Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1971 Prop. 1971: 73

Nr 73

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i den indirekta beskattningen; given Stockholms slott den 19 mars 1971.

Kungl. Maj:l vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag ora vars avlålande till riksdagen föredragande departementschefen herastäUl.

GUSTAF ADOLF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen föreslås, att pälsvaruskatlen och försäljningsskatten på s. k. äkta mattor slopas vid årsskiftet 1971/72 och att försäljningsskatten på guldsmedsvaror då samtidigt sänks från nuvarande 20 "/o tUl 10 »/o.

Vidare föreslås med verkan fr. o. ra. den 1 juli 1971 vissa ändringar av förettädesvis teknisk natur i den särskilda vamskatlen, skatten på mall- och läskedrycker, den s. k. bUaccisen, den aUmänna energiskalten och de särskilda skatterna på motorbränslen samt i följd härav vissa ändringar i tulltaxan.

1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 73

Prop. 1971: 73

2 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt

Härigenom förordnas i fråga ora förordningen (1948: 85) ora för-säljningsskatti,

deb att i 2, 8, 10—13, 15, 18—19, 27 och 29—30 §§ ordet "kontroUstyrelsen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "riksskatteverket" i motsvarande form,

dels att 5, 6 och 25 §§ saml bUagan lill förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §.

1 m o m. Skatten utgår med Skallen utgår raed tio procent
tjugo procent av varans beskalt- av varans beskattningsvärde,
ningsvärde.

/ fråga om varor, som införas till riket av annan än registrerad säljare, skall dock skatten, i den omfattning som av förteckningen framgår, i stället utgå med i förteckningen upptaget belopp för viktenhet.

2 m o m. Den som registrerats
såsom säljare med skattepliktig
försäljning är, i den mån ej annat
av förteckningen framgår, skyldig
att för varje kalenderår erlägga
skatt med minst det belopp vilket
i förteckningen angivits såsom
minimiskatt. Om registreringen
avsett endast en del av året, skall
såsom minimiskatt erläggas vad
av den i förteckningen angivna
minimiskatten belöper på den tid,
som omfattats av registreringen.

Minimiskatten må minskas med belopp motsvarande försäljningsskatten för sådana varor, som försålts under den tid, för vilken minimiskatten beräknas, men som visas hava av säljaren förvärvats

• Senaste lydelse av
2§ 1965:911

8 §1960:427

10—13 och 15 §§1959: 94

18—19 §§1965: 77

27 §1959: 94.

• Senaste lydelse 1965: 77.

= Senaste lydelse 1949:100.

Prop. 1971: 73 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dessförinnan och därvid påförts skatt. För säljare, som bedrivit både skattepliktig och skattefri försäljning, må minimiskatten minskas jämväl med ett belopp motsvarande den försäljningsskatt, som skulle utgått för den skattefria försäljningen därest denna varit skattepliktig.

Har den skattepliktiga försäljningen avsett flera varuslag, för vilka minimiskatten är bestämd till olika belopp, skall minimiskatt erläggas med det högsta beloppet.

6 §* Beskattningsvärdet utgör

a) då varan av registrerad säljare försäljes till konsuraenl: det avtalade vederlaget;

b) då varan av registrerad säljare — i annat fall än under a) avses — försäljes till någon sora icke själv är registrerad säljare: del åsatta försäljningsvärdet;

c) då varan av registrerad säljare ullages från rörelse för annat ändaraål än försäljning: del åsatta försäljningsvärdet;

d) då varan av annan än regi- d) då varan av annan än regi
strerad säljare införes lill riket slrerad säljare införes lill riket

för försäljning: del pris va- för försäljning: det pris varan

ran antages korama all betinga anlages koraraa all betinga vid

vid försäljning till konsument; försäljning lill konsument;

för annat ändamål: varans för annat ändaraål: varans
värde, beräknat enligt 4 § tull- värde, beräknat enligt 4 § tull
taxeförordningen, raed tillägg taxeringsförordningen (1960:
av den å varan belöpande tullen 391), med tillägg av den å va-
ävensom däratöver tjugofem ran belöpande tullen ävensom
procent av del sålunda uträkna- därutöver 11,11 procent av det
de beloppet; saml sålunda uträknade beloppet;

samt

e) dä varan av annan än registrerad säljare försäljes till pris över
stigande det enligt 3 § åsatta försäljningsvärdet: det belopp varraed ve
derlaget överstiger näranda värde.

I fall, varora förraäles i 4 § 1 mom. sista stycket, är beskattningsvärdet lika raed det åsatta försäljningsvärdet.

KontroUstyrelsen äger, i den Riksskatteverket äger, i den om-
omfattning så lärapligen kan ske, fattning så lärapligen kan ske,
föreskriva atl del åsatta försälj- föreskriva atl det åsatta försälj
ningsvärdet skall utgöra beskalt- ningsvärdet skall utgöra beskatt
ningsvärde järaväl vid försäljning ningsvärde järaväl vid försäljning
sora ovan under a) avses. sora ovan under a) avses.

* Senaste lydelse 1952:199.

25 §5 Vid införsel tUl riket av skattepliktig vara, för vilken skatt skall erläggas i saraband raed införseln, skall den skallskyldige, där ej annat nedan stadgas, i samband raed luUlaxeringen av varan lill lullrayndig-heten i två exeraplar avlärana en på tro och heder avgiven deklaration angående varans beskattningsvärde.

Deklaration erfordras icke beträffande vara, för vilken skalt utgår med i förteckningen angivet belopp för viktenhet, ej heller beträffande annan vara därest denna införes till riket för annat ändaraål än försäljning. I fråga om vara som sist sagts skall den skallskyldige i stället till tullmyndigheten avlärana skriftiig försäkran i två exeraplar rörande ändaraålet raed införseln; dock all sådan försäkran icke erfordras om del är uppenbart alt varan införes för annat ändamål än försäljning eller användning i förvärvssyfte.

Deklaration erfordras icke beträffande vara, vilken införes lill riket för annat ändamål än försäljning. I fråga om sådan vara skall den skallskyldige i stället till tullmyndigheten avlärana skriftlig försäkran i två exeraplar rörande ändaraålet med införseln; dock all sådan försäkran icke erfordras ora del är uppenbart all varan införes för annat ändaraål än försäljning eller användning i förvärvssyfte.

Bilaga*

Förteckning över varor för vilka försäljningsskatt skall erläggas

i tulltaxan upptagna under nedanstående lulltaxenuramer

Tulltaxenr Varuslag

Prop. 1971: 73

3 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1941: 251) om särskild vamskatli,

deb att i 3 § 2 mom., 3 a §, 4 § 2 mora., 5—6 §§ och 8 § 4 och 5 raom. ordet "kontrollslyrelsen" i olika böjningsforraer skall bytas ul raot "riksskatteverket" i raotsvarande förra,

deb alt bilagan till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga'

Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas

Tulltaxe- Vamslag nummer

ur 17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao, med undantag av fondantraassor, raandelraassor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

ur 18.06 Choklad och chokladvaror saml andra födoäranen innehållande kakao, med undantag av glass, glasspulver, glasspasta (glassraassa), puddingpulver och färdiga puddingar saral pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för fraraslällning av dryck.

ur 19.08 Biscuits och wafers raed mellanlägg av krära e. d. tUl övervägande delen överdragna raed choklad.

ur 21.07 Konfektyrer, ej hänförliga lill annat nuraraer, med undantag av raässor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

ur 33.06 För personligt bmk avsedda preparat av följande slag:

parfyra, parfyinkräm, loaletlvatlen, rakbalsam och liknande preparat, med undantag av badtUlsatsraedel och preparatet sprit, glycerin och rosenvatten,

puder, puderkrära, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask, sraink och läppstift, med undantag av vitt ströpuder, puderkrära raed pudersubslans ora högst 5 Vo, ofärgat cerat och preparat sora är avsett specielll för behandling av finnar el-

> Senaste lydelse av 3§2mom. 1962:31 3a §1960:426

4 §2 mom. och 5§ 1960:612 6 1965:76 8 och 5 mom. 1960: 612.

' Senaste lydelse 1970: 711.

Prop. 1971: 73

Tulltaxe- Varuslag nummer

ler liknande hudåkoraraa eller för döljande av ärr, födelsemärke eller liknande huddefekl,

preparat för behandling av naglar, med undantag av nagel-lackbortlagningsraedel och nagelvitlpennor, hårvårdspreparal, med undantag av medel för enbart scham-ponering,

preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, hårbort-tagningsmedel,

medel mot transpiration, med undantag av ällikelerpreparal och folvårdsraedel.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1971. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga ora förhållande som hänför sig lill tiden före ikraftträdandet.

Kartong. S. 9, i 8 § insätts andra stycket.

Beskattningsmyndighet är kon-I rollstyrelsen, som även utövar kontroll över tillverkningen. Beträffande skatt, som utgår enligt denna förordning, skall vad i förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning är stadgat äga tillämpning.

Kontrollstyrelsen äger utfärda de föreskrifter rörande redovisning och särskilda konlroUanord-ningar sora styrelsen finner erforderliga för kontrollens utövande.

Det åligger tillverkare atl lämna kontrollstyrelsen de uppgifter som erfordras för upprättande av statistik över tillverkningen och försäljningen av malt- och läskedrycker.

Beskattningsmyndighet är, beträffande vara som tillverkas inom landet, riksskatteverket och, beträffande vara som införes till landet, generaltullstyrelsen.

Riksskatteverket utövar kontroU över tillverkningen och äger utfärda de föreskrifter rörande redovisning och särskilda kon-Irollanordningar som verket finner erforderliga för kontrollens utövande.

Del åligger tillverkare atl lämna riksskatteverket de uppgifter som erfordras för upprättande av statistik över tillverkningen och försäljningen av mall- och läskedrycker.

Beträffande skatt enligt denna förordning för vara som tillverkas inom landet gäller förordningen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning. 46 § nämnda förordning gäller beträffande skatt på vara som införes till landet.

7 §2

Nuvarande lydelse

För lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker skall tillverkare, där ej annat följer av 8 §, erlägga skatt. Skatten utgår för liter med

tolv öre för lagrat lättöl, sextio öre för öl av typ A, en krona trettio öre för öl av typ B,

två kronor för starköl, och trettiotre öre för läskedrycker. Skattskyldigheten inträder, då varan utlämnas från tillverkningsstället eller, såvitt angår öl eller starköl, där förlätes.

Föreslagen lydelse

För lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker skall, där ej annat följer av 8 §, skatt erläggas av tillverkare eller, vid införsel till landet, den som i tullhänseende är att anse som varuhavare. Skallen utgår för liter raed tolv öre för lagrat lättöl, . sextio öre för öl av typ A, en krona trettio öre för öl av typ B,

två kronor för starköl, och trettiotre öre för läskedrycker. Skattskyldigheten inträder för vara, soni tillverkas inom landet, då varan utlämnas från lUlverkningsställel eller, såvitt angår öl eller starköl, där fortares samt för vara, som införes till landet, när införseln sker.

Prop. 1971: 73 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

a) utförts ur riket eller till svensk frihamn ävensom såvitt avser starköl, upplagts på provianteringsfrUager,

b) tUlverkats vid annat tillverk- b) tillverkals vid annat tillverkningsställe eller vid införsel be- ningsslälle eller vid införsel belagts med tull, lagts med skatt,

c) utlämnats som kontrollprov,

d) efter utiämning återinförts tUl lUlverkningsslällels lager och för
vUken avdrag icke gjorts med stöd av bestämmelserna under a)—c)
ovan, eller

e) förstörts utanför liUverkningssläUel, medan varan befunnit sig i till
verkarens besittning.

Riksskatteverket prövar, om och i vad mån avdrag får göras även för drycker, vars försäljning förorsakat den skattskyldige förlust på grund av bristande betalning från köpare.

Vid införsel till landet av starköl i den ordning som avses i 12 § 4 mom. h rusdrycksförsäljnings-förordningen (1954:521) skall skatt ej erläggas.

8 a §

Den, som inför skattepliktig vara till landet, skall erlägga skatt i den ordning som är föreskriven för tull. Skatten skall påföras i hela kronor så att överskjutande öretal bortfaller. Vad som i fråga om tull är föreskrivet om betalningsanstånd, ställande av säkerhet och påföljd för fördröjd eller utebliven betalning äger motsvarande tillämpning på skatten.

Denna förordning trader i kraft den 1 juli 1971.

Prop. 1971: 73 11

5 Förslag tUI

Förordning om ändring i förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon I vissa fall

Härigenom förordnas i fråga ora förordningen (1956: 545) angående orasällningsskatt å raotorfordon i vissa falF,

deb att i 6, 9, 12—15, 20 och 23 §§ ordet "kontroUstyrelsen" i olika böjningsforraer skall bytas ut raot "riksskatteverket" i motsvarande form,

deb alt 1—3 och 5 §§ skaU ha nedan angivna lydelse,

dels all i förordningen skall införas en ny paragraf, 26 §, och närmast före denna paragraf en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 P

För raotorfordon, sora tUlverkas inora riket eller hit införas, skall i de fall sora nedan sägs erläggas orasällningsskalt lUl staten.

Skattepliktiga fordon enligt denna förordning äro personbUar, sådana raed skåp-, slalionsvagns- eller personbUskarosseri utmstade lastbilar, vilkas Ijänslevikt ej överstiger 1 800 kUogram, samt motorcyklar, allt i den mån fordonen icke äro eller tidigare varit upptagna i bUregister.

TUl skattepliktigt motorfordon hänföres även tidigare icke skattepliktigt fordon, som vid registrering upptages i bilregister som motorfordon av sådant slag som angives i andra stycket.

Skall skall icke ulgå

a) för bil, som är inrättad uteslutande för brandväsen eller för transport av sårade eller sjuka;

b) för sådan motorcykel, sora avses i förordningen den 5 raaj 1960 (nr 134) om mopeder; saral

c) för annan raotorcykel, vilken är inrättad såsora invalidfordon och konstruerad för en hastighet av högst 30 kUoraeter i liraraen.

I denna förordning användas I denna förordning användas ut-
uttryck och begrepp i samraa be- tryck och begrepp i sararaa be
tydelse sora i vägtrafikförordning- lydelse sora i vägtrafikförordning
en. Tjänstevikl skaU, där den ej en. Tjänslevikt skall, där den ej
vid beskallningstillfället fraragår vid beskallningsliUfällel fraragår
av lypbesiklningsinstrumenl, be- av lypbesiklningsinstmraent, be-
siklningsinslmment eller lypintyg, siktningsinstrumenl eller lypintyg,
beräknas enligt vägtrafikförord- beräknas enligt vägtrafikförord
ningen eller, där så ej kan ske, ningen eUer, där så ej kan ske,
uppskattas med ledning av vad uppskattas raed ledning av vad

' Senaste lydelse av

6 §1963: 84

9 och ]4§§ 1959:95. ' Senaste lydelse 1962:266.

b) för skattepliktigt raotorfordon, sora införes lill riket av någon sora blivit enligt 12 § registrerad hos kontroUstyrelsen såsora iraporlör, när fordonet levereras till köpare eller uttages från rörelsen ulan saraband raed försäljning; samt

c) för annat skattepliktigt fordon, när del införes till riket.

b) för skattepliktigt raotorfordon, sora införes lill riket av någon som blivit enligt 12 § registrerad hos riksskatteverket såsora ira-portör, när fordonet levereras lill köpare eller uttages från rörelsen utan saraband raed försäljning,

c) för skattepliktigt fordon, som införes lill riket av annan än registrerad, när det införes till riket;

d) i fall, som avses i 1 § tred
je stycket, när fordonet registre-

Prop. 1971: 73 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ning på omsättningsskatt sora ul- farandet vid viss konsumtionsbe-
går i samband med försäljning och skattning är stadgat skall äga lill-
uttag som nu sagls. lärapning på skatt som utgår i fall

som nu sagls.

Beträffande skattepliktig införsel är generaltuUstyrelsen beskallnings-rayndighet. Beslämraelsema i 46 § nyssnäranda förordning skola gälla järaväl vid införsel.

Bestämmelser rörande skattskyldighet vid registrering

26 §*

Vid skattskyldighet enligt 2 § d meddelar riksskatteverket ägaren av motorfordonet beslut om skallepåföring. Skatten skall erläggas genom insättning på riksskatteverkets postgirokonto inom trettio dagar från den dag den skaltskyldige erhållit del av beslutet.

Försummar den skattskyldige att inbetala skatten, kan den på framställning av riksskatteverket omedelbart uttagas genom utmätning.

Det åligger registreringsmyndigheten att utan dröjsmål till riksskatteverket skriftligen anmäla registrering av motorfordon, som medför skattskyldighet enligt denna förordning. Anmälan skall omfatta erforderliga uppgifter för påföring av omsättningsskatt.

Denna förordning träder i krafl den 1 juli 1971.

■ Förutvarande 26 § upphävd 1959: 95

6 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenora förordnas i fråga ora förordningen (1957: 262) ora allraän energiskatt,

dels alt punkten 3 övergångsbestämmelserna till förordningen skall upphöra att gäUa,

deb att i 9 och 11 §§, 15 § 2 mora., 16, 18 och 19 §§, 20 § 1 och 3 mom., 21 och 22 §§, 23 § 1 och 3 mora. och 32 § ordet "kontrollslyrelsen" i olika böjningsforraer skall bytas ut raot "riksskatteverket" i raotsvarande förra,

deb all 6—8, 10, 12—14 §§, 15 § 1 raom., 17 §, 24 § 2 mora. och 25 § 2 mora. samt bUagan tUl förordningen skall ha nedan angivna lydelse,

dels all i förordningen skall införas två nya paragrafer, 3 och 26 §§, av nedan angivna lydelse.

6 §

Den som inom riket producerar skattepliktigt flytande bränsle är skyldig atl hos kontrollstyrelsen vara registrerad såsom producent av dylikt bränsle.

Den som i större orafallning återförsäljer eller förbrukar skattepliktigt bränsle eller håller sådant bränsle i lager må efler ansökan registreras hos kontroUstyrelsen såsom återförsäljare eller förbmkare av dylikt bränsle. När särskUda skäl därtUl äro må även eljest den, som förbrukar skattepliktigt bränsle, efler ansökan re-gistteras.

• Förordningen omtryckt 1964: 350.

• Förutvarande 3 § upphävd 1959: 96.

Den sora inora riket producerar skattepliktigt flytande bränsle eller förbrukar sådant bränsle för framställning av därmed likvärdig vara är skyldig alt hos riksskatteverket vara registrerad såsom producent av skattepliktigt bränsle.

Den sora i större orafallning återförsäljer eller förbmkar skattepliktigt bränsle eller håller sådant bränsle i lager raå efler ans-sökan registreras hos riksskatteverket såsora återförsäljare eUer förbrukare av dylikt bränsle. När särskilda skäl därtill äro raå även eljest den, sora förbrukar skattepliktigt bränsle, efler ansökan registreras.

Skattskyldighet inträder

a) för den som är registrerad enligt 6 §, då bränsle av honom levereras lUl köpare, som icke är sålunda registrerad, eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning, och

b) för den, som ulan alt vara registrerad enligt 6 §, inför bränsle tUl riket, vid införseln.

Skattskyldighet inträder

a) för den sora är eller bort vara registrerad enligt 6 §, då bränsle av honora levereras till köpare, sora icke är registrerad, eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som icke utgöres av depå eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning,

b) för den, som ulan all vara registrerad enligt 6 §, inför bränsle lill riket, vid införseln, och

c) i fall som avses i 7 § andra stycket, då bränslet levereras till köpare eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning.

Prop. 1971: 73 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Skatten för elektrisk krafl skall erläggas av den sora förbrukat kraften.

Skyldighet att redovisa skall Skyldighet att redovisa skall till
lill statsverket inträder då den statsverket inträder då den elek
elektriska kraften distribueras lill Iriska kraften distribueras lill för
förbrukare, som icke är registre- brukare, sora icke är registrerad
rad enligt 11 § (skalleplik- enligt 11 § (skattepliktig
tig distribution), eller då distribution), eller då kraf-
kraflen av den som är sålunda ten av den sora är sålunda re-
registrerad nyttjas i egen rörelse gislrerad nyttjas i egen rörelse
(skattepliktig egenför- (skattepliktig egenför-
brukning). brukning)./ fråga om skyl-

dighet att redovisa skatt skall såsom registrerad anses även den som bort vara registrerad.

Vid skattepliktig distribution skall skallen av förbrukaren erläggas till registrerade distributören, i förekoraraande fall genora icke registrerad distributör. Har producent yrkesraässigt distribuerat kraft liU förbrukare, är producenten raed avseende å distributionen av sådan kraft att anse såsora registrerad distributör.

Har den, sora enligt 11 § registrerats såsora producent, till annan distribuerat elektrisk kraft ulan alt detta skell yrkesraässigt, skall kraften anses vara förbrukad i den förstnämndes rörelse.

13 §

Registrerad distributör åligger att debitera och till statsverket inleverera skatten. Har debiterad skatt ej erlagts, skall den registrerade distributören likväl inleverera ett däreraot svarande belopp, såvida icke annat följer av vad i 25 § 2 raora. d) stadgas.

Vid skattepliktig egenförbruk- I övriga fall skall förbmkaren

ning skall förbrukaren inleverera inleverera skallen till statsverket, skallen lill statsverket.

14 §3

Skallen utgår raed tio procent Skatten utgår för elektrisk kraft

av kraftens beskattningsvärde. för galu- eller vägbelysning med

0,5 öre för kilowattimme och för annan kraft raed tio procent av kraftens beskattningsvärde. Med beskattningsår förslås tiden 1 juli—30 juni.

Beskattningsvärdet är lika med sumraa av de avgifter, som förbrukaren har alt erlägga för den elektriska kraften. I den mån producent eller registrerad distributör själv förbrukar kraften, är beskattningsvärdet lika raed summan av de avgifter, som skulle hava utgått, därest kraften försålts för Ukartad användning sora hos producenten eller distributören. I beskattningsvärdet ingår icke skatt.

» Senaste lydelse 1970: 573.

Kontrollstyrelsen äger även i andra fall än som avses i 15 och 16 §§ föreskriva de avvikelser från stadgandena angående skattens bestämraande, sora raed hänsyn lill särskilda omständigheter raå finnas påkallade, dock atl skatt icke i något fall raå beslämmas all ulgå raed högre belopp än sora eljest skolat följa av bestäraraelserna i denna förordning.

Riksskatteverket äger även i andra fall än som avses i 15 och 16 §§ föreskriva de avvikelser från stadgandena angående skallens bestäraraande, sora med hänsyn lUl särskilda omständigheter raå finnas påkallade, dock all skatt icke i något fall raå bestäraraas all ulgå raed högre belopp än som eljest skolat följa av bestämmelserna i denna förordning.

Utgör vid industriell tillverkning kostnaden för elektrisk kraft mera betydande del av tillverkningskostnaden, må riksskatteverket medgiva skälig nedsättning av skatten.

Prop. 1971: 73 19

Bilaga

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol ................................. 12 kronor för lon

ur 27.01 Stenkolsstybb saml slenkolsbriketter och
liknande fasta bränslen, framsläUda av
stenkol.......................................... 6 kronor för lon

ur 27.02 Bmnkolsbrikeller ..................... 6 kronor för lon

ur 27.04 Koks och koksbriketler............... 14 kronor för lon

ur 27.04 Koksstybb .............................. 6 kronor för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotor....... 25 kronor för m

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor raed en viskosilel i cSl-enheler av:

högst 20 vid 20° C (skalleklass I) 25 kronor för m»

mer än 20 vid 20° C (skalleklass II) .. 16 kronor för ra

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna förordning träder i krafl den 1 juli 1971.

För obeskattat bränsle som registrerad vid ikraftträdandet förvarar på annat försäljningsstäUe för detaljförsäljning än depå inträder skattskyldighet vid ikraftträdandet.

Kartong. S. 19, tulltaxenumren i förteckningen. Står 27.04, 27.10, 27.10, 27.01, 27.01, 27.02 och 27.04. Skall vara respektive 27.01, 27.01, 27.02, 27.04, 27.04, 27.10 och 27.10.

a) bensin ävensom andra mo
torbränslen, sora innehåUa rainst
70 viktprocent bensin (ur luUlaxe-
nuinraer 27.10); samt

b) alkohol (etanut, elylalkohol),
denaturerad, andra acykliska alko
holer ävensom andra än under a)
avsedda blandningar, sora innehål
la sådana alkoholer, aUt under för
utsättning all varorna är avsedda
för användning lill raolordrifl (ur
tulltaxenummer 22.08, 29.04 och
38.19).

Skalt skall dock icke ulgå för mineraloljeprodukl, som införes till riket för alt vid oljeraffinaderi användas uteslulande såsom råvara vid tillverkning av bensin.

a) bensin, annan än kemiskt ren bensin, ävensom andra motorbränslen, som innehålla minst 70 viktprocent bensin (ur tulllaxe-nummer 27.10); saml

b) metylalkohol (metanol), elylalkohol (etanol), propylalkohol, isopropylalkohol och andra än under a) avsedda blandningar, som innehålla sådana alkoholer (ur ndltaxenummcr 22.08, 29.04 och 38.19), allt under förutsättning alt varorna äro avsedda för användning till raolordrifl (motoralkohol).

Skall skall dock icke ulgå för mineraloljeprodukt, sora införes till riket för atl vid oljeraffinaderi användas uteslutande såsora råvara vid tUlverkning av bensin. Skatt skall ej heller utgå för bensin, som är avsedd för annat ändamål än motordrift, eller motoralkohol, när varan tillhandahålles i särskild förpackning om högst en liter.

Vad i denna förordning stadgas om bensin skall hava avseende å saratliga i första stycket angivna skattepliktiga vamslag.

2 §1 Skatten utgår raed fyrtiotre öre för liter.

Skatten beräknas efter varans Skatten beräknas efter varans

fakturerade volyra. Kan skatten fakturerade volym. / denna skall icke beräknas på sådani sätt eller dock icke inräknas smörjolja som

' Senaste lydelse 1965: 78.

Skattskyldighet inträder a) för bensin, sora av den som är registrerad enligt 5 § levereras till köpare, som icke är sålunda registrerad, eller tages i anspråk för annat ändaraål än försäljning eller ock, vid avregistrering, ingår i hans lager, när leveransen, ianspråktagandet eller avregislrering-en sker; samt

b) för bensin, som av annan än registrerad införes till riket, när införseln sker.

Skallskyldig är i fall som avses i första stycket a) den registrerade och eljest den för vars räkning införseln äger rum.

Skallskyldighet inträder

a) för bensin, som av den sora är eller bort vara registrerad enligt 5 § levereras lill köpare, sora icke är registrerad, eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som icke utgöres av depå eller tages i anspråk för annat ändamäl än försäljning eller ock, vid avregistrering, ingär i hans lager, när leveransen, ianspråktagandet eller avregistreringeri sker;

b) för bensin, som av annan än registrerad införes liU riket, när införseln sker;

c) för bensin, som av annan än registrerad inköpts mot försäkran enligt 7 § 2 mom. andra stycket, när bensinen säljes eller tages i anspråk för skattepliktigt ändamål.

Skallskyldig är i fall sora avses i första stycket under a) den som är eller bort vara registrerad, under b) den för vars räkning införseln äger rura och under c) säljaren eller förbrukaren.

7 § 1 in o ra. I deklaration raå avdrag göras för bensin, som

a) förvärvals för äterförsäljning eller förbmkning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet inträtt,

b) ålerlagils i samband med återgång av köp,

c) förbmkats eller försålts för förbrukning för framdrivande av låg eller fordon å järnväg,

d) förbmkats eller försålts för förbrukning för framdrivande av luft
fartyg, härunder inbegripet start av icke raolordrivet flygplan, eller för
varmköming eller provkörning av luftfartygs motor,

e) förbmkats eller försålts för förbrukning, i samband raed tUlverk
ning av raotorer, för avprovning av raolorer å provbädd eller å annan
dylik anordning ulan alt transportraedel därvid framföres,

Prop. 1971: 73 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

f) förbmkats eUer försålts för f) förbrukats eller försålts för
annat tekniskt ändaraål än raotor- förbmkning för annat tekniskt än-
drifl, saml daraål än raolordrifl eller för

framstäUning av vara som ej är lämpad eller avsedd för motordrift eller som försålts för att förpackas i sådan särskild förpackning om högst en liter som avses i 1 § andra stycket, saral

g) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller
till svensk frihamn.

2 m o m. På särskild prövning 2 raora. På särskild prövning

av kontroUstyrelsen ankommer, av riksskatteverket ankommer, hu-

huruvida och i vad raån avdrag mvida och i vad raån avdrag jära-

järaväl må göras för väl raå göras för

a) bensin, sora skattskyldig återtagit annorledes än i saraband raed återgång av köp,

b) bensin, vars försäljning förorsakat den skattskyldige förlusl på grund av bristande betalning från köpare, samt

c) bensin, som förbrakats eller försålts för förbrukning vid produktion av skatlepliktig elektrisk kraft.

Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer äger medgiva att bensin som angives i denna paragraf må inköpas av annan än registrerad utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran till den skattskyldige angående bensinens användning.

Denna förordning träder i krafl den 1 juli 1971.

För obeskattad bensin som registrerad vid ikraftträdandet förvarar på annat försäljningsställe för detaljförsäljning än depå inträder skattskyldighet vid ikraftträdandet.

• Senaste lydelse 1964:271.

Skattskyldighet inträder a) för registrerad tillverkare och registrerad leverantör då brännolja av honom levereras till köpare, sora icke är registrerad enligt 3 §, eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning eller ock, vid avregistrering, ingår i hans lager;

Skallskyldighet inttäder a) för registrerad lUlverkare och registrerad leverantör då brännolja av honora levereras till köpare, sora icke är registrerad enligt 3 §, eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som icke utgöres av depå eller tages i anspråk för annat ändaraål än försäljning eller ock, vid avregistrering, ingår i hans lager;

b) för registrerad förbrukare då obeskattad brännolja påfylles bränsletank i motorfordon, vartill han är ägare, eller av honom överlåtes till den som icke är registrerad enligt 3 § eller ock, vid avregistrering ingår i hans lager;

c) för den som icke är registrerad enligt 3 § då brännolja för hans räkning införes till riket och då obeskattad brännolja påfylles bränsletank till motorfordon, vartill han är ägare;

d) för icke registrerad tillverkare och icke registrerad leverantör då han levererar obeskattad brännolja lill köpare under sådana förhållanden att det icke är

> Senaste lydelse av 5, 9, 10 och 16 { • Senaste lydelse 1966: 222.

c) för den som icke är registre
rad enligt 3 § då brännolja för
hans räkning införes lill riket och
då obeskattad brännolja påfylles
bränsletank till motorfordon, var
till han är ägare, eller då sådan
påfyllning sker av brännolja som
inköpts mot försäkran enligt 7 §
sista stycket och skattskyldighet för
oljan ej åvilar leverantören en
ligt d);

d) för icke registrerad tillver
kare och icke registrerad leveran
tör då obeskattad brännolja eller
brännolja, som inköpts mot för
säkran enligt 7 § sista stycket, le-

1966:222.

Prop. 1971: 73 24

Nuvarande lydebe Föreslagen lydelse

uppenbart all brännoljan är av- vereras av honom till köpare under
sedd atl förbrukas för annat ända- sådana förhållanden atl del icke
raål än drift av raotor i motorfor- är uppenbart all brännoljan är av-
don. sedd all förbrukas för annat ända
mål än drift av raotor i raotorfor
don.

Med ägare av raotorfordon avses i denna förordning den sora är eller böra vara antecknad i auloraobilregister såsom ägare av sådani fordon ävensora ägare av raotorfordon, sora brukas enligt inleriraslicens eller saluvagnsUcens.

7 § Registrerad tillverkare och registrerad leverantör må i deklaration göra avdrag för brännolja, som

a) förvärvals för äterförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) ålertagits i samband raed återgång av köp,

c) av den skaltskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller till svensk frihamn,

d)    försålts lill den som enligt    d) försålts till den som enligt
8 § punkten 1, 2 eller 3 tulltaxe-      8 § punklen 1, 2 eller 3 tulltaxe
förordningen äger åtnjuta tullfri-     ringsförordningen (1960: 391) äger
hel för varor som införas liU riket.     åtnjuta tullfrihet för varor som in
föras lill riket.

På särskild prövning av kon- På särskild prövning av riks-

troUstyreben ankomraer, huruvida skatteverket ankoramer, humvida

och i vad mån avdrag järaväl får och i vad raån avdrag järaväl får

göras för göras för

a) brännolja, sora den skallskyldige ålerlagil annorledes än i saraband med återgång av köp,

b) brännolja, vars försäljning förorsakat den skallskyldige förlusl på grund av bristande betalning från köparen.

Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer äger medgiva alt brännolja som angives i första stycket må inköpas av annan än registrerad ulan skatt mot försäkran till leverantören angående oljans användning.

Denna förordning träder i krafl den 1 juli 1971.

För obeskattad brännolja sora registrerad vid ikraftträdandet förvarar pä annat försäljningsställe för detalj försälj ning än depå inträder skattskyldighet vid ikraftträdandet.

Prop. 1971: 73 25

9 Förslag tiU

Förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom förordnas, atl 8 § förordningen (1968: 430) ora raervärdeskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse

8 §1

Från skatteplikt undantages

1) fartyg för yrkesraässigt fiske, bogserbåt, livräddningskryssare, annat fartyg för yrkesraässig person- eller godsbefordran med nettodräktighet av minst 20 registerlon, luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran saml del, tillbehör och utrustning tUl sådani fartyg eller luftfartyg, när varan säljes lill fartygels eller luftfartygels ägare eller införes lill landet för dennes räkning,

2) krigsmateriel sora är underkastad ulförselförbud och del tUl sådan krigsmateriel, när varan säljes tUl staten för militärt bmk eller för detla ändaraål införes tUl landet för statens räkning,

3) läkeraedel sora utiäranas enligt recept eller säljes till sjukhus eller införes lill landet i anslulning lill sådan utiäraning eller försäljning,

4) elektrisk krafl, värrae saral 4) elektrisk krafl, värrae saral gas, flygfologen och annat bränsle gas, flygfologen, fotogen för drift för uppvärraning eller energialsl- av snabbgående dieselmotor och ring dock icke ved, torv, T-sprit annat bränsle för uppvärraning el-eller annan fotogen än flygfologen, ler energialslring dock icke ved,

torv, T-spril eller annan fotogen än flygfologen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,

5) allraän nyhetstidning,

6) medlemsblad, periodisk publikation som väsentligen frarastår sora organ för sararaanslulning raed huvudsakligt syfte all verka för religiöst, nykierhelsfrärajande, politiskt, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller alt företräda vanföra eller arbelshindrade raedleraraar särat utländsk periodisk publikation av annat slag, när prenuraeralion på sådan publikation förraedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkoraraer direkt lill prenuraeranl,

7) personaltidning, prograra och kalalog, när varan tillhandahålles utgivare som icke är skallskyldig och när varan säljes eller ulläranas av sådan utgivare eller införes lill landet för sådan utgivares räkning,

8) konstverk, sora är hänförligt lill tuUlaxenummer 99.01—99.03, när konstverket säljes av upphovsraannen på annat sätt än buliksraäs-sigt eller i saraband raed utställning och när del uttages eller införes till landet av honora eller för hans räkning,

9) vallen för vallenverk,

10) vamlager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksam
het, när överlåtelse sker i samband raed överlåtelse av verksarahelen
eller del därav, fusion eller liknande förfarande,

' Senaste lydelse 1970: 183.

12) tullfri trycksak och frara-kallad eller enbart exponerad raik-rofilm, när varan införes till landet som gåva eller annars ulan vederlag, saral spritdryck, vin, tobaks-vara, cigarrettpapper och cigarrett-hylsa vid införsel till landet i den ordning sora avses i 12 § 4 raora. h) msdrycksförsäljningsförord-ningen den 26 maj 1954 (nr 521) eller 1 § andra stycket förordningen den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningama.)

12) tullfri trycksak och framkallad eUer enbart exponerad raik-rofilra, när varan införes lill landet sora gåva eller annars utan vederlag, saral rusdryck, tobaks-vara, cigarrettpapper och cigarrett-hylsa vid införsel lill landet i den ordning sora avses i 12 § 4 raora. h) rusdrycksförsäljningsförord-ningen (1954: 521) eller 1 § andra styckel förordningen (1961:394) ora tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

Prop. 1971:73 27

10 Förslag tiU

Förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25)

Härigenom förordnas, att tuUlaxenr 18.06, 22.01, 22.02 och 22.03 samt Anm. efter tulltaxenr 22.10 tulltaxan (1968: 25) skaU ha nedan angivna lydelse. Till följd härav koraraer 18 och 22 kap. tulltaxan att ha följande lydelse från och med den dag då denna förordning träder i krafl.

18 kap. Kakao och varor därav

Anmärkningar

1. Detla kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19.02, 19.08, 22.02, 22.09 och 30.03.

2. Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer, innehållande kakao, ävensom, med de undantag som stadgas i anm. 1 till delta kapitel, andra födoämnen, innehållande kakao.

18.1 Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade .... fri

18.2 Kakaoskal och kakaoavfaU ................... fri

18.3 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i

block), även avfettad................ 100 kg 11: —

18.4 Kakaosmör (kakaofett)............... 100 kg 11: —

18.5 Kakaopulver, icke sölat............... 100 kg 11: —

18.6 Choklad och chokladvaror samt andra födoäranen, innehållande kakao:

A.................................................. glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa) och
puddingpulver .............................. ....... fri

B. andra slag:

1. andra än färdiga puddingar samt pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för framställning av dryck ................................... ........ 6 "/o

2. färdiga puddingar samt pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för framställning av

dryck ..................................... ....... 20 "/o

' Tulltaxan omttyckt 1970: 629.

» Senaste lydelse av 18 kap. 1970: 629.

Prop. 1971: 73 28

22 kap. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01);

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr 28.58);

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);

d) medikamenter (nr 30.03);

e) parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2. Vid tillämpning av tuUlaxenummer eller underavdelningar av lulltaxenum-
mer, där alkoholhalt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid
-t-15° C.

22.1 Vatten, mineralvatten, kolsyral vallen, is och snö . . fri

22.2 Leraonader, aroraaliseral raineralvallen, aroraalise-rat kolsyral vatten och andra alkoholfria drycker, med undanlag av frukt- och köksväxlsaft, hänförlig

till nr 20.07.................................................... fri

22.03 Malldrycker, raed en alkoholhall:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) . . 100 I 10: —

B. överstigande 1,8 raen icke 3,6 viktprocent

(öl av typ A och B) ........................ 100 1 12: —

C. överstigande 3,6 viktprocent (starköl) .... 100 1 14: —

22.04 Druvraust i jäsning, ävensora dmvmusl, vars jäsning
avbmtils på annat sätt än genom tillsals av alkohol:

A. på kärt rymraande högst 10 liter...... 100 I 30: —

B. på andra käri.................................... 100 I 12: —

22.05 Vin av färska druvor; druvraust, vars jäsning avbru
tits genora tillsats av alkohol:

A. rausserande ............................... 1001 120: —

B. andra slag, raed en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volyraprocenl:

a. på käri ryraraande högst 10 liter . . 100 1 30: —

b. på andra käri .......................... 100 I 12: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på käri ryraraande högst 10 Uler . . 1001 81: —

b. på andra käri ......................... 1001 60: —

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett med
växtdelar eller aromatiska äranen, raed en alkohol
hall:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl ryraraande högst 10 liter.. 100 1 30: —■

2. på andra käri................................ 1001 12: —

B. överstigande 14 volyraprocenl:

1. pä käri ryraraande högst 10 liter.. 1001 81: —

2. på andra käri................................ 100 1 60: —

22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päron
vin) och rajöd:

A. musserande, andra än cider............. 100 1 120: —

»Senaste lydelse av 22 kap. 1970: 629.

Prop. 1971: 73 29

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl ryraraande högst 10 liter .... 100 I 30: —

b. på andra kärl .......................... 100 1 12: —

2. överstigande 14 volyraprocenl:

a. på kärl ryraraande högst 10 liter .... 100 I 81: —

b. på andra käri ......................... 100 1 60: —

22.08 Alkohol (elanol, elylalkohol), odenalurerad, raed en
alkoholhalt av minst 80 volymprocent; alkohol (eta
nol, elylalkohol), denaturerad, oavsett alkoholhalten:

A............................................................... avsedda att användas uteslutande för kemisk om
vandling ............................................... fri

B. andra ...................................................... ........ 7,2 «/o

22.09 Alkohol (elanol, elylalkohol), odenalurerad, raed en
alkoholhall av mindre än 80 volyraprocenl; bränn
vin, likör och andra alkoholhaltiga drycker; alkohol
haltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för
framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker....... 100 1 111: —

B. andra drycker, alkohol, odenalurerad, med en al
koholhall av mindre än 80 volyraprocenl härun
der inbegripen:

1. på kärl ryraraande högst 10 Uler. 100 I 81: —

2. på andra käri__ 100 1 av 50 o/o alkoholhall

vid -f 15° C........................................... 21: —

C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade

extrakt) för framställning av drycker.......... 6 "/o

22.10 Ättika .......................................................... ........ 7,2 o/o

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521) utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac .................................................................. 54: —

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky.............. .... 45: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08............. 39: —

Vin: musserande:

champagne .................................................... .... 25: —

annat ............................................................... .... 16: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent .......................... 16: —

icke överstigande 14 volymprocent ................... ...... 7: —

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1) tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen (1957: 209) om skalt på sprit och vin; samt

3) mervärdeskatt enligt förordningen (1968: 430) om sådan skalt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 3 kronor för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1971.

Prop. 1971: 73 30

Utdrag av protokoUet över finansärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 mars 1971.

Närvarande: Slalsmmislern PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIIER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdeparteraentet, statsrådet Sträng, anmäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändringar i den indirekta beskattningen och anför.

1. Inledning

Genom beslut av 1970 års höstriksdag (Prop. 1970: 178, BeU 1970: 62, rskr 1970: 410) genomfördes den 1 januari 1971 vissa ändringar i beskattningen av choklad- och konfektyrvaror enligt förordningen (1941: 251) om särskUd varuskatt saml vissa därav bevingade följdändringar i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor och förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk. Ändringama innebar i första hand att den särskilda varuskatten på sötvaror lades ora från en värdeskall till en enhetlig viktskall. Därjämte vidtogs vissa justeringar av det skattepliktiga varuområdet. Propositionen i fråga byggde på förslag som fraralagls av 1969 års punklskalteulredning' i ett den 2 juli 1970 avgivet delbetänkande (SOU 1970: 37) Översyn av vissa punktskatter — De materiella reglerna. I delta belänkande redovisas resultatet av en översyn i tekniskt hänseende av de materiella reglerna för inle endasl de redan nämnda skatterna utan också den särskUda vamskatlen på tekniska preparat, försäljningsskallen, pälsvaraskatten, skatten på malt- och läskedrycker, omsättningsskatten på raotorfordon, energiskatten saral skatterna på bensin, brännolja och gasol.

Betänkandet har varit föreraål för sedvanlig reraissbehandling. Beträffande de reraissinstanser och andra sora avgetl yttranden över betänkandet får jag hänvisa till prop. 1970: 178.

I betänkandet konstaterar utredningen inledningsvis atl dess uppgift inle varit all behandla orafatlningen eller avvägningen av punklbeskall-

' Ledamöter departementsrådet Hans Fridolin (tillika ordförande), numera skalledirektören Einar E: son Thulin och departementssekreteraren Bo WiUart.

Prop. 1971: 73 31

ningen. För uttedningen har del gällt atl se över bestäraraelserna för de enligt uppdraget aktuella punktskatterna i syfte att undanröja oklarheter och underlätta tillärapningen och kontrollen. Därmed har utredningen i princip utgått från all de gällande punktskatterna skall bibehållas och att de skall ge i storl sett oförändrade intäkter för staten.

Av skäl sora jag ålerkoraraer lUl i det följande togs i prop. 1970: 178 endast upp de av utredningen föreslagna ändringarna i den särskilda vamskatlen på choklad- och konfektyrvaror och därraed sararaanhängande ändringar i bl. a. utjämningsskallen. Dessa ändringar framstod sora särskilt angelägna från skattetekniska synpunkter och borde därför genomföras utan ytterligare dröjsraål. lag anraälde saratidigt rain avsikt atl senare återkoraraa lill övriga av utredningen fraraförda förslag. Innan jag behandlar dessa skattefrågor och i anslutning därtUl även lar upp visst förslag lill ändring i raervärdeskatten har jag anledning all behandla den raéra principiella frågan ora punktskatternas ställning i skatlesyslerael.

2. Allmänna synpunkter på punktbeskattningen

lag berörde denna fråga i prop. 1970: 178 raed anledning av all raan i etl flertal remissyttranden inle endasl behandlat de av punklskalte-utredningen förordade tekniska ändringarna ulan också tagit upp frågan ora en punktskalleavveckling. önskemål härom hade fraraförts av flertalet företrädare för de av skatterna berörda branscherna.

Jag hänvisade i denna fråga till vad jag ullalat i prop. 1968: 100, i vilken förslagel ora en omläggning av den allraänna varuskatten tiU en mervärdeskatt lades frara. Jag frarahöU då, alt del inkoraslbortfaU på ca 500 railj. kr. sora en punktskalleaweckling vid den liden beräknades raedföra raåste korapenseras genom en höjning av den generella indirekta beskattningen. I valel raellan alt höja raervärdeskatten med inemot en procentenhet, som skulle erfordras, och atl bibehålla en i princip oförändrad punklbeskaltning ansåg jag avgörande skäl tala för den sistnämnda lösningen. Därmed fick en avveckling eller modifiering av vissa punktskatter skjutas på fraratiden.

Della uttalande hade, frarahöU jag, allljäral gUtighet och någon punklskalteavveckling kunde i dagsläget inle koraraa i fråga. Även beträffande skaller, sora punklskalleutredningen funnit vara behäftade med särskilda ölägenheter och problera, måste därför frågan om en avveckling alltjämt anslå. I enlighet härmed behandlades sora jag tidigare nämnt endast beskattningen av choklad- och konfektyrvaror i prop. 1970:178.

Med anledning av propositionen väcktes raotioner ora en avveckling av försäljningsskatten och pälsvaruskatlen (motionerna 1970 1:1239

Prop. 1971: 73 32

och II: 1544). Detta föranledde följande uttalande av beviUningsut-skottel i dess av riksdagen godkända belänkande (BeU 1970: 62, s. 18).

Utskottet hade under innevarande års vårriksdag anledning atl behandla yrkanden ora avveckling av näranda punktskatter och fömtsalle då all departeraentschefen i saraband raed behandlingen av 1969 års punktskalteulrednings första betänkande skulle la ställning till frågan ora punktskatternas framtida ställning. Utskottet uttalade liksom tidigare alt just de i motionerna avsedda skatterna borde kunna påräkna viss prioritet i fråga ora avveckling med hänsyn lill de besvärande konsekvenser de medförde. Punktskalleutredningens överväganden kan i huvudsak anses bekräfta utskottets tidigare bedömning. Alt departemenlschefen nu avvisar kraven på punktskalleaweckling får enligt utskottets raening ses sora en ekonoraisk bedöraning och inle sora etl ställningstagande lill utredningens synpunkter på pälsvaruskatlen och försäljningsskatten. Utskottet har tidigare, då awecklingsfrågan förts frara i anslulning till raera orafaltande skattepoUtiska reforraer funnit alt andra åtgärder än en punklskatleavveckling borde ges företräde. Med anledning av del nu äter framförda yrkandet om avveckling av skatterna på pälsvaror, guldsraedsvaror och äkta raallor vill utskottet uttala att de berörda branscherna bör — i saraband raed behandlingen av de frågor sora lagils upp av punklskalteulredningen raen som inle behandlas i den förevarande propositionen — få elt definitivt besked, ora dessa skatter skall helt eller delvis bibehållas. Enligt ulskollels raening bör såvitt möjligt ekonomiskt utryrame skapas för en avveckling.

Under den lid som förflutit sedan jag i höstas berörde avvecklingsfrågan har inle något nytt lillkomrait sora föranleder raig atl frångå rain då redovisade principiella inställning lUl frågan. Jag anser del därför helt uteslutet atl nu diskutera en punktskalleaweckling i sådan orafallning, sora ett tillgodoseende av fraraförda önskeraål skulle innebära. Det är inte heUer möjligt att nu göra några utfästelser härora.

Vad jag i della sammanhang har anledning all gå in på gäller därför endasl den mera begränsade fråga, som 1970 års bevillningsulskoll tagit upp, och sora går ut på atl de av pälsvaruskatlen och försäljningsskatten på guldsmedsvaror och äkta mattor berörda branscherna bör få definitivt besked om dessa skatter skall helt eller delvis bibehållas.

3. Pälsvaruskatten och försäljningsskatten 3.1 Pälsvaruskatten

Beskattningen av pälsvaror regleras i förordningen (1943: 477) ora skall å vissa pälsvaror. Skallen är konstruerad sora en differentierad slyckeskalt på beredning av pälsskinn inora landet och sora en värde-skatt på iraporlerade beredda pälsskinn och raanufaklurerade pälsvaror.

Slyckeskallen utgår med belopp sora skall raotsvara 10 o/o av det beräknade värdet av varje skinnslag vid utiäraning från berednings-stället. Med ledning av aktuell prisstatistik faststäUs beskattningsvärden och skattebelopp tre gånger om året för närmast följande fyramåna-

Prop. 1971: 73 33

dersperiod. På så sätt anpassas beskattningen fortlöpande till prisutvecklingen.

Värdeskatten på importerade pälsvaror tas ul i samband med införseln och beräknas på varans luUvärde. Skatten utgör 10 o/o för beredda lösa skinn, 8 o/o för hopsydda skinn, 6 o/o för varor av pälsskinn och 4 eller 2 o/o för kläder med pälsbesättning.

För budgetåret 1971/72 beräknas pälsvaruskatten ge en intäkt av 10 milj. kr., varav ca 6 milj. kr. kan beräknas falla på imporlbeskatl-ningen.

Punktskatteutredningen framhåller, alt konstmktionen av pälsvam-skalten sora en korabinerad styckeskalt och värdeskatl gett anledning lill kritik. Vid utforraningen har raan visserligen eftersträvat atl uppnå en likforraig beskattning, raen detta raål har dock i praktiken inte helt kunnat uppnås. I en inom Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) är 1967 gjord undersökning konstaleras, alt dyra importerade skinn i vissa fall belastas med högre skatt än i Sverige beredda skinn och alt skatten på importerade pälsvaror kan skUja sig från skatten på raotsvarande inheraska varor. Sådana olikheter i beskattningen borde enligt uttalande av EFTA:s råd eliraineras.

Utredningen anför vidare alt skatten erbjuder vissa problem i den praktiska tillämpningen. Det är svårt för en icke fackman att bestämma etl skinns art, kvalitet och värde. Lönebearbetning av skinn utomlands raedför kontroUtekniska svårigheter, pälsvaror sora inköps i utiandet undgår lätt beskattning och från adrainistrativ synpunkt är skatten lungarbelad och besvärlig. Specielll den fortlöpande anpassningen av slyckeskallen till prisutvecklingen utgör ett både oraständligl och tekniskt besvärligt arbete för i första hand beskattningsmyndigheten.

Utredningen har undersökt möjligheterna atl undanröja de påtalade olägenheterna och nackdelarna med skatten. Likformighet i beskattningen förutsätter enligt utredningen alt den kombinerade stycke- och värdeskatten ändras till antingen en styckeskalt eller en värdeskall för hela beskattningsorarådel. Båda dessa alternativ har, framhåller utredningen, övervägts tidigare och då förkastals. För egen del finner utredningen, all alternativen är förenade med alltför stora olägenheter och problera för att kunna omsättas i praktiken. Utredningens slutsals blir därmed, all det inte är raöjligt alt utforraa pälsvaruskatlen på elt sätt som samtidigt uppfyller kraven på enkelhet och säkerhet i till-lämpningen och EFTA-konventionens förpliktelser i fråga om likabehandling av importerade och inhemska varor. Med hänsyn härtill och med beaktande även av den relativt ringa avkastningen ifrågasätter utredningen om skatten inte bör avvecklas.

I de remissyttranden, i vilka pälsvaruskatlen behandlats, har raan aUmänl framfört krav på skattens avveckling. Krav härom har därefter även fraraförls i skrivelser lill finansdeparteraentet.

3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 73

Prop. 1971: 73 34

3.2 Försäljningsskatten

Enligt förordningen (1948: 85) om försäljningsskall utgår skall vid yrkesraässig försäljning inom landet och vid import av nalurpärlor, ädelstenar och varor därav, ädelmetallvaror och knutna, s. k. äkta raat-tor. Skattskyldiga till försäljningsskatt är tillverkare, återförsäljare sora frivUligt registrerat sig sora skatlskyldig och ej registrerad iraporlör av skattepliktiga varor. I fråga ora skattepliktig iraport av mattor utgår skallen sora en viklskatl raed lägst 10 och högst 100 kr. per kg. Annars utgår skatten som en värdeskatt med 20 o/o av varans försäljningspris inklusive skattens belopp. För registrerad återförsäljare ulan egen tillverkning av skattepliktiga varor gäller, atl skalt måste redovisas raed visst minimibelopp för år. I fråga om återförsäljare av guldsmedsvaror utgör miniraibeloppel 1 200 kr.

Försäljningsskatten beräknas för budgetåret 1971/72 ge en intäkt av 41 railj. kr., varav skallen på raallor beräknas uppgå lUl 6 railj. kr. Iraportbeskattningen ger endast ca en railj. kr. per år.

Punktskatteutredningen frarahåller, alt det mot försäljningsskatten på guldsraedsvaror anraärkls alt den är raer betungande än andra punktskatter och atl det föreligger svårigheter all upprätthålla beskattningen. I förslnäranda hänseende har raan pekat på all skallen i betydande utsträckning tas ut i detaljhandeln av företagare sora även har alt redovisa raervärdeskatt och som därraed har en dubbel skyldighet all redovisa indirekt skall. Häremot anför utredningen, att raånga företagare utnyttjat raöjligheten att genora frivUlig registrering som skattskyldig kunna driva verksarahet raed obeskattade lager. Mol denna fördel står då del raerarbete som skyldigheten alt redovisa skalt för med sig. Skallskyldiga till försäljningsskall intar inle heller efler mervärdeskattens tiUkomst någon särställning i järaförelse raed andra punklskalleskyldiga. Dubbel skattskyldighet gäller nuraera i princip generellt och den har sin grund i den allraänna utforraningen av den indirekta beskattningen. Med hänsyn härtill finner utredningen inle anledning att närraare gå in på skattens allraänna konstruktion och konstaterar dessutora all skatten nuraera tekniskt sett fungerar bra.

De påtalade svårigheterna all upprätthålla beskattningen hänger enligt utredningen bl. a. sararaan med atl guldsmedsvarorna genom sitt värde inbjuder lill smuggling och därtill lätt kan sraugglas. Praktiska svårigheter föreligger dessutom att kontrollera om resandes införsel av varor sora inköpts uloralands håller sig inora gällande värdegräns för tull- och skattefrihet eller om medförda varor utgör sådana reseförnödenheter som fritt får införas. Dessa förhållanden innebär uppenbara risker för skalteundandräkt och del är enligt utredningen fullt klart att del sker en inle obetydlig införsel sora ej blir beskattad. Även ora åtgärder vidtagits för alt raotverka de näranda förhållandena, t. ex. ge-

Prop. 1971: 73 35

nora begränsning av den skattefria försäljningen ombord på fartyg i internordisk trafik och orabord på flygplan, har därmed problemet inle lösts på elt tiUfredsställande sätt. Utredningen har inte funnit någon skatteteknisk lösning på probleraet och nödgas därraed konstatera att skatten i förevarande hänseende är behäftad med inte oväsentiiga ölägenheter.

Utredningen har även tagit upp den bl. a. av riksdagen behandlade frägan om skattelättnader för del konstnärliga ädelsmidet. Utredningen diskuterar raöjlighelema att åstadkoraraa della genom övergång tUl någon form av viklbeskaltning, genora inskränkningar i det skattepUktiga varuoraråde eller genora en differentierad värdebeskattning. Saratliga alternativa lösningar avvisas dock av skalletekniska och konlrolltekniska skäl men också raed hänsyn till alt resultatet i vissa fall skulle raedföra avsevärda förskjutningar i skattebelastningen raellan olika kategorier skattskyldiga och varor.

Beträffande försäljningsskatten på knutna mattor framhåller utredningen atl auklionsförsäljning och ambulerande försäljning av raallor erbjuder vissa problem. Vidare motsvarar viktskalten på importerade raattor inle alllid den värdeskall, sora utgår vid försäljning inora landet. Del kan därför ibland vara lönande att betala skatt vid införseln i stället för vid försäljningen. All koraraa lUl rätta raed detta problera genom en ytterligare differentiering av viktskalten eller genora atl gå över till en värdeskall även för iraporlen finner utredningen inte möjlig. Därför föreslår utredningen endast den ändringen alt skattesatsen 100 kr. per kg för importerade mattor innehållande nalursilke slopas. Sädana raallor skiljer sig nuraera inle prisraässigt från andra mattor i sådan utsträckning, att det fraraslår sora raotiveral alt bibehålla en högre skallesats för dessa raallor.

I remissyttranden, sora läranats av företrädare för de av försäljningsskallen berörda branscherna, har raan genoragående krävt en oraedelbar avveckling av skallen. Man har därvid särskilt frarahållit, att guldsraeds-branschen brottas raed stora ekonoraiska svårigheter, sora inte rainst har sin orsak i beskattningen. Orasältningen har dalat oavbrutet under senare år, vilket frärast har sin förklaring i all raan i betydande utsträckning utnyttjar raöjligheten till skattefria inköp i ullandel.

Förnyade fraraställningar ora en avveckling av skallen har därefter gjorts i skrivelser lill finansdeparteraentet.

3.3 Departementschefen

Pälsvaruskatlen och försäljningsskallen utgör en beskattning som blev beslående efter avvecklingen av 1940 års allmäp.iia omsättningsskatt. Enligt vad jag tidigare anfört beräknas inkorastorna av dessa skaller under budgetåret 1971/72 bli ca 51 railj. kr., varav 10 railj. kr. i pälsvaru-

Prop. 1971: 73 36

skall och ca 41 railj. kr. i försäljningsskall. Av sistnämnda belopp kan ca 35 mUj. kr. beräknas falla på guldsraedsvaror. Medan pälsvaruskatlen gett en läraligen konstant inkorast under en följd av år, har inkoraslen av försäljningsskallen varit sjunkande. Järafört raed förhållandena vid mitten av 1960-talel har inkorasterna av försäljningsskatten rainskat raed ca 25 o/o och för budgetåret 1972/73 beräknas inkoraslen sjunka ytterligare frän 41 tiU 37 railj. kr. Väsentiigen faller nedgången pä beskattningen av guldsraedsvaror.

Från branschhåll har sora skäl för en avveckling särskilt frarahållits alt skatterna ger en relativt liten inkorast för staten och därför är av underordnad slalsfinansiell betydelse. Jag anser inle atl detla utgör något bärande skäl. Ser raan endasl till en viss punktskatt skulle samraa argu-raenl kunna anföras för ytterligare avvecklingar och den sammanlagda effekten skulle då bli ett inkomstbortfall av en storlek som måste korapenseras. Andra omständigheter föreligger eraeUertid sora enligt rain raening utgör starkare raoliv för en oraprövning av de nu aktuella skatterna.

Punklskalleulredningen framhåller all pälsvaruskatlen har en konstruktion sora raedför inte endast avsevärda lillärapnings- och konlroll-problera ulan också olikheter i beskattningen på ell sätt sora föranlett kritik frän utlandet. Utredningen hänvisar till uttalanden av EFTA:s råd varav fraragår, att skatten ej anses vara förenlig raed EFTA-överenskora-melsens regler och alt krav ställts om att olikheterna i beskattningen undanröjs.

Försäljningsskatten är enligt utredningen behäftad raed problem av delvis annan art. I fråga om skatten på mattor ger vissa försäljningsformer problera. Beträffande skallen på guldsraedsvaror föreligger särskUda svårigheter att upprätthålla en effektiv iraportbeskatlning. Utredningen konstaterar, att det sker en betydande införsel av guldsmedsvaror sora undgår beskattning pä grund av bristfälliga kontrollmöjligheter. De åtgärder sora vidlagils i förra av begränsning av den skattefria försäljningen av sådana varor orabord på fartyg och flygplan har inte löst della problera.

De av utredningen påtalade förhållandena förtjänar beaktande. Den kritik sora riklats raot pälsvaruskalten, bl. a. från EFTA-raedleraraarna, finner jag vara sådan alt en avveckling av skallen framstår som befogad. Lika starka skäl föreligger knappast enligt rain raening för en avveckling av försäljningsskallen. När del gäller skallen på raallor finns del emellertid anledning alt särskilt beakta, all skatteintäkterna så gott som helt hänför sig lill iraport från utvecklingsländer. En avveckling av skallen raed åtföljande sänkning av priserna borde därför kunna få viss betydelse för dessa länders export till Sverige och innebära en hjälp i linje raed vär biståndspolitik. Det kan tilläggas alt sararaa synpunkter åbero-

Prop. 1971: 73 3/

pats i andra samraanhang för liberaliseringar på både skatte- och tull-orarådet. Med hänsyn till del anförda finner jag skäl föreligga för en avveckling även av försäljningsskatten pä raallor.

Vad slutligen gäller försäljningsskatten på guldsmedsvaror är det uppenbart all omsättningen inom landet är i sjunkande. Från bransch-håU har frarahållits atl skatten i hög grad bidragit lill den negativa utvecklingen. Del kan inle förnekas alt dessa synpunkter har visst fog för sig. Även om raan i princip kan hävda all varje punktskatt har negativa verkningar utifrån den berörda branschens egna intressen, synes skallen på guldsmedsvaror med liden fåll menliga verkningar för de inheraska branschföretagen på etl sätt sora saknar motsvarighet inom andra punklbeskattade områden. Jag har även i detla sammanhang hafl anledning atl beakta den positiva syn på en avveckling av skatten sora framkommit vid tidigare behandling av frågan i riksdagen, varvid riksdagen dessutom särskilt ullalat sig för åtgärder till gagn specielll för del konstnärliga ädelsmidet. Utredningen har särskilt behandlat sistnämnda fråga utan att finna någon godtagbar teknisk lösning. Ulan eget ställningstagande har utredningen därvid dock pekat på all en aUraän sänkning av skatten skulle koraraa även del konslnärUga ädelsrai-del liU godo. Della uttalande antyder enligt rain raening en lösning sora mot bakgrund av vad jag i övrigl anfört framstår som motiverad. Vad jag här åsyftar går ul på en sänkning av skallen lill hälften av vad den nu utgör och att frågan om en fullständig avveckling av skatten får anstå lill dess ekonomiska förulsätlningar härför föreligger.

I enlighet med det anförda förordar jag således alt pälsvaruskatten och försäljningsskallen på mattor slopas och all försäljningsskatten pä guldsmedsvaror sänks till hälften, dvs. alt nuvarande skallesatsen 20 "/o sänks lill 10 o/o. Vidare förordar jag att bestämmelserna om skyldighet alt erlägga försäljningsskall med visst miniraibelopp per år samtidigt slopas.

De nu förordade åtgärderna betyder etl inkomstbortfall för staten om ca 35 milj. kr. för helt år enligt aktuella förhållanden. Etl sä stort skattebortfall kan inle accepteras för budgetåret 1971/72. Jag förordar därför att åtgärdema genomförs med verkan fr. o. m. den 1 januari 1972, varigenora inkomstbortfallet för del näranda budgetåret blir begränsat till ca 10 railj. kr. De förordade awecklingarna och sänkningen av skallen på guldsraedsvaror bör inle förenas raed någon restitution av skatt sora belastar inneliggande lager vid årsskiftet 1971/72.

Några ytterligare avvecklingar inora punklskatteorarädel kan, som jag redan inledningsvis anför, inle komraa i fråga f. n. Vad jag tar upp i det följande gäller därför endast ändringar av företrädesvis teknisk natur i andra indirekta skatter på grundval av punklskatteutredningens betan-

Prop. 1971: 73 38

kände. Ett av utredningsförslagen berör även raervärdeskatten. Härutöver behandlas inte mervärdeskatten i detta sararaanhang. Min avsikt är dock alt senare i år återkoraraa raed förslag lill vissa ändringar av teknisk natur i mervärdeskatten för genomförande från ingången av år 1972.

4. Den särskilda varuskatten

4.1 GäUande ordning

Enligt förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt utgår skall på choklad- och konfektyrvaror samt på tekniska preparat. Den i delta sammanhang aktueUa beskattningen av sistnämnda varor omfattar parfymer, toaletlmedel och kosmetiska preparat hänförliga tUl tulltaxenr 33.06 samt kemiska korapresser och lUlbehör avsedda för hårperraa-nentning hänförliga tUl tuUlaxenr 38.19. Beskattningsorarådel är i detalj angivet i en vid förordningen fogad varaförteckning. Enligt denna gäller vissa speciella inskränkningar i skatteplikten. Sålunda gäller undanlag från skatteplikt för scharaponeringsraedel, vissa hårborltagningsraedel, vissa transpirationsraedel, ströpuder, vissa puderkräraer samt preparat för behandling av finnar och liknande hudåkoraraor eller för döljande av ärr och liknande huddefekter.

Skatlskyldig är den sora inora landet yrkesraässigt tillverkar skattepliktig vara för avsalu eller för vidare bearbetning och den sora inför skattepliktig vara till landet. För tillverkare föreligger obligatorisk registreringsplikt hos beskattningsrayndigheten, sora sedan den 1 januari 1971 är riksskatteverket. Iraporlör kan i särskUd ordning bli registrerad som skatlskyldig. För registrerad skatlskyldig inträder skattskyldigheten, när skattepliktig vara levereras tUl köpare här i landet eller tas i anspråk för vidare bearbetning. Skatten redovisas och erläggs fortlöpande enligt elt deklarationsförfarande. Vid införsel av annan än registrerad importör erläggs skatten tUl tullverket i den ordning sora gäller för tull.

Skallen utgår med 50 o/o av beskattningsvärdet, vilket utgörs av varans pris vid försäljning tUl detaljist exklusive varuskatt och annan indirekt skatt.

För budgetåret 1971/72 beräknas den särskUda varuskatten på tekniska preparat ge en inkomst av ca 100 milj. kr.

4.2 Punktskatteutredningen

Skatteformen. Den särskilda varuskatten på tekniska preparat bör enligt utredningen aUtjärat utgå sora en värdeskatl. En övergång till vikt-beskattning i överenssläraraelse raed vad utredningen föreslagit i fråga om sötvambeskattning avvisas frärast raed hänsyn till det heterogena

Prop. 1971: 73 39

varuorarädet. En ökad partihandel med tekniska preparat kan konstaleras. Delta har medfört, all skallen i många fall inle kan beräknas på den skallskyldiges priser utan i stället måste besläramas på grundval av priser sora tUlärapas av grossisten vid dennes försäljning till detaljist. Utredningen finner dock inle della raolivera en ändring av beskattningsvärdet lill lägsta pris vid försäljning lill grossist i enlighet raed vad som tUlärapades under åren 1953—1962. Utredningen hänvisar tiU de dåliga erfarenheterna sora raan haft av en sådan besläraning av beskattningsvärdet för sölvambeskallningen och sora utgjort ell avgörande skäl för övergång till en viklbeskaltning på det området. I enlighet härmed föreslår utredningen, alt den nuvarande skalleforraen bibehålls ulan ändring av beskattningsvärdet.

Beskattningsområdet. I fråga ora del skattepliktiga varuorarädet frarahåller utredningen, atl åtskilliga önskeraål och synpunkter raed avseende på avgränsningen av beskattningsorarådel fraraförls såväl från be-skallningsrayndighelerna sora från branschhåll. Delta har skett både skriftligen och vid sammanträffanden med utredningen. Vad raan därvid särskilt pekat på har varit, all likartade varor i vissa fall bedöras olika i skattehänseende och att en raindre ändring i sararaansällningen, t. ex. en ökad tillsats av fett, kan göra en vara skattefri. Della sararaanhänger bl. a. med alt sararaansällningen är avgörande för varans klassificering i lullhänseende. Från branschhåll har dessa förhållanden åberopats sora skäl både för en avveckling av skallen och för en ändrad avgränsning av beskattningsorarådel. Utredningen tillägger i detla sararaanhang, all raan bl. a. från parfymhandelns sida som skäl för en avveckling av skatten åberopat all försäljningen av parfym, eau de cologne o. d. i hög grad påverkats av de ökade utlandsresorna och raöjUgheterna till skattefria inköp i samband därmed. Utredningen påpekar emellertid också, alt man från branschhåll uttalat att några mera genomgripande ändringar i skatteplikten inle bör göras med hänsyn lill alt detta skulle kunna får strukturella återverkningar för branschen raed konsekvenser sora ej kan överblickas.

Utredningen konstaterar för egen del all dess uppgift varit att inora raraen för en i stort sett oförändrad beskattning föreslå sådana ändringar sora kan raotiveras av tekniska skäl. Med hänsyn härtUl har utredningen inle tagit upp frågan ora ett generellt undanlag från skatteplikt för parfyraer o. likn. varor. Ej heller har utredningen ansett sig böra fraralägga förslag ora en så radikal utvidgning av beskattningsorarådel sora en av beskallningsrayndighelerna av tekniska skäl förordad generell skatteplikt för hudkräraer skulle innebära. Utredningens förslag beträffande beskattningsorarådel syftar därraed endast lill all uppnå en klarare avgränsning mellan skattefria och skattepliktiga varor.

Förutora varor hänförliga lill tulltaxenr 33.06 orafattar skalleplikten

Prop. 1971: 73 40

kemiska kompresser och tillbehör för hårperraanenlning hänförliga till tulltaxenr 38.19. Sistnäranda varor har nuraera, framhåller utredningen, fåll en starkt begränsad användning. Utredningen föreslär därför atl skatteplikten för de nämnda varoma slopas och all beskallningsora-lådel koncentreras till varor hänförliga liU tulltaxenr 33.06. Beskattningsorarådel bör därvid enligt utredningen priraärl avgränsas till parfymer, loaleltmedel och kosraetiska preparat för personligt bruk. Härigenora ställs exempelvis preparat för rumsparfyraering utanför beskattningen. Inora den näranda allraänna raraen bör del skattepliktiga varuområdet närmare specificeras genora all närbesläktade varuslag sammanförs gruppvis raed angivande av de undantag som skaU gäUa inom varje grupp. I enlighet härmed föreslår utredningen följande utformning av beskattningsorarådel.

Tulltaxenr Varuslag

ur 33.06 För personligt bruk avsedda preparat av följande slag:

parfym, parfymkräm, toalettvatten, rakbalsam och liknande preparat, med undantag av badtillsatsmedel och preparatet sprit, glycerin och rosenvatten,

puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask, sraink och läppstift, med undantag av vitt ströpuder, puderkräm med pudersubstans om högst 5 "/o, ofärgat cerat och preparat som är avsett speciellt för behandling av finnar eller liknande hudåkomma eller för döljande av ärr, födelsemärke eller liknande huddefekt,

preparat för behandling av naglar, med undantag av nagellack-borttagningsmedel och nagelvitlpennor,

hårvårdspreparal, med undantag av medel för enbart schampo-nering,

preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, hårborttag-ningsmedel,

medel mot transpiration, med undantag av ältiketerpreparal och fotvårdsmedel.

Järafört raed gällande skatteplikt innebär förslaget i fråga om varugruppen parfym ra. m. atl generell skatteplikt införs för rakbalsam och atl därmed nuvarande undantag för varor med en felthall över 5 o/p slopas. Ä andra sidan slopas skatteplikten för badlillsatsmedel varigenora sådana raedel hänförliga tiU tulltaxenr 33.06 blir likställda raed redan skattefria raedel av sarama slag som på grand av sin sararaansättning hänförs liU tulltaxenr 34.02.

Beträffande varugruppen puder m. ra. innebär förslagel en begränsning av skatteplikten för hudvårdspreparal. Hudkräraer baserade på glycerol e. d. blir skattefria i likhet raed vad som redan gäller i fråga om fetlhaltiga hudkräraer och hudoljor. Undanlag från skatteplikt föreslås för puderkrära raed pudersubstans ora högst 5 o/o. Nu föreligger skattefrihet vid en puderhalt om högst 10 o/o. Förslaget innebär därmed viss skärpning av beskattningen genom all flertalet färgande hudkräraer inryras under beskattningen. För denna utvidgning åbe-

Prop. 1971: 73 41

ropas både tekniska skäl och kravet på enhetlighet i beskattningen. En av skattetekniska skäl betingad skärpning av beskattningen ligger också i att undanlaget för ströpuder föreslås bli begränsat lill endast vill ströpuder. Vidare innebär förslaget atl nu gällande skatteplikt för "andra för färgning av huden avsedda preparat" bortfaller. Härav följer alt vissa nu skattepliktiga varor undantas från beskattning, t. ex. färgande ansiklsvatlen och färgande solskyddsraedel. Förslagel i denna del raotiveras av all det föreligger stora svårigheter att avgöra ora etl preparat är färgande. Följden härav har blivit atl i praktiken endasl sådana preparat beskallas sora har en påtagligt färgande effekt eller sora i reklaraen uppges vara färgande. En på sådana grunder bestämd skatteplikt är enligt utredningen otillfredsställande.

I fråga om varugruppen preparat för behandling av naglar föreslås två undanlag. Del ena gäUer raedel för borllagning av nageUack och är betingat av alt del viktigaste raedlel härför, näraligen aceton, inle beskallas ora det säljs i neutral förpackning utan angivande av all varan är avsedd för just ifrågavarande ändaraål. Del andra undanlaget gäller nagelvitlpennor och raotiveras raed all det förekoraraer pennor i den allraänna handeln sora inle är avsedda för raen väl kan användas för sarama ändamäl som de pennor sora under benämningen nagelvilt-pennor säljs t. ex. i parfymhandeln.

Beträffande övriga specificerade varugrupper avviker förslagel från nu gällande beskattning endasl i fråga ora folvårdsraedel. Förslagel innebär skallefrihel för alla folvårdsraedel.

Prover och gåvor m. m. Redan i prop. 1970: 170 anfördes alt utredningen tagit upp frågan ora den skalteraässiga behandlingen av prover och gåvor, sora läranas av skallskyldig lill särskild varuskatt. Jag angav då också all denna fråga, sora berör beskattningen av såväl sötvaror sora tekniska preparat, skuUe las upp i delta sammanhang.

Utredningen konstaterar atl det av skallens allmänna konstruktion följer all ingen skatt utgår på varor som utlämnas utan vederlag, t. ex. i form av gratisprov eller gåva eller sora skatlskyldig lar ul ur rörelsen för egen räkning. Frara lill år 1968 utgick skatt om någon form av vederlag för annan produkt eller tjänst utgjorde villkor för varans erhållande. I ell regeringsrällsutslag år 1968 fastslogs eraeUertid alt skattskyldighet inle föreligger för en sådan gralisvara, ora den tillhandahålls endasl under kortare lid och försäljningen av den vara sora raåste köpas för all gralisprovet skall erhållas sker lill dessförinnan gällande pris.

I de fall då skallen skaU erläggas vid import föreligger skallskyldig-hel även för prover och gåvor.

Utredningen anser del inle motiverat atl beskattningen inora landet görs beroende av ora något vederlag utgår för varan. Då del dessutora är angelägel all få till slånd enhetliga skatteregler föreslår utredningen

Prop. 1971: 73 42

atl skatt skall ulgå inte endasl på prover och gåvor ulan också på varor sora skallskyldig tar i anspråk för egen räkning. Della kan enligt utredningen ske genom all skattskyldighet införs även för uttag av skattepliktig vara ur skatlskyldigs rörelse för annat ändaraål än försäljning. Utredningen tUlägger dock alt den i enlighet härraed föreslagna ändringen inte är avsedd alt gälla uttag av vara för produktionstekniskt ändaraål, t. ex. kontroll eller analys av varan, eller annat uttag av vara sora sker under tillverkningsprocessen.

4.3 Remissyttrandena

Utredningens förslag i fråga ora skatten på tekniska preparat har raed några undanlag biträtts eller läranats utan erinran vid reraissbehandlingen. Vissa invändningar har fraraförts från branschhåll raot de utvidgningar av beskattningsorarådel som följer av den förordade ändrade principiella avgränsningen av del skallepliktiga varuområdet. Sålunda avvisas skalleplikten för rakbalsam av Sveriges grossistförbund, Sveriges industrikontor och Kemisk tekniska leverantörförbundet. Sistnämnda förbund avvisar även den föreslagna ändrade gränsdragningen för skattefritt puder samt den föreslagna skatteplikten för färgat ströpuder och färgat cerat. Generaltullstyrelsen föreslår vissa ändringar och förtydliganden i fråga ora beskattningsorarådel. Bl. a. föreslås en i princip generell skatteplikt för hudvårdspreparal och alt skatteplikten för loalellvatlen skall orafatla även ansiklsvatlen.

Mera delade meningar råder beträffande förslaget om beskattning av prover och gåvor. Delta förslag biträds av Kooperativa förbundet och Svensk industriförening, raen avvisas av de branschorganisationer som motsatt sig utvidgningarna av beskattningsorarådel och vidare av Aktiebolaget Marabou, Svenska Choklad- och konfektyrfabrikantföreningen och Sveriges parfymhandlares riksförbund. Sora arguraenl raot förslagel anförs, all della skulle raedfölja en väsentlig skalleskärpning för åtskilliga förelag och all en skall järaförbar raed en reklamskall införs. Från branschhåll understryks atl prover utgör elt betydelsefullt mark-nadsföringsinslraraent. Vidare har anförts, att raan i fråga ora den särskilda varuskatten i detla spörsraål bör tillärapa sararaa ordning som i fråga ora raervärdeskatten. Sistnäranda synpunkt åberopas av kontrollstyrelsen för alt avvisa förslaget ora skalt på prover, raedan styrelsen i princip ansluter sig till förslaget ora skall på gåvor och uttag av skattepliktiga varor för konsuralionsändaraål.

4.4 Departementschefen

Utredningens förslag innebär att från del skattepliktiga varuorarädet utraönslras andra varor än parfyraer, loaletlraedel och kosraetiska preparat för personligt bruk, hänförliga till tulltaxenr 33.06. För varje

Prop. 1971: 73 43

skattepliktig varugrupp anges dessutora exklusivt de särskUda undantagen. Enligt rain raening har på detta sätt uppnåtts en klar och överskådlig avgränsning av beskaltningsområdel, sora bör underlätta den praktiska tillämpningen av skallen. För att uppnå della resultat har vissa såväl utvidgningar som inskränkningar fått göras av beskattningsorarådel. Jag anser förslaget vara väl grundat även i delta hänseende och jag förordar därför att beskattningsområdet ges den utformning som utredningens förslag innebär. Däremot ställer jag raig tveksam tUl den föreslagna beskattningen av prover och gåvor. Detla förslag har stött på kraftigt motstånd vid remissbehandlingen och man kan inte bortse från de skäl sora anförts för atl nuvarande ordning bibehålls eller från de praktiska koraplikalioner sora en beskattning av prover och gåvor kan förväntas raedföra. Även ora det här rör sig om betydande värden sora ej inryras under beskattningen, har jag komrait lill den slutsatsen, all någon utvidgning av beskattningen till all omfatta prover och gåvor ej bör ske f. n.

Ytterligare elt spörsmål har jag anledning att la upp i della saramanhang. Oraläggnnigen av den särskilda varuskatten på choklad- och konfektyrvaror tUl en viklskatl från den 1 januari 1971 inryrade också vissa ändringar i del skattepliktiga varuorarädet. Delta orafattar nu sockerkonfektyrer, choklad och chokladvaror och andra konfektyrer hänföriiga tUl tuUlaxenr 17.04, 18.06 och 21.07. I fråga ora varor med chokladinnehäll hänförliga tUl tulltaxenr 18.06 föreligger skatteplikt för färdiga puddingar medan puddingpulver är undantaget från skatteplikt. Skäl lalar för att dessa varuslag behandlas lika i varuskallehän-seende och jag förordar att även chokladpuddingar undantas från skatteplikt. Detla föranleder ändring även i tulltaxan.

De ändringar i fråga om den särskilda varuskatten sora jag sålunda förordar bör genoraföras raed verkan fr. o. ra. den 1 juli 1971.

5. Skatten på malt- och läskedrycker 5.1 Gällande ordning

Enligt förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker har tUlverkare här i riket att erlägga skalt för sådana drycker och att iaktta särskilda bestäraraelser raed avseende på tillverkning, marknadsföring m. m. Bland sistnämnda bestämmelser skall här endast nämnas, att malt- eller läskedryck avsedd för konsumtion inora landet får saluhållas endast i slutet kärl eller behåUare, som godkänts av tiUsynsmyndigheten (numera riksskatteverket) eller sora raed avseende på ryraden blivit raärkt enligt 14 § lagen (1934: 162) ora mått och vikt.

Malldrycker indelas efter alkoholhallen i fyra klasser, näraligen lättöl, öl av typ A, öl av typ B (s. k. raellanöl) och starköl. Enligt sära-

Prop. 1971: 73 44

ma indelning utgår skalt med respektive 12 öre, 60 öre, 1 kr. 30 öre och 2 kr. per liter. För läskedryck, varraed förslås kolsyral vallen och sraaksatl kolsyrad dryck, utgår skall med 33 öre per liter.

Skallskyldighet för tillverkare inträder, när skallepUklig vara utlämnas frän tillverkningsställe saml, såvitt gäller öl och starköl, när sådan dryck förtärs inora lUlverkningssläUe (s. k. dagöl). Skatten redovisas och erläggs på grundval av deklaration för varje kalenderraånad. I deklaration får avdrag göras bl. a. för kvantitet sora tillverkats vid annat tillverkningsställe eller sora belagts raed tull vid införsel. Beskall-ningsrayndighet är sedan ingången av 1971 riksskatteverket.

Intäkten av skallen beräknas för budgetåret 1971/72 liU 675 railj. kr., varav skallen på läskedrycker kan beräknas utgöra ca 100 railj. kr.

5.2 Punktskatteutredningen

Utredningen uppmärksammar inledningsvis, alt skatten på malt- och läskedrycker skiljer sig från andra punktskatter i del hänseendet, att den orafattar endasl inheraska drycker, raedan iraporlerade drycker beläggs raed tull sora avpassats raed hänsyn till skatten. Det saknas enligt utredningen anledning alt bibehålla denna ordning. Utredningen föreslär därför, all skalt enligt gällande skattesatser skall utgå vid införsel av skalleplikliga drycker och uppbäras av tullverket i den ordning sora gäller för tull. Det förutsätts därvid, all tullen på malldrycker sänks med skallens belopp och all tullen på läskedrycker slopas eftersom den är lika med skallen.

Elt annat av utredningen uppmärksamraal förhållande är all del vid redovisning av raall- och läskedrycksskatt inte föreligger rält till avdrag för kundförlusler. Enligt utredningen har denna från annan indirekt beskattning avvikande ordning påtalats från branschhåll och för egen del anser utredningen del rimligt all avdragsrätl i fråga om kundförlusler tillskapas. Härjärale föreslår utredningen atl beskattningen av drycker sora förlärs inora tillverkningsställe skall gälla inte endast öl och starköl utan även lättöl och läskedrycker.

Utöver nu redovisade förslag lar utredningen upp ell från bransch-häll fraraförl önskemål ora åtgärder i syfte atl åstadkomma enhetliga skatteregler för läskedrycker som ulskänks frän s. k. premix- och post-mlxapparater. Läskedrycker som ulskänks från förstnämnda apparat-typ beskallas vid ullämningen från lUlverkningsställel. Någon beskattning av läskedrycker från postmixapparater sker däremot inte, beroende pä all tillverkningen i detla fall sker i själva apparaten och den dryck sora därvid tillhandahålls i öppet kärl för oraedelbar konsuration inte anses vara utläranad från tillverkningsställe i förordningens mening. Från läskedrycksfabrikanlernas sida har önskeraål framförls

Prop. 1971: 73 45

om en beskattning av de nu skattefria dryckerna, förslagsvis i form av en årlig avgift på innehavet av poslraixapparal, för all på så sätt tillgodose kravet på konkurrensneulraUlel i beskattningen.

Enligt uppgifter, sora kontrollslyrelsen för utredningens räkning införskaffat för frågans bedöraning, uppgår antalet apparater i bruk för läskedrycksfraraslällning lill orakring 800. Av dessa var ell 30-lal mynt-apparater och resten konstruerade för manuell betjäning. Med ledning av uppgifter ora leveranserna av s. k. sirup lill postraixapparater beräknas den årliga fraraställningen av färdig dryck f. n. uppgå tUl ca 3 milj. liter. Denna kvantitet representerar etl skallebelopp om ca 1 milj. kr.

Utredningen anser det uteslutet alt införa en beskattning grundad pä utlämnad kvantitet från postraixapparater. En beskattning av råvarorna sirup och kolsyra avvisas också raed hänsyn lill de gränsdragningsproblem och andra koraplikalioner sora en sådan beskattning skulle inrymraa. Enligt utredningen är därför den enda tänkbara lösningen en rent schablonmässig beskattning i form av en avgift på innehavet av poslraixapparal. Men även en sådan skalteforra finner utredningen vara behäftad raed tekniska koraplikalioner, bl. a. i kontrollhänseende, vartill kommer all en sådan skalteforra inle erbjuder likhet i beskattningen. Utredningen anser därför all olägenheterna raed en beskattning inte skulle slå i riralig proportion till skatteintäkten. Då inle heller skattefriheten för postraixlillverkningen hittills synes ha raedförl några egentliga konkurrenssnedvridande verkningar, fraralägger utredningen inte något förslag till beskattning av drycker fraraställda i postraixapparater.

5.3 Remissyttrandena

Vid reraissbehandlingen har förslaget ora omläggningen av import-beskattningen och avdragsrätl för kundförluster vunnit allmän anslulning. Däremot har invändningar anförts mol förslagel alt beskatta även lättöl och läskedrycker sora förlärs inora tillverkningsställe. Därvid har framhållits att del av nyklerhelsskäl kan vara befogat att även i fortsättningen beskatta förtäringen av öl och starköl men bibehålla skattefriheten för lättöl och läskedrycker.

Utredningens ställningstagande lill frågan om beskattning av läskedrycker från postmixapparater har rönt invändningar frän branschens sida. Man delar utredningens uppfattning all någon annan form än en årlig avgiftsbeläggning av apparatinnehavel inte kan koraraa i fråga men lill skillnad mot utredningen anser raan atl en sådan avgift både bör och kan införas.

I skrivelse lill finansdeparteraentet har Svenska Bryggareföreningen tagit upp ell spörsraål sora ej behandlats av punklskalteulredningen.

Prop. 1971: 73 46

Spörsraälel gäller kravet om alt deklaration skall vara undertecknad av behörig firmatecknare. För koncernföretag med flera tillverkningsställen raedför detla krav en onödig oragång enligt föreningens raening, eflersora en vid elt tillverkningsställe upprättad och av ansvarig tjänsleraan därstädes kontrasignerad deklaration måste sändas till huvudkontoret för underskrift av behörig firmalecknare för att därefter vidarebefordras till beskattningsrayndigheten. Föreningen hemställer atl det skapas möjlighet atl befullmäkliga tjänsleraan vid tillverkningsställe att underteckna deklaration för malt- och läskedrycksskatt.

5.4 Departementschefen

Jag finner utredningens förslag i fråga om behandlingen av iraporterade drycker och rätten lUl avdrag för kundförlusler välgrundade och förordar att de genoraförs raed verkan fr. o. m. den 1 juli 1971. Jag har även förståelse för utredningens inställning tUl beskattning även av lättöl och läskedrycker sora förlärs inora tUlverkningsställe. Med hänsyn till de invändningar sora anförts raot förslagel anser jag dock att en ändring bör anslå och all således beskattningen i denna del allljäral begränsas lill förtäringen av öl och starköl.

Svenska Bryggareföreningens herasläUan om att tjänsteman vid tillverkningsställe skall kunna underteckna deklaration inrymmer aspekter som enligt rain raening kräver särskild uppraärksarahet. Jag har förståelse för de fraraförda praktiska synpunkterna men frågan bör närraare utredas innan ell ställningstagande sker. Det ligger därför närraast till hands, all punklskatleulredningen i sitt fortsatta arbete, sora gäller förfarandet för punktskatterna, behandlar även denna fråga.

Vad slutligen gäller önskemålet från branschhåll om beskattning av läskedrycker, som fraraslälls i s. k. postraixapparater anser jag att ytterligare utredning bör göras innan slutlig ställning las lill frägan.

6. Omsättningsskatten på motorfordon 6.1 Gällande ordning

Enligt förordningen (1956: 545) angående orasällningsskatt å raotorfordon i vissa fall utgår skall på personbUar, med skåp-, slationsvagns-eller personbUskarosseri utrustade lastbUar raed tjänslevikt ej över 1 800 kg och raotorcyklar. Beskattningen omfattar endast sådana fordon av angivet slag sora inte är eller tidigare varit upptagna i bUregisttel. Från skatteplikt är undantagna brandbUar, ambulanser, mopeder och vissa som invalidfordon inrättade motorcyklar. Skatlskyldig är inhemsk tUlverkare och iraporlör av skaltepliktigl fordon. Importör som yrkesmässigt inför skattepliktiga fordon för försäljning lill återförsäljare kan

Prop.1971: 73 47

efler ansökan bli registrerad som skatlskyldig. För sådan registrerad säljare liksom för tUlverkare inträder skattskyldighet när skalleplikligt fordon levereras till köpare eller tas ut ur rörelsen för annat ändaraål än försäljning.

Skatten, vanligen kallad bUaccis, utgår i fråga ora personbU och lastbU med belopp i kronor motsvarande 190 o/o av fordonels Ijänslevikt i kg. Är tjänslevikten högre än 1 600 kg tillkommer 240 kr. för varje fullt feraliotal kg varraed tjänslevikten överstiger 1 600 kg. För raotorcyklar utgör skallen 350 kr. ora tjänslevikten ej överstiger 75 kg, 460 kr. ora tjänstevikten är över 75 kg raen ej över 160 kg och 700 kr. för tyngre motorcyklar.

Tillverkare och registrerad iraporlör redovisar och erlägger skatt på grundval av deklaration för varje kalenderraånad eller annan period som beskattningsmyndigheten medgivit. Beskatlningsmyndighet är sedan den 1 januari 1971 riksskatteverket. Vid iraport av annan än registrerad iraporlör erläggs skallen till tullverket saratidigt med tullen.

Intäkten av bilaccisen beräknas för budgetåret 1971/72 till 461 milj. kr.

6.2 Punktskatteutredningen

Utredningen behandlar endast en skattefråga, sora anraälts av AB Svensk Bilprovning i en tUl utredningen överläranad skrivelse. I denna påtalar bolaget alt det förekoraraer raindre fordon sora i slandardulfö-rande har så raånga sittplatser att fordonet enligt vägtrafikförordningen skall registreras som buss. När sådan registrering skett, las så mänga sillplatser bort att fordonet blir atl anse sora personbil. Fordonet om-registreras därefter till personbil och eftersom fordonet då redan är upptaget i bilregistret uppkoraraer ingen skyldighet all erlägga skalt vid oraregislreringen. Utredningen tUlägger atl dåvarande kontrollslyrelsen i yttrande över skrivelsen funnit skäl tala för alt en beskattning kommer tiU slånd.

Utredningen finner visserligen all del påtalade förfarandet inte fått någon större omfattning — det rör sig om något hundratal omregislre-ringar under senare tid — raen anser Ukväl alt åtgärder bör vidtas för all stoppa raöjligheten alt kringgå beskattningen i dessa fall. Den av utredningen i detla syfte föreslagna lösningen innebär, atl skallepUkl uppkoraraer när buss eller annat icke skattepliktigt fordon oinregistte-ras till personbil eller annat skallepUktigl fordon. Skattskyldighet föreslås i sådant fall inttäda vid omregistreringen och åvila fordonets ägare. Denne påförs skatt av beskattningsrayndigheten raed ledning av anraälan av regislreringsrayndigheten ora den verkställda oraregislreringen.

Prop. 1971: 73 48

6.3 Remissyttrandena

Den av utredningen föreslagna beskattningen vid oraregistrering av icke skattepliktigt fordon lill personbil eller annat fordon sora omfattas av bUaccisen har allmänt biträtts eller läranats ulan erinran vid reraissbehandlingen. Kontrollstyrelsen föreslår viss oraforraulering av för-fatlningsförslagel för alt under beskattningen kunna fånga in även det fall, då buss efler köpet raen innan registreringen, ändras ora till personbU och först därefter registreras sora sådan bil.

6.4 Departementschefen

Jag delar utredningens uppfattning, all del behandlade förfarandet innebär ell undandragande av skall och all denna lucka i skatlesyslerael bör täppas tUl. Jag biträder förslaget raed den justering sora föreslagils av kontroUstyrelsen.

7. Den allmänna energiskatten 7.1 Gällande ordning

Enligt förordningen (1957: 262) om allraän energiskatt (oralryckl 1964: 350) utgår skatt på bensin och gasol, kol och koks, eldningsolja och raolorbrännolja samt elkraft. Energiskatten på elkraft är konstruerad sora en värdeskatl, medan skatten på drivmedel och bränslen har formen av en specifik skall med för olika varor varierande skattesatser per vikt- eller volyraenhel.

Del energiskallebelagda området är undantaget frän mervärdeskall.

Energiskatten på bensin och gasol uppbärs samtidigt med och i sararaa ordning sora skatterna på sararaa drivraedel enligt förordningen (1961:372) ora bensinskatt och förordningen (1964:352) ora gasolskatt. Enligt förstnämnda förordning föreligger skattskyldighet för den sora inora riket tillverkar eller iraporterar skatlepliktig vara. Den sora i större omfattning återförsäljer, förbrukar eller lagerhåller bensin kan bli friviUigt registrerad som skallskyldig hos beskattningsrayndigheten, som numera är riksskatteverket. Tillverkare och annan registrerad skallskyldig lill bensinskatt redovisar och erlägger skall periodvis på grandval av deklaration. Icke registrerad importör erlägger skatt lill tullverket vid införseln. Nämnas bör också alt skall på bensin enligt förordningen (1966: 21) om särskUd skalt på raotorbränslen redovisas samtidigt med bensinskatt och energiskatt på bensin.

Skallskyldighet lill gasolskatt åvUar ägare lill motorfordon sora är inrättat för atl drivas raed gasol. Skattskyldig skall vara registrerad hos

Prop. 1971: 73 49

beskattningsmyndigheten (riksskatteverket) och redovisar skatt på grundval av deklaration. Även här gäller, ätt redovisning saratidigt sker inte blott av gasolskatt och energiskatt utan även av skall på gasol enligt förordningen (1966: 21) ora särskild skall på motorbränslen.

I fråga ora energiskallen på fasta fossila bränslen saral eldnings- och motorbrännolja gäUer i stort sett samraa regler som för beskattningen av bensin. Skatlskyldig är tillverkare och frivilligt hos beskattningsmyndigheten registrerade återförsäljare eller förbrukare av skaltepliktigl bränsle samt ej registrerad importör av sådant bränsle. I sistnämnda fall uppbärs skallen av tullverket i samband raed införseln. Registrerad skallskyldig redovisar skall till riksskatteverket på grund av deklaration. Skattskyldigheten inträder när skatlepliktig vara levereras lill icke registrerad köpare inora landet eUer tas i anspråk för annat ändamål än försäljning. Vid redovisningen av skalt får vissa avdrag göras bl. a. för bränslen som förbrukas vid industriell tillverkning där bränsleförbrak-ningen utgör mera betydande del av tillverkningskostnaderna.

I fråga om energiskatten på elkraft har tidigare differentiering av skatten pä industrieU och annan kraftförbrukning enligt beslut av 1970 års höstriksdag (Prop. 1970: 165, BeU 1970:55, rskr 1970: 343, SFS 1970: 573) från ingången av år 1971 ersatts av en enhetlig beskattning raed skattesatsen 10 o/o för all kraft. Beskattningsvärdet utgörs av de avgifter exklusive skall sora förbrukaren har all erlägga för kraften eller, i fråga ora krafl sora producent eller distributör själv förbrukar, sumraan av de avgifter exklusive skall som skulle ha utgått, om kraften försålts för likartad användning.

Producent och distributör är skyldig atr vara registrerad hos beskattningsmyndigheten och har alt redovisa skall periodvis på grundval av deklaration. Det bör tilläggas atl skattskyldigheten formeUt åvilar förbrukaren, medan redovisningsskyldigheten i fråga om distribuerad kraft lagts på distributören. Vid redovisning av energiskatt för elkraft gäller i princip sararaa avdragsregler sora i fråga ora bränslen.

För budgetåret 1971/72 beräknas energiskallen ge én inläkt om 1 116 milj. kr. fördelat med ca 346 mUj. kr. på bensin, ca 10 mUj. kr. på fasta bränslen, ca 434 milj. kr. på eldnings- och motorbrännolja samt ca 325 milj. kr. på elkraft.

7.2 Punktskatteutredningen

7.2.1 Skatten på bränslen

I fråga om det skattepliktiga bränsleområdet tar utredningen upp en i överlämnade skrivelser aktualiserad utvidgning av beskaltningsområdel till atl omfatta även fotogen för drift av raotorfordon. I della spörsraål frarahåller utredningen, att energiskall inle utgår på fotogen, raen

4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 73

Prop. 1971: 73 50

atl brännoljeskatt utgår på fotogen sora används för drift av raotorfordon och raervärdeskatt på annan fotogen än s. k. flygfologen.

Under senare lid har, anför utredningen, vissa oljebolag börjat saluföra en fotogenprodukt (dieselfotogen) som är lämpad för drift av snabbgående dieselmotor i motorfordon. Denna produkt sora består av rao-lorfologen raed tillsats av vissa sraörjande äranen, har betydligt lägre svavelhall än vanlig raolorbrännolja och är vid förbränning så gott sora rökfri. Varan används därför raed fördel vid gruvdrift och tunnelbyggen, för bussar i stadstrafik etc.

I en av chefen för dåvarande kontrollslyrelsen i januari 1969 ingiven proraeraoria, som överlämnats lill utredningen, framhålls all del uppställ väsenlliga skillnader i beskattningen av motorbrännolja och fotogen för molorfordonsdrifl efter mervärdeskattens tUlkomst. Då sådan fotogen är belagd raed brännoljeskatt, utgår raervärdeskatt, när varan köps i beskattat skick, pä priset inklusive brännoljeskatt. Della ger en raervärdeskatt om f. n. ca 7 öre per liter. Della bör jämföras med energiskalten på raolorbrännolja som är 2,5 öre per liter. Detla förhållande har föranlett vissa större bussbolag atl registrera sig som skallskyldiga förbrukare av bränssoljeskalt. Därigenom kan de inköpa fotogen exklusive näranda skall och därraed reduceras raervärdeskatten till ca 3 öre per liter.

Halraslads stadstrafik har också i en lill utredningen överläranad skrivelse framhållit den extra beskattning som uppslår för oregistrerade förbrukare.

Utredningen finner del otillfredsställande all den sora förbrukar fotogen för raolorfordonsdrifl genora atl låta sig registreras som skallskyldig lill brännoljeskatt får en väsentlig lägre mervärdeskatt än oregistrerade förbrukare. En likforraigare beskattning bör koraraa till slånd och utredningen föreslår i della syfte all fotogen för drift av diesel-raolor undantas från raervärdeskatt och i stället beläggs raed energiskalt enligt den skallesals sora gäller för motorbrännolja. Denna lösning föranleder ändring i både energiskalteförordningen och förordningen (1968: 430) om mervärdeskall.

En annan av utredningen behandlad fråga med avseende på del skattepliktiga varuområdet gäller beskattningen av koks saml koksstybb och koksbriketler. Skallen utgör för koks 14 kr. per ton och för de övriga nämnda produkterna 6 kr. per lon. Dessa skattesatser har gällt sedan energiskatten infördes och grundar sig på en avvägning som då gjordes med hänsyn till varornas pris och bränslevärde.

Den lågvärdiga typ av koksbriketler, lill vilken den lägre skattesatsen relaterades, förekoraraer enligt utredningen inle längre. I stället har på senare lid introducerats en ny typ av gjulerikoks, s. k. forrakoks, som är en brikelterad produkt. Såväl priset som värmevärdel är för sådan formkoks inte bara väsentligt högre än tidigare marknadsförda koks-

Prop. 1971: 73 51

briketter utan även högre än vad som gäller för koks för uppvärmningsändamål. Med hänsyn lill del anförda föreslår utredningen all den högre skattesatsen 14 kr. per lon skall gälla för såväl koks som koksbriketler och all den lägre skattesatsen 6 kr. per lon skall begränsas lill atl gälla endast koksstybb. Del bör tilläggas atl skattesatsen 6 kr. per ton även gäller för kolslybb.

Utredningen tar därefter upp vissa frågor med avseende på skattskyldigheten och anför. Tillverkare av skattepliktigt bränsle är enligt 6 § energiskalteförordningen skyldig atl registrera sig. Tillverkare som underlåter all registrera sig blir retroaktivt registrerad. Enligt utslag av kammarrätten år 1967 i mål som avsåg brännoljeskatt kan emellertid skatt inle tas ut i efterhand för kvantiteter som hänför sig till lid före beslutet ora registrering. Kararaarrällen anförde nämligen i sitt utslag atl den omständigheten alt kontrollslyrelsen retroaktivt registrerat klaganden inle kunde raedföra atl denne var alt anse sora registrerad lUlverkare under period före beslutet om registreringen. En sådan verkan av underlåtenhet all låta registrera sig är enligt utredningen otillfredsställande. För alt göra del raöjligl alt la ul skatt i efterhand av den sora underlåtit alt registrera sig föreslås därför all författningen ändras så att skallskyldighet skall föreligga även för den sora bort vara registrerad.

Utredningen frarahåller vidare, alt skattskyldighet utom vid import föreligger endast för den sora är registrerad, och alt skalt därför ej kan utkrävas av oregistrerad köpare som för skattepliktigt ändaraål använt bränsle sora inköpts skattefritt raot avläranande av försäkran enligt 7 § kungörelsen (1957: 263) raed tUlärapningsföreskrifler till förordningen ora allmän energiskalt. Även om köparen kan döraas för osann försäkran eUer för anstiftan tUl falskdeklaralion, anser utredningen riraligt all författningen korapletteras raed bestäraraelser om skattskyldighet för den som avgetl oriklig försäkran. Skattskyldighet i sådani fall bör gälla inle endasl i fråga ora skallen på bränslen ulan även skatten på elkraft. Utredningen finner del dessutom vara en brist all systemet raed försäkran för skattefria inköp inte finns angivet i själva energiskalteförordningen och föreslår all den korapletteras även med bestäraraelser härora.

7.2.2 Skatten på elkraft

Utredningen finner att värdeskalten på elkraft i stort sett fungerat väl. Vissa problera har dock uppstått i fråga om bestämningen av beskattningsvärdet för producenter med stor egenförbmkning. 1 sådani fall skall näranda värde utgöras av suraraan av de avgifter sora skulle ha utgått ora kraften sålts för likartad användning sora hos producenten. Probleraen saramanhänger raed konstruktionen av de taxor som används vid försäljning av krafl till industrier. Dessa taxor består norraall

Prop. 1971: 73 52

av en fast avgift, en effektavgift som varierar raed effeklbeloppel och leveranssället (leveransspänningen) och en energiavgift i öre per kWh sora sjunker med stigande ulnylljningslid. Rabatt läranas ora energi-raängden överstiger viss gräns.

På grundval av redovisat sifferraalerial (Bet. sid. 61) konstaterar utredningen all den sararaanlagda effekten av kraflullagets storlek och ulnyttj ningstiden kan raedföra betydande variationer i priset per kWh. Fömlora dessa faktorer inverkar prisvariationer raellan olika delar av landet. Vatlenfallsverkets norrlandslaxa ger t. ex. ett ca 20 o/o lägre värde än dess raellansvenska taxa. Härtill koraraer eraeUertid alt norraal-taxorna i regel inle lillärhpas vid försäljning av krafteffekler ora 50 MW eller mer. I dessa fall bestäras prisema individuellt.

För de allra största industriella förbrukarna, sora i regel själv producerar en betydande och ofta övervägande del av sitt kraflbehov, är det enligt utredningen svårt all avgöra de avgifter sora skulle ha utgått vid inköp av hela kraflbehovet. I vissa fall finns det inle elt enda exempel på kraflleveranser av järaförbar storlek. Etl sätt alt koraraa lill rätta raed probleraet all fastställa beskattningsvärdet i dessa fall finner utredningen vara en schablonraässig besläraning sora så nära som möjligt ansluter sig till den allraänna prissättningen på kraftraarknaden. Beträffande utforraningen av en sådan schablonmetod anför utredningen följande.

För kraftuttag från ca 50 MW, vilket vid en ulnylljningslid på 6 000 tim/år innebär en energiraängd på ca 300 railj. kWh (300 GWh), fastställs beskattningsvärdet i öre per kWh för energUnlervall på 50—100 GWh vid en ulnylljningslid på 6 000 tira/år. Här kan näranas alt samtliga av de största kraflförbmkarna har utnyltjningslider sora inle understiger 5 000 tim/år.

Med utgångspunkt från beskattningsvärde enligt tillärapligl energi-intervall raullipUceras värdet raed en faktor beroende av utnylljnings-tiden. För beräkning av ulnylljningslidens inverkan skulle normallaxor-na användas. Dessa taxors genorasniltspriser har visat sig ha i stort sett sararaa relativa beroende av utnylljningsliden vid olika stora krafl-raängder. Tidsfaktorn fastställs för olika intervall av ulnylljningslider, förslagsvis om 200 timmar.

Beskattningsvärdet måste också justeras raed hänsyn lUl var i landet kraftförbrukningen sker. Om beskattningsvärden anges för mellansvenska områden blu" t. ex. "orarådesfaklorn" för Övre och Mellersta Norrland 0,8. För Sydsverige skulle raotsvarande faktor bli 1,02. En särskild faktor för del av Södra Norrland på 0,9 torde kunna övervägas.

De i den skisserade schablonraetoden ingående beskattningsvärdena bör av beskattningsmyndigheten kontinuerligt jämföras med kraftpriserna och vid behov justeras.

För registrerade förbrukare, sora använder raindre kraft än 300 GWh per år skulle norraallaxor fortfarande tillämpas vid beskattningsvärdets bestämmande. I gränsskiktet riskerar man alt schablonmeloden, genom omräkning med hänsyn lill ulnylljningslid och förbmkningsområde, kan

Prop. 1971: 73 53

ge högre värde än normaltaxa, varför det bör stadgas atl del lägsta värdet i så fall får användas.

Utredningen föreslår atl beskattningsrayndigheten ges befogenhet att fastställa skatt på angivet sätt. Härför krävs endast en smärre ändring i 15 § 1 mora. energiskalteförordningen.

Vissa skalteraässiga värderingsproblera föreUgger enligt utredningen även i fråga om kraft för väg- och gatubelysning. Denna belysning omhänderhas i regel av koraraunala elverk, raen det förekoraraer också all vägbelysning på landsbygden sköts av distributionsföreningar eller särskilda belysningsföreningar. I båda fallen tillhandahålls kraften på varierande villkor. Ell koraraunalt elverk kan vara ålagt alt självt slå för kostnaderna. Verket kan eraeUertid också få ell anslag, sora förutom kraftkoslnaderna kan läcka även andra driftskostnader. Härjämte förekommer rent taxeraässig debitering av kraftavgifler. Liknande variationer förekoraraer när belysningen orabesörjs av särskild be-lysningsförening eller liknande.

Svårigheterna all vid antydda förhållanden bestäraraa de avgifter sora skall utgöra beskattningsvärdet för gatubelysningskrafl föranledde konttollstyrelsen att redan år 1957 med stöd av 16 § 2 mora. och 17 § energiskalteförordningen raeddela särskilda föreskrifter för beskattningen av sådan kraft. Föreskrifterna har sedan modifierats, senast år 1963, dä styrelsen förklarade att skallen för galubelysningsskalt skulle utgöra 0,5 öre per kWh, såvida inle kraftpriset tidigare varit högst 7 öire per kWh och priset inle varit påverkal av inlressegeraenskap. I sådani fall skulle skatt utgå på kraflavgifterna enligt gällande skattesats, vilken då var 7 0/0.

De nämnda föreskrifterna medförde endasl en temporär förbättring, konstaterar utredningen.

Förhållandena är nu atl skalt om 0,5 öre per kWh utgår för merparten av galubelysningskraften. För viss sådan krafl utgår värdeskatl efler elt beskattningsvärde om högst 7 öre per kWh raedan viss kraft är skattefri. Utredningen anser alt denna oUkforraighet i beskattningen bör undanröjas. Detta skulle kunna ske genora alt beskattningsvärdet för gatubelysningskrafl fastställs generellt tUl 7 öre per kWh, vilket vid skattesatsen 7 0/0 skulle ge en skattebelastning om 0,49 öre per kWh. Då emellertid detta skulle medföra inte endast skärpt beskattning i vissa fall utan också en beskattning av nu ej skallebelagd kraft i andra fall anges som en annan möjlig lösning att generellt undanta gatubelysningskraft från beskattning. Uttedningen lar inte ställning till altemativen, men upplyser att årsförbrukningen av gatubelysningskrafl nuraera lorde överstiga 600 milj. kWh. Det rör sig därför om en skatteintäkt per år om ca 3 milj. kr. vid en skatt ora 0,5 öre per kWh. Det bör beaktas att skattesatsen för sådan kraft, till vilken gatubelysningskraften

Prop. 1971: 73 54

är all hänföra, efler del utredningen behandlade frågan höjts från 7 0/0 till 100/0.

Under senare år har, framhåller utredningen vidare, värmeförsörjningen i tätorter genora fjärrvärraeverk ökat i orafallning. För att effektivt uliiyltja energin i bränslet korabineras i allraänhel värraeverk med kraftverk. I sådana kraftvärmeverk utvinns således både värrae och elkraft. Della förhållande har, uttalar utredningen, koraplicerat lill-lärapningen av 25 § 2 raora. f energiskalteförordningen, enligt vilket förfatlningsrura beskattningsrayndigheten kan raedge skalleavdrag för bränsle sora förbrukats vid produktion av elkraft.

Vid kraflvärraeverken raåste produktionen av värrae och elkraft anpassas till efterfrågan av dessa båda nytligheler. Sådana faktorer sora teraperalurförhållandena och tillgången på elkraft kan inverka härpå. Vid överskott på elkraft kan det t. o. ra. förekoraraa all uppvärmningen av hetvatten sker på elektrisk väg. Med hänsyn till dessa förhållanden har beskattningsrayndigheten nödgals utfärda detaljerade anvisningar för beräkningen av den skalt på förbrukat bränsle sora är atl hänföra till värmeproduktionen och den del av den interna kraftförbrukningen som faller på samraa produktion.

För all förenkla såväl deklaralionsförfarandet som skallekonlroUen ansluter sig utredningen lill elt av både beskattningsrayndigheten och kraflvärraeverken ifrågasatt lösning sora går ul pä alt verken raedges räll lill skatteavdrag för allt vid värrae- och kraftproduktionen förbrukat bränsle mol all de redovisar skatt för produktionen av såväl kraft som värme. Då skallen på värme helt skall svara mot skallen på bränsle och elkraft som förbrukats för produktionen av värrae, innebär förslaget ingen faktisk ändring i beskattningen. Författningsraässigt kan frågan enligt utredningen lösas på del sättet atl beskattningsrayndigheten ges befogenhet alt låta kraftvärraeverk redovisa skallen på bränsle- och kraflförbrakningen på grundval av den hos abonnenterna uppmätta värmeförbrukningen. Därvid bör hänsyn las till värmeförlusterna i distributionsnätet så all skallen koramer all motsvara bränsle-och elkraflsförbrukningen i varje särskUt fall.

Utredningen tar därefter upp vissa frågor avseende rätten till avdrag vid redovisning för energiskatt och anför. Enligt den ursprungliga lydelsen av energiskalteförordningen (1957: 262) kunde beskattningsrayndigheten medge skälig skatlenedsätlning om kostnaden för bränsle vid industriell tillverkning uppgick till raera betydande del av tillverkningskostnaderna. Vid omläggningen av bensinskallen år 1961 infördes i energiskatteförordningen i stället den beslämraelsen (24 § 2 mora. f), att det ankom på beskattningsmyndigheten alt i dessa fall pröva ora och i vad raån avdrag fick göras i deklaration för förbrukning av annat bränsle än bensin eller raolorsprit. Denna ändring raoliverades raed

Prop. 1971: 73 55

lärapligheten av atl frågor om skattenedsätlning prövades av en enda rayndighel, dvs. vid den tiden kontrollslyrelsen. Motsvarande avdrags-raöjUghel infördes år 1964 i fråga ora industriell förbmkning av elkraft (SFS 1964: 270, 25 § 2 raom. e).

Systemet fungerar enligt utredningen i storl sett tUlfredsstäUande. Konstruktionen raed avdrag i deklaration varigenora den fastställda skallen koraraer atl utgöras av deklarationens belopp efler avdrag har emellertid raedförl all avdragsfrägan kan las upp till prövning i kararaarrällen. Del har även förekorarail all skallskyldig sora raedgivils avdrag genom besvär hos kamraarrätten begärt nedsättning för tid sora ligger före den för vilken beskattningsrayndigheten kunnat raedge nedsättning enligt förordningen (1959: 92) ora förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Utredningen anser inle all en fråga av della slag bör prövas av kamraarrätten. Ett beslut av beskattningsrayndigheten ora en skallenedsätt-ning, sora är beroende av en skälighelsbedöraning bör enligt utredningen prövas av Kungl. Maj:t sora också i förekoraraande faU kan raedge skallebefrielse för förfluten lid. Utredningen föreslår därför en återgång till-den ursprungliga gällande ordningen, alt nedsättningen får göras genom avdrag från del enligt de allraänna reglerna deklarerade skallebeloppet. Denna oraläggning kräver lUlägg till 10 och 17 §§ energiskalteförordningen av sararaa innebörd som ursprungligen ingick som ett Iredje stycke i 10 §.

Avslutningsvis lar utredningen upp ell spörsmål som gäller övergångsbestämmelser lill energiskatleförordningen. Enligt dessa gäller bl. a. alt den, som vid förordningens ikraftträdande den 1 juli 1957 bedrev rörelse som innefattade äterförsäljning, förbrukning eller lagerhållning av skaltepliktigl bränsle och som därefter ansöker om registrering sora skatlskyldig, skall lärana särskUd deklaration ora den rainskning eller ökning, sora lagret av skattepliktigt bränsle undergått från utgången av juni raånad 1957 till tidpunkten för ansökan ora registrering. Utredningen anser, all del i dagens läge inte finns tillräckliga skäl för all bibehålla denna speciella deklarationsskyldighet och föreslår att bestäraraelserna i fråga upphävs.

7.3 Remissyttrandena

Utredningens förslag till ändringar i den allraänna energiskallen har med etl undantag biträtts eller lämnats utan erinran vid reraissbehandlingen. På en punkt, näraligen förslagel atl fråga sora gäller skattenedsätlning för industriell tillverkning där bränsle- och kraflkostnaden utgör raera betydande del av tillverkningskostnaden, inle bör prövas av kararaarrällen ulan av Kungl. Maj:t, har invändningar gjorts av kontrollstyrelsen. Styrelsen framhåller, alt tillärapningen av skatlenedsäll-

Prop.1971: 73 56

ning i dessa fall sker helt i överenssläramelse med rekomraendationer av energiskatlenäranden. En fast praxis råder på området och därmed torde inget större utrymrae finnas för en fri prövning av nedsältnings-frågorna hos kammarrätten. Frågan ora skattenedsätlning i förevarande fall lorde inle heUer enligt styrelsen böra betraktas sora en fråga om egentlig dispens, sora hör heraraa under Kungl. Maj:ls prövning. Därraed synes raotiven för ändringar inle bärande. Under åberopande även av redovisningsraässiga nackdelar raed förslaget är styrelsen inte be-, redd alt tillstyrka del.

Vidare är atl närana, alt skallefrihet för galu- och vägbelysnings-krafl förordas av kommerskollegium. Svenska elverksföreningen. Svenska kommunförbundet och Svenska kraftverksföreningen. KontroUstyrelsen ansluter sig lill ett uttalande av energiskatlenäranden enligt vilket etl slopande av skatten på sådan kraft bör övervägas.

7.4 Departementschefen

I likhet raed remissinstanserna ansluter jag raig lill utredningens förslag i fråga ora den aUraänna energiskallen. De innebär enligt rain mening inle endast praktiska förbättringar utan tillgodoser på vissa punkter ell berättigat krav på beskattning, där sådan med gällande bestämraelser inle kan ske eller svårligen kan koraraa till stånd. Kontrollstyrelsens invändningar mol förslaget beträffande prövningen av frågor som rör skattenedsätlning för bränsle och krafl för industrier med särskUl höga energikostnader finner jag inte vara av sådan tyngd att de uppväger de skäl sora utredningen anfört för förslagel. Jag biträder således även del förslagel.

Utredningen har utan definitivt ställningstagande behandlat beskattningen av galu- och vägbelysningskrafl mot bakgrund av atl bristande enhetiighet i skallehänseende råder beträffande sådan kraft. Skattefrihet för sådan krafl har tillstyrkts eller ifrågasatts av flera remissinstanser. Jag delar utredningens uppfattning alt de rådande förhållandena är OtUlfredsstäUande. Utredningen har även antytt en lösning som enligt min raening tillgodoser kravet på en enhetiigt beskattning. Lösningen innebär atl galu- och vägbelysningskrafl beskattas enhetligt med visst belopp per kWh oavsett viUkoren för kraftens tillhandahållande. Eftersom det sålunda finns en raöjUghet all undanröja olikheterna vid nuvarande beskattning, finns del enligt rain raening inte tUlräckligt starka skäl all göra kraften skattefri. Skattesatsen för krafl, till vilken galu- och vägbelysningskraflen är all hänföra, utgör fr. o. ra. den 1 januari 1971 10 o/o raot tidigare 7 o/o. Jag anser raig likväl kunna ansluta raig till den av utredningen diskuterade lösningen alt skallen besläras till 0,5 öre per kWh, eftersom della belopp kan anses utgöra elt rimligt medelvärde raed hänsyn till gäUande skalleförhållanden. Jag förordar alltså

Prop. 1971: 73 57

att bestämmelser införs om en sådan enhetligt fastställd skall på ifrågavarande kraft.

De ändringar jag i enlighet raed det anförda förordar bör i princip genoraföras raed verkan fr. o. ra. den 1 juli 1971.

8. Drivmedelsskattema

8.1 Gällande ordning

För bestridande av det allmännas kostnader för vägväsendet utgår skatt på molordrivraedel enligt förordningarna 1961: 372 ora bensinskatt, 1961: 653 om brännoljeskatt och 1964: 354 om gasolskatt. Härjämte utgår skalt på dessa varor enligt förordningen (1966: 21) om särskild skall på motorbränslen och enligt den tidigare behandlade förordningen (1957: 257) ora allraän energiskall. Vid redogörelsen för energiskallen läranades även uppgifter ora de särskUda drivraedelskatternas konstruktion, ulora beträffande brännoljeskatten. Denna skall utgår pä brännolja, sora är ägnad atl användas till drift av motor i motorfordon eller i traktor eUer raotorredskap sora tillhör klass I enligt Iraklorskalteför-ordningen (1969: 297).

Skallskyldig lill brännoljeskatt är inherask tillverkare av brännolja och importör därav. Den sora i större omfattning från depå försäljer brännolja kan bli frivilligt registrerad sora skallskyldig av beskattningsrayndigheten (numera riksskatteverket). Detsararaa gäller förbrukare som nyttjar brännolja såväl för drift av motor i motorfordon sora för annat ändaraål. Härjämte är oregislrerad tillverkare eller leverantör skattskyldig, ora han levererar obeskattad brännolja lill köpare under sä-, dana förhållanden att det ej är uppenbart alt oljan är avsedd för annat ändamål än raolorfordonsdrifl. Oregislrerad förbrukare är skatt-skyldig för brännolja sora iraporteras för hans räkning och dessutom för obeskattad olja som påfylls bränsletank lill eget raotorfordon. Skattskyldighet inträder när brännolja levereras till oregislrerad köpare eller tas i anspråk för annat ändaraål än försäljning eller, i fråga om registrerad förbrakare, när brännolja påfylls bränslelank lill eget motorfordon eller överlåts lUl annan ej registrerad.

Registrerade skattskyldiga redovisar, skatt periodvis på grundval av deklaration. Vid skattepliktig import erläggs skallen till tullverket i samband raed införseln.

Intäkterna av dessa skatter beräknas för budgetåret 1971/72 till 2 779 milj. kr.

Prop. 1971: 73 58

8.2 Punktskatteutredningen

Utredningen diskuterar endasl vissa tekniska frågor sora aktualiserats vid den praktiska tillämpningen av bensin- och brännoljeskatterna. I dessa frågor fraralagda förslag blir dock autoraaliskt tillämpUga även på beskattningen av bensin och brännolja enligt förordningen (1966: 21) ora särskild skatt på raotorbränslen.

8.2.1 Bensinskatten

Bensinskall utgår, frarahåller utredningen, på bensin och andra raotorbränslen som innehåller minst 70 viktprocent bensin saral dessutora på denaturerad elylalkohol (etanol) och andra acykliska alkoholer och blandningar raed innehåll därav, under förutsättning atl varan är avsedd alt användas för raolordrifl.

Utformningen av beskattningsorarådel innebär all all slags bensin är skattepliktig, alltså även kemiskt ren bensin. Anledningen härtill är all även bensin som inle är avsedd för motordrift kan tillsättas motorbensin i sådana proportioner alt blandningen fortfarande kan användas sora raolorbränsle. Priset på kemiskt ren bensin är dock så högt atl en inblandning därav i molorbensin inte lönar sig. Utredningen föreslår alt keraiskl ren bensin genereUt undantas frän skatteplikt, varigenora systerael raed deklaralionsavdrag eller försäkran för exerapelvis sjukhusens användning av särbensin kan slopas.

Praktiska svårigheter föreligger all avgöra när skatt skall utgå alkohol och alkoholblandningar, eflersora varans tilläranade användning inte framgår av varans beskaffenhet. I praktiken ifrågakommer skatteplikt endasl för etyl-, metyl- och isopropylalkohol och utredningen föreslär därför, alt skatteplikten även författningsraässigt begränsas lill sädana alkoholer.

Karburatorvälska, sora innehåller alkohol av nyss närant slag och sora tillsätts bensin för att förhindra isbildning, anses utgöra skattepliktig vara, eftersom den förbränns i motorn. Används sådan alkohol för annat ändamål, t. ex. sora tillsats lill vindmlespolarvätska, är den skattefri. Det förekoraraer, påpekar utrednuigen, atl isopropylalkohol försäljs i förpackningar ora 50—100 era'' för alt användas antingen sora karburatorvälska eller sora vindrutespolarvälska. Då del ofta är tveksarat ora vätskan skall beskattas eller ej, föreslår utredningen generellt undanlag från skatteplikt för raoloralkohol i särskUda förpackningar under en liter. Även annan bensin än kerniskt ren bensin säljs i sraåförpackningar för exerapelvis fläckurlagning. Forraelll kan skattefrihet uppnås för bensin sora skall användas för annat tekniskt ändaraål än raolordrifl raot atl köparen avger försäkran angående användningen. Då detta förfarande knappast kan tiUärapas vid försäljning i detaljhandeln, föreslår utredningen generellt undanlag även för småför-

Prop. 1971: 73 59

packningar under en liter av bensin, sora är avsedd för annat tekniskt ändaraål än raolordrifl. Dessutora föreslår utredningen alt avdragsrätl i deklaration skall föreligga för alkohol och bensin sora säljs lill oregislrerad köpare för oraförpackning och äterförsäljning i sraåförpackningar.

Bensin raed tillsats av sraörjolja, sora används för drift av tvålakls-raotor, är i princip en skattepliktig vara. Bensinstationerna är normalt inle registrerade, varför bensin där säljs i redan beskattat skick. Pä sraörjolja utgår inte bensinskall, raen väl raervärdeskatt. Den blandning av bensin och smörjolja som sker på bensinstationerna anses inte sora tillverkning ulan försäljning var för sig av bensin och olja.

Denna utforraning av beskattningen medför enligt utredningen normall inga problem. Del förekoraraer eraeUertid all skallskyldig levererar bensin raed tillsals av sraörjolja, exerapelvis lill biltillverkare som använder blandningen för provkörning. I sådant fall beskallas varan i sin helhet som bensin. Utredningen anger även faU, där blandningen sker hos skatlskyldig och skatt därmed forraelll skulle las ul på den blandade produkten. Mol bakgmnd av det anförda föreslår utredningen en författningsändring av innebörd alt tillsatt smörjolja inle skall inräknas i den skalleplikliga volymen.

Som nyss nämnts är bensinstationerna norraalt inle registrerade och därraed utgår skallen redan på leveranserna lill bensinstationerna. Det förekoraraer eraeUertid vissa registrerade företag raed detaljförsäljning och vidare finns del oljeförelag raed egna bensinstationer. I dessa fall skulle skattskyldigheten forraelll inträda först vid försäljningen från bensinstationen och innebära fördelar genora att skattskyldigheten inträder senare och alt svinnet vid bensinstationerna inle blir beskattat. Några oljeförelag har genom kommissionsförsäljning uppnått samma effekt sora om försäljningen skell av registrerad besinslationsinnehava-re. För alt undanröja nu antydd konkurrenssnedvridning föreslår utredningen alt skattskyldighet skall inträda när leverans sker lill eget försäljningsställe för detaljförsäljning. Redan här kan nämnas atl utredningen föreslår samraa ordning i fråga ora brännoljeskatten och i konsekvens härmed även beträffande energiskallen på raolorbrännolja. Vidare föreslås i överenssläraraelse raed vad sora redan anförts i fråga ora energiskall, all skattskyldighet skall föreligga för lid även före registrering vid underlåtenhet all fullgöra registreringsskyldigheten, all bestäraraelser i fråga om systemet med försäkran för skattefria inköp av bensin för ej skaltepliktigl ändaraål las in i bensinskalleförordning-en och all skattskyldighet stadgas i förordningen för den som avgett oriklig försäkran.

Utredningen avvisar av tekniska skäl önskeraål sora framförls om rätt lill avdrag i deklaration för bensin som används i bensindrivna bilvärmare. Utredningen anser vidare att avdrag ej bör koraraa i fråga för bensin sora används för tillverkning av annan för raolordrifl av-

Prop. 1971: 73 60

sedd eller användbar produkt, sora ej är skattepliktig enligt bensin-skatteförordningen. Uttalandet görs raed hänsyn till all avdrag begärts för sådan bensin.

8.2.2 Brännoljeskatten

Utöver tidigare behandlade ändringsförslag, sora avsett inle endasl energiskallen och bensinskallen ulan också brännoljeskatten, lar utredningen upp vissa skatiskyldighelsfrågor som endast gäller brännoljeskatten.

Till skUlnad mot vad som gäller i fråga om annan drivmedelsbe-skallning kan, påpekar utredningen, beskattningsrayndigheten la ul brännoljeskatt av icke registrerad. Sålunda finns bestäraraelser ora skattskyldighet för icke registrerad, när obeskattad brännolja påfylls eget raotorfordon och vidare för icke registrerad tillverkare eller leverantör, när obeskattad brännolja levereras till köpare under sådana förhållanden att del inte är uppenbart att brännoljan är avsedd för annat ändaraål än raolorfordonsdrifl. Genora sistnäranda bestäraraelse avsåg raan göra del möjligt all t. ex. påföra bensinstalionsförestånda-re skalt för försåld obeskattad brännolja för motorfordon.

Vid lillärapningen av dessa bestäraraelser har vissa koraplikalioner enligt utredningen uppställ, beroende på all obeskattad olja i förordningen är definierad sora olja för vilken skattskyldighet inle inträtt innan den förvärvals. Säljer exerapelvis bensinslalionsinnehavare brännolja ulan skatt raot osann försäkran, kan skall inte utkrävas av säljaren. Skattskyldighet för oljan har nämligen inträtt redan vid leveransen till bensinstationen. Därraed är oljan vid den senare försäljningen inle obeskattad i förordningens mening, trots att den tidigare uttagna skatten avlyfts med slöd av den i della fall osanna försäkran, som den slulUge köparen lämnat. Med hänsyn härtUl föreslår utredningen att definitionen av obeskattad brännolja ändras till olja, för vilken skatt ej påförts eller påförd skall avlyfts.

Ell annat av utredningen angivet fall av bedrägligt förfarande är följande. Ett oljeföretags chaufför som orabesörjer leverans av eldningsolja avlämnar inte hela kvantiteten ulan säljer själv en del av kvantiteten lUl en bensinslalionsinnehavare. Denne säljer i sin lur oljan sora motorbränsle tUl samma pris som beskattad brännolja men inlevererar ingen skatt på försäljningen. Det har, framhåller utredningen, diskuterats vera sora i detta fall skall vara skattskyldig. Utredningen anser inte alt krav kan riktas mol oljeförelaget. I valel raellan att anse chauffören eUer bensinslationsinnehavaren sora skatlskyldig finner utredningen det vara mest rimligt, all skallskyldigheten skall ligga på den sistnämnde.

Prop. 1971:73 61

8.3 Remissyttrandena

De av utredningen framlagda förslagen i fråga om de särskilda drivmedelsskattema har föranlett uttalanden av endasl elt fätal remissinstanser. Kontrollslyrelsen biträder saratliga föreslagna ändringar i bensinskallen raed den enda reservationen, att förslagel ora skattskyldighet vid leverans till eget försäljningsställe för detaljförsäljning av bensin inle skall anses innefatta försäljning eller överlåtelse lill egen depå. Sararaa reservation gör Svenska petroleum instUutet. Förslagel om skattefrihet för kemiskt ren bensin har rönt invändning frän gene-raltullslyreben. Enligt styrelsen finns det ingen allmän definition av denna vara och någon laboralorieraässig besläraning går inle heller alt göra. Förslagel om skattefrihet för bensin i sraåförpackningar anser styrelsen kunna innebära risk för all sådan bensin kan koraraa all användas för exempelvis mopeder. Styrelsen finner åtgärden knappast vara av behovet påkallad, raen raotsätter sig ä andra sidan inle motsvarande skattefrihet för raoloralkohol.

Förslagen i fråga ora brännoljeskatten har föranlett erinringar endast av kontrollstyrelsen. Den föreslagna ändrade definitionen av obeskattad brännolja för all koraraa lill rätta raed probleraen vid raissbruk av systerael raed försäkran godtas inte av styrelsen. Effekten skulle bli, påpekar styrelsen, all skatt för sarama olja skulle kunna las ul av både leverantör och förbrukare. Styrelsen föreslår i stället atl tillägg görs i bestämraelserna ora skallskyldighet sora täcker fallen. Föreslagna bestäraraelser i författningen ora skattskyldighet även för lid före registrering finner styrelsen onödiga raed hänsyn lill den skattskyldighet sora redan är föreskriven för förbrukare i vissa fall. Förslagel ora skattskyldighet redan vid leverans eller överföring av olja till skatlskyldigs försäljningsställe för detaljförsäljning godtas, dock med sararaa reservation för överföring till egen depå sora tidigare närants beträffande bensinskallen. Vidare biträds förslaget ora all systerael raed försäkran för skattefria inköp anges i själva författningen. Slutligen ifrågasätter styrelsen, om inle bestäraraelser ora påföljd för den sora raissbrukar försäkran bör införas.

8.4 Departementschefen

Jag biträder utredningens förslag till ändrad avgränsning av del skalleplikliga varuorarädet för bensinskatteri liksora förslagen om undanlag från skall för alkohol och bensin i småförpackningar under en liter och för sraörjolja sora ingår i bensin vid leverans frän skattskyldig. Utredningens förslag om undanlag även för kemiskt ren bensin har föranlett vissa erinringar från generaltuUstyrelsen, sora bl. a. åberopat all del inle

Prop. 1971: 73 62

finns någon allmän definition av varan. Del är dock här fråga om en vara, som har en vedertagen benämning och som förekommer i allmänna handeln på sådant sätt all del inle bör föreligga några svårigheter alt särskilja den från annan bensin. Jag anser mig därför böra ansluta raig lill utredningens förslag även på denna punkt och förordar således alt beskaltningsområdel ändras helt i överensstämmelse med utredningens förslag. Jag biträder även utredningens förslag om atl skallskyldighet skall inträda vid leverans eller överföring av bensin lill försäljningsställe för detaljförsäljning som skatlskyldig själv innehar. Som framhållits vid reraissbehandlingen bör dock inle depå hänföras till sådant försäljningsställe. Även ora leveranserna till egen depå ställs generellt utanför de förordade nya reglerna bör kravet på likforraighel i beskattningen raed avseende på skallskyldighetens inträde bli tillgodosett.

Härutöver förordar jag i enlighet raed utredningens förslag all bestäraraelser införs varigenora skattskyldighet vid underlåten registrering skall föreligga frän den tidpunkt då registreringen rätteligen borde ha skell. Liksom utredningen anser jag också atl systemet med försäkran för skattefria inköp av bensin för icke skattepliktigt ändamål bör finnas angivet i bensinskalteförordningen. Jag förordar således atl bestäraraelser härom tas in i näranda förordning.

En motsvarighet till sistnäranda förfailningslillägg bör göras även i fråga om brännoljeskatten. Beträffande denna skalt finner jag även riktigt, all skattskyldighet skall föreligga vid leverans eller överföring av brännolja tUl eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inle utgör depå. Jag biträder således utredningens förslag även på denna punkt. Däreraot anser jag, liksora kontrollslyrelsen, att den av utredningen föreslagna ändrade definitionen av obeskattad brännolja bör avvisas. För atl koraraa lill rätta med de problem som föranlett utredningens förslag, nämligen missbruken av systerael raed försäkran, förordar jag i stället den av konttollstyrelsen angivna lösningen alt göra koraplelleringar av bestäraraelserna ora skattskyldighet sora täcker de ifrågavarande fallen. Jag förordar således, all besläramelser införs om skattskyldighet i sådana fall, då brännolja, som inköpts ulan skalt raot försäkran, säljs eller tas i anspråk för skalleplikligt ändaraål, t. ex. fylls pä tank till eget raotorfordon. Jag delar även kontrollslyrelsens uppfattning, att behov saknas av bestämmelser ora skallskyldighet även för tid före tillverkares eller säljares registrering med hänsyn till att bestämmelser redan finns om skattskyldighet för förbrukare. Någon motsvarighet till de bestäraraelser härora som jag i del föregående förordai i fråga om energiskatten och bensinskatten har jag således inle ansett behövliga för brännoljeskatten.

De ändringar i drivmedelsbeskallningen sora jag i enlighet raed del anförda förordar bör träda i kraft den 1 juli 1971.

Prop. 1971: 73 63

9. Mervärdeskatten
9.1 Departementschefen

I enlighet raed utredningens förslag har jag i det föregående förordai, atl fotogen för drift av dieselraolor skall inrymraas under den allraänna energiskalten och därvid beskattas som motorbrännolja raed 2,5 öre för liter. En sådan ordning förutsätter, all näranda fotogen undantas från mervärdeskall i överenssläraraelse raed vad sora redan gäller i övrigl för det energiskatlebelagda varuområdet. Jag förordar i enlighet härmed, att nu gällande undanlag för bränsle ra. ra. enligt 8 § 4 förordningen (1968: 430) ora raervärdeskatt den 1 juli 1971 utvidgas lill all orafatta även fotogen för drift av snabbgående dieselraolor.

10. Tulltaxan

10.1 Departementschefen

Den förordade oraläggningen av beskattningen av iraporterade raall-och läskedrycker medför ändringar i tulltaxan (1968: 25). Sålunda bör kolsyrade drycker (tulltaxenr 22.01 och 22.02) göras tuUfria och tullen på lättöl, öl av klass A och B saml starköl (tulltaxenr 22.03) sänkas till 10, 12 respektive 14 kr. per 100 1. För s. k. färskt svagdricka som ej är beskattat innebär della en tullsänkning, raen det finns enligt rain raening inte anledning all behandla denna dryck och lagrat lättöl olika från tullskyddssynpunkt. Jag förordar all tulltaxan ändras i enlighet härmed, Härjärale krävs ändring av tulltaxan i anledning av den förordade friheten från särskild varuskatt för chokladpuddingar hänförliga till tulltaxenr 18.06.

10. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag all Kungl. Maj:I föreslår riksdagen

all antaga inora finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning om upphävande av förordningen (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror,

2) förordning om ändring i förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt,

3) förordning om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt,

4) förordning om ändring i förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker.

Prop. 1971: 73 64

5) förordning om ändring i förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall,

6) förordning om ändring i förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt,

7) förordning om ändring i förordningen (1961: 372) om bensinskatt,

8) förordning om ändring i förordningen {1961: 653) om brännoljeskatt,

9) förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt,

10) förordning om ändring i tulltaxan {1968: 25).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Kungl. Maj:t alt till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilagor tUl detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710201