Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1971      Prop 1971: 75

Nr 75

Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71; given Stockholms slott den 12 mars 1971.

Kungl. Maj:t vill härraed, under åberopande av bilagda utdrag av stalsrådsprotokollel över finansärenden, föreslå riksdagen atl bifalla de förslag om vars avlåtande lill riksdagen föredragande departementsche­fen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. STRÄNG

Utdrag av protokoUet över finansärenden, håUet inför Hans Maj:t Ko­nungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter geraen­sara beredning raed statsrådets övriga ledaraöler.

De anslag sora 1970 års riksdag anvisat sedan riksstalen för budget­året 1970/71 faslslällls har uppförts på tiUäggsstat I (prop. 1970: 36, 165 och 205, BaU 1970: 59, SU 1970: 227, rskr 1970: 442). Vidare har vid början av innevarande ärs riksdag begärts anslag på tUläggsstat II lill näranda riksstal (prop. 1971: 2).

Ytterligare anslagsfraraslällningar på lilläggsslat under löpande bud­getår har nu ansetts erforderUga. De bör föreläggas riksdagen i en ge­raensam proposilion avseende utgifter på tiUäggsstat III till riksstalen för budgetåret 1970/71. Senare denna dag komraer dessutom frågan om

1    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 75

 

Prop. 1971: 75                                                                         2

kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB all redovisas i en särskild proposition.

De framställningar om anslag på lilläggsslat sora Kungl. Maj:l be­slutar ora denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-, för­svars-, social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jordbmks-, han­dels-, inrikes- och induslriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör bi-läggas den geraensararaa propositionen som bilagor 1—11. En samraan­ställning över de av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bUaga 12.

Jag heraställer all Kungl. Maj:l i en gemensam proposilion föreläg­ger riksdagen de förslag ora anslag på tiUäggsstat III lill riksstaten för budgetåret 1970/71 sora framgår av näranda utdrag av statsrådsproto­kollet.

Med bifall lill vad föredraganden sålunda raed instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemslälll förordnar Hans Maj:l Konungen alt lill riksdagen skall avlätas proposition av den lydelse bilaga till delta protokoll ulvisar.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1971: 75

BUaga 1

JUSTITIEDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko­nungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler ärende under justitiedepartementets handläggning sora angår utgifter på tilläggs-stat III till riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

ANDRA HUVUDTITELN

A. Justitiedepartementet m. m.

[1] A 8. Kommittéer m. m. Till ändaraålet har för budgetåret 1970/71 anvisats etl reservationsanslag av 8,6 railj. kr. (prop. 1970: 1 bil. 4, SU 1970: 2, rskr 1970: 2). Reservationen frän föregående budgetår uppgick den 1 juli 1970 till 18 846 kr. Vidare har på lilläggsslat II till rikssta­len för budgetåret 1970/71 anvisats ell reservationsanslag av 1,5 railj. kr. (prop. 1971: 2 bil. 1, JuU 1971: 1, rskr 1971: 23).

Under liden den 1 juli 1970—31 januari 1971 uppgick belastningen lill 6 392 087 kr. Del belopp sora återstår av anslaget (inkl. tUläggsstat II) för innevarande budgetår koraraer inte all förslå för all läcka kost­naderna för de utredningar sora f. n. pågår, även ora största raöjliga sparsarahel iakttages. Belastningen på anslaget kan för hela budgetåret 1970/71 beräknas uppgå lill ca 10,9 milj. kr. Etl ytterligare raedelsbe­hov föreligger således. Detta uppgår till 800 000 kr.

 

Prop. 1971: 75                                                          4

Jag hemställer all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

atl lill Kommittéer m. m. på tiUäggsstat III lill riksstalen för bud­getåret 1970/71 anvisa ell reservationsanslag av 800 000 kr.

Vad föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådets övriga ledaraöler hemslälll bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1971: 75

Bilaga 2

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko­nungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.

Närvarande: statsministern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON.

Chefen för försvarsdeparteraentet, statsrådet Andersson, anraäler de ärenden under försvarsdeparteraenlets handläggning sora angår utgif­ter på tiUäggsstat III till riksslaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE HUVUDTITELN

O. Diverse

[1] O 1. Reglering av prisstegringar. Anslaget till reglering av prissteg­ringar avses för att täcka sådana pris- och löneökningar under anslag inora utgiflsraraen för det raiUlära försvaret sora inträffar från den tid­punkt i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av det bud­getär för vilket de har anvisats.

I raraberäkningen för budgetåret 1970/71 har beräknad korapensa-lion för prisstegringar enligt nettoprisindex från prislägel i raaj 1969 till raedelkostnadsläget för budgetåret tagits upp med 230 milj. kr. An­slagen för budgetåret 1970/71 har emellertid beräknats i 1970 års löne­läge. Den del av nyssnämnda belopp som avser höjning av lönerna från 1969 lill 1970 års nivå — ca 63 mUj. kr. — har därför inle ta­gils upp under anslaget lill reglering av prisstegringar utan anvisats un­der de anslag som innehåUer raedel för löner. Till reglering av prissteg­ringar har anvisats (230 — 63) 167 milj. kr.

 

Prop. 1971: 75                                                                       6

Sora fraragår av vad jag har anfört vid anraälan av frågan om an­slag lill prisreglering för budgetåret 1971/72 (prop. 1971: 1 bil. 6 s. 189) utvisade del då tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen alt del för budgetåret 1970/71 anvisade prisregleringsanslagel inle komraer atl räcka. Ytterligare raedel för prisreglering bör därför anvisas på lill-läggstal.

Ora prisnivån enligt nelloprisindex för november 1970 tas sora ett ullryck för raedelprislägel budgetåret 1970/71, koramer medelsbehovel för prisreglering för hela den mUitära raraen alt uppgå lill orakring 500 milj. kr. Förslagsanslagen tillförs inle prisregleringsmedel från föreva­rande anslag, varför hela delta belopp inte beräknas komma att las i anspråk. Anslagsbeloppel bör dock ange den ytterligare medelsförbruk­ning i förhållande till riksstalen som lill följd av prisförändringar är alt förvänta för hela den militära utgiftsramen. På tiUäggsstat bör därför tas upp ytteriigare (500 — 230) 270 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

atl lill Reglering av prisstegringar pä lilläggsslat III till riksslaten för budgetåret 1970/71 anvisa ell anslag av 270 000 000 kr.

[2] O 7. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på lilläggsslat lill riks­slaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-slyrkors verksamhet ra. ra. Fr. o. ra. budgetåret 1965/66 anvisas raedel för de ärliga utgifterna inora Sverige för att rekrytera, utbilda och orga­nisera den svenska beredskapsstyrkan ra. ra. under förslagsanslaget Be­redskapsstyrka för FN-tjänst, raedan utgifter för FN-slyrkornas verk­sarahet ulora Sverige — fr. o. m. den 1 juli 1967 även för observatörer i FN-ljänsl — samt för viss personal vid Sveriges ständiga representa­tion i FN betalas från reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor ra. ra. Sararaanlagt har för svenska FN-slyrkors verksarahet an-visals 430 565 000 kr. på lilläggsslat, varav 13 435 000 kr. under inne­varande budgetår för verksamheten under liden den 1 juli—den 15 december 1970 (prop. 1970: 165 bU. 3, SU 1970: 211, rskr 1970: 426). Vid ingången av januari 1970 fanns en behåUning under anslaget på ca 1 284 000 kr.

Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatt av FN. Hittills har från FN influtit 297 839 764 kr. avseende kostnader för tiden intill utgången av år 1969. Sveriges fordran hos FN enligt hillills fraralagda krav uppgår f. n. till 39 342 073 kr. Under våren 1971 kommer Sverige atl begära ytterligare ca 12,5 milj. kr. i ersältning från FN för utgifterna under år 1970. Ersättningar sora flyter in från FN tillgodoförs rikssta­lens inkorasttitel Övriga diverse inkoraster.

 

Prop. 1971: 75                                                                         7

Genora Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1970 har tiden för den svenska FN-insalsen på Cypern förlängts t. o. ra. den 15 juni 1971. Ut­gifterna för tiden den 15 deceraber 1970—den 15 juni 1971 kan beräk­nas till 1 450 000 kr. för månad eller sammanlagt 8,7 milj. kr. Härut­över bör 1 milj. kr. beräknas sora allmän medelsreserv raed hänsyn lill eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter saral vissa utgifter sora kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenten på Cypern.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i februari 1971 lill 38. Me­delsbehovel för dessa kan beräknas lill 257 000 kr. för raånad eller för januari—juni 1971 saramanlagt 1 542 000 kr.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkan på Cypern och för ob­servatörer uppgår alltså tiU (8 700 000 -t- 1 000 000 + 1 542 000 — 1 284 000) 9 957 000 kr., avrundat 10 railj. kr.

Med hänsyn lUl alt många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkning­en kan del bli nödvändigt all även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget lill oförutsedda utgif­ter. Dessa utgifler bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på lilläggsslat III lill riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsan­slag av 10 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådets övriga ledamöter hemslälll bifaller Hans Maj:l Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

 

 

Prop. 1971: 75

Bilaga 3

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko­nungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.

Närvarande: statsministern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON.

Chefen för socialdeparteraentet, statsrådet Aspling, och statsrådet Odhnoff anraäler de ärenden under socialdeparteraenlels handläggning sora angår utgifter på tUläggsstat III lill riksslaten för budgetåret 1970/ 71. Departeraentschefen anraäler därvid frågan under punklen 1 och statsrådet Odhnoff frågan under punkten 2. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

FEMTE HUVUDTITELN

A. Socialdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. På riksstalen för budgetåret 1970/71 har under denna rabrik anvisats elt reservationsanslag av 6 railj. kr. Be­hållningen på anslaget vid ingången av budgetåret 1970/71 uppgick till ca 85 000 kr. Den utredningsverksamhet sora bekostas frän della an­slag har blivit raera omfattande och kostnadskrävande än vad sora förutsågs vid anslagsberäkningen. Under tiden t. o. ra. januari 1971 har av anslaget förbrukats närraare 3,4 railj. kr. Det återstående beloppet, ca 2,7 railj. kr. beräknas inle räcka till för all täcka kostnaderna un­der resten av budgetåret för den utredningsverksarahel som pågår inom socialdeparteraenlels verksamhetsområde. Jag räknar med etl ytterUgare raedelsbehov under anslaget för innevarande budgetär av 600 000 kr.

 

Prop. 1971: 75                                                                        10

Jag heraställer atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

atl lill Kommittéer m.tn. på lilläggsslat III till riksstaten för bud­getåret 1970/71 anvisa etl reservationsanslag av 600 000 kr.

[2] D 2. Bidrag tiU anordnande av barnstugor. Till detta ändamål har för budgetåret 1970/71 anvisats etl reservationsanslag av 40 railj. kr. Pä anslaget fanns vidare vid ingången av budgetåret en reservation av ca 4,4 railj. kr.

Medelsberäkningen under anslaget för innevarande budgetår gjordes med utgångspunkt i uppgifter frän koraraunerna om den beräknade igångsättningen av nybyggnationer av barnstugor under budgetåret 1970/ 71. Nu tillgängliga uppgifter pekar på en väsentligt högre byggnadslakl järafört raed tidigare beräkningar. Jag förordar därför atl raedelsanvis-ningen ökas från 40 railj. kr. till 50 railj. kr. för innevarande budgetår. Jag hemställer all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

all lill Bidrag till anordnande av barnstugor på lilläggsslat III till riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa etl reservationsanslag av 10 000 000 kr.

Vad föredragandena sålunda raed insläraraande av stats­rådets övriga ledaraöler heraställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1971:75                                                                       H

Bilaga 4

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet på Stockholnis slott den 12 mars 1971.

Närvarande: statsministem PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anraä­ler de ärenden under koraraunikalionsdeparleraenlels handläggning sora angår utgifter pä lilläggsslat III till riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTE HUVUDTITELN

F. Diverse

[1] F 9. Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System.

Frän anslaget bestrids eventuella utbetalningar i anledning av den ga­ranli sora Kungl. Maj:t kan ställa i fråga ora ersättning för förlust av eller skada på SAS luftfartyg till följd av flygplanskapning (prop. 1970: 165, SU 1970: 213, rskr 1970: 428).

Scandinavian Airlines System (SAS)

I skrivelse den 28 januari 1971 lill regeringarna i Sverige, Danmark och Norge har SAS hemställt alt de tre staterna träder in och tills vi­dare övertar ansvaret gentemot SAS för kaskokrigsrisken på konsortiets flygplan av typen Boeing 747.

SAS framhåller alt raan lyckats erhålla i princip full täckning från den 1 oktober 1970 för kaskokrigsrisk och därmed försäkringsraässigl jämförbara risker, inklusive konfiskationsrisken för samtliga konsortiets

 

Prop. 1971; 75                                                        12

flygplan raed undantag av Boeing 747. Försäkringsvärdet för delta flygplan uppgår lill orakring 130 milj. kr. För denna flygplantyp, av vil­ken en levererats den 22 februari 1971 och ytterligare en skall levereras i deceraber 1971, har konsortiet inle kunnat erhålla krigsriskläckning till raera än cirka 50 o/o av dess kaskovärde.

SAS framhåller bl. a. atl del är affärsmässigt oförsvarligt för all inle säga omöjligt all raed de värden som här slår pä spel och med de för­pliktelser konsortiet har mot sina långivare flyga ulan tillfredsställande täckning av krigsrisken. SAS anhåller därför atl de tre staterna träder in och tills vidare övertar ansvaret för kaskokrigsrisken på konsortiets flygplan av typen Boeing 747 till den del denna inle kan försäkras på den privata försäkringsraarknaden. Del förutsätts all SAS skall betala närmare överenskommet vederlag för ansvarsöverlagandel.

Departementschefen

I enlighet med riksdagens berayndigande (prop. 1970: 165, SU 1970: 213, rskr 1970: 428) har den 15 januari 1971 träffats överenskoraraelse mellan Sverige, Danmark och Norge ora viss riskgaranli till Scandina­vian Airlines Syslera. Överenskommelsen innebär all de tre staterna gentemot SAS garanterar ersältning för förlust av eller skada på kon­sortiets luftfartyg till följd av kapning (hijacking) så länge kaskoförsäk-ring häremot inle kan erhållas mol skäliga premier och villkor. SAS svarar själv för förlusl eller skada intill ell belopp av två milj. kr. vid varje skadetUlfälle. För garantin erlägger konsortiet f. n. en avgift lill de tre staterna raotsvarande för helt garantiår 0,125 o/o av kaskovärdel pro rata på de luftfartyg sora lagils upp i en särskild, av Kungl. Maj:l god­känd förteckning.

I prop. 1970: 165 uttalades att läget på försäkringsraarknaden vid den­na tidpunkt inte raotiverade all staterna övertog ansvaret även för krigs­risk för kasko. Av SAS fraraslällning framgår nu alt försäkringsmark­naden inle kunnat erbjuda fullständig krigsriskläckning för konsortiets flygplan av typ Boeing 747. Enligt uppgifter läranade under hand har SAS nu lyckats teckna krigsriskförsäkring för näranda flygplantyp lill ca 60 o/o av flygplanels kaskovärde. Inga raöjligheter synes föreligga all för närvarande öka täckningsgraden.

Den situation som uppkommit på flygförsäkringsmarknaden, frärast till följd av flygplanskapningarna, ligger utanför såväl SAS' sora de tre skandinaviska staternas kontroll. De tre staternas strävanden atl i möjlig mån skydda SAS frän sådana politiska och ekonomiska förhål­landen som konsortiet och de tre staterna inte råder över har hhtiUs tagit sig uttryck i dels de ekonomiska garantier sora läranas konsortiets raoderbolag, dels den riskgaranti sora läranas SAS för flygplanskap­ningar.

 

Prop. 1971: 75                                                         13

De nya svårigheter som uppkorarait för SAS genom förhållandena på krigsriskförsäkringsraarknaden är enligt rain uppfattning också av den art all de motiverar åtgärder från de skandinaviska staternas sida. I en rad länder, bl. a. Frankrike, Holland och Schweiz, har resp. regeringar av liknande skäl tvingats träda in med garantier för krigs- och kapnings-risken för flygplansflotlorna, helt eller delvis. Efter samråd med de danska och norska transportministrarna anser jag därför all de skandi­naviska staterna skall kunna överta ansvaret för krigsrisken för kasko i den utsträckning täckning av denna risk inte kan erhållas pä försäk­ringsmarknaden mot skäliga premier och villkor.

Risköverlagandet bör ske efter en överenskoraraelse mellan de tre staterna raed tiUärapning av de inora SAS-samarbetel gängse fördel­ningsprinciperna. På samraa sätt som gäller för garantin för kapnings-risken bör här ifrågavarande garanti i princip avse flygplanen vid de­ras användning i linjefart samt vila på försäkringsmässiga grander.

De närraare villkoren för garantin torde få fastställas i överenskom­melse mellan de tre berörda staterna. I stort sett lorde överenskom­melsen få samraa uppläggning sora den tidigare träffade. Bl. a. raåste garantins tiUfälliga karaktär betonas genora bestäraraelser som gör del möjligt all återta garantin så snart godtagbar täckning för krigsrisken kan erhållas på försäkringsraarknaden.

Med hänsyn lill del anförda föreslår jag, alt Kungl. Maj:t inhäralar riksdagens berayndigande all för liden intill utgången av september månad 1975 —■ vilket motsvarar löptiden för såväl den allmänna eko­noraiska garantin till SAS' raoderbolag sora garantin för kapningsris-ken — utfärda garanli av angivet slag.

Eventuella utbetalningar till följd av de nya garantiåtagandena torde böra bestridas från sjätte huvudtitelns förslagsanslag Kostnader för riskgaranli till Scandinavian Airlines Systera. Influtna garantiavgifter torde få tillgodoföras posten Övriga diverse inkoraster.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, all Kungl. Maj:I föreslår riksdagen

alt bemyndiga Kungl. Maj:l all, i enlighet med vad som förordats i del föregäende, vid behov ingå överenskoraraelse raed de danska och norska regeringarna ora krigsriskgaranti till Scandinavian Airlines Syslera.

 

Prop. 1971: 75                                                                      14

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2] 11 a. Byggnadsarbeten    för    meteorologiska    observationsstationer

m. m. Något anslag för detla ändamål finns inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.

Byggnadsstyrelsen

Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts raeleorologiska ob-servatorium och därtill hörande tjänstebostäder vid Riksgränsens station är sedan år 1910 inrymda i en i omedelbar närhet av hotell Lapplandia belägen byggnad, vilken tidigare tillhört SJ, men som förvärvats av bygg­nadsstyrelsen för sill nuvarande ändaraål.

Hotell Lapplandia har uttryckt önskeraål att fä förvärva den nuva­rande byggnaden all användas som personalförläggning. Den nuvarande observationsplatsen har blivit allt mer olämplig eftersom bebyggelsen ökat vid Riksgränsen. Institutet finner det därför nödvändigt all observa­tionsplatsen nu flyttas annars tvingas raan lägga ned stationen.

Byggnadsstyrelsen föreslår atl en ny byggnad för institutets räkning uppförs vid Katlerjåkk ca 2 kra öster ora den nuvarande, på raark till­hörig doraänverkel, sora underhand godkänt placeringen. Byggnaden, sora bör vara klar för inflyttning i september raånad 1971, skall ora­falta 205 ra- fördelade på två stycken lägenheter å 65 ra, innehållande två rum och kök, observationsrura (expedition), saral två stycken över-nallningsrum, bastu, tvätt, förråd och pentry.

Kostnaden har uppskattats till 375 000 kr., varav 280 000 kr. för hus och 95 000 kr. för el- och vvsinstallalioner ra. ra.

Departementschefen

Jag tillstyrker den av byggnadsstyrelsen föreslagna nybyggnaden av raeteorologiskt observatoriura och ijänslebosläder för Sveriges raeleoro­logiska och hydrologiska inslilul vid Katlerjåkk.

Jag föreslår, atl raedel härför anvisas på lilläggsslat III tiU riksstalen för innevarande budgetär under etl nytt investeringsanslag pä statens allmänna fastighetsfond, benärant Byggnadsarbeten för meteorologiska observationsstationer m. ra.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

atl till Byggnadsarbeten för meteorologiska observationsstationer m. m. på lilläggsslat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 an­visa etl investeringsanslag av 375 000 kr.

 

Prop. 1971: 75                                                                        15

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Sjöfartsverkets fond

[3] 3. Sjöfartsmateriel m. m. Till della ändamäl har för innevarande budgetår anvisats ell investeringsanslag av 22,9 milj. kr.

De av sjöfartsverket i sararåd med arbetsmarknadsstyrelsen utförda investeringarna i sysselsättningsfrärajande syfte beräknas under inne­varande budgetär uppgå till sammanlagt 4,2 railj. kr. Hela beloppet avser investeringar i fyrar. I enlighet raed de riktlinjer för finansie­ringen av ifrågavarande art av investeringar, för vilka chefen för fi­nansdepartementet redogjort i prop. 1969: 1 (bil. 19), bör medel härför beräknas under sjöfartsverkets fond.

Med hänsyn till behållningen pä anslaget uppgår behovet av ytterligare medel för ifrågavarande ändaraål lill 2,3 railj. kr.

Jag heraställer atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

atl lill Sjöfartsmateriel m. m. på lilläggsslat III lill riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa etl investeringsanslag av 2 300 000 kr.

Vad föredraganden sålunda raed insläraraande av stats­rådets övriga ledaraöler hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

 

 

Prop. 1971: 75                                                        17

BUaga 5

FINANSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko­nungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anraäler ärende un­der finansdeparteraentels handläggning sora angår utgifter på tiUäggsstat III lill riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

SJUNDE HUVUDTITELN

E. Diverse

[1] E 16. Premiering av visst frivilligt sparande. Med hänvisning lill vad jag tidigare denna dag anfört vid min anraälan av prop. 1971: 46 an­gående kostnaderna för preraiering av visst frivUligt sparande hera­ställer jag, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

all till Premiering av visst frivUligt sparande på lilläggsslat III lill

riksstaten för budgetåret 1970/71  anvisa ett förslagsanslag av

14 500 000 kr.

Vad föredraganden sålunda raed instämmande av statsrå­dets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten 2    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 75

 

 

 

Prop. 1971: 75                                                                     19

Bilaga 6

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.

Närvarande: statsrainistern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON.

Chefen för utbildningsdeparleraentet, statsrådet Carlsson, saral stats­rådet Moberg anraäler de ärenden under ulbildningsdeparleraentels handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat III till riksslaten för bud­getåret 1970/71. Departementschefen anmäler därvid frågorna under punkterna 1 och 2 och statsrådet Moberg frågorna under punkterna 3 och 4. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE HUVUDTITELN

A. Utbildningsdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. På riksslaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ell reservationsanslag om 13,2 raUj. kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget én reservation av 367 400 kr. Detla innebär all del vid budgetårets början fanns ell be­lopp av totalt 13 567 400 kr. disponibelt.

Anslaget har på grund av all antalet koraraittéer ökat, elt flertal koraraittéer intensifierat sin verksarahet och kostnadsnivån därtUl höjts korarait atl belastas raed utgifter i större utsträckning än vad sora tidi­gare beräknats. Belastningen kan för hela budgetåret 1970/71 förväntas uppgå till drygt 16,5 milj. kr. Således föreligger ett medelsbehov av ytterligare 3 milj. kr.

Jag heraställer all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

all lill Kommittéer m. m. på tUläggsstat III tUl riksstalen för bud­getåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

 

Prop. 1971: 75                                                                     20

D. Skolväsendet

[2] D 14. Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor och D 27. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. På grundval av statsmakternas beslut år 1965 angående oraläggning av utbildningen av sjuksköterskor m.ra. (prop. 1965: 161, SU 181, rskr 430) uppdrog Kungl. Maj:t den 30 deceraber 1965 ål statens förhandlingsnärand alt ta upp överläggningar raed företrädare för Stiftelsen Diakonissanslalten Saraarilerheraraet saral Uppsala stad och Uppsala läns landstingskora­mun ora de konsekvenser i ekonoraiska och andra hänseenden för stif­telsens sjukskölerskeskola sora föranleddes av beslutet om reformering av sjuksköterskeutbildningen.

Statens förhandlingsnärand har raed skrivelse den 15 febraari 1971 redovisat ell raed delegerade för landstingskoraraunen och styrelsen för Stiftelsen Diakonissanstalten Samariterhemmet träffat avtal om ut­bildning av sjuksköterskor ra. ra. Enligt avtalet lägger stiftelsen ned sin sjukskölerskeskola raed utgången av juni raånad 1971. Landstings­kommunen fullföljer de kurser för grundutbildning ay sjuksköterskor vid skolan som dessförinnan påbörjats. Stiftelsen upplåter för vårdyr­kesutbildning till landstingskoraraunen de av sjuksköterskeskolan dispo­nerade skol- och expeditionslokalerna. Vidare upplåter stiftelsen elevbo­städer lill landstingskoraraunen, vUka är avsedda att uthyras i första hand lUl elever i vårdyrkesulbildning.

Såsora ersättning för åtagandet all fullfölja påbörjad grundutbild­ning av sjuksköterskor erlägger staten ett belopp av 1 450 000 kr. lill landstingskoraraunen. Staten erlägger vidare sararaanlagt 1 465 000 kr. tiil stiftelsen för vissa byggnadskostnader, varav 1,2 milj. kr. avser uppförande av en elevhemsbyggnad, 100 000 kr. anskaffning av in­ ventarier lill denna byggnad, 120 000 kr. orabyggnad av skol- och elev-herasbyggnad saral 45 000 kr. anskaffning av första uppsättning stadig­varande undervisningsraateriel. Ora lokalerna ej längre används för den av landstingskommunen bedrivna vårdyrkesutbildningen, skall stiftel­sen återbetala bidraget tUl staten med avdrag motsvarande värdet av den lid byggnaderna m. ra. använts för utbUdningen.

Departementschefen

Statens förhandlingsnärand har hemställt all Kungl. Maj:t godkän­ner etl avtal som nämnden träffat med delegerade för Uppsala läns landstingskoraraun och Stiftelsen Diakonissanslalten Saraarilerheraraet om utbildning av sjuksköterskor ra. m.

Kungl. Maj:l bör inhärata riksdagens berayndigande alt godkänna avtalet. Jag förordar alt de kostnader sora enligt avtalet skall åvUa staten får bestridas ur förslagsanslaget Bidrag lUl driften av korarau-

 

Prop. 1971: 75                                                        21

nala gymnasiala skolor, i vad avser driftkostnader, och ur förslagsan­slaget Bidrag till byggnadsarbeten inora skolväsendel m.m. i vad avser kostnaderna för lokaler, undervisningsraateriel och inventarier. Jag heraställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen alt

1) bemyndiga Kungl. Maj:l all godkänna avtal med delegerade för Uppsala läns landslingskoraraun och Stiftelsen Diakoniss­anstallen Saraariterhemrael om utbildning av sjuksköterskor m. ra.,

2) godkänna vad jag i del föregående förordat angående bestridan­de av statens kostnader enligt avtalet.

E. Högre utbildning och forskning

[3] E 64. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor

m. m. I riksslaten för innevarande budgetår är förevarande reservations­anslag uppfört raed ell belopp av 60 railj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Slockholra byggnadskom-railté 16,5 railj. kr. enligt en särskUd inredningsplan och utrustnings-nämnden för universitet och högskolor 43 milj. kr. enligt en särskUd utrustningsplan.

Vid min anmälan i prop. 1971: 35 av frågan om anslag för budget­året 1971/72 lill inredning och utrastning av lokaler vid universitet och högskolor m. ra. redovisade jag all ulmslningsnäranden har beräknat medelsförbrukningen för innevarande budgetär till 54 milj. kr. för den anslagspost sora slår lill närandens disposition. Enligt näranden ford­ras således 11 railj. kr. utöver den anvisade anslagsposten för budget­året 1970/71. Sora framgår av näranda proposilion räknar jag raed alt delta medelsbehov delvis kan täckas raed anlitande av den beräknade reservationen på den anslagspost som disponeras av byggnadsstyrelsen och byggnadskommittén och att 7 milj. kr. behöver anvisas på till-läggsslal för innevarande budgetår.

Jag hemställer all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

all lill Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, hög­skolor m. tn. på lilläggsslat III lUl riksslaten för budgetåret 1970/71 anvisa etl reservationsanslag av 7 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[4] 20. Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m. Un­der denna rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 130 milj. kr.

 

Prop. 1971: 75                                                                        22

Vid min anmälan i prop. 1971: 35 av frågan om anslag för budget­året 1971/72 till byggnadsarbeten vid universiteten ra. m. redovisade jag all ytterligare 25 railj. kr. behöver anvisas på lilläggsslat för inne­varande budgetår under detta anslag. Jag har därvid räknat med all en andra etapp av nybyggnader på ArtUlerifältet i Uppsala och en ny­byggnad för icke-laborativa institutioner i Umeå skall kunna påbörjas redan innevarande budgetår. För dessa objekt har jag läranal utförliga redogörelser i näranda proposilion.

I gällande investeringsplan bör således föras upp följande ändrade och nya koslnadsraraar, beräknade i prisläget den 1 april 1970.

 

Uppsala

Kr.

Nybyggnader på Artillerifällel

100 420 000

Umeå

 

Nybyggnad för icke-laborativa institutioner

15 300 000

Jag heraställer all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

att lill Byggnadsarbeten vid imiversiteten och vissa högskolor m. m. på tiUäggsstat III lill riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa ell investeringsanslag av 25 000 000 kr.

Vad föredragandena sålunda raed insläraraande av stats­rådets övriga ledaraöler heraställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1971: 75                                                                     23

Bilaga 7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON.

Chefen för jordbruksdeparteraentet, statsrådet Bengtsson, anraäler de ärenden under jordbmksdeparleraenlels handläggning sora angår utgifter på tiUäggsstat III lill riksslaten för budgetåret 1970/71 och an­för.

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

[1] A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl reservationsanslag av 2 railj. kr. På tiUäggsstat II har anvisats ytterligare 1 railj. kr. Inbegripet reserva­tion vid budgetårets ingång finns därmed totalt 3 293 000 kr. disponi­belt på anslaget under detta budgetår. Av detla belopp har frara till den 31 januari 1971 använts 2,1 railj. kr. Kostnaderna för de utred­ningar sora f. n. pågår beräknas för liden februari—juni 1971 till ca 2,1 milj. kr. Även om största möjliga sparsarahel iakttages räcker inte redan anvisade raedel för pågående utredningar. Etl ytterligare rae­delsbehov härför på 1 railj. kr. föreligger således. Vidare behövs medel för nytillkommande utredningsarbete rörande bl. a. omhändertagande och behandling av kemiskt avfall ra. m. För delta ändamäl beräknas medelsbehovel lill 1,5 milj. kr.

Kungl. Maj:l har i beslut den 29 juni 1970 medgivit all kommittén för planering av turistanläggningar och frduftsområden m. m. fär disponera högst 1 milj. kr. för projektering av utbyggnad av anlägg-

 

Prop. 1971: 75                                                        24

ningar för friluftsliv och turism inora ell område i västra Järatiand. Medlen skulle förskottsvis ulgå från del för budgetåret 1970/71 an­visade förslagsanslaget Oförutsedda utgifter. Av praktiska skäl bör saratliga kostnader för denna koramillés arbete ulgå från sararaa an­slag. Del för projekteringsarbeten beräknade beloppet bör med hänsyn härtill bestridas från förevarande anslag sora därför behöver tillföras ytterligare 1 railj. kr.

På grund av det anförda behövs på detta anslag sararaanlagt ytter­ligare 3,5 miij. kr. Jag hemsläller atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen alt tUl Kommittéer m. m. på lilläggsslat III till riksstalen för bud-cetåret 1970/71 anvisa ell reservationsanslag av 3 500 000 kr.

F. Rennäring

[2] F 2. Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande. På rikssla­ten för budgetåret 1970/71 är under förevarande rubrik uppfört ell reser­vationsanslag av 100 000 kr.

Lantbruksstyrelsen har i raars 1970 tillsall en särskUd arbetsgrupp raed uppgift bl. a. all lägga frara förslag ora orafatlningen och utforra­ningen av den intensifierade upplysningsverksarahet sora bör ske i an­slulning till ny rennäringslagstiflning. Verksamheten beräknas kosta ca 370 000 kr. Däri ingår sju Ireveckorskurser lill en beräknad kostnad av 175 000 kr. som arbetsmarknadsverket förklarat sig villigt all svara för. Av redan anvisade raedel kan 53 000 kr. disponeras för atl genomföra den speciella upplysningsverksamheten. Styrelsen heraställer därför alt återstående belopp på 140 000 kr. ställs liU styrelsens förfogande.

1964 års rennäringssakkunniga har i sitt belänkande Rennäringen i Sverige (SOU 1968: 16) föreslagU all i saraband raed den nya lagstift­ningens ikraftträdande etl engångsanslag bör ulgå av budgelraedel lill Svenska saraernas riksförbund av 150 000 kr. för upplysningsverksarahet ra. ra.

Departementschefen

Jag har tidigare anmält förslag till ny lagstiftning om renskötsel m. ra. (prop. 1971: 51). Förslaget innebär bl.a. atl nya bestäraraelser pä ren­näringens område och ny statiig organisation för handläggningen av rennäringsfrågor genomförs den 1 juli 1971. Jag anser del angeläget all rennäringsulövarna snarast får del av de nya bestämraelserna. Denna information och rådgivning måste påbörjas redan under innevarande budgetår. Lantbruksstyrelsen har för ändamålet tUlsalt en särskild ar­betsgrupp. För dennas verksarahet beräknar jag ytterligare 140 000 kr. utöver det belopp av 53 000 kr. sora kan disponeras för arbetsgruppens

 

Prop. 1971: 75                                                                       25

verksarahet av redan anvisade medel. Svenska samernas riksförbund bör erhålla ell engångsbidrag av 150 000 kr. för upplysningsverksamhet bland rennäringsulövare. Jag hemsläller därför alt Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

atl till Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande på till-läggsstat III till riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa ell re­servationsanslag av 290 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[3] 21. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. För inneva­rande budgetär har under förevarande anslagsrubrik anvisats ell in­vesteringsanslag av 6 328 000 kr. all disponeras i enlighet raed en in­vesteringsplan, sora upptar av riksdagen godkända koslnadsraraar för de i planen ingående objekten. På tUläggsstat II har för ifrågavarande ändaraål vidare anvisats elt investeringsanslag av 5 milj. kr. (prop. 1971: 2, JoU 1971: 3, rskr 1971: 18).

Byggnadsstyrelsen hemsläller all följande byggnadsobjeki las upp i investeringsplanen för budgetåret 1970/71.

Lantbrukshögskolan Ultuna

Undervisningshus och aula. Genom beslut den 25 februari 1966 upp­drog Kungl. Maj:l ål styrelsen alt på grundval av redovisat förslag till byggnadsprogram utföra projektering t. o. ra. färdigställande av för­slagshandlingar av undervisningshus och aula vid lantbrukshögskolan, Ultuna. Med skrivelse den 9 oktober 1967 underställde styrelsen Kungl. Maj:ls prövning förslagshandlingar för nybyggnaden. Programytan upp­gick lill 1 435 m2.

Byggnadsobjeklel anraäldes för riksdagen i prop. 1970: 37 (s. 49). I propositionen raeddelades, all styrelsen i skrivelse den 9 februari 1970 anraält planer alt förlägga undervisningshuset och aulan på annan plats inora orarådet än tidigare avselts. Della ansågs nödvändigt med hänsyn till att grundförhållandena på den ursprungliga platsen visat sig ogynn­sararaa och till all den nya placeringen ger bättre raöjligheter till ut­byggnad. I propositionen frarahölls atl dessa förhållanden tiUsararaans raed förslaget ora förläggning av veterinärraedicinsk forskning och ut­bUdning till Ullunaorarådel innebar atl byggnadsprogrararael borde ses över sä atl projektet kunde redovisas för riksdagen under budgetåret 1970/71. Genora beslut den 27 raaj 1970 uppdrog Kungl. Maj:l ål styrel-

 

Prop. 1971: 75                                                                        26

sen all raed hänsyn lill nämnda omständigheter se över byggnadspro­graramet och kostnadsberäkningen samt skyndsamt komraa in tUl Kungl. Maj:t raed bygghandlingar för nybyggnaden.

För all, såsora förutsattes i prop. 1970: 37, raöjliggöra redovisning för riksdagen under budgetåret 1970/71 av undervisningshusel och aulan har styrelsen den 23 noveraber 1970 till Kungl. Maj:l komrait in med för­slagshandlingar för byggnaden. Det nya lokalprograramel omfattar en aula raed 600 platser saml föreläsningssalar, ritsalar, räknesalar och seminariemra. Den totala prograraylan utgör 2 540 ra-. Kostnaderna för byggnadsförelaget beräknas till 6 railj. kr. enligt prislägel den 1 april 1970.

Departementschefen

Den föreslagna nybyggnaden av undervisningshus och aula orafattar undervisningslokaler för lantbrukshögskolans Ullunadel och de veleri­närraedicinska institutioner sora i enlighet raed 1970 års riksdagsbeslut koraraer atl förläggas lill Ultuna. Den i byggnaden planerade aulan raed 600 platser skall användas för föreläsningar raed stora grupper, försöks-ledarraölen, kongresser och övriga aktiviteter sora kräver stort antal sittplatser. Bygghandlingar utarbetas f. n. inora byggnadsstyrelsen. Jag har inget alt erinra raot den redovisade kostnadsberäkningen pä 6 railj. kr. enligt prisläget den 1 april 1970. Objektet bör raed näranda kostnads­rara las upp i investeringsplanen.

Utgifterna under innevarande budgetår för ovan nämnda byggnads-objekt bör rymraas inom del lill byggnadsarbeten vid jordbrukets hög­skolor ra. ra. anvisade investeringsanslagel. Jag förordar därför all ut­gifterna får bestridas av tillgängliga raedel under anslaget.

Jag heraställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

all godkänna vad jag i det föregäende förordai angående beslridan-.    de av utgifterna för visst byggnadsobjekt vid lantbrukshögsko­lan.

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[4] 7 c. Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantbrukets yrkessko­lor. Något anslag med denna rubrik finns inle upplaget i riksstalen för innevarande budgetår. 1947 års riksdag anvisade för budgetåret 1947/ 48 etl investeringsanslag av 1 milj. kr. till Lån för anskaffande av skol­jordbruk vid lantmanna- och lanthushållsskolor. Enligt medgivanden sora lämnats av riksdagen vid flera tillfällen har anslaget fåll användas frara t. o. ra. budgetåret 1969/70 lill Lån för anskaffande av skoljord­bruk vid lantbrukets yrkesskolor.

Långivningen reglerades i kungörelsen (1948: 676) angående lån för

 

Prop. 1971: 75                                                                       27

anskaffande av skoljordbruk vid lantbrukets yrkesskolor (ändrad se­nast 1968: 371). Kungörelsen upphörde atl gälla vid utgången av juni 1970. Bestäraraelserna gäller dock fortfarande i fråga om lån sora be­viljats före den 1 juli 1970. Ej utnyttjat anslagsbelopp uppgick då till 306 500 kr.

Kungl. Maj:t beviljade den 27 raaj 1970 Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap lån med 182 000 kr. från ifrågavarande anslag. Pä grund av svårigheter all få fram säkerheter ra. ra. kunde lånet inle betalas ul innan räkenskaperna hade avslutals för budgetåret 1969/70.

För del av Kungl. Maj:l beviljade lånet bör raedel anvisas på lill-läggsstal III lill riksstalen för budgetåret 1970/71.

Jag heraställer atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

atl lill Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantbrukets yr­kesskolor pä lilläggsslat III lill riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa etl investeringsanslag av 182 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av stats­rådels övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

 

 

Prop. 1971: 75                                                                     29

Bilaga 8

HANDELSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko­nungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.

Närvarande: statsministem PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIIER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON.

Tf. chefen för handelsdeparteraentet, statsrådet Sven-Eric Nilsson, anraäler de ärenden under handelsdeparteraentets handläggning som angår utgifter på lilläggsslat III till riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

TIONDE HUVUDTITELN

A. Handelsdepartementet m. m.

[1] A 5. Kommittéer m. m. TiU ändamålet har för budgetåret 1970/71 anvisats elt reservationsanslag av 1,5 railj. kr. (prop. 1970: 1 bU. 12, SU 1970: 10, rskr 1970: 10). Reservationen från föregående budgetår uppgick den 1 juli 1970 till 389 206 kr.

Under tiden den 1 juli 1970—den 31 januari 1971 var belastningen på anslaget 1 043 478 kr. För utredningsverksamheten beräknas för hela budgetåret 1970/71 gå åt ca 2,1 milj. kr. Elt ytterligare raedels­behov föreligger således ora 200 000 kr.

Jag heraställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

atl tUl Kommittéer m. m. på lilläggsslat III till riksstalen för bud­getåret 1970/71 anvisa etl reservationsanslag av 200 000 kr.

 

Prop. 1971: 75                                                                      30

KAPITALBUDGETEN

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

[2] 6. Förrådsanläggningar m. m. Under denna rubrik har för inneva­rande budgetår anvisats ell investeringsanslag av 3 795 000 kr.

Överstyrelsen för ekonoraiskt försvar har i skrivelse den 21 januari 1971 hemställt atl under anslaget anvisas 622 000 kr. på tUläggsstat för innevarande budgetär.

Överstyrelsen har för sararaanlagt 8 515 000 kr., sora anvisats under budgetåren 1965/66—1968/69, låtit uppföra en lagringsanläggning för flygdrivmedel. Pä grund av icke förutsedda dåliga mark- och grund­vattenförhållanden har den slutiiga byggkostnaden blivit 622 000 kr. högre än beräknat.

Departemenlschefen

De uppkorana merkostnaderna för anläggningen har inle kunnat för­utses. Jag förordar all raedel för all bestrida kostnadema anvisas under förevarande anslag.

Jag hemsläller atl Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att till Förrådsanläggningar m. in. på lilläggsslat III till riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa etl investeringsanslag av 622 000 kr.

Vad föredraganden sålunda raed insläraraande av stats­rådels övriga ledamöter hemslälll bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1971: 75                                                                     31

Bilaga 9

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko­nungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.

Närvarande: slalsrainistern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgif­ter på tiUäggsstat III till riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

ELFTE HUVUDTITELN

B. Arbetsmarknad m. m.

[1] B 3. Allmänna beredskapsarbeten m. m. Under denna rubrik har på riksslaten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 380 railj. kr., varav förslagsvis 100 railj. kr. atl avräknas raot autoraobil­skattemedlen. På lilläggsslat II till samraa riksslat har riksdagen efler heraställan av Kungl. Maj:t anvisat etl anslag av 50 ihUj. kr., varav förslagsvis 25 milj. kr. atl avräknas raot auloraobUskalleraedlen (prop. 1971: 1 bU. 13 s. 59, prop. 1971: 2 bU. 6, InU 1971: 1, rskr 1971: 19). På riksslat och lilläggsslat har därraed anvisats sararaanlagt 430 milj. kr. Härav avser 325 railj. kr. beredskapsarbeten. För beredskapsarbe­ten har vidare under anslaget SärskUda beredskapsarbeten ra. ra. be­räknats 323 railj. kr. Sararaanlagt 648 railj. kr. slår sålunda till förfo­gande för beredskapsarbeten inora raraen för de båda anslagen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i skrivelse den 18 deceraber 1970 be­gärt alt — utöver tidigare begärd ökning raed 75 railj. kr. — ytter-

 

Prop. 1971: 75                                                         32

ligare 55 railj. kr. anvisas för budgetåret 1970/71 under anslaget All­raänna beredskapsarbeten ra. ra., därav 50 raUj. kr. för allraänna be­redskapsarbeten och 5 railj. kr. för industribestäUningar. Styrelsen an­för atl raan mol bakgmnden av länsarbetsnämndernas rapporter i mil­len av december 1970 sannolikt har all räkna raed en ytterligare upp­gång i den registrerade arbetslösheten under vintern. Med hänsyn lill den splittring sora karakteriserar arbelsraarknadsläget anser styrelsen atl tendenserna lill ökad arbetslöshet i första hand bör raölas med se­lekliva åtgärder såsom intensifierad förmedlingsverksarahel saral punkt­insatser i förra av ökad arbetsraarknadsulbUdning, ökad sysselsättning i beredskapsarbetena saral en ökning av induslribeställningarna. Sty­relsen finner del nödvändigt alt utvecklingen noggrant följs så all raan i lid kan vidta de ytterligare åtgärder sora kan bli erforderliga för att hålla tillbaka arbetslösheten.

I fråga ora beredskapsarbeten anser styrelsen utvecklingen på arbets-raarknaden motivera en ökning i storleksordningen 250 000 dagsver­ken utöver de ca 3 100 000 dagsverken i allraänna och särskilda bered­skapsarbeten som styrelsen tidigare räknat med och sora raotsvarar i storl sett sararaa dagsverksvolyra som under budgetåret 1969/70. En­ligt styrelsens beräkningar erfordras för allmänna och särskilda bered­skapsarbeten under innevarande budgetär tillhopa 723 mUj. kr.

För statliga industribeställningar disponerar styrelsen för innevarande budgetår 5 railj. kr. under anslaget Allraänna beredskapsarbeten ra. ra. Sådana beställningar görs bl. a. i syfte att förskjuta varslade nedlägg­ningar så alt oraställningen av personalen kan ske vid en ur arbels-raarknadssynpunkl lämplig tid. Anspråken på denna anslagspost har en­ligt styrelsen stigit under hösten på grund av den stora omfattning som varslen tagit. För att kunna möta liknande situationer under första halv­året 1971 är det enligt styrelsens raening nödvändigt all under innevaran­de budgetär kunna disponera ytterligare 5 raUj. kr. för detla ändaraål.

Anslaget till Allmänna beredskapsarbeten m. ra. behöver sålunda to­talt ökas raed 55 railj. kr.

Departementschefen

Sora jag närraare har redovisat i årets slatsverksproposition kunde under budgetåret 1969/70 drygt 1,1 milj. dagsverken utföras i form av allmänna beredskapsarbeten tiU en bidragskostnad av 329 milj. kr. inkl. sociala kostnader. För innevarande budgetår slår — inkl. de raedel som har anvisats på tUläggsstat II — 325 milj. kr. till förfogande för mot­svarande ändaraål. Med forlsall inriktning på dagsverksbilUga projekt bör detla belopp ge ulryrarae för ungefärligen sarama dagsverksvolym sora under föregående budgetår. Antalet sysselsatta i allraänna bered­skapsarbeten har under den hillills gångna delen av budgetåret varit lägre än vid motsvarande tid föregående budgetår, vilket fraragår av

 

Prop. 1971: 75                                                         33

följande sararaanställning, sora avser railten av resp. raänad (avrundade tal).

 

 

1969/70

1970/71

juli

2 300

2 000

sept.

2 500

2 300

nov.

3 100

2 500

jan.

3 900

3 100

febr.

4 600

3 700

Förslagel all tillföra anslaget Allraänna beredskapsarbeten ra. ra. yt­terligare raedel för beredskapsarbeten kan jag därför inle förorda.

I fråga ora de särskilda beredskapsarbetena — sora ofta är nära sara­ordnade raed de allraänna — har däreraot behovet av särskUda insatser för äldre och svårplacerade efter hand blivit allt större, vilket fraragår av följande samraanställning av antalet sysselsatta jämfört med raot­svarande månad föregående budgetår (millen av resp. månad, avrunda­de tal).

 

 

1969/70

1970/7

uli

8 500

8 900

sept.

9 700

11000

nov.

10 300

11000

jan.

10 800

13 100

tebr.

12100

15 000

Under budgetåret 1969/70 utfördes ca 2 milj. dagsverken till en bi-dragskoslnad av 294 milj. kr. (inkl. sociala kostnader). För innevarande budgetår har 323 milj. kr. anvisats för motsvarande ändaraål. Med hän­syn lill all vissa koslnadsstegringar har ägt rura saratidigt sora behovet all öka insatserna har gjorl sig starkt gällande finner jag raedelstillgång­en otillräcklig för all medge en nedtrappning av beredskapsarbetena i försvarlig takt under våren. Härtill koraraer att de för innevarande bud­getår beräknade raedlen för arkivarbelen, 79 railj. kr., inte koraraer alt förslå. Redan för budgetåret 1969/70 var utgiften 100 railj. kr. Antalet personer placerade i arkivarbele har därefter ytterligare ökat och upp­gick i januari i år tUl ca 9 300.

Även raed intensiva insatser under den koraraande våren för all be­reda handikappade och andra svårplacerade sysselsättning på den öppna raarknaden lorde raerulgiften bli betydande, vUket i raotsvarande raån inskränker raedelsulryrarael för andra verksamheter som bekostas frän anslaget Särskilda beredskapsarbeten ra. ra.

Jag har i statsverkspropositionen förordai åtgärder för atl snabbare kunna i öppet arbete placera ut personer sora befinner sig i arkivarbete eller annan skyddad sysselsättning. Ökade raedel har begärts för ända­raålet.

I en departemenlsproraemoria (StencU In 1971: 1) har nyligen före­slagils lagstiftningsåtgärder sora syftar lill alt öka äldre personers an-

3    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 75

 

Prop. 1971: 75                                                         34

ställningstrygghet. Förslaget reraissbehandlas f. n. och jag räknar raed atl proposilion i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen inora kort.

I avvaktan på alt här antydda åtgärder skall ge full effekt er­fordras enligt min bedömning ytterligare 25 milj. kr. under anslaget Särskilda beredskapsarbeten ra. m. för innevarande budgetår. Hera­ställan härom gör jag i det följande under punklen 2.

I fråga om industribeställningar har del kraftigt ökade antalet varsel medfört behov av statliga beställningar i vidgad orafallning för alt be­reda arbetsförraedlingen erforderligt rådrum alt skaffa nya arbeten m. ra. eller brygga över tiUfällig nedgång i sysselsättningen hos ell före­lag. Med hänsyn härtill och eftersom fler beställningar kan behöva läg­gas ul bör ytterligare 5 raUj. kr. anvisas pä lilläggsslat för innevarande budgetär.

Jag heraställer alt Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

all lill Allmänna beredskapsarbeten m. m. på lilläggsslat III lill riksslaten för budgetåret 1970/71 anvisa elt reservationsanslag av 5 000 000 kr.

[2] B 4. Särskilda beredskapsarbeten m. m. Med hänvisning lill vad jag har anfört under föregående punkt herasläUer jag, all Kungl. Maj:t före­slår riksdagen

alt till Särskilda beredskapsarbeten m. m. på lilläggsslat III till riks­slaten för budgetåret 1970/71 anvisa elt reservationsanslag av 25 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med inslämraande av statsrå­dets övriga ledamöter hemstäUt bifaUer Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1971: 75                                                                     35

Bilaga 10

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag av protokoUet över industriärenden, håUet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.

Närvarande: stalsrainislern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON.

Chefen för industrideparteraentel, statsrådet Wickraan, anmäler de ärenden under industridepartementets handläggning sora angår utgif­ter på lilläggsslat III till riksslaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN

B. Industri m. m.

[1] B 5. KapitaltiUskott tiU ett nybUdat bolag i VUhelmina. Något anslag för della ändaraål finns inle upptaget i riksstalen för budgetåret 1970/71.

Statsföretag AB

I skrivelse den 19 februari 1971 har Statsföretag AB heraställt alt 4,5 mUj. kr. anvisas sora bidrag till ett industriföretag i Vilhelmina som Statsföretag AB och Coronaverken AB avser atl bUda och äga lill lika delar. Förhandlingar pågår dessutom med en tredje part ora lika del-ägarskap. Statsföretag AB anför i huvudsak följande.

Statsföretag AB har i lokaliseringssyfle träffat en överenskoraraelse med Coronaverken AB om att flytta plasltillverkningen vid Husqvarna Borslfabrik lill VUhelmina och bedriva den inora del nybildade företagel. Della koraraer alt få elt aktiekapital på högst 2 milj. kr. och beräknas sysselsätta drygt 100 personer.

 

Prop. 1971: 75                                                        36

Husqvarna Borstfabrik, sora är belagt dotterbolag till Coronaverken AB, grundades år 1896. Coronaverken AB övertog bolaget år 1958. Till­verkningen, sora tidigare helt utgjorts av borstar, korapletterades under 1950- och 1960-lalen raed plaslarliklar för konsuralionsbrak och för in­duslrielll bruk. Försäljningen av plaslarliklar uppgick år 1970 till 17,5 milj. kr., vilket utgjorde 60 o/o av bolagels totala försäljning.

Orsakerna lill en omlokalisering är i första hand de svårigheter som uppkoraraer vid en utbyggnad av anläggningarna vid Husqvarna Borst-fabrik. Detla förelag har under senare år undergått en kraftig utveckling inom plaslorarådel och har sedan år 1968 ökat sin produktion raed ca 50 o/o. Även lönsarahelen visar en gynnsara utveckling. En utökning av verksarahelen i Huskvarna har av Coronaverken AB bedörats sora raind­re läraplig.

Projektet berör ca 125 av de 325 anställda vid Husqvarna Borslf abrik. Oralokaliseringen beräknas kunna genoraföras ulan större olägenheter för de anställda. Under övergångstiden koraraer arbetskraft frän VUhel-raina alt i erforderlig omfattning beredas utbildning i Huskvarna.

Husqvarna Borslfabrik komraer också all vidareutveckla sin tUlverk­ning av maskiner och verktyg för ytbehandling samt borstar, då de nuva­rande lokalerna är väl lärapade för produktion av denna typ. Möjlighe­terna alt till förelagels lokaler dessutora förlägga annan läraplig verk­samhet är under utredning.

En samrådsgrupp komraer att bildas raed representanter från saratliga personalorganisationer för behandling av de problera sora kan uppkora­ma i saraband med omställningarna vid företaget.

Del nya bolaget i Vilhelmina skall vara elt produktionsbolag som skall leverera plastprodukter lill Coronaverken AB lill elt pris som mot­svarar självkoslnaden, vilket inkluderar marknadsraässig förräntning av det sysselsatta kapitalet. Husqvarna Borslfabrik skall svara för produkt­utveckling, marknadsföring och försäljning saml de kostnader sora hänger samraan därraed.

Enligt ett långsiktigt avtal ålar sig Coronaverken AB all svara för försäljningen av hela produktionen.

Projekteringsarbetet i Vilhelraina komraer all igångsättas snarast un­der våren 1971. Produktionen beräknas vara igång i full skala somraa­ren 1972.

Omlokaliserings- och initialkostnaderna blir dock betydande. Enbart flyttningskostnaderna har beräknats till 3 railj. kr. Förutora oralokalise-ringskostnader räknar raan raed atl adrainislrationskoslnaderna och även transportkostnaderna koraraer all öka.

För all ge del nybildade företaget förulsätlningar för en produktion pä i huvudsak sararaa villkor som tidigare förutsätts i della speciella fall elt särskilt engängsslöd pä 4,5 railj. kr.

 

Prop. 1971: 75                                                                        37

Kapitalbehovet för alt realisera projektet har kalkylerats till ca 18,5 raUj. kr., varav ca 11,5 railj. kr. avser investeringar i industribyggnad, raaskiner och verktyg.

Det har förutsatts att del nya bolaget får lokaliseringsstöd enligt gäl­lande regler för det inre slödorarådet.

Departemenlschefen

Under nästa anslagspunkl lar jag upp frågan ora gruvbrytningen i Slekenjokk och skälen till all denna inle har komrait igång i planerad tid. Med hänsyn till sysselsättningsläget i Vilhelraina kommun har del varit ytterst angeläget att finna etl förelag sora skulle kunna lokali­seras till Vilhelraina och öka arbetstillfällena i orarådet.

Målet har varit all finna en industri som snabbt kan sällas igång och ge sysselsättning för över 100 personer och då helst av annan karaktär än de två verkstadsföretag som nyligen etablerats i Vilhelmina, AB Nord-Kugg och AB Viab, sora vartdera på sikt beräknas sysselsätta ell 40-lal raan.

Del uppställda målet kommer att kunna nås genom den överens­koraraelse sora träffals raellan Statsföretag AB och Coronaverken AB ora att bilda ell förelag i Vilhelraina för tillverkning av plastproduk­ter.

Genora all del tilllänkla bolaget i Vilhelraina till en del skall ägas av Coronaverken AB och produktutveckling och raarknadsföring sker genora Husqvarna Borstfabrik uppnår raan enligt rain mening väsenl­liga fördelar. Förutsättningarna för produktion och avsättning är så långt raöjligt säkrade genom atl man kan använda en redan utbyggd och fungerande utvecklings- och raarknadsföringsorganisation.

Projektet väntas raedföra vissa ökade kostnader. Oralokaliseringskosl-naderna är höga. Administrationskostnader och transportkostnader kom­mer atl öka. För all ge del nya bolaget förutsättningar för produktion på i huvudsak oförändrade villkor vill jag tillstyrka all elt särskilt en-gångsstöd på 4,5 milj. kr. anvisas i detta speciella fall. Stödets karaktär av engångsslöd gör all det — jämte del lokaliseringsstöd sora kan koraraa i fråga — kan betraktas sora det kapitaliserade värdet av framtida fördyringar tUl följd av lokaliseringen och skapar förutsätt­ningar för alt företaget skall kunna drivas raed lönsamhet ulan ytter­ligare slöd i framtiden.

Utredningsmaterialet i ärendet är jag beredd all ställa lill riksdagens näringsulskolts förfogande.

I detla sararaanhang vill jag erinra ora det belopp på 8 railj. kr. sora innevarande budgetår anvisades på kapilalbudgeten som lån till Stats­företag AB för projektet i Slekenjokk (prop. 1970: 1 bil. 15 s. 146, SU 1970: 13, rskr 1970: 13). Eftersom förulsällmngarna för gruvbrytningen förändrats sedan beloppet anvisades, har detta inle utnyttjats och lorde

4    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 75

 

Prop. 1971: 75                                                        38

inte heller komraa atl tas i anspråk. Jag koraraer under nästa anslags­punkl all hemställa alt ytterligare raedel anvisas för intensifierad pro­spektering av Stekenjokkraalraen.

Jag heraställer all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

all lill Kapitaltillskott till ett nybildat bolag i Vilhelmina på tilläggs-stat III till riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa ell reserva­tionsanslag av 4 500 000 kr.

C. Bergsbruk

[2] C 4. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. På riksslaten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats elt reserva­tionsanslag av 18 railj. kr.

Under investeringsanslaget Statliga gruvor ra. m. anvisade 1970 års riksdag (prop. 1970: 1 bU. 15 s. 146, SU 1970: 13, rskr 1970: 13) bl.a. 8 mUj. kr. för elt tills vidare ränte- och araorteringsfritl lån tUl Stats­företag AB. Lånet var avsett sora ersättning ät bolaget för dess åtagan­den all svara för gruvdriften i Slekenjokk under de förutsättningar sora då var kända. Dessa innebar elt underskott i investeringskalkylen på ca 6 milj. kr. Bolaget skulle dessutom belastas raed vissa samhällskost­nader. Näranda belopp på 8 milj. kr. har inte utnyttjats.

Statsföretag AB

I skrivelse den 2 deceraber 1970 har Statsföretag AB föreslagit att förberedelserna för gruvdrift i Slekenjokk avbryts lill dess resultatet av fortsatt prospektering föreligger. Förslaget raotiveras av alt underskottet i investeringskalkylen nu beräknas till 46 railj. kr. I skrivelsen anhåller bolaget all få Kungl. Maj:ts uppdrag all forlsälla prospekleringsarbetel inora orarådet. Bolaget föreslår all denna prospektering finansieras ge­nora utnyttjande av de raedel — 8 milj. kr. — soni 1970 års riksdag anvisat för Slekenjokkpröjektel.

I skrivelse den 24 februari 1971 har Statsföretag AB hemställt, all Kungl. Maj:l uppdrar åt företaget atl i saraårbete raed Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) fortsätta prospekleringsarbetel i enlighet raed ell av LKAB upprättat förslag och all Kungl. Maj:l anvisar sararaanlagt 4 railj. kr. för alt ge­noraföra prospekleringen. Till skrivelsen har Statsföretag AB fogat dels en inom LKAB upprättad redogörelse för bakgrunden till det nu fram­räknade underskottet i investeringskalkylen; dels ell förslag lill intensi­fierat undersökningsprogram beträffande Stekenjokkraalraen. Handling­arna i ärendet innehåller sararaanfatlningsvis följande.

Orsakerna till skillnaderna i lönsarahelsberäkningen sedan år 1969 är i huvudsak tre. En ny raalmberäkning 1970 har visat ätt den tidigare

 

Prop. 1971: 75                                                        39

beräkningen beträffande haller, gränser för brytvärdhet och raöjlighe­lema till selektiv brytning var för opliraislisk. För samraa kvantitet fär­digprodukter krävs sålunda en råmalrasproduklion på 500 000 ton i stället för tidigare beräknade 400 000 lon. Investeringsbeloppet har så­vitt gäller gruvanläggningarna ökat från 87 liU 108 milj. kr. beroende på höjda priser och, framför allt, behovet av ökad råmalrasbrylning. Slutligen har 1969 och 1970 års kostnadsökningar, särskilt i fråga ora lönerna, kunnat beaktas i den nu föreliggande kalkylen. Den föregä­ende kalkylen byggde i sistnäranda avseende på 1968 års driftskost­nadsläge.

De viktigaste kalkylförulsällningarna är i övrigl följande. Kalkylrän-lan har salts till 8 0/0 efter skatt. Kostnaderna har för liden från kalkyl-tidpunkten fram till det första driflsåret antagits sliga raed 8 0/0 per är för löner och i övrigt med 3 0/0 per år. Kostnadsstegringen under gruvdriften har beräknats lUl i genorasnitl 4 0/0 per år. Råraalrasbryl-ningen fömtsatts uppgå lUl 500 000 lon per år raedan fyndighetens hela raalrninnehäll beräknas uppgå tUl 13,5 milj. lon. Härav uttas 8,5 railj. lon raed en genorasnillshall koppar av 1,41 o/q. Det genorasnitl­liga kopparpriset har bedörats till 4 900 kr. per ton under tiden för gruvdriften. Gruvan beräknas ge sysselsättning ål ca 150 personer.

Statsföretag AB har efter sararåd raed SGU utarbetat ell förslag till program för den fortsatta undersökningen av Stekenjokkraalraen. Syftet med prograraraet är i huvudsak alt i gravdriftsprojeklet Slekenjokk kom­plettera beräkningsunderlaget i fråga om raalmbasen.

Prograraraet avses bli genorafört under liden fr. o. ra. den 1 april 1971 t. o. ra. den 30 juni 1973 och innebär följande:

 

Budgetår

Arbeten

Kostnader

1.4—30.6,1971

Borrning med 1—2 maskiner tillsammans ca

I 500 m

Geologi, borrhålsmätningar, analyser, bearbetning

250 000 50 000

300 000

1971/72

Borrning raed  3—4 maskiner, tillsammans ca 9 000 m

Geologi, borrhålsmätningar, analyser, malmbe­räkning

. 1 250 000

250 000 1500 000

1972/73

Borrning med 3—4 maskiner, tillsammans ca 9 000 m

Geologi, borrhålsmätningar, analyser, malm­beräkning

1 250 000 .

250 000 1500 000

 

Summa i 1970 års kostnadsläge

3 300 000

 

Kostnadsökningar

600 000

 

Total kostnad

3 900 000

 

Prop. 1971: 75                                                                        40

Sedan 1971 års arbeten avslutats lorde del enligt Statsföretag AB bU möjligt och lämpligt all ompröva del nu föreslagna prograraraet. Pröv­ningen kan leda lill alt orafallning och inriktning av prograraraet änd­ras.

Departementschefen

Statsföretag AB har raed anlitande av LKAB fortsatt förberedelserna för gruvdrift i Slekenjokk i enlighet raed de riktlinjer sora redovisades i prop. 1970: 1 (bil. 15 s. 148). Statsföretag har nu redovisat LKAB:s nya bedöraning av lönsarahelen av gravdriflen. EnUgl den nya bedöraningen uppgår underskottet i investeringskalkylen till 46 raUj. kr. i stället för 6 railj. kr. sora angavs i prop. 1970: 1 (bU. 15 s. 148).

Del förändrade lägel beror i huvudsak på en ändrad bedöraning av de tekniska förutsättningarna för gruvdrift och på kostnadsutvecklingen. Boliden AB liksora till en början LKAB förutsatte alt brytningen av rå-raalra skulle kunna begränsas lill de relativt rikare partierna av raalra-kroppen. LKAB har emeUertid — bl. a. efler anlitande av experter ulan-för bolaget — i sina senaste beräkningar funnit alt en sådan begräns­ning inle är möjlig. Detta medför én ökad gråbergsinblandning i rå-raalraen och således lägre raetallhaller i rägodset. Därraed ökar bryl-ningskostnaden för utvunnen kvantitet slig. Den årliga brytningen raåste dessutom öka, vUkel leder till större anläggningskostnader.

LKAB har i sin senaste kalkyl beaktat även de kostnadsökningar som blivit kända sedan slutet av år 1969.

Med utgångspunkt från LKAB:s anlaganden ger gruvdriften vid ett genorasnittligl kopparpris på 4 900 kr. per ton ell underskott på 46 raUj. kr. För all underskoll inle skall uppkoraraa fordras atl kopparpriset uppgår till ca 6 200 kr. F. n. Ugger priset på ca 5 700 kr.

Med hänsyn lill nu redovisade lönsarahelsberäkningar för projektet bör förberedelserna tills vidare avbrytas. På grund härav behöver de rae­del som anvisats för lån lill Statsföretag inle tas i anspråk.

Det kan i dagens läge inle uteslutas alt ökad kännedora ora Sleken-jokkraalmens kvantitet och övriga egenskaper kan förändra förutsätt­ningarna för gruvdrift i positiv riktning.

SGU bedriver prospektering inom Slekenjokkorarådel bl. a. för all följa malmen söderut. Denna prospektering bör därför intensifieras.

En förnyad analys av del förväntade framlida kopparpriset bör också genoraföras och beaktas.

Sysselsättningsläget i regionen gör del angeläget alt raan snabbt vin­ner klarhet om gruvdrift kan påbörjas. Jag godtar Statsföretag AB:s för­slag lill program för en intensifierad prospektering. Prograraraet bör kunna ändras raed hänsyn liU frarakorana resultat på sätt bolaget förut­satt. Medelsbehovet för prograraraet har beräknats till 3,9 milj. kr. Jag

 

Prop. 1971: 75                                                        41

räknar med all 400 000 kr. kan täckas inora raraen för anvisade och föreslagna  raedel  under  anslaget  Sveriges  geologiska  undersökning: Prospektering. Härutöver bör pä lilläggsslat anvisas 3,5 railj. kr. Jag heraställer, alt Kungl. Maj:l föreslär riksdagen

all till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering på tUläggs­stat III lUl riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa elt reserva­tionsanslag av 3 500 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD

[3] 14. Lån till Statsföretag AB. Något anslag med denna rubrik finns inle upplaget i riksstalen för budgetåret 1970/71.

Statsföretag AB

Statsförelag AB har i skrivelse den 19 februari 1971 raeddelat all en överenskoraraelse träffals med Coronaverken AB ora att tUlsararaans raed della förelag bilda elt bolag raed placering i Nykroppa. En förut­sättning härför är all riksdagen beviljar Statsföretag AB ett ränte- och araorteringsfritl län på 2,5 railj. kr. för aktieteckning.

Av Statsföretags skrivelse fraragår i övrigl i huvudsak följande. Del nya bolaget fär ett aktiekapital av 5 railj. kr. raed lika fördelning på de båda parterna. Bolaget övertar huvuddelen av den tillverkning av plåt-produkter för byggnadsindustrin sora E. A. Rosengren AB f. n. bedri­ver i Kungsbacka. Överlåtelsen berör inle tillverkningen av värdevalv­dörrar, sora svarar för en årsorasällning av ca 2 milj. kr. Del nya bola­get avses överta även den marknadsförings- och produktutvecklings-organisation sora byggts upp av E. A. Rosengren ÄB. Del nybildade bolaget beräknas sysselsätta ca 200 personer i Nykroppa.

E. A. Rosengren AB är sedan år 1960 etl dotterbolag till Corona­verken AB. Tillverkningen utgörs i huvudsak ay hissdörrar och stål­dörrar. Försäljningsorganisationen orafattar kontor i Slockholra, Göte­borg, Malraö och Sundsvall saral dotterbolag i Köpenharan och Oslo. Orasältningen är något över 20 railj. kr. sora lill ca 90 o/o avsätts på hemraaraarknaden. Denna marknad beräknas f. n. totalt uppgå lill omkring 50 milj. kr. med.en tillväxttakt av ca 5 o/o årligen.

Lönsarahelen kan enligt 1970 års bokslut sora ännu är prelirainärt. anses vara tillfredsställande raen svårigheterna att i Kungsbacka genora­föra nödvändig oraslmklurering och rationalisering av verksarahelen motiverar en oralokalisering.

Flyttning av verksarahelen till Nykroppa beräknas kunna påbörjas

 

Prop. 1971: 75                                                        42

under vintern 1971/72. Produktion i full skala avses kunna börja under soraraaren 1972.

En sararådsgrupp koraraer atl bildas raed representanter från sarat­liga personalorganisationer för behandling av de problera som kan upp­korama i saraband med oraställningarna vid företagel.

Kapitalbehovet i det nya företaget beräknas till sararaanlagt ca 24 railj. kr. Härav avser ca 7,5 railj. kr. byggnader och raark, ca 6 railj. kr. lager och förråd saml ca 3 milj. kr. kostnader föranledda av omlokalise­ringen. Återstoden hänför sig tUl maskiner och övrig utrustning saml rörelsekapital.

Utöver aktiekapitalet avses finansieringen ske genom lokaliserings­stöd och upplåning.

Statsföretag AB bedöraer del nya företaget sora på sikt lönsaral. Ora-lokaliserings- och initialkostnaderna blir dock betydande. I enlighet raed de av statsraakterna godkända riktlinjerna för sin verksarahet (prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr 1969:381) begär Statsföretag AB ett ränte- och araorteringsfrilt lån på 2,5 milj. kr. för teckning av aktier. Ränte- och amorleringsfrihelen skall gälla så länge utdelning inle er­hålls.

Departementschefen

Arbelsraarknadsläget i Nykroppa blir raycket ansträngt, när Udde-holras AB inora etl par år har genomfört pågående avveckling av järn­verket i Nykroppa, vilket i dag sysselsätter ca 400 personer. Redan tidi­gare har antalet anställda vid järnverket minskal med 200. Även annan förelagsnedläggelse har nyligen skett på orten.

I della läge bör målet vara alt tUlföra Nykroppa ny verksarahet av sådan art att den friställda arbetskraften snabbt skall kunna erbjudas arbete av ungefär samraa slag som den förut hafl. Härigenora underlät­tas den personliga omställningen och därraed också produklionsstar-ten för ett nytt företag.

Jag ser därför överenskoraraelsen raellan Statsföretag AB och Corona­verken AB sora en väsentlig insats i sysselsättningsskapande syfte. Mol bakgrund av alt de hittillsvarande försöken atl raed lokaliseringspoli­tiska raedel stimulera privat nyetablering till Nykroppa inle givit tUl­räckliga resultat, förefaller omlokaliseringen vara en läraplig lösning.

Jag finner det vara en stor tillgång för det nya företagel all del kan överta en färdig organisation för såväl produktutveckling sora mark­nadsföring. Samgåendet med Coronaverken AB innebär att kontinuiteten bibehålls.

Statsföretag bedömer del nya förelaget sora på sikt lönsaral, raen flyttningen av tillverkningen från Kungsbacka lill Nykroppa raedför helt naturligt betydande kostnader. DärtUl koramer all under en relativt

 

Prop. 1971: 75                                                        43

lång inkörningsperiod någon avkastning på aktiekapitalet inle lorde kun­na påräknas. Utredningsmaterialet i ärendet är jag beredd att ställa lill förfogande för riksdagens näringsulskott.

Mol denna bakgrund finner jag del skäligt atl Statsföretag erhåller del lån sora förutsätts i överenskoraraelsen raed Coronaverken. Lånet bör löpa ulan ränta och vara araorteringsfritl lill dess vinstutdelning sker. Därefter bör ränta ulgå och araortering ske. Suraraan av ränta och araor­lering bör inte överstiga den utdelning Statsföretag erhåller. Dessa vill­kor slår väl i överenssläraraelse med de av riksdagen godkända riktlinjer­na i prop. 1969: 121 angående elt statligt förvallningsbolag ra. m.

Jag heraställer all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

all lill Lån till Statsföretag AB på lilläggsslat III lill riksslaten för budgetåret 1970/71 anvisa ell investeringsanslag av 2 500 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med inslämraande av statsrådets övriga ledaraöler heraställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

 

 

Prop. 1971: 75                                                                     45

Bilaga 11

AVSKRIVNING AV

NYA KAPITALINVESTERINGAR

utdrag av  protokoUet  över finansärenden,  hållet inför Hans  Maj:t Konungen  i  statsrådet  på   Stockholms  slott  den   12  mars   1971.

Närvarande: statsrainistern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga ora anslag lill avskrivning av nya kapitalinvesteringar på lilläggsslat III lill riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på lilläggsslat I till gällande riksslat, dels på tiUäggsstat II, dels ock på till-läggsslat III. I enlighet raed de principer sora hittiUs tillärapats bör nu, då avskrivningsbehovel för de olika investeringarna kan överblickas, för­slag ora erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkoraraa eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena förulsätler jag, all ve­derbörliga liUägg och järakningar vidtas av riksdagen.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för förvaltningsbyggnader 25 0/0 av anläggningskostnaden och för byggna­der för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 0/0. In­vesteringar i mark avskrivs inte.

Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggs-stat uppföras i enlighet raed följande sararaanställning.

 

Prop. 1971: 75                                                        46

Investering kr.

Avskrivning kr.

4 000 000

1 000 000

3 950 000

1975 000

375 000

94 000

2 400 000

600 000

;5 000 000

12 500 000

5 000 000

2 500 000

Anslag

Justitiedeparteraentel:

Byggnadsarbeten för dorastolsväsendel

Försvarsdeparteraentet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens civil­försvarsskolor

Koraraunikationsdeparleraentet:

Byggnadsarbeten för raeleorologiska observationsstationer ra. m.

Utbildningsdeparleraenlel:

Byggnadsarbeten för vissa kullurändaraål      2 400 000 Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor ra. ra.

Jordbruksdeparteraentet:

Byggnadsarbeten vid jordbrukels hög­skolor m. ra.

Handelsdeparteraentet:

Geraensam adrainislralionsbyggnad för

Svenska turisttrafikförbundet ra. fl.    304 000       76 000

Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond skall enligt gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonraäs-sigt tiU 50 o/o av investering i kasernbyggnaders delfond, raedan total avskrivning tiUärapas för befästningars delfond. Investeringar i raark avskrivs inte.

På lilläggsslat I har för ersättningsbyggnader m. ra. vid Livregemen­tets husarer och Skaraborgs pansarregeraente under kasernbyggnaders delfond anvisats ell investeringsanslag av 1 395 000 kr. Avskrivnings­anslaget bör las upp raed 698 000 kr.

Statens utlåningsfonder. På lilläggsslat I har till fiskerilånefonden an-visals 3 railj. kr. Eftersom de lån som utgår från denna fond under viss lid är räntefria och därefter förutsätts löpa med en ränta av 5 o/o, bör med hänsyn till att förrällningskravet för statens investeringar fastställts till 6 3/4 o/o denna investering skrivas av raed 1 148 000 kr.

Fonden för låneunderstöd. På tiUäggsstat I togs upp ett anslag för lån lill Täby Galopp AB raed 2 250 000 kr. och på lilläggsslat II elt an­slag för tillskoll till Aktiebolaget Svensk laboratorieljänsl raed 520 000 kr. Avskrivningsanslagen bör las upp med 2 250 000 resp. 520 000 kr.

För lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantbrukels yrkesskolor har pä lilläggsslat III lagils upp elt investeringsanslag av 182 000 kr.

 

Prop. 1971: 75                                                        47

Lånet löper raed en ränta av 3,25 0/0. Avskrivningsanslaget bör med hänsyn till statens förräntningskrav las upp raed 94 000 kr. På tilläggs-stal II har lagils upp ett anslag om 5,3 milj. kr. till räntefria län lill bostadsbyggande. Ur anslaget utgår delvis räntefria lån, delvis lån som är räntefria under tio är och därefter föratsatts löpa raed norraalränla. Jag beräknar avskrivningsbehovet till 75 0/0 och lar upp elt avskriv­ningsanslag på 3 975 000 kr.

På tiUäggsstat I har anvisats 2,7 railj. kr. för län till Stigtex AB. Lånet är räntefritt tre år av en tioårsperiod. Anslaget bör därför skrivas av med tre tiondelar, dvs. raed 810 000 kr. För lån till Statsföretag AB har på tiUäggsstat I anvisats 2 railj. kr. och på tiUäggsstat III tagils upp 2,5 raUj. kr. Med hänsyn liU att man inte kan bedöma den exakta tiden för ränlefrihelen bör schablonmässigt 50 0/0 skrivas av och avskrivnings­anslagel alltså tas upp raed totalt 2 250 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts heraställer jag, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

all lill Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna

fonder på lilläggsslat III lill riksstalen för budgetåret 1970/71

anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

Byggnadsarbeten för domstolsväsendet        1 000 000

Försvarsdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvars­
skolor                                                     1 975 000

Kommunikalionsdeparlementel:

Byggnadsarbeten för meteorologiska

observationsstationer ra. m.                          94 000

Utbildningsdeparleraentet:

Byggnadsarbeten för vissa kullurändamål         600 000

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa

högskolor m. ra.                                      12 500 000

Jordbruksdeparteraentet:

Byggnadsarbeten vid jordbrakets högskolor

ra. ra.                                                    2 500 000

Handelsdeparteraentet:

Geraensam adrainislralionsbyggnad för Svenska

turisttrafikförbundet m. fl.                             76 000

 

Prop. 1971: 75                                                                     48

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond:

Ersättningsbyggnader m. m. vid Livregementets

husarer och Skaraborgs pansarregeraente       698 000

Statens utlåningsfonder

Jordbruksdeparteraentet:

Fiskerilånefonden                                      1 148 000

Fonden för låneunderstöd

Jordbruksdeparteraentet:

Lån till Täby Galopp AB                              2 250 000

Tillskoti till Aktiebolaget Svensk

laboratorieljänsl                                          520 000

Län för anskaffande av skoljordbruk vid

lantbrukets yrkesskolor                                 94 000

Inrikesdepartementet:

Räntefria lån till bostadsbyggande                3 975 000

Industridepartementet:

Lån tiU Stigtex AB                                      810 000

Lån till Statsföretag AB                              2 250 000

Vad föredraganden sålunda med inslämraande av statsrådets övriga ledaraöler heraställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta GyUensten

 

Prop. 1971: 75

49

Bilaga 12

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat III

till riksstaten för budgetåret 1970/71

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

//. Justitiedepartementet A   8    Koraraittéer ra. m., reservationsanslag

IV. Försvarsdepartementet

O   1    Reglering av prisstegringar

O   7    Kostnader för svenska FN-styrkor ra. ra., reser­vationsanslag

V. Socialdepartementet A   2    Koraraittéer ra. ra., reservationsanslag D   2    Bidrag till anordnande av barnstugor, reserva­tionsanslag

VIL Finansdepartementet

E 16   Preraiering av visst frivilligt sparande, förslags­anslag

VIII.  Utbildningsdepartementet A   2    Kommittéer ra. ra., reservationsanslag E 64   Inredning och utrustning av lokaler vid univer­sitet, högskolor ra. ra., reservationsanslag

IX. Jordbruksdepartementet A   3    Kommittéer m. m., reservationsanslag F   2    Rådgivningsverksamhet för rennäringens främ­jande, reservationsanslag

X. Handelsdepartementet A   5    Kommittéer ra. m., reservationsanslag

800 000

270 000 000

10 000 000 280 000 000

600 000

10 000 000 10 600 000

14 500 000

3 000 000

7 000 000 10 000 000

3 500 000

290 000 3 790 000

200 000

 

Prop. 1971: 75                                                         50

XI. Inrikesdepartementet

B 3 Allraänna beredskapsarbeten m. ra., reservations­
anslag                                                    5 000 000

B 4 Särskilda beredskapsarbeten ra. m., reservations­
anslag                                                   25 000 000

30 000 000

XIII. Industridepartementet

B 5 Kapitaltillskott till etl nybUdat bolag i Vilhel­
mina, reservationsanslag                            4 500 000

C   4    Sveriges geologiska undersökning: Prospektering,

reservationsanslag                                    3 500 000

8 000 000

Suraraa egentiiga statsutgifter   357 890 000

B. Utgifter för statens kapitalfonder

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

B. Statens allmänna fastighetsfond

Jusliliedeparteraenlet: 2 a    Byggnadsarbeten för domstolsväsendet (II: 2 a),

reservationsanslag                                    1 000 000

Försvarsdepartementet:
8 a     Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvars-
skolor (II: 8 a), reservationsanslag                     1 975 000

Komraunikationsdeparlemenlel:
Ila     Byggnadsarbeten   för   raeleorologiska   observa­
tionsstationer m. ra. (II: 11 a), reservationsanslag    94 000

Utbildningsdeparleraentet: 16       Byggnadsarbeten för vissa kullurändaraål (II:

17), reservationsanslag                               600 000

18                                                        Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa hög­
skolor ra. ra. (II: 20), reservationsanslag     12 500 000

Jordbruksdeparteraentet:

19    Byggnadsarbeten vid jordbrakets högskolor

ra. ra. (II: 21), reservationsanslag               2 500 000

Handelsdeparteraentet:
19 a     Geraensara adrainisttalionsbyggnad för Svenska
turisttrafikförbundet  ra. fl.   (II: 21   a),   reserva­
tionsanslag                                                        76 000

18 745 000

 

Prop. 1971: 75                                                        51

C. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond:

1 Ersättningsbyggnader m. ra. vid Livregementets
husarer och Skaraborgs pansarregeraente (III:
6 a), reservationsanslag                              698 000

D. Statens utlåningsfonder
Jordbruksdepartementet:

3        FiskerUånefonden (IV: 8), reservationsanslag      1148 000

E. Fonden för låneunderstöd
Jordbruksdepartementet:

3 a Lån lill Täby Galopp AB (V: 7 a), reservations­
anslag                                                    2 250 000

3 b Tillskoll till Aktiebolaget Svensk laboratorie­
ljänsl (V: 7 b), reservationsanslag                 520 000

3 c Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lant­
brakets yrkesskolor (V: 7 c), reservationsanslag     94 000

Inrikesdepartementet:

6                                                           Räntefria län lill bostadsbyggande (V: 11), reser-
vationsanslag                                          3 975 000

Industridepartementet:

7             Lån till Stigtex AB (V: 13), reservationsanslag  810 000

8             Lån till Statsföretag AB (V: 14), reservations­anslag    2 250 000

9 899 000

Suraraa utgifter för statens kapitalfonder   30 490 000

Suraraa för driftbudgeten    388 380 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

//. Statens allmänna fastighetsfond
Koramunikationsdeparteraentet:
Ila    Byggnadsarbeten   för   meteorologiska   observa­
tionsstationer m. ra.                                           375 000

Utbildningsdeparleraentet:
20       Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa hög­
skolor ra. ra.                                                  25 000 000

25 375 000

 

Prop. 1971: 75                                                        52

V. Fonden för låneunderstöd
Jordbruksdeparteraentet:
7 c     Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantbru­
kets yrkesskolor                                                182 000

Industridepartementet:
14        Län till Statsföretag AB                          2 500 000

2 682 000

IX. Diverse kapitalfonder
Komraunikationsdeparteraenlel:
3        Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsraateriel ra. ra.      2 300 000

Handelsdeparteraentet: 6       Förrådsfonden för ekonoraisk försvarsberedskap:

Förrådsanläggningar m. m.                           622 000

2 922 000 Summa för kapilalbudgeten   30 979 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1971   710164