Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1971          Prop. 1971: 136

Nr 136

Kungl. Mai:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring; given Stockholms slott den 8 oktober 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementsche­fen hemställt.

Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

CARL GUSTAF

SVEN ASPLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett slopande av kravet på särskild framställ­ning från den som fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst för att nedsättning av avgiften tUl sjukförsäkringen skall ske.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1972.

Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 136

 

Prop. 1971:136

Förslag fill

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 11 kap. 4 §, 16 kap. 6 § samt 19 kap. 1 och 6 §§ lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap. 4 §

Till grund för beräkningen av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete under visst år skall läggas den försäkrades taxe­ring till stadig inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen be­skattningsår som ej sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret anses hava åtnjutits under det kalenderår, som när­mast föregått taxeringsåret.

Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av anställ­ning och inkomst av annat förvärvsarbete beslutas av Konungen med riksdagen.

Angående beräkningen av in­komst av anstäUning för försäk­rad, som är bosatt utomlands el­ler som eljest avses med förbindel­se enligt 2 § sista stycket eller som har att erlägga sjömansskatt, stad­gas särskilt.

Angående beräkningen av in­komst av anställning för försäk­rad, som är bosatt utomlands el­ler som eljest avses med förbin­delse enligt 2 § tredje eller fjärde stycket eller som har att erlägga sjömansskatt,  stadgas  särskilt.

16 kap. 6 §

Vad i 1 § första, andra och sista styckena, 2 §, 3 § första stycket samt 5 § andra och sista styckena stadgas skall äga motsva­rande tillämpning i fråga om ök­ning av förtidspension.

Vad i 1 § första, andra och fjär­de styckena, 2 §, 3 § första styc­ket samt 5 § andra och sista styc­kena stadgas skall äga motsvaran­de tillämpning i fråga om ökning av förtidspension.

Ändring av pension i andra fall än i första stycket sägs skaU gälla från och med månaden näst efter den varunder anledning till ändringen uppkommit.

Vad i denna paragraf stadgas skall ej äga tillämpning i fråga om ändring av pension i anledning av förändring av basbeloppet.

 

Prop. 1971:136

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

19 kap. 1   §'

Arbetsgivare skall enligt vad nedan sägs för varje är erlägga avgift dels till sjukförsäkringen, dels till försäkringen för tilläggspension.

Avgift till sjukförsäkringen utgår å summan av vad arbetsgivaren un­der året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där faU som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är för handen, annan ersättning för utfört arbete.

Avgift till försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 11 kap. 2 § andra stycket är för handen, annan ersätt­ning för utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp mot­svarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade genomsnitUiga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren un­der året. Härvid skall arbetstagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under året varit anställd i mindre omfattning, medräknas i motsvarande mån. GenomsnitUiga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill, må avgift beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt denna paragraf skall hänsyn icke tagas till arbetstagare, vars lön un­der året ej uppgått till trehundra kronor, och ej heller till arbetsta­gares lön eller ersättning i vad den för år räknat överstiger rju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Vad gäller sjukförsäkringen skall vida­re, där ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är för handen, vid beräkning av avgift bortses från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäk­rad enligt lagen om yrkesskade­försäkring. Såvitt angår försäk­ringen för tilläggspension skall bortses från arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder, så ock från arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom antingen enligt 11 kap.

' Senaste lydelse 1967:206.

Vid beräkning av avgift enligt denna paragraf skall hänsyn icke tagas till arbetstagare, vars lön un­der året ej uppgått till trehundra kronor, och ej heller till arbetsta­gares lön eller ersättning i vad den för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets in­gång gällande basbeloppet. Vad gäller .sjukförsäkringen skall vida­re, där ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten ;ir för handen, vid beräkning av av­gift bortses från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad en­ligt lagen om yrkesskadeförsäk­ring. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall bortses Irån arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder, så ock frän arbetstagare i fall då lön el­ler annan ersättning till honom an­tingen enligt 11 kap. 2 § tredje el-

 

Prop. 1971: 136                                                                    4

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2 § sista stycket icke räknas såsom ler fjärde stycket icke räknas så-
inkomst av anställning eller, om som inkomst av anställning eller,
arbetstagaren icke är svensk med- om arbetstagaren icke är svensk
borgare och ej heller är bosatt här- medborgare och ej heller är ho­
stades, avser arbete utom riket.         satt härstädes, avser arbete utom

riket. Om redares avgift för lön till vissa sjömän stadgas särskilt.

6 §-

Sjukförsäkringsavgift fastställes av riksförsäkringsverket efter den all­männa försäkringskassans hörande. Sådan avgift utgår för varje avgifts-pliktig med visst belopp i hela kronor, varvid öretal bortfaller.

Avgift avseende utgifter för sjukvårdsersättning beräknas för hela året, avgift avseende utgifter för grundsjukpenning för varje månad un­der vilken den försäkrade varit placerad i sjukpenningklass och avgift avseende utgifter för tilläggssjukpenning för varje månad under vilken den försäkrade varit placerad i sjukpenningklass nr 3 eller högre sjuk­penningklass.

Avgifterna avseende utgifter för sjukvårdsersättning, grundsjukpen­ning och tilläggssjukpenning skola var för sig vara avvägda så, att de i förening med andra medel som äro tillgängliga för motsvarande del av försäkringen förslå till bestridande av den allmänna försäkringskassans utgifter för den delen samt till förvaltningskostnader och erforderlig fondering.

Avgifterna avseende utgifter för .sjukvårdsersättning och grundsjuk­penning skola var för sig vara lika stora för samtliga avgiftspliktiga för­säkrade i den allmänna försäkringskassan. Försäkrads avgifter för dessa ändamål må för år räknat tillsammans icke överstiga ett belopp motsva­rande en tiondel av hans till statlig inkomstskatt beskattningsbara in­komst vid taxering året närmast efter det år sjukförsäkringsavgiften av­ser. I första hand nedsättes avgiften avseende utgifter för sjukvårdser­sättning.

Avgifterna avseende utgifter för tilläggssjukpenning skola, till den del sådan sjukpenning svarar mot inkomst av anställning, vara lika stora för alla försäkrade i den allmänna försäkringskassan, som med avseende på sådan inkomst tillhöra samma sjukpenningklass. Till den del tilläggs­sjukpenning svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete skola avgifterna vara lika stora för samtliga försäkrade i kassan, för vilka den nämnda delen av sjukpenningen är lika stor och för vilka försäkringen är lika i fråga om karenstid.

Är försäkrad på grund av vad i 4 kap. 3 § stadgas vid ingången av månad, för vilken avgift avseende utgifter för gmndsjukpenning eller

ä Senaste lydelse 1971:274.

 

Prop. 1971:136                                                                        5

Nuvaramle lyddse                         Föreslagen lydelse

tilläggssjukpenning skall utgå, icke berättigad till sjukpenning för minst nittio dagar, nedsättes avgiften till hälften av det belopp, vartill den el­jest skolat uppgå. Har försäkrad under visst år uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar inkomst enligt förordningen (1958: 295) om sjömansskatt, skall sådan avgift avseende utgifter för grundsjukpenning eller tilläggssjukpenning, som hänför sig till samma år, nedsättas med en tolftedel för varje period om trettio dagar, för vil­ken sådan lön eller gottgörelse uppburits. Avgift avseende utgifter för tilläggssjukpenning skall icke erläggas av den som uppburit sådan lön eller gottgörelse om vid taxering året närmast efter det år avgiften av­ser icke för honom beräknats till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst.

Den som fullgör värnpliktstjänst­göring eller vapenfri tjänst må, om han senast två månader efter tjänst­göringens slut gjort framställning därom hos den allmänna försäk­ringskassan, befrias från avgift av­seende utgifter för grundsjukpen­ning eller tilläggssjukpenning för varje hel månad av tjänstgörings­tiden.

Den som fullgör värnpliktstjänst­göring eller vapenfri tjänst är be­friad från avgift avseende utgifter för grundsjukpenning eller tilläggs­sjukpenning för varje hel månad av tjänstgöringstiden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

 

Prop. 1971:136                                                                     6

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 8 oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, JOHANS­SON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF­BERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter ge­mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrade bestämmelser om nedsättning av värnpliktigs sjukförsäkringsavgift m. in. och anför.

Den som är försäkrad enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring (AFL) och inskriven i allmän försäkringskassa är i princip skyldig att erlägga sjukförsäkringsavgift. I sjukförsäkringsavgiften ingår som en del­post en avgift som avser försäkringskassans utgifter för sjukpenning. Denna avgift tas i princip ut av alla sjukpenningförsäkrade, dvs. alla som har inkomst av förvärvsarbete överstigande 1 800 kr. per år eller omfattas av den s. k. hemmamakeförsäkringen. Avgift utgår för varje månad under vilken den försäkrade varit placerad i sjukpenningklass. En sjukpenningförsäkrad person som fullgör tjänstgöring som värnpliktig eller har vapenfri tjänst kan emellertid befrias från avgiften för varje hel månad av tjänstgöringstiden (19 kap. 6 § sista stycket AFL). DeUa hänger samman med att sjukpenningförsäkringen är vilande under tid för värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst (3 kap. 15 § AFL). För av­giftsbefrielse krävs att den försäkrade gör framställning hos försäkrings­kassan inom två månader från tjänstgöringens slut.

Frågan om ett förfarande som skall möjliggöra avgiftsbefrielse utan särskild framställning har övervägts inom RAF A-utredningen, dvs. den av riksförsäkringsverket och statskontoret gemensamt bedrivna utred­ningen kring rationaliseringsfrågor inom den allmänna försäkringens ad­ministration. Övervägandena har - mot bakgrunden bl. a. av att värn-pliktsverkct fr. o. m. inkallefscrna den I juni 1971 infört ADB-registre-ring av de värnpliktiga - lett till förslag till en nyordning som innebär bl. a. följande.

Från sitt ADB-system lämnar värnpliktsverket uppgift om värnplikts­tjänstgöringens första och sista dag till riksförsäkringsverket. På liknan­de sätt får riksförsäkringsverket uppgifter om tid för vapenfri tjänst från arbetsmarknadsstyrelsen som på detta område svarar för register-föringen. Riksförsäkringsverket, som ombesörjer uträkningen av sjuk­försäkringsavgifter  för  försäkringskassornas  räkning,   beaktar  de   in-

 

Prop. 1971:136                                                        7

komna uppgifterna vid avgiftsuträkningen utan att någon framställning från den försäkrade behövs.

Riksförsäkringsverket, som har inhämtat att värnpliktsverket och ar­betsmarknadsstyrelsen inte har något att erinra mot att tUlämpa den nu beskrivna ordningen, har mot bakgranden av det anförda föreslagit att det krav på särskild framställning från den värnpliktige som nu gäller för nedsättning av sjukförsäkringsavgiften skall slopas genom ändring i 19 kap. 6 § sista stycket AFL.

Med den nya ordningen vinner man en angelägen förenkling för de värnpliktiga. Man kommer också ifrån de rättsförluster som med nuva­rande ordning kan inträffa på grund av den enskildes förbiseende eller bristande kunskaper om författningsbestämmelserna. Jag förordar att det framlagda förslaget genomförs.

I detta sammanhang vill jag föreslå ytterligare några smärre ändringar i AFL av rent lagteknisk karaktär.

Två ändringar avser 11 kap. 4 § och 19 kap. 1 §. De betingas av den ändring som år 1970 gjordes i 11 kap. 2 § (1970: 186). Den då gjorda ändringen innebar att paragrafen, som tidigare innehållit tre stycken, kompletterades med ytterligare två. Hänvisningarna i 11 kap. 4 § och 19 kap. 1 § till sista stycket i 11 kap. 2 § bör på grund härav ändras till att avse paragrafens tredje och fjärde stycken, som numera innehåller de med hänvisningarna åsyftade bestämmelserna.

En ändring slutligen avser 16 kap. 6 §. Paragrafen innehåller hänvis­ning till bl. a. sista stycket i 1 § samma kapitel. Efter tillägg som skett 1969 (1969: 206) består 1 § av fem stycken. De bestämmelser som åsyf­tas med hänvisningen i 6 § finns i fjärde stycket. Hänvisningen bör ändras i enlighet med detta.

De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1972.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att antaga inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om änd­ring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämman­de av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

 

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971    712200