Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1971          Prop. 1971: 44

Nr 44

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avtal om läkarut­bildning vid kommunala undervisningssjukhus m. m., given Stock­holms slott den 19 februari 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslå riksdagen atl bifalla de förslag om vars avlålande till riksdagen föredragande departemenls­chefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN ASPLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna dels fem avtal om läkamlbUdning vid kommunala undervis­ningssjukhus, dels överenskommelser om statlig investeringsersättning som träffas på gmndval av avtalen. Avtalen avser fortsatt samarbete an­gående läkarutbildning i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå och gäUer t. o. m. den 31 december 1973.

Vidare föreslås alt riksdagen anvisar ett förslagsanslag av 190 milj. kr. lill Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret 1971/72.

1    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 44

 

Prop. 1971:44

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 februari 1971.

Närvarande: Statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS­SON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUND­KVIST, GEIJER, MYRDAL, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om avtal Om läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus m. m. och an­för.

I prop. 1971: 1 (bU. 7 s. 131) har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, tUl Bidrag lill kommu­nala undervisningssjukhus för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslags­anslag av 190 milj. kr.

Jag anhåUer all nu få la upp dessa frågor.

Förslag till avtal

Statens förhandUngsnämnd har för Kungl. Maj:ts prövning lämnat över fem avtal om forlsall samarbete angående läkarutbildning i Lin­köping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå.

Förhandlingsnämndens skrivelse och avtalen torde få fogas till stats­rådsprotokollet i detta ärende som bilagor 1-6.

Förhandlingsnämnden har även lämnat över ett protokoll, fört vid överläggningar med företrädare för huvudmännen för kommunala un­dervisningssjukhus om samarbete rörande läkamlbUdning, och sex över­enskommelser om statlig investeringsersättning enligt avtalen. En av överenskommelserna har lämnats över med särskild skrivelse.

Förhandlingsprotokollet, skrivelsen och överenskommelserna torde få fogas till StatsrådsprotokoUet i detta ärende som bilagor 7-14.

Avtalen och överenskommelserna har träffals under förbehåll av god­kännande av Kungl. Maj;! och vederbörande kommunala sjukvårds­huvudmän.

Departementschefen

Vissa läkarulbildningsavlal upphörde all gälla den 30 juni 1970. De avsåg bl. a. lasaretten i Lund och Umeå, Malmö allmänna sjukhus, vissa sjukhus m. m. i Göteborg, regionsjukhuset i Linköping och S:t Lars sjukhus i Lund. Enligt dessa avtal betalade staten i allmänhet ersätt-

 

Prop. 1971:44                                                          3

ning för upplåtelsen av sjukhusen för läkamlbUdning och forskning bl. a. med 10 % av driftkostnaderna för de upplåtna vårdplatserna och med 25 % av kostnaderna för byggnadsåtgärder vid sjukhusen och för utrustning i samband därmed. Avvikelser från huvudregeln gjordes dock i flera avtal.

Med slöd av riksdagens beslut (prop. 1970: 115, SU 1970: 118, rskr 1970: 279) har Kungl. Maj:t godkänt en inlerimsöverenskommelse om viss utbetalning a conto av ersättningar lill de sjukvårdshuvudmän, för vilka nämnda läkarulbildningsavlal upphört att gälla.

Statens förhandlingsnämnd har nu för godkännande lämnat över fem villkorligt slutna avtal om fortsall samarbete angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå. Avtalen har träffats med respektive Östergötlands och Malmöhus läns landstingskommuner, Malmö och Göteborgs kommuner saml Västerbottens läns landstings­kommun och gäUer t. o. m. den 31 december 1973. Beträffande den när­mare bakgrunden till avtalen får jag hänvisa lill förhandlingsnämndens skrivelse.

Avlalsförslagen avser upplåtelse av berörda sjukvårdshuvudmäns sjuk­vårdsresurser för den grundläggande utbildningen för läkarexamen samt för forskarutbildning och forskning inom de kliniska ämnesområdena. Det återstår alt träffa överenskommelser om statlig ersättning för upp­låtelse av vissa resurser för bl. a. utbildning i patologi och bakteriologi m. m. I avvaktan på avtal härom utbetalas ersättningar a conto enligt vissa överenskommelser som inlagils i elt förhandlingsprotokoll, vilket i denna del har godkänts av Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:l har med stöd av nämnda riksdagsbeslut meddelat före­skrifter, som innebär alt berörda sjukvårdshuvudmän a conto får ul de ersättningar, som följer av förslagen till nya avtal med därtill knutna överenskommelser om statliga invesleringsersältningar.

De framlagda avlalsförslagen innebär, alt driftersättning skall utgå för eltvart av åren 1970-1973 liU Malmöhus och Västerbottens läns landstingskommuner saml Malmö och Göteborgs kommuner med sam­manlagt 82 milj. kr. Härtill kommer särskilda ersättningar med ett be­lopp av 3 milj. kr. lill Malmö kommun och 16 milj. kr. till Göteborgs kommun. För läkarutbUdningen vid regionsjukhuset i Linköping utgick inte någon driflersällning för liden före den 1 juli 1970. Enligt försla­get till nytt avtal skall staten till Östergötlands läns landstingskommun betala 6 milj. kr. för andra halvåret 1970 och därefter 12 milj. kr. för år under åren 1971-1973. Driftersättningen tiU Malmöhus läns lands­tingskommun innefattar även ersättning för upplåtelse av S:t Lars sjuk­hus för läkarutbildning och forskning.

Investeringsersättning faststäUs enligt avlalsförslagen genom särskilda överenskommelser. Förhandlingsnämnden har överlämnat förslag till så­dana överenskommelser med de berörda sjukvårdshuvudmännen. En­ligt överenskommelserna skaU investeringsersättning i regel ulgå med

 

Prop. 1971:44                                                           4

25 % av kommunens verkliga kostnader för byggnadsarbeten och ut­rustning när det gäller vissa angivna objekt. Däremot skall investerings­ersättning inle som tidigare ulgå för ändrings- och förbättringsarbeten. Även för investeringsersättning för utrustning gäUer i viss mån ändrade principer. Under avtalsperioden kan ytterligare överenskommelser om statlig investeringsersättning komma all träffas. Därvid får grundema för beräkningen av invesleringsersältningen prövas i varje enskUl faU.

Ramen för sjukvårdshuvudmännens åtaganden i fråga om läkarut­bildningen har bestämls genom alt den årliga intagningen av medicine kandidater angivits i avtalen. Dessa avser en läkarutbildning med en år­lig intagning av ca 85 medicine kandidater i Linköping, ca 90 i Lund, ca 90 i Malmö, ca 160 i Göteborg och ca 100 i Umeå. Sammanlagt ställs således genom de föreslagna avtalen ca 525 kliniska utbildningsplatser lill förfogande. Jag vill här framhålla alt, om läkarutbildningen i landet skulle ökas under avtalsperioden, antalet kliniska utbildningsplatser inte behöver öka förrän vid en tidpunkt då avtalen löpt ul.

Jag förordar alt de fem viUkorligt slutna avtalen godtas för statens del. Kungl. Maj:t bör vidare utverka riksdagens bemyndigande alt för statens del godkänna överenskommelser om statlig investeringsersätt­ning, som träffas enligt läkarulbildningsavtalen.

I della sammanhang bör för riksdagens kännedom anmälas alt Kungl. Maj:t den 29 december 1970 godkänt en överenskommelse om vård av sjuka från Stockholms län vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Över­enskommelsen innebär all gUlighetsliden för del avtal med Stockholms läns landstingskommun om liUägg lill 1959 års avtal rörande sådan vård, som godkänts den 27 juni 1969 med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1969: 102, SU 1969: 85, rskr 1969: 217), har förlängts att omfatta även tiden den 1 juU-den 31 december 1970.

Under åberopande av del anförda hemsläller jag, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen atl

1)   bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna föreliggande avtal mellan
svenska staten samt

a)   Östergötiands läns landstingskommun om fortsall samarbete an­gående läkarutbUdning i Linköping,

b)  Malmöhus läns landstingskommun om fortsatt samarbete angående läkarutbUdning i Lund,

c)   Malmö kommun om fortsalt samarbete angående läkamtbildning i Malmö,

d)   Göteborgs kommun om fortsall samarbete angående läkamlbUd­
ning i Göteborg,

e)   Västerbottens läns landstingskommun om fortsatt samarbete an­
gående läkamlbUdning i Umeå,

2)   bemyndiga Kungl. Maj:t alt godkänna överenskommelser om stat­
lig investeringsersättning, som träffas enligt nämnda fem avtal.

 

Prop. 1971:44                                                                        5

G 8. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus

1969/70 Utgift        195 627 129i

1970/71 Anslag      140 000 000

1971 / 72 Förslag   190 000 000

 Anslagen Bidrag till vissa sjukhus i Stockholm m. m.. Bidrag till lasarettet i Lund, Bidrag till Malmö allmänna sjukhus. Bidrag till vissa sjukhus i Göte­borg, Bidrag till lasarettet i Umeå och Bidrag till regionsjukhuset i Linköping.

Från anslaget bestrids utgifter för ersättningar till berörda kommunala sjukvårdshuvudmän för upplåtelsen av vissa sjukvårdsresurser för läkar­utbUdning m. m.

Enligt avtal om den medicinska undervisningen vid vissa sjukhus, som tillhör Stockholms läns landstingskommun, utgår bidrag i huvudsak för kostnaderna för vissa byggnadsarbeten och viss utrustning vid Sabbats­bergs och S:l Görans sjukhus saml Serafimerlasarettet med 25 %. För driftkostnadema vid kvinnokliniken och bakteriologiska centrallabora­toriet vid Sabbalsbergs sjukhus utgår bidrag med 10 % resp. 2 %. För driftkostnadema vid psykiatriska kliniken och barnklinikema vid S:l Görans sjukhus saml vid Serafimerlasarettet utgår bidrag med 10 % (prop. 1947:55, 1948:213, 1959:12, 1961:198, 1963:65 och 1967: 175).

Bidrag utgår även för kostnader för iordningstäUande och utrustning av vissa undervisningslokaler för läkarutbildning vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus m. fl. sjukhus. Vidare utgår bidrag lill läkarlöner och utrustning m. m. för upplåtelse för viss undervisning av Roslagslulls sjukhus, S:l Eriks och S:t Görans sjukhus samt Södersjukhuset i Stock­holm (prop. 1957: 2, 1958: 87, 1963: 142, 1965: 1 bU. 10 s. 442 och 1969: 137).

Statens byggnads- och utrustningsbidrag för anordnande av läkarut­bildning vid Huddinge sjukhus har faslslällls lill 235 milj. kr. (prop. 1965: 141 och 1969: 102). Statens bidrag tUl sjukhusels driftkostnader skaU regleras i senare avtal.

Enligt avtal om praktisk utbildning av sjukgymnaster i Stockholm, Lund och Malmö skaU staten lämna bidrag till vissa byggnads-, änd­rings- och utrustningsåtgärder, som föranleds av sjukgymnaslutbUdning-en (prop. 1964: 73).

Visst statsbidrag utgår enligt överenskommelser, viUca intagits i ett av Kungl. Maj:t den 29 januari 1971 godkänt förhandUngsprolokoU, för upplåtelse av lokaler i Göteborg bl. a. för mikrobiologi och patologi (prop. 1961:111) saml i Umeå bl.a. för bakleriologi och patologi (prop. 1962: 104).

Vidare utgår bidrag för anordnande av lokaler för medicinsk teknik i Linköping samt bidrag för upplåtelse av Ulleråkers och S:t Jörgens sjukhus för läkamtbildning och forskning enligt avtal härom, som fort-

 

Prop. 1971:44                                                           6

sätter att gälla genom överenskommelse i nämnda förhandlingsprotokoll (prop. 1969: 102).

Avtal om fortsall samarbete angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå har berörts i det föregående.

Departementschefen

Enligt de avlalsförslag som redovisats i det föregående uppgår statens driftersältningar tiU Östergötlands, Malmöhus och Västerbottens läns landstingskommuner saml Malmö och Göteborgs kommuner lill sam­manlagt 94 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Driflbidragen till sjukhus i stockholmsområdet enligt gällande avtal kan komma alt något över­stiga 10 mUj. kr. Jag räknar vidare med att nya avtal om driftersält­ningar för läkarutbUdning och forskning inom Stockholms län, bl. a. vid Huddinge sjukhus, skaU kunna träffas och tillämpas under nästa budgetår, vilket medför viss belastning på förevarande förslagsanslag. Vid beräkningen lar jag också hänsyn lill bl. a. de bidrag för utbildning i patologi m. m. i Göteborg och Umeå och för utbildning och forsk­ning vid UUeråkers och S:l Jörgens sjukhus, som kommer atl utgå under nästa budgetår. Jag beräknar anslagsbehovet för samtliga drift-ersättningar liU 115 milj. kr.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har uppskattat kost­naden för byggnads- och utruslningsålgärder, som kan föranleda stats­bidrag, tiU ca 300 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Statsbidrag lill de objekt, som tas upp i överenskommelser om statlig investeringsersätt­ning, utgår tills vidare med i regel 25 % av kostnaderna. Med ledning av nämndens uppskattning av investeringskostnaderna bör beräknas ca 75 milj. kr. för investeringsersättningar.

Det sammanlagda anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 kan så­ledes beräknas tUl 190 milj. kr.

Jag hemsläller, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 190 000 000 kr.

Med bifall liU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga tUl delta protokoll ulvisar.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1971:44                                                                       7

Bilaga 1

Statens förhandlingsnäninds skrivelse av den 21 januari 1971:

Till KONUNGEN Socialdepartementet

Avtal om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Mabnö, Göteborg och Umeå samt överenskommelser om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. nämnda avtal

(5 avtal, 5 överenskommelser, 1 avskrift av förhandlingsprotokoll!)

Statens förhandUngsnämnd imderställer Kungl. Maj:l för prövning rubricerade avtal och överenskommelser samt de överenskommelser som redovisas i förhandlingsprotokoll den 22 december 1970.

Avtalen och överenskommelserna har träffals med delegerade för respektive Östergötlands, Malmöhus och Västerbottens läns landstings­kommuner saml Malmö och Göteborgs kommuner under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:l saml av vederbörande landsting respekti­ve kommunfuUmäktige. Vid förhandlingarna har dessutom närvarit företrädare för Stockholms, Uppsala saml Göteborgs och Bohus läns landstingskommuner ävensom för Stockholms kommun.

Avtalen och överenskommelserna m. m. har ingåtts pä grundval av Kungl. Maj:ls uppdrag den 6 juni 1968 ål nämnden all la upp för­handlingar med berörda kommuner om nya avtal om lakar- och tand­läkarutbUdning m. m.

Bakgrund

Kungl. Maj:t godkände den 6 juni 1968 en överenskommelse med företrädare för de kommunala undervisningssjukhusen angående upp­sägning av vissa avtal m. m., varigenom avtalen ömsesidigt sagts upp atl upphöra den 30 juni 1970. De uppsagda avtalen var följande.

1.    Avtal den 31 januari 1962 meUan staten och Malmöhus läns lands­ting angående lasarettet i Lund.

2.    Avtal den 21 januari 1963 mellan staten och Malmö stad angående Malmö allmänna sjukhus.

3.    Avtal den 24 och den 29 juni 1959 meUan staten och Malmö stad angående landläkarhögskolan i Malmö.

' Bilagorna till förhandlingsprotokollet överlämnas ej.

 

Prop. 1971:44                                                                          8

4.    Avtal den 9 december 1959 mellan staten och Göteborgs stad an­gående fortsalt upplåtelse av stadens sjukhus för medicinsk under­visning och forskning.

5.    Avtal den 27 januari 1961 mellan staten och Göteborgs stad om lokaler för de bakteriologiska institutionema m. m. vid universitetet i Göteborg samt de bakteriologiska och virologiska avdelningarna vid Göteborgs stads laboratorium, m. m.

6.    Avtal den 27 januari 1961 mellan staten och Göteborgs stad om lokaler för den patologiska institutionen vid universitetet i Göteborg och den patologiska avdelningen vid Göteborgs stads laboratorium, m. m.

7.    Avtal den 3 mars 1964 meUan staten och Göteborgs stad om odon­tologisk utbildning i Göteborg, m. m.

8.    Avtal den 7 februari 1962 meUan staten och Västerbottens läns landsting angående landstingels medverkan lUl anordnande och upprätt­hållande av UtbUdning av läkare och landläkare i Umeå, m. m.

Uppsägningen omfattade även dll de uppräknade avtalen hörande tilläggs- och lillämpningsavtal m. m.

Därjämte utlöpte den 30 juni 1970 avtal den 7 mars 1969 om läkar­utbildning och forskning vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala, S:t Lars sjukhus i Lund och S:t Jörgens sjukhus i Göteborg saml avtal den 13 mars 1967 om läkamtbildning vid regionsjukhuset i Linköping och den 28 mars 1969 om lokaler för medicinsk teknik i Linköping.

Enligt avtalen om läkamtbildning i Linköping, Lund, Malmö, Göte­borg och Umeå svarade staten vid de kommunala undervisningssjuk­husen för löne- och pensionsförmåner till personal som anställts ute­slutande för utbildnings- eller forskningsändamål samt lill professorer, biträdande professorer och kliniska lärare - dock inle för överläkar-arvoden o. d. Vidare stod staten för 2/3 av löne- och pensionsförmåner lill kliniska amanuenser.

Dämtöver var sjukvårdshuvudmännen berättigade till bidrag för lä­karutbildning och forskning i huvudsak enligt följande.

Linköping. Investeringsbidrag utgick lill Östergötlands läns landsting för upplåtelsen av regionsjukhuset i Linköping för läkarutbildning m. m. med 25 % av kostnadema för sjukhusets utbyggande (prop. 1968: 83). Med hänsyn till bl. a. läkarutbUdningens begränsade omfattning under avtalsperioden innehöll läkamlbildningsavlalet inte några särskilda be­ stämmelser om driftbidrag. Enligt särskilt avtal utgick investeringsbi­drag för anordnande av lokaler för medicinsk teknik (prop. 1969: 102).

Lund. Till Malmöhus läns landsting utgick för upplåtelsen av la­sarettet i Lund för läkarutbUdning m. m. bidrag med 25 % (i vissa fall 40 %) av byggnadskostnadema, med 25 % av kostnaderna för ut­rustning samt med 10 % av de kostnader som efter antalet vårddagar belöpte på driften av de för utbildning och forskning ianspråktagna vårdplatserna (prop. 1962: 77 och 1965: 1 bU. 7 s. 2811.

 

Prop. 1971:44                                                          9

För upplåtelse av S:t Lars sjukhus utgick ell årligt bidrag av 650 000 kronor jämte indextiUägg (prop. 1969: 102).

Malmö. Byggnadsbidrag lämnades lill Malmö stad för upplåtelsen av Malmö aUmänna sjukhus för läkamlbUdning m. m. med 25 % för byggnad som logs i anspråk för utbildning eller forskmng. Utrustnings-bidrag utgick med 25 % av kostnaderna. Vid vissa sjukhusenheler ut­gick bidrag tUl läkarlöner och läkarpensioner med 1/3 av kostnaderna. För driftkostnaderna i övrigl gavs bidrag med 10 % av den del av driftkostnaderna som efter antalet vårddagar belöpte på de för utbild­ning och forskning utnyttjade vårdplatserna. (Prop. 1963: 142.)

Göteborg. För upplåtelse för medicinsk undervisning och forskning av Göteborgs stads sjukhus - bl. a. Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset - utgick bidrag med i allmänhet 25 % av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten och viss utrustning samt med 10 % av de driftkostnader som efter antalet vårddagar belöpte på de för under­visning och forskning upplåtaa vårdplatserna. Därutöver utgick särskilda bidrag för vissa provisoriska åtgärder. Visst statsbidrag utgick även för upplåtelsen av lokaler för bl. a. bakleriologi och patologi. (Prop. 1960: 69 och 71, 1961: 111, 1965: 140 samt 1969: 102.)

För upplåtelse av .S:l Jörgens sjukhus fick Göteborgs och Bohus läns landsting ell årligt bidrag av 650 000 kronor jämte indextiUägg (prop. 1969: 102).

Umeå. Bidrag till Västerbottens läns landsting för upplåtelsen av lasarettet i Umeå för läkarutbUdning m. m. utgick med 25 % av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten och viss utrustning vid lasarettet i Umeå samt med 10 % av de driftkostnader som efter antalet vård­dagar belöpte på de för utbUdning och forskning ianspråktagna vårdplat­serna. Visst statsbidrag utgick även för upplåtelsen av lokaler för bl. a. mikrobiologi och patologi. (Prop. 1962: 104.)

I detta sammanhang bör nämnas all 1968 års uppsägning inle om­fattade 1965 års avtal om utbildning av sjukgymnaster i Lund och Malmö.

Vissa interimistiska åtgärder

Sedan del visat sig atl förhandlingsresultat inle kunde föreligga i så­dan tid att de nya avtalen kunde underställas 1970 års riksdag under vårsessionen godkände riksdagen ell i prop. 1970: 115 framlagt för­slag om utbetalning av ersättning lill berörda kommunala sjukvårds­huvudmän för tiden efter den 30 juni 1970 och lill dess godkända nya avtal förelåg (SU 118, rskr 279).

Nämnden träffade den 2 juli 1970 en inlerimsöverenskommelse med vederbörande sjukvårdshuvudmän om samarbete angående lakar- och tandläkaralbUdning m. m. för tiden från och med den  1 juli  1970

 

Prop. 1971:44                                                         10

lUl dess nya avtal slutils, dock längst till och med den 30 november 1970. Denna inlerimsöverenskommelse överlämnades till Kungl. Maj:t med skrivelse den 2 juli 1970 och godkändes för statens del av Kungl. Maj:t den 9 juli 1970. På förslag av nämnden medgav Kungl. Maj:l vi­dare den 11 december 1970 all inlerimsöverenskommelsen tUlämpades även för december månad 1970.

Sludigen har Kungl. Maj:t genom beslut den 4 januari 1971 bemyn­digat statskontoret att den 15 januari 1971 betala ut driftersättningar a conto för januari månad 1971 i enlighet med nu föreliggande av­tal.

Förhandlingarna och förhandlingsresultatet

Allmänt

Såsom framgår av protokollet den 22 december 1970 omfattar den nu träffade uppgörelsen inte avtal om läkarutbUdning och forskning in­om områdena för Stockholms och Uppsala läns landstingskommuner och inte heller något fullständigt avtal om S:t Jörgens sjukhus i Göte­borgs och Bohus läns landstingskommun.

De överlämnade avtalen och överenskommelserna gäller vidare en­dasl grundläggande utbUdning för läkarexamen saml forskarutbildning och forskning inom de kliniska ämnesområdena. Det återstår all med samtliga berörda huvudmän träffa överenskommelser om bakterio­logi och patologi saml på vissa orter farmakologi och hygien m. m. ävensom om odontologisk verksamhet.

Enligt protokollet skall inlerimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 forlsälla att gälla i de delar varom här är fråga. Dock skall ersätt­ning för upplåtelsen av Ulleråkers sjukhus utgå med del i protokollet an­givna högre beloppet. Beträffande odontologisk utbildning har par­terna förlängt inlerimsöverenskommelsen atl gälla t.o.m. den 31 de­cember 1971.

Särskilt avtal skall träffas med Göteborgs och Bohus läns landstings­kommun om upplåtelsen av S:l Jörgens sjukhus. Såsom framgår av förhandlingsprotokollet gäller i avvaktan härpå inlerimsöverenskommel­sen den 2 jiUi 1970. I 3 § protokoUet har dock driflersällning fast­ställts för avtalsperioden, eftersom driftersättningen för all läkarutbild­ning och forslcning vid universitetet i Göteborg ansetts böra prövas i ett sammanhang.

Partema avser alt snarast återuppta förhandlingarna i ovan berörda, ej slutligt behandlade frågor.

Beträffande de nu avslutade förhandlingarna vill nämnden framhålla alt del är första gången staten haft gemensamma förhandlingar med samtliga huvudmän för kommunala undervisningssjukhus. Nämnden har i enlighet med givna direktiv tagit initiativ lUl dessa gemensamma för-

 

Prop. 1971:44                                                         11

handlingar i syfte alt skapa en enhetlig reglering av villkoren på della område. Möjligheter härtill har förelegat, eftersom flertalet läkarulbild­ningsavlal löpt ul samtidigt, nämUgen den 30 juni 1970.

Från statens sida har som gmnd för beräkning av ersättning till huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus sedan länge angivils den s. k. merkoslnadsprincipen, dvs. atl staten skall ersätta huvud­männen med ell belopp som svarar mot den kostnadsökning som lä­karutbildningen och forskningen förorsakar vid ell sjukhus som är upp­låtet för UtbUdning. Nämnden och dess föregångare under 1960-talel har också sökl all få tUlfredsstäUande underlag för alt fastställa denna merkostnad.

Vid de nu avslutade förhandlingarna har enighet inte kunnat nås om innebörden och tillämpningen av merkoslnadsprincipen.

Partema har gemensamt konstaterat all stora svårigheter föreligger all kvantifiera de resurser som läkamtbildning och forskning lar i an­språk vid undervisningssjukhusen. På gmnd av den starka integra­tionen med sjukvården har objektiva mätningar ej kunnat ske vare sig av den tidsmässiga insatsen från skilda personalkategorier eller av den resursandel som eljest faUer på läkarutbildning och forskning. De för­hoppningar som såväl statliga som kommunala förhandlare för ett tio­tal år sedan knöl till den kostnadsslälleredovisning som då började in­föras vid sjukhusen har tyvärr inle infriats. Den har inle kunnat läggas upp så all kostnaderna för läkarutbildning och forskning särredovisas va­re sig på statliga eller kommunala sjukhus.

Parterna har dock såväl gemensamt som var och en för sig sökt be­arbeta den mängd material som finns framtaget för vissa andra ändamål saml i viss utsträckning även gjort begränsade speciella utredningar. Ing­en av dessa bearbetningar eller utredningar har dock vunnit gemensamt godkännande av parterna såsom underlag för bestämning av kostnaden för läkarutbildning och forskning vid undervisningssjukhusen.

Till svårigheterna all genomföra en analys av kostnaderna har bidragit att en sådan måste ske på ell material som avser förhållanden som sedan några år tUlbaka undergår eller snart kan komma all undergå en stark förändring. Såsom exempel kan nämnas följande.

Den under 1960-lalel successivt ökade utbildningskapaciteten och sådan redan beslutad ökning som inle slår helt igenom förrän vid mil­len av 1970-lalel.

Fortlöpande reformer av läkamtbildningen (jfr bl. a. prop. 1969: 1 bU. 10 och 1969: 35).

ForskamtbUdningsreformen enligt prop. 1969:31 som just börjat genomföras.

Reformarbete i anslutning tUl kUnikulredningens förslag (SOU 1966: 37).

Socialstyrelsens pågående utredning om konstruktionen av läkartjäns­ter, m. m.

 

Prop. 1971:44                                                         12

.Mot bakgrunden av här angivna förhåUanden har nämnden avstått från sill urspmngligen uppsatta mål atl i de nya avtalen införa ett syslem med anpassning av ersättningens storlek till objektivt mätbara kostnader och prestationer såväl vid avtalsperiodens början som vid successiva för­ändringar under perioden. Nämnden har emeUertid beträffande drifter­sättningen motsatt sig all bevara ett system där ersättningen bestäms av storleken av sjukvårdsorganisationen och kostnaderna för denna. Drift­ersättningen bör enligt nämndens mening vara anpassad till utbildnings-och forskningsorganisationens omfattning på de olika ortema.

I avsaknad av en gemensam uppfattning om dels mätbara kostna­der och prestationer för utbildningen och forskningen, dels sambandet mellan sjukvårdskostnaderna och kostnaderna för utbildning och forsk­ning har parterna stannat för en kompromisslösning avseende en rela­tivt kort lid. Avtalen skall därför inle gäUa längre än t. o. m. år 1973.

Den träffade uppgörelsen innebär i huvudsak följande.

De nya avtalen avses i princip inle medföra några förändringar i för­håUande tUl nuläget i fråga om organisations- och samarbetsformer. Sambandet med nuvarande avtal markeras bl. a. genom uttrycket »fort­satt samarbete» i avtalsrubriken. Om ej annat framgår av avtal, över­enskommelser, protokoll eller kommentarer, fortsätter således samar­betet och tillgodoses läkarutbildningens och forskningens behov av re­surser efter samma principer som hittUls.

Investeringsersättning skall i fortsättningen fastställas i särskilda över­enskommelser. En sådan överenskommelse med varje berörd kommun ingår i förevarande uppgörelse. Enligt dessa överenskommelser skall in­vesteringsersättning ulgå med 25 % av kommunens verkliga kostnader för byggnadsarbeten och utrustning beträffande de objekt som angivils i överenskommelsema med bilagor. Praktiska skäl har lett lUl avvikelser från tidigare gällande ersättningsregler i främst följande hänseenden.

1.    Investeringsersättning utgår ej för ändrings- och förbättringsarbe­ten.

2.    Investeringsersättning utgår för all utrustning i samband med ny-, om- och tillbyggnad, vilket medför en förbättring i ersätlningsgrunder-na för huvudmännen i Lund, Göteborg och Umeå. Dessa har enligt ti­digare avtal inle fåll bidrag för anskaffning som inneburit ersättande av kasserad utmstning.

3.    Investeringsersättning för s. k. kompletteringsanskaffning ulan samband med byggnadsarbete begränsas lill medicinsk apparatur och medicinska instmment saml maskiner. Bidrag har tidigare utgått för all komplelleringsanskaffning som inte avsett ersättande av kasserad utrustning.

Under avtalsperioden kan ytterligare särskUda överenskommelser träf­fas, varvid grunderna för investeringsersällningens beräknande får prö­vas från fall lUl fall. En sådan överenskommelse blir exempelvis aktuell, om en planerad enhet för öppen vård i Umeå kommuns centrum kom-

 

Prop. 1971:44                                                         13

mer atl upplåtas för läkamtbildning.

Beträffande driftersättningen har parterna i slutskedet av förhand­lingama utgått från de totala driftbidragen enligt tidigare gällande avtal lUl Malmöhus och Västerbottens läns landstingskommuner saml Malmö och Göteborgs kommuner. Vid bestämmande av ersättningen lill de oli­ka huvudmännen har emellertid beaktats del antal medicine kandidater som varje huvudman har att ta emot under avtalsperioden och till den forskningsorganisation som är beslutad eller planerad för perioden. Det­ta har lett lill en kraftig ökning av driflersältaingsnivån för Västerbot­tens läns landsting, medan representanterna för Malmö och Göteborg gjort gällande all det lett lill elt försämrat resultat för deras del. Par­terna har därför enats om särskUda ersättningar tUl dessa kommuner.

Statens utgifter för driftbidrag lill huvudmännen för de kommu­nala undervisningssjukhusen i Lund, Malmö, Göteborg och Umeå upp­gick för år 1968 till drygt 50 milj. kr. och beräknas för år 1969 bli närmare 60 milj. kr. De nu överlämnade avtalen innebär all för eltvart av åren 1970-1973 skall sammanlagt lill de fyra huvudmännen ulgå driflersällning med 82 milj. kr. Dämlöver får Malmö och Göteborg ome­delbart ul ovannämnda särskilda ersättningar, vilka faslslällls till 3 re­spektive 16 milj. kr. För läkamlbUdning i Linköping utgick ej drifler­sällning före den 1 juli 1970. Enligt del nya avtalet skall staten för Linköping betala 6 milj. kr. för andra halvåret 1970 och där­efter 12 milj. kr. per år under liden 1971-1973.

Speciella kommentarer till texten i samarbetsavtalen

TiU 1 §2.

Läkamtbildningen bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med de i anledning av prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 301) och 1969: 35 av riksdagen godkända riktiinjerna (SU 46 s. 10 och SU 83, rskr 137 och 215). För forskarutbildningen gäUer de i prop. 1969: 31 angivna riktlinjerna (SU 93, rskr 222). På gmndval av riksdagsbesluten har utfärdats kungörel­sen (1969: 330) om utbildning vid medicinsk fakultet som jämte univer­siletsstadgan (1964: 461) reglerar lakar- och forskarutbildningen. Här­igenom och genom angivande i avtalen av antalet platser för grundläg­gande läkarutbildning ges ramen för kommunens åtaganden beträffan­de lakar- och forskamtbildning. Motsvarande möjlighet föreligger inle i fråga om forskningen som emellertid fömtsatts bli av i huvudsak nu­varande omfattning med de förändringar som följer av vederbörligen fattade beslut. I anmärkning har bl. a. påpekats det självklara förhållan­del all kommunens medgivande fordras för ell forskningsprojekt som ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Givelvis bör kommunen hållas informerad om samtiiga förekommande forskningsprojekt av bety­delse.

 

Prop. 1971:44                                                                      14

TiU 1 §3.

1 de under senare lid träffade läkarutbildningsavlalen har man be­gagnat uttrycket »upplåten sjukhusenhet». Med sjukhusenheler har då avselts »kliniker, avdelningar, laboratorier och andra därmed jämför­liga enheter». Ullrycket »sjukhusenhet» har ansetts böra ersättas med »sjukvårdsenhet», eftersom även andra enheter än sjukhusenheter kan upplåtas för läkarutbildning och forskning.

I anmärkning lill 3. har - i vissa fall översiktiigl - angivils vilka enhe­ter som under avtalstiden är upplåtna för läkarutbUdning och forsk­ning. Parterna kan emellertid under avtalsperioden träffa överenskom­melse om omdispositioner utan alt detla skall ge anledning till ändring av driflersällning enligt avtalet.

I sammanhanget bör erinras om upplåtelsens betydelse för tillämp­ningen av kungörelsen (1970: 704) om kommunala undervisningssjukhus och för värdering av läkares meriter. För sådana ändamål krävs, bl. a. beträffande medicinska serviceavdelningar, en noggrannare specificering, vilken skaU framgå av socialstyrelsens sjukhusförleckning.

Till 1 §3. Lund

Liksom enligt det nu upphävda avtalet om S:t Lars sjukhus i Lund skall i princip aUl kliniskt material vid sjukhuset vara tillgängligt för forskningskliniken.

TiU 1 § 3. Göteborg

De planerade sjukvårdsenheter vid östra sjukhuset som visserligen för­tecknats i 1965 års avtal men som med all sannolikhet inte tUlkommer under den nya avtalsperioden har inte lagils med såsom upplåtna enhe­ter. Parterna har emellertid fömtsatt all ifrågavarande enheter skall upplåtas, när det blir aktuellt.

Tid 1 §3. Umeå

Nämnden och landstinget träffade den 26 februari 1969 en princip­överenskommelse som bL a. innebar alt en ny professur i psykiatri skul­le förläggas tUl Umeå lasarett och atl landstinget i avvaktan på färdig-släUandet av planerade nya lokaler för den psykiatriska vården skulle upplåta vissa provisoriska lokaler vid lasarettet. Upplåtelsen fömlsalte alt parterna kom överens om villkoren i samband med förhandlingarna om nya läkarulbildningsavlal. Med anledning härav bör nämnas alt nu föreliggande avtal och överenskommelse med landstinget omfattar även denna professur. (Jfr prop. 1969: 1 bU. 10 s. 305, SU 46, rskr 137 samt prop. 1970: 1 bU. 10 s. 276, SU 88, rskr 215.)

TiU 2 § A.

Kostnads- och ansvarsfördelningen i fråga om personal överenstäm­mer med hittillsvarande bestämmelser. Även om formuleringarna är

 

Prop. 1971:44                                                                        15

något förändrade, skall de nya bestämmelserna tillämpas enligt den praxis som utvecklats under den gångna avtalsperioden.

Beträffande denna praxis bör särskilt nämnas följande.

Ersättning vid tjänsteresa och förrättning bekostas av kommunen, i den mån resan eller förrättningen avser sjukvården.

Beviljas tjänsteman tjänstledighet för uppdrag för någondera parlens räkning, svarar denna part för ersättning liU tjänstemannen för mista­de löneförmåner enligt gällande bestämmelser. Sålunda har staten alt stå för sådan ersättning lill tjänsteman som är ijänstiedig för sakkunnig­uppdrag o. d. för statens räkning.

Vid partieU Ijänstebefrielse för forskningsarbete (s. k. sabbatslermin) skall kommunen svara för de kostnader som föranleds av befrielse från sjukvårdsuppgifterna enligt de grunder som anges i avtalet för fördelning av kostnaderna för professorer och biträdande professorer.

TUl 2 § B.

Till ledning för tillämpningen av bestämmelser motsvarande dem som återfinns under ifrågavarande avsnitt har för Göteborg, Lund, Malmö och Umeå funnits summariska förteckningar över de nytligheler som tas i anspråk för läkarutbildning och forskning med uppgift om avsedd för­delning av kostnaderna för dem. Avsikten är alt dessa förteckningar fortfarande skall vara vägledande för tiUämpningen såväl på angivna orter som i Linköping. Förhandlingsnämnden är beredd all medverka till en modernisering av dessa förteckningar.

TiU 3 §2.

Älerbelalningsregel fanns i samtliga tidigare avtal men med olika ut­formning. Den i de nya samarbelsavtalen intagna regeln har närmast motsvarighet i de tidigare avtalen för Linköping, Lund och Umeå.

TiU 4 §.

Utbetalning av statligt driftbidrag för första halvåret 1970 har skett a conto enligt tidigare gällande avtal. En slutreglering av dessa bidrag skulle fordra särskilda bokslut för de berörda sjukhusen för della halv­år. För atl undvika därmed sammanhängande arbete har parterna enats om alt driftersättningen enligt de nya avtalen skaU gälla hela år 1970. Belopp som betalats ut a conto för första halvåret skall således av­räknas på de nya ersättningsbeloppen.

Till 5 §.

Samrådsreglerna innehåUer en viktig nyhet i förhållande lill de tidi­gare gällande avtalen. Kommunen har nämligen medgivils en närvaro­rätt vid sammanträde med konsistorium eller annan universiletsmyn-dighet som motsvarar den som universitetet redan tidigare haft, då del gäller sammanträde hos sjukvårdsstyrelse eller direktion.

 

Prop. 1911: AA                                                                     16

Speciella kommentarer till texten i överenskommelsema

Nämnden har i de allmänna kommentarerna redovisat skiljakligheler-na mellan de regler som gällt för 25-procenligt investeringsbidrag enligt tidigare avtal och ersättningsreglerna i föreliggande avtal och överens­kommelser.

TiUl.

Med byggnad eller enhet som betjänar upplåten enhet avses såväl me­dicinska serviceavdelningar som ekonomianläggningar o. d. Del bör emellertid framhållas att en medicinsk serviceavdelning även kan vara upplåten för läkamtbildning och forskning.

De klarlägganden som skall ske enligt anmärkning förutsätts komma lill slånd vid överläggningar mellan, å ena sidan, förhandlingsnämnden och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) saml, å andra sidan, företrädare för samtiiga berörda huvudmän.

TiUl. Göteborg

I fråga om östra sjukhuset har parterna fömtsatt all - om inle annat överenskoms - investeringsersättning med 25 % skall utgå till de sjuk­vårdsenheter som avsågs bli upplåtna enligt tidigare gällande avtal men som inle lär kunna tas i anspråk förrän efter år 1973. Della gäller de medicinska, geriatriska, kirurgiska, ortopediska och psykiatriska klini­kerna.

TiU 2.

Regeln om reduktion efter nyttjandegrad bör liksom hittUls ej göras gällande i anledning av att det i ell byggnadsobjeki ingår smärre lo­kaler för andra än egentliga sjukhusändamål, om sådana lokaler inle nämnvärt påverkar dimensioneringen av byggnadsobjeklel.

Till 3.

Den tidigare generellt gällande regeln att investeringsbidrag enligt läkamtbUdningsavlal inte skall ulgå för kostnad som läcks av i annan ordning utgående statsbidrag har genom undantag för mentalsjukvårds-bidrag och bidrag enligt SFS 1967: 131 blivit praktiskt laget betydelse­lös. Dock kan andra former av statsbidrag förekomma. Det händer bl. a. atl AMS-bidrag utgår för sjukvårdsanläggningar. I sådana fall skall den statliga invesleringsersältningen enligt denna överenskommelse tas upp lUl särskilda förhandUngar.

TiU 5.

Utbetalning av investeringsersättning skall gmndas på rekvisition från kommunen. Rekvisition kan när vederbörligt godkännande föreligger

 

Prop. 1971:44                                                                        17

avse även projekteringskostnader. Rekvisitionerna bör ske elt begränsat antal gånger om året, förslagsvis tre.

TiU 7. Lund

Av de objekt för vilka landstinget enligt 1962 års avtal skulle få er­sättning med 40 % av kostnaderna intill den 1 juli 1976 återstår verk­stadsbyggnaden. De rörposl- och kulvertanläggningar för vilka samma ersättning skall ulgå betraktas i sin helhet som byggnadsobjekt beträffan­de vUka byggnadsarbete påbörjats senast den 30 juni 1970.

Speciella kommentarer till förhandlingsprotokollet

TiU 2 §.

Nämnden har funnit angeläget atl i samband med förhandlingarna med övriga huvudmän för kommunala undervisningssjukhus redovisa vissa speciella förhandlingsfrågor som rör läkamtbildningen och forsk­ningen i Stockholms län. Det bör även uppmärksammas alt en del av dessa frågor avser tid före den 1 januari 1971, när Stockholms stad var sjukvårdshuvudman för sitt administrativa område.

TiU 7 §.

Bestämmelsen om alt de i avtalen angivna ersättningarna skaU betalas ut a conto i avvaktan på alt avtalen vinner laga kraft avser även de för år 1970 nu bestämda beloppen, trots atl utbetalningar för della år - a conto eller slutiigt - redan skett enligt andra gmnder. Avräkning skall därvid ske enligt 4 § 1. andra styckel de nya avtalen.

Analogt bör samma förfaringssätt tillämpas för Göteborgs och Bo­hus läns landstingskommun som enligt 3 § protokollet träffat överens­kommelse om ersättningsbelopp för åren 1970-1973. Det bör i sam­manhanget påpekas att utbetalningar för S:t Jörgens sjukhus liksom för Ulleråkers och S:l Lars sjukhus för första halvåret 1970 gjorts av social­styrelsen men för andra halvåret 1970 av statskontorets fondbyrå.

Till 8 §.

Med anledning av all staten numera lar ut ersättning för upplåtelse av parkeringsplatser lill anställda har på nämndens yrkande frågan om bidrag lill parkeringshus och parkeringsdäck hänskjuiits tiU särskild för­handling.

TiU 9 §.

Innehållet i denna paragraf får ses mot bakgrund av parternas ge­mensamma önskemål att lill kommande förhandlingar få fram ett bätt­re underlag för bedömning av sjukvårdshuvudmännens kostnader för läkamtbUdningen och forskningen. Vid förhandlingarna har även fram-

2    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 44

 

Frop. 1971:44

U

kommit ett behov atl se över samarbelsformerna. Nämnden vill för sin del understryka angelägenheten av atl de i paragrafen avsedda överlägg­ningarna kommer till stånd snarast möjligt och föreslår alt Kungl. Maj:t vidtar härför erforderliga åtgärder.

Hemställan

Nämnden hemsläller all Kungl. Maj:t

1.    godkänner överlämnande villkorligt slutna fem avtal och fem över­enskommelser,

2.    bemyndigar statskontoret all lill vederbörande kommuner betala ul ersättningar a conto i enlighet med nedanstående sammanställning.

 

Ersättnings-

Driftersätlning

Driftersättning

Särskild ersätt-

berättigad sjukvårds-

för 1970 att re-

per månad från

ning alt utbetalas

huvudman

duceras med vad

och med februari senast den 15

 

som tidigare ut-

1971 atl utbeta-

februari 1971

 

gått för delta

las den 15 i

 

 

år enligt 4§ 1.

varje månad

 

 

andra stycket

 

 

 

respektive avtal

 

 

 

m. m.

 

 

 

Kronor

Kronor

Kronor

Uppsala läns lands-

 

 

 

tingskommun

—

75 000

—•

Östergötlands läns

 

 

 

landstingskommun

6 000 000

1 000 000

—

Malmöhus läns

 

 

 

landstingskommun

19 500 000

1 625 000

—

Göteborgs och

 

 

 

Bohus läns

 

 

 

landstingskommun

950 000

79 166

—

Västerbottens läns

 

 

 

landstingskommun

15 750 000

1 312 500

■—

Malmö kommun

15 750 000

1 312 500

3 000 000

Göteborgs kommun

31000 000

2 583 333

16 000 000

3.    godkänner vad som i övrigt överenskommits enligt 6 och 7 §§ bifogade protokoll samt

4.    vidtar de övriga åtgärder som kan bU erforderliga i anledning av vad nämnden och delegerade för respektive kommuner överenskommit.

Nämnden har i della ärende haft samråd med socialstyrelsen, nämn­den för undervisningssjukhusens utbyggande, statskontorets fondbyrå och universitetskanslersämbetet.

 

Prop. 1971:44                                                                        19

Bilaga 2

Avtal om läkamtbildning i Linköping (LUA Linköping)

Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Östergötlands läns landstingskommun har - under förbehåU av godkännande av Kungl. Maj:l och Östergötiands läns landsting - träffats följande avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Östergötiands läns landstingskommun om forl­sall samarbete angående läkarutbildning i Linköping.

1 §. Allmänt

1.   Staten och Östergötiands läns landstingskommun, nedan kallad kommunen, fortsätter sitt samarbete på de vUlkor som nedan sägs för alt tillhandahålla högskoleenheten i Linköping, nedan kallad universi­tetet, resurser för gmndläggande utbildning för läkarexamen inom de kliniska ämnesområdena, nedan benämnd läkarutbildning, saml för forskarutbildning och forskning inom dessa ämnesområden, nedan be­nämnd forskning.

2.   Avtalet avser dels en läkamtbildning med ell årligt inlag av cirka 85 medicine kandidater, dels en forskning av i huvudsak nuvarande om­fattning med de förändringar som följer av vederbörligen fattade be­slut.

Anmärkning rörande forskning

Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt som ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som avses i 3. nedan får ej ulan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som där innehar befattning eller är knuten lill univer­sitetets medicinska fakultet.

3.    Staten och kommunen bestämmer i samråd vUka enheter inom
kommunens sjukvårdsorganisation som skall lagas i anspråk för läkarut­
bildning och forskning (upplåtna enheter).

Anmärkning

Följande enheter av regionsjukhuset i Linköping är upplåtna för läkar­utbildning och forskning.

1.    Samtiiga enheter inom det egentliga sjukhusområdel.

2.    Infektionskliniken.

3.    RehabUiteringskliniken.

4.    Valla sjukhus.

Omdispositioner, som parterna kommer överens om under avtals-

 

Prop. 1971:44                                                         20

tiden, skall icke föranleda ändring av den driflersällning som utgår till kommunen enligt detta avtal.

Beträffande investeringsersättning gäller särskild överenskommelse.

4. Detta avtal berör ej kommunens rätt alt enligt eljest gällande be­stämmelser erhåUa statsbidrag tiU uppförande och drift av i avtalet av­sedda sjukvårdsenheter.

2 §. Tillhandahållande av resurser

Kommunen tillhandahåller för upplåtna enheter personal, lokaler, utmstning, övriga nytligheler och service med följande begränsningar och undanlag.

A. Beträffande personal

Staten anstäUer tjänsteman som är professor, biträdande professor el­ler klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken denne är placerad jämte i förekommande fall därtiU knutna tillägg och för­måner (inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskUda arvoden och tiUäggsförmåner, såsom uppdragstiUägg, befalt-ningsarvode, avlöningsförslärkning samt gottgörelse för särskild arbets­tid, jour och beredskap.

Klinisk amanuens anslälles och bekostas helt av staten, som dock är berättigad liU ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i ef­terskott med en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 pro­cent för pensionskostnader.

Personal som ansläUes uteslutande för läkarutbildning eller forsk­ning bekostas helt av staten liksom limarvoderad undervisning av me­dicine kandidater.

Anmärkning

Antalet professorer, biträdande professorer, kliniska lärare och kli­ niska amanuenser faslsläUes av staten efter samråd med kommunen.

Om det under avtalstiden blir aktuellt alt överföra statlig personal, ex­empelvis kliniska lärare och kliniska amanuenser, lill kommunalt huvud­mannaskap eller att införa nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upp­tagas om bland annat de ekonomiska konsekvenserna härav.

B. Beträffande utmstning m. m.

Såvitt gäller utmstning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endast sådan som är att hänföra tiU vedertagen gmndul-mslning.

Del åligger ej kommunen att tiUhandahålla förbmkningsartiklar för demonslralionsändamål och sådant material som erfordras för djurför­sök och särskilda forskningsprojekt.

 

Prop. 1971:44                                                         21

Anmärkning

Med begreppet vederlagen grundutruslning för forskningens behov åsyftas sådan utmstning som är användbar ej endast för elt eUer annat specielll forskrungsprojekt utan för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tillämpning av gängse teknik och metodik.

Samma principiella begränsning av kommunens skyldigheter som en­Ugt ovan gäller i fråga om utmstning skall även gälla läkarutbildning­ens och forskningens försörjning med nytligheler av olika slag.

3 §. Statlig investeringsersättning

1.    Statiig ersättning utgår eiUigt särskilda överenskommelser för ny-, lill- eller ombyggnad samt för anskaffning av utmstning.

2.    Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:ts beslut icke längre skall tagas i anspråk för läkarutbUdning och forskning, är staten berättigad alt vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt della och tidigare motsvarande av­tal uppburna investeringsersältningama som då återstår efter avdrag av Vao beträffande byggnad och Vio beträffande ulrustaing för varje helt år som förflutit från det kommunens anhållan om ersättningens utbe­talande inkom tUl vederbörande statiiga myndighet.

Kan byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i första stycket blir tUlämpliga, ej av kommunen användas på ett sätt som svarar mot byggnadens eUer utrustningens värde och skulle på gmnd härav återbe­talning av uppburen ersättning te sig obUUg, äger kommunen påkaUa jämkning. Uppnår icke partema enighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.

4 §. StatUg driftersättning

1.    Staten lämnar kommunen driflersällning för tiden den 1 juli-den
31 december 1970 med 6 miljoner kronor och för kalenderåren 1971-
1973 med ett belopp av 36 miljoner kronor att ulgå med 12 mUjoner
kronor per år.

Vid utbetalning av driflersällning för år 1970 skall avräknas vad som utbetalats a conto för detla år.

2.    Utbetalning av statlig driflersällning skaU ulan rekvisition ske med
V12 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad.

5 §. Former för samråd och samordning

Parterna skall för att främja samordningen av sjukvård, läkarutbild­ning och forskning iakttaga följande.

1.    Innan kommunen fattar beslut som berör utbUdningen och forsk­
ningen, skaU universitetet beredas tillfälle att yttra sig.

Innan universilelsmyndighet fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet, skall kommunen beredas tUlfälle att yttra sig.

2. Om vid sammanträde med konsistoriet eller annan universitets-

 

Prop. 1971:44                                                         22

myndighet skall behandlas ärende som är av principiell betydelse eller eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universitetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen härom. Kommunen äger genom två representanter övervara behandlingen av ifrågavarande ärende med rätt för dessa alt deltaga i överläggningen men ej i beslutet samt alt få sin mening antecknad lill protokollet.

Om vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eller direktion ärende av i föregående stycke nämnd beskaffenhet skall förekomma, under­rättas universitetet härom och skaU motsvarande befogenhet som enligt första stycket tillerkänts kommunen tillkomma universitetet.

3.    Kommunen är beredd alt vid planering av sjukvårdsorganisationen beakta även läkamtbUdningens och forskningens behov.

4.    Personal och studerande vid universitetet skall följa de föreskrifter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten enhet.

6 §. Avtalstid m. m.

1.   Om ej annat framgår av avtalets bestämmelser, gäller delta avtal
från och med den 1 juli 1970 tiU och med den 31 december 1973.

Parterna skall i god tid före utgången av avtalsperioden upptaga för­handlingar om samarbetsavtal för tid efter den 31 december 1973.

2.   Detla avtal ersätter del mellan staten och kommunen den 13 mars
1967 träffade avtalet om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Lin­
köping som utiöpt den 30 juni 1970.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 22 december 1970.

Statens förhandlingsnämnd     För delegerade för Östergötiands

läns landstingskommun
Lennart Rydback                   Holger Fällman

Sture Jansson                      Hans Gröndal

 

Prop. 1971:44                                                         23

Bilaga 3

Avtal om läkarutbildning i Lund (LUA Lund)

Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmöhus läns landstingskommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:l och Malmöhus läns landsting - träffals följande avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Malmöhus läns landstingskommun om fort­salt samarbete angående läkamtbildning i Lund.

7 §. Allmänt

1.    Staten och Malmöhus läns landstingskommun, nedan kallad kom­munen, fortsätter sill samarbete på de villkor som nedan sägs för all tillhandahålla universitetet i Lund, nedan kallat universitetet, resurser för grundläggande utbildning för läkarexamen inom de kliniska ämnes­områdena, nedan benämnd läkarutbildning, saml för forskarutbildning och forskning inom dessa ämnesområden, nedan benämnd forskning.

2.    Avtalet avser dels en läkarutbildning med ett årligt intag av cirka 90 medicine kandidater, dels en forskning av i huvudsak nuvarande om­fattning med de förändringar som följer av vederbörligen fattade beslut.

Anmärkning rörande läkarutbildning

Sjukvårdshuvudmännen inom Malmöhus län skall gemensamt laga emot ett årligt intag av cirka 180 medicine kandidater alt i princip för­delas med hälften på vardera sjukvårdsområdet. Vissa variationer i för­delningen av antalet kan dock ej undvikas, beroende bland annat på förekomsten av olika specialiteter hos sjukvårdshuvudmännen.

Anmärkning rörande forskning

Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt som ställer särskUda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som avses i 3. nedan får ej ulan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som där innehar befattning eller är knuten lUl universitetets me­dicinska fakultet.

3.   Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka enheter inom
kommunens sjukvårdsorganisation som skall lagas i anspråk för läkar­
utbildning och forskning (upplåtna enheter).

Anmärkning

Det antecknas all staten enligt § 1. mom. 2 sista stycket 1951 års markbylesavtal mellan staten och kommunen upplåtit den mark på vilken lasarettet i Lund är beläget, med rält för kommunen all dis­ponera den, så länge den användes för sjukhusändamål och lasarettet ställes till förfogande för undervisning och forskning vid universitetet i Lund.

 

Prop. 1971:44                                                         24

Utöver lasarettet i Lund är forskningskliniken vid S:l Lars sjukhus upplåten för läkarutbildning och forskning.

Omdispositioner, som parterna kommer överens om under avtalsti­den, skall icke föranleda ändring av den driftersätlning som utgår tUl kommunen enUgt detta avtal.

Beträffande investeringsersättning gäller särskUd överenskommelse.

4. Della avtal beror ej kommunens rätt att enligt eljest gällande be­stämmelser erhålla statsbidrag tUl uppförande och drift av i avtalet av­sedda sjukvårdsenheter.

2 §. Tillhandahållande av resurser

Kommunen tiUhandahåUer för upplåtna enheter personal, lokaler, utmstning, övriga nytligheler och service med följande begränsningar och undantag.

A. Beträffande personal

Staten anstäUer tjänsteman som är professor, biträdande professor el­ler klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken denne är placerad jämte i förekommande fall därtill knutna tillägg och för­måner (inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden och tilläggsförmåner, såsom uppdragstiUägg, befatt­ningsarvode, avlöningsförstärkning saml gottgörelse för särskUd arbets­tid, jour och beredskap.

Klinisk amanuens anslälles och bekostas helt av staten, som dock är berättigad tiU ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i ef­terskott med en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 pro­cent för pensionskostnader.

Personal som anslälles uteslutande för läkarutbildning eUer forskning bekostas helt av staten liksom timarvoderad undervisning av medicine kandidater.

Anmärkning

Antalet professorer, biträdande professorer, kUniska lärare och kli­niska amanuenser faslställes av staten efter samråd med kommunen.

Om del under avtalstiden blir aktuellt alt överföra statlig perso­nal, exempelvis kliniska lärare och kliniska amanuenser, lill kommunall huvudmannaskap eller att införa nya tjänstekategorier, skall förhand­lingar upptagas om bland annat de ekonomiska konsekvenserna härav.

B. Beträffande utrustning m. m.

Såvitt gäUer utmstning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endast sådan som är att hänföra lill vederlagen grundutrusl­ning.

Del åligger ej kommunen alt tUlhandahålla förbrukningsartiklar för demonslralionsändamål och sådant material som erfordras för djurför­sök och särskUda forskningsprojekt.

 

Prop. 1971:44                                                                        25

Anmärkning

Med begreppet vederlagen gmndulmslning för forskningens behov åsyftas sådan utmstning som är användbar ej endasl för elt eUer annat specielll forskningsprojekt ulan för olika projekt av beskaffenhet atl kunna genomföras med tillämpning av gängse teknik och metodik.

Samma principieUa begränsning av kommunens skyldigheter som en­ligt ovan gäller i fråga om utrustning skall även gälla läkarutbildningens och forskningens försörjning med nytligheler av olika slag.

3  §. Statlig investeringsersättning

1.    Statlig ersättning utgår enligt särskilda överenskommelser för ny-, lUl- eller ombyggnad samt för anskaffning av utmstning.

2.    Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:ts beslut icke längre skall lagas i anspråk för läkamtbildning och forskning, är staten berättigad att vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt delta och tidigare motsvarande avtal upp­burna investeringsersältningama som då återstår efter avdrag av Vso be­träffande byggnad och Vio beträffande utmstning för varje helt år som förflutit från del kommunens anhållan om ersättningens utbetalande in­kom lill vederbörande statliga myndighet.

Kan byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i första stycket blir tillämpliga, ej av kommunen användas på ett sätt som svarar mol byggnadens eller utmstningens värde och skulle på grund härav återbe­talning av uppburen ersättning le sig obillig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår icke parterna enighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.

4 §. Statlig driftersättning

1.     Staten lämnar kommunen driflersällning för kalenderåren 1970-
1973 med ett belopp av 78 miljoner kronor att utgå med 19,5 miljoner
kronor per år.

Driftersätlning för år 1970 innefattar även driftbidrag för första halvåret 1970 enligt 10-11 §§ avtalet den 31 januari 1962 angående lasarettet i Lund samt enligt 1 § avtalet den 7 mars 1969 om statens bidrag för upplåtelse av S:t Lars sjukhus i Lund för läkarutbildning och forskning, m. m. Vid utbetalning för år 1970 skall sålunda avräknas de driftbidrag som kommunen - slutligt eUer a conto - uppburit för detla år såväl enligt nämnda avtalsföreskrifter som i enlighet med mot­svarande föreskrifter i inlerimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 om samarbete angående lakar- och tandläkarutbildning m. m.

2.     Utbetalning av statiig driftersätlning skall utan rekvisition ske med
V12 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad.

5 §. Former för samråd och samordning

Parterna skall för all främja samordningen av sjukvård, läkarutbild­ning och forskning iakttaga följande.

 

Prop. 1971:44                                                         26

1.   Innan kommunen fattar beslut som berör utbildningen och forsk­
ningen, skall universitetet beredas tUlfälle all yttra sig.

Innan universilelsmyndighet fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet, skall kommunen beredas tillfälle alt yttra sig.

2.   Om vid sammanträde med konsistoriet eller annan universilels­
myndighet skaU behandlas ärende som är av principiell betydelse eller
eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universi­
tetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen
härom. Kommunen äger genom två representanter övervara behand­
lingen av ifrågavarande ärende med rätt för dessa all dellaga i över­
läggningen men ej i beslutet saml all få sin mening antecknad lill pro­
tokollet.

Om vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eller direktion ärende av i föregående stycke nämnd beskaffenhet skall förekomma, under­rättas universitetet härom och skall motsvarande befogenhet som enligt första stycket tillerkänts kommunen tUlkomma universitetet.

3.    Kommunen är beredd all vid planering av sjukvårdsorganisationen beakta även läkarutbUdningens och forskningens behov.

4.    Personal och studerande vid universitetet skall följa de föreskrif­ter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten enhet.

6 §. Avtalstid m. m.

1.   Om ej annat framgår av avtalels bestämmelser, gäller della avtal
från och med den 1 juli 1970 liU och med den 31 december 1973.

Parterna skall i god lid före utgången av avtalsperioden upptaga för­handlingar om samarbelsavtal för tid efter den 31 december 1973.

2.   Della avtal ersätter följande mellan staten och kommunen träf­
fade avtal som utiöpt den 30 juni 1970.

Avtal den 31 januari 1962 angående lasarettet i Lund. Överenskom­melse den 26 augusti 1964 om tUlämpningen i vissa avseenden av 3 § 2. 1962 års avtal om lasarettet i Lund.

Avtal den 7 mars 1969 om statens bidrag för upplåtelse av S:t Lars sjukhus i Lund för läkarutbildning och forskning, m. m.

Delta avtal ar upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 22 december 1970.

Statens förhandlingsnämnd     För delegerade för Malmöhus

läns landstingskommun
Lennart Rydback                   Emil Ahlkvist

Sture Jansson                      Hans Sandberg

 

Prop. 1971:44                                                                      27

Bilaga 4

Avtal om läkarutbildning i Malraö (LUA Malmö)

MeUan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmö kom­mun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:l och Malmö kommunfullmäktige - träffals följande avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Malmö kommun om fortsatt samarbete an­gående läkamlbUdning i Malmö.

1 §. Allmänt

1.    Staten och Malmö kommun, nedan kallad kommunen, fortsätter sitt samarbete på de villkor som nedan sägs för alt tiUhandahålla univer­sitetet i Lund, nedan kallat universitetet, resurser för grundläggande ut­bildning för läkarexamen inom de kliniska ämnesområdena, nedan be­nämnd läkarutbildning, saml för forskarutbildning och forskning inom dessa områden, nedan benämnd forskning.

2.    Avtalet avser dels en läkarutbildning med ett årligt inlag av cirka 90 medicine kandidater, dels en forskning av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som följer av vederbörligen fattade beslut.

Anmärkning rörande läkarutbildning

Sjukvårdshuvudmännen inom Malmöhus län skall gemensamt laga emot ell årligt inlag av cirka 180 medicine kandidater alt i princip för­delas med hälften på vardera sjukvårdsområdet. Vissa variationer i för­delningen av antalet kan dock ej undvikas, beroende bland annat på förekomsten av olika specialiteter hos sjukvårdshuvudmännen.

Anmärkning rörande forskning

Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt som ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som avses i 3. nedan får ej utan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som där innehar befattning eller är knuten lill universitetets me­dicinska fakultet.

3.    Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka enheter inom
kommunens sjukvårdsorganisation som skall tagas i anspråk för läkar­
utbildning och forskning (upplåtna enheter).

Anmärkning

Malmö aUmänna sjukhus med undanlag av kliniken för långvarigt kroppssjuka är upplåtet för läkamtbildning och forskning.

 

Prop. 1971:44                                                         28

Omdispositioner, som partema kommer överens om under avtalstiden, skall icke föranleda ändring av den driftersätlning som utgår tiU kom­munen enligt detta avtal.

Beträffande investeringsersättning gäller särskUd överenskommelse.

4. Detta avtal berör ej kommunens rätt att enUgt eljest gäUande be­stämmelser erhåUa statsbidrag lill uppförande och drift av i avtalet av­sedda sjukvårdsenheter.

2 §. Tillhandahållande av resurser

Kommunen tiUhandahåUer för upplåtna enheter personal, lokaler, ut­rustning, övriga nytligheler och service med följande begränsningar och undantag.

A. Beträffande personal

Staten anställer tjänsteman som är professor, biträdande professor eller kUnisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken denne är placerad jämte i förekommande fall därtUl knutna lUlägg och förmåner (inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden och lilläggsförmåner, såsom uppdragstiUägg, be­fallningsarvode, avlöningsförslärkning samt gottgörelse för särskild ar-betslid, jour och beredskap.

Klinisk amanuens anslälles och bekostas helt av staten, som dock är berättigad till ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i ef­terskott med en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 pro­cent för pensionskostnader.

Personal som anstäUes uteslutande för läkarutbUdning eller forskning bekostas helt av staten liksom timarvoderad undervisning av medicine kandidater.

Anmärkning

Antalet professorer, biträdande professorer, kliniska lärare och kli­niska amanuenser faslställes av staten efter samråd med kommunen.

Om det under avtalstiden blir aktueUt atl överföra statlig personal, ex­empelvis kliniska lärare och kliniska amanuenser, till kommunalt huvud­mannaskap eller atl införa nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upp­tagas om bland annat de ekonomiska konsekvenserna härav.

B. Beträffande utmstning m. m.

Såvitt gäller utrustning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endasl sådan som är all hänföra till vedertagen grundutrusl­ning.

Det åligger ej kommunen all tUlhandahålla förbmkningsartiklar för demonslralionsändamål och sådant material som erfordras för djurför­sök och särskilda forskningsprojekt.

 

Prop. 1971:44                                                         29

Anmärkning

Med begreppet vedertagen gmndulmstning för forskningens behov åsyftas sådan utrustning som är användbar ej endast för elt eller annat speciellt forskningsprojekt ulan för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tillämpning av gängse teknik och metodik.

Samma principieUa begränsning av kommunens skyldigheter som en­ligt ovan gäller i fråga om utrustning skall även gälla läkamtbUdning­ens och forskningens försörjning med nytligheler av olika slag.

3 §. Statlig investeringsersättning

1.    Statlig ersättning utgår enligt särskUda överenskommelser för ny-, lill- eller ombyggnad saml för anskaffning av utrastning.

2.    Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:ls beslut icke längre skall tagas i anspråk för läkamtbildning och forskning, är staten berättigad atl vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt detta och tidigare motsvarande avtal upp­burna investeringsersältningama som då återstår efter avdrag av Vso be­träffande byggnad och Vio beträffande utmstning för varje helt år som förflutit från det kommunens anhållan om ersättningens utbetalande inkom lill vederbörande statliga myndighet.

Kan byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i första stycket blir tillämpliga, ej av kommunen användas på elt sätt som svarar mot byggnadens eller utrustningens värde och skulle på gmnd härav åter­betalning av uppburen ersättning le sig obUlig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår icke parterna enighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.

4 '§. StatUg driftersättning

1.   Staten lämnar kommunen driflersällning för kalenderåren 1970-
1973 med ell belopp av 63 miljoner kronor alt ulgå med 15,75 miljo­
ner kronor per år samt en särskUd ersättning med elt belopp av 3 mU­
joner kronor.

Driftersätlning för år 1970 innefattar även driftbidrag för första halv­året 1970 enligt 10-11 §§ avtalet den 21 januari 1963 om Malmö all­männa sjukhus. Vid utbetalning för år 1970 skaU sålunda avräknas de driftbidrag som kommunen - slutligt eller a conto - uppburit för detla år såväl enligt nämnda avtalsföreskrifter som i enlighet med motsva­rande föreskrifter i inlerimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 om sam­arbete angående lakar- och tandläkarutbUdning m. m.

2.   Utbetalning av driftersättaingen skaU utan rekvisition ske med
V12 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad. Den särskilda
ersättningen utbetalas senast den 15 februari 1971.

5 §. Former för samråd och samordning

Parterna skall för alt främja samordningen av sjukvård, läkamlbild-

 

Prop. 1911: AA                                                        30

ning och forskning iakttaga följande.

1.   Innan kommunen fattar beslut som berör utbildningen och forsk­
ningen, skall universitetet beredas tillfälle all yttra sig.

Innan universilelsmyndighet fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet, skall kommunen beredas tillfäUe alt yttra sig.

2.   Om vid sammanträde med konsistoriet eller annan universitets-
myndighet skall behandlas ärende som är av principiell betydelse eller
eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universi­
tetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen här­
om. Kommunen äger genom två representanter övervara behandlingen
av ifrågavarande ärenden med rätt för dessa all deltaga i överlägg­
ningen men ej i beslutet samt atl få sin mening antecknad lill proto­
kollet.

Om vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eller direktion ärende av i föregående stycke nämnd beskaffenhet skall förekomma, under­rättas universitetet härom och skall motsvarande befogenhet som enligt första stycket lUlerkänls kommunen tillkomma universitetet.

3.    Kommunen är beredd alt vid planering av sjukvårdsorganisatio­nen beakta även läkarutbUdningens och forskningens behov.

4.    Personal och studerande vid universitetet skall följa de föreskrif­ter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten enhet.

6 §. Avtalstid m. m.

1.   Om ej annat framgår av avtalets bestämmelser, gäller delta avtal
från och med den 1 juli 1970 lill och med den 31 december 1973.

Parterna skall i god tid före utgången av avtalsperioden upplaga för­handlingar om samarbelsavtal för tid efter den 31 december 1973.

2.   Detla avtal ersätter det mellan staten och kommunen den 21 ja­
nuari 1963 träffade avtalet om Malmö allmänna sjukhus som utiöpt den
30 juni 1970.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parlema tagit var sitt.

Stockholm den 22 december 1970.

Statens förhandlingsnämnd     För delegerade för Malmö

kommun
Lennart Rydback                   Gunnar Hejdeman

Sture Jansson                      Willy Danborg

 

Prop. 1971:44                                                                      31

Bilaga 5

Avtal om läkarutbildning i Göteborg (LUA Göteborg)

Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Göteborgs kom­mun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:l och Göte­borgs kommunfullmäktige - träffats följande avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Göteborgs kommun om fortsalt samarbete an­gående läkamtbildning i Göteborg.

1  §. AUmänt

1.    Staten och Göteborgs kommun, nedan kallad kommunen, fortsät­ter sitt samarbete på de villkor som nedan sägs för atl tillhandahålla uni­versitetet i Göteborg, nedan kallat universitetet, resurser för grundläg­gande utbildning för läkarexamen inom de kliniska ämnesområdena, ne­dan benämnd läkamlbUdning, saml för forskarutbildning och forskning inom dessa ämnesområden, nedan benämnd forskning.

2.    Avtalet avser dels en läkarutbildning med ett årligt intag av cirka 160 medicine kandidater, dels en forskning av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som följer av vederbörligen fattade beslut.

Anmärkning rörande forskning

Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt som ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som avses i 3. nedan får ej ulan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som där innehar befallning eller är knuten till universitetets medicinska fakultet.

3.     Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka enheter inom
kommunens sjukvårdsorganisation som skall lagas i anspråk för läkar­
utbildning och forskning (upplåtna enheter).

Anmärkning

Följande sjukvårdsenheter är upplåtna för läkarutbildning och forsk­ning. 1. Sahlgrenska sjukhuset

1.1.     Samtiiga enheter inom del egentliga sjukhusområdel vid Guld-hedsgalan

1.2.     Orlopedkirurgiska kliniken II (f. d. vanföreanstaltens ortopediska klinik)

1.3.     Enheter inom området vid Medicinargalan 2

 

Prop. 1911: AA                                                                       32

1.4.    Medicinska kliniken III jämte vissa medicinska serviceavdelning­ar på Vasa sjukhusområde

1.5.    Enheter inom området vid Övre Husargalan 36

2. Östra sjukhuset

2.1.    Infektionskliniken

2.2.    Kvinnokliniken

2.3.    Barnklinikerna

2.4.    Medicinska serviceavdelningar

3. Göteborgs barnsjukhus

3.1.    Medicinska kliniken

3.2.    Kimrgiska kliniken, två avdelningar

3.3.    Barnpsykiatriska kliniken

 

4.    Renströmska sjukhuset: Samtliga lill lungkliniken hörande avdelningar

5.    Vasa sjukhus: Klinikerna I-III

6.    Lillhagens sjukhus: Klinik III

7.    MenlalpoUkliniken, Sociala huset

Omdispositioner, som parterna kommer överens om under avtalsti­den, skall icke föranleda ändring av den driftersätlning som utgår lill kommunen enligt detta avtal.

Beträffande investeringsersättning gäller särskUd överenskommelse.

4. Della avtal berör ej kommunens rält alt enligt eljest gällande be­stämmelser erhåUa statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet av­sedda sjukvårdsenheter.

2 §. Tillhandahållande av resurser

Kommunen tillhandahåller för upplåtna enheter personal, lokaler, utrustning, övriga nytligheler och service med följande begränsningar och undanlag.

A. Beträffande personal

Staten anstäUer tjänsteman som är professor, biträdande professor el­ler klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vUken denne är placerad jämte i förekommande fall därtill knutna tUlägg och för­måner (inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden och tUläggsförmåner, såsom uppdragstiUägg, befatt­ningsarvode, avlöningsförstärkning samt gottgörelse för särskild arbets­tid, jour och beredskap.

Klinisk amanuens ansläUes och bekostas helt av staten, som dock är berättigad till ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i ef­terskott med en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 pro­cent för pensionskostnader.

Personal som anslälles uteslulande för läkamlbUdning eller forskning bekostas helt av staten liksom timarvoderad undervisning av medicine kandidater.

Anmärkning Antalet professorer, biträdande professorer, kliniska lärare och kli-

 

Prop. 1911: AA                                                       33

niska amanuenser faslställes av staten efter samråd med kommunen.

Om del under avtalstiden blir aktuellt att överföra statlig personal, exempelvis kliniska lärare och kUniska amanuenser, till kommunalt hu­vudmannaskap eller all införa nya tjänstekategorier, skall förhandling­ar upplagas om bland annat de ekonomiska konsekvenserna härav.

B. Beträffande utrustning m. m.

Såvitt gäller utrustning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endast sådan som är att hänföra till vederlagen grundutrust­ning.

Det åligger ej kommunen att tillhandahåUa förbmkningsartiklar för demonslralionsändamål och sådant material som erfordras för djurförsök och särskUda forskningsprojekt.

Anmärkning

Med begreppet vedertagen gmndulmslning för forskningens behov åsyftas sådan utrustning som är användbar ej endast för ell eller annat specieUt forskningsprojekt ulan för olika projekt av beskaffenhet all kunna genomföras med tiUämpning av gängse teknik och metodik.

Samma principiella begränsning av kommunens skyldigheter som en­ligt ovan gäUer i fråga om utrastning skall även gälla läkamtbUdningens och forskningens försörjning med nytligheler av olika slag.

3 §. StatUg investeringsersättning

1.    Statlig ersättning utgår enligt särskUda överenskommelser för ny-, till- eUer ombyggnad saml för anskaffning av utmstning.

2.    Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:ls beslut icke längre skall tagas i anspråk för läkarutbildning och forskning, är staten berättigad alt vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt della och tidigare motsvarande avtal upp­burna investeringsersältningama som då återstår efter avdrag av V30 be­träffande byggnad och Vio beträffande utrastning för varje helt år som förflutit från del kommunens anhållan om ersättningens utbetalande inkom liU vederbörande statliga myndighet.

Kan byggnad eller utrastning, varpå bestämmelserna i första stycket blir tillämpliga, ej av kommunen användas på elt sätt som svarar mot byggnadens eller utrustningens värde och skuUe på grund härav åter­betalning av uppburen ersättning le sig obiUig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår icke parterna enighet härom, skaU frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.

4 §. StatUg driftersättning

1. Staten lämnar kommunen driflersällning för kalenderåren 1970-1973 med elt belopp av 124 miljoner kronor att ulgå med 31 mUjoner kronor per år saml en särskild ersättning med ett belopp av 16 miljoner kronor.

Driflersällning för år 1970 innefattar även driftbidrag för första 3    Riksdagen 1971. I saml. Nr 44

 

Prop. 1971:44                                                         34

halvåret 1970 enligt 5-6 §§ avtalet den 9 december 1959 angående fortsatt upplåtelse av Göteborgs stads sjukhus för medicinsk undervis­ning och forskning samt därtill anknytande bestämmelser i tiUäggsav-lalen den 20 augusti 1965 och den 26 november 1968. Vid utbetalning för år 1970 skaU sålunda avräknas de driftbidrag som kommunen -slutligt eller a conto - uppburit för delta år såväl enligt nämnda avtals­föreskrifter som i enlighet med motsvarande föreskrifter i inlerimsöver­enskommelsen den 2 juli 1970 om samarbete angående lakar- och tand­läkarutbildning m. m. Härvid skall hälften av det enligt 5.2 tiUäggsav-lalel den 20 augusti 1965 slutiigt fastställda bidragsbeloppet för läsåret 1969/70 anses faUa på kalenderåret 1970.

2. Utbetalning av driftersättningen skall ulan rekvisition ske med Vi2 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad. Den särskilda ersättningen utbetalas före den 15 febraari 1971.

5 §. Former för samråd och samordning

Parterna skall för att främja samordningen av sjukvård, läkarutbild­ning och forskning iakttaga följande.

1.   Innan kommunen fattar beslut som berör utbildningen och forsk­
ningen, skall universitetet beredas tillfälle atl yttra sig.

Innan universilelsmyndighet fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet, skall kommunen beredas tillfälle att yttra sig.

2.   Om vid sammanträde med konsistoriet eller annan universilels­
myndighet skaU behandlas ärende som är av principieU betydelse eller
eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universi­
tetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen här­
om. Kommunen äger genom två representanter övervara behandlingen
av ifrågavarande ärende med rätt för dessa all dellaga i överläggningen
men ej i beslutet saml alt få sin mening antecknad lill protokollet.

Om vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eller direktion ärende av i föregående stycke nämnd beskaffenhet skall förekomma, under­rättas universitetet härom och skall motsvarande befogenhet som enligt första styckel tillerkänts kommunen tillkomma universitetet.

3.    Kommunen är beredd all vid planering av sjukvårdsorganisationen beakta även läkarutbildningens och forskningens behov.

4.    Personal och studerande vid universitet skall följa de föreskrifter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten enhet.

6 §. Avtalstid m. m.

1.   Om ej annat framgår av avtalels bestämmelser, gäUer detta avtal
från och med den 1 juli 1970 lUl och med den 31 december 1973.

Parterna skall i god tid före utgången av avtalsperioden upplaga för­handlingar om samarbelsavtal för tid efter den 31 december 1973.

2.   Della avtal ersätter följande mellan staten och kommunen träffade
avtal som utiöpt den 30 juni 1970.

 

Prop. 1971:44                                                         35

Avtal den 9 december 1959 angående fortsatt upplåtelse av Göte­borgs stads sjukhus för medicinsk undervisning och forskning.

Avtal den 20 augusti 1965 om tillägg till 1959 års avtal om Göte­borgs stads sjukhus.

Avtal den 26 november 1968 om ytterligare tUlägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads sjukhus.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka partema tagit var sitt.

Stockholm den 22 december 1970.

Statens förhandlingsnämnd     För delegerade för Göteborgs

kommun
Lennart Rydback                   S. Gunne        Bengt Hedlund

Sture Jansson

 

Prop. 1911: AA                                                                       36

Bilaga 6 Avtal om läkarutbildning i Umeå (LUA Umeå)

MeUan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Västerbottens läns landstingskommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:l och Västerbottens läns landsting - träffats följande avtal.

Avtal

mellan  svenska staten och Västerbottens läns landstingskommun  om

fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Umeå.

1  §. Allmänt

1.    Staten och Västerbottens läns landstingskommun, nedan kallad kommunen, fortsätter sill samarbete på de vUlkor som nedan sägs för atl liUhandahåUa universitetet i Umeå, nedan kallat universitetet, resur­ser för grandläggande utbildning för läkarexamen inom de kliniska äm­nesområdena, nedan benämnd läkamlbUdning, saml för forskarutbild­ning och forskning inom dessa ämnesområden, nedan benämnd forsk­ning.

2.    Avtalet avser dels en läkarutbildning med ett årligt intag av cirka 100 medicine kandidater, dels en forskning av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som följer av vederbörligen fattade beslut.

Anmärkning rörande läkarutbildning

Intagningen vid den medicinska fakulteten i Umeå har ökats från cirka 80 tUl cirka 100 studerande från och med läsåret 1970/71. De som intagils höstterminen 1970 når det propedeutiska stadiet av lä­karutbildningen höstterminen 1972 och det kliniska stadiet hösttermi­nen 1973.

Anmärkrung rörande forskning

Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt som ställer särskUda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som avses i 3. nedan får ej ulan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som där innehar befallning eller är knuten lill universitetels me­dicinska fakultet.

3.     Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka enheter inom
kommunens sjukvårdsorganisation som skall lagas i anspråk för läkar­
utbUdning och forskning (upplåtna enheter).

Anmärkning

Umeå lasarett med undanlag av f. d. K. H. Giertz sjukhem är upp­låtet för läkaratbUdning och forskning.

Omdispositioner, som parterna kommer överens om under avtalsti­den, skall icke föranleda ändring av den driftersätlning som utgår till

 

Prop. 1971:44                                                                        37

kommunen enligt detta avtal.

Beträffande investeringsersättning gäller särskUd överenskommelse.

4. Detla avtal berör ej kommunens rätt atl enligt eljest gällande be­stämmelser erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet avsedda sjukvårdsenheter.

2 §. Tillhandahållande av resurser

Kommunen tillhandahåller för upplåtna enheter personal, lokaler, utrustning, övriga nyltigheler och service med följande begränsningar och undantag.

A.  Beträffande personal

Staten anställer tjänsteman som är professor, biträdande professor el­ler klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken denne är placerad jämte i förekommande fall därtill knutna tillägg och förmåner (inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden och lilläggsförmåner, såsom uppdragstillägg, befall­ningsarvode, avlöningsförslärkning saml gottgörelse för särskild arbets­tid, jour och beredskap.

Klinisk amanuens anslälles och bekostas helt av staten, som dock är berättigad till ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i ef­terskott med en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 pro­cent för pensionskostnader.

Personal som anslälles uteslulande för läkamlbUdning eUer forskning bekostas helt av staten liksom timarvoderad undervisning av medicine kandidater.

Anmärkning

Antalet professorer, biträdande professorer, kliniska lärare och kli­niska amanuenser faslställes av staten efter samråd med kommunen.

Om det under avtalstiden blir aktuellt alt överföra statiig personal, exempelvis kliniska lärare och kliniska amanuenser, lill kommunall huvudmannaskap eUer all införa nya tjänstekategorier, skall förhand­lingar upptagas om bland annat de ekonomiska konsekvenserna härav.

B.  Beträffande utrustning m. m.

Såvitt gäller utrastning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endasl sådan som är att hänföra till vederlagen grundut­ruslning.

Det åligger ej kommunen atl tillhandahålla förbrukningsartiklar för demonstrationsändamål och sådant material som erfordras för djurför­sök och särskUda forskningsprojekt.

Anmärkning

Med begreppet vederlagen grundutrastning för forskningens behov åsyftas sådan utrustning som är användbar ej endast för ell eller annat

 

Prop. 1971:44                                                                        38

speciellt forskningsprojekt utan för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tUlämpning av gängse teknik och metodik.

Samma principiella begränsning av kommunens skyldigheter som en­ligt ovan gäller i fråga om utrustning skall även gäUa läkarutbild­ningens och forskningens försörjning med nyttigheter av olika slag.

3  §. Statlig investeringsersättning

1.    Statiig ersättning utgår enligt särskilda överenskommelser för ny-, lill- eller ombyggnad samt för anskaffning av utmstning.

2.    Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:Is beslut icke längre skall lagas i anspråk för läkarutbildning och forskning, är staten berättigad alt vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt detta och tidigare motsvarande avtal uppburna invesleringsersältningarna som då återstår efter avdrag av Vso beträffande byggnad och Vio beträffande utrustning för varje helt år som förflutit från del kommunens anhåUan om ersättningens utbetalan­de inkom lill vederbörande statliga myndighet.

Kan byggnad eUer utrustning, varpå bestämmelserna i första styckel blir tillämpliga, ej av kommunen användas på ell sätt som svarar mot byggnadens eller utrustningens värde och skulle på grand härav åter­betalning av uppburen ersättning te sig obiUig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår icke parlema enighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.

4  §. Statlig driftersättning

1.     Staten lämnar kommunen driflersällning för kalenderåren 1970-
1973 med ett belopp av 63 miljoner kronor alt utgå med 15,75 mUjoner
kronor per år.

Driftersättningen för år 1970 innefattar även driftbidrag för första halvåret 1970 eiUigt 19-20 §§ avtalet den 7 febraari 1962 om utbildning av läkare och landläkare i Umeå, m. m. Vid utbetalning för år 1970 skall sålunda avräknas de driftbidrag som kommunen - slutiigt eUer a conto - uppburit för della år såväl enligt nämnda avtalsföreskrifter som i enlighet med motsvarande föreskrifter i inlerimsöverenskommel­sen den 2 juli 1970 om samarbete angående lakar- och landläkarutbild­ning m. m.

2.     Utbetalning av statiig driflersällning skall ulan rekvisition ske
med V12 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad.

5  §. Former för samråd och samordning

Parterna skall för alt främja samordningen av sjukvård, läkarutbild­ning och forskning iakttaga följande.

1. Innan kommunen fattar beslut som berör utbildningen och forsk­ningen, skall universitetet beredas tiUfälle atl yttra sig.

Innan universilelsmyndighet fattar beslut som berör sjukvården vid

 

Prop. 1971: 44                                                                       39

upplåten enhet, skaU kommunen beredas liUfäUe alt yttra sig.

2.     Om vid sammanträde med konsistoriet eller annan universilels­
myndighet skall behandlas ärende som är av principiell betydelse eller
eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universi­
tetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen här­
om. Kommunen äger genom två representanter övervara behandlingen
av ifrågavarande ärende med rätt för dessa att dellaga i överläggningen
men ej i beslutet samt atl få sin mening antecknad liU protokollet.

Om vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eUer direktion ärende av i föregående stycke nämnd beskaffenhet skall förekomma, underrät­tas universitetet härom och skaU motsvarande befogenhet som enligt första stycket tiUerkänts kommunen tillkomma universitetet.

3.    Kommunen är beredd all vid planering av sjukvårdsorganisationen beakta även läkarutbildningens och forskningens behov.

4.    Personal och studerande vid universitetet skall följa de föreskrif­ter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten enhet.

6 §. Avtalstid m. m.

1. Om ej annat framgår av avtalels bestämmelser, gäller detta avtal från och med den 1 juU 1970 till och med den 31 december 1973.

Parterna skaU i god tid före utgången av avtalsperioden upplaga för­handlingar om samarbelsavtal för tid efter den 31 december 1973.

2. Della avtal ersätter följande delar av nedan angivna mellan sta­ten och kommunen träffade avtal som utlöpt den 30 juni 1970.

Av avtal den 7 februari 1962 om utbildning av läkare och landläka­re i Umeå, m. m.: Avdelning III Under avdelning V: 35 §

45 §1.1 fråga om »medicinska högskolan» 47 § 49 § 4. och 5.

Av avtal  den  25  augusti   1967  om  tillägg till   1962 års avtal  om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.: Ad 35 § huvudavlalet Ad 49 § huvudavlalet Protokollsanteckning

Della avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 22 december 1970.

Statens förhandlingsnämnd        För delegerade för Västerbottens

läns landstingskommun
Lennart Rydback                          Rune Ängström

Sture Jansson                              G. Heimer

 

Frop. 1911: AA                                                                      40

Bilaga 7

Protokoll, fört vid överläggningar den 22 december 1970 mellan företrädare för statens förhandlingsnämnd och företrädare för huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus om samarbete rörande läkamtbildning

Närvarande:

Från statens förhandlingsnämnd L. Rydback, B. Söderqvist, M. Rib­bing, B. Stenfors, S.-E. TengvaU, S. Jansson.

Från svenska landstingsförbundet T. Andrée, B. Olsson, B. Ericsson, D. Skalin.

Från Stockholms läns landsting W. Slunge.

Från Uppsala läns landsting A. G. A. Carlsson.

Från Östergötlands läns landsting H. Fällman.

Från Malmöhus läns landsting E. Ahlkvisl.

Från Göteborgs och Bohus läns landsting A. Droit.

Från Västerbottens läns landsting N. Franklin, R. Ångström.

Från Stockholms stad S. Johansson, H. Sjöberg.

Från Malmö stad G. Hejdeman.

Från Göteborgs stad B. Hedlund, S. Gunne.

1 §.

Företrädare för staten och företrädare för huvudmännen för under­visningssjukhusen i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg respektive Umeå godkänner de förslag till avtal och överenskommelser som fogas till del­ta protokoll såsom bUagorna 1-10.

Statens förhandlingsnämnd förklarar sig ha för avsikt all snarast fortsätta förhandlingarna med Stockholms läns landstingskommun och Stockholms stad om avtal och överenskommelse om läkarutbildning och forskning inom Stockholms län.

Enligt förhandlingsnämndens mening bör förhandlingarna avse all grundutbUdning av läkare m. m. i Stockholms län och omfatta även bl. a. följande frågor.

1.    Samarbetet rörande karolinska sjukhuset (jfr det den 4 februari 1969 träffade avtalet om tillägg lill 1931 års avtal om karolinska sjuk­huset).

2.    Huvudmannaskapet för vissa läkare vid Serafimerlasarettet saml Sabbalsbergs och S:t Görans sjukhus som staten för närvarande an­ställer.

3.    Den ersättning staten skall erlägga från och med den 1 juli 1970 för provisoriskt anordnad läkaratbUdning vid kommunala sjukhus.

 

Prop. 1911: AA                                                                    41

4. Sjukronorsreformens konsekvenser för nu gällande samarbelsav­tal från och med den 1 januari 1970.

3  §.

Förhandlingar skaU snarast upptagas mellan förhandlingsnämnden och Göteborgs och Bohus läns landstingskommun om upplåtelsen av S:l Jör­gens sjukhus för läkamlbUdning och forskning. För upplåtelsen skall StatUg driflersättning ulgå med 3,8 miljoner kronor för åren 1970-1973.

4  §.

Förhandlingar med Uppsala läns landsting med anledning av statens uppsägning den 29 juni 1970 av samarbelsavtal om akademiska sjuk­huset i Uppsala skall omfatta även en reglering för lid efter den 30 juni 1970 av samarbetet beträffande läkarutbildning och forskning vid UUeråkers sjukhus i Uppsala.

5 §.

Parterna skall i förekommande faU fortsätta förhandlingarna om sam­arbetet rörande odontologi samt institutionema för patologi, bakleriologi, farmakologi, hygien och medicinsk teknik ävensom beträffande rätts-läkarstationen i Umeå. Förhandlingarna omfattar även institutioner, be­träffande vUka avtal fortfarande är i krafl.

Statlig driflersällning för lid efter den 30 juni 1970 för de patolo­giska och bakteriologiska institutionerna i Linköping och Malmö samt för institutionerna för farmakologi och medicinsk teknik i Linköping skall faststäUas vid förhandlingarna.

6 §.

Inlerimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 om samarbete angående läkar- och tandläkarutbildning förlängas att i sin helhet gälla tiU och med den 31 december 1970.

För tid därefter skall inlerimsöverenskommelsen fortsätta att gälla i följande utsträckning:

1.    lUl och med den 30 juni 1971 i vad avser avtalet den 7 mars 1969 om läkamlbUdning och forskning vid Ulleråkers sjukhus i Upp­sala, dock att ersättningen a conto skall utgå med 75 000 kronor per månad;

2.    liU och med den 31 december 1971 i fråga om samarbete om odontologisk utbildning enligt

avtal den 24 och 29 juni 1959 angående landläkarhögskolan i Malmö;

avtal den 3 mars 1964 om odontologisk utbildning i Göteborg m. m.;

överenskommelse den 3 mars 1964 enligt 8 § avtalet om odontologisk utbildning i Göteborg;

överenskommelse den 15 november 1968 om ersättning för land­sjukvård vid tandsjukvårdscenlralen i Göteborg;

 

Prop. 1971: 44                                                        42

avtal den 7 febraari 1962 om utbildning av läkare och landläkare i Umeå, m. m. avd. IV saml därliU hörande gemensamma bestämmelser i avd. V;

3. lUl och med den dag då efter förhandlingar enligt 5 § särskilda av­tal vunnit laga krafl i fråga om samarbete beträffande institutionerna för patologi, bakteriologi, farmakologi saml därtill anknytande verk­samheter för odontologi och rättsmedicin ävensom angående institutio­nerna för hygien i Umeå och medicinsk teknik i Linköping enligt

avtal den 28 mars 1969 om lokaler för medicinsk teknik i Linköping;

avtal den 27 januari 1961 om lokaler för bakteriologi m. m. i Göte­borg;

avtal den 27 januari 1961 om lokaler för patologi i Göteborg;

avtal den 7 februari 1962 om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m., avd. II samt därtill hörande gemensamma bestämmelser i avd. V;

avtal den 25 augusti 1967 om lUlägg till 1962 års avtal om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m. Ad 6 §;

överenskommelse den 23 mars 1970 enligt 8 § 1962 års avtal om ut­bUdning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.

7  §.

De i bifogade avtal angivna ersättningarna utbetalas a conto i avvak­tan på alt avtalen vinner laga krafl.

8  §.

Frågan om bidrag till parkeringshus eller parkeringsdäck skall upptas till särskild förhandling.

9 §.

Parterna skall snarast la upp överiäggningar för all få till slånd ut­redningar om frågor som är av betydelse för samarbetet beträffande de kommunala undervisningssjukhusen. Parlema skall därvid utarbeta an­visningar för utredningsarbetet, som bl. a. bör omfatta följande.

1.    Resursredovisning och karlläggning av kostnader som är förenade med läkaratbUdning, forskarutbildning och forskning inom de kliniska ämnesområdena i syfte bland annat atl lämna underlag för förhand­lingar om kommande avtal.

2.    Samarbelsformerna vid kommunala undervisningssjukhus, bland annat i syfte atl ge staten och kommunen elt gemensamt inflytande över sjukvårds-, utbildnings- och forskningsorganisationen.

Justeras:                             Vid protokollet

Lennart Rydback                   Sture Jansson

Torsten Andrée

 

Prop. 1971:44                                                         43

Bilaga 8

Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. LUA Linköping

Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Östergötlands läns landstingskommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Östergötiands läns landsting - träffats följande överenskom­melse.

Överenskommelse

mellan svenska staten och Östergötlands läns landstingskommun om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Linköping (samar­betsavlalel).

1.   Statlig investeringsersättning utgår med 25 procent av Östergöt­
lands läns landstingskommuns verkliga kostnader för byggnadsarbeten
och för utrustning som anskaffas i samband därmed beträffande

dels nybyggnad saml om- och tillbyggnad av byggnad inom områ­det för regionsjukhuset i Linköping som tages i anspråk för eller betjä­nar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavlalet (upplåten enhet),

deb om- och lillbyggnad av infektions- och rehabUileringsklinikerna.

Ersättning enligt första styckel utgår även för anslutande kulverlar och ledningar inom sjukhusområdena.

För medicinsk apparatur och medicinska instrument saml maskiner som ulan samband med byggnadsarbete anskaffas till upplåten eller be­tjänande enhet inom del egentliga sjukhusområdel saml till infeklions-och rehabUileringsklinikerna (komplelleringsanskaffning) utgår ersätt­ning med 25 procent av de verkliga kostnaderna, under förutsättning atl det ej är fråga om ersättande av kasserad utrustning.

Anmärkning

I avsikt atl undvika tolkningssvårigheler samt alt åstadkomma en en­hetiig tillämpning och enkel administrativ handläggning skall parterna med nuvarande fördelningsprinciper som grund gemensamt klarlägga gränsdragningen mellan dels kapital- och driftkostnader, dels komplet­terings- och ersättningsanskaffning.

2.    Om ersättningsgrimdande objekt ej avses betjäna enbart upplåten enhet, beräknas ersättning på endast den del av kostnaderna för objek­tet som med hänsyn lUl den avsedda utnylljandegraden kan anses skä­ligen belöpa på sådan enhet.

3.    Investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgår utan

 

Prop. 1971:44                                                         44

reduktion för bidrag enligt avtalet den 15 februari 1966 angående kom­munens överlagande av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet m. m. och enligt kungörelsen om statsbidrag lUl viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Utgår annat statiigt investeringsbidrag, sRaU ersättningen enligt denna överenskommelse prövas särskilt.

4.   Förslag, innefattande kostnadsberäkning, liU byggnadsarbeten och
till utrastningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall upprättas i
samråd med och godkännas av staten.

Anmärkning

Del förutsattes atl statens godkännande av byggnadsobjeklel normall sker på grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvud­handlingar.

5.   När respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten
lill kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion till kom­
munens egna utiägg.

Kommunen är skyldig all tUlhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning av statens ersättning lill kom­munen.

6.   Staten erhåUer ej någon del i äganderätt lill mark, byggnad eller
utmstning genom all lämna ersättning enligt denna överenskommelse.

I händelse egendom för vilken staten enligt denna eller tidigare över­enskommelse lämnat investeringsersättning skulle under avtalstiden ska­das eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad ul-strömning från vatten-, avlopps-, ång- eller värmeledningssyslem eller från kylanläggning, åligger det kommunen att snarast möjligt ombesörja att egendomen ålerställes i fullgott skick eller ersattes med annan lik­värdig egendom. Kostnaderna härför skall stanna på kommunen.

7.   Denna överenskommelse gäUer från och med den 1 juli 1970 liUs
vidare, dock ej längre än samarbetsavlalet.

Ulan hinder av vad i första styckel sägs om giltighetstiden skall in­vesteringsersättning enligt denna överenskommelse ulgå efter den 31 de­cember 1973 för kostnader för sådant i 1. avsett byggnadsobjekt som påbörjats före den 1 januari 1976.

Även efter den 31 december 1975 skall dock kommunen vid utbyggnad av regionsjukhuset vara tillförsäkrad statlig investeringsersättning, mot­svarande lägst den ersättning som skulle ha utgått med tillämpning av denna överenskommelse. Denna garanti gäller intiU en total kostnads­ram av 350 miljoner kronor i kostnadsläget den 1 januari 1967 för bygg­nader och utrastning inberäknat objekt, för vilka ersättning enligt denna överenskommelse eller tidigare gällande avtal utgått under tiden intill den 1 januari 1976.

Vid avräkning på kostnadsramen skall hänsyn lagas till förändringar i kostnadslägel för byggande och utrastning enligt följande:

 

Prop. 1911: AA                                                                     45

4bk + uk

Bp-

j

där

Bp = den procentuella förändringen av kostnadsramen eller icke ut­nyttjad del därav i förhållande liU utgångslägel den 1 januari 1967 bk = den procentuella  förändringen  av byggnadsstyrelsens  byggnads­kostnadsindex   (genomsnillsindexlal   för  förvaltningsbyggnader)   i  för­hållande till utgångslägel den 1 januari 1967

uk = den procentuella förändringen av statistiska centralbyråns parti-prisindex (generalindex) och den allmänna varuskatten (beräknad sora vid direkt debitering) i förhållande lUl utgångsläget den 1 januari 1967.

För beräkning av bk användes för tiden före den 1 januari 1968 bygg­nadskostnadsindex med år 1935 som basår och för tiden från och med nämnda dag byggnadskostnadsindex med år 1963 som basår.

Anmärkning

Huvudblocket etapp I skall vid tillämpning av 7. andra stycket be­handlas som ett byggnadsobjekt.

8. För byggnadsobjeki beträffande vilket byggnadsarbete påbörjats senast den 30 juni 1970 utbetalar staten ersättning för byggnadsarbeten och utrastningsanskaffning i samband därmed, som avser lid efter nämnda dag, med belopp som följer av de avtalsbestämmelser som var tillämpliga den 30 juni 1970.

Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka par­terna tagit var sill.

Stockholm den 22 december 1970.

Statens förhandlingsnämnd        För delegerade för Östergötiands

läns landstingskommun
Lennart Rydback                          Holger Fällman

Sture Jansson                              Hans Gröndal

 

Prop. 1971:44                                                                     46

Bilaga 9

Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. LUA Lund

Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmöhus läns landstingskommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Malmöhus läns landsting - träffals följande överenskommelse.

överenskommelse

mellan svenska staten och Malmöhus läns landstingskommun om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsalt samarbete angående läkaratbUdning i Lund (samarbetsavtalet).

1.   Statlig investeringsersättning utgår med 25 procent av Malmöhus
läns landstingskommuns verkliga kostnader för byggnadsarbeten och
för utrastning som anskaffas i samband därmed beträffande

dels byggnadsobjeki som upplages i bilaga 1 liU denna överens­kommelse,

dels om- och lillbyggnad av byggnad inom området för lasarettet i Lund som tages i anspråk för eller betjänar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavtalet (upplåten enhet).

Ersättning enligt första stycket utgår även för anslutande kulver-tar och ledningar inom lasarettsområdet.

För medicinsk apparatur och medicinska instmment samt maskiner som ulan samband med byggnadsarbete anskaffas lill upplåten eller betjänande enhet till vilken utgått investeringsersättning enligt första stycket (komplelleringsanskaffning) utgår ersättning med 25 procent av de verkliga kostnaderna, under föratsättning att del ej är fråga om er-sällande av kasserad utrustning.

Ersättning enligt föregående stycke utgår även i andra än där avsedda fall för komplelleringsanskaffning till upplåten eller betjänande enhet vid lasarettet i Lund.

Anmärkning

I avsikt att undvika tolkningssvårigheter samt att åstadkomma en en­hetlig tillämpning och enkel administrativ handläggning skall parterna med nuvarande fördelningsprinciper som grand gemensamt klarlägga gränsdragningen mellan dels kapital- och driftkostnader, dels komplet­terings- och ersättningsanskaffning.

2.   Om ersättningsgmndande objekt ej avses betjäna enbart upplåten
enhet, beräknas ersättning på endast den del av kostnaderna för objek­
tet som med hänsyn till den avsedda ulnyttj andegraden kan anses skä-

 

Prop. 1971:44                                                         47

ligen belöpa på sådan enhet.

3.    Investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgår ulan reduktion för bidrag enligt avtalet den 12 januari 1966 angående kom­munens övertagande av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet m. m. och enligt kungörelsen om statsbidrag tUl viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Utgår annat statUgt investeringsbidrag skall ersättningen en­ligt denna överenskommelse prövas särskilt.

4.    Förslag, innefattande kostnadsberäkning, lill byggnadsarbeten och till utrastningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall upprättas i samråd med och godkännas av staten.

Anmärkning

Det fömtsattes atl statens godkännande av byggnadsobjeklel normalt sker på grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvud­handlingar.

5.   När respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten
tUl kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion till kom­
munens egna ullägg.

Kommunen är skyldig all tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning av statens ersättning till kom­munen.

6.   Staten erhåller ej någon del i äganderätt till mark, byggnad eller
utrustning genom all lämna ersättning enligt denna överenskommelse.

I händelse egendom för vilken staten enligt denna eUer tidigare över­enskommelse lämnat investeringsersättning skulle under avtalstiden ska­das eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad ut-slrömning från vatten-, avlopps-, ång- eller värmeledningssyslem eller från kylanläggning, åligger del kommunen all snarast möjligt ombesörja alt egendomen återställes i fullgott skick eller ersattes med annan likvär­dig egendom. Kostnadema härför skall stanna på kommunen.

7.   Denna överenskommelse gäller från och med den 1 jiUi 1970 tUls
vidare, dock ej längre än samarbetsavtalet.

På endera partens begäran kan förhandlingar om ändring i eller tUl-lägg till bilaga 1 till överenskommelsen upptagas.

Utan hinder av vad i första stycket sägs om giltighetstiden skall in­vesteringsersättning enligt denna överenskommelse utgå efter den 31 december 1973 för kostnader för sådan i 1. avsedd om- och tillbyggnad som påbörjats före den 1 januari 1974 samt för sådant i bUaga 1 upp­taget byggnadsobjeki som påbörjats före den 1 januari 1976. Beträffan­de den i bilaga 1 upptagna verkstadsbyggnaden skaU investeringsersätt­ning för byggnadsarbeten ulgå med (25 -|- 15 =) 40 procent, om den påbörjas före den 1 juli 1976.

8.   För byggnadsobjekt beträffande vilket byggnadsarbete påbörjats
senast den 30 juni 1970 utbetalar staten ersättning för byggnadsarbeten

 

Prop. 1911: AA

48

och utrastningsanskaffning i samband därmed, som avser lid efter nämn­da dag, med belopp som följer av de avtalsbestämmelser som var till-lämpliga den 30 juni 1970.

Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka par­terna tagit var sitt.

Stockholm den 22 december 1970.

Statens förhandlingsnämnd

Lennart Rydback Sture Jansson

För delegerade för Malmöhus läns landstingskommun Emil Ahlkvist Hans Sandberg

Bilaga 1 till överenskommelse nr 1 om statlig investerings­ersättning

 

Nr

Byggnadsobjekt

Anmärkningar

1

Rehabiliteringscentrum på

Ersättning utgår för

 

Norra Fäladen

a)  lasarettsklinik för
rehabilitering

b)  utredningsavdelning för
långvård

2

Verkstadsbyggnad

Tilläggsersättning med 15 procent för byggnadsarbeten

3

Fjärrvärmeundercentral vid lasarettet i Lund jämte anslutningsledningar

 

 

Prop. 1911: AA                                                        49

Bilaga 10

Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning enligt

3          § 1. LUA Mahnö

Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmö kom­mun har - under förbehåll av godkäimande av Kungl. Maj:l och Malmö kommunfuUmäktige - träffats följande överenskommelse.

Överenskommelse

mellan svenska staten och Malmö kommun om statlig investeringsersätt­ning enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om forlsall samarbete angående läkaratbUdning i Malmö (samarbetsavlalet).

1. Statlig investeringsersättning utgår med 25 procent av Malmö kom­muns verkliga kostnader för byggnadsarbeten och för utrustning som anskaffas i samband därmed beträffande

deb nybyggnader för barnpsykiatri och kirargi vid Malmö allmänna sjukhus,

dels om- och tillbyggnad av byggnad inom området för Malmö all­männa sjukhus som tages i anspråk för eller betjänar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavlalet (upplåten enhet).

Ersättning enligt första stycket utgår även för anslutande kulverlar och ledningar inom sjukhusområdet.

För medicinsk apparatur och medicinska instrument saml maskiner som utan samband med byggnadsarbete anskaffas lill upplåten eller betjänande enhet inom sjukhusområdel (komplelleringsanskaffning) ut­går ersättning med 25 procent av de verkliga kostnaderna, under för­utsättning all del ej är fråga om ersättande av kasserad utrastning.

Anmärkrungar

1.    Ersättning enligt första stycket utgår ej för den enhet i barn-psykialribyggnaden som avses för rörelsehindrade bam och ungdomar.

2.    I avsikt all undvika tolkningssvårigheler saml att åstadkomma en enhetlig tiUämpning och enkel administrativ handläggning skall par­terna med nuvarande fördelningsprinciper som gmnd gemensamt klarlägga gränsdragningen mellan dels kapital- och driftkostnader, dels kompletterings- och ersättningsanskaffning.

 

2.    Om ersättningsgrundande objekt ej avses betjäna enbart upplåten enhet, beräknas ersättning på endast den del av kostnaderna för objektet som med hänsyn lill den avsedda utnylljandegraden kan anses skäligen belöpa på sådan enhet.

3.    Investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgår utan reduktion för bidrag enligt avtalet den 13 december 1966 angående Malmö stads övertagande av hela sin mentalsjukvård m. m. och enligt kungörelsen om statsbidrag tUl viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Ut­går annat statligt investeringsbidrag, skall ersättningen enligt denna över-

4  Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 44

 

Prop. 1971:44                                                                        50

enskommelse prövas särskilt.

4.     Förslag, innefattande kostnadsberäkning, till byggnadsarbeten och
tiU utrastningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall upprättas i sam­
råd med och godkännas av staten.

Anmärkning

Det förutsattes alt statens godkännande av byggnadsobjeklel normall sker på grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvud­handlingar.

5. När respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten

lill kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion till kom­munens egna ullägg.

Kommunen är skyldig all tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning av statens ersättning till kom­munen.

6.     Staten erhåller ej någon del i äganderätt lill mark, byggnad eller
utrustning genom atl lämna ersättning enligt denna överenskommelse.

I händelse egendom för vilken staten enligt denna eller tidigare över­enskommelse lämnat investeringsersättning skulle under avtalstiden ska­das eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eUer oberäknad ul-strömning från vallen-, avlopps-, ång- eller värmeledningssystem eUer från kylanläggning, åligger det kommunen all snarast möjligt ombesörja all egendomen återställes i fullgott skick eller ersattes med annan likvär­dig egendom. Kostnaderna härför skall stanna på kommunen.

7.     Denna överenskommelse gäUer från och med den 1 juli 1970 tills
vidare, dock ej längre än samarbetsavlalet.

Ulan hinder av vad i första styckel sägs om gUtighelsliden skall in­vesteringsersättning enligt denna överenskommelse utgå efter den 31 december 1973 för kostnader för sådan i 1. avsedd om- och tillbyggnad som påbörjats före den 1 januari 1974 samt för nybyggnad för bam-psykiatri och kirurgi om respektive byggnadsobjekt påbörjats före den 1 januari 1976.

8.     För byggnadsobjekt beträffande vilket byggnadsarbete påbörjats
senast den 30 juni 1970 utbetalar staten ersättning för byggnadsarbeten
och utrastningsanskaffning i samband därmed, som avser tid efter
nämnda dag, med belopp som följer av de avtalsbestämmelser som var
tiUämpliga den 30 juni 1970.

Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka par­terna tagit var sitt.

Stockholm den 22 december 1970.

Statens förhandlingsnämnd        För delegerade för Malmö

kommun
Lennart Rydback                          Gunnar Hejdeman

Sture Jansson                              Willy Danborg

 

Prop. 1971:44                                                         51

Bilaga 11

Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. LUA Göteborg

Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Göteborgs kom­mun har - under fÖrbehåU av godkännande av Kungl. Maj:l och Göte­borgs kommunfullmäktige - träffats följande överenskommelse.

Överenskommelse

mellan svenska staten och Göteborgs kommun om statlig investerings­ersättning enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsall sam­arbete angående läkaratbUdning i Göteborg (samarbetsavlalet).

1. Statiig investeringsersättning utgår med 25 procent av Göteborgs kommuns verkliga kostnader för byggnadsarbeten och för utrustning som anskaffas i samband därmed beträffande

dels om- och tillbyggnad av byggnad inom Sahlgrenska sjukhusets område, inklusive ortopedkirurgiska kliniken II och administrations-byggnaden vid Medicinargalan 2, som tages i anspråk för eller betjänar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavlalet (upplåten enhet),

dels kulvert mellan Sahlgrenska sjukhuset och Medicinarbergel,

deb nybyggnad saml om- och tillbyggnad av byggnad inom Östra sjukhusels område som tages i anspråk för läkarutbildning och forsk­ning eller som betjänar enhet för angivna ändamål, under förutsättning att ny-, om- eller tillbyggnaden sker i huvudsakUg överensstämmelse med den av Göteborgs stadsfullmäktige den 28 mars 1963 godkända generalplanen för sjukhuset.

Ersättning enligt första stycket utgår även för anslutande kulverlar och ledningar inom sjukhusområdena.

För medicinsk apparatur och medicinska instrament samt maskiner som utan samband med byggnadsarbete anskaffas till upplåten eller be­tjänande enhet tUl vilken utgått investeringsersättning enligt första styc­ket (komplelleringsanskaffning) utgår ersättning med 25 procent av de verkliga kostnadema, under fömtsättning alt det ej är fråga om ersät­tande av kasserad utmstning.

Ersättning enUgt föregående stycke utgår även i andra än där avsed­da faU för komplelleringsanskaffning tUl upplåten eUer betjänande enhet inom Sahlgrenska sjukhusels område, inklusive ortopedkirargiska klini­ken II och administrationsbyggnaden vid Medicinargalan 2, lill medi­cinska kliniken III jämte vissa medicinska serviceavdelningar på Vasa sjukhusområde, tUl upplåten eller betjänande enhet inom Östra sjuk­huset samt lUl upplåten enhet vid Göteborgs barnsjukhus och Ren-slrömska sjukhuset.

 

Prop. 1971:44                                                                        52

Anmärkning

I avsikt atl undvika tolkningssvårigheler saml all åstadkomma en enhetlig tillämpning och enkel administrativ handläggning skall par­lema med nuvarande fördelningsprinciper som grund gemensamt klar­lägga gränsdragningen mellan dels kapital- och driftkostnader, dels kompletterings- och ersättningsanskaffning.

2.    Om ersättningsgrundande objekt ej avses betjäna enbart upplåten enhet, beräknas ersättning på endasl den del av kostnaderna för objek­tet som med hänsyn lill den avsedda utnylljandegraden kan anses skä­ligen belöpa på sådan enhet.

3.    Investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgår ulan reduktion för bidrag enligt avtalet den 13 december 1966 angående Göteborgs stads övertagande av hela sin mentalsjukvård m. m. och enligt kungörelse om statsbidrag lill viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Ut­går annat statiigt investeringsbidrag skall ersättningen enligt denna över­enskommelse prövas särskilt.

4.    Förslag, innefattande kostnadsberäkning, lill byggnadsarbeten och lill utrastningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall upprättas i samråd med och godkännas av staten.

Anmärkning

Det förutsattes all statens godkännande av byggnadsobjektet normall sker på grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvud­handlingar.

5.     När respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten
till kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion lill kom­
munens egna ullägg.

Kommunen är skyldig all tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning av statens ersättning lill kom­munen.

6.     Staten erhåller ej någon del i äganderätt till mark, byggnad eller
utrustning genom atl lämna ersättning enligt denna överenskommelse.

I händelse egendom för vUken staten enligt denna eller tidigare över­enskommelse lämnat investeringsersättning skulle under avtalstiden ska­das eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad ut-strömning från vallen-, avlopps-, ång- eller värmeledningssyslem eller från kylanläggning, åligger det kommunen atl snarast möjligt ombesörja all egendomen återställes i fullgott skick eller ersattes med annan lik­värdig egendom. Kostnaderna härför skall stanna på kommunen.

7.     Denna överenskommelse gäller från och med den 1 juli 1970 tUls
vidare, dock ej längre än samarbetsavlalel.

Ulan hinder av vad i första stycket sägs om giltighetstiden skall in­vesteringsersättning enligt denna överenskommelse utgå efter den 31 december 1973 för kostnader för sådan i 1. avsedd om- och lillbyggnad

 

Prop. 1911: AA                                                       53

vid Sahlgrenska sjukhuset, ortopedkirurgiska kliniken II och adminislra-tionsbyggnaden vid Medicinargalan 2 som påbörjats före den 1 januari 1974, för kostnader för kulverten lUl Medicinarbergel, om dess byggan­de påbörjas före den 1 januari 1976, saml för kostnader för sådan i 1. avsedd ny-, om- och tillbyggnad vid Östra sjukhuset som påbörjats före den 1 januari 1976.

8. För byggnadsobjeki beträffande vilket byggnadsarbete påbörjats senast den 30 juni 1970 utbetalar staten ersättning för byggnadsarbeten och utrastningsanskaffning i samband därmed, som avser tid efter nämn­da dag, med belopp som följer av de avtalsbestämmelser som var till­lämpliga den 30 juni 1970.

Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka par­terna tagit var sitt.

Stockholm den 22 december 1970.

Statens förhandlingsnämnd     För delegerade för Göteborgs

kommun
Lennart Rydback                   S. Gunne      Bengt Hedlund

Sture Jansson

 

Prop. 1971:44                                                                      54

Bilaga 12

Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. LUA Umeå

Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Västerbottens läns landstingskommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Västerbollens läns landsting - träffals följande överenskom­melse.

Överenskommelse

mellan svenska staten och Västerbollens läns landstingskommun om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsatt samarbete angående läkarutbUdning i Umeå (samarbetsav­lalet).

1.     Statlig investeringsersättning utgår med 25 procent av Västerbot­
tens läns landstingskommuns verkliga kostnader för byggnadsarbeten
och för utrustning som anskaffas i samband därmed beträffande

deb byggnadsobjekt som upptages i bilaga 1 lill denna överenskom­melse,

dels om- och tillbyggnad av byggnad inom området för Umeå lasa­rett som tages i anspråk för eUer betjänar enhet som avses i 1 § 3. sam­arbetsavlalet (upplåten enhet).

Ersättning erUigt första stycket utgår även för anslutande kulverlar och ledningar inom lasarettsområdet.

För medicinsk apparatur och medicinska instrument samt maskiner som utan samband med byggnadsarbete anskaffas till upplåten eUer be­tjänande enhet inom lasarettsområdet (kompletteringsanskaffning) utgår ersättning med 25 procent av de verkliga kostnaderna, under förutsätt­ning all del ej är fråga om ersättande av kasserad utrustning.

Anmärkning

I avsikt att undvika tolkningssvårigheler saml atl åstadkomma en enhetlig tillämpning och enkel administrativ handläggning skall par­terna med nuvarande fördelningsprinciper som grund gemensamt klar­lägga gränsdragningen mellan dels kapital- och driftkostnader, dels kompletterings- och ersättningsanskaffning.

2.    Om ersättningsgrundande objekt ej avses betjäna enbart upplåten enhet, beräknas ersättning på endasl den del av kostnaderna för objek­tet som med hänsyn lill den avsedda utnylljandegraden kan anses skä­ligen belöpa på sådan enhet.

3.    Investeringsersättning enligt  denna överenskommelse utgår utan

 

Prop. 1911: AA                                                        55

reduktion för bidrag enligt avtalet den 26 januari 1966 angående kom­munens övertagande av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet m. m. och enligt kungörelsen om statsbidrag liU viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Utgår annat statiigt investeringsbidrag, skall ersättningen enligt denna överenskommelse prövas särskilt.

4.   Förslag, innefattande kostnadsberäkning, till byggnadsarbeten och
tiU utrastningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall upprättas
i samråd med och godkännas av staten.

Anmärkning

Del föratsattes alt statens godkännande av byggnadsobjeklel normall sker på grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvud­handlingar.

5.   När respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten
tiU kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion till kom­
munens egna ullägg.

Kommunen är skyldig alt tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning av statens ersättning lill kom­munen.

6.   Staten erhåller ej någon del i äganderätt lill mark, byggnad eller
utrustning genom alt lämna ersättning enligt denna överenskommelse.

I händelse egendom för vilken staten enligt denna eller tidigare över­enskommelse lämnat investeringsersättning skulle under avtalstiden ska­das eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad ut-slrömning från vallen-, avlopps-, ång- eller värmeledningssyslem eller från kylanläggning, åligger det kommunen all snarast möjligt ombesörja att egendom ålerställes i fullgott skick eller ersattes med annan likvär­dig egendom. Kostnaderna härför skall stanna på kommunen.

.7. Denna överenskommelse gäller från och med den 1 juli 1970 liUs vidare, dock ej längre än samarbetsavlalet.

På endera partens begäran kan förhandlingar om ändring i eller till-lägg lill bUaga 1 liU överenskommelsen upptagas.

Ulan hinder av vad i första stycket sägs om gUtighelsliden skall in­vesteringsersättning enligt denna överenskommelse utgå efter den 31 december 1973 för kostnader för sådan i 1. avsedd om- och lillbyggnad som påbörjats före den 1 januari 1974 samt för sådant i bilaga 1 upp­laget byggnadsobjekt som påbörjats före den 1 januari 1976.

8. För byggnadsobjekt beträffande vilket byggnadsarbete påbörjats senast den 30 juni 1970 utbetalar staten ersättning för byggnadsarbeten och utrastningsanskaffning i samband därmed, som avser lid efter nämn­da dag, med belopp som följer av de avtalsbestämmelser som var lill-lämpUga den 30 juni 1970.

 

Prop. 1911: AA

56

Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka par­terna tagit var sitt.

Stockholm den 22 december 1970. Statens förhandlingsnämnd

Lennart Rydback Sture Jansson

För delegerade för Västerbollens läns landstingskommun Rune Ängström G. Heimer

Bilaga 1 till överenskommelse nr 1 om statlig investerings­ersättning

 

Nr

Byggnadsobjeki

Anmärkningar

 

Vid Umeå lasarett:

 

1

Infektionsklinik

 

2

Barnpsykiatrisk klinik

 

3

Rehabiliterings- och

Ersättning utgår för

 

långvårdsklinik

a)       lasarettsklinik för
rehabilitering

b)  utredningsavdelning för
långvård

 

Prop. 1911: AA                                                                    57

Bilaga 13

Statens förhandlingsnämnds skrivelse av den 8 februari 1971:

Till KONUNGEN Socialdepartementet

Överenskommelse nr 2 om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. samarbetsavlalet 22.12.1970 om läkarutbildning m. m. i Lund

(1 överenskommelse)

Statens förhandlingsnämnd underställer Kungl. Maj:t rubricerade överenskommelse för prövning.

Överenskommelsen - som för alt bU gällande fömtsätter godkännan­de av Kungl. Maj:l och Malmöhus läns landsting - har ingåtts på grundval av Kungl. Maj:ls uppdrag den 3 november 1967 åt nämnden att förhandla om fördelningen mellan staten och landstinget av bygg­nads- och inredningskostnader inom den psykiatriska kliniken vid la­sarettet i Lund.

Bakgrund

Enligt elt år 1928 träffat avtal mellan staten och landstinget upp­förde och utrastade staten - som då hade ansvaret för den psykiatriska vården i riket - en psykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund. Klinikbygg­naden logs i anspråk år 1931. Omkring år 1950 utfördes om- och till­byggnad på statens bekostnad. Kliniken tillhörde administrativt sett la­sarettet men staten ersatte landstinget enligt vissa regler för kostnaderna för driften, inberäknat underhåll av byggnaden. Inom den psykiatriska kliniken utvecklades under 1940-lalet även en bampsykialrisk verksam­het. Enligt ett år 1962 träffat avtal (prop. 1962: 77, SU 146, rskr 324) uppförde emeUertid staten en nybyggnad för en bampsykialrisk kUnik. Landstinget bidrog med Vs av totalkostnaderna för nybyggnaden, vilket beräknades motsvara kostnadema för de lokaler som inrymde lands­tingets rådgivningsbyrå för psykisk bama- och ungdomsvård. Den barn-psykiatriska kliniken togs i bmk år 1965.

Enligt 1962 års avtal avvecklades statens kostnadsansvar för såväl den vuxenpsykialriska som den barnpsykialriska kliniken successivt fram

 

Prop. 1911: AA                                                        58

lill den 1 januari 1970. Från denna tidpunkt begränsades statens bidrag till driftkostnadema lill ell statsbidrag för läkamtbildning och forskning, beräknat efter samma principer som för lasarettet i övrigt. Staten över­lät vidare vid sagda tidpunkt ulan ersättning lUl landstinget byggnadema för såväl vuxenpsykiatri som bampsykiatri. Avtalet innehöll inte några bestämmelser om byggnadsåtgärder beträffande den ursprangliga psykiatriska kUniken.

Utflyttningen av den barnpsykialriska vården lill en särskild byggnad aktualiserade såväl vissa ombyggnadsarbeten i de gamla lokalerna som en del tidigare planerade men uppskjutna ändringsarbeten i byggnaden i övrigl. Detla föranledde en diskussion mellan landstinget och byggnads­styrelsen om ansvaret för dessa byggnadsarbeten.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 maj 1963 hävdade byggnadssty­relsen som sin uppfattning att det varken i propositionen till 1928 års riksdag - vilken föregick 1928 års avtal - eUer i 1962 års avtal fanns något utsagt som tydde på all del skuUe åvila staten all projektera och utföra ombyggnadsarbeten som blev erforderliga efter del atl klinik­byggnaden uppförts. Byggnadsstyrelsen hemställde dock i denna skri­velse om Kungl. Maj:ts uppdrag i del fall del skulle ankomma på sty­relsen all ombesörja sådana åtgärder.

Kungl. Maj:l anbefaUde den 28 juni 1963 byggnadsstyrelsen all i samråd med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) och Malmöhus läns landsting utreda vilka byggnadsåtgärder som borde vidtagas inom byggnaden för den psykiatriska kliniken i Lund, främst med anledning av utflyttningen av den barnpsykiatriska kliniken till en särskild byggnad, och beräkna kostnaderna för ifrågavarande byggnads­åtgärder. Sådana arbeten som var att hänföra lill underhåll skulle redo­visas särskilt. Byggnadsstyrelsen redovisade resultatet av utredningen i skrivelse den 12 december 1966. Delta material lades lill grund för Kungl. Maj:ls förhandlingsuppdrag lill nämnden den 3 november 1967.

Landstinget förordade i skrivelse lill nämnden den 7 juni 1968 en om­byggnad av den psykiatriska kliniken i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag med vissa ändringar och liUägg enligt en den 24 maj 1968 date­rad promemoria från den då nytiUträdde professorn i psykiatri Lennari Nilsson. I anslutning härtill övertog landstinget - på förslag av nämnden - ansvaret för det fortsatta programarbetet för ombyggnadsåtgärderna saml förklarade sig berett all låta arbetena ulföras genom landstingets försorg under fömtsättning att förhandlingarna med staten ledde till all erforderliga ekonomiska förutsättningar skapades.

Med skrivelse den 3 december 1970 överlämnade landstinget ett nytt förslag lill ombyggnadsarbeten inom den psykiatriska kliniken. Såväl i denna skrivelse som i skrivelsen den 7 juni 1968 hävdade landstinget atl staten skulle svara för deb sådana arbeten som behövdes för alt de loka­ler som den bampsykiatriska kliniken utrymt skulle kunna övertagas och

 

Prop. 1971:44                                                         59

utnyttjas av den vuxenpsykiatriska kliniken, dels åtgärder som aktuali­serats före 1962 års avtal om landstingets övertagande av byggnaden men som byggnadsstyrelsen av främst byggnadslekniska och ekonomiska skäl ansett böra uppskjutas lill dess all den barnpsykialriska kliniken flyttat ut. Beträffande övriga åtgärder skulle enUgt landstinget statligt bidrag ulgå med 25 % enUgt 1962 års läkarulbildningsavlal.

Den 22 december 1970 träffade parterna villkorligt avtal om fortsalt samarbete angående läkamtbildning m. m. i Lund saml en därtill hö­rande överenskommelse om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. nämnda avtal. Enligt denna överenskommelse skall statlig investerings­ersättning ulgå med 25 % av landstingets verkliga kostnader för bl. a. om- och lillbyggnad av byggnad inom området för lasarettet i Lund som las i anspråk för läkarutbildning och forskning. Nämnden har den 21 januari 1971 underställt Kungl. Maj:t såväl avtalet som överenskom­melsen för prövning.

Förhandlingarna och förhandlingsresultatet

Landstingets tidigare nämnda förslag tUl kostnadsfördelning innebar att av de i skrivelsen den 3 december 1970 beräknade totala kostnaderna för ombyggnadsarbetena, ca 6,5 milj. kr., skulle staten svara för 68 % eller ca 4,4 milj. kr. och landstinget för 32 % eller ca 2,1 milj. kr. Landstinget föreslog vidare att samma procentuella fördelning skulle gälla utrustning av de ombyggda lokalema.

Nämnden har inhämlal all del vid förhandlingarna om 1962 års avtal även från statens sida förutsattes all staten skulle stå för återställnings-kostnaderna efter den barnpsykialriska klinikens utflyttning. Några andra löften gavs ej från statens sida. Handlingama i ärendet visar dock atl krav på ändringsarbeten framförls sedan många år tillbaka. Kraven är dock nu av en helt annan omfattning. Del bör även framhållas all del förslag som den 12 december 1966 presenterades av byggnadsstyrelsen, efter indexmässig uppräkning lill prisnivån den 1 januari 1970, kostnads­beräknats lill något över 1,6 milj. kr., varav ca 250 000 kr. faller på om­byggnad av de lokaler som den barnpsykialriska kliniken lämnat, medan - såsom nyss nämnts - landstingets vid förhandlingarna redovisade för­slag beräknats kosta 6,5 milj. kr., varav närmare 600 000 kr. skulle be­löpa på de utrymda lokalerna.

Av del föregående framgår all staten bör slå för kostnadema för om­byggnad av de lokaler som den barnpsykialriska kliniken utrymt. Nämn­den har dock funnit skäligt medge ell högre bidrag än som svarar mol denna kostnad, med hänsyn till all en del av övriga ombyggnadsarbeten aktualiserats redan under 1950-talel. Parlema har sålunda enats om att staten för här ifrågavarande ombyggnad skall liU landstinget erlägga ett särskilt, icke indexeral bidrag om 900 000 kr. utöver ersättning med

 

Prop. 1911: AA                                                        60

25 % enligt invesleringsöverenskommelsen den 22 december 1970. Ef­tersom enligt numera föreliggande uppgifter ombyggnaden beräknas to­talt kosta 7,2 milj. kr., kan statens kostnadsandel beräknas uppgå till 0,9 -1- 0,25 X 7,2 eller ca 2,7 milj. kr. Därtill kommer att staten har alt betala 25 % av kostnaderna för utrustning som anskaffas i samband med ombyggnaden.

Hemställan

Nämnden hemsläller atl Kungl. Maj:l godkänner den överlämnade överenskommelsen.

 

Prop. 1911: AA                                                                     61

Bilaga 14

Överenskommelse m 2 om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. LUA Lund

Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmöhus läns landstingskommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Malmöhus läns landsting - träffats följande överenskommelse.

Överenskommelse

mellan svenska staten och Malmöhus läns landstingskommun om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsatt samarbete angående läkarutbUdning i Lund (samarbetsavlalet).

Utöver ersättning enligt 1. överenskommelsen den 22 december 1970 om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. samarbetsavlalet lämnar staten bidrag med elt belopp av 900 000 kronor för kostnader för om­byggnad av den psykiatriska klinikens byggnad vid lasarettet i Lund.

Beloppet utbetalas, när förslag tiU ombyggnaden godkänts enligt 4. nämnda överenskommelse och byggnadsarbetena påbörjats.

Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vUka par-tema tagit var sill.

Stockholm och Lund den 1 febmari 1971.

Statens förhandlingsnämnd        För delegerade för Malmöhus läns

landstingskommun
Lennart Rydback                          Kurt Ward

Sture Jansson                              Hans Sandberg

 

Prop. 1971:44                                                                      62

Innehållsförteckning

Förslag tiU avtal.................................................................. .. 2

Departementschefen    .......................................................    2

G 8. Bidrag lill kommunala undervisningssjukhus  ..............    5

Departementschefen    ....................................................... .. 6

Bilagor

Avtal  om   fortsatt  samarbete  angående  läkamtbildning  i   Linköping,

Lund, Malmö, Göteborg och Umeå:

Bilaga 1. Statens förhandlingsnämnds skrivelse  ............     7

Bilaga 2. Avtal om läkarutbildning i Linköping (LUA Linköping)  19

Bilaga 3. Avtal om läkaratbUdning i Lund (LUA Lund).......   23

Bilaga 4. Avtal om läkarutbUdning i Malmö (LUA Malmö) .... 27
Bilaga 5. Avtal om läkarutbildning i Göteborg (LUA Göteborg) 31
Bilaga 6. Avtal om läkamtbildning i Umeå (LUA Umeå).....    36

Överläggningar den 22 december 1970 om samarbete rörande läkar­utbUdning:

Bilaga 7. Protokoll............................................................   40

Överenskommelser om viss statlig investeringsersättning:

Bilaga S. Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning

enligt 3 § 1. LUA Linköping...............................................   43

Bilaga 9. Överenskommelse  nr   1   om   statlig   investeringsersätt­
ning enligt 3 § 1. LUA Lund..............................................   46

Bilaga 10. Överenskommelse nr  1   om statlig investeringsersätt­
ning enligt 3 § 1. LUA Malmö...........................................   49

Bilaga 11. Överenskommelse nr 1 om statiig investeringsersättning

enligt 3 § 1. LUA Göteborg...............................................   51

Bilaga 12. Överenskommelse nr 1 om slalUg investeringsersättning
enligt 3 §  1. LUA Umeå ...................................................   54

Överenskommelse nr 2 om statUg investeringsersättning enligt 3 § 1.

LUA Lund:

BUaga 13. Statens förhandlingsnämnds skrivelse     ......    57

Bilaga 14. Överenskommelsen   ......................................   61