Kungl. Majrts proposition nr 116 år 1971 Prop. 1971:116

Nr 116

Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av prisema på jordbruksprodukter, m. m.; given Stockholms slott den 30 april 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stalsrådsprotokollel över jordbruksärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om vars avlålande lill riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

INGEMUND BENGTSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till förslag som statens jordbruksnämnd avgelt efler överläggningar med jordbrukels förhandUngsdelegation och konsumentdelegationen föreslås höjningar av gränsskyddel för jordbruksprodukter vilka tillsammans med ökat ianspråktagande av införselavgiftsmedel för atl begränsa prishöjningarna för konsumenterna kan beräknas möjliggöra en inkomstförstärkning för jordbruket med 637 mUj. kr. successivt under treårsperioden den 1 juli 1971—den 30 juni 1974. Ändringarna av gränsskyddel skall ske den 1 juli vart och elt av åren 1971—1973 och beräknas motsvara inkomstförstärkningar med ca 362, 134 resp. 55 milj. kr. Vidare föreslås all Kungl. Maj:t eller efter bemyndigande statens jordbruksnämnd skall få besluta om ytterligare justeringar i prissättningen av jordbruksprodukter under treårsperioden om utvecklingen av den allmänna prisnivån ger anledning därtill.

1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 116

Prop. 1971:116

1 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1961: 381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m.

Härigenom förordnas, atl 7, 13 och 16 §§ förordningen (1961: 381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §
Ulan tUlstånd av konlrollmyn- Ulan tillstånd av kontrollmyn-

digheten niå ej saliUiållas eller för- digheten må ej saluhållas, för
säljas vara, som avses i 2 §, eller säljas eller till riket införas vara,
fodermedel försatt med annat spe- som avses i 2 §, eller fodermedel
cialämne än vitaminer. försall med annat specialämne

än vitaminer.

Ulan hinder av bestämmelsen i första stycket om införsel får vara transiteras eller på annat sätt befordras under tullverkets kontroll eller läggas upp i frihamn eller på tullager.

Vid meddelande av tiUstånd som avses i första styckel må kontrollmyndigheten föreskriva vUlkor som skola gälla för lillslåndels åtnjutande.

13 §1 TUl böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. underlåter alt lämna uppgift som avses i 5 §,

2. lämnar oriktig uppgift i fall som avses i 5 §, om gärningen ej är belagd med straff i brollsbalken,

3. bryter mot föreskrift som 3. bryter mol föreskrift som
meddelats med slöd av 6 eller 8 § meddelats med slöd av 6 eUer
eUer mot förbudet i 7 § första 8 § eller mol förbudet i 7 § förs-
slyckel eller villkor som avses i ta stycket all saluhålla eller för-
7 § andra stycket, sälja vara eller fodermedel eller

mot villkor som avses i 7 § iredje stycket,

4. underlåter all göra anmälan enligl 4 § eller atl föra anteckningar eller lämna uppgifter enligl föreskrift som meddelats med slöd av 10 §,

5. lämnar oriklig anmälan i fall som avses i 4 § eller, i fall som avses i 10 §, för orikliga anteckningar eller lämnar oriktiga uppgifter, om gärningen ej är belagd med straff i brollsbalken,

6. bryter mol 9 § eller vägrar all lämna biträde enligt 11 §.

' Senaste lydelse 1969: 665.

Prop. 1971:116

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom förordnas, atl 7 och 10 §§ förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukels område skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §1 Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a, innehavare av slakteri eller köllbesiktningsbyrå erlägger avgift för

a) kött av häst, nötkreatur, lamsvin och får, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligl lagen den 20 mars 1959 (nr 99) om köttbesiktning m. m. (slakldjursavgift),

b) mjölk som användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som lUlverkals i mejeri, margarinosl som ej lUlverkals i mejeri,

d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfetl
men utan annat fett, vilka användes för tiUverkning av grädde, ersätt
ningsmedel för grädde eller produkt för beredning av grädde eller er
sättningsmedel för grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens
hushåll,

e) vete och råg som användes för tillverkning av mjöl, gryn, flingor
eller liknande produkt,

f) majs och maniokrot eller ämne som innehåUer majs eller maniokrol
saml annan väsentligen lika stärkelserik vara, som användes vid tillverk
ning av stärkelse eller slärkelseprodukl,

g) potatisstärkelse och annan
stärkelseprodukt av potatis, vilka
tiUverkas för annat ändamål än
förbrukning i eget hushåll, eller
brännvin av potatis,

h) fett, fet olja och fettsyra som erhåUes ur fisk eller havsdäggdjur eller ur fetlråvara, hänföriig liU tuUlaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03 (feltvaruavgifl),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkas i samband med all olja utvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från sojabönor och hänföriig lill tuUlaxenummer 19.02 eller 23.04,

k) produkt, hänförlig till tulltaxenr 21.07 D, som tUlverkas för försäljning, med undantag av sådani vid tillverkning av bakverk använt slag av beredning som innehåUer minst 10 viktprocent fett.

1 Senaste lydelse 1969: 373.

Prop. 1971:116

3 Förslag till

Förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25)

Härigenom förordnas, alt tulltaxenummer 19.03 tulltaxan (1968: 25) skall ha nedan angivna lydelse. Till följd härav kommer 19 kap. tulltaxan all ha följande lydelse från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

19 kap. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk-Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktprocent kakao (nr 18.06);

b) varor av mjöl eUer stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07);

c) farmaceutiska produkter (30 kap).

2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter
eller köksväxter.

19.1 Mallexlrakl...................................................... 15 o/n

19.2 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för mallagningsändamål), beredda av mjöl, stärkelse eller mallexlrakl, även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent:

A............................................................... produkter av sojamjöl eller liU nr 11.05 hänför
ligt mjöl av potatis ................................... ......... fri

B. andra slag:

1. produkter för beredning av bakverk . . 100 kg 80: —

2. andra .................................................. 20 o/o

19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter 100 kg 85: —

19.4 Gryn och flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatis- eller annan stärkelse fri

19.5 Majsflingor, s. k. rostat ris och liknande varor, framställda genom svallning eller röstning av spannmål

eller produkter av spannmål ....................... 10 o/o

19.6 Natlvardsbröd, oblatkapslar för farmaceuliskt bruk, sigilloblaler och liknande varor av mjöl eller stärkelse ............................................................. fri

19.7 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk ulan tillsals av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt:

A. flalbröd ..................................................... 12 o/o

B. andra slag ................................................ 20 o/o

19.08 Bakverk, ej hänförliga liU nr 19.07, även innehållan
de kakao (oavsett mängden):

A. biscuits och wafers ................................. ........... 6 o/o

B. andra slag ................................................ ......... 20 o/o

Denna förordning träder i krafl den 1 juli 1971.

> TuUlaxan omtryckt 1970: 629. Senaste lydelse 1970:629.

Prop. 1971:116

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 30 april 1971.

Närvarande: slalsminislern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för jordbruksdepartemenlel, statsrådet Bengtsson, anmäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. och anför.

Inledning

1967 års riksdag (prop. 1967: 95, JoU 1967: 25, rskr 1967: 280) fastställde riktiinjerna för jordbrukspolitiken och beslutade om prisregleringen på jordbrukels produkter för liden den 1 september 1967—den 30 juni 1969. 1969 års riksdag (prop. 1969: 107, JoU 1969: 24, rskr 1969: 204) beslutade om prisregleringen på vissa jordbruksprodukter för tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1971 och om regleringen av sockernäringen för liden den 1 juli 1969—den 30 juni 1974.

Statens jordbruksnämnd fick den 2 oktober 1970 i uppdrag all — med utgångspunkt från de av riksdagen fastställda riktlinjerna för jordbrukspolitiken — efler överläggningar med jordbrukels förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation lägga fram förslag rörande den närmare utformningen av prisregleringen för jordbruksprodukter med undantag för socker och sockerbetor för tiden efler den 30 juni 1971. Genom beslut den 17 december 1970 har Kungl. Maj:l vidare till jordbruksnämnden överlämnat del av 1969 års mjölkpriskommitté avgivna betänkandet (Jo 1970:4) "Mjölk: produktion, konsumtion, prissättning m. m.".

I skrivelse den 27 april 1971 angående prisreglerande ålgärder på jordbrukels område efter den 30 juni 1971 har jordbruksnämnden lagt fram förslag i anledning av förut nämnda uppdrag. Nämnden har vidare lämnat uppgifter om fördelning m. m. av avgiftsmedel på reglerings-området. Nämnden har slutligen hemställt all Kungl. Maj:t vidtar de ytterligare ålgärder som behövs för all jordbruket skall kunna tUlföras medel för atl läcka de förlusler, som har uppstått för jordbruket lill följd av prisstoppet. Nämnden har innan förslagen lagts fram haft överläggningar med de båda delegationerna och nått samförstånd med jordbrukels förhandlingsdelegation.

Prop. 1971:116 8

I prop. 1971: 1 (bil. 11 s. 33) har Kungl. Maj:l föreslagil riksdagen all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Prisreglerande ålgärder på jordbrukels område för budgetåret 1971/72 beräkna ell förslagsanslag av 103 milj. kr.

Statens jordbruksnämnds framställning

Utgångspunkter

I prop. 1967: 95 (s. 73) angående riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m. uttalades, atl del av olika skäl inle är lämpligl att ange fasta normer för prissättningen på jordbrukels produkter för någon längre period. Prisregleringarna har därefter omfattat tvåårsperioder, av vUka den nuvarande utlöper den 30 juni 1971. Den nuvarande sockerregleringen gäller emellertid lill den 30 juni 1974.

Vid jordbruksnämndens överläggningar med delegationerna har tyngdpunkten i de prisförbällringar som har begärts från jordbrukels sida legat på mjölkområdel. Man har pekat på den snabba minskningen av mjölkproduktionen under senare lid men också på vissa faktorer som ger anledning atl räkna med en forlsall minskning. Man har gjort gäUande all en forlsall minskning av mjölkproduktionen kan leda lill en försörjningssituation, som inte är godtagbar ur beredskapssynpunkl.

Rationell mjölkproduktion förutsätter ofta investeringar, för vilka planeringen och förberedelserna kan la lång lid i anspråk. För alt sådana investeringar skall kunna göras, måste därför prisregleringen kunna överblickas för en inte alllför kort lidsperiod. Med hänsyn främst lill förhållandena inom mjölkproduktionen föreslår nämnden därför alt prisregleringen denna gång skaU omfatta treårsperioden den 1 juli 1971 —den 30 juni 1974. Genom della vinner producenterna en viss trygghet i planeringen och nödvändiga höjningar av konsumentpriserna kan delas upp på flera år. En treårsperiod kommer dessutom alt sammanfalla med återstoden av nuvarande sockerregleringsperiod. I särskilt yttrande anser en ledamot av nämnden alt regleringsperioden bör begränsas till två år och all en omprövning av jordbruksstödets omfattning och finansiering bör göras under denna period.

Planerna på en anslutning i någon form till EEC hindrar inle all regleringen omfattar en treårsperiod. Givelvis måste beslutet om en treårsperiod innefatta olika förbehåll, bl. a. möjlighet lill omprövning av regleringen om inlegralionssträvanden och andra handelspolitiska förhållanden ger anledning därlUl. Sådana förbehåll utgör emellertid inle någon nyhet i samband med prisregleringen på jordbruksområdet.

Jordbruksnämnden erinrar om all i prop. 1967: 95 (s. 73) uttalades

Prop. 1971:116 9

all prissättningen på jordbrukets produkter bör tjäna flera olika och till viss del mol varandra stridande syften och all den samlade avvägningen av prissättningen därför måste ske med beaktande av alla de faktorer som är relevanta i sammanhanget. De grundläggande faktorer som måste beaktas är prissättningens inverkan på jordbrukarnas inkomster och konsumenternas utgifter, på produktionsutvecklingen och därmed försörjningsberedskapen, på rationaliseringssträvandena inom jordbruket saml på strävandena all avveckla handelshindren och utveckla del ekonomiska samarbetet mellan länderna.

För alt få underlag för sina bedömningar har jordbruksnämnden därför utfört elt anlal utredningar, som redovisas i särskilda bilagor. I fråga om jordbrukels inkomslförhållanden hänvisar nämnden lill material sammanställt av lantbruksekonomiska samarbetsnämndens inkomstgrupp.

På grundval av material från lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska undersökning har inkomstgruppen låtit beräkna lönsamheten vid gårdar med 25 resp. 40 ha åker i del s. k. slätlbygdsområdet. Enligt prognoser avseende normerade förhållanden för åren 1969 och 1970 har lönsamheten —• uttryckt som förräntning i procent av allt i jordbruket investerat kapital — i allmänhet legat vid eller något under O o/q, när lantarbetarlön tillgodoräknas jordbrukarna för deras och familjemedlemmarnas arbetsinsatser. Enligl samma material har jordbrukarfamiljens arbets- och kapitalinkomst under åren 1969 och 1970 stigit i nästan samma takt som industriarbelarfamiljens, men jordbrukarinkomsten har legal på en lägre nivå.

Inkomstgruppen har vidare låtit företa undersökningar av lönsamheten och slrukturförhållandena inom mjölkproduktionen. Undersökningarna visar att gårdar med en stark inriktning på mjölk- och köttproduktion har en genomsnittligt låg lönsamhet och att lönsamheten är sämre vid gårdar inriktade på mjölkproduktion än på växtodling. Struklurlägel inom mjölkproduktionen åren 1968 och 1969 utmärktes av atl mellan 40 och 50 o/o av antalet kor återfanns i besättningar på mindre än 10 kor och att omkring hälften av kobeståndel innehades av brukare som var 50 år eller äldre.

Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens indexgrupp har låtit beräkna de reviderade eller nya prisindexserier, som har föreslagits av jordbruksslalistikkommittén. Prisutvecklingen på jordbrukets område och den allmänna prisutvecklingen inom landet har studerats.

Jordbruksnämnden och delegationerna har haft tillgång till uppgifter om produktionsutveckling och ralionaliseringsförhållanden sammanställda inom lantbruksstyrelsen.

Utredningarna om vår försörjningsberedskap på livsmedelsområdet i lantbruksekonomiska samarbetsnämndens regi är inte avslutade och har därför inte kunnat läggas lill grund för nämndens överväganden. Nämn-

Prop. 1971:116 10

den har emellerlid tagit hänsyn tUl de perspektiv i fråga om mjölkproduktionens utveckling, som har presenterats av 1969 års mjölkpriskommitté, och till det material, som har lagts fram i belänkandet (SOU 1970: 72) Jordbruket i norra Sverige.

Enligt 1967 års riksdagsbeslut bör vid den svenska prissättningen på jordbruksprodukter hänsyn las till prissättningen inom EEC. En jämförelse mellan priserna på jordbruksprodukter i EEC och i Sverige har förelagils i oktober år 1970. Den visar atl den svenska prisnivån år 1969/70 låg 7 o/o och år 1970/71 10 o/o över de riktmärken för prisbUdningen som gäller inom EEC. För vegetabilier är EEC:s priser i allmänhet högre än de svenska, medan motsatsen gäller för animalier och då i synnerhet mjölk. En prisjämförelse baserad på faktiska marknadspriser tyder emellertid på atl den svenska prisnivån i allmänhet låg närmare EEC:s än vad de nämnda procenttalen anger. För regleringsåret 1971/72 har vissa prishöjningar nyligen beslutats inom EEC. De har ännu inte publicerats men de är enligt pressuppgifter mer om-fallande än EEC-kommissionens tidigare framlagda förslag.

De förslag i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter som jordbruksnämnden har lagt fram har utformats mol bakgrund av de i det föregående angivna förhållandena.

Prisregleringens utformning

Jordbruksnämnden föreslår att nuvarande principer med mittpriser och prisgränser samt inom prisgränserna fasta införselavgifler för vissa viktiga varor skall gälla även i fortsättningen. De normalinförselavgif-ter resp. principer för beräkning av rörliga avgifter, som nu gäller, föreslås bli överförda till den nya regleringsperioden, i den mån inle annat på särskilda punkter framgår av del följande. Delsamma gäller utgående kompensalionsavgifter och s. k. interna avgifter. Om priset på en vara sjunker under nedre prisgränsen lill följd av fallande världsmarknadspriser, skall del svenska priset liksom hittills stödjas genom tillfällig höjning av införselavgift och i undanlagsfall genom kvantitativ importreglering. Har undre prisgränsen passerats lill följd av onormal produktionsutveckling inom landet och import av betydelse inle förekommer, bör viss ålerhållsamhel emellerlid kunna iakttas med dessa åtgärder. Då den övre prisgränsen passeras, skall liksom nu införselavgiften minskas, exportavgift kunna påläggas och i undanlagsfall kvantitativ exporlreglering införas.

Nämnden föreslår all dessa regler kompletteras med en särskild föreskrift på köllområdet när priset ligger myckel nära prisgränserna. Förslagel redovisas närmare under avsnittet om kött och fläsk.

En justering av de föreslagna millpriserna, prisgränserna och införsel-

Prop. 1971:116 11

avgifterna föreslås ske den 1 januari och den 1 juli 1972 och 1973 saml den 1 januari 1974. Till grund för justeringarna skaU — i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällt under nu löpande prisregleringsperiod — i princip läggas utvecklingen av den allmänna prisnivån, mätt med slatisliska centralbyråns konsumentprisindex. Delta index bör därvid vara rensal från inverkan av indirekta skaller, av bostadskostnader (exkl. bränsle och lyse) samt av sådana prisändringar i livsmedelsposlen som registreras i jordbruksnämndens prisregleringsindex. De justeringar som skall göras beräknas på grundval av utvecklingen av den allmänna prisnivån under närmast föregående halvårsperiod den 15 april—den 15 oktober resp. den 15 oktober—den 15 april. Indexulfallet appliceras på jordbrukels totala intäkter (exkl. sockerbetor) beräknade med utgångspunkt från den rådande millprisnivån. Förutom lill utvecklingen av konsumentprisindex skall vid justeringen hänsyn kunna las lill sådana av särskilda omständigheter föranledda väsentliga förskjutningar i den allmänna utvecklingen av världsmarknadspriserna som påverkar de svenska jordbrukspriserna och som bedöms beslå under längre tid.

De totalbelopp, som skall tillföras jordbruket i samband med justeringarna, bör fördelas mellan de olika varuslagen (exkl. sockerbetor) bl. a. med hänsyn lill önskemål om produktionens utveckling och inriktning, ralionaliseringsulvecklingen i jordbruket samt prisutvecklingen inom EEC. Fördelningen på olika varuslag skall så långt möjligt ske på sådani sätt all jordbruket bedöms erhålla avsedd inkomslförbäll-ring. Huvudparten av de totalbelopp, som skall tillföras jordbruket i samband med justeringarna, bör läggas på mjölk och kött, om produktions- och lönsamhelsförhåUandena föranleder della och marknadsförhållandena tUlåter detta.

Förslag till fördelning av de totalbelopp, som skaU tUlföras jordbruket, och lill justeringar av prisnivån bör läggas fram av jordbruksnämnden efler överläggningar med jordbrukels förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen för atl prövas av Kungl. Maj:t.

I nu gällande jordbruksreglering ingår en utfästelse om prövning av eventuell gottgörelse lill jordbruket lill följd av inverkan av vårt medlemskap i EFTA. Sådan gottgörelse har inle utgått sedan regleringsåret 1966/67. I fråga om de överenskommelser inom ramen för EFTA, som framöver kan träffas med verkan för de tre regleringsåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74, kan inle nu bedömas om de på väsentligt sätt kommer all påverka den avsedda prissättningen på jordbrukels produkter. Nämnden anser därför, alt den nuvarande utfästelsen om prövning av gottgörelse lill följd av inverkan av EFTA-överenskommelser bör kvarstå. Utfästelsen bör även gälla åtgärder under regleringsperioden inom ramen för ell eventuellt närmare nordiskt ekonomiskt samarbete.

Om i övrigl väsentligt ändrade förutsättningar för utrikeshandeln,

Höjning från närmast föregående regleringsår

	1971/72		1972/73		1973/74
	Öre/kg	Milj. kr.	Öre/kg	Milj. kr.	Öre/kg
Spannmål
prishöjning	2	17,50	1	8,75
höjd förmalningsavgift	1,50	8,25
Fettvaruregleringen	30	12,60	10	4,20
Mjölk (producentpris)	10	234,90	3	104,20	2
Kött	30	51,60
Fläsk	10	24,50	5	12,25
Ägg	10	10,00	5	5,00
Fjäderfä (teknisk justering)		2,40
Summa		361,75		134,40
Ökat rambelopp m. m.:
Vegetabilieområdet		13,00'
Animalieområdet		71,40
(varav mjölk 71,00)
Upplysningsverksamhet i	m.m.	1,50
Totalt		447,65		134,40

• De 15 mUj. kr. till matpotatisregleringen, som endast utgår är 1971/72, per år under perioden.

Total höjning under perioden

Milj. kr. Öre/kg Milj. kr.

	3	26,25
	1,50	8,25
	40	16,80
55,10	15	394,20
	30	51,60
	15	36,75
	15	15,00 2,40
55,10		551,25 13,00> 71,40 1,50
55,10		637,15
har räknats som 5		milj. kr.

i'rop. 1971:116 13

kompenseras för ändringar av den allmänna prisnivån genom halvårsvisa utlösningar av det s. k. inflalionsskyddel. Jordbruket får dessutom tillgodoräkna sig vinsterna av den fortgående rationaliseringen inom näringen.

Räknai i kronor per person beräknas prisförslagen medföra ökade livsmedelsutgifter med totalt ca 82 kr., varav 54 kr. år 1971/72. Huvuddelen av ökningen kommer på mjölk, 27 kr. år 1971/72.

I samband med atl jordbrukels förhandlingsdelegation förklarade sig biträda jordbruksnämndens förslag gjorde delegationen följande uttalande:

"Förhandlingsdelegationen erinrar om alt enligt av lantbruksekonomiska samarbetsnämndens inkomstgrupp utförda beräkningar avseende slätlbygdsgårdar med 20—50 ha åker den ekonomiska situationen inom näringen under senare år successivt försämrats. Nu föreslagna prisförbällringar är enligt förhandlingsdelegationens uppfattning icke tillräckliga men elt steg på vägen för alt bereda del rationella jordbruket den lönsamhet som är nödvändig."

Enligl protokoll vid sammanträde den 20 april 1971 har konsumentdelegationen beslutat göra följande uttalande:

"Konsumentdelegationen har inle kunnat biträda jordbruksnämndens förslag om jordbruksregleringen efter den 30 juni 1971. Konsumentdelegationen har för sin del varit beredd att acceptera en flerårsupp-görelse, innefattande en betydande förbättring av mjölkpriset. Den nivå, på vilken förslagel nu ligger, innebär dock en inkomstförstärkning för jordbrukarnas vidkommande av sådan storlek, atl den kan befaras få allvarliga följdverkningar för samhäUsekonomin. Förslagel beräknas direkt medföra en ökning av jordbrukarfamiljens inkomst på inemot 20 procent för treårsperioden. HärlUl kommer emeUertid alt inflationsregeln ger jordbrukarna, förutom täckning för ökade driftskostnader, kompensation för höjda levnadskostnader. Dessutom skall beaktas vinslen av den fortgående rationaliseringen inom jordbruket, som för 1960-talet beräknats till omkring 6 procent per år. Vid en allmän prisuppgång av 4 procent om årel kan den samlade ökningen av jordbrukarnas inkomster under treårsperioden komma alt bli 45—50 procent.

Konsumentdelegationen hade för sin del önskat stanna vid en nivå för inkomstförstärkningen till jordbruket på totalt omkring 500 milj. kronor, vartill skulle komma ell inflalionsskydd."

Vid konsumentdelegationens protokoll är fogade särskilda yttranden av vissa ledamöter.

Spannmål, fodermedel m. m.

Nämnden föreslår atl priserna på spannmål höjs med 2 kr. per dl under regleringsårel 1971/72 och med ytterligare 1 kr. per dl under år 1972/73. De preliminära priserna på spannmål av 1971 års skörd blir därmed för vete och råg 54 kr. per dl, för korn 51 kr. och för havre 47,50 kr. per dl. För att i någon mån förslärka regleringsekonomin inför

Prop. 1971:116 14

den belastning som de föreslagna prishöjningarna medför, föreslår nämnden dessutom en höjning av förmalningsavgiflen med 1,50 kr. per dt den 1 juH 1971.

För brödsäd fastställer regleringsföreningen Svensk spannmålshandel årligen s. k. inlösenpriser. För fodersäd fastställer jordbruksnämnden s. k. slödpriser. Nu föreslår nämnden alt även priserna på fodersäd skall få karaktär av inlösenpriser. En sådan omläggning ökar regleringsföreningens möjligheter att i ell tidigt skede av försörjningsåret genom inlösen förfoga över förekommande överskott. En tidig export medför oftast lägre exportkoslnader. Inlösensyslemel för brödsäd är kombinerat med elt prisorlssystem, omfattande fyra kategorier prisorter. Om man inför ell iiUösensyslem för fodersäd, måste man även införa prisorter. I likhet med vad som gäller i fråga om brödsäd bör del ankomma på jordbruksnämnden att besluta i prisorlsfrågan. Som inlösendag förutsätts liksom för brödsäd den 1 april året efter skördeåret.

Sedan regleringsårel 1967/68 gäller all de definitiva spannmålspriserna inle får sällas högre än de preliminära. En sänkning av priset på brödsäd skall motsvaras av en lika stor höjning av förmalningsavgiflen medan en sänkning av fodersädspriserna kan föranleda en höjning av slakldjursavgifterna för svin och nötkreatur. De medel som inflyter till följd av sådana avgiftshöjningar skall tillföras spannmålsregleringen.

Nämnden föreslår, alt de definitiva spannmålspriserna även skall kunna sällas högre än de preliminära om regleringsekonomin t. ex. på grund av lågt skörderesultat och/eller höga världsmarknadspriser medger detla. I så fall skall motsvarande sänkning genomföras av förmalningsavgiflen resp. kunna genomföras av de nämnda slakldjursavgifterna.

Pä världsmarknaden utbjuds tidvis vete, avsett för utfodringsändamål, till låga priser. För alt undvika störningar på den svenska marknaden föreslår nämnden att för vete, avsett för ulfodringsändamål, får tas ul en införselavgifl, som på samma sätt som övriga fodermedelsavgifler är rörlig enligl nämndens beslut. Som högsla tillåtna avgift för fodervele föreslår nämnden 40 kr. per dl.

Gränsskyddel för makaron- och spagellilillverkningen har fortlöpande anpassats tiU den svenska prisregleringen. Senast år 1967 höjdes tullen för alt undvika all de svenska tUlverkarnas konkurrensläge försämrades. Med hänsyn till dels senare vidtagna och nu föreslagna prishöjningar på vete, dels den osäkerhet som råder om den framlida prisutvecklingen på världsmarknaden föreslår nämnden en höjning av tullen på makaroner och spagetti med 25 kr. till 85 kr. per dt.

Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund har hemställt om återbäring av den del av priset på inhemskt foder för minkuppfödning, som motsvarar införselavgiften på vegetabUiska fodermedel. Ca 90 o/q av produktionen av minkskinn säljs nämligen på export. Jordbruksnämn-

Prop. 1971:116 15

den tillstyrker framställningen. Återbäringen som vid nuvarande storlek på införselavgifterna kan beräknas uppgå lill ca 2 milj. kr. bör bekostas av medel utom ramen för de belopp som får användas för prisregleringsändamål under resp. regleringsår. Det bör ankomma på jordbruksnämnden atl meddela närmare föreskrifter angående återbäringen.

För alt förhindra import av foderblandningar, som innehåller andra specialämnen än sådana som är tillåtna i Sverige, föreslår nämnden viss ändring av 7 § i förordningen (1961: 381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m.

Nämnden föreslår alt stödet lill odlingen av vallväxlfrö utgår oförändrat med 2 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför den s. k. fördelningsplanen och med minst samma belopp inom fördelningsplanen under vart och ell av de tre regleringsåren.

Sedan flera år har undersökningar rörande kvaliteten hos resp. års brödsädsskördar utförts för jordbruksnämndens räkning vid Sveriges utsädesförening i Svalöv. Kostnaden för dessa undersökningar, ca 70 000 kr. per år, har täckts av medel från den under anslaget Statens jordbruksnämnd upptagna anslagsposten särskilda undersökningar. Anslagsposten är för budgetåret 1970/71 upplagen med 90 000 kr. Bl. a. för all erhålla ytterligare underlag för en kvalitelsreglering även av fodersädspriset föreslår nämnden, att medel från samma anslagspost får disponeras för en liknande undersökning rörande 1971 års fodersäds-skörd. Kostnaden för den nya undersökningen anses uppgå lill inemot 100 000 kr. Med anledning härav hemsläller nämnden alt under anslagsposten särskilda undersökningar anvisas ytterligare 100 000 kr. för budgetåret 1971/72.

Nämnden föreslår atl fetlvaruavgiften som utgår med 113,50 kr. per dt vid prislägen mellan prisgränserna höjs med 30 kr. per dt den 1 juli 1971 och med ytterligare 10 kr. per dt den 1 juli 1972. Avgiftshöjningarna medför råvarufördyringar för margarininduslrin med ca 25 öre resp. ca 8 öre per kg margarin. Mitlpriset på svenskt oljeväxlfrö höjs den 1 juli 1971 i konsekvens härmed tiU 106 kr. per dt. Vidare höjs den nedre prisgränsen tUl 95 kr. och den övre tUl 117 kr. per dt.

De inkomsltillskoll som uppslår för jordbruket genom höjningarna av fetlvaruavgiften skall i första hand inte påverka priset till odlare av oljeväxler.

Förhandlingsdelegationen har framhållit, att en övergång till odling av raps med en lägre halt av erukasyra kan medföra en sänkning av heklaravkaslningen med sådana ekonomiska konsekvenser för odlarna alt man kan komma att begära särskilda överläggningar med nämnden.

Prop, 1971:116 16

Potatis och potatisprodukter

1966 års jordbrukspriskommitté framhöll i sill förslag lill prisreglering på jordbrukels område bl. a. all matpotatisregleringen inle fungerade tillfredsställande. Under de närmast föregående fem åren hade priset på matpotalis inom landet mestadels legal under den nedre prisgränsen. Priskommiltén konstaterade atl del främst var de inhemska marknadsförhållandena som betingade priset på matpotalis.

Förhållandena på malpolalismarknaden har sin grund i bristande överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan särskUl under hösten och förvintern. Även om större delen av varan, uppskattningsvis ca 300 000 ton per år, försäljs genom den reguljära handeln förekommer alltjämt en inle obetydlig kringföringshandel av okontrollerad potatis av högst varierande kvalitet lill mycket skiftande priser. Även i den reguljära handeln förekommer försäljning av okontrollerad potatis av skiftande kvalitet tUl priser, som emellanåt ligger i nivå med priserna på den kvalitelsmärkla varan.

För alt komma lill rätta med problemen, måste odlingens omfallning så långt del är möjligt anpassas lill den beräknade efterfrågan. Vidare måste rationell lagring och sortering av potatis anordnas så all utbudet anpassas lill den aktuella efterfrågan.

Nuvarande malpolalisreglering innebär i huvudsak följande. För mat-potatis finns prisgränser och införselavgifl. Den nedre prisgränsen är 32 kr. per dl och den övre 48 kr. per dt. Införselavgiften är 15 kr. per dl när priset ligger mellan prisgränserna. Nyskördad potatis är vid import under tiden den 6 juni—den 5 juli belagd med en tull på 20 kr. per dt.

En av jordbruksnämnden tillsatt arbetsgrupp för utredning av det fortsatta stödet ål malpotatisodlingen m. m. har lagt fram vissa förslag. Förslagen innebär i korthet följande.

För alt stimulera lill jämnare utbud och säsongmässig lagring föreslår arbetsgruppen all mittpris och prisgränser i öre per kg höjs under säsongen på följande sätt.

Prisgränser	Mi
29—45	37
31—47	39
33—49	41
36—52	44

Period

6/7 —31/10 1/11—31/1 1/2 —31/3 1/4 - 5/7

Dessa prisgränser motsvarar i genomsnitt de nu gällande. Noteriags-systemel och insamlingen av de noteringar som ligger lill grund för prisgränsbevakningen bör ses över av jordbruksnämnden.

För samtliga perioder föreslås en normalinförselavgift av nuvarande storlek, 15 öre per kg. Den övre gräns inom vilken jordbruksnämnden får fastställa införselavgift föreslås bli 20 öre per kg.

Utöver den föreslagna justeringen av importskyddel bör direkta in-

Prop. 1971:116 17

grepp kunna göras på marknaden om obalans har uppstått mellan utbud och efterfrågan och del faktiska priset tenderar alt väsentligt avvika från den åsyftade prisnivån. En mera aktiv och koncentrerad marknadsföring av potatis bör eftersträvas.

De prisstödjande åtgärderna kan ha olika karaktär beroende på den aktuella marknadsbilden. Slödköp bör kunna göras. Lagringsstöd bör kunna medges och exportstöd bör kunna beviljas för atl lyfta av tiUfälliga överskoll.

Del bör ankomma på jordbruksnämnden all efter samråd med jordbrukels förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation besluta om stödåtgärder skall vidtas. En regleringsförening för hela potatisområdet, förslagsvis kallad Sveriges polalisinlressenler, bör bildas genom en omvandling av den nuvarande regleringsföreningen på fabriks-polatisområdel, Stärkelse- och bränneriintressenter. Jordbruksnämnden återkommer till Kungl. Maj:l angående sammansättningen av den nya föreningens styrelse.

Regleringsföreningen bör bl. a. medverka lill en ökad konlraktsodling av potatis. Åtgärder bör vidtas för all höja kvalitén på den marknadsförda varan. Matpotalis bör vid försäljning lUl förbrukare vara åsätt kvalitetsmärkning. Prisregleringsmedel bör kunna las i anspråk för all åstadkomma all en väsentligt större del av malpolalisen kontrolleras och märks genom försorg av Svensk Matpotatiskontroll (SMAK). Förslagel innebär vidare all vara, som inte har godkänts vid kontroll för kvalitetsmärkning, skall märkas med ordet okontrollerad.

För atl finansiera kostnaderna för de marknadsreglerande åtgärderna föreslår arbetsgruppen i första hand all en arealavgifl införs. Vidare föreslår arbetsgruppen atl potalisodlare, som ingår i lantbrukets företagsregister, skall erlägga arealavgifl om odlingen omfattar minst 0,5 ha. Arbetsgruppen har förutsatt atl gällande sekretessbestämmelser inle lägger hinder i vägen för all utnyttja företagsregistret för detta ändamål. Det bör ankomma på jordbruksnämnden alt fastställa arealavgiflens storlek. Kungl. Maj:l bör fastställa den övre gräns, inom vilken jordbruksnämnden får la ut arealavgifl. Denna gräns bör t. v. sättas vid 200 kr. per ha. En sådan arealavgifl beräknas ge 5—6 milj. kr. per år. Ell belopp av denna storlek är förmodligen inle tillräckligt för matpotatisregleringen, som därför årligen bör tillföras 5 milj. kr. av de medel som får disponeras för jordbruksregleringen. Matpotatisregleringen bör dessutom tUlföras elt engångsbelopp på 15 milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen. Malpolatisodlare bidrar f. n. inle till skördeskadeskyddet men de åtnjuter ersättning inom dess ram. Den föreslagna arealavgiflen bör också inkludera skördeskadeavgift. Förslagel innebär att malpolatisodlare med en potatisareal på minst 0,5 ha kommer all erlägga skördeskadeavgift. Skördeskadeersällning bör därför inle utgå till odlare med mindre arealer. F. n. är den nedre gränsen 0,1 ha.

2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 116

Prop. 1971:116 18

Jordbruksnämnden anhåUer alt den bemyndigas att genomföra matpotatisregleringen i huvudsaklig överensstämmelse med de förslag som har lagts fram av arbetsgruppen.

Nämnden föreslår alt följande förändringar genomförs i fabrikspota-tisregleringen.

Regleringsföreningen Stärkelse- och bränneriintressenter medges rätt alt — inom ramen för tillgängliga medel — även genom andra marknadsreglerande åtgärder än rabattering av stärkelse tiU derivalindustrin stödja avsättning av stärkelse och produkter därav i eiUighel med direktiv av jordbruksnämnden. Jordbruksnämnden har f. n. rält atl la ul tillverkningsavgifler inom fabrikspolatisområdet med högst 10 öre per kg ren stärkelse resp. 3,9 öre per liter sprit med en etylalkoholhall av 50 volymprocent (inkl. skördeskadeavgifter på 1,1 resp. 0,7 öre). F. n. tas emellerlid ul endast 6,1 öre per kg ren stärkelse resp. 3,6 öre per liter sprit. Della motsvarar en genomsnittlig avgift på inemot 300 kr. per ha fabrikspolalisodling medan den högsla tillåtna lUlverk-ningsavgiflen för stärkelse motsvarar en avgift på inemot 500 kr. per ha.

För all åstadkomma likformighet med förslagel på malpolalisom-rådel föreslår nämnden alt en arealavgift maximerad till 200 kr. per ha införs även för odling av fabrikspotatis. En sådan arealavgifl ger emellerlid lägre avgiftsintäkter än f. n. på fabrikspolatisområdet. Därför föreslår nämnden dessutom all en leveransavgift införs på den potatis som levereras till bränneri eller stärkelsefabrik. Den övre gränsen för leveransavgiften bör i princip avpassas så att den täcker det belopp per ha varmed det nuvarande bemyndigandet att ta upp tUlverk-ningsavgift överstiger den nya arealavgiften. Nämnden hemsläller därför alt den bemyndigas alt la ut en leveransavgift på högst 1 kr. per dt potatis med en stärkelsehalt av 17 o/o, vilket motsvarar ca 300 kr. per ha. Den maximala avgiften per ha kommer därmed alt bli ungefär lika stor som den högsta tUlåtna tillverkningsavgiflen på stärkelse. Nämnden föreslår atl den nuvarande tillverkningsavgiflen vid framställning av stärkelse och sprit slopas.

Som elt led i den pågående rationaliseringen av brännerinäringen har förutsatts att betalningsansvaret för del lån på ca 2,3 milj. kr. för vilket Gärdsbränneriet, ekonomisk förening, häftar i skuld hos Lanlbruksnä-ringarnas Primärkredit AB skall övertas av regleringsföreningen Stärkelse- och bränneriintressenter. Jordbruksnämnden hemställer atl den bemyndigas alt meddela regleringsföreningen direktiv i enlighet härmed.

Mjölk och mejeriprodukter

Med hänsyn till de förhållanden och bedömningar som har redovisats tidigare föreslår nämnden all regleringen på mjölk- och mejeriom-

Prop. 1971:116 19

rådet bör syfta tiU en höjning av producentpriset (avräkningsprisel) på mjölk med 10 öre per kg under regleringsåret 1971/72 och med ytterligare 3 resp. 2 öre per kg under de två följande regleringsåren. Höjningen av avräkningsprisel under regleringsåret 1971/72 bör bli möjUg genom ökade marknadsintäkler (främst genom höjningar av övre prisgränsen för konsumlionsmjölk och av gränsskyddel) och nytillskott av regleringsmedel.

De ökade marknadsinläklerna beräknas på följande sätt:

	Öre	MUj. k
	per kg
Konsumtionsmjölk (K-mjöUc) utom i nedanstående	■
områden	12
K-mjöUc i Södermanland, Örebro läns landsbygd och		161,5
Bohuslän	12,5
K-mjölk i södra Sverige i övrigt	13,0
Grädde	30	15,9
Ost	30	18,0
MjöUcpulver	40	10,4
Smör	40	18,0
Induslrimjölk	8	2,1
MjöUc utanför mejeri		9

234,9

Föreningen för mejeriprodukter tilldelas under innevarande regleringsår av införselavgifler inom den s. k. fördelningsplanen elt belopp på 87 milj. kr., varav 6 milj. kr. för mjölkavkastningskonlrollen. För höjningen av avräkningsprisel behövs ell nylUlskoll av sådana regleringsmedel på 71 mUj. kr. Vidare förutsätter nämnden all nuvarande belopp av regleringsmedel för subventionering av priset på konsumlionsmjölk, 25 milj. kr., kvarstår. I kalkylen för regleringsåret 1971/72 ingår även del belopp på preliminärt 20 milj. kr., som utgör ersättning för jordbrukels förluster på mejeriprodukter till följd av prissloppet för liden januari—juni år 1971 och som inle beräknas bli utbetalat innevarande regleringsår. Nämnden räknar med all del fasta prisläge som sedan hösten år 1970 föreligger för ost och magert mjölkpulver på den inlernalionella marknaden kommer all beslå även under regleringsåret 1971/72. Del innebär alt de inhemska priserna kan höjas utan någon ändring av gränsskyddel när del nuvarande prisstoppet upphör all gälla.

Nämnden förutsätter all samma belopp av regleringsmedel står till förfogande under regleringsåren 1972/73 och 1973/74 som under år 1971/72. Nämnden förulsätler all höjningarna av producentpriset under regleringsåren 1972/73 och 1973/74 möjliggörs genom höjningar av produktpriserna. Likaså förutsätts all regleringsekonomin genom höjningar av produktpriserna tillförs medel som motsvarar det belopp på preliminärt 20 mUj. kr. som under regleringsåret 1971/72 utbetalas som ersättning för jordbrukets förluster till följd av prisstoppet. Förslag om

2t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 116

Prop. 1971:116 20

htir dessa prishöjningar skall fördelas på olika produkter kommer i sinom lid atl avges lill Kungl. Maj:t av jordbruksnämnden efler överläggningar med de båda delegationerna. Om del tidigare nämnda fasta prislägel för ost och magert mjölkpulver inle skulle bestå under regleringsåren 1972/73 och 1973/74 föreslår nämnden all jordbruket skall kompenseras för detla i anslulning lill de justeringar av gränsskyddet som enligl nämndens förslag bör ske vid halvårsskiftena.

Vid beräkningarna av producentprisets utveckling under de tre regleringsåren har jordbruksnämnden utgått från en invägningsvolym av 2 700 milj. kg mjölk.

För konsumlionsmjölk och skummjölk föreslår nämnden en höjning av inf örselavgif len med 12 öre per Uler. För grädde, smör, ost och mjölkpulver föreslår nämnden Uka stora höjningar av införselavgiflen som de föreslagna prishöjningarna. Prisgränser, mitlpriser och införselavgifler kommer i enlighet härmed atl bli följande från och med den 1 juli 1971 (öre per kg).

	Övre	Miltpris	Nedre	Införsel-
	prisgräns		prisgräns	avgift
Smör	961	807	784	450 (308)
Smältost				158
Annan ost, utom mesost	814	738	662	260
Mjölkpulver, magert	443	388	333	288
" annat	662	588	514	318

Nämnden förutsätter all de intäkter som mejerierna beräknas få genom de föreslagna prishöjningarna på mjölk och ost kan utjämnas genom höjda tillverknings- och försäljningsavgifter. Jordbruksnämnden bör ha möjlighet att justera utjämningsavgifterna med hänsyn till såväl ändrat kostnadsläge inom mejeriindustrin som avvikelser i förhållande lUl det förutsatta prisläget.

Nämnden förutsätter alt partipriserna på olika slag av mjölk med undantag för skummjölk, som försäljs till livsmedelsindustrin, stiger med 12 öre per liter fr. o. m. den 1 juli 1971. Härutöver höjs priset i huvuddelen av Götaland saml i vissa områden i Svealand med ytterligare 0,5 till 1 öre per liter. För induslrimjölk höjs priset med 8 öre per liter. För alt möjliggöra dessa prishöjningar sker motsvarande höjningar av övre prisgränserna för konsumlionsmjölk resp. skummjölk. I samband härmed bör definitionerna för prisgränserna ändras.

F. n. finns för varje mejeriområde en övre prisgräns för konsumlionsmjölk som har standardiserats lill 3 o/o felthall (standardmjölk). Den övre prisgränsen för skummjölk är lika i hela landet. För övriga slag av mjölk som lätlmjölk och mjölk som standardiserats lill annan fetlhalt än 3 o/o samt för olika slag av syrade produkter är prisbildningen helt fri. I praktiken har emellertid priserna anpassats tUl prisema för de produkter för vilka prisgränser finns fastställda.

Prop. 1971:116 21

Prisgränserna avser oförpackad mjölk. Jordbruksnämnden fastställer med vilka belopp förpackningstillägg skall ulgå. I juni år 1968 fastställdes tilläggen lill följande belopp (öre per förpackning).

TetraPak TetraBrik PurePak

lliter 9 13 13,5

2 liter 24 24

För förpackningar mindre än 1 liter är prisbUdningen fri.

Fr. o. m. den 1 juli 1969 får mejeriindustrin ta ut elt särskilt tUlägg för mjölk som transporteras i plålflaskor lill allmänna inrättningar, näringsställen m. m. I praktiken sker därför inle någon försäljning från mejeri lill det pris som anges som övre prisgräns.

Sedan år 1958 lar mejerierna ul en leveransavgift vid försäljning av mjölk och grädde. Avgifterna som utgår med följande belopp per leverans har godkänts av jordbruksnämnden.

Stockholmsområdet 2, 80 kr.

Göteborgsområdet 2, 65 "

Övriga landet 2,10 "

Svenska mejeriernas riksförening har träffat överenskommelse med handelns organisationer om atl leveransavgiflssyslemet skall läggas om. Leveransavgifterna föreslås ulgå med följande belopp.

Stockholmsområdet 3, 40 kr.

Göteborgsområdet 3, 20 "

Övriga landet 2, 55 "

Enligt 1967 års riksdagsbeslut får jordbruksnämnden medge sådana mindre jämkningar av den övre prisgränsen för konsumtions- och skummjölk som behövs för att genomföra rationaliseringar, som leder lill lägre distributionskostnader. Delta har i praktiken tillämpats så atl den övre prisgränsen för brikförpackad mjölk, efter ansökan i varje särskilt fall, har fått höjas med 0,8 öre per liter vid distribution i för storbuliker avpassat material, såsom rullpallar och s. k. wellpapplråg. Överenskommelse har varje gång träffats med handelns organisationer om att den medgivna höjningen inte skall leda lill en höjning av detaljhandelspriserna. Eftersom prisbildningen för mjölk i princip är fri i detaljhandeln får emellertid en sådan överenskommelse endasl temporär effekt.

Jordbruksnämnden föreslår atl övre prisgränsen för mjölk från den 1 juli 1971 skall avse förpackad mjölk i l-liters förpackning. Därvid skall för varje mejeri gälla en övre prisgräns för 3-procenlig mjölk resp. skummjölk, som motsvarar nuvarande högsla lUlålna pris på förpackad mjölk i l-Uters förpackning med tillägg för de prishöjningar som skall ske den 1 juli 1971. Om ett mejeri har olika pris i olika distributionsområden, avser prisgränsen dessa priser. Om mejeri läggs ned eller distributionsförhållandena ändras, skall detla inle ulan särskilt godkännande av jordbruksnämnden få föranleda sådana höjningar av mjölkpriset atl prisgränserna överskrids.

Prop. 1971:116 22

Om mejeri övergår lill annan form av 1-lilers förpackning skall den gällande övre prisgränsen höjas enligl följande.

Vid övergång

från Tetra Pak lUl Tetra BrUc 4 öre per förpackning

från Tetra Pak tUl Pure Pak eller Tetra Rex 4,5

från Tetra Brik till Pure Pak eller Tetra Rex 0,5

Nämnden föreslår vidare atl utöver övre prisgränsen leveransavgifter skall få las ut i enlighet med den tidigare nämnda överenskommelsen saml all redan godkända distribulionslillägg för s. k. slorförpack-ningsmaterial i fortsättningen får las ul och atl mejerier får införa sådant tillägg med t. v. högst 0,8 öre per liter ulan atl träffa överenskommelse med handeln om oförändrade marginaler.

Etl mejeriföretag, som överskrider fastställd prisgräns, skall vidkännas elt avdrag på del belopp, som mejeriförelagel uppbär i mjölkpris-tiUägg eller utjämningsbidrag, av samma storlek som den merintäkt mejeriet har erhållit genom prisöverskridandet.

Under innevarande regleringsår har Föreningen för mejeriprodukter importerat vissa kvantiteter magert mjölkpulver avsedda all ersälta s. k. återtagsleveranser av skummjölk lill mjölkproducenlerna. Hösten år 1970 visade del sig nödvändigt alt genom olika ålgärder använda tillgänglig flytande skummjölk för att trygga olika humana konsumtions-ändamål. Genom transporter av skummjölk från överskotts- till under-skollsområden har den inhemska osltiUverkningen kunnat hållas uppe i full utsträckning under lågproduklionsperioden, vilket annars inle skulle ha varit möjligt. Vidare har tillverkningen av mjölkpulver för den livsmedelsindustri som kräver nylillverkat mjölkpulver kunnat tillgodoses. Jordbruksnämnden har på framställning befriat Föreningen för mejeriprodukter från skyldighet atl erlägga införselavgifl för den företagna importen av fodermjölkpulver. De vinster som föreningen härigenom har gjorl har i stort sett motsvarat de extra transport- och hanteringskostnader som förflyttningar av skummjölken mellan olika områden har medfört.

En viss import av foderlorrmjölk kommer förmodligen alt bli nödvändig även under de närmast kommande åren. Föreningen för mejeri produkter bör även i fortsättningen kunna importera sådani mjölkpulver, som ersätter återtåg av flytande skummjölk lill mjölkproducenlerna, utan all erlägga införselavgift.

Härutöver kan en viss kompletteringsimporl för andra foderändamål behövas. En sådan import är förmodligen inte möjlig atl företa om inle införselavgiflen helt eller delvis bortfaller. Nämnden ämnar därför införa en rörlig införselavgifl för magert mjölkpulver som denalurerals så alt del inle kan användas för humant bruk. Inflytande införselavgifler förutsätts få samnia karaktär som övriga foderinförselavgifter. Åtgärden bör inle få sådana konsekvenser alt den rubbar principerna

Prop. 1971:116 23

för mjölkpulverregleringen som tas upp senare. Införselavgiftens höjd bör därför regleras med hänsyn till behovet av import, gällande världsmarknadspriser och den inhemska notering på fodermjölkpulver som AB ScandmUk lUlämpar.

I huvudsaklig anslulning till vad 1969 års mjölkpriskommUté har anfört beträffande den mjölkpulverreglering, som mejerUnduslrin nu upprätthåller, bör jordbruksnämnden få utöva tillsyn över regleringsverksamheten i AB ScandmUk. Arrangemanget är tänkt all äga bestånd t. v. Om det skulle visa sig alt regleringen inte handhas på avsett sätt bör frågan om den fortsatta regleringen tas upp till ny behandling.

För att utjämna den merintäkt för skummjölk, som margarinosttill-verkare nu erhåller i förhållande lill hårdosllillverkning, föreslår nämnden att en utjämningsavgift införs för skummjölk lill margarinosltill-verkning med etl så stort belopp alt det nuvarande merutbytel för margarinosl i förhållande till hårdosl i princip reduceras lill hälften. Nämnden förutsätter atl avgiften inte tas lill intäkt för atl höja priset på skummjölk tUl de två utanför mejeriindustrin slående margarinostlUl-verkarna och alt skummjölksleveranserna lill dessa bibehålls på nuvarande nivå. Om parliprisel på hårdosl ändras så atl det påverkar priset på margarinosl bör tillverkningsavgiflen för margarinosl kunna justeras.

I övrigt föreslår nämnden alt yoghurt, försalt med aromämne eller frukt (ur tuUlaxenr 21.07), beläggs med samma införsel- och kompen-sationsavgifl som youghurl som hänförs till tulltaxenr 04.01 saml all sådana ålerstoder från mjölksockerframställning (s. k. vassleavsving och liknande) som hänförs till tulltaxenr 23.03 beläggs med samma införselavgifl som vasslepulver som hänförs till tulltaxenr 04.02.

Nämnden föreslår atl nuvarande avgiftssystem för s. k. imiterade mjölkprodukter blir bestående även under den nya regleringsperioden. I fråga om avgiftsbeläggningen för sojaprotein från den 1 juli 1972 återkommer nämnden sedan klarhet har vunnits angående de förutsättningar som kan följa av den nya livsmedelslagsliftningen.

Kött och fläsk

Nämnden föreslår all införselavgiflerna för kött av nötkreatur, häst, kalv, får och lamm höjs med 30 öre per kg den 1 juli 1971. För fläsk föreslås en höjning av införselavgiflen med 10 öre per kg den 1 juli 1971 och med ytterligare 5 öre per kg den 1 juli 1972.

Utvecklingen på den internationella marknaden har medfört all del svenska genomsnittspriset på kalvkölt sedan millen av oktober år 1967 endast under ca en månad legal under mitlpriset. Priset har vid flera tillfällen legat i övre buffertzonen, i vissa fall alldeles i närheten av övre prisgränsen. Jordbruksnämnden föreslår därför, alt prisgränserna för kalvkött ändras med 50 öre per kg utöver den justering som betingas

Prop. 1971:116 24

av införselavgiftshöjningen. I följande tabell anges de prisgränser och mitlpriser som förutsätts gälla fr. o. m. den 1 juli 1971 (öre per kg).

Nedre Mitt- Övre

	prisgrans	pris	prisgrans
Nöt- och hästkött	688	791	894
Kalvkött	795	935	1 075
Får- och lammkött	599	703	807
Fläsk	517	598	679

Under överläggningarna har bl. a. diskuterats en ändring av omräk-ningsfaklorerna för styckat kött och fläsk. Frågan har inle kunnat lösas. Del har emellerlid förutsatts atl frågan skall kunna aktualiseras under treårsperioden och att hinder inte föreligger atl genomföra de justeringar om vilka man då kan enas.

Nuvarande statliga pristillägg om 2 kr. 10 öre per kg för får- och lammkött förutsätter nämnden skall ulgå oförändrat under regleringsperioden till en beräknad kostnad av ca 8 milj. kr. per år. Likaledes förutsätter nämnden atl nuvarande regler för överföring lill Svensk spannmålshandel och disposition inom Svensk kötlhandel av slakldjursavgifter för svin skall gälla i oförändrad form.

Jordbruksnämnden har funnit atl de regler som f. n. tiUämpas när priset på kött och fläsk befinner sig i någon av buffertzonerna bör modifieras. När priset ligger mycket nära övre eller nedre prisgränsen, skall nämnden få pröva frågan om justering av införselavgiften på samma sätt som när gränsen har passerats. Prövningen skall ske med hänsyn till föreliggande behov all begränsa eller underlätta en import. Regeln bör tillämpas även för får- och lammkött, för vilka systemet med buffertzoner inte tillämpas.

Trots all den inhemska produktionen överstiger konsumtionen, förekommer en betydande import av såväl nötkött som fläsk. Oslyckade djurkroppar importeras dels vid tillfälliga bristsituationer, dels när den inhemska prisnivån inle har hunnit anpassa sig lill s. k. lågprisutbud på den internationella marknaden. Det senare förhållandet gäller i viss mån även för styckat kött och fläsk. Den viktigaste anledningen lill importen av dessa varor är emellertid all behovet av vissa slyckningsdelaljer, som är särskilt efterfrågade på den svenska marknaden, måste fyllas ut.

Importen föranleder givelvis en motsvarande ökning av exporlvolymen och höjda kostnader för föreningen Svensk kötlhandel. Föreningen har begärt all införselavgifler vid ulbylesimporl av kött och fläsk ställs lill föreningens förfogande i huvudsak enligl del syslem som f. n. till-lämpas för Svensk spannmålshandel. Jordbrukels förhandlingsdelegation har likaledes begärt alt jordbruket under den kommande regleringsperioden automatiskt skall tUlföras införselavgiftsmedel som härrör från ökning av import som leder till motsvarande export av olika jordbruksprodukter.

Prop. 1971:116 25

Jordbruksnämnden som har funnit att förhandlingsdelegationens framställning närmast har aktualitet på kött- och fläskområdet avser atl söka utarbeta ell syslem för kompensation för ökad s. k. ulbylesexport av kött och fläsk, om möjligt fr. o. m. den 1 juU 1971. Nämnden förutsätter atl föreningen Svensk kötlhandel i så fall skall få tillföras medel utanför fördelningsplanen.

Ägg och äggprodukter ni. m.

Nämnden föreslär alt införselavgiflen för ägg höjs med 10 öre per kg den 1 juli 1971 och med ytterligare 5 öre per kg den 1 juU 1972. Höjningarna motsvarar i stort sett de höjningar av fodersädspriserna som förutsätts komma tUl stånd.

I enlighet med vad som tidigare har tillämpats bör införselavgifterna för äggprodukler av olika slag justeras procentuellt lika mycket som införselavgiflen för ägg i skal. Härutöver bör införselavgiften för flytande äggula, för vilken avgiften hillills utgått med lägre belopp än som har varit motiverat av gränsskyddet för ägg och övriga äggprodukter, höjas med ytterligare 1 kr. 10 öre per kg den 1 juli 1971.

Nämnden föreslår fortsatt slöd av regleringsmedel lill kvalitetsarbetet för ägg med 4,5 mUj. kr. per år.

Nämnden föreslår atl införselavgiflerna för hela kroppar av fjäderfä-kött utgår med oförändrade belopp. För styckat benfrilt okokl fjäderfä-kött som hänförs lill tuUlaxenummer 02.02 utgör den s. k. omräknings-faklorn nu 1,4. Den är lägre än vad utbytet av rent kött motiverar. Nämnden föreslår därför alt en höjning av införselavgiflen for dessa produkter, som grundas på en omräkningsfaklor av 1,7, kommer liU slånd fr. o. m. den 1 juU 1971.

För kokt fjäderfäkölt som hänförs till tuUlaxenummer 16.02 och som inte importeras i hermetiskt slutna kärl (bl. a. kalkonrulle) ändrades införselavgiflen senast den 1 juli 1970 i samband med övergång till avgiflsberäkning efler nettovikl för köllkonserver. Avgiften för kokt fjäderfäkölt är sedan dess lika med avgiften för vissa blandade köttvaror och står i en viss relation till avgifterna för nötkött och fläsk. Av-giflskonslruktionen måste emellerlid betraktas som tekniskt mindre lämplig och nämnden föreslår därför atl avgiften i fortsättningen sätts i relation lUl helt kalkonkött med en omräkningsfaklor av 2,0. Införselavgifterna för olika slag av fjäderfäkött, när priset befinner sig mellan prisgränserna, föreslås ulgå med följande belopp fr. o. m. den 1 juli 1971 (öre per kg).

Slaktat fjäderfä:
tulltaxenummer 02.02
hela kroppar	289 oförändr.
styckade delar	491
Behandlat fjäderfäkött:
tulltaxenummer 16.02	578

Prop. 1971:116 26

Användning av införsel- och regleringsavgiftsmedcl m. m.

Användningen av införselavgiftsmedel för regleringsåren 1969/70 och 1970/71. Jordbruksnämnden redovisar dels uppburna införselavgiflsme-del m. m. för regleringsåret 1969/70 med undantag av införselavgifler för sockerregleringsvaror, dels beräkningar av avgiflsuppbörden för regleringsåret 1970/71. Beräkningama bygger på de avgiftssatser som hittills har gäUt under della regleringsår.

I en preliminär beräkning för regleringsåret 1970/71 uppskattade jordbruksnämnden totalsumman av införselavgiflsmedel m. m. för andra jordbmksprodukler än socker lill ca 369 milj. kr., varav inle fullt 86 milj. kr. hänfördes lill fodermedelsavgifler. Jämfört med dessa uppskattningar visar de reviderade beräkningarna en minskning av inkomsten från 369 milj. kr. till 362,8 milj. kr. Minskningen är helt all hänföra lill en beräknad minskning av fodermedelsavgifterna från tidigare angivna 86 mUj. kr. liU ca 70 milj. kr.

Den huvudsakliga medelsdispositionen för regleringsåren 1969/70 och 1970/71 har av jordbruksnämnden redovisats i en särskUd tabell.

För användningen av införselavgiflsmedel m. m. med undantag av medel, som inflyter för varor under sockerregleringen, gäller för regleringsåret 1970/71 att medlen intill elt sammanlagt belopp av 244,3 milj. kr. i mån av behov förs över lill de olika regleringsföreningarna på jordbrukels område. Defmiliv fördelningsplan kan fastställas först efler utgången av regleringsåret 1970/71, då de verkliga införselavgiflerna för fodermedel är kända.

Jordbruksnämnden har bemyndigats all under regleringsårel 1970/71 besluta om att av införselavgiflsmedel som inflyter inom fördelningsplanen och av andra regleringsmedel använda högst 3,5 mUj. kr. för upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete och ett belopp av 2 milj. kr. för slöd ål vaUfröodlingen. Vidare får av medel inom fördelningsplanen användas 6 milj. kr. för mjölkavkastningskontroll, 1 milj. kr. för svin-kontroll och 0,6 milj. kr. för költdjurskonlroll.

Utanför fördelningsplanen skall liksom hillills föreningen Svensk spannmålshandel tillföras införselavgifler för sådan brödsäd som importeras i utbyte mot inhemsk brödsäd, som exporteras till följd av kvalitativa brister eller måste användas till foder.

Beträffande användningen av införselavgiflsmedel i övrigl som inflyter för regleringsåret 1970/71 gäller enligt beslut vid 1970 års riksdag (prop. 1970: 67, JoU 1970: 28, rskr 1970: 237) och Kungl. Maj:ls beslut i anledning därav alt nämnden får använda dels 25 mUj. kr. för alt sänka parliprisel på konsumtionsmjölk, dels 20 mUj. kr. till Föreningens för mejeriprodukter prisreglerande verksamhet, dels 1 mUj. kr. lUl Sveriges potalisodlares riksförbund för ålgärder för all effektivisera malpo-

Prop. 1971:116 27

1969/70 1970/71

prel.
1 000 kr. 1 000 kr.

Inkomster

Från föregående regleringsår kvarstående införselav
gifler och räntor 46 704 39 330
Under regleringsåret influtna införselavgifter 383 873 362 776
Vissa ränteinkomster 1784 1700

Summa inkomster 432 361 403 806

Utgifter

a) Av medel inom resp. regleringsårs fördelningsplan

Svensk spannmålshandel	50 000	48 000
Stärkelse- och brännerUntressenler	9 500	9 500
Sveriges oljeväxtintressenter	61000	61300
Föreningen för mejeriprodukter	75 000	87 000
Svensk kötthandel	49 213	17 000
Svensk ägghandel	19 400	15 000
Fortsalt utveckling av odlingen av s. k. konserv-
växter m. m.	750
Stöd åt odlingen av utsädespotatis	200
Slöd åt avehi av varmblodiga hästar	55
TUl fond för utvecklingsarbete och försöksverksam-
het rörande inhemskt proteinfoder m. m.	2 500
Upplysnings- och utvecklingsarbete		3 500
Reserv tUl jordbruksnämndens förfogande	6 801	3 000
Summa	274 419	244 300
b) Av under resp. regleringsår utanför fördelningsplå-
nen inflytande medel
För sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk	25 000	25 000
Föreningen för mejeriprodukter	20 000	20 000
Sveriges potatisodlares riksförbund	1000	1000
För stöd åt vaUfröodUngen	1000	2 000
Prisuljämning på äggalbumin	3 968	4 000
Prisutjämning på kärnbindemedel	456	500
Svensk MatpotatiskontroU	175	175
Veterinärstyrelsen	174	230
Statens jordbruksnämnd för konsumtionsmjölks-
kontroll	50	50
Prisregleringskassan för fisk		1000
Bidrag för avsättning av brödsäd	16 171	17 050
PristiUägg på fårkött	2130
Summa	70124	71005
•c) Av medelsöverskott från tidigare regleringsår
Föreningen för mejeriprodukter	12 000
Utbelataing tUl Danmark	27 000	27 500
Sektionen för jordbruksforskning inom statens råd
för skogs- och jordbruksforskning	5 000
PrislUlägg på fårkött	4 488	7 000
Summa	48 488	34 500
Summa utgifler	393 031	349 805
Saldo vid utgången av regleringsåret
På överskottskonto	39 330	54 001

Prop. 1971:116 28

lalisodlingen m. m., dels 2 milj. kr. för slöd åt vaUfröodlingen, dels erforderliga belopp för prisuljämning på torkat och flytande äggalbumin och på kärnbindemedel, dels 175 000 kr. till SMAK för upplysningsverksamhet på malpolalisområdel, dels högst 30 000 kr. för atl läcka veterinärslyrelsens kostnader för importkonlroU av animala livsmedel, dels högst 200 000 kr. för all läcka veterinärslyrelsens utgifter för de statliga kostnaderna för pastöriseringskontrollen, dels 50 000 kr. för den kontroll av konsumlionsmjölk som ankommer på jordbruksnämnden.

Enligt riksdagsbeslutet skall vidare av införselavgifler för regleringsårel 1970/71, som inflyter utöver fördelningsplanen, täckas kostnaderna för pristillägg för fårkölt under samma år, i den mån de inle kan täckas av införselavgiflsmedel som kvarstår från tidigare år.

Jordbruksnämnden har vidare ålagts all föra över lill prisregleringskassan för fisk högst 1 milj. kr. av de fellvaruavgifter, som — efler avdrag för vad som kan beräknas reslitueras vid export — inflyter vid härdning av sUlolja av inhemsk råvara.

Av odisponerade införselavgiflsmedel som influtit intill den 1 juli 1970, 39,3 milj. kr., har vidare högst 7 milj. kr. reserverats för pristill-lägg om 2 kr. 10 öre per kg på besiktigad slakt av får och lamm.

Beräknad storlek och huvudsaklig disposition av införsdavgiflsmed-len m. m. för regleringsåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74. De medel, som under regleringsårel 1971/72 beräknas inflyta i form av införselavgifler, uppgår lill ca 398 milj. kr. Beräkningarna grundas på de avgifter som enligl jordbruksnämndens förslag normalt skall gälla.

I enlighet med vad som har förordats i del föregående skall under den kommande regleringsperioden Föreningen för mejeriprodukter tUlföras ytterligare 71 milj. kr. inom fördelningsplanen. Vidare föreslås atl delbeloppel för upplysningsverksamhet och målinriktat utvecklingsarbete skall höjas från nuvarande 3,5 lill 5 milj. kr. Av regleringsmedel som tiUförs Svensk kötthandel får nu användas för svin- och költdjurskonlroll 1,6 milj. kr. Nämnden föreslår all beloppet höjs till 2 milj. kr. för regleringsåret 1971/72 för atl möjliggöra en liknande kontrollverksamhet inom fjäderfäseklorn saml bidrag till svinslamkonlroUen. Enligl nämndens förslag skall vidare i samband med den nya matpotatisregleringen regleringsföreningen på området tillföras 5 milj. kr. utöver förut utgående belopp. Fördelningsplanen kommer därför att för regleringsåret 1971/72 preliminärt omfatta (174,3 + 70 + 71 -f- 1,5 -f 0,4 -f 5 =) 322,2 milj. kr.

Nämnden förulsätler all liksom f. n. 2 mUj. kr. av medel som tillförs föreningen Sveriges oljeväxtintressenter skall få användas för slöd äl vaUfröodlingen. Medlen lill svinkonlroU och költdjurskonlroll och liknande kontrollverksamhet bör inle ingå i beräkningen av medel till Svensk kötlhandel utan direkt anvisas av jordbruksnämnden efter förslag av jordbrukels förhandlingsdelegation. Till mjölkavkaslningskon-

Prop. 1971:116 29

troll upptas oförändrat 6 milj. kr. Även dessa medel bör anvisas direkt av jordbruksnämnden. Av de medel som inom fördelningsplanen tUldelas Svensk ägghandel avses 4,5 mUj. kr. för kvalitetsarbete för ägg i anslulning lill runmärkeskontrollen. I likhet med vad som har skett under nu löpande regleringsperiod bör enligt nämndens mening före resp. regleringsårs början en preliminär fördelning mellan de olika regleringsområdena bestämmas. För regleringsåret 1971/72 föreslår nämnden följande fördelning.

PreUminär fördetoing 1971/72 MUj. kr. Fördelas tUl

Svensk spannmålshandel 48

Stärkelse- och bränneriintressenter (Sveriges potatisintressenter) 15,5

Sveriges oljeväxtintressenter 47

Föreningen för mejeriprodukter 152

Svensk kötthandel 17

Svensk ägghandel 17

Upplysnings- och utvecklingsarbete 5

Mjölkavkastningskontroll 6

Svin- och köttdjurskontroU m. m. 2

Reserv till jordbruksnämndens förfogande för fördelning tiU reg
leringsföreningarna 12,7

322,2

Jordbruksnämnden får, efter hörande av delegationerna, jämka angivna delbelopp mellan regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det till nämndens förfogande slående beloppet.

Vad gäller regleringsmedel utanför fördelningsplanen för regleringsårel 1971/72 föreslås följande. Liksom nu sker bör 25 milj. kr. disponeras för alt subventionera priset på konsumlionsmjölk.

I mån av tillgång på medel skall man vidare i enlighet med vad som tidigare har föreslagils få disponera högst 8 milj. kr. för pristillägg på fårkölt, 15 milj. kr. som engångslillskolt till den blivande matpotatisregleringen, 2 milj. kr. för stöd åt vaUfröodlingen och 2 milj. kr. till återbäring av den del av priset på inhemskt foder för minkuppfödning, som motsvarar införselavgiflerna på vegetabiliska fodermedel.

Till Sveriges potalisodlares riksförbund utgår nu bidrag med 1 milj. kr. till ålgärder för att effektivisera malpotatisodlingen och till Svensk Malpolatiskonlroll utgår 175 000 kr. för upplysningsverksamhet på malpolalisområdel. Dessa bidrag föreslås nu bli höjda lUl 1,2 milj. kr. resp. 290 000 kr.

Sveriges utsädesförening i Svalöv har gjorl framställning om medel för forlsall finansiering av den polalisförädlingsverksamhet som sedan är 1967 i huvudsak betalats med införselavgiflsmedel som anvisades av 1967 års riksdag. I framställningen anges medelsbehovel för 1972 års verksamhet lill 639 000 kr. Med hänsyn lill den samlade ränteavkaslningen av de senast anvisade medlen föreslår nämnden emellertid alt föreningen under regleringsårel 1971/72 tillförs endast 340 000 kr.

3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 116

Prop. 1971:116 30

Jordbruksnämnden föreslår — i anslulning lill yrkande från jordbrukets förhandlingsdelegation och framstäUning från Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen — all av regleringsmedel utanför fördelningsplanen skall få disponeras etl belopp av 200 000 kr. per år som bidrag lill kostnaderna för arméns ackordhäslorganisalion. Åtgärden motiveras av all man härigenom kan stödja den inhemska aveln och bibehålla en viss dragkraflsreserv.

Framställning har inkommit från velerinärslyrelsen om tilldelning för regleringsårel 1971/72 av införselavgiftsmedel för all läcka styrelsens resp. livsmedelsverkets kostnader för importkonlroU av animala livsmedel på 30 000 kr. och för atl täcka styrelsens resp. livsmedelsverkets utgifter för paslöriseringskonlroll på 175 000 kr. Nämnden har förutsatt all även dessa kostnader skall få täckas utanför fördelningsplanen.

Liksom f. n. bör erforderUgt belopp få användas för prisutjämning på torkal och flytande äggalbumin och på kärnbindemedel. Vidare tillförs liksom hillills Svensk spannmålshandel införselavgifler för sådan brödsäd som importeras i utbyte mol inhemsk brödsäd, vilken exporteras till följd av kvalitativa brister eller måste användas lill foder. 1 enlighet med vad som har föreslagils i etl tidigare avsnitt skall vidare Svensk kötthandel kunna tillföras införselavgifler för sådan import av kött och fläsk som motsvaras av en beräknad ökning av den s. k. utbylesexporlen för samma varor under förutsättning alt elt lämpligt syslem härför kan utarbetas.

Vidare har nämnden förutsatt att liksom f. n. av fettvaruavgifter som under årel inflyter vid härdning av sillolja av inhemsk råvara — efler avdrag av beräknade exporlrestilulioner — etl belopp av högst 1 milj. kr. skall överföras lill prisregleringskassan för fisk.

För regleringsåren 1972/73 och 1973/74 bör enligt nämndens mening för regleringsändamål på jordbrukels område få användas ett i princip oförändrat belopp av 322,2 milj. kr. av införselavgiflsmedel. Beloppels exakta storlek blir även dessa år beroende av de verkliga intäkterna av införselavgifler på fodermedel. Fördelning av beloppet på regleringsföreningarna och eventuellt uppkommande frågor rörande ändringar i medlens användning bör behandlas vid de överläggningar rörande vissa prisregleringsfrågor som förutsätts ske.

Utanför fördelningsplanen bör samma föreskrifter för medelsdisposi-lion gälla som har föreslagits för regleringsåret 1971/72 med undanlag för engångsbeloppet på 15 milj. kr. till matpotatisregleringen. Bidraget tiU ulsädesföreningen i Svalöv bör dessutom öka till högst 640 000 kr. per år.

I fråga om användningen under regleringsåret 1971/72 av interna regleringsavgifler och av motsvarande kompensalionsavgifter bör gälla samma föreskrifter som f. n. Härvid förutsätter nämnden all bemyndi-

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande ändamål.

	1970/71	Beräknad ändring 1971/72
	1970/71	Statens jord-	Dep.chefen
		bruksnämnd
Anslag
Bidrag till föreningen Svensk
kötthandel	25 000 000	-25 000 000	-25 000 000
Prisutjämning av vissa jordbruks-
reglerade råvaror till livsme-
delsindustrin	90 000 000	-f 12 000 000	-fl 2 000 000
Diverse kostnader	500 000	—	+ 100 000
Fraktbidrag för fodermedel	350 000	—	- 350 000
	115 850 000	-13 000 000	-13 250 000

Statens jordbruksnämnd

1. Enligl 1969 års riksdagsbeslut skulle för vart och etl av regleringsåren 1969/70 och 1970/71 budgetmedel till ell belopp av 25 milj. kr. SläUas till jordbruksnämndens förfogande för alt disponeras som kompensation lill föreningen Svensk kötlhandel för de extra kostnader som följer av en större årlig minskning av koslammen än 20 000 djur. För regleringsårel 1971/72 skall dylik kompensation inle ulgå.

Prop. 1971:116 32

2. Prisutjämningsförfärande tillämpas på råvaror lill livsmedelsindustrin i fråga om choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers, senap, såser och soppor m. m. Prisutjämningsförf ärandet administreras av riksskatteverket och jordbruksnämnden. För budgetåret 1971/72 räknar nämnden med elt medelsbehov tUl prisutjämning på sammanlagt ca 102 milj. kr.

3. Anslagsposten förutsätts liksom tidigare få disponeras för sådana oförutsedda utgifler, som mera direkt kan föranledas av den prisreglerande verksamheten. Vidare bör posten alltjämt få användas för all bestrida extra kostnader för skördeuppskatlning och administration i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.

4. Nämnden har beräknat kostnaden för fraklbidrag för fodermedel till vissa mera avlägset liggande delar av Norrland till oförändrat belopp på 350 000 kr.

Departementschefen

I det föregående har jag redovisat de förslag statens jordbruksnämnd har lagt fram för prissättningen av jordbrukets produkter — med undanlag för socker och sockerbetor — för de tre regleringsåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74. Förslagen har utformats efter överläggningar med konsumentdelegationen och jordbrukels förhandlingsdelegation och har även biträtts av den sistnämnda delegationen.

Enligt min uppfattning ligger förslagen i allt väsentligt i linje med de principer för prissättningen och prisregleringens allmänna utformning som riksdagen fastställde år 1967. Jag har vid den prövning av förslagen som jag närmare redovisar i del följande funnit, all förslagen bör utgöra grundval för prisregleringen under den angivna treårsperioden.

Kännetecknande för utvecklingen av jordbruksproduktionen under senare år har varit dels ulslaklningen av mjölkkor och den därav följande minskningen av mjölkproduktionen, dels den långsamma minskningen av åkerarealen och de därav följande stora spannmålsöverskotten. Denna bristande balans i produktionsutvecklingen förklaras av skillnader både i fråga om lönsamhet och bundenhet i produktionen av mjölk resp. spannmål.

I fråga om lönsamheten inom mjölkproduktionen konstaterade 1968 års jordbrukspriskommitté atl denna var låg, men på grund av den dåvarande produktionens storlek var möjligheterna alt förbättra avräkningsprisel till jordbrukarna myckel begränsade regleringsårel 1969/ 70. I samband med justeringen av jordbmkspriserna för regleringsårel 1970/71 till följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån tillfördes jordbruket preliminärt ca 318 milj. kr. Denna justering av priserna, om-

Prop. 1971:116 33

fördelning av regleringsmedel och bortfall av mindre lönsam smörexport har medfört all det kommer alt vara möjligt alt höja avräkningsprisel lill jordbrukarna med 5—6 öre per kg mjölk under innevarande regleringsår.

Lönsamheten inom mjölkproduktionen är emellertid särskilt vid uppbyggnad av nya djurbesättningar fortfarande otillfredsställande. Del är dessutom viktigt all uppmärksamma all ca en tredjedel av mjölkproduktionen fortfarande kommer från besättningar på högst 9 kor vid i de flesta fall små brukningsenheter. Större delen av dessa besättningar kan väntas försvinna under 1970-lalel, bl. a. på grund av den höga genomsnittsåldern hos brukarna. Del är inte realistiskt all räkna med en nyrekrytering av brukare tiU de små enheterna.

För atl bryta den nedåtgående trenden i utvecklingen av mjölkproduktionen bör därför avräkningsprisel på mjölk lill jordbrukarna höjas väsentligt. Den kraftiga höjning av avräkningsprisel på mjölk den 1 juli 1971, som blir möjlig genom de föreslagna höjningarna av parti-priserna på mejeriprodukter men också genom ytterligare lillskolt av regleringsmedel, kommer all avsevärt förbättra lönsamheten inom mjölkproduktionen. Höjningen den 1 juli 1971 och de successiva höjningarna den 1 juli 1972 och den 1 juU 1973 bör ge producenterna en viss trygghet i planeringen. Höjningarna bör också innebära atl avvecklingen av mindre besättningar i en del fall skjuls upp.

Den avsedda prisförbättringen kommer givetvis att innebära en stimulans för mjölkproduktionen. Det kan emellerlid finnas anledning alt även pröva andra vägar atl stimulera denna produktion. Enligt min mening bör i syfte att begränsa nedgången av mjölkproduktionen göras en översyn av rationaliseringsstödet för all möjliggöra alt slöd övergångsvis skall kunna ulgå även lill jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter. Jag avser all återkomma tUl Kungl. Maj:l med förslag till uppdrag ål lanlbruksstyrelsen att utreda och lägga fram förslag till de ändringar i nuvarande föreskrifter för rationaliseringsstödet som kan behövas för della ändamål. För all underlätta ralionaliseringsålgärder inom jordbruket är avsikten alt lånemöjligheterna för jordbruket skall förbättras genom en vidgad ram för hypolekslån till jordbruksnäringen.

Betydligt mindre höjningar av producentpriserna på övriga produkter har föreslagils av jordbruksnämnden. Jag har inle något att erinra häremot. Mol bakgrund av de senaste årens produktionsutveckling för andra produkter än mjölk anser även jag att en viss försiktighet fortfarande måste iakttas med prishöjningar.

Förslagel till prisreglering beräknas för treårsperioden successivt tillföra jordbruket en inläklsförslärkning på sammanlagt 637 milj. kr. Av inläklsförslärkningen hänför sig ca 86 milj. kr. lill ökat ianspråktagande av införselavgiflsmedel, vilket begränsar prishöjningarna för konsumenterna.

Prop. 1971:116 34

Förslagen innebär med undantag för mjölk och mejeriprodukter relativt små prishöjningar för konsumenterna samtidigt som de bör kunna ge jordbrukarna möjligheter all genom produktivitetsförbättringar och utbyggnad av mjölkproduktionen få en tillfredsställande inkomst-utveckling. Prishöjningarna den 1 juli i år innebär att konsumentpris index ökar med ca 0,5 o/o.

Jag övergår härefter till all behandla jordbruksnämndens förslag liU prisregleringens aUmänna utformning för den föreslagna treårsperioden.

Jag begränsar mig därvid lill all redogöra för förslagens huvuddrag och hänvisar i övrigt lill den föregående redovisningen.

Jordbruksnämndens förslag rörande prisregleringens allmänna utformning innebär bl. a. all några ändringar i tillämpningen av nuvarande principer med mittpriser och prisgränser samt inom prisgränserna fasta införselavgifter för vissa viktigare varor inle skall ske. De nor-inalinförselavgifler som nu gäUer föreslås vidare bli överförda till den nya regleringsperioden, i den mån inte annat på särskilda punkter framgår av del följande.

Justeringar av mitlpriser, prisgränser och införselavgifler föreslås — förutom den 1 juli 1971 — ske i fråga om vissa varor även den 1 juli 1972 och den 1 juli 1973.

Ytterligare justeringar föreslås ske halvårsvis med början den 1 januari 1972 lUl följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån i huvudsaklig överensstämmelse med vad som har gällt under nu löpande regleringsperiod. Jordbruksnämnden föreslår atl de totalbelopp, som kommer all tillföras jordbruket lill följd av den allmänna prisutvecklingen, fördelas mellan de olika varuslagen med hänsyn till bl. a. önskemål om produktionens utveckling och inriktning, ralionaliseringsulvecklingen i jordbruket samt prisutvecklingen inom EEC. Fördelningen på olika varuslag bör så långt möjligt ske på sådant sätt alt jordbruket bedöms erhålla avsedd inkomstförstärkning. Huvudparten av de totalbelopp, som skall tillföras jordbruket i samband med justeringarna, bör om möjligt läggas på mjölk och kött.

Jordbruksnämndens förslag rörande prisregleringens allmänna utformning för den angivna regleringsperioden kan jag tiUstyrka. Om förulsätlningarna för utrikeshandeln ändras väsentligt, bör det ankomma på statens jordbruksnämnd all lägga fram förslag till erforderliga ålgärder för all syftet med det nu framlagda prisregleringsförslaget skall uppfyllas. Likaså bör den nuvarande utfästelsen om prövning av gottgörelse till följd av inverkan av EFTA-överenskommelser få kvarstå och även gälla åtgärder inom ramen för elt eventuellt närmare nordiskt samarbete.

Jordbruksnämnden bör efler överläggningar med jordbrukels förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen till Kungl. Maj:t kom-

Prop. 1971:116 35

ma in med förslag lill fördelning av de totalbelopp, som skall tillföras jordbruket, och lUl de justeringar av prisnivån som krävs. Frågan om ändringar i jordbruksprisregleringen bör liksom tidigare föreläggas riksdagen en gång per år.

Jag övergår nu till all behandla jordbruksnämndens förslag för olika varuområden. I fråga om förslagen lill avgifter fordras inte beslut av riksdagen i det enskUda fallet. Redovisningen är emeUertid nödvändig för bedömningen av prisregleringsförslaget i dess helhet.

Vad gäller spannmål, fodermedel m. m. har trots del senaste årets stora skörd inlösenpriserna på brödsäd kunnat behållas genom ökningar av förmalningsavgifterna. En förbättring av spannmålsregleringens ekonomi har skett genom minskningar av kostnaderna för de överskoll, som måste avsättas på världsmarknaden, på grund av ökningar av exportpriserna år 1970.

Jordbruksnämnden föreslår all de definitiva inlösenpriserna också skall kunna sättas högre än de preliminära priserna med hänsyn lill skördeutfall och exportpriser. Motsvarande sänkning av förmalningsavgifterna skall därvid göras. Jordbruksnämnden föreslår vidare all det syslem med preliminära och definitiva inlösenpriser som nu tillämpas för brödsäd införs även för fodersäd.

Jordbruksnämndens förslag lill priser för brödsäd och fodersäd innebär i övrigl följande. De preliminära inlösenpriserna föreslås öka med 2 kr. per dt för 1971 års skörd och med ytterligare 1 kr. per dl för 1972 års skörd. I syfte atl tillföra medel lUl spannmålsregleringen föreslås alt förmalningsavgiflen höjs med 1,50 kr. per dl den 1 juh 1971.

Jag tillslyrker nämndens förslag rörande spannmålsregleringen. Jag har inle något all erinra mol nämndens förslag om att en speciell införselavgift införs för fodervete. Jag biträder vidare förslagel all import förbjuds av foderblandningar, som innehåller specialämnen som inte är tUlåtna i Sverige. Förslag till lag om ändring av förordningen (1961: 381) om tUlverkning av och handel med fodermedel m.m. har upprättats inom jordbruksdepartementet.

Jordbruksnämnden föreslår vidare alt tullen på makaroner och spagetti höjs från 60 kr. per 100 kg till 85 kr: per 100 kg. Vid den senaste ändringen av tullen för dessa varor underslröks det (prop. 1967: 92, BeU 1967:47, rskr 1967:239) all gränsskyddet fastställts med hänsyn tiU prisregleringen inom landet på råvarorna. Enligl jordbruksnämndens beräkningar kommer de sedan år 1967 vidtagna samt de nu förordade ändringarna i prisregleringen all medföra en skillnad mellan avgifterna på råvarorna och tullen på färdigvarorna som närmar sig 25 kr. per 100 kg. Efler samråd med chefen för finansdeparlementet förordar jag alt den föreslagna tullhöjningen vidtas den 1 juli 1971. Förslag till förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25) har upprättats inom finansdepartementet i anslutning lill delta ärende.

Prop. 1971:116 36

I fråga om fettvaruregleringen föreslår jordbruksnämnden alt fetlvaruavgiften höjs med,30 öre per kg den 1 juli 1971 och med ytterligare 10 öre per kg den 1 juli 1972. Nämnden förutsätter atl de ökade avgiftsmedlen får disponeras inom annat varuområde. Jag har inte något att erinra mot vad nämnden har förordat i fråga om fettvaruregleringen.

Enligt jordbmksnämnden bör ell nytt regleringssystem införas för matpotalis. Miltpris och prisgränser föreslås höjas successivt under regleringsårel, som indelas i fyra perioder. De vägda genomsnitten av mitlpriser resp. prisgränser kommer all överensstämma med nu gällande belopp. Normalinförselavgiflen bör vara 15 öre per kg under året med en högsta avgift på 20 öre per kg. Erforderliga prisstödjande ålgärder beräknas verkställas av en regleringsförening för både mat-och fabrikspolalis. För all finansiera kostnaderna för de marknads-reglerande åtgärderna föreslås all en arealavgift på högst 200 kr. per ha får tas ul vid odling av potatis på minst 0,5 ha. Nämnden förutsätter vidare alt av de införselavgiftsmedel, som förs över till de olika regleringsföreningarna på jordbmkets område, potatisregleringen förstärks med 5 milj. kr. fr. o. m. regleringsåret 1971/72 och alt polalisregleringen dessutom under regleringsårel 1971/72 tillförs ell engångsbelopp på 15 milj. kr. av regleringsmedel som inflyter utanför ramen. Jag förordar att prisreglering av matpotalis införs i huvudsaklig överensstämmelse med statens jordbmksnämnds förslag.

För all åstadkomma likformighet med förslagel på malpolalisområdel föreslår nämnden alt en arealavgifl införs även för odling av fabrikspolalis. Den nuvarande tillverkningsavgiflen vid framställning av stärkelse och sprit slopas. För alt erhålla lika stora avgiftsintäkter på fabrikspotatisområdet som f. n. föreslår nämnden dessutom all en leveransavgift införs på den potatis som levereras lill bränneri eller stärkelsefabrik. Jag godtar vad nämnden har föreslagil i fråga om fabrikspotatis och har inle heller något atl erinra mol alt regleringsföreningen ges rätt att inom ramen för tillgängliga medel stödja avsättningen av stärkelse och produkter därav även genom andra marknadsreglerande ålgärder än rabattering av stärkelse till derivalindustrin. Slopandet av tillverkningsavgiflen vid framställning av stärkelse och sprit liksom införandet av den i det föregående nämnda arealavgiflen vid odling av potatis saml leveransavgiften kräver ändring av förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisregleringen på jordbrukels område. Förslag lill lag om sådan ändring av förordningen har upprättats inom jordbruksdepartementet.

Som ell led i pågående rationalisering av brännerinäringen har förutsatts att betalningsansvaret för det lån på ca 2,3 mUj. kr., för vilket Gärdsbränneriet, ekonomisk förening, häftar i skuld hos Lantbruks-näringarnas Primärkredil AB, skall överläs av regleringsföreningen

Prop. 1971:116 37

Stärkelse- och bränneriintressenter. Jag förordar all Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens medgivande att meddela regleringsföreningen lillslånd härtill.

Som jag redogjort för i det föregående syftar de av jordbruksnämnden föreslagna ändringarna i prisregleringen för mjölk och mejeriprodukter till en höjning av priset till jordbrukaren på mjölk med 10 öre per kg under regleringsårel 1971/72 och till en ytterligare höjning av priset med 3 resp. 2 öre under de båda därpå följande regleringsåren. Dessa höjningar kräver i sin liar höjningar av gränsskyddel för mjölk och mejeriprodukter.

Partipriset på konsumlionsmjölk förutsätts enligl jordbruksnämndens förslag komma alt höjas den 1 juli 1971 med 12 öre per kg i norra och mellersta Sverige, med 12,5 öre per kg i Södermanland, Örebro läns landsbygd och Bohuslän och med 13 öre per kg i södra Sverige. Vidare höjs priset på grädde med 30 öre per kg. För att möjliggöra dessa prishöjningar föreslås en höjning av införselavgiflen för konsumlionsmjölk och skummjölk med 12 öre per kg och för grädde med 30 öre per kg. För ost höjs införselavgiften med 30 öre per kg vilket innebär att parliprisel sannolikt stiger lika myckel. Införselavgiflen för mjölkpulver bör enligl jordbruksnämndens förslag höjas med 40 öre per kg lill 288 öre för det magra och 318 öre per kg för det feta mjölkpulv-ret. Jordbruksnämnden föreslår atl införselavgiflen för smör höjs med 40 öre per kg. Vidare föreslås som jag har redogjort närmare för i del föregående ändringar i mitlpriser och prisgränser för mjölk och mejeriprodukter. De av jordbruksnämnden föreslagna ändringarna i gränsskyddet för ifrågavarande produkter den 1 juli 1971 anser jag mig böra godla.

Priset lill jordbrukaren kan inle förbättras tillräckligt enbart genom de nu föreslagna prishöjningarna. Nämnden har förutsatt alt Föreningen för mejeriprodukter, som svarar för mjölkregleringen, regleringsårel 1971/72 tillförs ytterligare 71 milj. kr. av införselavgiflsmedel som ställs lill regleringsföreningarnas förfogande för prisreglerande verksamhet. Vidare utgår nämnden från all mjölkregleringen alltjämt skall tillföras 25 milj. kr. per år av införselavgiflsmedel för alt subventionera priset på konsumlionsmjölk. Jag har ingen erinran mol alt Föreningen för mejeriprodukter tillförs de medel som nämnden har föreslagil. Härigenom begränsas den höjning av priset på konsumtionsmjölk som annars skulle varit nödvändig för att åstadkomma den erforderliga inkomstökningen för mjölkproducenterna.

Jordbruksnämnden föreslår alt avräkningsprisel lill jordbrukarna för mjölk höjs med ytterligare 3 öre per kg den 1 juU 1972 och med 2 öre per kg den 1 juU 1973. Dessa höjningar får läckas genom höjda produktpriser och nödvändiggör motsvarande ändringar av gränsskyddet.

Genom prishöjningar den 1 juli 1972 får även läckas in elt belopp

Prop. 1971:116 38

på 20 milj. kr. som ingår i ersättningen liU jordbruket för förlusler lill följd av prisstoppet. Om det fasta prislägel för ost och mjölkpulver på den internationella marknaden inte skulle bestå bör, som nämnden har föreslagit, jordbmket kompenseras för della i anslulning till sådan justering av gränsskyddet som enligl vad som tidigare nämnts skall ske vid halvårsskiftena.

Den tekniska beskrivningen av prisbevakningspriset för mjölk bör ses över, så all regleringen i fortsättningen gmndas på förpackad mjölk. Vissa ålerstoder från mjölksockerframställning bör beläggas med samma avgift som vasslepulver och fruklyoghurt med samma avgift som vanlig yoghurt. Jag avser all senare anmäla dessa frågor för Kungl. Maj:t. Jag kan vidare i huvudsak biträda jordbruksnämndens förslag till ändringar i mjölkpulverregleringen m. m. Utjämningsavgift bör få införas för skummjölk till margarinosllillverkning med så storl belopp per kg alt del nuvarande merutbytel för margarinost i förhållande till hårdost i princip reduceras lill hälften. Som nämnden förutsatt bör avgiften inte tas lill inläkt för all höja priset på skummjölk till de två utanför mejeriindustrin slående margarinosllillverkarna och skummjölksleveranserna till dessa bör bibehållas på nuvarande nivå. Om ändringar i parliprisel på hårdosl påverkar priset på margarinosl, bör tillverkningsavgiflen för margarinosl kunna justeras.

Jag har inte något all erinra mol all del nuvarande avgiftssystemet för s. k. imiterade mjölk- och köllprodukter bibehålls under regleringsåret 1971/72.

För kött föreslår jordbruksnämnden atl införselavgiflen höjs med 30 öre per kg den 1 juli 1971. För den prisreglerande verksamheten står tiU regleringsföreningens Svensk kötlhandel förfogande en rörlig kredit i riksgäldskontorel av högst 50 milj. kr. Krediten skall enligl beslut av 1969 års riksdag återbetalas senast den 1 juli 1974. Krediten behövs för den prisreglerande verksamheten även efter denna tidpunkt. Jag förordar atl ålerbelalningstiden förlängs till den 1 juli 1978.

Nämnden föreslår vidare alt införselavgiflen för fläsk höjs med 10 öre per kg den 1 juli 1971 och med ytterligare 5 öre per kg den 1 juli 1972. Nämnden föreslår all det skall få ankomma på denna all pröva frågan om justering av införselavgiflen för kött och fläsk, när priset ligger mycket nära prisgränserna på liknande sätt som när gränserna har passerats. Prövningen avses skola ske med hänsyn lUl föreliggande behov av atl begränsa resp. underlätta importen. Nämnden lar vidare upp frågan om jordbruket vid ökning av importen av kött och fläsk automatiskt skall tillföras införselavgiflsmedel som härrör från sådan importökning som leder till motsvarande export. Nämnden avser alt söka utarbeta etl syslem för kompensation för ökad s. k. ulbylesexport av kött och fläsk. Systemet avses om möjligt träda i kraft den 1 juli i år. Del bör få ankomma på Kungl. Maj:t all pröva nämndens förslag. Inle

Prop. 1971:116 39

heller i övrigl föranleder nämndens förslag beträffande prisregleringen för kött och fläsk någon erinran från min sida.

I fråga om ägg och äggprodukter m. m. föreslår jordbruksnämnden alt införselavgiflen för ägg höjs med 10 öre per kg den 1 juli 1971 och med 5 öre per kg den 1 juli 1972 samt all avgiften för flytande äggula anpassas uppåt med hänsyn lill äggavgiflen. Förslagen föranleder ingen erinran från min sida. De tekniska omläggningar av gränsskyddet för fjäderfäkölt som jordbruksnämnden föreslår har jag inle heller något all invända mol.

Användningen av införselavgiflsmedlen under regleringsårel 1969/70 framgår av den föregående redogörelsen liksom också beräkningar och förslag rörande dispositionen av införselavgiflsmedel som inflyter under regleringsårel 1970/71. Jag har ingen erinran mot vad som redovisats i della sammanhang. I prop. 1971: 74 har jag föreslagil att Kungl. Maj:t bör få utnyttja intill utgången av mars år 1971 influtna odisponerade införselavgiflsmedel för ersättning lill jordbruket för dess förluster lill följd av prisstoppet t. o. m. den 31 december 1970.

Jordbruksnämnden har beräknat atl under regleringsåret 1971/72 inflyter ca 398 milj. kr. i form av införselavgiflsmedel. Enligl nämnden bör 322,2 milj. kr. av dessa fördelas till regleringsföreningarna för deras prisreglerande verksamhet. I della belopp ingår del nytiUskoll på 71 milj. kr. som tillförs mjölkregleringen i enlighet med vad jag nämnt i det föregående. Förslagel innebär all beloppet för upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete för regleringsåret 1971/72 höjs lill 5 milj. kr., vidare alt beloppet för svin- och költdjurskonlrollen höjs till 2 milj. kr. och slutligen alt den nya polalisregleringen tillförs 5 mUj. kr. Den exakta storleken på det belopp som fördelas till regleringsföreningarna för deras prisreglerande verksamhet blir beroende av de verkliga intäkterna av fodermedelsavgiflerna. Jag utgår ifrån all nämnden, liksom tidigare, får — efter hörande av jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen — jämka de nu föreslagna delbeloppen lill regleringsföreningarna och även besluta om fördelning av del belopp som slår till nämndens förfogande. Jag har inte någon erinran mot de gjorda beräkningarna. Jag har inle heller någon erinran mot att Svensk spannmålshandel, liksom hillills, tillförs införselavgifler för sådan brödsäd som importeras i utbyte mot inhemsk brödsäd, som exporteras till följd av kvaUtaliva brister eller måste användas lill foder. Jag har slutligen inte något all erinra mol all Föreningen för mejeriprodukter befrias från införselavgifter för foderlorrmjölk som importeras i föreningens regi.

Av de införselavgiflsmedel som under regleringsåret 1971/72 inflyter utöver del totalbelopp som enligt det föregående skall fördelas till regleringsföreningarna bör liksom f. n. 25 mUj. kr. användas för alt sänka parliprisel på konsumtionsmjölk.

Prop. 1971:116 40

Vidare bör 2 milj. kr. utnyttjas för slöd ål vaUfröodlingen. 1,2 milj. kr. bör tillföras Sveriges potalisodlares riksförbund för all effektivisera odlingen av matpotalis. Medel bör ställas lill jordbruksnämndens förfogande för atl läcka kostnader för prisuljämning på äggalbumin och kärnbindemedel. Av införselavgifter utanför fördelningsplanen bör dessutom fördelas 290 000 kr. till SMAK för upplysningsverksamhet på malpolalisområdel, högst 205 000 kr. lill alt täcka kostnaden för paslöriseringskonlroll och imporlkontroll av animala livsmedel samt 50 000 kr. för den kontroll av konsumtionsmjölk som ankommer på jordbmksnämnden. Högst 1 milj. kr. bör få föras över lUl prisregleringskassan för fisk.

Dessutom bör polalisregleringen tillföras 15 milj. kr. och Sveriges utsädesförening i Svalöv 340 000 kr. för fortsall förädlingsverksamhet på potatisområdet. För atl minska koslnadsbelaslningen på det foder som används i den svenska minkuppfödningen bör få las i anspråk högst 2 milj. kr. För atl bestrida kostnaderna för mellanprislinjen på fårkölt på ca 8 milj. kr. bör också få användas regleringsmedel som inflyter utöver fördelningsplanen. Som bidrag till kostnaderna för arméns ackord-häslorganisation bör ell belopp på 200 000 kr. få disponeras.

I framställning den 21 december 1970 har Sveriges betodlares cen-iralförening anhållit alt ersättning får ulgå av införselavgiflsmedel från sockerregleringsfonden lill odlare som fått betor förstörda eller inle kunnat skörda betorna lill följd av väderleksförhållandena under hösten 1970. Genom bortfallet av inhemsk belproduklion har skell en ökning av importen av socker som beräknas medföra all införsel-avgiftsinkomsterna stigit med 2,2 milj. kr. Statens jordbruksnämnd har yttrat sig över framställningen och biträtt all högst hälften eller 1,1 milj. kr. av merintäklerna får tas i anspråk för all kompensera odlarnas förlusler på 1970 års odling. För egen del kan jag biträda atl som en engångsåtgärd högst 1,1 milj. kr. av införselavgiftsmedel från sockerregleringsfonden får las i anspråk för att främst kompensera för olika kostnadsökningar som uppstått för belodlingen till följd av väderleksförhållandena hösten 1970.

I prop. 1971: 74 angående slöd till jordbruket i norra Sverige, m. m. har jag anmält all utredningen om stöd till jordbruket i norra Sverige föreslagit all införselavgiflsmedel skaU las i anspråk för vissa forskningsprojekt. Utredningens förslag får — i de delar som inle kan tillgodoses inom ramen för forskningsmedel som anvisas för budgetåret 1971/72 —■ på sedvanligt sätt prövas i samband med övriga anslagsframställningar för budgetåret 1972/73.

I prop. 1971: 93 med förslag lill ändring i tulltaxeringsförordningen (1960: 391) m. m. föreslås all Kungl. Maj:l får bemyndigande alt medge preferensbehandling för viss u-landsimport. Bakgmnden till förslagel är överläggningar som ägt rum inom ramen för UNCTAD (United Nations

Prop. 1971:116 41

Conference on Trade and Development) om införande av särskUda lullförmåner vid import av varor från utvecklingsländerna i form av tullfrihet eller nedsatt tull, s. k. tullpreferenser. Vid dessa överläggningar har från de nordiska ländernas sida gjorts preferenserbjudanden för sesamfrö, klövolja för tekniskt bruk och tobaksfröolja. Någon införselavgifl eller feltvaruavgifl tas f. n. inle ut för de båda förstnämnda varorna. Tobaksfröolja har huvudsakligen teknisk användning, varvid enligl gällande regler erlagd feltvaruavgifl kan reslitueras efter begäran hos statens jordbruksnämnd. På nuvarande stadium behöver dessa varor inte undantas från jordbruksregleringen för atl åtagandena i syfte all främja u-landsimporlen skall kunna uppfyllas.

Jag övergår härefter till frågan om anvisning av medel under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukels område för nästa budgetår.

Till kostnader för prisuljämning på råvaror lill livsmedelsindustrin bör för nästa budgetår beräknas 102 milj. kr., vUkel innebär en ökning med 12 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Därvid har jag för diverse kostnader tagit upp 600 000 kr., varav 100 000 kr. för en undersökning rörande 1971 års fodersädesskörd. I prop. 1971: 74 har jag föreslagil all fraklbidraget för fodersändningar lUl vissa områden i norra Norrlands inland ersätts med pristillägg. Vid bifall lill della förslag behöver medel inte las upp lill fraklbidrag under anslaget Prisreglerande ålgärder på jordbrukets område.

Liksom hittUls bör Kungl. Maj:l i mån av behov få belasta detta anslag med del belopp som enligl del inom EFTA:s ram mellan Sverige och Danmark träffade jordbruksavtalet årligen skall föras över lill Danmark. Anslaget bör vidare få tas i anspråk för atl bekosta ersättning lill jordbruket för förlusler lill följd av prisstoppet, varvid förlusterna bör få beräknas i huvudsak enligl de grunder som har redovisats i del föregående.

Med hänvisning lill del anförda och lill den i del föregående redovisade sammanställningen förordar jag all anslaget lill prisreglerande åtgärder på jordbrukels område för nästa budgetår las upp till 103 milj. kr.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag all Kungl. Maj:t dels föreslår riksdagen alt antaga förslagen lill

1) lag om ändring i förordningen (1961: 381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m.,

2) lag om ändring i förordningen (1967:340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område,

3) förordning om ändring i luUlaxan (1968: 25),

Prop. 1971:116 42

dels föreslår riksdagen all

4) godkänna de av mig förordade grunderna för reglering av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter för liden den 1 juli 1971—den 30 juni 1974,

5) medge alt Kungl. Maj:l eller, efler Kungl. Maj:ts bestämmande, statens jordbruksnämnd, får vidta de åtgärder som behövs för att genomföra prisregleringen under regleringsåret 1971/72,

6) godkänna vad i del föregående föreslagils om användningen av införselavgiflsmedel, som inflyter under regleringsårel 1971/72, och av andra i samband med jordbruksregleringen inflytande avgiftsmedel,

7) godkänna de förslag som lagts fram i del föregående rörande användningen av införselavgiflsmedel, som inflyter eller har influtit under regleringsårel 1970/71 eller tidigare regleringsår och av andra i samband med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,

8) medge atl ålerbelalningstiden för den rörliga kredit om högst 50 milj. kr. som i riksgäldskontorel står lill förfogande för Svensk kötthandel, ekonomisk förening, får föriängas till den 1 juli 1978,

9) godkänna vad jag förordai angående ersättningen lill jordbruket för dess förluster lill följd av prisstoppet,

10) meddela regleringsföreningen Stärkelse- och bränneriintressenter tillstånd att överta betalningsansvaret för ell lån på ca 2,3 milj. kr.,

11) lill Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 103 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen alt lill riksdagen skall avlålas proposition av den lydelse bilaga lill detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLtl mi 7 102»»