Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majits proposition nr 2 år 1971         Prop. 1971:2

Nr 2

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på till-läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1970/71; given Stockholms slott den 4 januari 1971.

Kungl. Mai:l vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av slalsrådsprolokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det för­slag om vars avlålande liU riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. STRÄNG

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet Inför Hans Maj:t Ko­nungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS­SON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemen­sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag som 1970 års riksdag anvisat sedan riksstalen för budget­året 1970/71 fastställts har uppförts på tiUäggsstat I (prop. 1970: 36, 165 och 205, BaU 59, SU 227, rskr 442).

Ytterligare anslagsframstäUningar på tiUäggsstat under löpande bud­getår har nu ansetts behövliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemen­sam proposition avseende utgifter på tiUäggsstat II till riksstaten för budgetåret 1970/71. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggs-stat under innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa före­läggas riksdagen vid en senare lidpunkt.

1    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 2

 

Prop. 1971: 2                                                           2

De framstäUningar om anslag på tUläggsstat som Kungl. Maj:l beslu­tar om denna dag tas in i dagens statsrådsprolokoU över justitie-, social-, finans-, utbildnings-, jordbruks-, inrikes- och civUärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 1—7. En sammanställning över de av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 8.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition föreläg­ger riksdagen de förslag om anslag på tiUäggsstat II liU riksstaten för budgetåret 1970/71 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsproto­kollet.

Med bifaU till vad föredraganden sålunda med instämman­de av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen alt lUl riksdagen skall avlålas pro­position av den lydelse bilaga till detta protokoll ulvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1971: 2

Bilaga 1

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Majrt Ko­nungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS­SON, FELDT.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler de ären­den under justitiedepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat II tUl riksslaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m. m.

[1] A 8. Kommittéer m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1970/71 anvisats elt reservationsanslag av 8,6 milj. kr. (prop. 1970: 1 bil. 4, SU 2, rskr 2). Reservationen från föregående budgetår uppgick den 1 juli 1970 tUl 18 846 kr.

Under tiden den 1 juli—31 oktober 1970 uppgick belastningen till 3 754 594 kr. Det belopp som återstår av anslaget för innevarande bud­getår kommer inte all förslå för all täcka kostnaderna för de utredning­ar som f. n. pågår, även om största möjliga sparsamhet iakttages. Belast­ningen på anslaget kan för hela budgetåret 1970/71 beräknas uppgå lUl ca 10,1 milj. kr. Elt ytterligare medelsbehov föreligger således om 1,5 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

atl lill Kommittéer m. m. på tiUäggsstat II lill riksstaten för bud­getåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

 

Prop. 1971: 2                                                                         4

[2] A 9. Centralnämnden för fastighetsdata. Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört om centralnämnden för fastighetsdata vid anmälan i statsverkspropositionen (bil. 4 s. 11) av förslagsanslaget Cen­tralnämnden för fastighetsdata hemställer jag, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

atl lill Centralnämnden för fastighetsdata på tiUäggsstat II till riks­stalen för budgetåret 1970/71 anvisa ell reservationsanslag av 2 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[3] 1. Polishus m. m. För budgetåret 1970/71 har till Polishus m. m. an-visals ell investeringsanslag av 45 milj. kr.

I gällande investeringsplan för anslaget (prop. 1970: 1 bil. 4 s. 87) har — förutom vissa särskUl angivna byggnadsobjekt — under rubriken Till Kungl. Maj:ls disposition uppförts en kostnadsram av 10 milj. kr. i pris­lägel den 1 april 1969 för sådana objekt som kunde behöva påbörjas un­der budgetåret. Denna kostnadsram har utnyttjats genom all Kungl. Maj:l i beslut den 4 september 1970 givit byggnadsstyrelsen i uppdrag att uppföra elt polishus i Örnsköldsvik inom en kostnadsram av 10 380 000 kr. i prisläget den 1 april 1970. Polishuset kommer alt in­rymma lokaler för polis- och åklagarväsendet m. m. och enligt hand­lingar omfatta en rumsyla av 6 340 m. Medelsförbrukningen för bud­getåret 1970/71 har beräknats till 5,2 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 12 oktober 1970 redovisat för­slagshandlingar beträffande polishus i Visby och hemställt om uppdrag all uppföra byggnaden inom en kostnadsram av 9,8 milj. kr. i prislägel den 1 april 1970. Polishuset är avsett alt inrymma lokaler för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet samt häkte. Medelsförbrukningen för budgetåret 1970/71 har beräknats lUl 3 milj. kr.

Departementschefen

Jag förordar alt polishuset i Örnsköldsvik las upp i investeringsplanen för innevarande budgetår inom en kostnadsram av 10 380 000 kr. i pris­läget den 1 april 1970. För atl under innevarande budgetår göra det möjligt att påbörja byggande av polishus i Visby förordar jag atl i gäl­lande investeringsplan förs upp en kostnadsram av 9,8 milj. kr. i prislä­get den 1 april 1970 för detta objekt. Eftersom medel finns tillgängliga på anslaget erfordras inte någon ytterligare medelsanvisning.

 

Prop. 1971: 2                                                           5

Jag hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

atl godkänna de ändringar i gällande investeringsplan för anslaget Polishus m. m. som j«g har förordat i del föregående.

[4] 2 a. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. På riksstalen för bud­getåret 1970/71 finns upptaget ell investeringsanslag lill Renovering av byggnad för regeringsrätten under det alt något anslag för andra dom­stolsbyggnader inle finns upptaget i riksstalen. Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen (bil. 4 s. 75) av investeringsanslagel Byggnadsarbeten för domstolsväsendet hemställer jag, alt Kungl, Maj:l föreslår riksdagen

alt lill Byggnadsarbeten för domstolsväsendet på tUläggsstat II lill

riksslaten för budgetåret 1970/71 anvisa ell investeringsanslag av

4 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:l Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

 

 

Prop. 1971:2

Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko­nungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS­SON, FELDT.

Statsrådet Odhnoff anmäler härefter ärende under socialdepartemen­tets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat II tiU riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

KAPITALBUDGETEN

V. Fonden för låneunderstöd

[1] 1. Lån till anordnande av bamstugor. Till detta ändamål har för budgetåret 1970/71 anvisats elt investeringsanslag av 24 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmä­lan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen (bil. 7 s. 247) hem­stäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Lån till anordnande av barnstugor på tUläggsstat II tUl riks­staten för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

 

 

Prop. 1971: 2

Bilaga 3

FINANSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko­nungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS­SON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter de ärenden under finansdepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat II lill riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

A. Finansdepartementet m.m.

[1] A 4. Kommittéer m. m. Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmälan av motsvarande anslag i statsverksproposi­tionen (bil. 9 s. 9) hemställer jag, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt till Kommittéer m. m. på tUläggsstat II lUl riksstalen för budget­året 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

C. Skatte- och kontrollväsen

[2] C 21. Kilometerbeskattning. Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmälan av motsvarande anslag i statsverks­propositionen (bil. 9 s. 87) hemställer jag, att Kungl. Maj:l föreslår riks­dagen

alt till Kilometerbeskattning på tiUäggsstat II till riksstaten för bud­getåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

2    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 2

 

Prop. 1971:2                                                                         10

E. Diverse

[3] E 8 a. Kampanj för lönsparande. För ungdom har elt med statsme­del understött lönsparande förekommit sedan år 1950. I början av år 1962 tillkom det allmänna lönsparandet som en påbyggnad av ungdo­mens lönsparande. Lönsparandel sker hos sparinstitut (affärsbanker, sparbanker, postbanken, centralkassor för jordbrukskredit. Kooperativa förbundets sparkassa och HSB). I anslutning lill lönsparandel sker årliga utloltningar av vinster bland de lönsparare som uppfyller vissa angivna minimikrav i fråga om lönsparandel. Medel härför har anvisats under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. För att ytterligare stimule­ra sparandel har vidare särskilda kampanjer för lönsparande genomförts med medel som anvisats under finansdepartementets huvudtitel. Vinsl-utloltningarna och kampanjerna för lönsparandet handhas av riksgälds­kontorel. När det gäller kampanjerna för lönsparandet svarar under fullmäktige en särskild kommitté, kommittén för aUmänna lönsparandel, för planläggningen och genomförandel av dessa. I denna ingår represen­tanter för statsmakterna, arbetsmarknadens parter och sparinslilulen.

Ungdomens lönsparande hade vid slutet av år 1969 ca 145 000 delta­gare. Deras innestående behåUningar uppgick lill 277 milj. kr. Detta in­nebär en ökning från föregående år med 5 milj. kr. BehåUningen per lönsparare uppgick i genomsnitt lill 1 907 kr.

Del allmänna lönsparandel har under åren 1962—1969 fåll en god anslutning. Vid slutet av år 1969 uppgick antalet anslutna lönsparare tUl ca 814 000. Den innestående behållningen uppgick vid samma lid­punkt lill 2 167 mUj. kr. Detta innebär en ökning från föregående år med 277 milj. kr. Behållningen motsvarade i genomsnitt 2 662 kr. per lönsparare.

FuUmäktige i riksgäldskontoret föreslår, i enlighet med framställning av kommittén för allmänna lönsparandel, alt 500 000 kr. anvisas för en kampanj för lönsparande under år 1971. Kampanjen bör enligt kom­mittén bedrivas i huvudsak i hittillsvarande former med särskild inrikt­ning på ungdomens lönsparande. Av de beräknade kostnaderna avser 200 000 kr. allmän upplysningsverksamhet, 240 000 kr. annonsering i pressen, 170 000 kr. affischering, utomhusreklam och film och 90 000 kr. produktionskostnader, material, klichéer m. m. Med hänsyn lill be­räknad reservation av tidigare anvisade medel om 200 000 kr. begränsas medelsbehovet till 500 000 kr.

Departementschefen

I likhet med fullmäktige i riksgäldskontorel anser jag del angelägel att lönsparandet kan stimuleras genom en kampanj även under år 1971. Jag förordar all 500 000 kr. anvisas för ändamålet.

 

Piop. 1971:2                                                           11

Jag hemställer, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kampanj för lönsparande på tUläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

[4] Statlig garanti för internationell datakongress. International Federa­tion for Information Processing (IFIP) är en internationell sammanslut­ning av nationella föreningar för främjande av metoder och hjälpmedel för informationsbehandling. IFIP, som har varit verksam i ca tio år, äg­nade sig i början huvudsakligen åt teknisk-vetenskaplig dalabehandling men läcker i dag även allmän administrativ dalabehandling. IFIP arran­gerar genom kommittéer och arbetsgrupper konferenser i olika ämnen och vart tredje år en mera allmän kongress, benämnd IFIP Congress. IFIP har f. n. 28 medlemsnationer över hela världen.

I Sverige representeras IFIP av Svenska Samfundet för Informations­behandling (SSI). I samband med större dataarrangemang samarbetar SSI med Svenska Dataföreningen i Samarbetsdelegationen för Sveriges Dataföreningar (SSD).

Sedan millen av 1960-talel har tre mera aUmänna kongresser ordnats. Är 1965 hölls en kongress i New York, år 1968 en i Edinburgh och in­nevarande år kommer en kongress alt äga rum i Ljubljana. Dessa kon­gresser har varit myckel omfattande och får ses som ell av de största da­taarrangemangen i världen. Antalet delegater har varierat mellan 3 000 och 5 000.

IFIP:s generalförsamling har den 30 oktober 1970 beslutat atl nästa allmänna kongress, som skall hållas år 1974, skall förläggas lUl Stock­holm.

Samarbetsdelegationen för Sveriges Dataföreningar har hemställt om en statlig garanti på 0,5 milj. kr. för kongressen. SSD har framhåUit all kongressen under normala förhållanden kommer att ge arrangörerna en vinst. Oförutsedda händelser i form av konflikter i någon del av världen kan emellertid hindra eller omöjliggöra alt kongressen genomförs enligt planerna. Om detta skulle inträffa, kan elt underskott på upp tUl 0,5 milj. kr. uppstå.

Departementschefen

Sverige ligger, inte minst på grund av statens satsningar, väl framme på databehandlingsområdet. En internationell kongress inom detta om­råde torde vara av stort värde, bl. a. med hänsyn tUl de kontaktmöjlig­heter som ges både för institutioner och enskilda personer. Vidare med­för en kongress av angivet slag good-will för Sverige i olika hänseenden. Jag anser det därför tUlfredsstäUande att IFIP Congress -74 arrangeras i Sverige och förordar atl den begärda statliga garantin om 0,5 milj. kr. ges.

 

Prop. 1971: 2                                                          12

Under åberopande av det anförda hemställer jag, atl Kungl. Maj:t fö­reslår riksdagen

alt godkänna vad jag förordat om statlig ekonomisk garanti för IFIP Congress -74.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1971:2                                                                        13

Bilaga 4

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS­SON, FELDT.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler härefter ärende under utbildningsdepartementets handläggning som an­går utgifter på tiUäggsstat II till riksslaten för budgetåret 1970/71 och anför.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[1] 18. Radio- och televisionshus. I riksstalen för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 4,5 milj. kr. Medelsreservalionen vid budgetårets utgång uppgick till 2,1 mUj. kr.

Byggnadsstyrelsen fick den 10 juli 1970 i uppdrag alt på grundval av ell av Sveriges Radio framlagt förslag projektera nybyggnad av kontors­hus B inom kvarteret Förrådsbacken i Stockholm t. o. m. förslagshand­lingar saml att därefter underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning. Byggnaden föreslås enUgt det program som byggnadsstyrelsen nu lagt fram omfatta en lolalyta av 20 800 m" och byggnadsvolymen uppskattas till 72 940 m*. Kostnaden uppskattas lUl 26,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1970. Byggnadsarbetena kan påbörjas i augusti 1971 för atl vara avslutade i februari 1973. För installation av utrustning behöver Sveriges Radio därefter sex månader.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 föreslår byggnads­styrelsen atl till anslaget ytterligare 2 665 000 kr. anvisas på tUläggsstat

 

Prop. 1971:2                                                           14

för innevarande budgetår. Medelsförbrukningen för nybyggnad av radio-och televisionshus i Göteborg beräknas överstiga det i investeringsplanen för innevarande budgetår upptagna beloppet till följd av bl. a. tUlkom­mande kostnader för anslutningsavgifter. Vidare beräknas elt ökat me­delsbehov av ca 700 000 kr. för utläggande av vissa beställningar för nyssnämnda nybyggnad av kontorshus B i Stockholm.

Departementschefen

Jag förordar alt i gällande investeringsplan förs upp en kostnadsram av 26 775 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970 för kontorshus B i Stockholm. Utgifterna för utläggande av vissa beställningar för nämnda nybyggnad bör redan innevarande budgetår få bestridas från förevaran­de anslag.

Med hänsyn härtill och lill den beräknade medelsförbrukningen i öv­rigl finner jag att behov föreligger av ytterligare anslag för innevarande budgetår.

Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

alt lUl Radio- och televisionshus på tUläggsstat II lill riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa elt investeringsanslag av 2 600 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemslälll bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1971: 2                                                                       15

Bilaga 5

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS­SON, FELDT.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler härefter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat II tUl riksslaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

A. Jordbruksdepartementet m.m.

[1] A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 2 milj. kr. Med hänsyn lill en reservation på anslaget vid ingången av bud­getåret på ca 293 000 kr. finns totalt 2 293 000 kr. disponibelt under in­nevarande budgetår. Till följd av alt en del större utredningar tillkom­mit efter beräkningen av kommitléanslagel, bl. a. nationalkommittén för 1972 års FN-konferens om den mänskliga miljön, behöver anslaget tiU­föras ytterligare 1 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen alt till Kommittéer m. m. på tiUäggsstat II till riksstalen för bud­getåret 1970/71  anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

 

Prop. 1971: 2                                                                       16

H. Utbildning och forskning

[2] H 23. Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader. I riksstalen för in­nevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ell förslags­anslag av 2 682 000 kr.

I skrivelse den 23 april 1970 hemställde riksdagen om utredning av frågan om statligt stöd för atl trygga Norrvikens trädgårdars fortbestånd (JoU 17, rskr 140). Genom beslut den 14 maj 1970 bemyndigade Kungl. Maj:l chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en sakkunnig med uppdrag alt utreda frågan om den fortsatta driften av trädgårdarna. Den sakkunnige har den 24 november 1970 avlämnat promemorian Den fortsatta driften av Norrvikens trädgårdar (Stencil Jo 1970: 3).

Nuvarande förhållanden. Norrvikens trädgårdar, som är belägna i Båstads kommun, har tidigare bestått av två olika slag av träd­gårdar, dels slilträdgårdar, dels fruktträdgårdar. Fruktträdgårdarna är numera i huvudsak nedlagda. Stillrädgårdarna omfattar ett område av ca 18 ha. Dessa trädgårdar anlades i början av 1900-talet på enskilt initia­tiv och förvärvades år 1942 av Rederiaktiebolaget Nordsljernan.

Del ekonomiska utfallet för stilträdgårdarna har under större delen av 1960-talet uppvisat ett betydande driftsunderskott. Underskottet har för år 1969 beräknats till 181 000 kr. De till anläggningen hörande bygg­naderna, främst huvudbyggnaden och serveringsbyggnaden, är i stort behov av ombyggnad enligt en undersökning som företagits av byggnads­styrelsen på utredningens uppdrag. Huvudbyggnaden skulle enligt styrel­sens beräkningar behöva rustas upp lill en kostnad av ca 320 000 kr.

Trädgårdarnas nuvarande ägare har förklarat sig villig all till lämplig huvudman överlåta trädgårdarna, under förutsättning bl. a. alt trädgår­darnas drift säkras under en tid av minst fem år, och all till denne hu­vudman utarrendera fruktträdgårdarna, där serveringsbyggnaden är be­lägen, mot årlig avgift av 5 000 kr. under 20 års tid.

Utredningens förslag m. m. Utredningen har vid kon­takter med såväl kommunala organ som enskilda organisationer funnit stort intresse för trädgårdarna. Även på riksplanet har ett sådant intres­se visats. Enligt utredningens mening bör stUträdgårdarna bibehåUas hu­vudsakligen i den utformning de nu har. Utredningen har härvid beaktat trädgårdarnas betydelse ur undervisningssynpunkl och deras lämplighet för atl väcka intresse för trädgårdskonst och prydnadsväxlodling. Även anställningstryggheten för de anställda vid trädgårdarna har beaktats i sammanhanget. Sin största betydelse har dock trädgårdarna som rekrea-tionsplals för del stora antalet sommarturister på västkusten.

Utredningen har efter förhandlingar med berörda parter föreslagit atl stillrädgårdarna skall drivas av en stiftelse. Rederiakliebolagel Nord-

 

Prop. 1971:2                                                           17

stjernan har förklarat sig villigt alt avsätta trädgårdarna som en stif­telse. I styrelsen för stiftelsen, som utredningen föreslagit skall benäm­nas Stiftelsen Norrvikens trädgårdar, skall ingå representanter för staten, två landsting, två kommuner samt Nordsljernan och Sveriges handels­trädgårdsmästareförbund. På delta sätt betonas det regionala och lokala ansvaret för den fortsatta driften av trädgårdarna. Stiftelsen bör bildas snarast för all kunna överta driften fr.o. m. den 1 mars 1971, vUken dag Nordsljernan förklarat sig önska frånträda ansvaret för driften.

Utredningen har funnit atl viss rationalisering bör kunna göras främst genom ökad maskinell skötsel. Emellertid har utredningen ansett alt man måste beakta de svårigheter som föreligger med hänsyn till anläggning­arnas karaktär, vilken kräver ett stort antal manuella arbetsmoment. Ge­nom rationalisering torde antalet trädgårdsarbetare kunna nedbringas till fem å sex, vilket innebär en minskning med hälften av tidigare an­tal. Den årliga arbetskostnaden för skötseln av stillrädgårdarna har ut­redningen beräknat till ca 140 000 kr. För administration har utredning­en beräknat en kostnad av 75 000 kr. för en driftsledare och ett kontors­biträde.

Beträffande byggnaderna har utredningen ansett alt kostnaderna för underhåll i första hand bör läggas på huvudbyggnaden. Arbetena bör emellertid fördelas på en period av fem år eller något längre tid. Kiosk, servering och souvenirshop har hittiUs lämnat ell betydande överskott, som delvis bör användas för underhåll av vissa byggnader.

Enligt utredningen måste trädgårdarnas ekonomi delvis bygga på en­tréavgifter, vari bl. a. bör ingå avgift för parkering och visning. Trädgår­darnas attraktivitet bör ökas genom ytterligare aktiviteter, t. ex. special­utställningar av prydnadsväxter, konstutställningar m. m.

Vid beräkningen av förväntade intäkter har utredningen, som utgått från en ökad besöksfrekvens till följd av nya aktiviteter, bedömt elt be­lopp av 200 000 kr. per år som reaUstiskt. Utredningen har utan atl hän­syn tagits till kostnader för serverings- och kioskrörelse beräknat de to­tala driftkostnaderna för verksamheten lUl 325 000 kr. per år i 1970 års priser. Framtida löneökningar lorde kunna kompenseras genom ytterli­gare rationaliseringar och höjda entréavgifter saml med överskott från serveringsrörelsen. Härutöver har utredningen beräknat kostnaderna för restaurering av huvudbyggnaden lill 75 000 kr. per år. Totalkostnaderna skulle härigenom uppgå lUl 400 000 kr. per år och del totala under­skottet lill 200 000 kr. per år i 1970 års priser. Dessutom erfordras ett driftkapital om 100 000 kr. för all likvidiletssvårigheter inte skall upp­stå för det första verksamhetsåret under en ny huvudman.

Till läckande av det beräknade årliga underskottet om 200 000 kr. har utredningen föreslagit atl bidrag enligt nedanstående fördelning skall ut­gå från följande intressenter.

 

Prop. 1971: 2                                                          18

50 0/0

100 000 kr.

10 o/o

20 000 kr.

10 o/o

20 000 kr.

50/0

10 000 kr.

100/0

20 000 kr.

50/0

10 000 kr.

7,5 0/0

15 000 kr.

2,5 0/0

5 000 kr.

Staten

Kristianstads läns landsting

Malmöhus läns landsting

Båstads kommun

Helsingborgs kommun

Ängelholms kommun

Rederiaktiebolaget Nordsljernan

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund    2,5 0/0

Denna fördelning har utredningen funnit böra ligga till grund för stif­telsens verksamhet under tiden den 1 juli 1971—den 30 juni 1976. Ut­redningen har dessutom föreslagit motsvarande procentuella fördelning av ett driftkapital om 100 000 kr. för stiftelsens första verksamhetsår.

Utredningen har dessutom föreslagit atl staten ensam svarar för un­derskottet i verksamheten under tiden den 1 mars—den 30 juni 1971 och alt övriga intressenters ekonomiska engagemang skall inträda först fr. o. m. den 1 juU 1971.

Utredningen har dock ännu inte slutfört förhandlingar om den defi­nitiva utformningen av stadgar och finansieringsavlal för stiftelsen.

Departementschefen

Jag delar den uppfattning utredningen redovisat om trädgårdarnas betydelse. Med hänsyn härtill och till del engagemang som kan påräknas från bl. a. kommuner och landsting anser jag alt staten bör medverka till trädgårdarnas fortbestånd. Jag finner stiftelse vara den mest ändamåls­enliga formen för huvudmannaskap. I stiftelsens styrelse bör ingå repre­sentanter för de intressenter som förklarat sig vUliga all ekonomiskt och förvaltningsmässigt stödja stiftelsens verksamhet.

Beträffande stiftelsens finansiering biträder jag utredningens förslag. Staten bör svara för hälften av uppkommande underskoll i verksamhe­ten. Det åriiga garantibeloppet om 100 000 kr. för statens del får anses godtagbart, liksom atl staten för stiftelsens första verksamhetsår bidrar med ett engångsbelopp om 50 ÖOO kr. Dessa kostnader bör föras upp under anslagsrubriken Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader. Jag har med hänvisning till vad jag nu anfört beräknat medel härför i prop. 1971:l(bU. Ils. 110).

Jag godtar även utredningens förslag atl staten ensam svarar för täck­ning av del underskott som kan beräknas uppkomma i stiftelsens verk­samhet under liden den 1 mars—den 30 juni 1971. Jag räknar med att högst 75 000 kr. behövs härför. Kostnadema bör få bestridas från före­varande anslag.

Jag hemstäUer, all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen atl

1) godkänna de i del föregående förordade grunderna för bidrag lill driften av Norrvikens trädgårdar.

 

Prop. 1971:2                                                           19

2) bemyndiga Kungl. Maj:t alt godkänna avtal om finansieringen av en stiftelse för Norrvikens trädgårdar i enlighet med vad jag anfört,

3) medge all underskott i stiftelsens verksamhet får läckas av me­del från förslagsanslaget Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader i enlighet med vad jag anfört i del föregående.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[3] 21. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. För inneva­rande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investerings­anslag av 6 328 000 kr. att disponeras i enlighet med en investerings­plan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen föreslår att 5 704 000 kr. anvisas på tiUäggsstat för budgetåret 1970/71 för alt läcka beräknad medelsförbrukning under budgetåret. Styrelsen hemställer alt följande byggnadsobjeki tas upp i investeringsplanen för budgetåret 1970/71.

Lantbrukshögskolan Ultuna

Värmekulvert, etapp III. Värmepannorna i den nuvarande värmecen-Iralen i stora inslilutionsbyggnaden är otillräckliga och i stort behov av utbyte. I skrivelse den 13 november 1967 redovisade byggnadsstyrelsen förslag till byggnadsprogram för försörjningsanordningar för lantbruks­högskolan. Programmet omfattade bl. a. som en etapp en värmekulvert från den nya panncentralen till stora inslilutionsbyggnaden. Vissa vallen-och avloppsledningar skulle enligt detta program förläggas till samma stråk.

Med skrivelse den 20 oktober 1970 har styrelsen framlagt förslag till värmekulvert från den nya panncentralen till värmecenlralen i stora in­slilutionsbyggnaden. Förslaget innebär bl. a. atl värmecentralen i inslilu­tionsbyggnaden byggs om tUl undercenlral. Kulverlen skall förutom led­ningar för värmeförsörjningen även inrymma en ledning för avhärdal vatten. Kostnaderna för försörjningsanordningarna beräknas tUl 995 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970.

Departementschefen

Den föreslagna sträckningen av värmekulverten följer utbyggnadspla­nen för lantbrukshögskolan. Arbetet med kulverlen bör kunna bedrivas

 

Prop. 1971:2                                                           20

så alt den kan las i bruk vid början av nästa eldningssäsong, hösten 1971. Jag har inget atl erinra mot den beräknade kostnaden på 995 000 kr. Objektet bör med denna ram tas upp i investeringsplanen.

Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmä­lan i 1971 års stalsverksproposilion av motsvarande anslag (bil. 11 s. 144) hemställer jag, alt Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

all till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. på tilläggs-stal II lill riksslaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett investe­ringsanslag av 5 000 000 kr.

Y. Fonden för låneunderstöd

[4] 7 b. Tillskott till Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst. Något anslag för detta ändamål finns inle upptaget i riksstalen för innevarande bud­getår.

AB Svensk laboratorieljänsl bildades år 1969 med staten och jord­bruksnäringen som delägare för driften av regionala veterinärmedicinska laboratorier (prop. 1969: 43, JoU 12, rskr 135). Bolagets verksamhet av­såg bl. a. atl ersätta den verksamhet som bedrevs vid hushållningssäll­skapens veterinärmedicinska laboratorier. Aktiekapitalet utgör 1 milj. kr. fördelat med 52 "/o på staten och 48 o/o på jordbruksnäringen. Stiftarna av bolaget lämnade vidare kreditgaranti för bolaget om sammanlagt 1 milj. kr.

Bolaget startade sin verksamhet den 1 januari 1970. I skrivelse den 19 november 1970 har AB Svensk laboratorietjänst gjort framställning om tillskott av kapital. Av bolagels balansräkning den 30 juni 1970 framgår, att verksamheten del första räkenskapsåret medfört en förlust på ca 600 000 kr.

Som orsak lill den uppkomna förlusten anför bolagets styrelse bl. a. atl den laboratorieutrustning som övertagils från hushållningssällskapen har kompletterats mer än beräknats med hänsyn till den tekniska utveck­lingen och av konkurrensskäl.

Under igångsättningsperioden har bolagets verksamhet vidare fördy­rats av alt bolaget vid övertagandel av verksamheten, som tidigare be­drivits av hushållningssäUskapen, även övertagit det ekonomiska ansva­ret för den personal som var anställd vid de aktuella laboratorierna. Ra­tionalisering av verksamheten har delvis fått anstå i avvaktan på pen­sionsavgångar och annan personalomsättning.

Intäkterna av juverhälsokontrollen har ej fått den omfattning som förulsells och intäkterna från salmonellaundersökningar har varit betyd-

 

Prop. 1971:2                                                           21

ligt lägre än närmast föregående år beroende på atl mera omfattande salmonellainfektioner inte inträffat. Bolagets styrelse har i skrivelse be­gärt en höjning av veterinärslyrelsens ersättningar till vissa obduktioner och salmonellaundersökningar. Bolagets taxor, som följer taxorna vid statens veterinärmedicinska anstalt, avses atl höjas under år 1971.

De vidtagna åtgärderna med anledning av förlusten under del gångna verksamhetsåret beräknas minska det i augusti framräknade underskot­tet för räkenskapsåret 1970/71 på 400 000 kr. Den konsolidering av bo­laget som pågår bör medföra att bolagets verksamhet blir självbärande. Styrelsen anser dock att ell kapitaltillskott på 1 milj. kr. behövs och hemställer atl staten för budgetåret 1970/71 anvisar ett tillskoti i form av en villkorligt efterskänkt skuld till bolaget med ett belopp av 520 000 kr. Delta tillskoll svarar mol statens 52-procentiga innehav av aktier i bolaget.

Till Sveriges Lantbruksförbund har samtidigt ingivils en anhållan om tillskott på 480 000 kr. på enahanda villkor. Detta belopp svarar mot förbundets innehav av aktier i bolaget.

Departementschefen

Av styrelsens redogörelse framgår all bolaget haft vissa inilialsvårig-heler. I den utredning som föregick bolagels bildande förutsågs alt bo­laget för de första verksamhetsåren kunde komma att redovisa förlust.

Bolagets laboratorieundersökningar, som utförs beträffande salmonel-la och andra infektioner, möjliggör atl smittkällan snabbi kan spåras och inringas samt atl preventiva åtgärder kan vidtas. Bolagets verksam­het får därför betraktas som en i hög grad samhällsskyddande funktion, samtidigt som samhället besparas stora kostnader lUl följd av atl smitt­samma sjukdomar förhindras atl spridas.

Jag biträder det av bolagets styrelse och revisorer framlagda förslaget om finansiering av bolagels kapitalbehov. Jag anser all staten bör till­skjuta 520 000 kr. i form av villkorligt efterskänkt ränlefri skuld som av bolaget upptas inom linjen på balansräkningens passivsida. Rätt till åter­betalning av beloppet ur uppkommande utdelningsbar vinst för bolaget skall gälla innan utdelning får ske. Träder bolaget i likvidation innan tillskottet blivit återbetalat, skall, sedan bolagets övriga skulder blivit be­talda, tUlskottet återbetalas av bolagels tillgångar innan någon utskifl-ning på aktierna får äga rum. Skulle fråga uppkomma atl värdera bola­gets aktier innan beloppet är återbetalat är detta givetvis att räkna som en bolagets skuld med hela kvarstående beloppet. Med hänsyn till nu angivna villkor för kapitaltillskoltet bör medelsanvisningen ske under fonden för låneunderstöd.

Sveriges lanlbruksförbund har på enahanda villkor beslutat ställa 480 000 kr. till bolagets förfogande.

 

Prop. 1971: 2                                                          22

Under åberopande av del anförda hemstäUer jag, atl Kungl. Maj:t fö­reslår riksdagen

att lill Tillskott till Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst på tilläggs­stat II till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa elt investe­ringsanslag av 520 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1971: 2                                                                       23

Bilaga 6

INRIKESDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko­nungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS­SON, FELDT.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler häref­ter de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår ut­gifter på tiUäggsstat II tUl riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

A. Inrikesdepartementet m.m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. Med hänvisning lill vad jag tidigare denna dag har anfört vid min anmälan i statsverkspropositionen av motsvaran­de anslag för nästa budgetår (bil. 13 s. 15) hemställer jag, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt tUl Kommittéer m. m. på tiUäggsstat II tUl riksslaten för budget­året 1970/71 anvisa ell reservationsanslag av 2 900 000 kr.

B. Arbetsmarknad m.m.

[2] B 3. Allmänna beredskapsarbeten m. m. Under denna rubrik har på riksstalen för iimevarande budgetår förts upp ell reservationsanslag av 380 mUj. kr., varav förslagsvis 100 mUj. kr. atl avräknas mot automobil­skattemedlen.

 

Prop. 1971:2                                                           24

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag har anfört vid min anmälan i statsverkspropositionen av motsvarande anslag för nästa bud­getår (bU. 13 s. 59) hemställer jag, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen all till Allmänna beredskapsarbeten m. m. på tUläggsstat II tiU riks­stalen för budgetåret 1970/71 anvisa ell reservationsanslag av 50 000 000 kr., varav förslagsvis 25 000 000 kr. atl avräknas mol automobilskattemedlen.

KAPITALBUDGETEN

IV. Statens utlåningsfonder

[3] 11. Lånefonden för bostadsbyggande. Under denna rubrik har på riksstalen för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1 650 milj. kr.

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning avseende budgetåret 1971/72 hemslälll atl under anslaget anvisas 920 milj. kr. på tiUäggsstat för innevarande budgetår.

Departementschefen

Med hänvisning lill vad jag tidigare denna dag har anfört vid min an­mälan i statsverkspropositionen av motsvarande anslag för nästa budget­år (bil. 13 s. 196) hemstäUer jag, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen atl till Lånefonden för bostadsbyggande på tiUäggsstat II till riks­stalen för budgetåret 1970/71  anvisa ett investeringsanslag av 1 060 000 000 kr.

V. Fonden för låneunderstöd

[4] 11. Räntefria lån till bostadsbyggande. Under denna rubrik har på riksstalen för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 9,5 milj. kr.

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning avseende budgetåret 1971/72 hemställt atl under anslaget anvisas 5,3 milj. kr. på tiUäggsstat för innevarande budgetår.

Styrelsen anför all anslagsbehållningen vid utgången av budgetåret 1969/70 uppgick lUl 21,2 milj. kr. Detta belopp jämte elt anslag av 9,5 mUj. kr. eller sammanlagt 30,7 milj. kr. slår lUl förfogande för utbetal­ningar under budgetåret 1970/71.

Under budgetåret 1970/71 kommer enligt styrelsens bedömning utbe­talningarna av lån all uppgå tUl 26,9 milj. kr. och av vinlerbidrag till 9 milj. kr., dvs. totalt 35,9 milj. kr. Detta är ca 5,2 milj. kr. mer än vad som står till förfogande för utbetalningar under innevarande budgetår.

 

Prop. 1971:2                                                           25

Departementschefen

Bostadsslyrelsens beräkning av medelsbehovet bör godtas. Jag föror­dar alltså att under förevarande rubrik på tiUäggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett anslag av 5,3 milj. kr.

I enlighet med vad jag har anfört vid min anmälan i statsverkspro­positionen av anslaget Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. för näs­ta budgetår (bU. 13 s. 125) kan anslaget Räntefria lån till bostadsbyg­gande utgå ur riksslaten.

Jag hemställer, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen all tUl Räntefria lån till bostadsbyggande på tiUäggsstat II lill riks­slaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 5 300 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt bifaller Hans Maj:l Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

 

 

Prop. 1971:2                                                                        27

Bilaga 7

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko­nungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS­SON, FELDT.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler härefter de ärenden under civildepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat II till riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tolfte huvudtiteln

A. Civildepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. På riksslaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats elt reservationsanslag av 3 milj. kr. Med beaktande av en reservation på anslaget vid ingången av budget­året om 27 124 kr. fanns vid budgetårets början totalt 3 027 124 kr. dis­ponibelt.

Under första halvåret 1970 har kommitléverksamheten inom civilde­partementets verksamhetsområde vidgats genom tillsättande av nya kommittéer. Med hänsyn härtill och till de kostnadsuppgifter som nu föreligger bedöms det anvisade beloppet bli otillräckligt. Belastningen på anslaget kan för hela budgetåret 1970/71 förväntas uppgå lill 3,9 milj. kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 900 000 kr. Jag hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

atl till Kommittéer m. m. på tiUäggsstat II till riksstaten för bud­getåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kr.

 

Prop. 1971: 2                                                                       28

[2] A 3. Extra utgifter. På riksstalen för innevarande budgetår har un­der denna anslagsrubrik anvisats elt reservationsanslag av 55 000 kr. Med beaktande av en reservation på anslaget vid ingången av budget­året om 15 945 kr. fanns vid budgetårets början totalt 70 945 kr. dispo­nibelt.

Behov av medel under anslaget efter departementets nybildning den 1 juli 1969 har först efter hand kunnat preciseras närmare. Enligt de kost­nadsberäkningar som nu föreligger är del anvisade beloppet otillräckligt. Belastningen på anslaget kan för hela budgetåret förväntas uppgå till 120 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 50 000 kr. Jag hemstäUer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter på tiUäggsstat II lUl riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa ell reservationsanslag om 50 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådels övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1971: 2                                                       29

Bilaga 8

Förteckning

över ar Kungl. Majrt hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1970/71

DRIFTBUDGETEN A. Egentliga statsutgifter //. Justitiedepartementet

1     500 000

2     000 000

3 500 000

1 000 000

1000

500 000

1 501 000

1 000 000

2 900 000

50 000 000

52 900 000

900 000 50 000

950 000

59 851 000

A  8      Kommittéer ra. m., reservationsanslag

A  9     Centralnämnden för fastighetsdata, reservationsanslag

VII. Finansdepartementet A  4     Kommittéer m. m., reservationsanslag C 21      Kilometerbeskattning, förslagsanslag E   8 a  Kampanj för lönsparande, reservationsanslag

IX. Jordbruksdepartementet A  3      Kommittéer m. m,, reservationsanslag

XI.           Inrikesdepartementet
A  2     Kommittéer m, m,, reservationsanslag
B   3     Allmänna beredskapsarbeten m, m,, reservationsanslag,

varav 25 000 000 kr, att avräknas mot automobilskatte­medlen

XII.           Civildepartementet
A  1     Kommittéer m, m,, reservationsanslag
A   3      Extra utgifter, reservationsanslag

Summa för driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

//. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
2 a  Byggnadsarbeten för domstolsväsendet            4 000 000

Utbildningsdepartementet:
18      Radio- och televisionshus                                  2 600 000

Jordbruksdepartementet:
21      Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.    5 000 000

11 600 000

IV. Statens utläningsfonder
Inrikesdepartementet:

11      Lånefonden för bostadsbyggande                1 060 000 000

V. Fonden för läneunderstöd
Socialdepartementet:

1      Lån till anordnande av barnstugor                     2 000 000

Jordbruksdepartementet:
7 b TiUskott til! Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst 520 000

Inrikesdepartementet:
11      Räntefria lån till bostadsbyggande                    5 300 000

7 820 000

Summa för kapilalbudgeten   1 079 420 000

KUNGL. BOKTR. STHLM 1971    700706