Kungl. Maj:ts proposition nr 144 år 1971 Prop. 1971:144

Nr 144

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrmg i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser; given Stockholms slott den 15 oktober 1971.

Kungl. Maj:t vUI härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande tiU riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

CARL LIDBOM

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt lagen om tUlsyn över stiftelser är stiftelser vilkas förmögenhet inte överstiger 10 000 kr. undantagna från lagens bestämmelser om tUlsyn, I propositionen föreslås att beloppsgränsen höjs till 20 000 kr.

1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 144

Prop. 1971:144

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser

Härigenom förordnas, att 2, 3 och 8 §§ lagen (1929: 116) om tillsyn över stiftelser skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1
Anmälningsplikt föreligger ej beträffande:

1) stiftelse, vars styrelse utgö- 1) stiftelse, vars styrelse utgö
res av statsmyndighet eller vars res av statsmyndighet eller yars rä-
räkenskaper äro föremål för kenskaper äro föremål för gransk-
granskning i riksräkenskapsver- ning i riksrevisionsverket;

ket;

2) stiftelse, som förvaltas av riddarhusdirektionen eller av akademi eller annan inrättning, för vilken Konungen fastställt stadgar;

3) stiftelse, som har av Konungen fastställda stadgar och enligt dem står under särskUt anordnad tiUsyn;

4) stiftelse, anförtrodd åt ideell förening eller annat samfund;

5) stipendiestiftelse vid enskild undervisningsanstalt;

6) stiftelse till förmån för medlemmar av viss släkt eller vissa släkter;

7) stiftelse, vars förmögenhet ej 7) stiftelse, vars förmögenhet ej överstiger tiotusen kronor, samt överstiger tjugotusen kronor, .samt

8) stiftelse, som genom Konungens förordnande eUer stiftarens föreskrift är undantagen från tillsyn enligt denna lag.

Anmälningsplikt föreligger dock städse beträffande pensionsstiftelse och personalstiftelse.

3 §2

Anmälningsplikt skall av stiftelsens styrelse fullgöras inom sex månader efter det styrelsen mottagit sitt uppdrag eller, där uppdraget mottagits under stiftarens livstid, inom sex månader efter hans död. Pensionsstiftelse och personalstiftelse skola av styrelsen alltid anmälas inom sex månader efter det styrelsen mottagit sitt uppdrag.

Finnes vid dödsfall, att den avlidne förordnat om stiftelse, skaU den, som omhänderhar dödsboet, om förordnandet utan dröjsmål underrätta den av stiftaren utsedda styrelsen eUer den, som erhållit stiftarens uppdrag att utse styrelse. Har stiftaren ej förordnat om styrelse eUer varder dämtinnan lämnat uppdrag ej mottaget, skaU anmälan göras till Konungens befallningshavande, som tillser att stiftelsen förses med styrelse.

Har vid utgången av ett ka- Har vid utgången av ett kalen-

lenderår förmögenheten för stif- derår förmögenheten för stiftelse, telse, som avses i 2 § under 7) och som avses i 2 § under 7) och ej

1 Senaste lydelse 1967: 536. ' Senaste lydelse 1967: 536.

Nuvarande lydelse

ej redan står under tillsyn enligt denna lag, ökats så, att den överstiger tiotusen kronor, åligger det styrelsen, där icke på grund av första stycket anmälan om stiftelsen må ske vid en senare tidpunkt, att göra sådan anmälan inom sex månader efter årets utgång.

Föreslagen lydelse

redan står under tUlsyn enligt denna lag, ökats så, att den överstiger tjugotusen kronor, åligger det styrelsen, där icke på grund av första stycket anmälan om stiftelsen må ske vid en senare tidpunkt, att göra sådan anmälan inom sex månader efter årets utgång.

Anmäld stiftelse skall stå under Konungens befallningshavandes tiUsyn, där Konungens befallnings-hävande finner stiftelsen främja ett allmännyttigt ändamål. Konungens befallningshavande äge dock från tillsyn undantaga stiftelse, som redan är underkastad nöjaktig tillsyn eller för vilken tUlsyn enligt denna lag eljest på grand av särskUda omständigheter finnes icke vara behövlig. Har stiftelses förmögenhet nedgått under tiotusen kronor, må Konungens befallningshavande jämv'äl undantaga stiftelsen från tillsyn, där ej fråga är om pensionsstiftelse eller personalstiftelse.

Anmäld stiftelse skall stå under Konungens befallningshavandes tUlsyn, där Konungens befallningshavande finner stiftelsen främja ett allmännyttigt ändamål. Konungens befallningshavande äge dock från tillsyn undantaga stiftelse, som redan 'är underkastad nöjaktig tUlsyn eller för vilken tiUsyn enligt denna lag eljest på grund av särskilda omständigheter finnes icke vara behövUg. Har stiftelses förmögenhet nedgått under tjugotusen kronor, må Konungens befaUningshavande jämväl undantaga stiftelsen från tUlsyn, där ej fråga är om pensionsstiftelse eller personalstiftelse.

Prop. 1971: 144

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet pä Stockholms slott den 15 oktober 1971.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Statsrådet Lidbom anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser och anför.

Svenska landstingsförbundet har i skrivelse till chefen för justitiedepartementet i februari 1971 hemställt om höjning av den i lagen om tUlsyn över stiftelser föreskrivna gränsen för anmälningsplikt från 10 000 kr. tUl 25 000 kr.

Efter remiss har yttranden över framställningen avgetts av justitiekanslern, kammarkollegiet, länsstyrelserna i Jönköpings, Malmöhus och Västerbottens län, Sveriges advokatsamfund samt Svenska kommunförbundet.

Gällande bestämmelser m. m. I 1 § lagen om tillsyn över stiftelser — i det följande kaUad tillsynslagen — föreskrivs att, om någon har anslagit egendom att som självständig förmögenhet fortiöpande tjäna ett bestämt ändamål, den sålunda grundade stiftelsen skall anmälas hos länsstyrelsen i det län där stiftelsens förvaltning huvudsakligen skall utövas. Från anmälningsplikt är vissa i 2 § uppräknade kategorier stiftelser undantagna; bl. a. undantas enligt 2 § 7) stiftelse vars förmögenhet inte överstiger 10 000 kr. Om förmögenheten för stiftelse som inte står under tillsyn har ökats så att den överstiger sagda belopp skall enligt 3 § tredje stycket anmälan om stiftelsen göras.

Anmäld stiftelse skall enligt 8 § stå under länsstyrelsens tillsyn, om stiftelsen finnes främja ett allmännyttigt ändamål. Länsstyrelsen kan från tUlsyn undanta stiftelse som redan är underkastad nöjaktig tUlsyn eller för vilken tillsyn enligt lagen på grund av särskUda omständigheter finnes obehövlig. Om stiftelsens förmögenhet har nedgått under 10 000 kr. kan länsstyrelsen också undanta stiftelsen från tUlsyn.

Prop. 1971:144 5

Pensionsstiftelser och personalstiftelser är oavsett förmögenhetsvärde alltid underkastade anmälningsplikt och tillsyn.

I fråga om de stiftelser som står under tillsyn skall vissa bestämmelser i 9—18 §§ lända till efterrättelse. Bl. a. gäller att stiftelsens styrelse årligen tUl länsstyrelsen skall insända dels berättelse om hur stiftelsens ändamål har främjats under året och dels sammandrag av förda räkenskaper. Det åligger länsstyrelsen att med ledning av dessa handUngar granska stiftelsens förvaltning. Vid granskningen bör huvudsakligen tillses att stiftelsens medel inte dras från sitt bestämda ändamål och att förmögenheten är placerad på nöjaktigt sätt. Länsstyrelsen kan vid behov infordra ytterligare handlingar eller upplysningar från stiftelsens styrelse samt förrätta granskning av stiftelsens räkenskaper m, m.

Värdegränsen för anm'älningsplikt och tiUsyn var ursprangUgen 5 000 kr. Beloppet höjdes till 10 000 kr, genom en lagändring år 1958 (prop, 1958: B 24, ILU 1958: B 6, rskr 1958: B 3) på initiativ av justitieombudsmannen. Rörande motiven för denna höjning anförde föredragande departementschefen (prop, 1958: 137 s, 9).

Värdegränsen har tUlkommit efter en avvägning mellan å ena sidan intresset av att stiftelser med allmännyttigt ändamål står under det allmännas kontroll och å andra sidan den omgång och det besvär som en sådan kontroll medför för enskilda och myndigheter. Den betydande minskning av penningvärdet som ägt rum sedan år 1929, då värdegränsen fastställdes, har emellertid medfört att denna fått en annan innebörd, och det torde vara anledning att nu höja det normgivande penningbeloppet. Genom en sådan höjning skulle länsstyrelserna beredas möjlighet att utöva en effektivare tUlsyn över de större stiftelserna än vad som nu med hänsyn till det stora antalet tillsynsobjekt och det med tillsynen förenade tidskrävande arbetet torde vara möjligt.

Vissa frågor om tillsyn över stiftelser har med anledning av motioner behandlats av 1970 års riksdag. Bl. a. väcktes i detta sammanhang fråga om sänkning av värdegränsen i tiUsynslagen. Riksdagen lämnade på förslag av första lagutskottet (ILU 1970:57) motionerna utan åtg'ärd. Vid remissbehandlingen av motionerna hade tanken på en sänkning av värdegränsen inte vunnit någon anslutning. Justitiekanslern bedömde det som praktiskt ogenomförbart att låta den offentliga tUlsynen avse även stiftelser vars förmögenhet understiger 10 000 kr. Länsstyrelsen i Stockholms län framhöll att de under förarbetena till gällande regel anförda skälen för en relativt hög värdegräns snarast motiverade en ytterligare höjning av gränsen och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslog att värdegränsen skulle bestämmas till 25 000 kr.

Under beredningen av detta ärende har från fem länsstyrelser inhämtats uppgifter om antalet andra stiftelser än pensions- och personal-

Prop. 1971:144 6

stiftelser som står under tillsyn samt om storleken av stiftelsernas förmögenhet. Det sammanlagda antalet stiftelser uppgick tUl 3 416. För 1634 av dem understeg förmögenheten 25 000 kr. och för 1351 stiftelser utgjorde förmögenheten mindre än 20 000 kr.

Landstingsförbundet. I sin skrivelse anför Landstingsförbundet att det finns många kommunala stiftelser med smärre förmögenheter som omfattas av tillsynslagen. Detta medför stor arbetsbelastning både för kommunerna och för länsstyrelserna. Enligt förbundet synes det nu föreligga förhållanden liknande dem som föranledde höjning av värdegränsen år 1958, En betydande penningvärdeförsämring har skett sedan dess och länsstyrelsernas arbetsbörda har inte minskat nämnvärt på området. Förbundet hänvisar vidare tUl vad som förekom vid remissbehandlingen av motionerna är 1970 och hemställer om höjning av värdegränsen till 25 000 kr.

Remissyttrandena. Samtliga remissinstanser är ense om att det med hänsyn till penningvärdeförsämringen finns behov av en höjning av värdegr'änsen. Enligt länsstyrelsen i Malmöhus län 'är arbetet med tUlsynen mycket tidsödande. Många stiftelsestyrelser lämnar in redovisningshandlingar först efter anmodan. Redovisningarna 'är ofta bristfälliga och kräver kompletteringar. Det betydande arbete som måste läggas ned på dessa kompletteringar står enligt länsstyrelsen inte i rimlig proportion till resultatet. Om de mindre stiftelserna undantas från tillsyn kan den därigenom frigjorda arbetskraften utnyttjas för en effektivare kontroll av de större stiftelserna. Liknande synpunkter förs fram av övriga remissinstanser.

Förslaget att värdegränsen skall bestämmas till 25 000 kr, tillstyrks av flertalet remissinstanser, Justitiekanslern anser att detta förslag i och för sig kan godtas men ifrågasätter om inte gränsen i stället bör sättas vid 20 000 kr. Han påpekar att Kungl. Maj:t i beslut om bildande av s. k. samfonder brukar föreskriva att ingen av de fonder som skall ingå i samfonden får överstiga 20 000 kr. Som smärre fonder (stiftelser) betraktas således fonder understigande 20 000 kr,, varför det förefaller praktiskt att låta samma värdegräns gälla i fråga om anmälningsplikten. Även länsstyrelsen i Malmöhus län förordar att värdegränsen bestäms tUl 20 000 kr. Länsstyrelsen hänvisar till intresset av att inte alltför många stiftelser med allin'ännyttigt ändamål undandras offentlig tillsyn samt upplyser att 44,8 procent av stiftelserna i Malmöhus län har en förmögenhet under 25 000 kr, och 35,2 procent en förmögenhet under 20 000 kr. Kammarkollegiet anför att en höjning av v'årdegr'änsen bör begr'änsas till vad som betingas av penningvärdets förändring från år 1958, Levnadskostnadsindex och konsumentprisindex har under denna tid stigit omkring 46 procent.

Prop. 1971:144 7

Denna förändring av penningvärdet motiverar inte större höjning av värdegränsen än tiU 15 000 kr, och kollegiet ifrågasätter om det kan anses påkaUat att företa en sådan absolut sett förhåUandevis liten höjning av denna gräns.

Föredraganden. Genom tillsynslagen har skapats ett system för offentlig kontroll och tillsyn över stiftelser som främjar allmännyttiga ändamål. Sådana stiftelser kan vara av vitt skilda slag och av mycket växlande storlek. De minsta stiftelserna har emellertid alltsedan lagens tUlkomst varit undantagna från tillsynen. Detta synes mig vara en ändamålsenlig ordning. Den minskar det administrativa besväret med tillsynen och gör det möjligt att koncentrera myndigheternas resurser till kontrollen av de stiftelser som har störst betydelse från allmän synpunkt. Undantaget omfattade ursprangUgen de stiftelser vilkas förmögenhet inte översteg 5 000 kr. Genom en lag'ändring år 1958 höjdes detta belopp till 10 000 kr. och nu har fråga väckts om ytterligare höjning.

Som departementschefen framhöll i 1958 års lagstiftningsärende har värdegränsen tillkommit efter en avvägning mellan å ena sidan intresset av att stiftelser med allmännyttigt ändamål står under tUlsyn och å andra sidan den omgång och det besvär som en sådan kontroll medför för enskilda och myndigheter. Förändringar i penningvärdet får automatiskt till följd att denna avvägning rubbas. Det kunde därför ligga nära till hands att indexreglera värdegränsen, exempelvis genom anknytning tiU basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om aUmän försäkring. En rörlig värdegräns skulle emellertid otivelaktigt skapa problem både för stiftelsernas styrelser och för tillsynsmyndigheterna. Jag har därför stannat för att inte förorda någon sådan lösning. Däremot anser jag att tiden nu är mogen för en ytterligare höjning av värdegränsen. Penningvärdets utveckling motiverar emellertid inte en så kraftig höjning som Landstingsförbundet har föreslagit. En höjning till 20 000 kr. överensstämmer bättre med de avvägningar som har gjorts i tidigare sammanhang, och jag förordar därför att värdegränsen bestäms till detta bdopp. De undersökningar som har gjorts under ärendets beredning tyder på att inemot 40 procent av de stiftelser som f. n. står under tUlsyn befinner sig under denna gräns.

Den föreslagna lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 1972. Ändringen medför inte automatiskt att tillsynen upphör för sådana stiftelser som har en förmögenhet understigande 20 000 kr. Enligt 8 § får emeUertid ränsstyrelsema möjUghet att efter hörande av stiftelsemas styrelser undanta dessa stiftelser från tillsyn. Beslut av sådan innebörd torde i regel också böra meddelas,

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser.