Slate of regis
tration of that aircraft.

Artide 3

1. Aux fins de la présente con
vention, un aéronef est considéré
corarae en vol depuis le raoraent
ou, Terabarqueraent étanl lerminé,
toutes ses portes extérieures ont
été fermées jusqu'au raoraent oii
fune de ces porles est ouverte en
vue du débarqueraenl. En cas
d'atterrissage forcé, le vol est cen-
sé se poursuivre jusqu'ä ce que
fautorité corapétente prenne en
chargé Taéronef ainsi que les per
sonnes el biens å bord.

2. La présente convention ne s'applique pas aux aéronefs utili-sés ä des fins raiUlaires, de douane ou de police.

3. La présente convention ne s'applique que si le lieu de dé-collage ou le lieu d'allerrisage ef-fectif de Taéronef ä bord duquel rinfraction est coraraise est situé hors du territoire de TElat d'ira-raalriculalion de cet aéronef, qu'il s'agisse d'un aéronef en vol international ou d'un aéronef en vol intérieur.

4. Dans les cas prévus å Tar-licle 5, la présente convention ne s'applique pas si le lieu de décol-lage et le lieu d'alterrissage effectif de Taéronef a bord duquel Finfraction est coraraise sont situés sur le territoire d'un seul des Etats mentionnés audit article.

5. Nonobstant les dispositions des paragraphes 3 et 4 du present article, les artides 6, 7, 8 el 10 sont applicables, quel que soit le lieu de décoUage ou le lieu d'aller-rissage effectif de 1'aéronef, si Tauteur ou Fauleur présuraé de Finfraction est découvert sur le territoire d'un Etat autre que FEtat d'iraraatriculation dudit aéronef.

Prop. 1971: 92 35

.Artikel 3

1. Vid lillärapning av denna konvention anses elt luftfartyg vara under flygning från del ögonblick då alla ytterdörrar stängts efter orabordgåendel till del ögonblick då någon av ytterdörrarna öppnats för avstigning. Vid nödlandning skall flygningen anses forlsälla, till dess behörig rayndighel övertagit ansvaret för luftfartyget och för personer och egendora orabord.

2. Denna konvention skall ej äga lillärapning på luflfartyg som användes inom mUilär-, tull- eller polisväsendet.

3. Denna konvention skall äga tillämpning endast om den plats varifrån luftfartyget, ombord på vilket brottet begås, lyfter eller den plats där del faktiskt landar är belägen utanför den stats oraråde i vilken luftfartyget är registrerat. Avseende skall ej fästas vid ora luftfartyget användes i utrikes eller inrikes fart.

4. I fall som anges i artikel 5 skall denna konvention ej äga lill-lärapning, ora både den plats varifrån luftfartyget, orabord på vUket brottet begås, lyfter cch den plats där det faktiskt landar är belägna inom sararaa stals område och denna stat är en av dera sora avses i artikeln.

5. Utan hinder av bestäraraelserna i tredje och fjärde punklen av denna arlikel skall artiklarna 6, 7, 8 och 10 äga tUlärapning oavsett var luftfartyget lyfter eller faktiskt landar, ora den sora begått brollel eller raisstänkes för della påträffas i annan stal än den där luftfartyget är registrerat.

Arlikel 4

1. Det åligger fördragsslutande stat att i följande fall vidtaga dc

cssary lo establish ils jurisdiction över the offence and any other act of violence against passengers or crew comrailted by the alleged offender in connection with the offence, in the following cases:

(a) when the offence is coramitled on board an aircraft registered in thal Slate;

(b) when the aircraft on board which the offence is comrailted lands in its territory with Ihe alleged offender stiU on board;

(c) when the offence is cora-raitled on board an aircraft leased without crew lo a lessee who has his principal place of business or, if the lessee has no such place of business, his permanent résidence, in thal Slate.

blir sa competence aux fins de connaitre de Finfraction, ainsi que de tout autre acte de violence dirigé contre les passagers ou Féquipage el coramis par Fauleur présuraé de Finfraction en relation direcle avec celle-ci, dans les cas suivants :

a) si elle est coraraise a bord d'un aéronef iraraalriculé dans cet Etat;

b) si Faéronef a bord duquel Finfraction est coraraise allerrit sur son territoire avec Fauleur présuraé de Finfraction se trouvanl encore å bord;

c) si Finfraction est coraraise å bord d'un aéronef donné en loca-tion sans équipage å une personne qui a le siége principal de son exploilation ou, å défaut, sa résidence perraanente dans ledit Etat.

2. Each Contracting Slate shaU likewise take such raeasures as raay be necessary lo establish its jurisdiction över the offence in the case where the alleged offender is present in ils territory and it does not extradile him pursuanl to Article 8 lo any of the Stales raentioned in paragraph 1 of this Article.

3. This Convention does not exclude any crirainal jurisdiction exercised in accordance with national law.

2. Tout Etat contractant prend égaleraent les raesures nécessaires pour établir sa competence aux fins de connaitre de Finfraction dans le cas oö Fauleur présuraé de celle-ci se Irouve sur son territoire el ou ledit Etat ne Fextrade pas conforraéraent a Fartide 8 vers Fun des Etats vises au paragraphe ler du present article.

3. La présente convention n'é-carle aucune corapelence pénale exercée conformément aux lois nationales.

Artide 5

The Contracting Stales which establish joint air transport operating organizations or international operating agencies, which operate aircraft which are subject lo joint or international registration shall, by appropriate raeans, designalc for each aircraft the Stale araong them which shall exercise the jurisdiction and have the attributes of the Slate of registration for the purpose of this Convention and

Article 5

Les Etats contractants qui constituent pour le transport aérien des organisations d'exploitalion en coraraun ou des organisraes inter-nationaux d'exploilation el qui ex-ploilent des aéronefs faisant Fobjet d'une iramatriculation cora-mune ou internationale désignent, pour chaque aéronef, suivant les modalités appropriées, FEtat qui exercé la corapelence el aura les atlributions de FEtat d'iraraalri-

Prop. 1971: 92 37

åtgärder sora fordras för all den skall kunna utöva jurisdiktion beträffande brottet och beträffande varje annan våldshandling mol passagerare eller besättning som den raisslänkte begått i saraband raed brottet:

(a) när brottet förövats orabord på luftfartyg sora är registrerat i den staten;

(b) när del luftfartyg, ombord på vilket brottet förövats, landar inora dess oraråde och den misstänkte fortfarande finnes orabord;

(c) när brottet förövats orabord på luftfartyg sora ulan besättning uthyrts till person, vilken driver näringsverksarahel raed huvudkontor inom ifrågavarande stats område eller, ora verksarahelen saknar huvudkontor, är stadigvarande bosatt där.

2. Fördragsslulande stat skall vidare vidtaga de åtgärder sora fordras för all staten skall kunna utöva jurisdiktion beträffande brottet, när den raisslänkle finnes inora dess oraråde och ej ulläranas cnligl bestäramelserna i arlikel 8 till någon av de i första punklen av denna artikel angivna staterna.

3. Denna konvention utesluter ej utövande av slraffrällslig jurisdiktion enligt nationell lag.

Artikel 5

Fördragsslulande stater som för utförande av lufttransport inrättat geraensararaa organisationer eller internationella organ, vilka driver trafik raed luftfartyg sora är föreraål för geraensara eller internationell registrering, skall på lämpligt sätt för varje luftfartyg utse en stat bland dera som skall utöva jurisdiktion och anses som registreringsstat vid tillämpning av denna konvention. Staterna skall

shall give notice thereof to the International Civil Aviation Organization which shall coraraunicate the notice lo all States Parlies lo this Convention.

Article 6

1. Upon being satisfied thal the circuraslances so warranl, any Contracting State in the territory of which the offender or the alleged offender is present, shall lake hira into custody or take other raeasures to ensure his presence. The custody and other raeasures shall be as provided in the law of that State but may only be continued for such lime as is necessary lo enable any crirainal or extradition proceedings to be instituted.

2. Such Slate shall iraraediately raake a preliminary enquiry into the facts.

culalion aux fins de la présente convention. Ils aviseront de celle désignation FOrganisation de FA-viation civUe internationale, qui en informera tous les Etats Parlies å la présente convention.

Artide 6

1. S'il estime que les circonstances le justifienl, tout Etat contractant sur le territoire duquel se Irouve Fauteur ou Fauleur présuraé de Finfraction assure la detention de celle personne ou prend toutes autres mesures nécessaires pour assurer sa presence. Celle detention et ces mesures doivent étre conformes å la législation dudit Etat; elles ne peuvent elre maintenues que pendant le délai nécessaire å Fengageraenl de poursuites pénales ou d'une procédure d'exlradilion.

2. Ledit Etat procéde iraraédia-lemenl å une enquéle prélirainaire en vue d'élablir les faits.

3. Any person in custody pursuanl lo paragraph 1 of this Artide shall be assisled in corarauni-caling immediately with the near-est appropriate representative of the State of which he is a national.

4. When a Slate, pursuanl lo this Artide, has laken a person into custody, it shall iraraediately notify the Slate of registration of the aircraft, the Stale raentioned in Artide 4, paragraph 1 (c), the Slate of nationality of the delained person and, if il considers il advis-able, any other interested States of the fact that such person is in custody and of the circumstances which warranl his detention. The Stale which makes the preliminary enquiry conleraplaled in paragraph 2 of this Article shall proraplly report its findings lo the said States and shall indicate whether il intends lo exercise jurisdiction.

3. Toute personne détenue en application du paragraphe ler du present artide peut coramuniquer immédiatement avec le plus pro-che representant qualifié de FEtat dont elle a la nalionaUlé; toutes facilités lui sont accordées å cette fln.

4. Lorsqu'un Etat a mis une personne en detention conforraéraent aux dispositions du present artide, il avise iramédialeraenl de cette detention, ainsi que des circonstances qui la justifienl, FEtat d'iraraalriculalion de Faéronef, FEtat raenlionné ä Fartide 4, paragraphe ler, alinéa c, FEtat dont la personne détenue a la nationalité el, s'il le juge opportun, tous autres Etats intéressés. L'Etat qui procéde å Fenquéle prélirainaire visée au paragraphe 2 du present article en comraunique rapide-raenl les condusions auxdits Etats el leur indique s'il entend exercer sa corapelence.

Prop. 1971: 92 39

härora underrätta Intemationella civila luftfartsorganisationen, sora har att delge saratliga fördragsslutande stater denna underrättelse.

Artikd 6

1. Fördragsslulande stat inora vars oraråde den sora begått brollel eUer misstankes för della befinner sig skall, oin den finner ådagalagt all orasländigheterna föranleder del, taga honom i förvar eller vidtaga andra åtgärder lill säkerställande av hans närvaro. Åtgärd sora nu sagts skall vidtagas enligt lagen i näranda stat raen får beslå endasl under den tid sora fordras för all raöjliggöra alt straffrättsligt förfarande eller förfarande för ulläraning inledes.

2. Ifrågavarande stat skall oraedelbart verkställa en prelirainär undersökning av orasländigheterna.

3. Envar sora tagits i förvar enligt första punkten av denna artikel skall erhålla bistånd att oraedelbart träda i förbindelse raed närmaste behöriga representant för den stal vars medborgare han är.

4. Har en stat tagit någon i förvar i enlighet raed denna artikel, skall underrättelse oraedelbart lämnas lill den stat där luftfartyget är registrerat, den stat sora avses i arlikel 4 första punklen (c), den stal i vilken den orahänderlagne är raedborgare saral, ora förslnäranda stat finner del lämpligt, till varje annan berörd stat rörande del förhållandel all en person tagits i förvar och rörande de omständigheter som raotiverar hans orahänderlagande. Den stat sora verkställer sådan prelirainär undersökning sora avses i andra punkten av denna artikel skall ulan dröjsraål lärana nu näranda sta-

Article 7

The Contracting Slate in the territory of which the alleged offender is found shall, if it does not extradile hira, be obliged, without exceplion whalsoever and whether or not the offence was coramitled in its territory, to submit the case to its competent authorities for the purpose of proseculion. Those authorities shall lake their decision in the same manner as in the case of any ordinary offence of a serious nature under the law of that State.

Article 8

1. The offence shall be deemed lo be induded as an extraditable offence in any extradition treaty existing between Contracting States. Contracting Stales underlake lo include the offence as an extraditable offence in every extradition treaty to be concluded between them.

2. If a Contracting State which makes extradition conditional on the exislence of a treaty receives a request for extradition frora another Contracting Slate with which it has no extradition treaty, it raay at its option consider this Convention as the legal basis for extradition in respect of the offence. Extradition shall be subject to the other conditions provided by the law of the requested Slate.

3. Contracting States which do not make extradition conditional on the exislence of a treaty shall recognize the offence as an extraditable offence between themselves subject lo the conditions provided by the law of the requested State.

Article 7

L'Etat contractant sur le territoire duquel Fauleur présuraé de Finfraction est découvert, s'il n'ex-irade pas ce dernier, souraenl Faffaire, sans aucune exceplion et que Finfraction ait ou non élé commise sur son territoire, å ses autorités corapétenles pour Fexercice de Faction pénale. Ces autorités prennent leur decision dans les mémes conditions que pour toute infraction de droit coraraun de caractére grave conforraément aux lois de cet Etat.

Artide 8

1. L'infraction est de plein droit comprise comme cas d'extradilion dans tout trailé d'exlradition conclu enlre Etats contractants. Les Etats contractants s'engagent å comprendre Finfraction comme cas d'extradilion dans tout trailé d'exlradition ä condure enlre eux.

2. Si un Etat contractant qui subordonné Fextradilion å Fexi-slence d'un trailé est saisi d'une demande d'extradilion par un autre Etat contractant avec lequel il n'esl pas lié par un trailé d'exlra-dition, il a la latitude de considé-rer la présente convention corarae consliluant la base juridique de Fextradilion en ce qui concerne Finfraction. L'extradition est sub-ordonnée aux autres conditions prévues par le droit de FElals re quis.

3. Les Etats contractants qui ne subordonnent pas Fextradilion a Fexislence d'un trailé reconnais-sent Finfraction corarae cas d'ex-Iradilion enlre eux dans les conditions prévues par le droit de FEtat requis.

Prop. 1971: 92 41

ler raeddelande ora undersökningsresultatet saml ange humvida den har för avsikt att utöva jurisdiktion.

Artikel 7

Fördragsslulande stat inom vars område den för brottet misstänkte påträffas skall, om denne inle ulläranas, ulan något sora helst undantag och oberoende av ora brottet begåtts inora dess oraråde, överlärana ärendet tiU behörig rayndighel för beslut i åtalsfrågan. Myndigheten skall falla beslut enligt samraa regler som gäUer i fråga om varje vanligt brolt av allvarlig art enligt lagen i den staten.

Artikel 8

1. Brottet skall anses vara ell ullämningsbart brott i varje utläraningsavtal sora redan ingåtts raellan de fördragsslulande staterna. De fördragsslulande staterna förbinder sig all raedlaga brottet sora ell utiäraningsbarl brott i varje utläraningsavtal som koraraer all slutas raellan dera.

2. Ora fördragsslulande stat, som för utlämning ställer sora villkor alt utläraningsavtal skall föreligga, från annan fördragsslulande stat med vilken den icke ingått sådani avlal mottager begäran ora utläraning, får den efter fritt val betrakta denna konvention som laglig grund för utlämning med anledning av brottet. Utläraning skall vara underkastad de övriga villkor sora gäller enligt den anraodade statens lag.

3. Fördragsslulande stater, sora för ulläraning icke ställer sora villkor all utläraningsavtal skall föreligga, skall sinsemellan anse brollel sora ell ulläraningsbart brott i enlighet raed de villkor sora uppställes i den anraodade statens lag.

4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 92

Artide 9

1. When any of the acts raentioned in Artide 1 (a) has occurred or is about to occur, Contracting States shall take all appropriate raeasures to restore control of the aircraft lo ils lawful coramander or lo preserve his control of the aircraft.

2. In the cases contemplaled by ihe preceding paragraph, any Contracting Slate in which the aircraft or ils passengers or crew are present shall facilitate the con-linualion of the journey of the passengers and crew as soon as practicable, and shall without delay relum the aircraft and its cargo to the persons lawfully entitled lo possession.

Artide 9

1. Lorsque Fun des actes prévus a Fartide ler, alinéa a, est accompli ou sur le point d'étre accompli, les Etats contractants prennent toutes mesures appropriées pour resliluer ou conserver le controle de Faéronef au com-mandant légitirae.

2. Dans les cas vises au paragraphe précédent, tout Etat contractant sur le territoire duquel se trouvent Faéronef, les passagers ou Féquipage facilile aux passagers el å Féquipage la poursuite de leur voyage aussitol que possible. Il reslilue sans relard Faéronef et sa cargaison a ceux qui ont le droit de les détenir.

Article 10

1. Contracting States shall af-ford one another the greatesl raeasure of assistance in connection with crirainal proceedings brought in respect of the offence and other acts mentioned in Article 4. The law of the Stale requested shall apply in all cases.

2. The provisions of paragraph 1 of this Article shall not affect obligations under any other treaty, bilateral or multUateral, which governs or wiU govern, in whole or in part, mutual assistance in criminal raatlers.

Article 10

1. Les Etats contractants s'ac-cordent Fenlraide judiciaire la plus large possible dans toute procédure pénale relative a Finfraction el aux autres actes vises a Fartide 4. Dans tous les cas, la loi applicable pour Fexécution d'une de-raande d'entraide est celle de FEtat requis.

2. Toutefois, les dispositions du paragraphe ler du present article n'affeclenl pas les obligations découlant des dispositions de tout autre trailé de caractére bilateral ou raultUatéral qui régil ou régira, en tout ou en parlie, le doraaine de Fenlraide judiciaire en matiére pénale.

Prop. 1971: 92 43

4. För utiäraning raeUan fördragsslulande stater skall brottet betraktas som om del begåtts icke endast på gärningsorten ulan också inom de stater som ålagts utöva jurisdiktion i enlighet med första punklen av arlikel 4.

Artikel 9

1. När sådan handling som avses i artikel 1 (a) har begåtts eller är å färde skall de fördragsslulande staterna vidtaga de åtgärder som påkallas för atl återföra kontrollen över luftfartyget lill dess laglige befälhavare eller för all vidraaklhålla dennes kontroll över luftfartyget.

2. I fall sora avses i första punkten av denna artikel skall den fördragsslulande stat i vilken luftfartyget eller dess passagerare eller besättning befinner sig underlätta för passagerare och besättning all fortsätta sin resa så snart det låter sig göra saral utan dröjsraål återställa luftfartyget och dess last lill de personer sora är rältraäliga innehavare därav.

Artikel 10

1. De fördragsslulande staterna skall lärana varandra största möjliga bistånd i samband med straffrättsligt förfarande som inletts med anledning av brollel och andra gärningar sora avses i arlikel 4. I saratliga fall skall den anraodade statens lag vara tilläraphg.

2. Bestäraraelserna i första punklen av denna arlikel skall icke inverka på åtaganden enligt annat bilateralt eUer multilateralt avtal sora helt eller delvis reglerar eller koraraer all reglera örasesidig rättshjälp i brottmål.

Article 11

Each Contracting State shall in accordance with its national law report to the Council of the International Civil Aviation Organization as promptly as possible any relevant inforraation in ils possession concerning:

(a) the circuraslances of the offence;

(b) the action taken pursuanl lo Article 9;

(c) the measures laken in relation lo the offender or the alleged offender, and, in parlicular, the results of any extradition proceedings or other legal proceedings.

Article 11

Tout Etat contractant comraunique aussi rapideraent que possible au Conseil de FOrganisation de FAvialion civile internationale, en conforraité avec les dispositions de sa législation nationale, tous renseigneraents utiles en sa possession relatifs:

a) aux circonstances de Finfraction;

b) aux raesures prises en application de Fartide 9;

c) aux raesures prises ä Fégard de Fauleur ou de Fauleur présuraé de Finfraction et nolamraenl au resultat de toute procédure d'ex-Iradilion ou de toute autre procédure judiciaire.

Article 12

1. Any dispute between two or more Contracting States concerning the interpretation or appUcation of this Convention which cannot be setlled through negotialion, shaU, at the request of one of thera, be submitted lo arbitralion. If within six months from the date of the request for arbitralion the Parlies are unable to agree on the organization of the arbitralion, any one of those Parties may refer the dispute to the International Court of Justice by request in conformily with the Slatute of the Court.

2. Each State raay al the tirae of signature or ratification of this Convention or accession thereto, declare thal il does not consider itself bound by the preceding paragraph. The other Contracting States shall not be bound by the preceding paragraph with respect to any Contracting State having made such a reservation.

3. Any Contracting Stale having made a reservation in accordance with the preceding paragraph may at any time withdraw this reserva-

Ä rticle 12

1. Tout différend enlre des Etats contractants concernant 1'inlerpré-lation ou Fapplication de la présente convention qui ne peut pas étre réglé par voie de négocialion est soumis å Farbilrage, ä la de-raande de Fun d'enlre eux. Si, dans les six mois qui suivent la date de la demande d'arbilrage, les Parties ne parviennent pas a se mettre d'accord sur Forganisation de Farbilrage, Fune quelconque d'entré elles peut souraeltre le différend ä la Cour internationale de Justice, en déposant une requéte conforraéraent au Statut de la Cour.

2. Chaque Etat pourra, au raoraent oii il signera ou ratifiera la présente convention ou y adhére-ra, dédarer qu'U ne se considéré pas lié par les dispositions du paragraphe précédent. Les autres Etats contractants ne seront pas liés par lesdites dispositions envers tout Etat contractant qui aura forraulé une telle réserve.

3. Tout Etat contractant qui aura forraulé une réserve conforraéraent aux dispositions du paragraphe précédent pourra å

Prop. 1971:92 45

Artikd 11

Fördragsslulande stal skall i enlighet med sin nationella lag så snabbi som möjligt lärana Inlernalionella civila luftfartsorganisationens råd alla tillgängliga uppgifter av vikt rörande

(a) omständigheterna kring brottet;

(b) åtgärd som vidtagits enligt artikel 9;

(c) åtgärder som vidtagits genteraot den sora begått brollel eller misstankes för della saral, i synnerhet, utgången av ulläranings-förfarande eller annat rättsligt förfarande.

Artikel 12

1. Varje tvist mellan två eUer flera av de fördragsslutande staterna angående tolkningen eller tillämpningen av denna konvention, sora icke kan biläggas genora förhandlingar, skall på begäran av en av dera hänskjutas till skUje-dora. Ora parterna inora sex månader efter del begäran ora skiljedom framställts ej kan enas ora ulforrrraingen av skUjedorasförfa-randet, äger envar av dera hänskjuta tvisten lill internationeUa doraslolen genora begäran enligt reglerna i doraslolens stadga.

2. Varje stat äger i saraband med undertecknande eller ratifikation av denna konvention eller vid anslulning till den förklara sig icke vara bunden av bestämmelserna i föregående punkt. Övriga fördragsslulande stater blir ej bundna av näranda bestäraraelser gentemot fördragsslulande stat som avgivit sådan reservation.

3. Fördragsslulande stat som avgivit reservation enligt bestämmelserna i föregående punkt äger när som helst återtaga denna ge-

Article 13

1. This Convention shall be open for signature al The Hague on 16 Deceraber 1970, by Stales parlicipating in the International Conference on Air Law held at The Hague from 1 lo 16 December 1970 (hereinafter referred to as The Hague Conference). After 31 December 1970, the Convention shall be open to all States for signature in Moscow, London and Washington. Any State which does not sign this Convention before ils entry into force in accordance with paragraph 3 of this Article raay accede lo il al any lime.

2. This Convention shall be subject lo ratification by the signatory States. Instruments of ratification and instruments of accession shall be deposited with the Governments of the Union of Soviel Socialist Republics, the United Kingdom of Greal Brilain and Northem Ireland, and the United States of America, which are here-by designaled the Depositary Governments.

3. This Convention shall enter into force thirly days following the date of the deposit of instruments of ratification by ten States signatory to this Convention which participaled in The Hague Conference.

4. For other Stales, this Convention shall enter into force on the date of entry into force of this Convention in accordance with paragraph 3 of this Article, or thir-ty days following the date of deposit of their instruments of ratification or accession, whichever is låter.

Article 13

1. La présente convention sera ouverte le 16 décembre 1970 å La Haye ä la signature des Etats participant å la Conference internationale de droit aérien tenue ä La Haye du ler au 16 décembre 1970 (ci-aprés dénoraraée «la Conference de La Haye»). Apres le 31 décerabre 1970, elle sera ouverte ä la signature de tous les Etats å Washmgton, a Londres el å Moscou. Tout Etat qui n'aura pas signé la convention avant qu'elle soit entrée en vigueur conforméraent au paragraphe 3 du present artide pourra y adhérer ä tout raoraent.

2. La présente convention est souraise å la ratification des Etats signataires. Les instmments de ratification ainsi que les instruments d'adhésion seront déposés auprés des gouvernements des Etals-Unis d'Amérique, du Royaurae-Uni de Grande-Brelagne et dTrlande du Nord el de FUnion des Républi-ques sodalistes soviétiques, qui sont désignés par les présenlés corarae gouvernements déposilaires.

3. La présente convention entrera en vigueur trente jours apres la date du dépot des instruments de ratification de dbc Etats signataires qui ont participe å la Conference de La Haye.

4. Pour les autres Etats, la présente convention entrera en vigueur a la date de son entrée en vigueur conformément au paragraphe 3 du present article ou trente jours apres la date du dépot de leurs instruments de ratification ou d'adhésion, si celle seconde date est postérieure ä la premiére.

Prop. 1971:92 47

nom underrättelse till depositarie-regeringarna.

Artikd 13

1. Denna konvention skall stå öppen för undertecknande i Haag den 16 december 1970 för stater som deltager i den internationella lufträttskonferensen i Haag den 1 —16 deceraber 1970 (i fortsättningen kallad Haag-konferensen). Efler den 31 deceraber 1970 skall konventionen stå öppen för undertecknande av alla stater i Moskva, London och Washington. Stat sora ej undertecknar denna konvention före dess ikraftträdande enligt tredje punkten av denna artikel får ansluta sig till konventionen när den så önskar.

2. Denna konvention skall ratificeras av de stater sora undertecknat den. Ratifikations- och an-slulnmgsinslrument skall deponeras hos Amerikas förenta staters regering. Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering, vilka härigenom utses till deposi-tarieregeringar.

3. Denna konvention, träder i krafl trettio dagar efter den dag då ratifikationsinstrument deponerats av tio stater som undertecknat den och sora deltagit i Haagkonferensen.

4. För övriga stater träder denna konvention i kraft den av följande dagar som infaller senast, näraligen antingen dagen för konventionens ikraftträdande enligt Iredje punklen av denna artikel eller trettio dagar efter dagen för deposition av vederbörande stats ratifikations- eller anslulningsin-struraent.

5. The Depositary Governments shall promptly inform all signatory and acceding States of the date of each signature, the date of deposit of each instrument of ratification or accession, the date of entry into force of this Convention, and other nolices.

6. As soon as this Convention coraes into force, il shall be registered by the Depositary Governments pursuanl lo Artide 102 of the Charter of the United Nations and pursuanl to Article 83 of the Convention on International Civil Aviation (Chicago, 1944).

Article 14

1. Any Contracting State raay denounce this Convention by written notification lo the Depositary Governraenls.

2. Denunciation shall take effect six months following the date on which notification is received by the Depositary Governments.

In Witness Whereof the undersigned Plenipolenliaries, being duly authorised thereto by their Governments, have signed this Convention.

Done at The Hague, this six-leenth day of December, one thousand nine hundred and sevenly, in three originals, each being drawn up in four authentic texts in the English, French, Russian and Spanish languages.

5. Les gouvernements déposilaires inf ormeront rapideraent tous les Etats qui signeronl la présente convention ou y adhéreront de la date de chaque signature, de la date du dépot de chaque inslruraenl de ratification ou d'adhésion, de la date d'enlrée en vigueur de la présente convention ainsi que de toutes autres coraraunicalions.

6. Dés son entrée en vigueur, la présente convention sera enregistrée par les gouvernements déposilaires conformément aux dispositions de FArtide 102 de la Charte des Nations Unies et conforraéraent aux dispositions de FArtide 83 de la Convention relative ä FAvialion civile internationale (Chicago, 1944).

Article 14

1. Tout Etat contractant peut dénoncer la présente convention par voie de notification écrile adressée aux gouverneraenls déposilaires.

2. La dénonciation prendra effet six mois apres la date ä laquelle la notification aura élé regue par les gouverneraenls déposilaires.

En Foi de Quoi les Plénipolen-tiaires soussignés, duraent autorisés, ont signé la présente convention.

Fait ä La Haye, le seizéme jour du raois de décerabre de Fan rail neuf cent soixante-dix, en trois exeraplaires originaux comprenanl chacun quatre textes aulhenliques rediges dans les langues frangaise, anglaise, espagnole et rasse.

Prop. 1971: 92 49

5. Deposilarieregeringarna skall ulan dröjsmål underrätta alla stater sora undertecknat och anslutit sig lill konventionen ora dagen för varje undertecknande, dagen för deposition av varje ratifikalions-eller anslulningsinslruraent, dagen för denna konventions ikraftträdande och ora andra meddelanden.

6. Så snart denna konvention träder i kraft skall den registreras av deposilarieregeringarna enligt arlikel 102 i Förenta Nationemas stadga saral arlikel 83 i konventionen angående internationell lufttrafik (Chicago, 1944).

Artikel 14

1. Fördragsslulande stal äger uppsäga denna konvention genora skriftlig underrättelse till deposilarieregeringarna.

2. Uppsägning träder i kraft sex raånader efler den dag då deposilarieregeringarna raollagil underrättelsen.

Till bekräftelse härav har un
dertecknade, därtill vederbörligen
befuUraäktigade, undertecknat

denna konvention.

Som skedde i Haag den 16 deceraber 1970 i tre exemplar, vart och ett avfattat på engelska, franska, ryska och spanska, vilka fyra texter äger lika vitsord.

Prop. 1971: 92 50

Bilaga 2 (Departementspromemorians förslag)

Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom förordnas i fråga om brollsbalken,

dels alt i 13 kap. skall införas en ny paragraf, 5 a §, av nedan angivna lydelse,

dels all 12 § i samma kapitel skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

13 KAP. 5a§.

Den som under flygning med luftfartyg, genom att öva olaga tvång, olaga hot eller skadegörelse, bemäktigar sig fartyget eller eljest ingriper i dess förande, dömes för kapning av luftfartyg lill fängelse i högst fyra år.

Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst ett och högst tio år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om därigenom framkallats fara för många människor eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig art.

12 §.

För försök, förberedelse eller För försök, förberedelse eller
stämpling lUl raordbrand, grov stämpling lill mordbrand, grov
mordbrand, allmänfarlig ödelag- mordbrand, allraänfarlig ödeläg
gelse, sabotage, grovt sabotage el- gelse, sabotage, grovt sabotage,
ler spridande av gift eller smitta kapning av luftfartyg eller spri-
eller tUl förgöring, så ock för un- dande av gift eller smitta eller lill
derlålenhel att avslöja sådani förgöring, så ock för underlåten-
brott döraes till ansvar enligt vad het all avslöja sådani brott dö-
i 23 kap. stadgas. mes till ansvar enligt vad i 23

kap. stadgas.

Denna lag träder i kraft den

Prop. 1971: 92 51

Bilaga 3 (Remitterade förslaget)

Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom förordnas i fråga om brottsbalken,

dels att i balken skall införas en ny paragraf, 13 kap. 5 a §, av nedan angivna lydelse,

dels all 2 kap. 3 § och 13 kap. 12 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydebe

2 KAP.

3 §

Utlänning, som utora riket begått brott, dömes även i annat fall än i 2 § sägs efler svensk lag och vid svensk domstol,

1. om han förövat brottet å svenskt fartyg eller luftfartyg, så ock eljest ora han var befälhavare eller tillhörde besättningen å sådani fartyg och begått brottet i tjänsten,

2. om han begått brottet å område där avdelning av krigsraakten be-farm sig, dock i fall han ej var krigsman allenast om avdelningen befann sig å området för annat ändamål än övning,

3. om brottet förövats mot Sverige, svensk medborgare eller svensk menighet, inrättning eller samraanslutning eller mot utlänning som hade hemvist i Sverige, eller

4. om brottet är folkrätlsbroll. 4. om brollel är kapning av

luflfartyg eller folkrättsbrott.

13 KAP.

5a §

Den som ombord på luftfartyg, genom att öva olaga tvång, bemäktigar sig fartyget eller eljest ingriper i fartygets manövrering, dömes för kapning av luftfartyg till fängelse i högst fyra år.

Prop. 1971: 92 53

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 18 mars 1971.

Närvarande: t. d. justitierådet REGNER, regeringsrådet MARTENIUS, justitierådet BERNHARD, justitierådet HOLMBERG.

Enligt utdrag av protokoll över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:l Konungen i statsrådet den 5 raars 1971, hade Kungl. Maj:t förordnal, alt lagrådels utlåtande skuUe inhäralas över upprättat förslag lill lag ora ändring i brollsbalken.

Förslagel, sora finns bilagt della protokoll, hade inför lagrådet föredragits av assessorn Bengt Karle.

Lagrådet yttrade:

Den konvention sora föranlett förslaget till särskUd slraffbestäraraelse ora kapning av luftfartyg har lillkorarail i anledning av de talrika brolt av della slag sora under senare år förövats och sora inneburit betydande faror för passagerare och besättningar förutora andra avsevärda skador och olägenheter. I några fall torde förbrytelserna ha utgjort raänniskorov eller varit järaförbara raed sådant brott.

All en särskUd slraffbestäraraelse för flygplanskapning införes i 13 kap. BrB föranleder icke någon erinran. Såsora bestäraraelsen utformats i det remitterade förslaget omfattar den icke blott sådana allvarliga händelser sora givit upphov till konventionen utan även brott av lindrigare art. Bortsett från domsrältsfrågan skulle det knappast ha varit påkallat all låta den nya bestäramelsen avse även de mindre svåra fallen; brott som icke raedförl allvarligare följder lärer ha kunnat tillbörligt bestraffas raed tUlärapning av redan förekoraraande bestämmelser i BrB.

Med hänsyn till vad som anraärkls synes den nya straffbestämmelsen i första rummet böra få avseende på grövre brolt i stället för, såsom föreslagits, de lindrigare; sådana omständigheter som enligt förslagel skall beaktas vid bedöraningen av ora brollel är grovt torde vara ut-raärkande för brottstypen sora sådan. Enligt lagrådels raening bör därför, såsora gäUer i fråga om elt flertal andra brott i BrB, den strängare straffskalan upplagas såsora huvudregel och den raUdare för brott av mindre grov beskaffenhet. Omständigheter all beakta vid övervägande av om den senare skalan skall tillämpas är t. ex. att någon flygning ej komrait lill stånd eller atl annan än deltagare i brottet icke raedföljt flygplanet.

Prop. 1971:92 54

Skäl lalar för all — såsora gäller vid vissa andra brott sora innebär fara för flera raänniskors liv (jfr 13 kap. 2, 3, 5 och 7 §§ BrB) — i den strängare straffskalan även ingår fängelse på livstid. De särskUt svåra förbrytelserna lorde dock i regel tillika innefatta annat brott, för vilket fängelse på livstid är utsatt, t. ex. raord, raänniskorov, sabotage. Lagrådet godtager därför all maximum salts tUl fängelse i 10 år.

Gärningsbeskrivningen synes böra jämkas, jfr uttryckssättet i bl. a. 9 kap. 4 § BrB.

Lagrådet heraställer, att i 13 kap. 5 a § stadgas, i första stycket, atl den sora orabord på luflfartyg raedelsl olaga tvång beraäktigar sig far-tygel eller ingriper i dess manövrering dömes för kapning av luftfartyg lUl fängelse, lägst ell och högst tio år, och, i andra styckel, alt om brottet är raindre grovt, döraes lill fängelse i högst fyra år.

Såsom framhålles i remissprotokollel synes konventionens bestämmelser utöver stadgandena i 13 kap. icke föranleda annan lagstiftning än det föreslagna tUlägget i 2 kap. 3 §. En anslutning från svensk sida lill konventionen torde medföra elt åtagande alt i de fall, då enligt 2 kap. 5 § BrB för åtal fömtsattes förordnande av Kungl. Maj:t, sådant förordnande skall raeddelas, när fråga är ora brott som avses i konventionen (arl. 7). Beträffande utlämning för kapning av luftfartyg, som raed den föreslagna straffskalan ej möter hinder raed hänsyn till brottets svårhetsgrad, kommer alt gälla de förutsättningar utiämningslagarna i övrigt uppställer.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

Prop. 1971:92 55

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 mars 1971.

Närvarande: statsminislern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för justitiedeparteraentel, statsrådet Geijer, anmäler efler gemensara beredning raed statsrådets övriga ledaraöler lagrådels yttrande över förslag till lag om ändring i brollsbalken.

Föredraganden redogör för lagrådels yttrande och anför.

Enligt lagrådet bör den strängare slraffskala som enligt del reraitlerade förslagel skaU gälla för kapningsbrolt av grov beskaffenhet upptas som huvudregel och den mildare straffskalan gälla brott av mindre grov beskaffenhet.

Sora jag anförde vid reraissen av lagförslaget synes kapningsbrollel inte kunna helt järaställas raed de brott i brollsbalken som i fråga ora slraffskalorna har den konstruktion sora lagrådet har förordat, t. ex. raord, raänniskorov och olaga frihetsberövande, utan snarare böra järaföras raed sådana brott sora olaga tvång, rån och sabotage. I 13 kap. brollsbalken, där bestäraraelsen ora kapningsbrolt föreslås bli införd, har saratiiga de straffbestäraraelser sora indelar brott i olika svårhetsgrader den konstruktion av slraffskalorna sora det remitterade förslaget har. Del finns enligt rain raening inte tillräckliga skäl all för kapningsbrolt tillärapa en annan systeraatik i delta avseende än sora sålunda allraänl används i 13 kap.

Lagrådet uttalar bl. a., all en anslulning från svensk sida till konventionen för bekämpande av olaga besittningstagande av luflfartyg lorde raedföra ell åtagande alt i de fall då enligt 2 kap. 5 § brottsbalken för åtal förutsätts förordnande av Kungl. Maj:l sådani förordnande alllid skall meddelas, när fråga är ora brott som avses i konventionen. Lagrådet hänvisar härvid till innehållet i arl. 7 i konventionen.

Syftet raed reglerna i arl. 7 lorde vara atl kapningsbrolt vid prövning av fråga huruvida åtal skall anställas skall behandlas på samma sätt som andra allvarUga brott. Det finns däremot enligt rain raening inle slöd för antagande all bestäraraelserna i arl. 7 raedför skyldighet för konventionsslalerna all i fråga ora kapningsbrolt införa strängare ålalsregler än dera sora enligt deras interna lagstiftning gäller i fråga ora

Prop. 1971: 92 56

andra brott av lika allvarlig beskaffenhet. Den diskretionära prövningsrätt sora ålalsrayndighelerna i en konvenlionsstat kan ha enligt lagstiftningen i den staten i fråga om brolt i allmänhet begränsas sålunda inle av konventionen. I länder sora lUlärapar opportunitelsprincipen i fråga om åklagares skyldighet all åtala brott sora hör under allraänl åtal skall alltså den myndighet sora beslutar i åtalsfrågan ha diskretionär prövningsrätt även i fråga om kapningsbrolt. I Sverige gäller sora ell undantag från den allraänna åtalsplikten bl. a. all åtal för uloralands begångna gärningar i vissa fall kräver förordnande av Kungl. Mai:l eller den Kungl. Majit har bemyndigat. I dessa faU har Kungl. Maj:l eller den som erhållit berayndigande rätt atl diskretionärt pröva ora åtal skall anställas. Denna prövningsrätt koraraer i enlighet med del anförda all finnas även i fråga ora kapningsbrolt.

I del remitterade förslaget bör, som lagrådet förordai, vidtas vissa redaktionella järakningar.

Jag heraställer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen atl

1) antaga förslagel lill lag om ändring i brottsbalken med vidtagna ändringar,

2) godkänna den i Haag den 16 deceraber 1970 undertecknade konventionen för bekärapande av olaga besittningstagande av luftfartyg.

Med bifall lUl vad föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådets övriga ledaraöler heraställt förordnar Hans Maj:l Konungen atl lUl riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detla protokoll ulvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710103