Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1971 Prop. 1971:115

Nr 115

Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1971/72, m. m.; given Stockholms slott den 23 april 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om vars avlålande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas den ekonomiska politiken mol bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till riksstat för budgetåret 1971/72 som lades fram i årets stalsverksproposilion kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid handen alt totalbudgetunderskottet skulle öka med ca 870 milj. kr. i förhållande lill beräkningarna i årets slatsverksproposition. Sålunda förutses nu etl underskoll på ca 2 125 milj. kr. För budgetåret 1971/72 beräknas nu ell formellt överskoll på ca 110 milj. kr. mot ell i statsverkspropositionen beräknat underskoll på drygt 200 milj. kr. Utgiftsutvecklingen har dock underskattals, eftersom några kostnader för bl. a. höjda löner llll de statsanställda ännu inle kunnat tas upp i budgeten.

I anslutning lill en redovisning av långtidsutredningens resultat behandlas den ekonomiska politikens mer långsikliga avvägningsproblem.

Förslag läggs fram om upphävande av investerlngsavgiflen för vissa byggnadsarbeten med utgången av maj månad 1971.

I särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1971, en promemoria angående den ekonomiska långsiktsulvecklingen samt en långtidsbudget för budgetåren 1971/72—1975/76.

1    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115

Prop. 1971:115

Utdrag av protokollet över finansärenden,  hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 23 april 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu all få anmäla en reviderad finansplan och lill komplettering av riksstatsförslaget för nästa budgetår underställa Kungl. Maj:ls prövning en förnyad beräkning av statsinkomsterna m.m. saml etl slutligt förslag till investeringsplan för budgetåret 1971/72 och vissa andra frågor som sammanhänger därmed.

REVIDERAD FINANSPLAN 1971 Den intemationella utvecklingen

För Västeuropas del präglades utvecklingen under 1970 av en förhållandevis snabb expansion och tillväxten var lika stor som den genomsnittiiga för 1960-lalel, eller ca 5 "/o- Tillväxttakten minskade emellertid gradvis under årets lopp. I Förenta staterna upphörde däremot den nedåtgående tendensen under andra halvåret.

Elt markant drag i OECD-ländernas ekonomiska utveckling under 1970 var den höga inflationslakten. Den allmänna prisnivån steg i genomsnitt med närmare 6 % under året jämfört med en genomsnittlig ökning med ca 3 % per år under 1960-lalel. Prisstegringstaklen minskade något under senare delen av året i flertalet större länder.

Världshandeln beräknas värdemässigt ha ökat med omkring 13 % under 1970. Då exportpriserna steg med närmare 6 %, var den volymmässiga ökningen ca 7 %, vilket var något lägre än föregående år. Taklen såväl i prisstegringar som i volymökning sjönk under andra halvåret.

Under 1970 var läget på del internationella betalningsområdel förhållandevis lugnt. Orsaken lill della var dels den jämnare utvecklingen av

Prop. 1971:115 3

de större OECD-ländernas bytesbalanser, dels den kraftiga ökningen av den internationella likviditeten. Huvudparten av denna ökning var att hänföra till det kraftiga underskottet i den amerikanska betalningsbalansen. Del snabba utflödet av dollar har emellertid medfört problem för valutapolitiken i ålskilUga västeuropeiska stater.

Räntorna på kortfristigt kapital sjönk snabbi i Förenta staterna under 1970, vilket medförde att de amerikanska bankernas intresse för upplåning på eurodollarmarknaden avtog. De västeuropeiska länderna ansåg sig på grund av konjunkturläget icke kunna genomföra räntesänkningar I samma omfattning. Den därigenom vidgade räntemarginalen mellan Förenta staterna och Västeuropa medförde omfattande återbetalningar av eurodollarlån som upptagils av amerikanska banker och företag, och orsakade således ell betydande kapilalulflöde från Förenta statema. Ka-pilalulflödel har fortsatt under första delen av 1971 och räntorna på eurodollarmarknaden har under det första kvartalet fortsalt att sjunka, vilket har bidragit llll flera nationella räntesänkningar.

I huvudsak skiljer sig inle den bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna under 1971 som nu är möjlig att göra från den som redovisades i finansplanen. Flera tecken tyder på att elt uppsving efter stagnationen 1970 står för dörren. Frågan gäUer snarast med vUken styrka uppgången kommer alt göra sig gällande. Det är knappast troligt att de expansiva kredit- och finanspolitiska åtgärder som vidtagits ger effekt förrän senare under 1971. Återhämtningen väntas komma till slånd främst genom atl den privata konsumtionen ökar med offentliga utgifter och bostadsbyggande som andra väsentliga efterfrågeskapande komponenter. De hittills redovisade prognoserna tyder på atl näringslivels investeringar däremot minskar något i förhållande llll 1970. Del är tveksamt om bruttonationalprodukten kommer all öka med 4 %, som man på officiellt håll i Förenta staterna räknar med.

Tillväxttakten i Västtyskland dämpades mot slutet av 1970 till följd av en lägre investeringstakt och framför allt en kraftig lagerminskning. Den starka privata konsumtionstillväxten kvarstod dock liksom den påtagliga efterfrågan på arbetskraft. Konsumentpriserna har fortsatt att stiga under årets första månader och för 1971 beräknas den allmänna prisstegringslakten bli endasl något lägre än för 1970. Redan beslutade lättnader, såsom reducerad invesleringsskalt och gynnsammare avskrivningsregler, liksom upphävandet av den tioprocentiga konjunktureUa extraskatten vid utgången av juni månad, kan få ett stimulerande inflytande på investeringar och konsumtion: Med hänsyn bl. a. till all de offentUga utgifterna väntas öka avsevärt snabbare än under 1970, och då elt omslag i tagerinvesteringarna troligen gradvis kommer lill stånd under loppet av 1971, synes konjunklurdämpningen kunna bli förhållandevis kortvarig.

I Italien var produktionsökningen låg under senare delen av 1970, delvis som ell resultat av oro på arbetsmarknaden. Den privata konsumtio-

Prop. 1971:115 4

nen ökar troligen något mindre under 1971 än under 1970, även om den fortfarande kommer all utgöra elt väsentligt efterfrågestimulerande element. Prognoserna för både lagerinvesteringarna och näringslivets fasta investeringar synes gynnsamma och de offentliga ulgiflerna lorde öka lika snabbi som 1970. Under loppet av 1971 beräknas den ekonomiska aktiviteten gradvis tillta och uppnå ungefär samma lillväxllakl som under 1970.

Den i Storbritannien nyligen framlagda budgeten bedöms få en stimulerande effekt. Tillväxttakten i ekonomin synes dock öka endasl obetydligt. Den privata konsumtionen väntas svara för så gott som hela efterfrågeökningen, medan lagerinvesteringama minskar och de privata fasta investeringama stagnerar. Lönestegringarna synes fortsätta i snabb takt och både prisökningarna och arbetslösheten väntas överstiga fjolårets. De konflikter som blivit följden av den lagstiftning, som skall reglera förhållandena på arbetsmarknaden utgör ell osäkerhetsmoment i bedömningen av den ekonomiska utvecklingen.

Den privata konsumtionen steg kraftigt i Frankrike under de sista månaderna 1970 och uppsvinget väntas forlsälla under 1971. En fortsatt expansion av efterfrågan är alt vänta under loppet av 1971 lill följd av konjunkturstimulerande ålgärder. De fasta investeringarna väntas inle öka lika snabbi som föregående år, men lill följd av den lättare kreditpoliliken väntas bostadsbyggandet gradvis öka under årets lopp. TUlväxttakten beräknas bli lika hög som föregående år eller närmare 6 %.

I de nordiska länderna väntas en något lägre tillväxttakt under 1971. Ell undanlag utgör Norge, där expansionen beräknas väsentligt överstiga föregående års. Även om någon försvagning av konjunkturen i Finland ännu icke inregistrerats, torde tillväxttakten komma alt avla jämfört med 1970, bl. a. lill följd av den långvariga verksladsslrejken. I Danmark väntas en dämpning av den privata konsumtionen medföra en förbättrad balans i utrikeshandeln.

Det är troligt all den ekonomiska tillväxten för OECD-området som helhet blir något högre 1971 än under fjolåret. Detla sammanhänger med den förväntade konjunkturuppgången i Förenta staterna. Bedömningen av konjunkturutvecklingen i Västeuropa ter sig mera osäker. För flera länders del är det svårt att f. n. avgöra huruvida produktionstillväxten kommer atl gå ned eller vidmakthållas. Utvecklingen i Västtyskland blir härvid av central betydelse. Som jag tidigare anfört talar flera skäl för atl den västtyska konjunkturavmattningen blir relativt svag och sannolikt också förhållandevis kortvarig. Tidpunkten för elt konjunkturomslag är dock svår att precisera. Det kan i och för sig tänkas att ett mera påtagUgt omslag dröjer en bil in på 1972. I den mån avsaklnings-tendensema i Västtyskland till avsevärd del kan förklaras av en pågående lageranpassning bedömer jag det dock som möjligt all elt omslag mot snabbare expansion kan inträffa redan före utgången av 1971.

Prop. 1971:115 5

Den tillväxt I OECD-länderna som här förutses, beräknas medföra en volymmässig ökning av handeln mellan OECD-länderna med 6 ä 7 %. Den totala världshandeln beräknas öka i något lägre takt. På prissidan väntas däremot en väsentlig omsvängning äga rum och importprisema väntas endasl sliga hälften så snabbi som föregående år eller med ca 2,5 %. En betydande del av importprisökhingen är en följd av de nyligen ingångna avtalen mellan oljebolagen och de oljeproducerande länderna.

Den lugnare ökningstakten i världshandelspriserna väntas dock I mindre grad återverka på de inhemska priserna. Dessa bedöms nämligen sliga förhållandevis snabbt även under 1971. För OECD-länderna beräknas den allmänna prisnivån i genomsnitt öka med omkring 5 %.

Jag vill i detla sammanhang även beröra den utveckling som skett inom den gemensamma marknaden under de första månaderna 1971. Ministerrådet har i februari antagit en resolution, som innebär atl man inom gemenskapen påbörjat ell samarbete, som etappvis skall leda fram till en ekonomisk-monetär union under 1970-talet. Vid samma tillfälle antogs elt medelfristigt ekonomiskt program för åren 1971—1975 samt beslutades om elt medelfristigt monetärt stödsystem.

De utredande samtalen mellan kommissionen och Sverige har fortgått planenligt. Sverige har emellertid funnit all innebörden av de nu inledda UtrikespoUtiska konsuUationerna mellan EEC-staterna saml av beslutet att inleda etl samarbete som syftar lill bildandel av en ekonomisk-monetär union inle kan förenas med den svenska neutralitetspolitiken. Regeringen har därför bedömt atl ell medlemskap inte är en realistisk möjlighet för Sveriges del.

Regeringen har deklarerat all Sveriges strävan är all under hänsynstagande lill neutraliteten uppnå nära, omfattande och varaktiga ekonomiska förbindelser med gemenskaperna. Formerna för samarbetet mellan Sverige och gemenskaperna bör regleras i elt särskilt avtal, vari parternas rättigheter och skyldigheter klart anges. Förhandlingar härom avses äga rum när de utredande samtalen avslutats.

Den ekonomiska utvecklingen under 1970

Den ekonomiska politiken under 1970 gavs en generellt restriktiv inriktning. Huvuduppgiften var all motverka de spänningar i ekonomin som fanns i form av ell ökande underskoll i bytesbalansen, elt tilltagande pris- och kostnadstryck och ell starkt efterfrågeöverskott på arbetsmarknaden. Under loppet av årel vidtogs en rad finanspolitiska ålgärder i syfte atl begränsa den totala efterfrågan. Den redan tidigare hårda kredilpoUtiken skärptes ytterligare under början av 1970.

Tendenserna till överhettning bestod under det första halvåret men

Prop. 1971:115 6

under senare delen av årel inträdde en påtaglig förbättring av den ekonomiska balansen. Del stora underskottet i handelsbalansen förbylles i ett överskoll under andra halvåret, prisutvecklingen stabiliserades och den höga arbelskraflsefterfrågan dämpades successivt under årel.

De uppgifter som nu föreligger om utvecklingen under 1970 överensstämmer i allt väsentligt med den bild som tecknades i finansplanen. Bruttonationalprodukten under 1970 beräknas dock ha ökat något snabbare än som tidigare beräknats eller med nära 5 % och industriproduktionen med 7,5 %. Den höga produktionsökningen hängde samman med en anmärkningsvärt stark sysselsättningsökning. Däremot dämpades pro-duktivilelslillväxlen i förhållande till tidigare år bl. a. som en följd av det höga kapacilelsutnyttjandel.

Den totala efterfrågan ökade under 1970 med närmare 6 %. Härtill bidrog främst de höga lagerinvesteringarna och den starka exportökningen. Den inhemska efterfrågan för andra ändamål än lager ökade väsentiigt mindre eller med endast 3 %. Det är en påtaglig nedgång i förhållande lill ökningen med 4,5 % under 1969 och illustrerar verkningarna av den mer restriktiva politiken.

Den privata konsumtionens ökningstakt sjönk till 2,7 % och köprushen under fjärde kvartalet tycks ha blivit förhållandevis begränsad. Den offentliga konsumtionen ökade i ungefär samma takt som under närmast tidigare år, dvs. med knappt 6 %, varav huvuddelen låg på den kommunala sidan.

De totala fasta investeringarna beräknas ha ökat med endast 1 % under 1970 mot drygt 3,5 % under 1969. Investeringsvolymen i byggnader och anläggningar minskade med nära en halv procent. Bostadsbyggandets minskning med ca 2,5 % bidrog härtill. Däremot ökade maskininvesteringarna med ca 3 %. Av stor betydelse var också att kommunernas investeringar endasl ökade obetydligt under 1970 medan mycket höga Ökningslal varit vanliga under tidigare år. Totalt ökade de offentliga investeringarna med drygt 2 %.

Återhållsamheten i fråga om de offentliga investeringarna syftade till all bereda utrymme för en expansion av näringslivels investeringar. En stark ökning noterades också i fråga om industrins maskininvesteringar som beräknas ha ökat med 8,5 %. Totalt ökade industriinvesteringarna med 6 %. Del som emellerlid främst drev upp den totala efterfrågan var de starka lagerinvesteringarna under första halvåret. Näringslivets totala investeringar inbegripet lager ökade således med inte mindre än ca 21 % trots den strama kiedilpolitiken.

Den höga aktiviteten under 1970 avspeglades inte minst i en mycket stark efterfrågan på arbetskraft. Antalet vid arbetsförmedlingen anmälda lediga platser har aldrig tidigare legat så högt som under första halvåret 1970. Den starka efterfrågan kunde I en oväntat stor utsträckning mötas med en ökad sysselsättning. Den totala sysselsättningen mätt i antalet ar-

Prop. 1971:115

Tabell 1. Reviderad försörjningsbalans för år 1970

	1970	Volymförändringar i %
	Miljarder kr.	från föregående år
		1969	1970
Tillgång:
Bruttonationalprodukt	161,5	5,6	4,8
Import	36,2	13,3	9,5
Summa tillgång	197,7	7,1	5,8
Användning:
Bruttoinvestering	36,2	3,6	1,0
näringsliv	14,8	3,5	2,2
därav: industrm	6,9	5,3	5,9
statiiga myndig-
heter och
affärsverk	4,5	4,3	3,1
kommuner	8,5	3,7	0.9
bostäder	8,4	3,2	-2,4
Lagerförändring	4,6
Privat konsumtion	84,5	46	2;7
Ofifentlig konsumtion	37,3	5,7	5,8
Tjänstenetto	0
Export	35,1	13,4	100
Sununa användning	197,7	7,1	5,8

betade timmar ökade sålunda med hela 2 %. Av stor betydelse i sammanhanget torde vara ett betydande tillskott till arbetskraften av främst gifta kvinnor samt den ytterligare ökade invandringen. Även en i förhållande liU 1969 sänkt arbetslöshet och minskad långtidsfrånvaro bidrog till atl öka sysselsättningen.

En närmare analys av arbetskraftsefterfrågans utveckling visar, om hänsyn tas lill säsongvariationerna, atl efterfrågan successivt minskade fr. o. m. andra kvartalet 1970. Vid slutet av 1970 låg antalet lediga platser också klart under vad som noterades vid motsvarande lidpunkt ell år tidigare. Denna minskning i efterfrågan har forlsall under 1971.

Även om arbetslösheten totalt sett var mindre omfattande under 1970 än under närmast föregående år inträffade en ökning av långtidsarbetslösheten bland äldre arbetare. Till stor del torde den ha sin grund i att de varslade driftsinskränkningarna och förelagsnedläggningarna fick en nära nog fördubblad omfattning.

De ökade svårigheterna för äldre och handikappad arbetskraft återspeglas i en forlsall stark uppgång av olika former av skyddad sysselsättning. Däremot kunde omfattningen av de aUmänna beredskapsarbetena bringas ned, inte minst som en följd av den förbättrade regionala balansen vilken även fick till följd atl flyttningarna minskade. Arbetsmarknadsutbildningens snabba expansion fortsatte och torde ha haft betydelse inte minst för den ökade kvinnliga förvärvsverksamheten.

Prop. 1971:115 g

Löneglidningen ökade kraftigt under 1970. Inom industrin beräknas löneökningarna utöver de avtalsenliga höjningarna till något över 7 %. För samtliga sysselsatta kan timförtjänstökningen totalt beräknas lill ca 9%.

Med beaktande av sysselsättningsökningen och prisstegringen med 6,3 % innebar delta en ökning av de realt disponibla inkomsterna med drygt 2,5 %. Som tidigare nämnts ökade den privata konsumtionen med 2,7 %. Sparkvoten förefaller ha hålUls oförändrad.

Under andra halvåret skedde en påtaglig förbättring av bytesbalansen vilket också var elt av de väsentliga målen för den ekonomiska politiken. Den dämpade inhemska efterfrågan skapade utrymme för en ökning av exportvolymen med 10 % under 1970. Uppgången var i stor utsträckning koncentrerad lUl verksladsprodukler medan däremot råvaruexporten uppvisade en svag utveckling.

Varuexporten visade en accelererad ökningstakt under loppet av 1970 jämfört med årel innan, medan för Importen en klar avmattning inträdde under andra halvåret lill följd av det omslag som skedde vid halvårsskiftet I fråga om lageruppbyggnaden. Totalt Ökade importvolymen med 9,5 % under 1970. Handelsbalans och bytesbalans kunde därför successivt förbättras.

Den myckel anmärkningsvärda stegring av den inlernalionella prisnivån som ägde rum under 1970 återverkade I hög grad på de svenska export- och importpriserna, vilka ökade med ca 8,5 %. Del är den kraftigaste stegringen under ett enda år sedan Koreakrisen. Självfallet kunde denna utveckling inte heller undgå atl påverka de interna priserna, vilka dock ej steg i fullt samma takt.

För utrikeshandelns del innebar detla en värdemässig ökning av exporten med 19,3 % och importen med 18,5 %. Sammanlaget ledde detta till ell underskoll i handelsbalansen med ca 1 000 milj. kr. Styrkan av den förbättring av handelsbalansen som inträffade under senare delen av året framgår klarast genom en uppdelning av handelsbalansens saldo för första resp. andra halvåret. Underskottet med drygt 1 500 milj. kr. under första halvåret förbyltes i elt överskoll på drygt 500 milj. kr. under andra halvåret.

Tjänste- och transfereringsbalanserna visar elt underskott för 1970 med nära 650 milj. kr., vilket är en betydande ökning i förhållande lill 1969. Detla kan nästan helt föras tillbaka på ökningen av underskottet i fråga om de transaktioner som redovisas under turistnettol. Sammantaget med handelsbalansen innebär det atl bytesbalansen försämrades med uppemot 650 milj. kr. i förhåUande lill 1969.

Kapilalbalansen visade en positiv utveckling under 1970. Flera faktorer medverkade härtill. Nettoresultatet av värdepapperstransaktionerna med utlandet påverkades av bl. a. svenska obligationsemissioner i utlandet på drygt 330 milj. kr. Övrig privat långfristig nyupplåning ökade

Prop. 1971:115

Tabell 2. Betalningsbalans 1968—1970

(Milj. kr.)

	1968	1969	1970
Handelsbalans	- 884	-    894	- 1006
Tjänslebalans inkl. trans-
fereringar m.m.	328	-    109	-    635
Bytesbalans	- 556	- 1003	- 1641
Kapitalbalans	586	-    398	1 140
Restpost	-   57	-    452	895
Valutareservens förändring	-   27	- 1853	394

med drygt 400 milj. kr. Merparten av denna ökning avsåg finansiering av direkta Investeringar i ullandel. I positiv riktning har också verkat förändringar av varvens exportkrediter och imporlkredllerna för vissa större kapitalvaror.

Utvecklingen av kapilalbalansen samt restpostens omslag från underskoll till ell betydande överskott innebar, trots del ökade underskottet i bytesbalansen, en ökning av valutareserven med närmare 400 milj. kr. under 1970. Härav utgjorde tilldelningen av de särskilda dragningsrätterna inemot 200 milj. kr.

Konjunkturer och ekonomisk politik 1971

I finansplanen redovisade jag all en utgångspunkt för den ekonomiska politiken är den jämvlklsrubbning i den svenska ekonomin som utgörs av den bristande utrikesbalansen. Atl återställa denna balans bedömdes nödvändigt för all vi framgångsrikt skall säkra vår fullsysselsältningspo-Ulik. Den ekonomiska poUllken ställdes härigenom Inför två krav, som riktade sig mol resursfördelningen I samhället. Resursinrlklningen måste förskjutas mol avsättning av en större andel varor och tjänster utomlands och lägre lillväxllakl i förbrukningen inom landet. För all säkra en gynnsam produktionsinriktning Inom den utiandskonkurrerande industrin måste en hög investeringsverksamhet upprätthållas. Vidare underströk jag all det är nödvändigt atl takten i pris- och kostnadsstegringama pressas ned. Hänsynen till utrikesbalansen och omsorgen om pris-och kostnadsutvecklingen dikterade således den restriktiva grundtonen i den ekonomiska politiken 1971.

I fråga om konjunkturutvecklingen pekade jag I finansplanen på att kulmen i de senaste årens högkonjunktur passerats, och att vi gått in i etl lugnare konjunklurförlopp. Tillväxten i den svenska ekonomin väntades 1971 bli något lägre än I fjol. Vad den internationella konjunkturbilden beträffar, framhöll jag alt del fanns vissa tendenser till en svagare till-

Prop. 1971:115 10

växltakt för Västeuropas del. Produktlon och handel förutsågs fortsätta alt öka snabbt, även om lillväxllaklen väntades bli lägre än i fjol.

Som framgått av den redogörelse jag lämnat i det föregående skiljer sig den bedömning som nu kan göras av den internationella konjunkturutvecklingen inle på något avgörande sätt från den som redovisades i finansplanen. I Förenta staterna har den expansiva ekonomiska politiken medverkat lill ell begynnande konjunkturuppsving. Den västeuropeiska konjunkturen karakteriseras av vissa avmallningslendenser, som dock bedöms bli av förhållandevis kortvarig natur. Osäkerheten knyter sig främst lill styrkan och varaktigheten av uppbromsningen i Västtyskland.

Utvecklingen inom Sveriges ekonomi under den hillills förflutna delen av 1971 har I huvudsak motsvarat de bedömningar som lades fram i årets finansplan. Även om utvecklingen inrymmer vissa osäkerhetsmoment, Innebär de bedömningar som nu kan göras beträffande tillväxten under årel av produktion, investeringar och konsumtion liksom av utrikeshandelns utveckling dock inle några genomgripande förändringar i förhållande till de preliminära kalkylerna.

En viktig uppgift för den ekonomiska poUliken är atl hålla den totala efterfrågan i den svenska ekonomin på en sådan nivå, all — med uppfyllandet av kravet på full sysselsättning — den nödvändiga förbättringen av utrikesbalansen fortsätter och pris- och kostnadsutvecklingen stabiliseras. Under 1970 tenderade, som jag tidigare anmärkt, efterfrågetrycket att bli aUlför högt uppdrivet med bl. a. en kraftig löneglidning och en stark prisuppgång som följd. De olika ekonomisk-politiska medel som i delta läge tillgreps, har medverkat till alt efterfrågeöverskottet har reducerats och att en förbättrad samhällsekonomisk balans har uppnåtts. Flera resultat av denna politik kan nu avläsas. Priserna har stabiliserats, utrikeshandeln har planenligt förbättrats och ett tillskott har skell till valutareserven.

Utvecklingen inom ekonomin den närmasie tiden inrymmer, som jag nyss antytt, vissa osäkerhetsmoment. En oväntat kraftig dämpning av den inhemska efterfrågan har kunnat registreras under årets första månader. Denna kan dock otvivelaktigt sällas i samband med vissa tillfälliga faktorer. Av särskild betydelse lorde sålunda den utdragna avtalsrörelsen och konflikten på tjänstemannaområdet ha varit. Dessa omständigheter har sannolikt inle endast inverkat dämpande på den privata konsumtionen utan också på förelagens investeringsbenägenhet. Den privata konsumtionen under första delen av 1971 har också påverkals av höjningen av mervärdeskatten från årsskiftet, och den köprush som, ehuru begränsad, ägde rum mot slutet av 1970. Ett annat förhållande som inverkat i efterfrågedämpande riktning har varit den nedgång i lagerinvesteringama som tog sin början redan under andra halvåret 1970 och som fortsatt i år.

Prop. 1971:115 11

För den samhällsekonomiska balansen spelar lägel på arbetsmarknaden en viktig roll. Den restriktiva ekonomiska politiken har i hög grad påverkal utvecklingen på arbetsmarknaden. Tidigare efterfrågeöverskott och arbetskraftsbrist har kraftigt reducerats. Del höga efterfrågetrycket mattades sålunda successivt av, vilket ledde lill elt relativt balanserat läge på arbetsmarknaden under senare delen av 1970. Minskningen i arbelskraflsefterfrågan tilltog emellertid under första kvartalet 1971. Från mars lill april skedde däremot en förhållandevis stark uppgång av efterfrågan.

Under första delen av 1971 skedde också en relativt betydande uppgång av arbetslösheten. Antalet arbetslösa uppgick sålunda i april 1971 lill drygt 64 000, vilket var nästan 25 000 fler än samma månad året före. En forlsall svag efterfrågan på arbetskraft på vissa delar av arbetsmarknaden under den närmasie tiden ler sig sannolik, även med beaktande av en normal säsongmässig uppgång. Vissa sysselsättningsstödjande åtgärder har därför aktuaUserats. En balanserad utveclding förutsätter atl den ekonomiska politiken aktivt underlättar och stöder anpassningen av efterfrågan och resurser lill varandra.

Avgörande för den ekonomiska politikens utformning på kort sikt blir de bedömningar som nu kan göras av den ekonomiska UtveckUngen under andra halvåret 1971. Den svenska exporten lorde kunna hävda sig väl, och en fortsall kraftig exportökning synes IroUg under andra halvåret. Om ell omslag i den västeuropeiska lagerkonjunkluren kommer llll slånd i höst, bör exporten kunna bU en än expansivare faktor i den svenska ekonomin.

Även vissa inhemska faktorer lalar för att efterfrågan kan växa snabbare under andra halvåret 1971, och all produklionsulrymmel därmed kan bli bättre utnyttjat. En allmän efterfrågestimulans lorde erhållas när avtalsrörelsen avslutas, och de högre lönerna kan börja betalas ut. Den privata konsumtionen kan därför beräknas öka något i volym mellan halvåren. Avskaffandet av den tillfälliga invesleringsavglften kommer självfallet all påverka kommunernas och handelns investeringar.

Etl centralt mål för den ekonomiska politiken måste vara alt bevara den samhällsekonomiska balans som uppnåtts. Detta understryks av atl vårt beroende av omvärlden och vår valulaslluation inle tillåter atl vi kommer i olakt med den internationella konjunkturutvecklingen. Den sysselsältningsfrämjande poUllken måste därför vara selektiv och avse åtgärder med relativt begränsad varaktighet. Jag återkommer lill dessa åtgärder i del följande.

En osäkerhetsfaktor vid den i finansplanen redovisade beräkningen av efterfrågetillväxten och prisutvecklingen under 1971 gällde utfallet av årets avtalsrörelse. Denna ovisshet föreligger alltjämt. Till grund för bedömningen i finansplanen låg alt en tillväxt av inkomsterna med 9 %

Prop. 1971:115 12

borde vara förenlig med en samhällsekonomiskt balanserad utveckling. Jag har inle funnit anledning frångå denna bedömning, ulan uppskattar alltfort ökningen av lönesumman 1971 lill 9 %.

Som jag tidigare pekat på, återspeglas den förbättrade balansen i samhällsekonomin i en påtaglig uppbromsning av konsumentprisernas stegringstakt. Med undantag för den av mervärdeskattens samt vissa andra direkta skallers höjning förorsakade prisstegringen, har konsumentprisindex i huvudsak varit oförändrat sedan del allmänna prisstoppets införande i oktober 1970. Enligl nu föreliggande prognoser beräknas prisstegringen — under förutsättning av att löneutvecklingen håller sig Inom den ram jag angett — under resten av årel kunna begränsas lill omkring 3 %.

Del i krafl varande prisstoppet har genom beslut av regeringen i februari mjukals upp- Det omfattar nu endast förnödenheter och tjänster som ansetts särskilt vikliga med hänsyn llll konsumenterna. Frågan om när en fullständig avveckling av prisstoppet kan ske, kan ännu inte avgöras. Regeringen har förordnat all prisstoppet förlängs till utgången av september i år. Som jag angav i finansplanen måste förutsättningarna för en avtalsuppgörelse på arbetsmarknaden kunna överblickas innan ställning las till prisstoppets avveckling.

En huvuduppgift för den ekonomiska politiken är all skapa balans I de utrikes betalningarna. Under senare tid har tagits etl väsentiigt steg I den riktningen genom atl underskottet i handelsbalansen kraftigt reducerats och valutareserven förstärkts. Denna glädjande förbättring av vår utrikesbalans måste ses mol bakgrunden av den dämpning av den Inhemska efterfrågan, som den restriktiva kredit- och finanspolitiken syftat till. Imporlöknlngen har härigenom bromsats upp, samtidigt som kapacitets-utrymme för en vidgad export skapats.

1 den reviderade finansplanen för etl år sedan beräknade jag att underskottet i handelsbalansen under 1970 borde kunna begränsas llll drygt en halv miljard kr. Detla mål uppnåddes också med en obetydlig försening. Räknat på 12-månadersperloden per januari hade handelsbalansens underskott reducerats till omkring 450 milj. kr. Under 1970 ökade den svenska exportens andel av världshandeln, vilket är ett odiskutabelt uttryck för värt näringslivs höga konkurrenskraft.

I finansplanen förutsåg jag en fortsatt snabb förbättring av varuutbytet med utiandet 1971. Exporten beräknades sliga med 8,5 % i volym, samtidigt som uppgången av importvolymen kunde begränsas lill 4 %. Som ell resultat härav beräknades underskottet i handelsbalansen förby-tas i ett överskott och en inle oväsentlig minskning av underskottet i bytesbalansen komma lill stånd 1971. Utfallet av utrikeshandeln under årets första månader har varit ännu gynnsammare än vad dessa kalkyler implicerade. Enligt de bedömningar som nu kan göras skulle exportvolymen 1971 stiga i den takt som angavs i finansplanen, vilket innebär att

Prop. 1971:115 13

den svenska exportens marknadsandel skulle fortsätta all öka även i år, under det att uppgången av importen begränsas lill ett par procent. Överskottet i handelsbalansen för 1971 skulle därmed bli ännu något högre än det som angavs i finansplanen.

Utvecklingen av utrikeshandeln under fjolåret och innevarande år har starkt samband med utvecklingen av lagerinvesteringarna. Taklen i Importvolymens uppgång väntas sålunda 1971 bli väsentligt lägre än 1970. Eftersom della främst är en följd av omsvängningen i lagerinvesteringarna är det inle möjligt att räkna med en forlsall förbättring av utrikesbalansen av della skäl. För all på sikt åstadkomma ett varaktigt överskott i varuutbytet med andra länder, som kan finansiera det växande underskottet på tjänsteområdet för ullandslurism och u-hjälp, måste en fortsatt snabb utbyggnad ske av den utiandskonkurrerande industrins produktionskapacitet. En viktig uppgift för den ekonomiska politiken är därför att medverka till att en hög industriell investeringsverksamhet upprätthålls.

Som jag anfört i del föregående har efterfrågetrycket i den svenska ekonomin dämpats under första halvåret 1971, och en viss uppmjukning av den ekonomiska poUliken har efter hand kommit till slånd.

Sålunda har den lättnad i kreditpoliliken som aviserades i finansplanen fullföljts med särskild inriktning på industrins investeringar. För finansiering av dessa får även långfristig upplåning i utlandet ske. Till följd av det inhemska efterfrågeläget saml ränteutvecklingen i utlandet kunde diskontot i Sverige I två omgångar sänkas från 7 till 6 %. Långtidsräntan, dvs. främst räntan på obligationslån, är alltjämt låg i Sverige såväl internationelll sett som jämfört med utlånlngsränlorna i det svenska banksystemet, varför den bibehölls på oförändrad nivå vid diskontosänkningen.

Bland de åtgärder som vIdlagUs i syfte att främja sysselsättningen kan nämnas all beslut om fördelning av praktiskt taget hela del garanterade bostadsbyggnadsprogrammet för 1971 har fattals redan under våren. Detla möjliggör en tidig igångsättning och en ökad sysselsätlnlngsvolym på byggarbetsmarknaden.

ArbetsmarknadspoUtiken har vidare intensifierats. Omskolnings- och utbildningsverksamheten har kraftigt vidgats, och ell ökat anlal beredskapsarbeten har påbörjats. För all kunna stödja företag med akuta sys-selsällnlngssvårlgheler har arbetsmarknadsmyndigheterna bemyndigats all ge bidrag llll kommunala slödbeslällningar till förelag Inom industrin.

Jag vill i detta sammanhang även erinra om del särskilda invesleringsavdrag om 10 % som införts för alt stimulera företagen alt öka sina investeringar i maskiner och inventarier under 1971.

I takt med atl efterfrågetrycket har lättats har befrielse i inle oväsent-

Prop. 1971:115 14

lig omfattning kunnat ges från den 25-procenliga invesleringsavglften, som gällt sedan våren 1970 på mindre angelägna byggnadsarbeten i områden utanför stödområdet. Dispens från avgiften har sålunda getts för etl anlal större kommunala Investeringar och Investeringar inom handeln för sammanlagt omkring 1 miljard kr. Dispens har också getts för etl storl anlal s. k. småarbelen.

Enligt beslut av 1970 års riksdag skall investeringsavgiften utgå för byggnadsarbeten som igångsätts fram lill utgången av juli månad 1971. Arbetskraflslägel möjliggör dock atl avgiften kan upphöra tidigare, och jag kommer i det följande atl föreslå att den upphör redan med utgången av maj månad 1971. Fram till dess beslut faltals av riksdagen kommer regeringen alt bevilja dispenser i erforderlig omfattning.

Även efler det all investerlngsavgiflen slopats, kommer behov all finnas all reglera del icke prioriterade byggandet. Della kommer alt ske efler den ordning som hittills tillämpats, innebärande all Igångsällningstill-stånd för objekt som kostar 3 milj. kr. eller mera, meddelas av regeringen, medan tillstånd för övriga objekt lämnas av arbetsmarknadsmyndigheterna. Tillsammans med den ramreglering, som gäller för vissa delar av del icke prioriterade byggandet, utgör detla system etl effektivt instrument för en anpassning av byggnadsverksamheten till situationen på arbetsmarknaden och kapitalmarknaden. Undersökningar pågår f. n. om en utvidgning av systemet med ramreglering bör tiUämpas. En huvudprincip för den fortsalla investeringspolitiken måste vara all iaktta fortsall återhållsamhet främst i storstadsregionerna.

Sammanfattningsvis vill jag ånyo peka på alt utvecklingen inom ekonomin och på arbetsmarknaden Inrymmer vissa osäkerhetsmoment. Kravet att säkra sysselsättningen kommer alt fordra skärpt uppmärksamhet. Beredskapen förstärks därför så alt de ytterligare åtgärder som kan visa sig nödvändiga snabbt skall kunna sättas In. Mot bakgrund av utsikterna inför andra halvåret 1971 och början av 1972 är enligt min bedömning en generell efterfrågeexpansion varken påkallad eller tiUrådlig. Den ekonomiska politiken bör i detla läge i stället arbeta med selekliva medel. Den förstärkning av arbetsmarknadspolitiken som redan vidtagits kan vid behov föras vidare. Inom den offentiiga sektorn kan vidare angelägna investeringsobjekt aktiveras, framför allt investeringar för atl främja den industriella verksamheten.

Budgetpolitiken

Budgelutvecklingen under innevarande och nästa budgetår kännetecknas av all statens utgifter ökar i långsammare takt än Inkomsterna. Den bild av en gradvis finanspolitisk åtstramning som tecknades i årets finansplan kvarstår. Som framgår av tabell 3 har dock en förskjutning ägt

Prop. 1971:115

15

Tabell 3. Totalbudgeten 1969/70—1971/72. Milj. kr.

	1969/70	1970/71		1971/72
		Stv.-prop. 1971	Ny beräkning	Stv.-prop. 1971	Ny beräkning
Inkoraster Utgifter	40 404 44 221	46 751 48 009	46 287 48 413	51 519 51725	52 260 52 148
Budgetsaido	- 3 817	-  1258	- 2126	-206	+ 112

Anm. De kalkyler som ligger till grund för uppgifterna i tabellen innefattar inte lönehöjningar för de statsanställda. För atl belysa storleksordningen av de utgifts-förändringar som kan komma att äga rum, kan nämnas att det förslag till totalram för löneförbättringar m. m. som medlingskommissionen lade fram den 13 april 1971 skulle medföra ett budgetunderskott budgetåret 1970/71 på 2,6 miljarder kr. och budgetåret 1971/72 på 1,2 miljarder kr.

rum såtillvida som underskottet för budgetåret 1970/71 blir större än tidigare beräknat samtidigt som underskottet 1971/72 rent formellt förändras till ell mindre överskoll. Tolalbudgelens underskoll, som budgetåret 1969/70 var 3,8 miljarder kr., reduceras enligl de nya beräkningarna till ca 2,1 miljarder kr. för innevarande budgetår. För budgetåret 1971/72 skulle tolalbudgelen enligl de kalkyler som nu kan göras komma atl visa ell formeUt överskott på etl hundratal milj. kr. I dessa kalkyler har emellertid inle några belopp för höjda löner till de statsanställda kunnat tas In och inle heller regelmässigt tUlkommande utgifter på tlll-läggsslal. Budgelutvecklingen under nästa budgetår är således fortfarande svår atl överblicka med säkerhet, främst på grund av ovissheten om utfallet av löneförhandlingarna.

EnUgl de kalkyler som nu föreligger skulle budgetunderskottet under innevarande budgetår bli ca 850 milj. kr. större än beräknat i finansplanen. Denna förändring beror på atl inkomsterna nu kan antas bli ca 450 milj. kr. lägre än som tidigare beräknats samtidigt som ulgiflerna stiger med ca 400 milj. kr. mer än vad kalkylerna i finansplanen lydde på. Den nya saidoberäkningen för budgetåret 1971/72 Innebär all del tidigare beräknade underskottet på ca 200 milj. kr. skulle förändras lUl ell formellt överskoll på ca 100 milj. kr. Statens inkomster ökar enUgl dessa beräkningar med drygt 700 milj. kr. mer än som tidigare beräknats medan utgifterna, bortsett från lönehöjningar till de statsanställda och nya utgifler på tiUäggsstat, skulle sliga med mer än 400 mUj. kr. utöver den ökning som förutsågs i finansplanen.

Beräkningen av statens inkomster grundas på bl. a. antagandet atl lönesumman ökar med 9 % i år och 7 % nästa år. Alt statsinkomsterna innevarande budgetår stiger långsammare än tidigare beräknat beror i stor utsträckning på alt avtal om höjda löner inte kunnat träffas inom sådan lid all skalteuppbörden under budgetåret kommer all påverkas. För att hinna påverka skalteuppbörden senast under budgetårets sista uppbörds-

Prop. 1971:115 16

termin, dvs. i maj, måste nämligen utbetalningarna av de höjda lönerna ha skett senast i april. I den nya inkomstberäkningen har som en konsekvens av della förhållande ell relativt betydande belopp flyttats över från budgetåret 1970/71 lUl budgetåret 1971/72. Härtill kommer atl inleveranserna från de affärsdrivande verken under innevarande budgetår nu beräknas bli inle obetydligt mindre än vad som förutsattes i finansplanen. Vad avser budgetåret 1971/72 har vissa uppräkningar gjorts av inkomsterna av mervärdeskall och inkomstskatt.

De ytterligare ökningar av slalsulgiflerna som de nya kalkylerna innebär för såväl innevarande som nästa budgetår förklaras i allt väsentligt av all utgifterna för folkpensioner stiger mer än beräknat lill följd av en höjning av basbeloppet. Härtill kommer ell förutsatt lokaliseringspolitiskt motiverat tillskott av medel till NJA:s investeringsprogram samt vissa andra utgifter för vilka begärts medel på lilläggsslat eller i särpropositioner llll vårriksdagen.

Sammanfattningsvis innebär de nya kalkylerna atl budgetunderskottet före löneökningar för de statsanställda minskar med 1,7 miljarder kr. från förra till innevarande budgetår. För nästa budgetår är kalkylerna främst på grund av osäkerheten om utgången av löneförhandlingarna ytterst osäkra, men utvecklingen mol en ytterligare reduktion av budgetunderskottet lorde vara säkerställd. Ell uttryck för finanspolitikens inriktning är utvecklingen av statens finansiella sparande, som motsvarar budgetsaldot beräknat med bortseende från finansiella transaktioner av typen utlåning. Statens finansiella sparande var under budgetåret 1969/ 70 ca en halv miljard kr. och stiger innevarande budgetår till inemot 2,5 miljarder kr. För nästa budgetår förutses en ytterligare stegring. Som jag framhöll i finansplanen är elt huvudsyfte med den restriktiva finanspolitiken all genom en begränsning av statens efterfrågan på reala resurser skapa utrymme för en forlsall uppgång i Industrins investeringar och möjliggöra lättnader i kreditpoliliken.

Försörjningsbalans och bytesbalans

Den bild som tecknades I finansplanen av den ekonomiska utvecklingen under 1971 stämmer alltjämt i sina huvuddrag. Den relativt låga ökningen av bruttonationalprodukten saramanhänger med den svaga efterfrågeutvecklingen under första halvåret 1971, som jag tidigare berört. För andra halvåret finns del anledning alt räkna med en något snabbare tillväxt i ekonomin.

Den Inhemska efterfrågan väntas totalt stiga med 1 %, vilket är knappt 4 procentenheter mindre än 1970. Nedgången beror främst på all den exceptionella lagerkonjunktur som kännetecknade fjolåret mattas väsentiigt. Lageruppbyggnaden kommer sålunda all bli ca 2 550 milj. kr.

Prop. 1971:115

Tabell 4. Försörjningsbalans för 1970—1971

17

	Procentuell	1970	Förändring 1970—1971
	volymför-	Milj. kr.
	ändring		Milj. kr. i	Procentuell
	1969—1970		1970 års priser	volymförändring
Tillgäng:
Bruttonationalprodukt	4,8	161 500	4100	2.5
Import	9,5	36 200	900	2,5
Summa liUgäng	5,8	197 700	5 000	2,5
Användning:
Bruttoinvestering	1,0	36 200	1250	3,5
näringsUv	2,2	14 800	1200	8
därav: industrin	5,9	6 900	600	9
statliga myndigheter
och aflfärsverk	3,1	4 500	50	1
kommuner	0,9	8 500	300	3,5
bostäder	-2,4	8 400	-    300	-4
Lagerförändring		4 600	- 2 550	.
Privat konsumtion	2,1	84 500	2 100	2,5
OflFentiig konsumtion	5,8	37 300	1 500	4
Tjänslenetlo		0	-    100
Export	loio	35 100	2 800	8'
Summa användning	5,8	197 700	5 000	2,5

mindre än under 1970. Den slutliga inhemska efterfrågan, dvs. efterfrågan bortsett från lagerförändringar, beräknas däremot sliga något snabbare än i fjol eUer med drygt 3 %.

De fasta investeringarna ökar med ca 3,5 %. Del mest expansiva elementet utgörs av industrins investeringar. Med hänsyn till såväl det extra invesleringsavdraget som ökade finansieringsmöjligheter räknade jag i finansplanen med atl induslriinvesleringama skulle kunna sliga med 12 % i år. På grundval av den senast gjorda investeringsenkäten finns det dock anledning alt nedjustera denna siffra till ca 9 %.

Handelns investeringar väntas i volym minska med ca 5 % lill följd av den låga Igångsättningen andra halvåret 1970. Sammantaget ökar näringslivets investeringar med ca 8 %. De statliga investeringarna förutses öka med ca 1 %. Även för de kommunala investeringarna förutses en relativt begränsad uppgång som dock är något större än föregående år då kommunernas ansträngda finansieUa läge medverkade lill alt investeringarna blev praktiskt tagel oförändrade.

Bostadsinvesteringarna minskar volymmässigt med ca A %. Beräkningen baseras på en igångsättning av ungefär samma omfallning som i fjol, dvs. ca 100 000 nya lägenheter.

Den privata konsumtionens ökning har prognoserats till ca 2,5 %. För första halvåret förutses i del närmaste oförändrad konsumlionsnivå, under del att en ökning är sannolik under andra halvåret. Utvecklingen under året betingas i första hand av den utdragna avtalsrörelsen. Prognosen

2    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115

Prop. 1971:115 18

Tabell 5. Bytesbalansen 1969—1971

(Milj. kr., löpande priser)

		1969		1970	1971 (prognos)
Export		29 459		35 141	39 325
Import	—	30 571	—	36 239	- 38 575
Korrigering av
handelsstatistiken	4-	218	-1-	92	-f      100
Handelsbalans	-	894	-	1006	-f-      850
Sjöfartsnetlo		1 963		2 000	2 200
Turistnetto	_	1229	—	1 748	-   2 000
Övriga tiänster.
netto	—	677	—	716	-      825
Transfereringar	—	966	—	971	-   1 300
Korrigeringspost	-f-	800	+	800	-f      800
Bytesbalans	-	1003	-	1641	-      275

bygger på en viss fortsatt minskning av sparkvoten. Konsumentprisindex väntas sliga med ca 6,5 % under loppet av 1971. Härav svarar den i samband med skaltereformen beslutade ökningen av mervärdeskatten för 3 a 3,5 %.

Den offentliga konsumtionen stiger med ca 4 %. Den kommunala konsumtionen fortsätter atl öka snabbare än den statliga.

Exporten väntas stiga med 8 % vilket är något mindre än 1970. Nedgången hänger delvis samman med en eflerfrågeförsvagning i utlandet framför allt beträffande massa och papper. 1 samband med alt de stora lagren i avnämarländerna av dessa produkter avvecklas är dock en successiv återhämtning trolig. Exporten av verksladsprodukler ökade med inle mindre än 21 % under 1970 och en relativt kraftig tUlväxt (12,5 %) förväntas också under 1971. Även för järn och stål samt malm förutses en påtaglig volymökning. För malmens del väntas de svenska andelarna av avnämarländernas import återgå llll normal nivå efler nedgången i samband med produklionssloppel vid LKAB.

Vid bedömningen av exportulsiklerna bör beaktas all den inhemska efterfrågan förutses öka relativt långsamt vilket ökar såväl företagens exporlanslrängningar som kapaciteten för leveranser lill utlandet.

Importen väntas öka med ca 2,5 %. Denna ovanligt låga siffra förklaras i första hand av nedgången i lagerinvesteringarna, vilka lill stor del beslår av import, och av alt den relativt dämpade produktionsökningen medför all importen av insatsvaror slagnerar. Även för konsumtionsvaror blir importökningen låg på grund av en beräknad fortsatt nedgång i personbilsimporten. Däremot medför den väl hävdade efterfrågan på maskininvesteringar forlsall kraftig ökning för importen av investeringsvaror.

Importprisema väntas, lill följd av bl. a. ökade priser på olja, sliga

Prop. 1971:115 19

med närmare 4 %. Eftersom exportpriserna prognoseras öka med ca 3,5 % försämras således bytesförhållandet något.

Sjöfartsnettot beräknas växa tUl ca 2 200 milj. kr. Förbättringen sammanhänger med att många fraktkontrakt ingångna under hösten 1970 får full genomslagskrafl först i år.

Turistutgifterna steg osedvanligt kraftigt under 1970 och turistnellot försämrades med ca 500 milj. kr. Delvis lorde delta bero på ökade överföringar från utländska arbetare i Sverige, vUka i statistiken oegenlligt registreras som lurislvaluta. Detla bestyrks av all neltoinvandringen steg kraftigt under sista kvartalet 1969 och under 1970. För 1971 har anlagils en ökning av turislnetlol som närmare anknyter till den långsiktiga trenden. Transfereringarnas uppgång avspeglar det ökade u-landsbislåndel och ökade räntekostnader i samband med större upplåning utomlands.

Totalt förbättras bytesbalansen kraftigt innevarande år från ell underskott på ca 1 640 milj. kr. till ett underskott på ca 275 milj. kr. Förbättringen ligger helt på handelsbalansen, för vilken beräknats elt kraftigt omslag i positiv riktning. Som tidigare anförts sammanhänger denna utveckling med omsvängningen i lagerinvesteringama och kan därför inle uppfattas som en mera varaktig förbättring av utrikeshandeln.

De ekonomiska perspektiven på längre sikt

Långtidsbudgeten

Som ell led i den statliga planeringsverksamheten utarbetas årUgen en långtidsbudget. Den baseras på uppgifter från myndigheterna och utformas slutligt i finansdepartementet efler samråd med fackdeparlemenlen. Ärels långtidsbudget (bilaga 2) utgår från budgetåret 1971/72 och omfattar budgelutvecklingen under de därpå följande fyra budgetåren.

Syftet med långtidsbudgeten är att ange konsekvenserna för den statliga budgelutvecklingen av de beslut slatsmaklerna redan fattat och de åtaganden som gjorts. Den är på så sätt en viktig del av beslutsunderlaget för budgetplaneringen. UtgifIsberäkningarna avser de resurser som krävs för all genomföra redan fattade beslut. Härav följer atl långtidsbudgeten inle är någon plan för budgetpolitiken och inle heller någon prognos för budgelutvecklingen.

Med de utgångspunkter som valls för långtidsbudgetens ulgiftsberäk-nlngar är del naturligt all dessa inle är direkt jämförbara med utgiflsutvecklingen under tidigare budgetår. Statsutgifternas förändringar under den förflutna jämförelseperioden återspeglar en betydande reformverksamhet med ökade utgifter som följd, medan långtidsbudgetens kalkyler endasl anger effekterna av de beslut som redan faltals av statsmakterna. Den ulglflsulveckling som faktiskt kommer till slånd avviker

2t    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115

Prop. 1971:115 20

Tabell 6. Statsutgiftema budgetåret 1972/73 enligt långtidsbudgeten (Milj. kr., avrundade belopp)

	Anslag 1971/72	Förändring till 1972/73 Milj. kr.	%
UtbUdning och forskning Folkpensioner ra. m. Skattebidrag lill kommuner Utvecklingsbistånd m. m. Övrigt Summa (fasta priser)	9 350 9 350 1890 1060 30 500 52150	-f    410 -h    540 4-    630 +    260 -1-    400 -H2 240	-f 4,4 -f   5,3 -1-33,4 -t- 24,9 +   1.9 +   4,3

Beräknade eSekter av

löne- och prishöjningar — -t-2 720

Summa (löpande priser) 52150 -|-4 960 -|-   9,5

därför normall från långtidsbudgeternas beräkningar, såväl inom olika delområden som totalt sett. Särskilt för de sista åren i perioden understiger långtidsbudgeternas utgiftsberäkningar regelmässigt den faktiska utvecklingen.

Enligl kalkylerna i årets långtidsbudget skulle de totala statsutgifterna under perioden 1971/72—1975/76 öka med 6,5 % per år i löpande priser och med 3,2 % per år i fasta priser. Mol bakgrund av vad jag nyss anfört är del naturligt alt dessa ökningslal är lägre än de som noterats för den senaste femårsperioden, då utgifterna steg med 10,6 % per år i löpande priser och med nära 6 % per år i fasta priser. Likväl slår det klart, all del krävs en betydande utgiftsökning under de kommande åren enbart för atl infria redan gjorda åtaganden från statsmakternas sida.

Denna slutsats gäller i särskilt hög grad för budgetåret 1972/73, det första årel i den perlod som långtidsbudgeten omfattar (tabell 6). I löpande priser beräknas utgifterna llll delta budgetår stiga med ca 5 miljarder kr. eller 9,5 %. Della är en starkare ökning än den som beräknas äga rum till budgetåren 1970/71 och 1971/72 enligl vad jag tidigare har redovisat. Ulgiflsberäknlngarna för dessa budgetår är emellerlid inle helt jämförbara. Utgifterna för de två sistnämnda budgetåren är räknade i 1970 års lönenivå medan för budgetåret 1972/73 gjorts elt schablonmässigt påslag för löneökningar lill de statsanställda. Detla påslag innefattar alltså effekten av en antagen löneutveckling under två och ett halvt år. Den slutliga fördelningen av utgiftsökningarna mellan de nu aktuella budgetåren kommer därför att bli annorlunda, något som dock inle förändrar den beräknade nivån för statsutgifterna budgetåret 1972/73.

I fasta priser och löner beräknas utgifterna stiga med drygt 2,2 miljarder kr. eller 4,3 % till budgetåret 1972/73. Ungefär 3/4 av denna upp-

Prop. 1971:115 21

gång faller på fyra utgiftsområden, där statsmakterna har gjorl kostnadskrävande åtaganden, nämligen utbUdning och forskning, folkpensioner, skattebidrag till kommuner och utvecklingsbistånd. Inom området utbildning och forskning stiger utgifterna för den högre utbUdningen och för studiebidrag m. m. särskilt snabbi. Utgifterna för folkpensioner ökar kraftigt främst till följd av dels ett ökat anlal pensionärer, dels pensionstillskott. Till kommunerna beräknas utbetalas kompensation för det inkomstbortfall som skattereformen medför. Anslagen till utvecklingshjälp ökar med 25 % enligt av statsmakterna angivna riktlinjer.

Totalsiffrorna för utgiftsutvecklingen lyder på elt betydande utgifts-tryck budgetåret 1972/73. En analys i realekonomiska termer bekräftar denna bild. Statens och den statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på varor och tjänster för konsumtion och investering beräknas sålunda öka med 3,4 % till della budgetår. Della bör ses mot bakgrund av långtidsutredningens beräkningar enhgt vilka utrymmet för den totala inhemska resursförbrukningen i samhäUsekonomin skulle växa med knappt 3 % per år under perioden 1970—1973. Redan för alt infria gjorda åtaganden för den statliga och statsunderstödda verksamheten krävs alltså en ökning av det reala resursutrymmel som är större än den som andra sektorer inom ekonomin kan komma i åtnjutande av.

För de senare åren i den period som långtidsbudgeten avser dämpas takten i tiUväxten av statens och den statsunderstödda verksamhetens efterfrågan på resurser. Detta är naturligt med tanke på riktUnjerna för beräkningarna. Under hela perioden beräknas dock efterfrågan på arbetskraft öka i en takt som klart överstiger tillväxttakten för det totala utbudet på arbetskraft. Delta iimebär att den statiiga och statsunderstödda sektorn skulle la i anspråk en växande andel av det totala tillskottet av arbetskraft.

Vid en bedömning av statsbudgetens finansiella utveckling måste även budgetens inkomstsida beaktas. Den kalkyl över statsinkomsternas utveckling som redovisas i långtidsbudgeten baseras på en antagen ökning av skatteunderlaget med 9 % för år 1971 och därefter med 7 % per år. Med dessa antaganden skulle inkomstökningen bli 7,5 % per år. Till budgetåret 1972/73 stannar dock uppgången vid endast 4,6 % eller drygt 2,4 miljarder kr. Detla innebär en kraftig avsaktning i förhållande tUl ökningen under de närmast föregående budgetåren. Denna dämpning är givetvis lUl stor del beroende på den antagna avsaktningen i skatteunderlagets tillväxt, vilken påverkar inbetalningarna av preliminärskall samtidigt som utbetalningarna av slutavräkningsmedel lUl kommunerna ökar starkt. Vidare inverkar den senaste skaltereformen så alt utbetalningarna av överskjutande skalt budgetåret 1972/73 ökar väsentligt snabbare än fyllnadsinbetalningarna och inbetalningarna av kvarstående skall.

Mol en ökning av statsutgiftema i löpande priser med 9,5 % lill bud-

Prop. 1971:115 22

getåret 1972/73 står alltså en uppgång i statsinkomsterna med 4,6 % med en finansiell försvagning av statsbudgeten som följd. En sådan försvagning kan enligt kalkylerna beräknas inträffa även om vissa tillkommande utgifter, vilka jag tidigare berört, fördelas på budgetåren 1970/71—1972/73. För de därpå följande budgetåren ökar åter takten i statsinkomsternas tillväxt och totalbudgeten förstärks successivt.

Långtidsbudgetens utgiftsberäkningar visar att de beslut som statsmakterna redan fatlat föranleder en betydande utgiftsökning lill budgetåret 1972/73. Del resursutrymme som sålunda är inlecknat av dessa åtaganden innebär en snabbare ökning av statens och den statsunderstödda verksamhetens efterfrågan på varor och tjänster än den av långtidsutredningen beräknade tillväxttakten för den totala produktionskapaciteten i ekonomin. Om denna efterfrågan skall kunna realiseras måste alltså andra sektorer begränsa sina resursanspråk. Samtidigt härmed skulle enligt kalkylerna tolalbudgelen finansiellt försvagas.

Jag har i anvisnmgarna för myndighetemas anslagsframställningar för budgetåret 1972/73 framhållit att synnerligen höga krav måste släUas på angelägenhelsgraden av nya ulgiftsanspråk som framförs. Nya utgifts-krav bör kombineras med förslag tUl begränsningar inom mindre angelägna sektorer och befintlig verksamhet måste omprövas. Ärels långtidsbudget ger anledning att ytterligare understryka dessa riktlinjer. Om utrymme skall kunna beredas för nya reformer inom angelägna områden måste pågående verksamhet omprövas och en prioritering göras mellan denna och de nya utgiftsönskemålen. En sådan omprövning och prioritering måste fortsättningsvis ingå som en integrerad del i myndigheternas planeringsarbete.

Frågan om den statliga budgetutvecklingen på längre sikt måste bedömas mot bakgrund av de långsiktiga perspektiven för samhällsekonomin i stort. Jag återkommer i det följande till de awägningsproblem som akluaUseras i det sammanhanget.

Långtidsutredningen

Långtidsutredningens syfte. De politiska stäUningslagandena sker i vårt land på grundval av en omfattande och mångförgrenad utredningsverksamhet. Till en betydande del sker denna inom statliga kommittéer, men även departement och verk har detta som en del av sina arbetsuppgifter.

Långtidsbudgeten, vilken jag behandlat i det föregående, får ses som elt led i denna utredningsverksamhet. Samma sak gäller även långlidsul-redningama. Tidigare erfarenheter av dessa har gett vid handen att de utgör ett värdefullt underlag vid bedömiungar av den ekonomiska utvecklingen på längre sikt. Genom nationalbudgeterna erhåUs visserligen elt successivt reviderat prognosmaterial på vilket den ekonomiska polili-

Prop. 1971:115 23

ken kan grundas. Kortsiktigheten i dessa beräkningar och inriktningen på de konjunktureUa problemen nödvändiggör dock att man med vissa mellanrum lar upp och behandlar den mer långsiktiga utvecklingen.

Även i etl land som hunnit till den utvecklingsnivå som vi nu har, gäller alt de ekonomiska resurserna är knappa i förhållande till våra ambitioner på samhällets olika områden. Elt centralt led i långtidsutredningarna blir därför all bedöma den framlida tillgången på produktionsresurser och atl diskutera de awägningsproblem som uppslår mellan olika resursanspråk om utvecklingen framöver skall uppfylla kraven på intern och extern balans. En grundläggande förutsättning för all samhällsutvecklingen skall leda tUl ökat välstånd är nämligen atl vi undviker balansrubbningar och håller efterfrågan på resurser inom de ramar som bestäms av resurstillväxten.

Långtidsutredningarna bygger på nalionalräkenskapssyslemet, där bruttonationalprodukten (BNP) utgör ett centralt begrepp. I detla ligger den styrkan all det är hela ekonomin som belyses. Det vanliga är annars alt utredningar endast har till uppgift att behandla sin bestämda och avgränsade del av samhällslivet. Vissa av de remissinstanser som uttalat sig om långtidsutredningen har velat ifrågasätta de beräkningstekniska grunderna för utredningens awägningsdiskussioner. Man borde enligt dessa ersätta BNP-kalkylerna med andra mera socialt orienterade mått på den långsikliga välfärdsutvecklingen. Del är naturligtvis rikligt atl BNP-beräkningarna är ofullständiga och inle helt exakta saml vidare endast avspeglar en del av välståndsutvecklingen. Med kommer t. ex. inle väsenlliga delar av vad man brukar kalla de kvalitativa sidorna av utvecklingen. Jag erinrar här om vad både 1970 års utredning och tidigare långtidsutredningar anfört i fråga om BNP-mållets begränsningar.

Dessa förhåUanden får emellertid inle las till intäkt för att den ekonomiska politiken kan föras oberoende av de restriktioner som gäller för resursförbrukningen. Även om de varor och tjänster som BNP-måtlel omfattar endasl utgör en del av det totala välståndet, måste dock den ekonomiska politiken föras så all resurseflerfrågan inte överstiger vad som finns tillgängligt i fråga om arbetskraft och produktionsmöjligheter. Om man i den ekonomiska politiken bortsåg från dessa restriktioner, skulle de sociala och fördelningspoliliska strävandena äventyras.

BNP har inle utgetts för att vara en mätare av den totala välfärden och jag vill hävda alt begreppet inle uppfattats så vid utformningen av den ekonomiska politiken och vid andra poUtiska beslut. Vid dessa sker den slutliga värderingen och avvägningen mellan olika aspekter av samhällsutvecklingen inte enbart på grundval av rent ekonomiska kalkyler utan även överväganden av en vidare välfärdspolilisk arl spelar en myckel framträdande roll. Del räcker atl i sammanhanget peka på utformningen av skattepolitiken, arbetsmarknads- och regionalpolitiken saml hela sjukvårds- och socialpolitiken.

Prop. 1971:115 24

I de utredningar som föregår statsmakternas slällningslaganden belyses redan nu i ökande omfattning från skilda utgångspunkter olika sidor av vad som förknippas med välfärd. Inle sällan konkretiseras i dessa sammanhang välfärdsaspekterna i form av siffermässiga tal som exempelvis arbetslöshetsprocent, boendenormer, mått på servicestandard, utbildningsnivå, kullurutbud etc. Man erhåller vad som med etl nytt ord kallas sociala indikatorer.

Del är naturligtvis inle möjligt att registrera alla tillvarons kvalitativa aspekter. Många av dem kan inle göras till föremål för några rimliga kvantifieringar. I de fall då uppskattningar kan göras måste kalkylerna för alt bli användbara vid de politiska besluten utarbetas i nära anslutning lill reformpolitiken.

Den senaste långtidsutredningen har redovisat sitt material i en huvudrapport (SOU 1970: 71) och en rad bilagor. Utredningen har varit föremål för en omfattande remissbehandling och en livlig offentlig debatt. I bilaga 3 redovisas huvudresullalen av långtidsutredningens arbete och i samband därmed redogörs även i stort för remissinstansernas bedömning.

Jag kommer i del följande all i anslulning lill della material beröra vissa problem och utvecklingslinjer i den svenska ekonomin.

Arbetskraften. När del gäller all bedöma vår framlida produktionskapacitet är tillgången på arbetskraft av grundläggande betydelse. Arbels-kraftsfrågorna får emellertid inte enbart ses i samband med den ekonomiska tillväxten utan måste även betraktas ur den vidare aspekt som kommer till uttryck i samhällets successivt ökade ambitioner all bereda medborgarna en tryggad och meningsfull sysselsättning. Jag ämnar i del följande återkomma till den vidgade synen på sysselsätlningsmålet och dess samband med inkomslfördelningsfrågorna och de regionala balansproblemen.

I långtidsutredningen har antalet personer i arbetskraften beräknats öka med ca 90 000 från 1970 liU 1975 och uppgå llll 4 mUjoner personer vid periodens slut. Även för senare hälften av 1970-talet räknar man med att ökningen blir av samma storlek. Jämfört med 1960-talet innebär dessa kalkyler en något lägre takt i arbetskraftens tillväxt. Delta hänger huvudsakligen samman med all de befolkningsmässiga förändringarna blir mindre gynnsamma under 1970-lalel. Förvärvsinlensilelen väntas däremot genomsnittligt sett forlsälla all öka och ge tillskoti lill arbetskraften av ungefär sammia storlek som under den senaste 5-årsperioden. Hela nelloökningen av arbetskraften väntas fram till 1975 beslå av gifta kvinnor. Antalet män och ej gifta kvinnor i arbetskraften förutses fortsätta att minska något beroende främst på en ökad sludiefrekvens i yngre åldersgrupper men också på en viss tendens hos äldre alt lämna arbetslivet tidigare än förr.

Sedan hänsyn tagits till arbetstidsförkortning, det ökade inslaget av

Prop. 1971:115 25

deltidsarbete bland gifta kvinnor osv. beräknas arbelskraftslillgången, mätt i limmar, minska med nära 4 % 1970—1975. Genomsnittligt betyder del en minskning med 0,8 % per år, vilket i storl sett innebär en fortsättning på den utveckling som rått sedan 1960-talels mitt. Denna nedgång hänger till största delen samman med sänkningen av medelarbetstiden i samband med den arbetstidsförkortning från 42,5 till 40 limmar i veckan som enligl statsmakternas beslut skall vara genomförd senast 1973.

Innebörden av denna kalkyl är alt långtidsutredningen ställt en prognos för tillgången på arbetskraft under 19.70-lalet — fömtsatt all en rad bakomliggande förutsättningar i fråga om politik och utvecklingstendenser realiseras.

I sina yttranden lar en del remissinstanser i samband med arbetskraftskalkylerna upp frågan om de outnyttjade arbetskraftsreserverna och möjligheterna alt tillvarata dessa. Därvid ifrågasätts om det inle med hjälp av vidgade samhällsinsatser är möjligt alt reducera den dolda arbetslösheten snabbare än som förutsätts i långtidsutredningens kalkyl. Vikten av sådana åtgärder betonas med hänsyn både lill den snabbare tillväxt som därigenom skulle uppnås och lill att förvärvsarbete har ell självständigt värde som den viktigaste vägen för den enskildes självförverkligande.

Antalet personer i yrkesverksam ålder som inte ingår i arbetskraften enligt arbetskraftsundersökningarnas definition uppgår lill något mer än 1 miljon om de studerande frånräknas. Av dessa var ca 100 000 intagna för anslaltsvård eller betecknades som arbelsoförmögna. Av den resterande delen utgjorde män och ej gifta kvinnor ungefär 200 000, varav något mer än hälften var i åldern 55—64 år. Den stora gruppen utanför arbetskraften utgjordes av gifta kvinnor, vars anlal uppgick lill drygt 700 000. Det är också tUl denna grupp som diskussionen om en dold arbetslöshet främst har koncentrerats. Frågan är hur stor andel av dessa människor som önskar gå ut på arbetsmarknaden saml i vilken omfallning och hur snabbt olika hinder för att ta förvärvsarbete kan elimineras.

I långtidsutredningens prognos har man räknai med all ytterligare 130 000 gifta kvinnor, dvs. närmare 1/5 av de gifta kvinnoma utanför arbetskraften, kommer ut på arbetsmarknaden fram till 1975. Detla tillskott är något mindre än vad som noterades för andra hälften av 1960-lalet. En avsaklande ökningstakt bedöms av utredningen trolig eftersom de gifta kvinnomas yrkesverksamhelsgrad nu uppnått en sådan nivå atl en fortsatt mycket hög stegringstakt efter hand torde möta ökade svårigheter. Samhällets ålgärder har målmedvetet riktals in på att undanröja hindren för övergången till förvärvsverksamhet. Jag viU erinra om den nyligen genomförda skallereformen och de vidgade resurserna för alt tillgodose familjernas  servicebehov.  För  all förverkligas kräver  den

Prop. 1971:115 26

förutsatta ökade förvärvsverksamheten bland de gifta kvinnorna enligt långtidsutredningens bedömning kraftigt ökade samhällsinsatser. Del är enligl min mening viktigt all sådana kommer lill slånd. En fortsatt utveckling av boendemUjöns planering kan åstadkomma önskvärda lättnader för kvinnornas förvärvsarbete. Men vid sidan av att olika praktiska hinder avlägsnas fordras även all allilyderna gentemot kvinnornas förvärvsarbete förändras såväl hos kvinnorna själva och deras omgivning som hos arbetsgivarna. Glädjande framsteg i detta hänseende har gjorts, men del är av vikt alt utvecklingen går vidare.

Osäkerheten kring beräkningen av arbetskraflstillgången är stor. Någon möjlighet all på ett helt tUlfredsstäUande sätt ange storleken av de potentiella arbetskraftsresurserna bland främst gifta kvinnor föreligger inte. Del är möjligt alt antalet gifta kvinnor på den svenska arbetsmarknaden kan öka snabbare än långtidsutredningens prognos, men del är tveksamt om tillskottet fram till 1975 kan bli väsentligt större med tanke på de hinder som föreligger. Med hänsyn till jämslälldhelssynpunkler och llll del värde elt förvärvsarbete har för personlighelsutvecklingen har jag betonat angelägenheten av att dessa hinder successivt avlägsnas. I hur snabb takt detla kan ske beror på elt flertal förhållanden. De största problemen i detla hänseende torde dock hänga samman med den regionala obalansen i fråga om arbetstillfällen och arbelskraflsutbud. Till denna fråga återkommer jag i samband med samhällets regionalpolitik.

I arbetskraftsprognosen ingår ell antagande om en årlig neltoinvand-ring lill Sverige på 20 000 personer av vilka ungefär hälften utgör ett tillskott tUl arbetskraften. Antagandet motsvarar i storl sett den genomsnittliga invandringen under 1960-talet. Bland remissinstanserna har det rått delade meningar om realismen i detta antagande. I en del fall har man också ifrågasatt om inle en viss styrning av invandringen på längre sikt är nödvändig. Styrningen av nivån ■— inom breda marginaler — och en dämpning av variationerna mellan olika perioder anges lämpligen kunna ta formen av elt ökat ansvar för företagen när del gäller de kostnader som är förenade med invandringen. Ell problem i samband med invandringen är all många invandrare vid sidan av språksvårigheterna har en för svenska förhållanden bristfällig grundutbildning. Detta leder många gånger lill omplaceringssvårigheter vid arbetslöshet.

Jag vill här erinra om alt likabehandling av invandrare med övriga invånare är ett allmänt accepterat mål för den svenska invandringspolitiken. För alt detta mål skall kunna uppnås fordras stora insatser av såväl del allmänna som av arbetsgivare och fackliga organisationer.

Inför en utveckling, där samhällets kostnader för invandrarnas anpassning ökar mycket snabbt, har från skilda håll rests krav på ett större ekonomiskt ansvar från förelagens sida för invandrarnas utbildning och anpassning. Invandrarutredningen kommer inom kort alt lägga fram ett

Frop. 1971:115 27

förslag angående invandrarnas utbildning i Sverige. Vid prövningen av detta förslag kommer även finansieringen av ifrågavarande utbildning atl las upp lUl behandling.

En fortgående och omfattande strukturförändring Inom näringslivet är elt framträdande drag i vår samhällsutveckling. Denna utveckling medför betydande omställningsproblem på arbetsmarknaden. Särskilt bekymmersamma har problemen blivit för de äldre och handikappade. Frågan om all trygga deras sysselsättning har alltmer trätt i förgrunden. Tillgänglig statistik visar alt de äldre arbetstagarna i särskilt hög grad är utsatta för risk att bli arbetslösa under lång lid om de mister sina anställningar. Av de arbetslösa i åldern 55 år och däröver hade 1970 enligl arbetskraftsundersökningama inemot en tredjedel gått ulan arbete i mer än elt halvt år. De äldre dominerar gruppen långtidsarbelslösa.

Alt i statistiska redovisningar och i prognoser säkrare ange omfattningen av dessa problem kan inte så lätt göras lill följd av all gränsdragningen meUan arbetslöshet och en tidig pensionering naturiigen blir ganska flytande i dessa åldrar. Jag vill i det sammanhanget erinra om ett par olika förhållanden och tendenser. Serier över yrkesfrekvensen bland äldre visar som nämnts sjunkande tal sedan lång lid tillbaka. Detla kan sältas i samband med en fortgående minskning i företagarnas andel i arbetskraften — för företagarna inom t. ex. jordbruk och handel har fre-kvenstalen i högre åldrar legat väsentligt högre än bland anställda. En annan faktor som här spelat in är de förbättrade pensionsförhållanden som successivt skett genom utbyggd förtidspensionering, äldrestöd etc. I en annan riktning har de höjda ambitionerna och målen för sysselsättningspolitiken verkat. Den vidgade omsorgen och stödet lill äldre arbetskraft har därvid inneburit att i registreringen av arbetslöshet bland äldre ingår i dag elt stort anlal som tidigare inle skulle ha ingått i denna statistik.

Oavsett hur dessa olika tendenser skall vägas samman och värderas synes utvecklingen framdeles aktualisera fortsatt ökade insatser för den äldre arbetskraften. EnUgt långtidsutredningens bedömningar kommer strukturrationaliseringen alt fortsätta i hög takt. Samtidigt ökar antalet äldre i arbetskraften. Därav måste man dra slutsatsen alt insatserna för den äldre arbetskraften måste byggas ut, om denna skall kunna få sysselsättning i tillfredsställande utsträckning.

För att förbättra bl. a. den äldre arbetskraftens sysselsättningsläge har skilda arbetsmarknadspolitiska insatser gjorts. Dessa ålgärder är i huvudsak av dels sysselsättningsskapande, dels sysselsättningsstimulerande karaktär. Antalet arbetstagare i 50-årsåldern eller däröver som numera kontinuerligt är föremål för arbetsmarknadspolitiska ålgärder överstiger 10 000. HärtUl kommer ett stort antal äldre som under kortare eller längre lid sysselsätts i beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning, arbetsträning etc.

Prop. 1971:115 28

I sitt remissyttrande har arbetsmarknadsstyrelsen erinrat om riskerna för en ökad klyfta mellan olika typer av arbetskraft och risken för en uppdelning av arbetskraften i två kategorier, en sysselsatt på öppna marknaden och en utanför denna. Styrelsen erinrar om alt verksamhet inletts i syfte att genom kontakter mellan arbetsförmedlingen och representanter för förelag och anställda undersöka vilka åtgärder som bör vidtas för alt fler äldre och handikappade skall kunna anställas.

I proposition lill årets riksdag har regeringen föreslagil förbättringar av de äldres sysselsättningsmöjligheter genom bestämmelser som ökar deras trygghet i bestående anställningar och vidgar möjligheterna för dem all få nya anställningar. Enligt förslagel skall arbetstagare över 45 år åtnjuta viss lagligt fastställd uppsägningstid som ökar med åldern. Arbetstagaren tillförsäkras enligl förslaget full lön under uppsägningstiden, och likaså under viss permilleringstid. I propositionen föreslås vidare ålgärder för all främja sysselsättningen av äldre arbetstagare på den öppna arbetsmarknaden.

Regeringens förslag får ses mol bakgrund av alt det krävs snabba åtgärder på grund av de äldres svåra läge på arbetsmarknaden. Frågan om förbättrad anställningstrygghet utreds ur ett vidare perspektiv av en särskild utredning. I direktiven tUl denna betonas särskilt den äldre arbetskraftens svårigheter, men utredningsuppdraget gäller i princip alla arbetstagare.

Produktivitet och produktionskapacitet. Som jag tidigare nämnl torde man kunna emotse en viss minskning i arbetskraftsresurserna under första hälften av 1970-lalel. En central fråga för bedömningen av produktionsutvecklingen blir i vilken utsträckning denna minskning på ar-betskraflssidan kan vägas upp av att produktivilelen växer snabbare.

Produktiviteten inom flertalet delseklorer av ekonomin har uppvisat starka stegringar under 1960-talel. Sålunda ökade produktionsvolymen per arbetad timme under denna period genomsnittligt med 7 å 8 % per år inom industrin och skogsbruket och med 6 ä 7 % per år inom jordbruket. Såväl historiskt sett som vid internationella jämförelser framstår del svenska näringslivets produktivitetsutveckling som mycket snabb.

Frågan är nu om den snabba slegringstaklen kan väntas beslå även under 1970-talels första hälft. Produktiviteten har under 1960-talel för flertalet sektorer uppvisat en stabil och av konjunktur- och arbelsmark-nadsförhållanden relativt oberoende Irendmässig utveckling. Långtidsutredningen har bedömt alt produktivitetsutvecklingen för den kommande 5-årsperioden inom flertalet sektorer kommer alt ligga på samma nivå som under 1960-lalel. Inverkan härav på produktivitetsutvecklingen för hela ekonomin motverkas emellerlid samtidigt något av en successivt ändrad näringsgrenssammansällning med ökat inslag av privat och offentlig tjänsteproduktion. Della medför alt tillväxten i den totala pro-

Prop. 1971:115 29

duklivilelen beräknas bli ca en halv procentenhet lägre under den framförliggande perioden än under 1960-talel.

Det behöver inle särskilt understrykas all en betydande osäkerhet alllid är förbunden med framlidsbedömningar av denna art. Några remissinstanser har sålunda anfört all olika skäl kan tala för en något mer pessimistisk bedömning av långtidsutredningens produklivilelsprognos. Andra remissinstanser hävdar det motsatta. Jag bedömer det som gynnsamt om den trendmässiga ökning av produktiviteten som långtidsutredningen kalkylerat med kan förverkligas. Prognosen bör dock kunna tjäna som en rimlig utgångspunkt för den långsiktiga ekonomisk-politiska planeringen.

En väsentlig betingelse för den snabba produktivitetsstegringen under speciellt den senare hälften av 1960-lalel synes ha varit den ökande takten i del svenska näringslivets strukturomvandling. Företag har lagts ned i ökad omfattning och fusioner har lett till omorganisationer av produktionen. I andra fall har nyetableringar skett. Denna utveckling har medfört atl ökade krav ställts på arbetskraftens rörlighet. Viss del av arbetskraften har haft svårt atl finna nya och fullvärdiga sysselsättningar, vilket föranlett en stark utbyggnad av samhällsinsatserna på närings-, arbetsmarknads- och utbildningspolitikens område. Den kommande utvecklingen torde komma alt resa krav på en forlsättning av denna utbyggnad. Det måste understrykas atl, om produktiviteten sektor för sektor under kommande år skall utvecklas lika snabbi som under 1960-lalel, målmedvetna kraftfulla insatser krävs för all driva fram rationellare produktionsmetoder, all skapa och introducera ny och bättre teknik. En central uppgift blir atl utveckla den långsikliga näringspolitiska planeringen i syfte all effektivt utnyttja landels ekonomiska resurser. Att målmedvetet främja teknisk forskning och industriell utveckling blir etl allt viktigare led i samhällsplaneringen med hänsyn lill angelägenheten av all ytterligare stärka den svenska industrins konkurrenskraft.

En förutsättning för den näringspolitiska planeringen är att samhället får god och konlinuerUg information om del aktuella lägel och kommande förändringar i näringslivet. Ell förslag baserat på samarbetsul-redningens belänkande avses föreläggas årets riksdag. Viktig information erhålls vidare genom de olika branschutredningar som utförts.

Olika ålgärder inom den offentliga sektorn har en klart produktivitetsfrämjande effekt. Detla gäller exempelvis insatserna inom arbetsmarknadspolitiken, utbildningen och forskningen. Det kan i detta sammanhang framhållas alt den statliga poUtiken på framför allt utbildningens och forskningens område måste utformas med beaktande också av de omedelbara produktivitetsvinster som kan göras.

Under 1960-talet har de största produktivitetsvinsterna kommit till stånd Inom de varuproducerande näringarna inom ekonomin medan produktivitetsstegringar har varit myckel blygsamma inom tjänslepro-

Prop. 1971:115 30

duklionen. Del är sannolikt inom della senare område som de största produktivilelsvinsterna är alt vänla i framliden. Del är emellerlid svårt att nu exakt bedöma vilka möjhgheter som under 1970-lalel kommer atl finnas alt genom en rationalisering av i första hand den offentliga verksamheten minska arbetsinsatsens tillväxt inom denna sektor utan all samtidigt sänka tillväxten av dess faktiska tjänsleprestalioner. Jag ser det emellerlid som myckel angelägel alt man skärper uppmärksamheten beträffande rationaUserings- och effektivitetsfrågorna inom den offentiiga sektorn. Väsentliga insatser har på olika områden gjorts för atl höja produktiviteten inom statlig verksamhet och betydande utredningsarbete pågår inom detla område.

De nämnda sannolika arbetskrafts- och produktivitetsförändringarna beräknas av långtidsutredningen ge som resultat att bruttonationalprodukten årligen skuUe kunna öka med närmare 4 % i volym åren 1971 —1975, dvs. i storl samma tillväxttakt som under sista hälften av 1960-lalel. Denna ökningstakt ligger visserligen drygt en halv procentenhet lägre än det beräknade genomsnittet för Västeuropa och Förenta staterna, men jag vUl betona att stegringen i nationalprodukten, med hänsyn llll vår ogynnsamma utveckling av antalet yrkesverksamma, indikerar en hög tillväxttakt. Jämförelsen med andra länder utfaller betydligt gynnsammare om man beaktar atl en relativt stor levnadsstandardhöjning för vårt lands del kommer atl las ut i form av en arbetstidsförkortning. Om ingen förkortning av arbetstiden skulle vidtas under perioden 1970—1975, skuUe den årliga ökningen i bruttonationalprodukten bU omkring en procentenhet högre än den som nu bedömts komma lill slånd.

Utrikeshandel och bytesbalansmål. Genom all vi vall all under de närmaste åren ta ul en viss del av slandardökningen i form av ökad fritid, är del uppenbart alt kraven på en stark förbättring av standarden i andra avseenden inle kan tillgodoses snabbt och i stor omfallning.

Innan jag närmare går in på frågorna rörande resursfördelning sedda I förhållande lill de mål vi satt upp för den ekonomiska poUtiken vill jag först beröra de problem som reses genom underskottet i bytesbalansen. Jag ser det som ett ofrånkomligt villkor för att vi skall kunna genomföra våra mål för den interna ekonomin atl balansen i utrikesbetalningarna återställs. Della är också en förutsättning för all vi framgångsrikt skall kunna hävda vår yttre självständighet och genomföra våra åtaganden bl. a. gentemot u-länderna. Utan en väl konsoliderad valulaställning blir den handlingsfrihet utåt som vi eftersträvar kringskuren. En stark och enig anslutning lill en sådan syn finns hos remissinstanserna. Jag ser elt myckel stort värde i denna enighet kring en central uppgift för den ekonomiska politiken, nämligen atl under innevarande 5-ärsperiod återställa balansen i utrikesbelalningarna.

Prop. 1971:115 31

Några remissinstanser ifrågasätter, med hänvisning lill lagerutveckUngen och den markerade omsvängningen i utrikeshandeln under senare delen av 1970, om uppfyllandet av bytesbalansmålel innebär krav av den omfallning som långtidsutredningen anger. På denna punkt viU jag erinra om atl den konjunktureUa variation i lagerinvesteringama som kunnat iakttas naturiigen bör leda lill en förbättring av balansen i utrikeshandeln under någon tid framöver. Därefter har man alt räkna med en återverkan i motsatt riktning. Det är omöjligt atl förutse konjunkturförloppet flera år framöver och därför också all säga något om när och med vilken snabbhet en sådan vändning kan inträda. På samma sätt som jag för ell år sedan betonade alt de då starkt stigande lagerinvestering-arna måste beaktas för atl bedömningen av handelsulfallet inte skulle bli för pessimistisk vUl jag nu starkt varna för alt låta en motsatt lagerkon-junklur förleda oss tro all balansproblemen snabbi är övervunna. Utvecklingen under 1970 och så som den nu förutses för 1971 innebär inle något som strider mot långtidsutredningens bedömning ulan kan sägas ligga väl i linje med vad som enligt dess beräkningar krävs för all uppnå en Irendmässig balans i utrikesbetalningarna.

Utfallet av bytesbalansen påverkar valutareservens utveckling. Reservens storlek skall ses i relation till vår år från år stigande utrikeshandel. En stark valutareserv medger större handlingsfrihet i den ekonomiska politiken och värnandet av den fulla sysselsättningen kan då ske med mindre hårda och ofta återkommande ingripanden än som eljest är nödvändigt.

Utan ell preciserat anlagande om konjunkturläget för olika år framöver kan man inle ange det aktuella ulfall av utrikeshandeln som bör uppnås för atl balanskravet skall bli realiserat vid någon bestämd lidpunkt under 5-årsperioden. Långtidsutredningen har sökl belysa de krav som under vissa antaganden om konjunkturförloppet skulle behöva uppfyllas om man vill uppnå balans i utrikesbetalningarna antingen 1973 eller 1975. Oavsett hur man bedömer realismen i de gjorda förulsätlningarna framgår dock klart av analysen att del skulle innebära betydande ansträngningar i den interna ekonomin om man eftersträvade balans 1973. Jag är Inte beredd förorda att politiken inriktas därpå, då detta skulle betyda en alltför stark begränsning i möjligheterna atl fullfölja angelägna arbetsuppgifter inom det offentliga området och atl skapa de lugna förhållanden på arbets- och lönemarknaden som i ell ansträngt bytesbalansläge mer än eljest är nödvändiga. En förskjutning av lidpunkten för den eftersträvade balansen något eller några år längre fram gör dock inte på något sätt all man kan dröja med de ålgärder som är påkallade av underskottet i bytesbalansen. Den uppläggning av den ekonomiska politiken som med della syfte angavs i årets finansplan måste sålunda målmedvetet och med krafl föras vidare.

Jag delar långtidsutredningens bedömning all den eftersträvade för-

Prop. 1971:115 32

bättringen måste åstadkommas genom en positiv förskjutning av handelsbalansen. Vi måste nämligen realistiskt räkna med en forlsall försvagning på tjänslesidan. Utvecklingen på detla område tillsammans med de krav som följer av uppställda mål för ulvecklingsbislåndet gör en omsvängning nödvändig av handelsbalansens saldo från ett underskott som genomsnittligt rört sig om ca 1 miljard kr. till elt överskoll om 2 a 3 miljarder för ett genomsnittsår.

De vägar efler vilka vi skall uppnå dessa förändringar bör vi söka inom ramen för vår Iradilionelll frihandelsinriktade politik. Atl söka kortsiktigt lösa problemen genom protektionistiska åtgärder finner jag inle böra övervägas. I della sammanhang har ju särskilt turismen uppmärksammals. Utgifter för ullandslurism berörs inle på samma sätt som andra varor och tjänster av konsumlionsbeskallningen. En likartad skattemässig behandling är dock svår att ge en utformning som är såväl praktiskt tillämplig som förenlig med våra inlernalionella åtaganden.

En begränsning av utlandsturismen skulle vidare för all få effekt komma all beskära de rekreations- och slimulansmöjllgheter som efter hand blivit tillgängliga för allt bredare lager av vårt folk. Jag ser däri en omständighet som förtjänar starkt beaktande då man har alt värdera verkningarna av olika länkbara ålgärder.

Långtidsutredningen har i sina beräkningar utgått från det av slatsmaklerna antagna målet för utvecklingsbiståndet, men har samtidigt betonat svårigheterna att säkrare bestämma de valutaanspråk som följer av della. De kalkyler som angivils har i ell av remissyttrandena kritiserats för alt ge en överdriven bild av storleken på dessa anspråk. Den oklarhet som råder på della betydelsefulla område är besvärande och en utredning har därför påbörjats inom utrikes- och finansdepartementen med syfte alt bl. a. skapa en klarare bild av de krav på valutaområdet som ställs från ulvecklingsbislåndet.

I samma mån som vi tar något längre tid på oss för alt återställa balansen i utrikesbetalningarna uppkommer en viss nettokapitalimport. Jag har med hänsyn lill della problem redan tidigare förordat en upplåning utomlands i mer organiserad och långfristig form.

Med den linje som jag här rekommenderat för alt lösa belalningspro-blemet förs export och import av industrivaror i förgrunden. Vad som måste eftersträvas är ell ökande överskott i della varuutbyte, vilket även kan uttryckas så alt resursfördelningen i samhällsekonomin måste förskjutas mol avsättning av en större andel varor och tjänster utomlands och lägre tillväxttakt i förbrukningen inom landet. Den sida av en sådan politik som syftar lill alt uppnå en dämpad imporlutveckling måste bestå dels av en stark försiktighet med åtgärder som stimulerar den interna efterfrågan, dels av näringspolitiska insatser för all stärka de importkonkurrerande näringsgrenarnas konkurrenskraft. För flera av dessa näringar har utvecklingen gått mot en minskande andel på den svenska

Prop. 1971:115 33

marknaden. Att skapa betingelser för dessa förelag all hävda sig i öppen konkurrens med omvärlden är ell viktigt led I näringspoUtiken.

Det synes dock ofrånkomligt atl del främst är en vidgad export som vi måste eftersträva. Som långtidsutredningens undersökningar visar lorde utrymme finnas för en erforderlig ökning av avsätlningen på de internationella marknaderna. Förutsättningarna därvidlag kan komma atl ytterligare förbättras om kommande förhandlingar med EEC leder till atl nya tullfria exportmarknader öppnas för svensk industri.

Oavsett utvecklingen av marknadsformerna ökar det inbördes beroendet mellan olika länder och ekonomier. Inga skäl finns för att anta att någon förändring i detla förhållande framdeles skulle inträda.

Kraven på en ökad export förutsätter en fortsatt stark utbyggnad av industrins produktion och kapacitet. I den ekonomiska politiken måste åtgärder som möjliggör och stimulerar en sådan utbyggnad ges företräde. För en snabbi ökande industriproduktion är .— med del arbetskraftsutbud som förutses — ökade industriinvesteringar nödvändiga. I finansplanen föreslog jag därför olika ålgärder som log sikte på della. Sålunda förordade jag lättnader i kreditpoliliken som främst skulle avse In-duslrisektorn. Elt särskilt investeringsavdrag om 10 % föreslogs för all stimulera förelagens investeringar i maskiner och inventarier under 1971. Förslagen innehöll även en förstärkning av Investeringsbankens och av Industri- och Förelagskredits utiåningsmöjligheter samt olika medel för all underlätta för företagen atl lösa sina finansieringsproblem i samband med export.

Mål och förutsättningar i den interna ekonomin. Jag har i del föregående understrukit nödvändigheten av en industriell expansion med hänsyn lill bytesbalans, full sysselsättning och ekonomisk tillväxt. I det sammanhanget kan erinras om den syn som ligger bakom vår företagsbeskattning, där liberala regler för avskrivningar och företagsbeskattning kombineras med en hög beskattning av utdelningar, aktievlnsler och förmögenheter. Denna utformning av beskattningen har gjorts för all erhålla utvecklingsdugliga och konsoliderade företag med god lönebelal-ningsförmåga. En sådan väg har bedömts ge de bästa möjligheterna att upprätthålla en hög sysselsättning. Beslående risker för arbetslöshet har på goda grunder ansetts utgöra del allvarligaste hotet mot en jämnare inkomstfördelning. Att tveka inför att söka främja ökade industriinvesteringar vore all äventyra den långsiktiga inkomstfördelningspolitiken, eftersom alternativet eljest kan bli av belalnlngsbalanssvårlgheler framkallade problem med sysselsättningen.

Här förs sålunda frågorna rörande de grundläggande målen för vår interna ekonomiska politik på elt avgörande sätt In i bilden. Som jag tidigare starkt betonat är återställandet av balans i utrikesbelalningarna en

Prop. 1971:115 34

förutsättning för all vi skall kunna realisera dessa mål och specielll då målen beträffande full sysselsättning och jämnare inkomstfördelning. Elt starkt beaktande av del samband mellan sysselsättning och inkomstfördelning som jag nyss berörde har präglat de ekonomiskt-poUtiska sttä-vandena. Jag kan därvid nämna den vidgning och differentiering av sysselsätlningsmålet som skett vad beträffar handikappade och äldre samt den ökade uppmärksamhet som ägnats åt att söka ge de gifta kvinnorna mer likvärdiga möjligheter till förvärvsarbete. Ell fortsatt intensifierat arbete i denna riktnmg ser jag som ell självklart grundinslag i de kommande årens politik. Förutom att vidgade sysselsättningsmöjligheter utgör den effektivaste formen för inkomstfördelningssträvandena för ifrågavarande grupper medverkar de lill alt bland dessa skapa en större känsla av samhörighet och aktivt deltagande i samhällslivet. Genomgående bör för övrigl i arbetet för olika eftersatta grupper eftersträvas all ge aktuella ålgärder en utformning som bidrar till atl bryta individernas isolering. Att skapa vidgade möjligheter alt aktivt delta i olika samhällsfunktioner är en betydelsefull uppgift och en viktig del i en jämlikhels- och Inkomslfördelningspolitik.

I långtidsutredningen redovisas vissa undersökningar rörande inkomstfördelningens förändringar under 1950- och 60-lalen. Av dessa framgår vilken betydelse en vidgad sysselsättning har för en utjämning av inkomstförhållandena i samhället. Särskilt de gifta kvinnornas ökade förvärvsverksamhet har sålunda därvid hafl markerade effekter. Elt annat drag i utvecklingen som kan noteras är den betydande utjämning av inkomslförhållandena mellan pensionärsgrupperna och övriga inkomsttagare som följt av de förbättrade pensionsförmånerna. Då ATP-pensio-nerna börjar utgå i större omfattning blir detta än mer framträdande. Bland inkomsttagare i yrkesverksam ålder har i fråga om inkomst före skall någon mer märkbar utjämning inte skett. Skatterna har dock medverkat tUl en påtaglig sådan förändring även för de nämnda grupperna. Med den inriktning lönerörelserna getts under senare år i förening med progressiviteten i skalleskalorna finns skäl räkna med en fortsatt utveckling mol jämnare inkomster i samhället.

I vissa remissyttranden har inkomslfördelningsfrågorna uppmärksammals. En svårighet när del gäller inkomstfördelningen är alt målen om jämnare inkomstfördelning och ökad jämlikhet Inte kan preciseras i former som gör atl resultaten av strävandena för deras realiserande kan fångas in i sammanfattande, mera exakta mått. Målen kan endasl anges som den färdriktning i storl som skall gälla för alla skilda delar av politiken. Viktigt är givetvis då atl i olika enskilda punkter söka beakta och klargöra effekterna av de politiska åtgärderna. Våra kunskaper i dessa hänseenden är bristfälliga. Insatser har gjorts för all skapa elt bättre underlag för alt bedöma dessa frågor, bl. a. inom ramen för låginkomstutredningen. Ytterligare insatser på della område bör komma till slånd.

Prop. 1971:115 35

Sysselsättnings- och inkomstfördelningsmålen har som jag tidigare berört efterhand vidgats och fåll fler dimensioner. Regionalpolitiken kan sägas utgöra en sammanfallande beteckning för de intensifierade strävandena all eliminera sysselsättnings- och inkomstolikheler mellan olika regioner i landet. Den geografiska fördelningen av befolkning och produktion har i accelererad takt förskjutits i riktning mot vissa expansiva regioner. Sammanslagningar och nedläggningar av jordbruk och rationaliseringar av skogsbruket med en åtföljande förskjutning meUan glesbygd och tätare befolkade regioner kommer alt fortsätta under åren framöver I ungefär samma takt som tidigare. Del skede synes dock vara förbi då denna utveckling var det dominerande draget i strukturomvandlingen för landet i dess helhet. I stället torde strukturomvandlingen präglas av koncentrationen av industri- och handelsförelag, något som kommer atl negativt påverka utvecklingen i mindre och medelstora orter.

Långtidsutredningens kalkyler tyder på att en ytterligare skärpning av de regionala obalanserna kan undvikas endast genom fortsalla kraftfulla regionalpolitiska insatser. För Norrlands del spelar ännu avgången från jord- och skogsbruk en väsentlig roll. Om inga nya sysselsättningsskapande åtgärder insätts beräknas antalet arbetstillfällen i Norrland minska med 10 000 å 15 000 under 1970-lalels första hälft. För industrins del förutses däremot en mer gynnsam regional utveckling med en kraftig sysselsättningsminskning i storstadsområdena och en viss ökning i Norrland. En totalt sett fortsatt skärpning av de regionala obalanserna framstår av flera skäl som oacceptabel och del är mol denna bakgrund som den precisering och utökning av reglonalpoUllken som skett under senare år bör ses.

Målet för samhällets regionalpolitik är att bättre balans skall erhållas mellan landels regioner såväl i ekonomiskt som i socialt och kulturellt avseende. Olika typer av balansproblem uppträder i skilda regiontyper varför olika former av åtgärder erfordras. Del framstår sålunda som en alltmer väsentlig uppgift för regionalpolitiken att söka avleda expansionen I storstadsområdena samtidigt som utvecklingen i andra regionalpoUtiskt betydelsefulla orter stimuleras. Åtgärderna får inle inskränka sig lill alt enbart omfatta industrin. Den snabbi expanderande servicesektorn måste också inkluderas. Etl väsentligt steg i denna riktning har tagits i och med den nyligen framlagda propositionen om ulflyllning av viss statlig verksamhet till etl begränsat antal tillväxtcenlra i landels övriga delar. Regionalpolitiken omfattar vidare en strävan att lösa de speciella problem som hör samman med avfolkningen i glesbygderna. Regionalpolitiska åtgärder lorde härvidlag inle ensamma förslå utan även andra medel av bl. a. socialpolitisk natur måste till.

Samhällets ambitioner alt trygga sysselsättningen i landets regioner har successivt vidgats och allt fler instrument har kommit till användning. Under 1960-talels senare hälft har genom regionalpolitiken 8 400

Prop. 1971:115 36

nya arbetstillfällen skapats i stödområdet. Ytterligare 4 000 arbetstillfällen beräknas tillkomma i takt med all industrins investeringar fullföljs. Del utbyggda lokaliseringsstödet är alltjämt del dominerande instrumentet. Vid sidan härav har användningen av investeringsfonderna i lokaliseringspolitiskt syfte kommit att spela en betydelsefull roll som etableringsstimulans. Under de senaste åren har också de regionala skillnaderna i sysselsättning utjämnats. För flera områden kvarstår dock långsiktiga sysselsättningsproblem. De resurser som kommer alt finnas tillgängliga all sällas in är dock begränsade. Med hänsyn härtill och lill nödvändigheten att ge goda ulvecklingsbellngelser måste insatserna koncentreras lill elt begränsat anlal orter.

Etl omfattande arbete har under senare år pågått med all kartlägga behovet av mera långsiktiga åtgärder i olika ortslyper. I en första etapp — länsplanering 1967 — har bl. a. prognoser för befolknings- och näringslivets utveckling inom landels kommunblock utarbetats. I ell nästa, nu pågående, skede har Kungl. Maj:l uppdragit åt länsstyrelserna alt försöksvis utarbeta konkreta regionalpolitiska program. Dessa, som går under namnet Länsprogram 1970, skall la upp tre huvudtyper av ålgärder. För del första skall anges vilka sysselsätlningspoUliska ålgärder som bör vidtas i de kommunblock lill vilka de regionalpolitiska insatserna koncentreras. För del andra skall ålgärder, främst av socialpolitisk natur, redovisas för de områden där de regionalpolitiska åtgärderna visat sig OtiUräckliga. Slutligen skall redovisas hur investeringarna inom den offentliga sektorn bör fördelas regionall. Länsprogram 1970 skall bl. a. utgöra underlag för ell landsomfattande regionalt program som avses föreläggas riksdagen 1972.

Utjämning av sysselsättning och inkomster mellan grupper och regioner är primära mål för den ekonomiska politiken. Strävandena i denna riktning måste gå hand i hand med en politik som syftar till att vidga resursutrymmel. Vi har höga ambitioner atl förbättra socialpolitiken, hälso- och sjukvården saml all starkt öka utbildning och andra aktiviteter inom den offentliga sektorn. Från de enskilda hushållens sida gör sig starka önskningar om standardhöjningar gällande. En förbättring av speciellt låginkomsttagarnas situation framstår därvid som angelägen. En gemensam strävan är vidare all i ökad utsträckning söka bistå utvecklingsländerna. Alla dessa olika anspråk kan inle tillgodoses ulan en fortsatt snabb tillväxt i ekonomin. Eftersom jag i samband med produktivitetsfrågorna berört olika ålgärder som är aktuella för all främja en utveckling i denna riktning, skaU jag här endasl la upp några kompletterande frågor.

1 den typ av öppen ekonomi som gäller i vårt fall är våra möjligheter alt själva forma lillväxlprocessen begränsade. Starka impulser som är styrande för teknisk utveckling, strukturförändringar och produktval förs in i ekonomin utifrån. All avslänga oss från dessa inflytelser och

Prop. 1971:115 37

kontakter vore en orealistisk och på sikt ogynnsam väg. Den nödvändiga anpassningen till ändrade yttre förhållanden är dock i flera fall förenade med olika svårigheter.

I vår arbetsmarknads-, närings- och socialpolitik har vi byggt ut instrument för att underlätta och mildra denna anpassning. En strävan att kontinuerligt utöka och förbättra dessa instrument måste prägla politiken framöver. Särskild uppmärksamhet måste därvid ägnas ålgärder ägnade all vidga och förslärka de enskilda medborgarnas möjligheter alt della i och påverka beslut som rör hans arbete och allmänna levnadsvillkor. En utökad demokrati och medinflytande i arbetslivet är grundläggande riktmärken för della arbete. I en aktiv politik för dessa syften måste även ingå ålgärder för alt förbättra den inre och yttre mUjön på arbetsplatserna. Reformer på arbetslivets område framstår över huvud tagel som en av de viktigaste arbetsuppgifterna under de kommande åren, inle bara för statsmakterna ulan även för organisationerna på arbetsmarknaden.

Inle minst från ungdomens sida har ell växande motstånd mol industriarbete kunnat noteras under senare år. Uppenbart är atl ell flertal olika faktorer här spelar in. Lönerelationer, skillnader i sociala förmåner och anställningstrygghet, skillnader i arbetsmiljö samt hälso- och olycksfallsrisker, graden av personlig frihet i arbetet är faktorer som tillmäts en allt större betydelse vid valel av anställning. En avgörande betydelse måste tillmätas det förhållandet att den snabba expansionen av utbildningsväsendet i förening med en allmänt hög efterfrågan av arbetskraft har gett de ungdomar som nu slutar skolan väsentligt större reella valmöjligheter än vad de tidigare hade.

Som jag tidigare framhållit är del av största betydelse all industrin kan öka sin produktion i snabb takt. Av delta följer all del är angelägel att dess expansion inte hindras av brist på arbetskraft. I viss utsträckning har denna brist kunnat läckas genom invandring. Della har lett till atl andelen utländsk arbetskraft är särskUt hög inom de delar av industrin som är minst attraktiva för den svenska arbetskraften. En lösning av della slag kan knappast vara acceptabel, eftersom den såväl försvårar invandrarnas anpassning och deras accepterande i det svenska samhället som medverkar till alt bevara rådande skillnader mellan olika arbeten. På längre sikt blir problemet om arbetsvillkoren inom industrin en för samhälle och företag avgörande fråga, där en tillfredsställande utveckling bestämmer om industrin framgångsrikt skall kunna konkurrera om arbetskraften.

All motverka och återställa de skadeverkningar på den yttre miljön som uppslår i lillväxlprocessen har blivit en allt viktigare uppgift. I långtidsutredningen redovisas de investeringar i miljövårdande syfte som på vissa områden planeras under första hälften av 1970-talel. Betydande ytterligare insatser skulle behövas för alt komma lill rätta med

3    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115

Prop. 1971:115 38

mUjöproblemen. Del har inle varit möjligt för långtidsutredningen all belysa frågan rörande avvägningen mellan miljökvalitet och miljökostnader. Inför de stora resurskrav som kommer all ställas på detla område är del synnerligen angelägel all della problem får en klarare belysning för all därigenom erhålla en bättre ledning vid den prioritering av olika insatser som är avgörande för hur framgångsrikt bekämpningen av mU-jöförslörlngen blir. Uppmärksamhet måste även i det sammanhanget ägnas valel av miljöpolitiska medel varvid inle minst viktigt är all detla val bestäms med hänsyn lill de incitament som därigenom skapas för all inrikta konsumtion och produktion mot "mUjövänliga" produkter och framställningssätt. Likartade problem gäller för det vikliga arbetet med alt utforma den fysiska riksplaneringen. Jämsides med den karlläggning av tillgängliga resurser och av de anspråk som ställs på olika områden från skilda håll undersöks även i riksplaneringsarbelel vilka medel som är bäst lämpade för atl påverka lokaliseringen av produktionsenheter som medför starka skadeverkningar på miljön.

Strävandena att realisera olika mål och att tillgodose skilda angelägna behov I ekonomin kommer på grund av del knappa resursutrymme som finns att disponera under de närmaste åren att ställa eflerfrågepollllken inför svåra uppgifter. Viktigt är att de stora spänningarna mellan efterfrågan och tillgång inle utlöses I internt betingade prisslegringstenden-ser. De internationella prisstegringarna har under senare år på ell olyckligt sätt ökat i storlek. Ell genomslag på den svenska prisnivån har Inte kunnat förhindras, vilket förorsakat stora olägenheter. Någon försämring av vårt internationella konkurrensläge synes dock denna utveckling inte ha inneburit. Hur utvecklingen framdeles kan bli internalionelll sett kan inle bedömas. Även om inga säkrare tecken kan anföras finns det skäl hysa förhoppningar atl prisstegringstaklen långsiktigt skall dämpas. Vilken utvecklingen än blir kvarstår kravet all utforma den ekonomiska politiken så att prisstegringar, större än i våra konkurrentländer kan undvikas.

Avvägningsproblem. För atl belysa awägningsproblemen har långtidsutredningen angett några olika alternativ för utvecklingen 1970—1973. Även om jag funnit skäl förorda all lidpunkten för en eftersträvad balans i utrikesbelalningarna skjuts fram tiU något eUer några år efter 1973 ger dessa alternativ en riklig illustration även av de problem som föreligger i etl sådani perspektiv. I alla de olika alternativen har investeringsökningen förutsatts vara densamma. Variationerna i alternativen berör resursfördelningen mellan privat och offentUg konsumtion och kan sägas representera några ytterlighetsfall, då i ett fall den erforderliga återhållsamheten läggs på den förstnämnda sektorn och I etl annat alternativ på den sistnämnda.

Prop. 1971:115 39

I remissyttrandena är det etl ganska genomgående drag all vederbörande instans förordat det högre resursutrymmel för det område som den har närmast beröring med och vars behov och problem den har störst kännedom om.

Beaktas de resurskrav som ell återställande av balans i utrikesbetalningarna ställer skulle den årliga resursökning som under 5-årsperloden kan disponeras för inhemska ändamål uppgå tUl omkring 3,5 % per år. Därvid gäller dock all tillväxten skulle bli något lägre under de första åren för att i motsvarande mån ligga högre under senare delen av perloden. I min diskussion av hur della resursutrymme lämpligen kan användas följer jag långtidsutredningens framställningssätt och tar först upp inveslerlngsfrågorna oberoende av om de hänför sig lill privat eller offentlig sektor.

Enligl långtidsutredningens kalkyler skulle investeringskvolen framdeles bli oförändrad eller något sjunkande. Detta skulle innebära en delvis ny situation då denna kvot under efterkrigstiden närmast stigit ända fram till de sista åren av 1960-talet. Omsvängningen sammanhänger enligt långtidsutredningen med alt man förutser en lugnare investeringsökning inom offentlig sektor och inom bostadsbyggandet. Endast i några fall har denna bedömning mött invändningar bland remissinstanserna. För egen del håller jag det för troligt att den relativa investeringsökningen inom den offentliga sektom inte blir lika stark som tidigare. Genom atl dessa investeringar inom exempelvis skol- och sjukvårdsområdet stegrats så snabbt och nu nått en så hög nivå kan stora tillskott till kapitalstocken erhållas med förhållandevis begränsade årliga ökningar. Försiktighet i utbyggnaden är för övrigl motiverad med hänsyn till alt investeringama där huvudsakligen ej är sådana som ersätter arbetskraft utan kräver ökad personal.

Vad bostadsbyggandet beträffar så gäller målet om en nybyggnation av 1 milj. lägenheter under 10-årsperioden fram tiU 1974/75. Med den nivå som byggandet nu nått torde målet kunna realiseras med i stort sett oförändrad investeringsaktivitet. Att i förväg mer exakt precisera bostadsbyggandets omfattning är inte möjUgt med hänsyn tUl konjunkturförändringar och till hur snabbt man kan bedriva saneringsverksamheten. Med beaktande av det uppsatta målet bör den långsiktiga inriktningen dock vara all investeringarna på della område bör hållas på ungefär den nivå de nu nått.

Jag har tidigare betonat nödvändigheten av att förstärka industrins produktionskapacitet och att därför söka uppnå en ökad investeringsaktivitet inom detla område. Läggs därtill de betydande investeringsbehov som finns inom jord- och skogsbruk, handel, samfärdsel etc. bedömer jag den av långtidsutredningen förutsatta ökningen av investeringarna inle för högt tilllagen. Orealistiskt är måhända inte alt räkna med en långsiktigt oförändrad total investeringskvot i den svenska ekonomin.

Prop. 1971:115 40

De med en fortsatt hög realkapitalbildning förbundna frågorna rörande sparandets utveckling har också berörts i långtidsutredningen. Minskningen av det privata sparandet i företag och hushåll och ökningen av sparmedel inom i första hand AP-fonden reser många olika problem rörande kanaliseruigen av spar- och kapitalströmmarna. Frågor av denna karaktär utreds av 1968 års kapitalmarknadsutredning. Några remissinstanser har särskilt uppehållit sig vid det minskade hushållssparandet och framhållit angelägenheten av att söka stunulera delta. Jag har vid flera tillfällen understrukit sparandels avgörande roll för den framtida välståndsökningen men samtidigt även måst konstalera svårigheterna atl finna effektiva vägar för en sådan stimulans. Sedan långt tillbaka har vi sökt främja ett sparande via lönsparande och i fjol tUlämpades ett särskilt premiesparande för återbetalda preUminärskallemedel. lag har för avsikt att utifrån erfarenheterna från dessa ålgärder återkomma i senare sammanhang med förslag syftande lill alt stimulera och fånga in elt nysparande.

Någon sifferprecisering av en lämplig ökningstakt för offentlig och privat konsumtion kan inle göras. Jag finner dock att inget av de illustrerande alternativen helt kan anges som en riktpunkt för den ekonomiska politiken. Åtstramningskravet kan inle ensidigt läggas på den ena eller andra sidan ulan måste fördelas med hänsyn till de förhållanden som kommer atl gälla under olika år.

Utrymmet är särsldlt för de närmaste åren ganska begränsat. I årets budgetförslag har en stark återhåUsamhet med utgiftsökningar eftersträvats. Del är dock inte möjligt alt genomföra drastiska uppbromsningar och en viss ökning av den statliga konsumtionen är all räkna med för de närmaste åren. Samtidigt fortsätter den relativt snabba slegrmgen av konamunal konsumtion, om än i något lugnare takt än tidigare. Delta gör alt den privata konsumtionen inle kan öka så mycket. I och för sig kan det vara naturUgt att konsumtionsökningen blir begränsad under år då en standardhöjning las ut i form av arbetstidsförkortning. Ä andra sidan skulle det med hänsyn till en eftersträvad utjämning av inkomsterna vara önskvärt med ett större utrymme för att spänningarna på arbets- och lönemarknaden inte skall bli för besvärande. En fortsatt stark återhållsamhet med offentliga utgifter är motiverad även för kommande budgetår, om det skaU vara möjligt att bereda ett ej alltför begränsat utrymme för privat konsumtion.

Den kommunala utgiftsutvecklingen är därvid elt speciellt problem. Betydande ökningar förutses framöver. Medel att med snabb verkan påverka denna utveckling finns inte. En stor del av utgiflsöfcningamä sammanhänger med beslut av regering och riksdag. I finansplanen förordade jag därför atl alla centrala beslut som har kostnadskonsekvenser för kommunema noggrant prövas också med hänsyn till sina finansierings-

Prop. 1971:115 41

ocb skattekonsekvenser på kommunsidan. Utgiftsutvecklingen på längre sikt inger oro, vilket ställer även kommunerna inför kravet alt med största omsorg pröva och handlägga anspråken på nya utgifter. Utgifts-perspektiven ger även ökad aktualitet åt problemet efler vilka vägar man kan förbättra möjligheterna alt tiUgodose de stora behoven av olika offentliga tjänster. En sida av della spörsmål utgörs av en noggrann prövning av alla de rationaliserings- och koslnadsbesparingsmöjligheter som kan finnas inom oUka offentliga verksamhetsområden. Skilda undersökningar och ålgärder pågår sedan länge för all söka höja produktivitet och effektivitet i offentlig förvallning. All nå väsentliga resultat av dessa strävanden är en förutsättning för all planer och ambitioner inom de olika arbetsområdena skall kunna realiseras.

De awägningsproblem och målkonflikter som aktualiserats av långtidsutredningen har på vissa håll tolkats så alt den svenska ekonomin skulle vara svag och brista i vitalitet och utvecklingskraft. Av de studier rörande skilda frågor som ingår i långtidsutredningen finns Ingel som bekräftar en sådan föreställning. Tvärtom framstår ulvecklingsförutsätt-ningarna i olika avseenden som gynnsamma vid såväl en historisk som inlernalionell jämförelse. Della gäller exempelvis i fråga om arbetskraftens yrkesskicklighet och utbildningsnivå, produktivilelsslegringarnas storlek, byggnads- och maskinkapitalels modernitet och kvalitet samt om förelagens villighet och förmåga alt föra in nya metoder och varor.

Våra problem framöver hänger således inle samman med svagheter i ekonomins effektivitet utan är all söka i de krav och ambitioner som finns. Som jag redovisat i det föregående gör sig stora anspråk gällande på angelägna utbyggnader inom offentlig sektor och på en höjd standard för de enskilda hushållen. Vi önskar komma till rätta med problem på regionalpolitikens och miljövårdens områden. En jämnare inkomstfördelning inom landet och ökad hjälp till utvecklingsländerna är önskemål vars realiserande vi sätter högt. Alla dessa anspråk vill vi snabbi tillgodose. De höga ambitionerna får de tillgängliga resurserna alt framstå som besvärande otillräckliga.

Denna erinran om var våra problem är alt finna innebär inget förord för alt söka dämpa kraven och ambitionerna. Högt ställda förväntningar är en bidragande kraft i arbetet för atl vidga och förbättra förutsättningarna för en utveckling mot elt bättre samhälle. Insikten om problemens art och svårighetsgrad ger dock en bättre grund för atl i samverkan och enighet nå deras lösning.

Frop. 1971:115 42

SÄRSKILDA FRÅGOR

Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1970/71 och 1971/72

I slatsverksproposillonen beräknade jag tolalbudgelens utgifter, exkl. förändringarna av reservalionsmedelsbehållningarna och i dispositionen av rörliga krediter, lill ca 47 400 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Häri ingick de i prop. 1971: 2 upptagna anslagen på tiUäggsstat, om vilka riksdagen sedermera har beslutat. Till utgången av mars 1971 har härutöver begärts och i vissa fall fallats beslut om anslag på lilläggsslat med elt sammanlagt belopp av 451 milj. kr. Bland större anslag kan nämnas 270 milj. kr. under försvarsdepartementet till reglering av prisstegringar.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 2 april 1971 överlämnat en approximativ beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår (bilaga 4). Beräkningama bygger på uppgifter som riksrevisionsverket inhämtat från myndigheterna. Enligt beräkningen skulle tolalbudgelens utgifler exkl. förändringar i behållningarna på reservations- och investeringsanslag och i dispositionen av rörliga krediter uppgå till 48 713 milj. kr. under innevarande budgetår. Verkets beräkning i denna del kan jag ansluta mig till.

För budgetåret 1971/72 upptogs de totala statsutgifterna, exkl. förändringar i reservationsmedelsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, i statsverkspropositionen lill 51 425 milj. kr. I propositioner vilka förelagts årets riksdag före den 1 april 1971 och riksdagsbeslut fram till nämnda dag har upptagils anslag som innebär en utgiftsökning med 193 mUj. kr. Bland större anslagsökningar kan nämnas 125 milj. kr. till folkpensioner.

Medelsbehovet för täckande av underskottet på riksgäldsfonden beräknas efter diskonlosänkningen den 18 mars 1971 bli 20 milj. kr. lägre än vad som angavs i statsverkspropositionen.

Jag har låtit upprätta en specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen per den 31 mars 1971 (bUaga 7).

På grundval av dessa uppgifter beräknar jag ulgiflsanslagen på tolalbudgelen för budgetåret 1971/72 till 51 598 mUj. kr., vilket är 173 milj. kr. mera än i statsverkspropositionen. Förslag och beslut efter den 31 mars 1971 som påverkar riksstalen torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1971/72, m. m.

Anslagen llll avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1971/72 var i årets stalsverksproposilion i viss omfattning upptagna med beräknade belopp, beroende på atl motsvarande investeringsanslag inle

Prop. 1971:115

43

Tabell 7. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1970/71 och 1971/72. Milj. kr. (Ökning -1-, minskning —)

Driftbudgeten (exkl. avskrivningar) Kapitalbudgeten

Summa

Anslags-behåll-	Beräknad förändring 30.6.70—30.6.71			Beräknad förändring 30.6.71—30.6.72
30.6.70	Stv.-prop. 1971	Myndigheterna	Dep.ch.	Stv.-prop 1971	Dep.ch.
3 158 993 4151	- 250 -250	-241 -     1 -242	- 200 -200	-    100 -    100 -200	-100 -250 -350

begärts definitivt. Jag får nu anmäla de definitiva anslagsförslagen, vilka överensstämmer med de preliminära.

Under statens allmänna fastighetsfond beräknades i statsverkspropositionen för byggnadsarbeten vid universiteten m. m. 140 milj. kr. I prop. 1971: 35 har definitivt begärts samma belopp som angetts i statsverkspropositionen, varför avskrivningsanslagel bör föras upp med oförändrat 70 milj. kr.

Under fonden för låneunderstöd har anslaget lill pressens lånefond definitivt begärts (prop. 1971: 27) med samma belopp som angetts i statsverkspropositionen och avskrivningsanslaget bör därför las upp med 3 750 000 kr.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I årets slatsverksproposition beräknades medelsbehållningarna på reservations- och investeringsanslag minska med 250 milj. kr. under budgetåret 1970/71. Riksrevisionsverket har sedermera inhämtat uppgifter rörande myndigheternas bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling. En sammanfattning härav liksom min egen bedömning återges i tabell 7. I sin beräkning av budgetutfallet har riksrevisionsverket bedömt att anslagsbehållningarna kommer atl minska med ca 250 milj. kr. För egen del räknar jag med en förbrukning av anslagsbehållningar på avrundat 200 milj. kr.

För budgetåret 1971/72 förutsåg jag i statsverkspropositionen en förbrukning av reservationsmedel med 200 milj. kr. Jag räknade därvid med en mmskning av anslagsbehållningarna för myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde på ca 150 milj. kr.

I prop. 1971: 64 har chefen för industridepartementet anmält att medel kommer att begäras under budgetåret 1971/72 för ell lokaliseringspolitiskt motiverat tillskott till Norrbottens Järnverk AB. Eftersom

Prop. 1971:115 44

deima utgift redan nu kan förutses finner jag del befogat att av detta skäl kalkylmässigt räkna upp reservalionsmedelsförbrukningen med ca 130 milj. kr. Härigenom korrigeras den underskattning av de totala statsutgifterna som annars skulle ske. Mol bakgrund härav beräknar jag atl de totala anslagsbehåUningarna kommer all minska med i runda tal 350 milj. kr. under nästa budgetår.

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av rörliga krediter hos riksgäldskonlorel, vUka enligt riksdagens beslut ställts lill förfogande för vissa myndigheter och bolag. I statsverkspropositionen antogs del disponerade beloppet av rörliga krediter komma att minska med 550 milj. kr. under budgetåret 1970/71. Jag bedömer del nu som sannolikt all minskningen stannar vid ca 500 milj. kr.

För budgetåret 1971/72 räknade jag i statsverkspropositionen med en ökning av de ianspråktagna beloppen med 100 milj. kr. Det finns nu skäl all något revidera denna prognos. Jag räknar således med en ökning av de ianspråktagna beloppen med 200 milj. kr. under nästa budgetår.

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1970/71 och 1971/72 samt investeringsplan för budgetåret 1971/72

Riksrevisionsverket har med särskilda skrivelser den 2 april 1971 lämnat bl. a. en beräkning av utfallet av budgetens inkomster under budgetåret 1970/71 samt en förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1971/72. För en närmare redogörelse för beräkningarna får jag hänvisa lill verkets skrivelser (bilagorna 4 och 5).

Avgörande för beräkningen av slalsinkomslemas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutveckUngen i samhället under prognosperioden. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar utgått från ett anlagande om alt lönesumman ökar med 9 % under år 1971 och med 7 % under år 1972. De beräkningar av statsinkomsternas utveckling som jag redovisade i statsverkspropositionen grundades på antagandet om alt lö-nesiuiunan under år 1971 skulle öka med 9 %. För år 1972 antogs i statsverkspropositionen en ökning med 6 %. Som jag tidigare redovisat finner jag ingen anledning alt nu frångå min bedömning i finansplanen beträffande löneutvecklingen under innevarande år. För år 1972 kan jag ansluta mig tUl riksrevisionsvcrkets anlagande.

Beträffande aktiebolagens laxerade inkomster har riksrevisionsverket antagit att dessa minskar med 10 % under år 1970 och ökar med 5 %

Prop.1971:115

45

Tabell 8. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1969/70—1971/72 (Milj. kr.)

	1969/70	1970/71		1971/72		Förändring från
	Utfall
		Stv.-prop.	. Ny be-	Stv.-prop,	. Ny be-	utfall	ny ber.
		1971	räkning	1971	räkning	1969/70 tUlny beräkn. 1970/71	1970/71 tUlny beräkn. 1971/72
Skatt på mkomst och
förmögenhet m. m.	17 048	19 200	18 900	18 800	19 500	-1- 1852	+    600
AutomobUskattemedel	3 044	3 200	3 210	3 343	3 343	-1-    166	-1-    133
Allmän arbetsgivaravgift	698	1 255	1245	1915	1905	-1-    547	-1-    660
Tullmedel	1046	1 130	1070	1 110	1060	-h      24	-      10
Mervärdeskatt	6 741	8 820	8 900	12 100	12 200	-1-2 159	-1-3 300
Övriga tullar och acciser	6 368	6 870	6 833	7 525	7 403	-1-    465	-f    570
Statens affärsverksfonder	525	697	538	716	671	+      13	-1-    133
Övriga inkomster på drift-
budgeten	3 418	4 037	4 053	4 334	4 477	-1-    635	-1-    424
Beräknad övrig finansiermg	1 516	1 542	1538	1676	1701	+      22	-t-    163
Sununa	40 404	46 751	46 287	51519	52 260	-f5 883	-t-5 973

under år 1971. Verkels bedömning grundar sig på en under mars månad genomförd enkät lill elt anlal större bolag.

Med utgångspunkt från de angivna förutsältningarna har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. tiU 18 900 milj. kr. för budgetåret 1970/71 vUket är 300 milj. kr. mindre än vad som angavs i årets stalsverksproposilion. För budgetåret 1971/72 beräknas inkomsterna under titeln till 19 500 milj. kr. vilket är 700 milj. kr. mer än vad som upptogs i statsverkspropositionen. Dessa förändringar i förhållande till slalsverksproposllionen beror som jag tidigare redovisat till största delen på alt skalt på retroaktiva löneökningar beräknas inflyta först under budgetåret 1971/72. De totala statsinkomsterna beräknas av riksrevisionsverket för budgetåret 1970/71 till 46 287 milj. kr. vilket är 464 milj. kr. mindre än vad som beräknades i statsverkspropositionen. För budgetåret 1971/72 beräknas de samlade statsinkomsterna av riksrevisionsverket till 52 303 milj. kr., vilket är 784 milj. kr. mer än vad som beräknades i statsverkspropositionen.

Beräkningen av inkomsterna på inkomslskatlelileln baseras vidare på förutsättningen om oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminär skalt för budgetåret 1971/72. Enligl förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall varje år beslämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den statiiga inkomstskatten skall ingå i preliminärskalten för kommande budgetår. Procenttalet för den första hälften av budgetåret 1971/72 skall vara delsamma som under innevarande budgetårs se-

Prop. 1971:115

46

Tabell 9. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1971/72

Fond

Investerings-    Finansiering anslag

Avskrivnmg     Övriga kapi-
inom fon-       talmedel
dema inom

fondema

Avskrivning       Inveslerings-
från drift- bemyndi-

budgeten gande

I.	Affärsverksfondema	2 141702 000 1353 400 000		18 502 000
11.	Statens allmänna
	fastighetsfond	375 703 000	46 082 000	5 000 000
III.	Försvarets fastig-
	hetsfond	220 799 000	25 115 000	26 000 000
IV.	Statens ullånmgs-
	fonder	4 071502 000	—	_
v.	Fonden för låneun-
	derstöd	382 502 000	_	51 675 000
VII.	Fonden för förlag
	till statsverket	37 000 000	—	40 000 000
IX.	Diverse kapital-
	fonder	95 756 000	92 406 000	250 000
	Summa kr	7 324 964 000 1517 003 000		141 427 000

23 866 000 745 934000

136 477 000 188144 000

150 525 000 19 159 000

797 450 000 3 274 052 000

31083 000 299 744 000

- - 3 000 000

357 000 2 743 000

1139 758 000 4 526 776 000

Avgår kapitalåterbetalning: Oreglerade kapitalmedelsförluster Övrig kapltalålerbetalning

Länemedel

1 000 000 42 758 000

4 483 018 000

nare hälft. I förordningen (1970: 260) om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1970/71 har delta procenttal satts till 100 för budgetåret 1970/71. För tiden den 1 juli—den 31 december 1971 blir alltså uttagsprocenlen densamma. Jag föreslår alt uttagsprocenlen även för liden den 1 januari—den 30 juni 1972 fastställs tiU 100.

I detta sammanhang vill jag ta upp frågan om slopandet av invesleringsavglften för oprioriterade byggnadsarbeten. Bestämmelserna återfinns i den av riksdagen antagna förordningen (1970: 99) om investeringsavgifl för vissa byggnadsarbeten. Avgiften skall enligt förordningen utgå på byggnadsarbeten som igångsätts fram lill utgången av juli månad 1971. Som jag tidigare anfört möjliggör arbetsmarknadslägel att skyldigheten alt erlägga avgift kan upphöra i fråga om byggnadsarbeten som sätts igång efter maj månads utgång. Förslag lUl ändring i förordningen har upprättats inom finansdepartementet (bil. 10). Riksrevisionsverket har i sin Inkomstberäkning upptagit inkomsttiteln investeringsavgift till 5 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och till 1 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Med hänsyn till all vissa slutregleringar av preliminärt debiterade avgifter lorde bli aktuella anser jag att inkomsttiteln kan upptas med av verket förordade belopp för budgetåret 1971/72 trots atl avgiften upphör något tidigare än som avselts.

Prop. 1971:115 47

I del följande redovisar jag de inkomsllitiar där jag — i förekommande fall efler samråd med berörda departementschefer — funnit skäl all frångå riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna.

Mot bakgrund av vad jag anfört i prop. 1971: 73 beräknar jag inkomsten under titeln särskilda varuskatter till 375 milj. kr. under budgetåret 1971/72, vilket är 10 milj. kr. mindre än verkets beräkning.

Med hänvisning lill vad chefen för socialdepartementet anmält i särskilda propositioner (prop. 1971: 22 och 23) beräknar jag för budgetåret 1971/72 inkomsterna under titlarna bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet och inkomster vid arbetsmedicinska institutei till 9 650 000 kr. resp. 660 000 kr., vilket är 1 150 000 kr. resp. 160 000 kr. mera än enligt riksrevislonsverkels beräkning. Därjämte bör en ny inkomsttitel benämnd bidrag lill arbetarskyddsverkets och arbetsmedicinska institutels verksamhet tas upp. Denna titel avser den del av inkomsterna från arbetarskyddsavgiflen som enligt prop. 1971: 22 skall hänföras till riksstalens inkomstsida. Titeln bör för budgetåret 1971/72 föras upp med 7,5 milj. kr. Vidare förordar jag med hänvisning liU vad chefen för socialdepartementet anfört i prop. 1971: 49 all en ny inkomsttitel benämnd inkomster i samband med viss utbildning av handikappade förs upp under rubriken uppbörd i statens verksamhet. Titeln bör för budgetåret 1971/72 tas upp med 1,3 milj. kr.

Beträffande inkomsterna på kapilalbudgeten beräknar jag efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet avskrivningsmedlen för budgetåret 1971/72 inom televerkets fond till 661,6 milj. kr., vilket är 43,1 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket beräknat.

Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en nedräkning av tolalbudgelens inkomster med 42 990 000 kr. för budgetåret 1971/72 i förhållande till riksrevisionsverkets förslag. Tolalbudgelens inkomster skulle därmed enligt de förnyade inkomslberäknmgarna uppgå lill 46 287 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och lill 52 260 milj. kr. under budgetåret 1971/72, vilket är 464 milj. kr. mindre resp. 741 milj. kr. mer än vad som angavs i statsverkspropositionen.

Förändringarna beträffande inkomstskatteliteln innebär en nedräkning i förhåUande lill del i statsverkspropositionen angivna beloppet med 300 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Bland övriga större förändringar under innevarande budgetår kan nämnas en uppräkning av inkomsterna av mervärdeskatt med 80 milj. kr. samt en nedräkning av inkomsterna från affärsverksfonderna med ca 160 milj. kr. För budgetåret 1971/72 kan noteras uppräkningar i förhållande lill beräkningarna i statsverkspropositionen av inkomsterna på titlarna skall på inkomst och förmögenhet m. m. (700 milj. kr.), mervärdeskatt (100 milj. kr.) samt inkomst av myntning och justering (111 milj. kr.)

Min beräkning av de enskilda inkomsttitlarna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72 framgår av specifikation i bilaga 6.

Prop. 1971:115

48

Tabell 10. Totalbudgeten budgetåren 1969/70—1971/72

(MUj. kr.)

	1969/70	1970/71		1971/72		Förändring från
	Utfall
		Stv.-prop	. Ny be-	Stv.-prop	. Ny be-	utfall;	ny ber.
		1971	räkning	1971	räkning	1969/70 till ny ber. 1970/71	1970/71 tUl ny ber. 1971/72
Inkomster	40 404	46 751	46287	51119	52 260	+ 5 883	+ 5 973
varav:
inkomster på drift-
budgeten	38 887	45 209	44 749	49 844	50 559	+ 5 862	+ 5 810
övrig finansiering	1 516	1 542	1 538	1676	1701	+      22   ;	,.  -1-    163
Utgifter	44 221	48 009	48 413	51725	52148	+ 4192	+ 3 735
varav:
driftbudgeten (exkl.
förändr. i behåUningar
på reservationsanslag)	37 584	40 664	41014	44 125	44 273	+ 3 430	+ 3 259
investeringsanslag	5 722	7 645	7 699	7 300	7 325	+ 1977	-    374
förändring i anslags-
behäUningar	740	250	200	200	350	-    540	+    150
förändring 1 dispositio-
nen av rörliga krediter	175	-    550	-    500	100	200	-    675	+    700
Totalbudgetsaldo	-3 817	- 1258	- 2126	-206	+ 112	+ 1691	4- 2 238

Jag har i det föregående redogjort för förändringarna i förhållande till statsverkspropositionen i fråga om begärda investeringsanslag för budgetåret 1971/72. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 7 325 milj. kr. De för finansiering av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedlen som bör anvisas på driftbudgeten uppgår till 1 140 milj. kr. De medel som inom resp. kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs. avskrivningsmedel och övriga kapilalmedel Inom fonderna, beräknar jag till 1 658 milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena lill 4 527 milj. kr., vilket är samma belopp som upptogs i statsverkspropositionen. Kapilalbudgelens utgifter och dessas finansiering framgår av tabell 9.

Jag har låtit upprätta förslag lill investeringsplan och investeringssla-ler för budgetåret 1971/72 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bilaga 8).

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1970/71 och 1971/72

Med beaktande av vad jag anfört i det föregående beräknar jag tolalbudgelen för budgetåren 1970/71 och 1971/72 enligl tabell 10.

Beräkningama pekar på ell underskott i tolalbudgelen på ca 2 130

Prop. 1971:115 49

milj. kr. för budgetåret 1970/71 och ett överskoll på ca 110 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Underskottet för budgetåret 1970/71 är ca 870 mUj. kr. större än del som angavs i finansplanen. För budgetåret 1971/72 beräknades tidigare ell underskott på ca 200 milj. kr. Del bör emellerlid påpekas alt i dessa belopp inle Inryms effekterna av löneökningar för de statsanställda för åren 1971 och 1972.

Till stalsrådsprotokollel i della ärende lorde få fogas som

Bilaga 1:    Reviderad nationalbudget för år 1971

Bilaga 2:    Långtidsbudget för perioden 1971/72—1975/76

Bilaga 3:    1970 års långtidsutredning och remissinstanserna

Bilaga 4: Riksrevislonsverkels approximativa beräkning rörande budgetutfallet för 1970/71

Bilaga 5: Riksrevislonsverkels förnyade inkomstberäkning för budgetåret 1971/72

Bilaga 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72

Bilaga 7: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande lUl statsverkspropositionen för budgetåret 1971/72

Bilaga 8: Förslag till investeringsplan och invesleringsslater för budgetåret 1971/72

BUaga 9: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1971/72 sedan statsverkspropositionen

Bilaga 10: Förslag lill förordning om ändring i förordningen (1970: 99) om investeringsavgifl för vissa byggnadsarbeten

HEMSTÄLLAN

Under åberopande av vad jag har anfört hemsläller jag, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen all

1) antaga förslag till förordning om ändring i förordningen (1970: 99) om investeringsavgifl för vissa byggnadsarbeten,

2) godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som jag har förordat i del föregående,

3) lill Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1971/ 72 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. 70 000 000

Prop. 1971:115 50

Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet:

Pressens lånefond 3 750 000

4) godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehåUningarna för budgetåret 1971/72,

5) godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1971/72,

6) besluta alt statlig inkomstskall för skatlskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen (1947: 576) om slallig inkomstskatt, skall för budgetåret 1971/72 ingå i preliminär skatt med 100 "/o av grundbeloppet,

7) godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster för budgetåret 1971/72 enligl den vid della protokoll fogade specifikationen,

8) godkänna förslagel llll investeringsplan och Investeringsslater för budgetåret 1971/72,

9) på kapilalbudgeten beräkna den mol investeringsplanen svarande inkomsttiteln Lånemedel till 4 483 018 000 kr.

Med bifall lill vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen all llll riksdagen skall avlålas proposition av den lydelse bUaga lill detla protokoll ulvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

710233   MARCUS BOKTR. STHLM IW

Reviderad nationalbudget för år 1971

Bilaga 1

Prop. 1971:115

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

Bilaga 1

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1971

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1971 som härmed läggs fram är utarbetad Inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdeparlement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådel hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.

Kapitlen III, Utrikeshandeln saml VII, Investeringarna och IX, Kre-dilmarknaden har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i kapitel IV och i huvudsak avsnitten om de disponibla inkomsterna och den privata konsumtionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1971 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas — vilar på finansdepartementels sekretariat för ekonomisk planering där arbetet med nationalbudgeten letts av tf planeringschefen Lars Lindberger.

1    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 1.

Prop. 1971:115

I. Sammanfattande översikt

Bilden av den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1970 är i stora drag tämligen oförändrad jämfört med den preliminära nationalbudgeten. I vissa hänseenden har likväl de mera fullständiga uppgifter som nu före-liger föranlett revideringar av betydelse. Huvudintrycket av stark tillväxt i produktion och efterfrågan kvarstår, samtidigt som del omslag som inträffade i den ekonomiska utvecklingen under andra halvåret 1970 framträder med ökad klarhet. Den totala produktionens tillväxt uppskattas nu liU 4,8 "/o, vilket innebär en uppjustering med inemot en halv procentenhet. Jämfört med närmast föregående år beräknas tillväxten sålunda ha avtagit med drygt en halv procentenhet. Alternativa beräkningar som utgår från produklionssldan — mot eljest från användningssidan — visar dock fortfarande på närmast oförändrad tillväxt som nu anges tUl ca 5,5 "/o. Sysselsättningens volym i arbetade limmar beräknas ha stigit med 2 "/o 1969—1970. Della lyder aUtjämt på atl produktivitetstillväxten varit förhållandevis låg och svagare än närmast föregående år.

Under det alt den totala produktionens tillväxt sålunda justerats uppåt framstår tillväxten för den slutliga inhemska efterfrågan — dvs. bortsett från lagerförändringar — som ännu något mera dämpad. Den beräknas nu till 2,9 '/o, vilket är nästan 2 procentenheter lägre än för bmltonalionalproduklen. Den nedjustering som skett avser i huvudsak den privata konsumtionen, vars tillväxt nu beräknas lill Inle fullt 3 "/o i volym. Utfallet ligger därmed klart under vad som fömtsattes i de preliminära nalionalräkenskapskalkylerna men stämmer tämligen väl överens med de anlaganden som vid sidan härav gjordes i den preliminära nationalbudgeten. Konsumlionslillväxlen för fjärde kvartalet 1970 beräknas sålunda trots den förestående momshöjningen ha stannat vid 3,3 o/o jämfört med fjärde kvartalet 1969. Hushållssparandels utveckling ter sig trots detla svagare än vad som förutsattes i den slutliga bedömningen i den preliminära nationalbudgeten. Detla sammanhänger främst därmed att lönesummans tillväxt blivit lägre än vad som tidigare beräknats. Löneglidningen för andra grupper än industriarbetare synes nämligen ha varit överskattad. Hushållens beräknade skatteinbetalningar har däremot reviderats i motsatt riktning. De disponibla inkomsternas tillväxt har sålunda nedjusterats såväl nominellt som realt — i det sistnämnda hänseendet till 2,7 "/o. Sparkvoten förefaller under sådana omständigheter ha håUits oförändrad 1969—1970.

I fråga om investeringarna har bilden förändrats såtillvida att den beräknade nedgången blivit mindre markerad för byggnadsinvesteringarna

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 3

i allmänhet och bosladslnvesteringarna i synnerhet, medan i stället uppgången ler sig mera blygsam för maskininvesleringarna. Nedgången för byggnadsinvesteringarna totalt beräknas sålunda stanna vid 0,4 "/o och uppgången för maskininvesleringarna vid 3 "/o, vilket för samtliga investeringar ger en volymökning med oförändrat 1,0 "/o. Industrins investeringar beräknas ha stigit med 6 »/o och bostadsinvesteringama ha sjunkit med 2,5 "/o. Antalet inflyltningsfärdiga lägenheter 1970 blev nära 110 000 eller 800 fler än närmast föregående år.

Den offentliga konsumtionens expansionstakt har enligt de beräkningar som nu föreligger bibehållits. Tillväxten anges sålunda till 5,8 »/o 1969—1970. Sammanlagt för offentlig konsumtion och investeringar samt bostadsbyggande framträder alltjämt en klar dämpning — men en mindre markerad sådan — från 4,5 «/o i tillväxt 1968—1969 till 3,5 »/o 1969—1970.

Lagerinvesteringama framstår alltjämt som det mest dynamiska inslaget i den totala inhemska efterfrågans utveckling 1969—1970. Den beräknade tillväxten för dessa investeringar har ytterligare markerats sedan den preliminära nationalbudgeten. Detla har emellerlid skett därigenom all den uppskattade nivån för lagerinvesteringama har sänkts för 1969, medan den bibehållits för 1970. För handelns lagerinvesteringar 1970 har en nedjustering skett, medan däremot tillväxten av industrins lager och speciellt av dess färdigvamlager blivit betydligt större än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten. Även vad gäller halvårsfördelningen av lagerinvesteringarna har bilden delvis förändrats. Ökningen första halvåret 1970 i förhållande till motsvarande halvår 1969 framstår alltjämt som synnerligen stark men dock klart lägre än vad som preliminärt beräknades. Den uppskattas nu till 3,6 "/o av bruttonationalprodukten första halvåret 1969. Avsaktningen i utveckling mellan andra halvåren är fortfarande slående men det rör sig likväl enligt de reviderade kalkylerna om en ökning av lagerinvesteringarna motsvarande 1,0 "/o av bruttonationalprodukten.

Under del atl omslaget i lagerlnvesleringarnas utveckling i någon mån avdramallserats har i stället omslaget i utrikesbalansen — vilket säkerligen inträffat under verksamt inflytande av lagerutvecklingen — kommit all framträda desto mera påtagligt. Efler elt rekordartat underskott första halvåret om drygt 1 700 milj. kr. har andra halvårets bytesbalans visat ell obetydligt överskott. I handelsbalansen följdes etl underskott om 1 460 milj. kr. första halvåret av ell överskott om 360 milj. kr. andra halvåret. För hela årel 1970 redovisas sålunda underskott — i bytesbalansen med 1 640 milj. kr., i handelsbalansen om 1 100 milj. kr. Om man jämför med prognoserna i den reviderade nationalbudgeten för 1970 ligger de faktiska underskotten 850 respektive 550 milj. kr. högre och detla kan förmodas stå i samband därmed alt lagerinvesteringarnas tillväxt klart underskattades. I fråga om handelsbalansen innebar emel-

Prop. 1971:115 4

lertid utvecklingen kring årsskiftet en snabb aktivering och redan för den 12-månadersperiod som utlöpte i januari 1971 var handelsunderskotlet nere under den nivå — ca 500 milj. kr. — som i den reviderade prognosen hade angivils för kalenderåret 1970. För bytesbalansen var avståndet mellan prognos och utfall några hundra milj. kr. större, främst beroende på alt den extraordinärt starka ökningen av neltoförbrukningen av resevalutor inte var förutsedd.

De underskott som nu redovisas i handels- och bytesbalanserna 1970 är drygt 250 milj. kr. lägre än enligt de preliminära uppskattningarna. Exporten har nämligen, såväl i volym som värde, i högre grad än importen överträffat de preliminära ulfallskalkylerna. Exporlvolymens ökning har sålunda uppjusterats med en dryg procentenhet lill 10 "/o och importvolymens tillväxt med knappt en halv procentenhet lill 9,5 »/o. Tendensen lill svag förbättring av terms of trade har framträtt ännu något tydligare. För 1969—1970 redovisas sålunda en positiv förskjutning i bylesvillkoren om drygt en halv procentenhet motsvarande ca 100 milj. kr.

Vid sidan av bytesbalansen har även kapitaltransaktionerna fått elt ur belalnlngssynpunkt mera positivt ulfall än vad som preliminärt beräknades. De synliga kapitalrörelserna visar sålunda etl neltoinflöde om drygt 1 150 milj. kr. medan restpostens positiva värde, som däremot nedjusterats något, anges till knappt 900 milj. kr. Valutareserven steg under loppet av 1970 med knappt 400 milj. kr. och bankernas utiandsställning förstärktes med drygt 600 milj. kr.

Internt kom den förändring som Inträdde i den ekonomiska balansen under loppet av 1970 främst till ullryck på arbetsmarknaden och möjligen även i prisutvecklingen. Samtidigt som industriproduktionen fortsatte all sliga och exporten i huvudsak bibehöll sin starka expansionskraft visade efterfrågan på arbetskraft — uttryckt i antal lediga platser — en förhållandevis snabb nedgång fr. o. m. andra kvaralel. För arbetslösheten framträdde en svagt stigande tendens. Del är emellerlid ovisst i vad mån det förändrade arbetsmarknadslägel kan ha hunnit atl återverka på inkomstutveckUngen under 1970. Den IroUga löneglidningen 1969—1970 har för samtiiga löntagare nedjusterats från 4 »/o till 3 »/o, men för industriarbetare kvarstår aUtjämt det höga lönegUdningslalel 70/0.

Konsumentpriserna som fram lill oktober 1970 stigit med 7 »/o under 12 månader har därefter ökat obetydligt, om man bortser från inverkan av höjda indirekta skatter. Från oktober 1970 till mars 1971 visar kon-siunenlprlsindex en uppgång med 4,8 »/o, men avräknas effekterna av såväl skattehöjningarna som en årlig justering av bosladsposlen per december har prisökningen i övrigt uppgått lill högst några tiondels procent. Omslaget i prisulvecknlngen har ägt rum under inverkan av det all-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 5

manna prisstoppet som trädde i kraft i oktober. Hur prisutvecklingen i annat fall skulle ha tett sig är svårt all bedöma. Troligt är dock atl en viss dämpning av prisstegringstaklen skulle ha inträffat oavsett prisstoppet, närmast under inverkan av den avsaktning som skett såväl i import-prisernas stegringstakt som i utvecklingen av hushållens efterfrågan.

De utvecklingstendenser som kännetecknade den ekonomiska utvecklingen under senare delen av 1970 har i huvudsak satt sin prägel på Sveriges ekonomi även under första kvartalet 1971. Avsaktnlngstendenserna har emellerlid accentuerats och industriproduktionen som alltjämt var stigande under fjärde kvartalet 1970 förefaller all ha stagnerat under första kvartalet 1971. Arbetslösheten som var svagt stigande under andra halvåret 1970 har visat en mera markerad uppgång — motsvarande drygt en halv procentenhet av arbetskraften — under början av 1971. Samtidigt har efterfrågan på arbetskraft fortsatt all avla sådan den återspeglas i antalet lediga platser. Utvecklingen på arbetsmarknaden tyder på en dämpning av den totala efterfrågan som främst kan förmodas härröra från utvecklingen av lagerinvesleringar och privat konsumtion. Exporten har däremot fortsatt atl stiga kraftigt — till skillnad från importen — och handelsbalansen har stärkts avsevärt.

InternationeUt har den ekonomiska utvecklingen under de första månaderna av 1971 inle skiljl sig nämnvärt från de bedömningar som gjordes i den preliminära nationalbudgeten för 1971. Möjligen har uppgången i Storbritannien och Förenta staterna gått trögare än väntat samtidigt som avmattningstendenserna i Västtyskland varit mera påtagliga än vad som förutsågs. Avgörande för bedömningen av den inlernalionella konjunkturutvecklingen 1971 synes mol denna bakgrund alltjämt vara dels hur markerad den begynnande expansionen i Förenta staterna kan tänkas bli, dels vilken grad av varaktighet och styrka som kan komma all känneteckna de nuvarande dämpningslendenserna i Västeuropa.

I huvudsak sldljer sig inle den bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna som nu är möjlig alt göra från den som redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Tillgängliga konjunkturindikatorer lyder på atl ell uppsving efler stagnationen 1970 nu är omedelbart föreslående. Frågan gäller snarast med vilken styrka uppgången kommer all göra sig gällande. Här har fömtsatts all effekten av de expansiva kredit- och finanspolitiska åtgärder som vidlagils inle med full styrka kommer all framträda förrän senare under 1971 och alt den lo-tala produktionens tillväxt för hela årel kommer atl stanna vid 3 »/o.

Bedömningen av konjunktumtvecklingen i Västeuropa under 1971 ler sig mera osäker. Med undantag för Storbritannien och möjligen även Frankrike och Italien synes efterfrågetrycket vara på yäg alt lätta i Västeuropa. För flera länders del är del svårt att för närvarande avgöra huruvida en mera varaktig dämpning av produktionstillväxten eller en-

Prop. 1971:115 6

bart en tUlfällig avsaktning är förestående. Myckel talar alltjämt för att utvecklingen i Västtyskland blir av central betydelse för konjunkturläget i Västeuropa under återstoden av 1971.

Även om trycket på den västtyska produktionsapparaten har börjat vika har den slutliga efterfrågan hittUls förblivit stark. Den totala efterfrågan har dock lättat avsevärt sedan mitten av 1970, främst genom en påtaglig nedgång av lagerinvesteringarna och en minskad exporttillväxt. Jämfört med lägel vid tillkomsten av den preliminära nationalbudgeten har de tillgängliga konjunkturindikalorerna tenderat atl mera peka i avsaklande riktning. Detta gäller bl. a. industriproduktionen och orderingången till investeringsvamsektorn. Ä andra sidan är orderstockarna alltjämt stora och den privata konsumtionseflerfrågan synes vara fortsalt stark. Olika utvecklingsalternativ kan under sådana omständigheter förefalla tänkbara. Här liksom i den prelUninära nationalbudgeten har valts att räkna med ett förhållandevis expansivt alternativ, varvid huvudvikten lagts vid den pådrivande effekt som de kraftiga löneökningarna lorde få. Även del faktum atl den slutliga efterfrågan såvitt nu kan bedömas inle visat mera påtagliga tecken till alt vika har tillmätts en viss vikt. Av väsentUg betydelse för den västeuropeiska konjunkturbilden är givetvis hur länge de nuvarande avsaktnlngstendenserna i Västtyskland kommer alt hålla i sig. Om dessa i huvudsak kan förklaras av en pågående lageranpassning ökar sannolikheten av atl ett omslag i riktning mol snabbare expansion kan inträffa före utgången av 1971.

De skäl som sålunda anförts talar för alt konjunkturavmattningen i Västeuropa kan väntas bli relativt svag och förhållandevis kortvarig. Tidpunkten för ett konjunkturomslag blir emellerlid även med dessa förutsättningar svår alt precisera. Del är inte uteslutet alt elt mera påtagligt omslag kan komma att dröja en bil in på 1972.

Denna bedömning av den inlernalionella konjunkturutvecklingen har varit en av utgångspunkterna för den reviderade exportprognos för 1971 som utarbetats av konjunkturinstitutet. Totala exporten exklusive fartyg beräknas sålunda öka med 8,5 "/o i volym under 1971, vUket är närmare 1,5 "/o mindre än 1970. För hela exporten väntas en något mindre ökning eller med 8 "/o 1971 jämfört med av konjunkturinstitutet beräknade 9,5 "/o för 1970. De lägre tillväxttalen för den totala exporten förklaras av en svagare utveckling av fartygsleveransernas volym.

Volymutvecklingen för råvaror väntas bli något starkare under 1971 än 1970. Trävaror, massa, papper och malm samt övriga råvaror, vUka ökade med 0,5 "/o i volym under 1970, väntas stiga med ca 5,5 "/o 1971 trots en viss förväntad minskning för trävaror och en lägre ökning för massa och papper än föregående år. Elt kraftigt omslag förutses för malm och livsmedel efter den nedgång, som inträffade 1970 lill följd av LKAB-konflikten respektive det svaga skördeutfallet 1969.

Exporten av färdigvaror beräknas totalt öka långsammare 1971 än

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 7

1970 eller realt med ca 11,5 «/o mol 18,8 »/o. Denna relativa nedgång förklaras i allt väsentligt av den försvagade inlernalionella efterfrågeutvecklingen. En inlernalionell konjunkturavmattning brukar inverka ogynnsamt på exporten av investeringsvaror som svarar för en relativt stor andel av den svenska färdigvaruexporten. A andra sidan medför en försvagning av den inhemska efterfrågan en ökad exportkapacilel, vilket i linje med erfarenheterna från föregående konjunkturavmattning väntas medföra ökade marknadsandelar för denna varuexport. Ökningstakten för verksladsprodukler exklusive fartyg beräknas liU 12,5 0/0 och för gruppen övriga varor till 8 "/o. Exporten av järn och stål väntas sliga med 11 o/o. För livsmedel och gruppen övriga metaller väntas också en ökning, vilket innebär ell omslag jämfört med 1970. Farlygsleve-ranserna beräknas minska med 1,5 o/o.

I värde beräknas exporten totalt sliga med 12 o/o mol 8 o/o i volym. Prisulsiklerna för 1971 ler sig nu något gynnsammare än i slutet av

1970.  För totala exporten fömtses en prisuppgång med drygt 3,5 o/o
1970—1971, vilket dock är endasl knappt hälften av den uppgång som
inträffade under 1970. De mest betydande prisökningarna väntas för
verksladsprodukler, massa och malm. Prisfallet under 1970 för järn och
stål synes ha hejdats. Prissänkningar väntas för gruppen övriga metaller
och livsmedel.

Den med hänsyn lill värdeutvecklingen något mer optimistiska bild som nu tecknats av exportulsikterna för 1971 jämfört med den preliminära bedömningen i slutet av 1970 grundas på de exportenkäler för verksläder saml järn- och stålverk, som gjorts under första kvartalet

1971.  Av dessa framgår all orderingång och orderbehållning särskilt
inom verkstadsindustrin bedömts som förhållandevis hög för andra halv
året 1970. Däremot har förekommit vikande orderingång i vissa andra
branscher — särskilt pappersindustrin — under samma period.

Del privata näringslivels investeringar i byggnader och maskiner väntas öka med 7 o/o från 1970 lill 1971. För industrins del förutses en volymökning med 8 "/o totalt, varav 7,5 "/o för maskininvesteringar och 9 o/o för byggnadsinvesteringar. Dessa förväntade ulfall för 1971 har grundals på statistiska centralbyråns sedvanliga investeringsenkät i februari. De investeringsplaner, som där kommit till ullryck, har med slöd av tidigare erfarenheter justerats upp något. Hänsyn har härvid även tagils lill alt det införda invesleringsavdraget kan antas medföra stimulerande effekter, som inle hunnit komma till ullryck i enkäluppgiflerna. Till grund för prognosen har vidare legat antaganden om successivt lättad kredilmarknad och om ökad leveranskapacllet på bygg- och inves-leringsvammarknaderna. Jämfört med de redovisade planerna i novem-berenkälen 1970 har industrin justerat upp sina planer kraftigt på maskinsidan medan dessa är i stort sett oförändrat låga på byggnadssidan. På branschnivå pekar investeringsutvecklingen på kraftigt ökade inves-

Prop.1971:115 8

lerlngar i verkstadsindustrin (nästan dubbelt så hög nivå 1971 som 1968). För järn- och stålverken väntas fortsalt stark ökning även under 1971. Även massa- och pappersindustrin väntas öka sina investeringar i en omfattning som ligger över genomsnittet för industrin som helhet. För industrin i övrigt väntas en fortsalt minskad investeringsnivå under 1971. — Handelns investeringar beräknas minska med 5 o/o 1971, vilket innebär ett omslag från 1970, då de ökade med 4,5 o/o.

Lagerinvesteringarna väntas under 1971 uppgå endasl till drygt 1/3 av volymen under 1970 eller tUl drygt 1 600 milj. kr. jämfört med ca 4 600 milj. kr. Lageruppbyggnaden av råvaror, halvfabrikat och varor i arbete beräknas minska med nästan 75 o/o. Huvuddelen av denna nedgång väntas falla på verkstadsindustrin, järn- och metallverken saml träindustrin. För industrins färdigvaror kalkyleras med en lageruppbyggnad som uppgår till endast ca 50 o/o av 1970 års. Del är främst verkstadsindustrin saml järn- och metallverken som bedöms orsaka denna nedgång. — För näringslivels totala realkapitalbUdning sker, inberäknat denna lagerutveckUng, en nedgång med 13 o/o 1970—1971 atl jämföra med en uppgång på 21,2 o/o 1969—1970.

De StatUga investeringarna väntas öka med 3,5 o/o 1970—1971, vilket är en något lägre ökningstakt än 1969—1970. Enligl en enkät från februari väntas en obetydlig ökning av affärsverkens byggnadsinvesteringar under 1971 eller med 0,5 o/o jämfört med 1,5 o/o 1970. Detta är en påtaglig nedrevidering av de planer som uttrycktes i novemberenkäten 1970 och som redovisades i den preliminära nationalbudgeten. De statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar förutses bli ungefär oförändrade under 1971 jämfört med 1970. Stor osäkerhet vidlåder emellerlid denna bedömning, eftersom dels vissa aktuella uppgifter saknas på grund av arbetsmarknadskonflikten, dels även därför att volymen beredskapsarbeten under 1971 är oviss. Den har emellerlid förutsatts bli oförändrad i förhållande lill 1970. De statliga maskininvesleringarna väntas också öka, men i något lägre takt än 1970. — Sammanfattningsvis ligger endast drygt 1/10 av den totala investeringsökningen på de statliga myndigheterna. Återstoden faller på affärsverken och de statliga aktiebolagen.

Kommunernas investeringar beräknas öka med 3,5 o/o 1970—1971 mol en ökning med 1 o/o 1969—1970. För byggnadsinvesteringarna väntas ett omslag från en nedgång 1970 med 0,5 "/o lill en uppgång 1971 med 3,5 o/o. Till grund för denna reviderade kalkyl har lagts en definitiv bearbetning av novemberenkälen 1970 — någon sedvanlig februarienkäl har i år inte gått all ulföra på grund av arbetsmarknadskonflikten inom den kommunala förvaltningen; en anledning till alt kommunberäkningarna blir något osäkra. Vidare har räknats med en viss lättnad på finansieringssidan och med ett gott resursutrymme. För

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 9

maskininvesleringarna väntas en betydligt lägre ökningstakt 1970—1971 än 1969—1970 eller med 5 o/o mot 12 o/o.

För bostadsbyggandet räknas med en igångsättning av ca 100 000 lägenheter samt en nedgång av investeringsvolymen med 4 "/o 1970—■ 1971. Härvid har förutsatts alt tyngdpunkten av igångsättningen ligger något tidigare under året än vad som antogs i den preUminära nationalbudgeten. I övrigt har antagils en viss ytterligare förkortning av byggnadstiderna för påbörjade flerfamiljshus på grund av den dämpade aktiviteten i byggsektorn. För 1971 års igångsättning har räknats med oförändrade lägenhelsylor jämfört med 1970. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter väntas bU ungefär 3 500 färre än 1970 och uppgå till ca 106 000.

Den totala fasta investeringsvolymen väntas stiga med ca 3,5 o/o 1970 —1971. Byggnadsinvesteringarna ökar väsentUgt långsammare än maskininvesteringarna, eUer med 0,4 o/o mot 8,7 o/o för de senare. Inberäknal lager visar beräkningarna emellertid på en total investerings-minskning med 6 o/o 1970—1971.

Beträffande inkomster, priser och konsumtion framläggs följande kalkyler. Den totala lönesumman väntas sliga i något lägre takt än mellan 1969 och 1970 eller med 9 o/o. En utgångspunkt är härvid all sysselsäll-ningsvolymen fömtses avla något 1970—1971. För de enskUda företagarnas inkomster väntas en minskning med 3,3 o/o, främst till följd av prisregleringen, vUkel innebär etl omslag jämfört med 1969—1970. Totalt beräknas faklorinkomslerna sliga med drygt 7,5 o/o jämfört med en ökning med drygt 10,5 "/o 1969—1970. TUlväxten i de disponibla inkomsterna blir emellertid 9,5 o/o mol 8,4 o/o 1969—-1970. Anledningen härtiU är all hushållens nelloinbelalning lill del offentliga, främst llll följd av skaltereformen, beräknas minska med ca 0,5 "/o 1970—1971 mot all ha ökat med 22,4 o/o 1969—1970.

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1971 har en utgångspunkt varit atl arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtiiga ansläUda inom de prissatta sektorerna av samhällsekonomin frånsett den allmänna arbetsgivaravgiften antas stiga i en takt som Inle mera väsentligt skiljer sig från ökningen närmast föregående år. En annan och jämfört med bedömningen vid slutet av 1970 reviderad utgångspunkt har varit alt den nu förlängda prisregleringen kommer att fördröja sedvanliga konsekvensprisslegringar till följd av höjda lönekostnader inom pris-sällningsområden, som är skyddade från Internationell konkurrens. Enligt den prisprognos som sålunda utarbetats kan konsumenlprisnivån under loppet av 1971 antas stiga med 6,8 o/o. I denna uppgång är inberäknad en till 3,2 o/o uppgående effekt av mervärdeskallens höjning den 1 januari 1971. Mellan genomsnillslägena för kalenderåren 1970 och 1971 kan den troliga förändringen väntas bli något högre eller 7,4 o/o.i

' 1 denna prognos beaktas mle den prissänkande effekten av diskonlosänkningen 22 april 1971.

It    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 1.

Prop. 1971:115 10

Vid den förutsatta prisuppgången 1971 kan de reala disponibla inkomsterna beräknas öka med 1,8 o/o rnol 2,7 »/o 1969—1970. Jämfört med den preliminära bedömningen i slutet av 1970 innebär delta en uppjustering främst mollverad av den förändring av prisulsiklerna som delvis föranletls av alt prisregleringen förlängts.

Den privata konsumtionen inklusive turislnetlol har i volym beräknats öka med 2,0 o/o 1970—1971 mol 2,7 o/o 1969—1970. De realt disponibla inkomsterna beräknas öka i ungefär samma takt; prognosen utgår sålunda från en i del närmaste oförändrad sparkvot för 1971. En starkare konsumlionsökning, särskUl under första halvåret 1971, hade framstått som trolig — inte minst med hänsyn lill skattereformens inkomst-omfördelande och därmed totalt sett sannolikt konsumtionshöjande effekt — om inle en viss negativ rekyleffekl från lidlgarelagd konsumtion under fjärde kvartalet 1970 i samband med förestående höjningar av den indirekta beskattningen ingått bland förutsättningarna. Osäkerhet om utgången av avtalsförhandlingarna är en annan faktor, som bedömts inverka negativt på konsumtionseflerfrågan. Vidare gäller atl kredit-marknaden för hushållens del anlagils förbli stram under 1971.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med 4,2 "/o i volym, varav den kommunala med 5,5 o/o och den statUga med 2,2 o/o. Beräkningen av den kommunala konsumtionen 1971 utgår dock från de planer, som kommunerna redovisade under senhösten 1970 — någon sedvanlig februarienkät har på grund av arbetsmarknadskonflikten inom den kommunala förvaltningen inle gått alt utföra. Bedömningen av del kommunala området är därför något osäker.

Sammanlagt innebär detta all. den totala efterfrågevolymens lillväxl 1970—1971 väntas uppgå tiU 1,9 o/o mot 5,8 o/o 1969—1970. Denna lägre lillväxl förklaras i första hand av de kraftigt minskade lagerinvesteringama och av en lägre tillväxt för den privata konsumtionseflerfrågan.

Med ledning av den förväntade efterfrågans tillväxt kan importvolymen beräknas stiga med 1,5 o/q 1970—1971. Delta innebär en väsentligt lägre uppgång än 1969—1970, då ökningen var 9,5 0/0. Prognosen ligger lägre även i förhållande lill bedömningen i den preliminära nationalbudgeten, där en ökning med 3,5 0/0 förutsågs för 1971. En avsevärt svagare imporlutveckling väntas för de flesta varugrupper med undanlag för investeringsvaror. För konsumtionsvaror räknas med en imporlökning om 3,5 0/0, vUkel utgör endast drygt hälften av uppgången under 1970. Det är främst personbiisimporten som väntas minska. För investeringsvaror väntas en ökning med 9 0/0, vilket är en nästan lika stor ökning som under 1970. Del är här främst den väl hävdade mhemska in-vesleringseflerfrågan på maskinsidan, som väntas medföra ökad import. Däremot har den dämpade Inhemska produktionstillväxten och neddragningen av lagerinvesteringama till följd all importen av insatsvaror slagnerar helt under 1971.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 11

Handelsbalansen beräknas visa ell överskoll på ca 1 100 milj. kr. för 1971, vilket är en förbättring med ungefär 2 200 milj. kr. från 1970. Bakom denna avsevärda omsvängning ligger en väl hävdad exportutveckling (8 o/o ökning 1971 mol 10 o/o 1970) och framför allt en uppbromsad ökning av importvolymen (1,5 o/o ökning 1971 mot 9,5 o/o 1970). "Terms of trade" beräknas bli något försämrade: Importprisema väntas sliga i genomsnitt med ca 4 o/o, främst till följd av stigande priser på bränslen och verksladsprodukler. Exportpriserna förutses däremot genomsnittligt stiga i något lägre takt. Nettot av tjänster och transfereringar beräknas uppvisa ell underskott på drygt 1 000 milj. kr., vilket är ca 500 milj. kr. mer än under 1970. Anledningar till denna utveckling är främst en fortsatt ökning av det negativa lurislsaldol — vari synes ingå även en icke obetydlig del privata remlssor —• saml en fortsalt tillväxt av del likaledes negativa transfereringsnettot. Bytesbalansen inklusive korrlgerlngsposl och Iransfereringsnello kommer enligt dessa beräkningar — se tabell 3 i kapitel III — alt förslärkas med drygt 1 700 milj. kr. 1970—1971, vilket innebär etl överskoll på ca 100 milj. kr. för 1971 jämfört med ell underskoll på ca 1 600 milj. kr. 1970.

Denna beräkning av utrikeshandelns utveckling ger tillsammans med de angivna förändringarna i försörjningsbalansens övriga delposter lill resultat all bruttonationalproduktens tillväxt 1970—1971 beräknas bli 2 o/o. Bland de kalkyler som leder fram till detla ingår konjunkturinstitutets reviderade prognoser för den privata konsumtionen och för det privata näringslivets investeringar i byggnader, maskiner och lager.

Dessa beräkningar visar onekligen på en kraftig dämpning av nationalproduktens tillväxt 1970—1971 jämfört med närmast föregående år, då ökningen var nära 5 o/o. Bortsett från lagerförändringar väntas emellerlid den s. k. slutliga inhemska efterfrågans tillväxt tämligen oförändrat hållas vid knappt 3 o/o. Det är i stället den dramatiska omsvängningen av lagerlnvesleringarnas Inverkan som förklarar all en myckel kraftig avsaktning av den totala efterfrågans utveckling kan beräknas ske. 1969—1970 gav nämligen lagerinvesleringarnas tillväxt ell positivt bidrag lill den totala inhemska efterfrågan motsvarande drygt 2 procentenheter. 1970—1971 beräknas lagerlnvesleringarnas nedgång medföra elt bortfall motsvarande drygt 2,5 procentenheter. Totalt beräknas härigenom den inhemska efterfrågans eller resursförbrukningens tillväxt avta från 5,0 o/o 1969—1970 till 0,3 o/o 1970—1971. TUl en del beräknas lagerinvesleringarnas inverkan komma all kompenseras genom en aktivering av utrikesbalansen, varför nedgången i bruttonationalproduktens lillväxl skulle inskränkas till knappt 3 procentenheter.

Tidigare har i den preliminära nationalbudgeten för 1971 framhållits alt en tillväxt av nationalprodukten med 2 o/o förmodligen skulle vara ca 1,5 procentenheter mindre än vad som skulle vara möjligt att uppnå vid ell lika intensivt kapacitetsutnyttjande som 1970. Skäl anfördes för att

Prop. 1971:115

12

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans 1970—1971

	ProcenlueU	Milj. kr.	Förändring 1970—1971
	volym	1970
	förändring		Milj. kr.	Procentu-
	1969—1970		i 1970 ärs priser	eU volymförändring
Tillgäng
Bruttonationalprodukt	4,8	161 520	4100	2,5
Import	9,5	36 239	900	2.5
Summa tUlgång	5,8	197 759	5 000	2,5
Efterfrågan
Bruttoinvesteringar	1,0	36176	1250	3,5
därav: privata	1,9	14 229	1100	7.5
statliga affärs-
verk och bolag	7,6	3 241	150	5
statliga myn-
digheter	-   1.5	1779	0	1
kommunala	0.9	8 554	300	3,5
bostäder	-   2,4	8 373	-    300	-4
Lagerförändring		4 598	-2 550	•
Privat konsumtion	2.7	84 504	2 100	2,5
Offentlig konsumtion	5.8	37313	1500	4
Tjänstenetto		27	-    100	•
Export	10,0	35 141	2 800	8
Summa efterfrågan	5,8	197 759	5 000	2,5

lägel på arbetsmarknaden för 1971 som genomsnitt skuUe kunna bli tämligen likt det som var rådande andra halvåret 1966. Under loppet av 1971 skulle emellertid detla, i synnerhet som saken nu ter sig, kunna innebär en successiv försvagrung. Med hänsyn till den förhållandevis kraftiga ökning av den totala produktionen som ägde mm under loppet av 1970 kan nämUgen en ökning med 2 o/o meUan åren 1970 och 1971 anses liktydigt med att den produktionsnivå som uppnåddes mot slutet av 1970 i stort sett bibehålls oförändrad under loppet av 1971. Enligl de halvårsuppdelade prognoser som sammanställts inom konjunkturinstitutet skulle en viss ökning av byggnadsverksamhet och privat konsumtion motvägas av en forlsall nedgång av lagerinvesteringarna. Elt sådant stUleslånd för den totala produktionen under loppet av 1971 skulle kunna innebära att sysselsättnings volymen mot slutet av 1971 blir 2 å 3 o/o lägre än den var mot slutet av 1970.

Skulle en så kraftig försvagning av arbetsmarknadsläget verkligen fortskrida under loppet av 1971 finns det emellertid starka argument för att en snabb omkastning inträffar i början av 1972, då den beslutade arbetstidsförkortningen kan komma alt innebära en begränsning av arbetskraftsutbudet med närmare 3 procentenheter fr. o. m. årsskiftet, samtidigt som en internationell konjunkturuppgång förefaller sannolik. Del är rimligt alt förmoda att dessa framtidsperspektiv kommer all påverka

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 13

TabeU 1:2. Bytesbalansen 1969—1971

Milj. kr., löpande priser

	1969	1970	1971 prognos
Export av varor	29 459	35 141	39 325
Import av varor	30 571	36 239	38 575
Handelsbalans	-   1112	-   1098	750
Sjöfartsnetto	1963	2 000	2 200
Turistnetto	-   1229	-   1748	-   2 000
Övriga tiänster m. m., netto'	-      459	-      624	-      725
Transfereringar, netto	-      966	-      971	-   1300
Korrigeringspost'	800	800	800
Bytesbalans	-   1003	-   1641	-      275

' Motsvaras av postema "korrigering av handelsstatistiken" och "övriga tjänster, netto" i labeU III: 3.

' Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.

den ekonomiska utvecklingen under andra halvåret 1971 och ge den ett något annorlunda förlopp än vad som framgår av de anförda prognoserna. Det kan sålunda förväntas all förelagens produktionsplaner successivt blir mer expansiva andra halvåret och all som följd därav lagerinvesteringarna inle kommer alt minska kraftigt mellan första och andra halvåret såsom indikeras av konjunklurinslilulels prognos för lagerinvesteringama. En av förutsättningama för institutets prognos har varit all förelagen mera bestämt än vid föregående konjunkturavmattning kommer all vara inriktade på alt undvika en kraftig ökning av sina färdigvarulager.

I det följande räknas däremot med all lagerinvesteringama i såväl råvaror som färdigvaror inför förestående arbetstidsförkortning och en trolig internationell konjunktumppgång kommer att hållas uppe på en nivå andra halvåret som är drygt 400 milj. kr. högre än vad institutet beräknat. Della synes innebära alt industrins lagerinvesteringar minskar med några hudratal miljoner kronor mellan första och andra halvåren. Vidare räknas med en något starkare tillväxt av den privata konsumtionen som antas sliga med 2,5 o/o. Med ledning av tidigare erfarenheter från motsvarande konjunkturlägen framstår en sådan uppgång som rimlig, även ora en fömtsättning synes vara alt sparkvoten sjunker med ytterligare en halv procentenhet. Eftersom konsumtionen förefaller att utvecklas svagt första halvåret är innebörden av prognosen all elt tämligen påfaUande omslag i konsumlionsulvecklingen skall inträffa andra halvåret. Vad slutligen beträffar industriinvesteringarna har det förefallit befogat att räkna med en obetydligt högre volymökning än vad institutet har fömtsatt, eller med 9 "/o i stället för 8 o/o. Del har bedömts som troligt att företagen vid redovisningen av sina investeringsplaner en-

Prop. 1971:115 14

dast i begränsad utsträckning hunnit alt påverkas av del extra invesleringsavdraget.

Med dessa prognosjusteringar kan den inhemska efterfrågans volym beräknas sliga totalt sett med 1,0 o/o och borisett från lager med 3,1 o/o. Som en jämförelse kan nämnas all långtidsutredningen räknai med ell utrymme för ökning av inhemsk resursförbrukning bortsett från lager motsvarande 3,4 o/o årUgen för perioden 1971—1975. Med hänsyn tUl den något högre inhemska efterfrågan för 1971 som emotses är en dragning uppåt befogad även vad gäller importprognosen. Importen beräknas sålunda sliga i volym med ytterligare en procentenhet eller med sammanlagt 2,5 o/o. Försörjningsbalansen ger därmed en ökning av bruttonationalprodukten med 2,5 o/j. Bytesbalansen kommer atl visa ett underskott om närmare 300 milj. kr. i stället för elt mindre överskott. Med en sådan tillväxt av brultonallonalproduklen 1970—1971 kan den totala produktionen beräknas sliga någon procentenhet mellan första och andra halvåret 1971. Arbetsmarknadsläget bör under sådana förhållanden inte bli nämnvärt svagare under andra halvåret.

En mycket betydande minskning av underskottet i bytesbalansen utgör elt påfallande inslag i den lotalekonomiska prognosen för 1971. Det har understrukits alt del härvidlag råder elt klart samband med omkastningen i lagerinvesteringarnas utveckling som inte är någon årligen återkommande företeelse. Det förtjänar emellertid alt framhållas all den lagerinvesteringsvolym som emotses 1971 snarast ligger i överkant — uppskattningsvis med ca en kvarts miljard kronor — i förhållande lill den nivå som skulle representera en jämn trendmässig utveckling av dessa investeringar. På sikt bör därför inle lagerutveckUngen för framtiden i någon speciell grad utöva ell negativt inflytande på bytesbalansens utveckling. Av andra skäl kommer däremot även i fortsättningen att krävas en successiv aktivering av handelsbalansen, om balans i de utrikes betalningarna skall kunna uppnås och vidmakthållas. Underskotten i tjänste- och Iransfereringsbalanserna beräknas nämligen enligt långtidsutredningen stiga med 400 a 500 milj. kr. årligen under den närmasie 5-årsperioden.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 15

IL Det internationella läget 1. Sammanfattande översikt

Utvecklingen 1970

I Västeuropa uppgick produktionens tUlväxttakt 1970 lill knappt 5 o/o, dvs. drygt en procentenhet mindre än 1969 men i stort sett i nivå med utvecklingen under de senaste tio åren. Speciellt kraftig var uppbromsningen för EEC-länderna, vars totala ökningstakt föll från drygt 7 o/o 1969 till 5,5 o/o 1970. En bidragande orsak var därvidlag utvecklingen i Västtyskland och Frankrike. Medan den relativt markanta uppbromsningen i Västtyskland främst härrörde från begränsningar i produktionskapaciteten var orsaken för Frankrikes del en betydande dämpning av den inhemska efterfrågan och då i första hand för den privata konsumtionen. Endast ell fåtal av Västeuropas industriländer visade en högre tillväxt än 1969. Ell undanlag utgjorde Italien vars utveckling dock i hög grad påverkades av en återhämtning efler de omfattande strejkerna 1969. Beroende på en fortsatt oro på arbetsmarknaden 1970

Tabell 11:1. Bruttonationalproduktens utveckling I olika länder och länderområden 1969—1971

Procentuella volymförändringar. Siffrorna för 1969 och 1970 avser utfaU, för 1971 prognoser

1968 —	1969 —	1970 —
1969	1970	1971 prognos
6,5	5,5	4,5
7,4	4,6	2,0
10,0	6,9	3,5
7,9	5,7	5,5
4,8	5,4	5,5
5,1	6,0	4,5
4,2	3,5	5,0
5,9	4,4	4,0
2,1	1,5	2,0
5,6	4,8	2.5
8,1	4,9	3,5
6,4	6,8	4,5
2,8	-0,4	3,0
5,0	3,3	5,0
11,9	11,0	9,0
7,1	5,4	4,7
4,r	3,4	2,7
6,2	4,8	4,0
4,9	2,7	4,0

Belgien

Danmark

Finland

Frankrike

Italien

Nederländerna

Norge

Schweiz

Storbritannien

Sverige

Västtyskland

Österrike

Förenta staterna

Kanada

Japan

EEC EFTA Västeuropa' Totala OECD

' Västeuropa avser här EEC, EFTA och Finland.

Källor: OECD, nationell statistik och uppskattningar gjorda inom sekretariatet för ekonomisk planering.

Prop. 1971:115 16

motsvarade emellerlid inle produktionens tillväxt den som annars kunde ha förväntats. Som framgår av tabell 1 hölls lillväxllaklen i de mindre industrUänderna nära genomsnittet för Västeuropa.

Gemensamt för flertalet västeuropeiska länder var under 1970 atl avmattningen främst härrörde från begränsningar i produktionskapaciteten, speciellt vad avser första delen av året. Den inhemska efterfrågan låg för huvudparten av länderna på en hög, om än under loppet av 1970 sjunkande, nivå. Den för de flesta länderna starka spänningen mellan den totala efterfrågan och utbudet inom ekonomin medförde en successiv åtstramning av den ekonomiska politiken. Denna process hade visserligen inletts redan 1969 men var då i stor utsträckning centrerad kring kreditpoliliken. Svårigheterna all begränsa efterfrågans lillväxl medförde under 1970 ett ökat användande av finanspolitiska medel. Den i Västeuropa stramare bedrivna ekonomiska politiken synes under de sista månaderna av 1970 ha bidragit lill all restriktionerna på tillväxten försköts mot efterfrågesidan.

För de större västeuropeiska industristalerna, och sannolikt även för huvudparten av de mindre, ägde en successiv avmattning av tillväxten rum under loppet av 1970. Elt påtagligt undantag från della utgjorde Storbritannien vars produktionstillväxt accelererade under andra halvåret 1970 efler en nära nog slagnation under första halvåret. Även i andra avseenden intog Storbritannien och i viss mån även Frankrike en särställning i den västeuropeiska konjunklurbUden.

Tabell U:2. Konsumentpriser 1960—1970

Procentuella förändringar

	1960—	1965—	1969	1970
	1965	1968
	per år	per är
Västtyskland	2,8	2,3	2,7	3,9
Frankrike	3,8	3,3	6,4	5,3
Italien	4,9	2,3	2,6	5,0
Belgien	2,5	3,2	3,8	3,9
Nederländerna	3,5	4,3	7,5	4,4
Storbritannien	3,6	3,7	5,5	6,4
Danmark	5,5	7,4	3,5	5,6
Finland	5,3	6,2	2,7	2,8
Norge	4,1	3,7	3,1	10,2
Sverige	3,6	4,2	2,7	V,0
Schweiz	3,2	3,7	2,5	3,6
Österrike	3,9	3,0	3,0	4,1
Förenta staterna	1,3	3,3	5,4	5,9
Kanada	1,6	3,8	4,5	3,4

' En rimlig korrigering (av bostadsposten) 1970 ger för Sveriges del ett prisstegringstal på 6,3 %.

Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar I indirekt beskattning och subventionering.

Källor: OECD och nationell statistik.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 17

Tabell n:3. Timförtjänsten för industriarbetare 1960—1970

Procentuella förändringar

	1960—	1965—	1969	1970'
	1965	1968
	per år	per år
Västtyskland	9,5	5,2	9,0	12,7    (20,0)
Frankrike'	7,5	8,0	11,3	9,1      (3,5)
Italien'	10,6	4,1	7,5	21,7   (18,0)
Belgien	8,0	7,3	7,9	11,0    (12,0)
Nederländerna'	9,9.	8,1	9,3	10,7   (12,5)
Storbritannien	7,3»	6,0	7,9	12,7    (14,0)
Danmark	10,5	10,8	11,4	..    (12,0)
Finland	8,5	7,3	9,3	8,1      (7,0)
Norge	7,2	7,5	9,7	12,4   (15,5)
Sverige	8,6	8,2	8,7	11,6  (12,0)
Schweiz'	5,4	5,1	4.6	6,7      (..)
Österrike'	6,4	6,5	5,8	10,2     (7,5)
Förenta staterna	2,9	4,8	6,6	5,4     (7,0)
Kanada	3,7	6,6	8,3	8,4     (8,0)

' För förtjänstulveckllngen föreligger endast tarifflöner. = 1963—1965.

' Siffrorna inom parentes avser svenska arbetsgivareföreningens beräkningar över förtjänstutvecklingen inkl. indirekta lönekostnader.

Källor: Svenska arbetsgivareföreningen, OECD och nationell statistik.

I den preliminära nationalbudgeten för 1971 diskuterades vissa orsaker lill de osedvanligt snabba pris- och kostnadsstegringarna. Utan all närmare gå in på orsakssambanden skall här endast konstateras all de nu tillgängliga siffrorna för andra halvåret 1970 inte tyder på någon markant uppbromsning av den genomsnittliga västeuropeiska lönesleg-ringstakten. I vissa länder, däribland Västtyskland och Storbritannien men även vissa av de mindre europeiska staterna, synes snarare en acceleration ha skett under andra hälften av 1970. Bl. a. som en följd av del minskade kapacitetsutnyttjandet har den genomsnittliga prisstegringstaklen däremot maltals mot slutet av 1970.

Etl i stort gemensamt drag för Västeuropas ekonomier var under 1970 den jämfört med 1969 ändrade inriktningen av tolalefterfrågans tillväxt. Den privata konsumtionen framträdde alltmer som den mest pådrivande efterfrågekomponenten. De privata investeringarnas tillväxt tenderade vidare alt avla under inverkan av kredilpolilikens restriktiva prägel. Skillnadema i efterfrågeutveckling mellan de två åren har i än större utsträckning avspeglat sig på lagerrörelserna. I Västtyskland och flera av de mindre länderna minskade lageruppbyggnaden kraftigt. Det kan nämnas atl lagerinvesleringamas nedgång 1970 var i genomsnitt ungefär dubbelt så stor som minskningen av den slutliga efterfrågans tillväxt i de fyra största västeuropeiska länderna. Lagerinvesleringarnas dämpande inflytande var i första hand koncentrerat tUl andra halvåret.

Utvecklingen i Förenta staterna 1970 skilde sig markant från den   i

Prop. 1971:115 18

Västeuropa. Stagnationen blev något mera långvarig än vad som allmänt antogs för ell år sedan. Bruttonationalprodukten sjönk under året med 0,5 o/o. Till viss del förklaras minskningen av den mot slutet av 1970 om-fallande strejken vid General Motors. Trots produktionsutvecklingen och en snabbi stigande arbetslöshet var tecknen lUl en dämpning av prisstegringslakten svaga, åtminstone vad avser konsumenlledel. Uppläggningen av den ekonomiska politiken kom alltmer alt dikteras av utvecklingen på arbetsmarknaden.

Arbetslösheten uppgick vid utgången av 1970 till 6,2 o/o, vilket är den högsla siffran sedan 1961. En orsak härtill var den kraftiga nedskärningen av antalet sysselsatta inom försvaret och av försvaret beroende industrigrenar. Sannolikt har även de tidigare rådande förväntningarna om en mjuk och temporär nedgång medfört all de nedskärningar av arbetsstyrkan som "normalt" borde ha inträtt 1969 förskjutits över till 1970. Mol slutet av 1970 föreföU botten av konjunkturnedgången vara nådd. Sålunda visade t. ex. orderingång och produkliviletslUlväxt tecken till alt tillta. Även en omsvängning mot ett ökat bostadsbyggande gjorde sig alltmer gällande, främst som en följd av det ökade utbudet av faslighelskrediter.

I Japan har ell visst omslag i konjunklurbUden skell. Visserligen steg bruttonationalprodukten 1970 med 11 o/o, dvs. ungefär i nivå med den genomsnittliga öknmgstaklen under de senaste tio åren, men en klar avmattning satte in under årets andra hälft. Del senare förklaras bl. a. av utvecklingen av de två traditionellt mest expansiva efterfrågekomponenterna, nämligen exporten och näringslivets investeringar. Därtill kom en avsevärd neddragning av lageruppbyggnadslaklen under andra halvåret 1970. Betydande nominella löneökningar medförde liksom i Västeuropa all den privata konsumtionen hölls väl uppe. Som en följd av den allmänt mera dämpade efterfrågetillväxten lades den ekonomiska politiken om i mera expansiv riktning under hösten 1970.

Produktionen i Sovjetunionen steg enligt myndigheternas beräkningar något långsammare 1970 än 1969, eller med drygt 6 o/o. Skillnaden var i första hand alt hänföra lill ell sämre skördeutfall än planerat. Industriproduktionens tUlväxt accelererade däremot och då i första hand vad gäller konsumtionsvarusektorn. Ökningen av realinkomsterna har enligt preliminära uppgifter sjunkit något under 1970. För 1971 förutses ett omslag inle minst på grund av de prissänkningar i konsumenlledel som fastställdes i början av mars 1971.

Enligl den presenterade femårsplanen för 1971—1975 kommer kon-sumllonsvaruinduslrins tiUväxt att prioriteras. Även inom bostadssektorn planeras kraftiga ökningar. Per capilainkomsten väntas under perioden öka med ca 50 o/o.

Världshandeln fortsatte all växa snabbt under 1970, eller med ca 14 o/o i värde. Del var ungefär lika myckel som 1969 och innebär att

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

Diagram 11:1. Bruttonationalprodukten i olika länder och länderområden

Förändring i procent från föregående år

19

Frankrike

Europeiska   OECD

Förenta staterna

Italien

_å

n

_a

Kanada

_I

6 4 2 -

Storbritannien

H

Sverige

_{l -fl W H n}

_I

6 4 2 O

16

14

12

10

8

6

. 4

2

Japan

Västtyskland

OECD-totalt

m

_IL

_fl

I    '    I

1961-62 -63 -64 -65 -66 -67-68 r69 -70 Källa. OECD.

L

1961-62 -63-64-65 -66 -67-68 -69-70

Prop. 1971:115 20

världshandeln, uttryckt i dollar, under de senaste tre åren stigit med ungefär 50 o/o. Uppgången under 1970 var speciellt snabb under första halvåret, då tillväxttakten uppgick till ca 18 o/o jämfört med andra halvåret 1969. En uppbromsning av världshandelstillväxlen skedde under andra halvåret, främst som en följd av en svagare importtUlväxt i industriländerna. Studeras däremot den volymmässiga UtveckUngen framgår att världshandelns lillväxl dämpades redan vid ingången av 1970. I volym räknai steg världshandeln med ca 7 o/o 1970 atl jämföra med i genomsnitt 8 o/o under de närmast föregående åtla åren. Den höga ökningstakten hölls sålunda i första hand uppe av en snabb uppgång av världshandelspriserna, vilka steg med inemot 6 o/o. För alt finna lika höga siffror måste man gå tillbaka till Korea-boomen i början av 50-lalet. Flera faktorer som bidrog lill all världshandelspriserna ökade lika snabbi som den genomsnittliga inhemska prisnivån i OECD-länderna anfördes i den preliminära nationalbudgeten för 1971. Här skall därför endast hänvisas lUl den under årel allmänna bristen på basmetaller liksom det inflytande som den västtyska uppskrivningen av D-marken utövat.

Jämfört med 1969 minskade exportens värdemässiga tUlväxt 1970 för Storbritannien, Italien saml Japan, liksom för vissa av de mindre europeiska staterna. Andelsvinster på exportmarknaderna gjorde framför allt Japan och i mindre grad också Frankrike, Förenta staterna samt Kanada. De nordamerikanska staternas andelsvinsler lorde i första hand förklaras av förskjutningen i konjunklurfaserna jämfört med Västeuropa. Sannolikt har även konkurrensförmågan under 1970, mätt som arbetskostnad per producerad enhet, utvecklats gynnsammare i Kanada och Förenta staterna än i Västeuropa. För Storbritanniens del har som bmkligt vid snabbt stigande världshandel andelsförlusterna på exportmarknaderna varit betydande.

Från slutet av 1967 har OECD-områdets handel med länderna ulan-för OECD visat en uppåtgående trend. Särskilt starkt har under 1970 exporten från OECD-området ökat. Handelsbalansöverskoltet har därigenom ökat ytterligare 1970 och beräknas ha uppgått till inemot 8 miljarder dollar all jämföra med ell årligt genomsnitt under 60-lalel på ca 4 miljarder doUar. En betydande del av OECD-områdets ökade han-delsbalansöverskotl härrör från handeln med utvecklingsländerna. Förutom den avtagande volymeflerfrågan på råvaror i industriländerna försvagades även utvecklingsländernas bytesförhållande under loppet av 1970 till följd av vikande råvarupriser i kombination med snabbi stigande industrivampriser. Trots handelsutvecklingen ökade utvecklingsländernas valutareserver avsevärt, vilket tyder på elt relativt kraftigt kapilalinflöde från industrUändema. Della lorde också innebära att man under 1971 kan räkna med en fortsatt hög imporleflerfrågan från utvecklingsländerna på varor från OECD-området.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 21

Utrikeshandeln i Östeuropa expanderade snabbt 1970, specielll vad gäller importen. Delta förklaras bl. a. av en ökad handel med västvärlden. Exklusive Sovjetunionen växte östländernas import från OECD-länderna med 15 o/o 1970, vilket dels var mer än motsvarande export-tillväxt, dels mer än den totala ökningen av importen inom östblocket.

Handelsutvecklingen 1970 kom atl leda till en utjämning i de större ländernas belalningsläge. Bytesbalansen för de två länder vars parkeler ändrades 1969 utvecklades i önskad riktning — en förbättring för Frankrikes del om ca 1,5 miljarder dollar och en minskning av det västtyska överskotiet med 1 miljard dollar. En jämförelsevis snabb förbättring skedde också för Förenta staterna och Kanada. Del betydande italienska överskottet reducerades kraftigt medan däremot det japanska i stort sett bibehölls. Det höga kapacitelsulnytijandet i flera av de mindre europeiska staterna och de därav föranledda imporlökningarna medförde för åtskilliga av dessa länder en avsevärd försämring av respektive bytesbalanser. Bytesbalansunderskottet för gruppen som helhet uppgick till 1,5 miljarder doUar, varav de nordiska länderna svarade för knappt 1,3 miljarder dollar.

Utsikter för 1971

Den ekonomiska utvecklingen i de OECD-anslutna industrUänderna har under de första månaderna av 1971 inle skill sig nämnvärt från de bedömningar som gjordes i den preliminära nationalbudgeten för 1971. Möjligen har uppgången i Storbritannien och Förenta statema gått trögare än väntat samtidigt som avmattningstendenserna i Västtyskland varit mer påtagliga än vad som förutsågs. Avgörande för bedömningen av den internationella konjunktumtvecklingen 1971 är mot denna bakgrund, dels hur markerad expansionen i Förenta staterna kan länkas bli, dels vilken betydelse som skall läggas vid de nuvarande dämpningstendenserna i Västeuropa. Denna senare frågeställning rymmer i sig två svåra awägningsproblem, nämligen hur stark uppbromsning som är all förutse saml när ell uppsving kan vara alt vänla. Till della kan läggas osäkerheten om huruvida de speciella löne- och prisbildningsimpulser som gjort sig gällande under senare år kan väntas prägla utvecklingen även under 1971.

I huvudsak skUjer sig inte den bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna under 1971 som nu är möjlig all göra från den som redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Tillgängliga konjunklurindikalorer lyder på alt elt uppsving efler stagnationen 1970 nu står för dörren. Frågan gäller snarare med vilken styrka uppgången kommer atl göra sig gällande. Här har antagits atl de expansiva kredit-och finanspolitiska ålgärder som vidtagits knappast ger någon större effekt förrän en bil in på 1971. Speciellt den privata konsumtionen och de privata investeringarna kan först på etl senare stadium väntas rea-

Prop. 1971:115 22

gera för elt förändrat ekonomiskt klimat. Del kan t. ex. nämnas all kapacitelsulnylljandel inom industrin vid utgången av 1970 var det lägsta sedan 1958. Mot ovanstående bakgrund antas den totala produktionen 1971 sliga med ca 3 o/o. Med tanke på de snabba produktivitetsstegringar som hör till ell begynnande uppsvingsskede lorde arbetsmarknadssituationen endast förbättras långsamt lill en arbetslöshet om i genomsnitt 5 o/o 1971. Del kan nämnas att denna bedömning av utvecklingen i Förenta staterna skUjer sig något från de officiella prognoserna, vilka redovisar en mera optimistisk inställning. Det senare motiveras i första hand av en större tilltro llll en snabb effekt av insatta ekonomisk-politiska medel.

Bedömningen av konjunkturutvecklingen i Västeuropa under 1971 ter sig mera osäker. Flera länder synes slå inför etl konjunkturomslag. Med undanlag för Storbritannien och möjligen även Frankrike och Italien synes efterfrågetrycket vara på väg alt lätta i Västeuropa. För Storbritanniens del kan visserligen efterfrågan väntas öka något men från en i förhållande lill produktionskapaciteten relativt låg nivå. För flera länders del är del svårt all för närvarande avgöra huruvida en mera varaktig dämpning av produktionstillväxten eller enbart en tillfällig avsaktning står för dörren. Myckel lalar för all utvecklingen i Västtyskland därvidlag blir av central betydelse.

Även om trycket på den västtyska produktionsapparaten har börjat vika har den slutiiga efterfrågan hittills förblivit stark. Den totala efterfrågan har dock lättat avsevärt sedan mitten av 1970, främst genom cn påtaglig nedgång av lagerinvesteringarna och en minskad exporttiUväxt. Jämfört med lägel vid tillkomsten av den preliminära nationalbudgeten pekar de tillgängliga konjunkturindikalorerna nu mera enhetligt mot en konjunkturavmattning. Detta gäller bl. a. industriproduktionen och orderingången lUl investeringsvamsektorn. A andra sidan är orderstockarna alltjämt stora och den privata konsumtionseflerfrågan synes vara fortsatt stark. Huruvida en mera varaktig och djupgående nedgång är att vänla 1971 är sålunda aUljäml en öppen fråga. Ell utvecklingsalternativ skulle kunna vara atl en av pris- och kostnadshänsyn dikterad stram ekonomisk politik ger upphov lill en depressivt verkande neddragning av lagernivån med åtföljande effekter på investeringar och konsumtion. Utvecklingen 1966—1967 erbjuder därvid en näraliggande paralleU. Här liksom i den preliminära nationalbudgeten har dock valts alt räkna med etl mera optimistiskt alternativ, varvid huvud-viklen lagts vid den pådrivande effekt som de kraftiga nominella inkomstökningarna lorde få. Även det faktum all den slutliga efterfrågan såvitt nu kan bedömas inte visat mera påtagliga tecken till all vika har tillmätts en viss betydelse. I kanske än högre grad än vid den tidigare bedömningen förutsätter dock del optimistiska alternativet en llllla-gande expansiv inriktning av den ekonomiska politiken. Tecken till en

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 23

sådan omorientering synes dock ha gjorl sig gällande. Av väsentlig betydelse — även vid dessa mera optimistiska anlaganden — är hur länge de nuvarande avsaktningslendenserna i Västtyskland kommer all hålla i sig. Om dessa lill mera avsevärd del kan förklaras av en pågående lageranpassning ökar sannolikheten av alt ell omslag i riktning mol snabbare expansion kan inträffa redan före utgången av 1971.

Av de skäl som anförts ovan skulle konjunkturavmattningen i Västeuropa kunna bli relativt svag och sannolikt också förhållandevis kortvarig. Tidpunkten för elt konjunkturomslag blir emellerlid även i etl sådani alternativ svår all precisera. Del kan i och för sig mycket väl länkas all ell mera påtagligt omslag dröjer en bil in på 1972.

Världshandeln i volym lorde 1971 komma all växa några procentenheter långsammare än 1970, eller med 5—6 o/o. För de OECD-anslutna ländernas del kan dock ökningstakten förutses ligga någon procentenhet högre såväl vad gäller export som import. Den relativt starka tillväxten av valutareserverna för utvecklingsländernas del torde innebära att dessa länders imporleflerfrågan 1971 växer lika snabbi som motsvarande export, varför industriländernas handelsbalanser alltjämt kommer atl uppvisa stora överskott.

För industrUänderna skulle ovanstående utveckling innebära en jämfört med 1970 minskad tillväxt av den externa handeln. Som framgått av föregående avsnitt inleddes denna process redan under andra hälften av 1970. Om man bortser från Italien torde exportökningen allmänt bli lägre än 1970. En speciellt markant uppbromsning av exporten är atl vänla i Frankrike där flera gynnsamma faktorer samverkade lill all tillväxten blev särskilt hög 1970. Även för Västtyskland och Japan Uksom för flertalet av de små industristalerna lorde en dämpning av exportökningen om elt par procentenheter vara all förutse. Vad gäller handelsutbytet mellan Väst- och Östeuropa förefaller däremot en ökning jämfört med 1970 möjlig. Tidigare erfarenheter lyder på all de västeuropeiska exporlanslrängningarna på Östeuropa intensifieras i lägen då världshandelns allmänna tillväxt mattas.

Världsmarknadsprisernas ökningstakt 1971 kan förutses bli lägre än 1970 men dock ligga avsevärt över den genomsnittliga nivån för tidigare år under 60-lalel. Förutom effekterna av dämpningen av efterfrågetrycket i industriländerna kan här hänvisas tiU den generellt sett nedåtriktade trenden för prisutvecklingen på råvaruprodukter. Vissa av de prisuppdrivande faktorer som gjorde sig gällande 1970 kan dock väntas kvarstå 1971. Bland dessa kan särskUl nämnas del ansträngda marknadsläget på oljemarknaden liksom utvecklingen av fraktsatserna. Även priserna på järn och stål har under de första månaderna av 1971 åter börjat stiga. Sammanlaget skulle OECD-länderna med den nämnda utrikeshandelsutvecklingen visa en i stora drag oförändrad fördelning av respektive bytesbalansövcrskoll 1971. En sådan utveckling skulle nor-

Prop. 1971:115 24

mall inte i sig behöva leda till alt behovet av utjämnande kortfristiga kapitalrörelser tilltar. Andra faktorer, bland dem den finansiella utvecklingen i främst Förenta staterna och Västtyskland, kan dock härvidlag komma all behöva tiUmälas en större betydelse.

2. Länderöversikter

Förenta staterna

Den ekonomiska utvecklingen under 1970 präglades i hög grad av effekterna av den strama ekonomiska politik som började tillämpas redan 1968 och som i stor utsträckning bibehölls en bit in på 1970. Under inverkan av den förda politiken kom ekonomin atl utvecklas ogynnsammare än vad som allmänt väntades vid ingången av 1970. I takt med alt differensen mellan potentiell och faktisk produktionsökning växte ökade arbetslösheten kraftigt under loppet av 1970. Den önskade reduktionen av prisstegringstaklen — vilken framställdes som elt av de främsta målen för den amerikanska regeringens ekonomiska politik — uteblev däremot i stor ulsttäckning trots den kraftiga dämpningen av den inhemska efterfrågan. Den totala produktionen sjönk kraftigt under första kvartalet 1970, varefter en viss tillväxt kunde inregistreras under del andra och Iredje kvartalet. Nedgången under fjärde kvartalet kan i stor utsträckning förklaras av den omfattande strejken vid General Motors. Totalt för 1970 sjönk bruttonationalprodukten med ca Va o/o.

Under loppet av 1970 lades den ekonomiska politiken delvis om i expansiv riktning. Lättnaderna, som berörde såväl finans- som kreditpoliliken, har tidigare behandlats i den preliminära nationalbudgeten för 1971. Här skall endast tilläggas att budgetunderskottet för kalenderåret 1970 enligl de senaste beräkningarna uppskattas lill ca 11 miljarder dollar — en försvagning av budgetsaldot sedan kalenderåret 1969 om ca 20 mUjarder dollar. Däremot har den offentliga sektorns inflytande, till den del della kommer lill uttryck i form av köp av varor och tjänster, verkat i restriktiv riktning. I volym räknat sjönk de offentliga utgifterna med drygt 4 o/o. Hela nedgången förklaras därvid av den federala sidan och då i första hand av nedskärningar i försvarsanslagen. Totalt beräknas de federala utgifterna ha minskal med drygt 10 o/o i volym. De delstatiiga och lokala sektorerna har däremot verkat i expansiv riktning, om ej med samma styrka som under de närmast föregående åren.

Bidragande till lättnaden i den ekonomiska politiken var i första hand utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten, som vid utgången av 1969 uppgick till 3,5 o/o, hade vid årsskiftet 1970/1971 sllgU tUl 6,2 o/o. En orsak lill denna markanta uppgång var den kraftiga nedskärningen av antalet sysselsatta inom försvaret och av försvaret beroende industrigrenar. En annan förklaring kan vara atl konjunkturnedgången satte förvånansvärt få spår i arbetslöshelsslalisllken under 1969. Den relativt

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 25

spridda uppfattningen all nedgången skulle bli mjuk och temporär synes ha medfört all förelagens anpassning lill den sjunkande efterfrågan i myckel hög grad begränsades lill nedskärningar av övertidsarbete och nyanställningar. De nedskärningar av arbetsstyrkan som "normall" borde ha inträtt under 1969 kan sålunda tänkas ha förskjutits över till 1970.

Den under 1970 fortsatt höga prisstegringstaklen lorde i första hand ha orsakats av etl starkt kostnadstryck i kombination med en svag produktivitetsutveckling. Uttryckt som produktion per arbetstimme inom den privata sektorn steg produktiviteten endast med 0,9 o/o 1970. Med undantag för 1969 var della den lägsta ökningen sedan 1956 och nära nog fyra gånger lägre än för 1968. Till följd av förelagens motåtgärder inför den vikande vinst- och produktionsutvecklingen skedde emellerlid etl omslag under senare delen av 1970, då produktiviteten visade påtagliga tecken till att stiga snabbare. Efter en viss uppbromsning under andra halvåret stannade ökningen av konsumentpriserna vid ca 5,5 o/o 1970. Betydligt svagare eUer drygt 2 o/o var partihandelsprisernas tillväxt. Della innebar en halvering av tillväxttakten jämfört med 1969. Mot ovanstående bakgrund kan del finnas skäl att anta att en mera markerad omsvängning i prisbUden har inträtt under de sista månadema av 1970.

Från lönesidan synes prisslegringslryckel ha lättat avsevärt under 1970. Den totala lönesumman steg med ca 4 o/o att jämföra med ungefär det dubbla 1969. De avtalsmässiga löneökningarna var dock av ungefär samma storleksordning bägge åren. Bl. a. på grund av vissa höjningar av socialförmånerna steg de disponibla inkomsterna i ungefär samma takt som 1969, eller med drygt 8 o/o. Den privata konsumtionen steg med knappt 7 o/o, vilket med hänsyn lill prisutvecklingen innebar en real ökning om ca 2 o/o. Denna relativt begränsade konsumlionsökning medgav en markant höjning av sparkvoten, vilken steg till samma nivå som 1967.

Förutom den offentliga sektorns köp av varor och tjänster har Investeringsutvecklingen varit en bidragande orsak till nedgången av bruttonationalprodukten under 1970. De privata fasta investeringarna minskade med 4 o/o i volym att jämföra med en uppgång 1969 om 5,5 o/o. Huvudparten av denna nedgång föll på bostadsbyggandet vars investeringar minskade med drygt 10 o/o. En klar omsvängning mol ell tilltagande bostadsbyggande gjorde sig emellertid gällande under våren 1970 och antalet igångsättningar var mot slutet av året i nivå med 1968. Den av myndigheterna stödda kanaliseringen av långfristigt kapital till bostadssektorn torde härvidlag ha spelat en stor roll. Del låga kapacitets-ulnylljandet och de sjunkande företagsvinsterna var liksom avskaffandet av den 7-procentiga skaltekredilen bidragande förklaringar lill nedgången av näringslivels investeringar. Dessa sjönk under 1970 med ca 2 o/o i volym.

Prop.1971:115 26

Handelsbalansen förbättrades avsevärt under 1970, i första hand tack vare en gynnsam utveckling av exporten, vUken steg med 14 o/o i värde och 9 o/o i volym. Importens tillväxt, vilken begränsades till 11 o/o och 5 o/o i värde respektive volym, visade emellertid vissa tecken liU all tillta mot slutet av 1970. Totalt uppgick handelsbalansens överskott 1970 till 2,7 miljarder dollar, dvs. mer än dubbelt så myckel som 1969 och tre gånger mer än 1968. I jämförelse med de 4 miljarder dollar eller mer som noterades för åren 1960—1967 framstår dock utfallet som relativt modest.

ParalleUt med förstärkningen av varu- och tjänslebalansen har underskottet på kapilalbalansen kraftigt stigit. Under de sista månadema av

1970    skedde sedvanligt ett visst återflöde på grund av företagens strä
vanden atl uppfylla det s, k. belalningsprogrammet. Detta återflöde blev
emellertid 1970 ovänlat litet, varför underskottet på betalningsbalansen,
uttryckt på officiell transaktionsbasis, kom att uppgå till inemot 10 mil
jarder dollar. Detta är del högsta belopp som någonsin noterats. På
grund av de omfattande återbetalningarna av upptagna Eurodollarlån
stannade däremot motsvarande underskott uttryckt på likvidiletsbasis
vid knappt 4 miljarder dollar.

Enligt den budget som framlades i början av 1971 är de främsta målen för den amerikanska regeringens nuvarande ekonomiska politik alt reducera arbetslösheten och begränsa prisstegringstaklen. Som konkreta målsättningar har uppsatts all fram t. o. m. andra kvartalet 1972 ha uppnått en arbetslöshet om högst 4,5 o/o och en prisstegringstakt — mätt som bruttonationalproduktens deflalor — om högst 3 o/o. I avsikt att stödja den relativt kraftiga produktionsökning som ett sådant sysselsättningsmål kräver, kommer såväl finans- som kreditpolitiken all få en relativt expansiv inriktning. Budgeten för finansårel 1971/72 beräknas, bl. a. genom vissa skattelättnader och utökade sociala förmåner, uppvisa ell underskott på inemot 12 miljarder dollar. För atl stödja förelagens investeringar har avskrivningsreglerna liberaliserats med verkan från den 1 januari 1971. Penningulbudet förutses under 1971 sliga med 6—9 o/o och en ytterligare nedgång av de korta, och kanske i än högre grad de långa, räntorna är att vänta.

I den ekonomiska rapport som framlades i samband med budgeten räknar  administrationen  med  en  ökning  av bruttonationalprodukten

1971    om ca 7 o/o i löpande och 4,5 o/o i fasta priser. Arbetslösheten för
utses i genomsnitt under 1971 uppgå tUl 5 o/o och prisstegringstaklen
enligl ovan använda definition till 4,5 o/o. Förskjutningen av konjunk
lurfaserna mellan Förenta staterna och Västeuropa väntas medföra atl
överskottet på handelsbalansen krymper något 1971.

' För en kort beskrivning av skillnadema mellan de tvä beräkningssätten av betalningsbalansen samt innebörden av betalningsprogrammet hänvisas till den preliminära nationalbudgeten för 1971.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 27

Rapporten har utsatts för kritik såväl inom som utom Förenta staterna. Kritikerna har i första hand hävdat att rapporten är alltför optimistisk. Även om flertalet bedömare synes vara ense om att etl konjunkturomslag är alt vänla skiljer sig åsikterna vad gäller uppgångens styrka. Tillgängliga konjunkturindikatorer pekar för närvarande inle mol atl någon snabb uppgång står för dörren. Av avgörande vikt lorde vara hur snabbi den expansiva ekonomiska politiken kan väntas ge effekt. Det kan denna gång finnas skäl alt räkna med en förhållandevis betydande förskjutning i tiden meUan de ekonomisk-politiska medlens insättande och deras återverkningar på den ekonomiska utvecklingen.

De privata investeringarna förutsätts i rapporten öka i relativt snabb takt. Förutom de liberaliserade avskrivningsreglema väntas den ökande tillgången på krediter bidra härtill. Flera skäl för all inta en mera pessimistisk inställning föreligger emellerlid. Kapacilelsutnyttjandel inom industrin var t. ex. vid utgången av 1970 det lägsta sedan 1958. Della förhållande kan — bl. a. i kombination med den minskade självfinansieringsgraden — medföra all en ökad tillgång på kapital först på längre sikt återverkar på investeringsutvecklingen. Del är vidare möjligt all den antagna snabba uppgången av den privata konsumtionen under första halvåret har överskattats.

Mol ovanslående bakgrund kan det vara rimligt att räkna med att bruttonationalproduktens tillväxt blir någon eller några procentenheter lägre än vad man från myndigheternas sida förutsatt. Skillnaden skulle i så fall främst förklaras av en lägre ökning av den privata konsumtionen och de privata investeringarna. I konsekvens härmed skulle arbetslösheten knappast komma alt sjunka till i genomsnitt 5 o/o 1971. En antagen lägre tillväxt av den inhemska efterfrågan lorde å andra sidan öka sannolikheten för att prisstegringstaklen begränsas till den i rapporten förutsatta. Lagerrörelserna kan, specielll under första halvåret, väntas utöva ett expansivt inflytande. Fömtom alt en återuppbyggnad av lagren efler 1970 års bilslrejk är all förutse lorde även hotet om en kommande stålslrejk härvidlag vara av betydelse. Med avseende på de utrikes betalningarna synes de stora underskotten på grundbalansen komma alt beslå.

Storbritannien

Den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien intog i flera avseenden en särställning i Västeuropa under 1970. Begränsningarna på tUlväxten låg i huvudsak på efterfrågesidan. Den på helårsbasis räknai svaga efterfrågeökningen sammanföll, förutom med en kraftigt stigande arbetslöshet samt betydande oro på arbetsmarknaden, även med starka pris- och löneökningar. SålUlvida uppvisade den brittiska ekonomin stora likheter med den amerikanska. Den s. k. stagflationen — dvs. kom-

Prop. 1971:115 28

binalionen av inflation och stagnation — kom bl. a. till uttryck i investeringsutvecklingen. De totala investeringarna steg 1970 med endast 0,5 o/o. Det var i första hand bostadsinvesteringama och industrins maskininvesteringar som lack vare vissa kreditpoUtiska lättnader visade en uppgång.

Ett karakteristiskt drag var vidare all den ekonomiska aktiviteten i motsats till läget i flertalet övriga västeuropeiska stater tilltog under loppet av 1970. Efler en nära nog oförändrad totalproduktion under första halvåret 1970 jämfört med andra halvåret 1969 synes ell omslag ha skett efler halvårsskiftet. Vissa tecken tyder dock på en förnyad dämpning av total efterfrågan under de sista månaderna av 1970. Totalt steg brut-lonalionalproduklen 1970 med 1,5 o/o.

Efter ell svagt första halvår var den privata konsumtionseflerfrågan en pådrivande faktor liU uppgången under andra hälften av 1970. För 1970 som helhet steg den privata konsumtionen med 3 o/o. Bakom detla låg de massiva lönestegringarna, vUka medförde en nära nog fördubbling av lönesummans tillväxt jämfört med 1969 (12 resp. 6 o/o). Lönlagarnas köpkraft reducerades dock avsevärt av kraftiga prisökningar. Konsumentpriserna steg 1970 med 6,5 o/o, vUkel i kombination med skatteul-lagen medförde en ökning av de realt disponibla inkomsterna om endasl knappt 4 o/o. Del kan tilläggas alt prisökningar normall "släpar efter" löneökningar. Enligt del brittiska konjunkturinstilulel National Institute of Economic Research var drygt 1/3 av den privata konsum-lionsökningen 1970 att hänföra tiU dylika fördröjningseffekler.

Arbetslösheten steg myckel kraftigt under 1970 och var vid slutet av året den högsla under hela efterkrigstiden. I motsats till vad som kunde ha förväntats synes della inle ha påverkat löneutvecklingen, åtminstone inte på kort sikt. I den preliminära nationalbudgeten för 1971 diskuterades vissa av de strukturella och konjunkturmässiga skäl som kan ha bidragit härtill. Sedan lång lid har den organisatoriska splittringen mellan såväl arbetsgivare som fackföreningar brukat utpekas som en väsentlig förklaring llll de instabila förhållandena på arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund kan den nu genomförda lagstiftningen om regler för parternas uppträdande på arbetsmarknaden ses. På kort sikt lorde dock effekten snarast bli en tiUtagande oro på arbetsmarknaden.

Liksom under jämförbara skeden medförde den tUltagande privata konsumtionen en påtaglig ökning av importen, vilken steg 1970 med inemot 7 o/o i volym. Trots en snabbt stigande världshandel växte expor-len med endast 5,5 o/o i volym. Delta överensstämmer dock i och för sig med tidigare erfarenheter, eftersom Storbritannien brukat förlora marknadsandelar i högre takt när exportmarknaderna expanderar snabbt. Genom alt "terms of trade" utvecklades gynnsamt kom handelsbalansen likväl för första gången sedan 1958 all uppvisa elt överskott, om än en-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 29

dast med 3 miljoner pund. Överskotten på tjänstebalansen fortsatte all vara höga, varför bytesbalansens överskoll steg kraftigt jämfört med 1969 eller till ca 630 miljoner pund.

En bedömning av den ekonomiska utvecklingen under 1971 blir i stor utsträckning avhängig av vilka antaganden som görs om den ekonomiska politikens uppläggning. Ell länkbart alternativ är därvidlag alt de nuvarande riktiinjerna bibehålls under huvudparten av 1971. Dessa inkluderar bl. a. en tilltagande restriktiv InsläUning llll löneökningar för de offentligt anställda och en ökad villighet från statsmakternas sida alt motstå strejkhot från dessa grupper. Från regeringens sida har hävdals atl endasl på detla sätt kan den pågående pris- och lönespiralen hejdas.

Enligl National Institute leder dylika antaganden om en oförändrad politik till en relativt pessimistisk bedömning av den ekonomiska utvecklingen. Bruttonationalprodukten skulle under dessa förutsättningar endasl öka med något över 1 o/o 1971 och knappt 2 o/o 1972. Även om lönestegringstaklen dämpas torde enligt instilulel prisutvecklingen inle påverkas nämnvärt, bl. a. genom alt prisstegringsimpulserna ännu inle slagit fullt igenom i konsumenlledel. Ökningen av konsumentpriserna 1971 skattas till knappt 8 o/o. Kombinationen av snabbi stigande priser och en avtagande tillväxt av den nominella lönesumman väntas medföra en påtaglig uppbromsning av den privata konsumtionen. Effekterna av ovanslående utveckling på arbetsmarknaden förutses bli allvarliga med en möjlig arbetslöshet mol årets slut om inemot en miljon. Institutet rekommenderar mot denna bakgrund en sänkning av de indirekta skatterna med omkring 500 miljoner pund räknat på helårsbasis.

Av skäl som redovisas i del följande kan del dock finnas anledning alt räkna med en något mera expansiv utveckling. Bl. a. lorde en omläggning av den ekonomiska politiken vara att förutse om läget på arbetsmarknaden utvecklas på ovan angivet sätt. Del framstår därutöver som sannolikt atl del tar lid innan statsmakternas strävan all "vänta ut" strejker Inom den offentiiga sektorn ger full effekt på löneutvecklingen. Dessutom har hillills den privata sektorn visat föga vilja att agera på ett liknande sätt. Möjligheterna all öka konsumtionens volym kan därför komma atl bli större än institutei beräknat. TUl detla kan läggas de konsumtionsfrämjande ålgärder som aviserades i den i mars 1971 framlagda budgeten. Bland dessa märks ökade transfereringar lill barnfamiljer och pensionärer. Totalt väntas budgeten utöva ell betydande expansivt inflytande. Mot denna bakgrund framstår en tiUväxt av brutlonationaiprodukten om ytterligare någon procentenhet som sannolik.

Förutom den privata konsumtionen väntas de fasta investeringarna utvecklas i mer gynnsam riktning än 1970. I denna riktning verkar den i budgeten föreslagna sänkningen av bolagsskatten och halveringen av arbetsgivaravgiften.  Därtill  kan  läggas  vidtagna  kredillältnader  med

Prop. 1971:115 30

bl. a. en diskonlosänkning från 7 till 6 o/o. Alt döma av den senaste tidens ökning av igångsättningen lorde bostadsbyggandets tillväxt accelerera. Även maskininvesleringarna inom vissa sektorer av industrin kan på grund av rådande kapäcitetsbegränsningar förutses växa. Inom flera tunga sektorer, däribland verkstadsindustrin, torde dock den fortsalla svaga vinstutvecklingen och låga kapacitelsulnytljandet medföra en nära nog oförändrad investeringsnivå. Med en sådan efterfrågeutveckling kan importvolymen förutses växa avsevärt snabbare än exporlvolymen. För ell sådant antagande lalar även de i december 1970 slopade import-depositionerna. Trots en fortsatt förbättring av "terms of trade" lorde såväl handelsbalans som bytesbalans försämras. Även med denna jämfört med National Institute mera optimistiska bedömning kommer de stora strukturella svårigheterna i den brittiska ekonomin atl kvarstå, inte minst vad gäller arbetsmarknaden.

Västtyskland

Den västtyska ekonomin passerade imder 1970 loppen av sin femte konjunkturuppgång sedan kriget. Efterfrågans tillväxt försvagades successivt under årel. Parallellt med all ullandseflerfrågan stagnerade och beställningarna av investeringsvaror gick något tillbaka lUllog dock efterfrågan på konsumtionsvaror, främst som en följd av stigande hushållsinkomster. Totalt steg bruttonationalprodukten med ca 5 o/o i volym att jämföra med 8 o/o 1969.

Även om den totala efterfrågans lillväxl avtog under loppet av 1970 har de huvudsakliga restriktionerna på produktionsökningstakten återfunnits på ulbudssidan. Antalet sysselsatta ökade under året med mer än en halv miljon och arbetslösheten varierade med undanlag för vintermånaderna kring 0,5 o/o. Den starka efterfrågan på arbetskraft resulterade i en ökning av antalet utländska arbetare till inemot 2 mUjoner. Mot slutet av 1970 förelåg dock vissa tecken lill all trycket på arbetsmarknaden var på väg att lätta. Sålunda var antalet lediga platser i december 1970 inemot 25 o/o färre än etl år tidigare. Som brukligt kring kulminalionsperioden av cn konjunkturcykel inträffade en avsevärd nedgång i produktivitetstillväxten. Produktionen per anställd, vUken 1969 steg med 6,5 o/o, växte sålunda under 1970 med endasl 3,5 o/o.

Pris- och kostnadsökningarna har varit ovanligt höga under 1970. Visserligen begränsades konsumentprisernas ökning lill knappt 4 o/o, men inom producentleden var ökningslalen avsevärt högre. Sålunda steg priserna inom invesleringsvaruseklorn med ca 10 o/o. Speciellt snabb eller 15 o/o var byggkostnadernas tillväxt. Av tradition har de västtyska myndigheterna starkt betonat prisslabiliseringsmålel. I avsikt all motverka prisstegringarna stramades den ekonomiska politiken åt under sommaren 1970. Bland de finanspolitiska åtgärderna märktes främst införandet av en 10-procenlig extraskatt samt en skärpning av avskriv-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 31

ningsreglema för investeringar i maskiner och andra byggnader än bosläder. För en närmare redogörelse av vidtagna ekonomisk-politiska åtgärder hänvisas till den preliminära nationalbudgeten för 1971.

Bakom den enligl västtyska förhållanden snabba prisstegringstaklen låg kraftiga nominella lönestegringar, vilka delvis hade sin grund i den osedvanligt starka brislen på arbetskraft. De nominella löneökningarna uppgick till ca 17 o/o. Trots skärpningen av finanspolitiken ökade den privata konsumtionen med drygt 7 o/o. I motsats till flertalet övriga efterfrågekomponenter gjorde sig inle någon avmattning i tillväxttakten under andra halvåret 1970 gällande. Specielll snabbt växte konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror.

Sett över helåret 1970 var de privata investeringarna och då i första hand maskininvesleringarna en påtaglig drivkraft i ekonomin. Maskininvesleringarna ökade med inemot 15 o/o i volym och byggnadsinvesteringarna med knappt 6 o/o. Bostadsinvesteringama däremot sjönk något 1970 jämfört med 1969, vilket torde förklaras av dels den kraftiga ökningen av byggkostnaderna, dels brislen på tillgängligt kapital. Under loppet av året tilltog dock bostadsinvesteringama successivt medan totalt sett de fasta investeringarnas tillväxt planades ul. Förutom den avlagande lolaleflerfrågan lorde härvidlag även de sjunkande företagsvinsterna och effekterna av de ändrade avskrivningsreglerna ha spelat in.

Del under 1969 höga överskottet på handelsbalansen bibehölls under 1970, trots all importvolymen växte avsevärt snabbare än exporlvolymen (14 resp. 8,5 o/o). Genom elt kraftigt underskoll på tjänslebalansen sjönk dock överskottet på bytesbalansen avsevärt. Överskottet uppgick 1970 llll ca 2,5 miljarder DM alt jämföra med 6,2 miljarder DM 1969. Jämfört med 1969 har förändringarna på kapilalbalansen varit stora. Den från statligt håll underslödda reduktionen av den långfristiga kapitalexporten har åtföljts av ett kraftigt Inflöde av kort kapital. Det senare förklaras i första hand av det internationellt sett höga ränteläge som rått under så gott som hela 1970. Även vissa valutaspekulallva inslag kan härvid ha varit av betydelse. Det kan nämnas att den registrerade kortfristiga kapitalimporlen till Västtyskland 1970 uppgick till inemot 25 miljarder DM. Nettoeffekten av bytes- och kapitalbalansens utveckling blev en ökning av den västtyska valutareserven med ca 85 o/o.

Den västtyska ekonomin har under början av 1971 kommit in i en ny konjunkturfas. Trycket på produktionsapparaten har börjat lätta medan del ansträngda lägel på arbetsmarknaden ännu inle visat mera påtagliga förändringar. Den slutiiga efterfrågan har förblivit stark även om den totala efterfrågan har lättat avsevärt sedan mitten av 1970, främst genom en påtaglig nedgång av lagerinvesteringarna och en minskad exporltUlväxl. Industriproduktionens tillväxt har maltals under första månaderna av 1971 samtidigt som den tidigare extremt höga kapacitels-ulnytljandegraden har sjunkit.

Prop. 1971:115 32

I den ekonomiska översikt som regeringen framlade i januari förutses brullonatlonalprcduklen under 1971 sliga med ca 8 o/o i värde och mellan 3 och 4 o/o i volym. En sådan utveckling skulle innebära all den faktiska tillväxten understiger den potentiella, vilket enligt regeringen kommer all leda lill en klar reduktion av överskoltseflerfrågan på arbetskraft. I den mån den ekonomiska aktiviteten dämpas i sådan omfattning all risk för betydande arbetslöshet uppslår har regeringen deklarerat sin avsikt att utnyttja dels de medel som i konjunklurdämpande syfte "spärrats" i centralbanken, dels de medel som influtit genom den speciella konjunklurskallen. Det totala offentliga reservkapital som på detta sätt slår lill regeringens förfogande uppgår lill 5,4 miljarder DM.

Betydelsefullt för den kommande utvecklingen är hur de privata investeringarna kan väntas utveckla sig. De investeringsenkäter som publicerats lyder på atl t. ex. industriinvesteringarna helt upphör alt växa 1971. Från regeringens sida förutses också en klar uppbromsning av de privata investeringarnas tillväxt. Mol en faktisk uppgång 1970 om ca 10 o/o står en anlagen ökning 1971 på 2 å 3 o/o. Någon anledning till pessimism för investeringsutveckUngen på litet längre sikt anses inle föreligga, främst på grund av sänkningen av invesleringsskallen med verkan fr. o. m. 1971 saml återinförandet av de degressiva avskrivningarna från den 1 februari 1971. Den privata konsumtionen väntas stiga i snabb takt och några stimulerande åtgärder Inom della område bedöms inte bli aktuella. Vad slutligen gäller konsumentpriserna räknar regeringen med alt dessas ökning skall kunna begränsas till ca 3 o/o 1971.

Del av regeringen tillsatta ekonomiska expertrådet har på flera punkter en annan bedömning än regeringen. Enligl rådet kommer avspänningen i konjunkturutvecklingen all fortsätta, vilket under den senare delen av 1971 kan leda till en synbar konjunkturavmattning. Rådet är vidare enigt om all man under 1971 knappast samtidigt kan uppfylla målen om prisstabilitet, full sysselsättning, hög tillväxttakt och jämvikt i de utrikes betalningarna. Däremot anses 1971 kunna bli del år under vilket förutsättningarna för jämvikt 1972 skapas.

Rådet förutser en avsevärt snabbare lönestegring än regeringen under 1971. De nominella löneökningarna skattas llU 13 å 14 o/o all jämföra med av regeringen antagna ca 10 o/o. Som en effekt av della högre löneanlagande förutser rådet en snabbare tillväxt av såväl den privata konsumtionen som bruttonationalprodukten. Bruttonationalproduktens ökning 1971 uppskattas tUl ca 4,5 o/o. Även prisstegringstaklen beräknas bli snabbare än enligl regeringens prognos. Som en undre gräns för konsumentprisernas ökning har satts 3,5 o/o. Den ekonomiska utvecklingen under loppet av 1971 väntas komma atl kännetecknas av en snabbare expansion under början av årel än under dess senare del.

Jämfört med lägel vid tillkomsten av den preliminära nationalbud-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 33

geten för 1971 pekar de tillgängliga konjunkturindikalorerna nu mera enhetligt mot en konjunkturavmattning. Detla gäller i första hand orderingången, kapacilelsutnyttjandel och investeringarna. A andra sidan synes den privata konsumtionslillväxten vara fortsatt stark. Även orderstockarna är alltjämt stora. Understödd av de avtalade höga löneökningarna kan den privata konsumtionen väntas bli den kraftigaste drivkraften i ekonomin under 1971. Mol ovanslående bakgrund lorde starka skäl tala för atl endasl svagt nedrevidera den i den preliminära nationalbudgeten antagna ökningen av brutlonationaiprodukten lill ca 3,5 0/0 1971. Delta skulle sålunda innebära en lägre tillväxt än den av expertrådet förutsatta och ligga i linje med den västtyska regeringens mera optimistiska anlaganden. En ökning av bruttonationalprodukten om 3,5 0/0 synes dock förutsätta all regeringen är villig all lägga om finans- och kreditpoliliken i expansiv riktning om påtagliga tecken till en recession skulle visa sig.

Den svagare tillväxten av efterfrågan medför sannolikt all imporl-lillväxlen bromsas mer än exporltiUväxlen. Överskottet på handelsbalansen skulle därmed stiga något. Genom elt ökat underskott på tjänslebalansen kan däremot bytesbalansen komma atl försvagas.

Frankrike

Den franska ekonomin utvecklades både från stabiliserings- och lillväxlsynpunkt gynnsamt under första halvåret 1970. Sålunda uppnåddes i stort sett jämvikt i bytesbalansen redan inom etl år efter devalveringen av den franska francen och genomförandel av del s. k. saneringsprogrammet hösten 1969. Denna utveckling underlättades av revalveringen av den västtyska marken hösten 1969 saml den specielll under första halvåret 1970 starka internationella högkonjunkturen. Resultatet blev en kraftig, exporlslyrd ekonomisk lillväxl för Frankrikes del. Ell konjunkturomslag inträffade i Frankrike under sommaren 1970. Exporten avtog, men denna minskning i den samlade efterfrågan kompenserades i väsentlig utsträckning av en kraftig uppgång i den privata konsumtionseflerfrågan, stimulerad av successiva lättnader framför allt i kreditpoliliken och avbelalningshandeln. Trots avlagande produktionstillväxt under andra halvåret uppgick bruttonationalproduktens lillväxl i volym till drygt 5,5 0/0 under 1970.

Exporten växte under 1970 med 17 0/0 i volym (19 0/0 i värde) och importen, trots utpräglat låg takt i början av årel, med 6 0/0 i volym (ca 10 0/0 i värde). Denna utveckling inom utrikeshandeln medförde etl överskott i handelsbalansen, vilket dock uppvägdes av ett ungefär lika storl underskott på tjänslebalansen. Betalningsbalansen visade dock etl betydande överskoll på grund av avsevärd långfristig nettokapitalimport under årel. Det kraftiga omslaget i den privata konsumtionsefterfrågans tUlväxt belyses av all denna uppgick lill blygsamma 1,5 0/0 per år räk-

2    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 1.

Prop. 1971:115 34

nal under första halvåret mol 6 och ca 10 o/o under Iredje respektive fjärde kvartalet. I genomsnitt för hela 1970 uppgick konsumlionslUlväx-ten lill 4 o/o. För de privata investeringarnas del uppgick tillväxten för hela året tiU 10 o/q i volym. Bostadsbyggandet, vars tillväxt avtog något under andra halvåret, ökade med ca 8 o/o. Beroende på en fortsatt minskning i de offentliga förelagens fasta investeringar stannade dock ökningen av de totala fasta investeringarna vid drygt 7 o/o 1970.

Den avlagande ekonomiska tillväxten medförde en dämpad sysselsättningsutveckling under 1970. Trots del minskade trycket på arbetsmarknaden under andra halvåret fortsatte emellertid lönerna atl stiga med en genomsnittlig timlönehöjning på ca 10 o/o som resultat för hela året. Konsumentprisernas ökning kan skallas liU 5,5 o/o 1970.

Enligt officiella franska bedömningar av den ekonomiska utvecklingen under 1971 fömtsatts de ekonomisk-politiska lättnader som vidlagils under andra halvåret 1970 och första kvartalet 1971 — bl. a. en ytterUgare diskontosänkning i januari — få full effekt under första halvåret 1971. Vidare bedöms en fortsatt expansiv politik komma all stimulera konjunkturen. Det är sålunda främst den inhemska efterfrågan för konsumtion och investeringar som väntas ge en expansiv effekt. Vad gäller bostadsbyggandet väntas den minskning av igångsättningen som inträffade under de tre första kvartalen 1970 i förhållande till motsvarande period 1969, medföra en fortsatt avmattning i bostadsinvesteringarna under första halvåret 1971. Denna tendens förutses dock komma att motverkas av de kreditiällnader som vidtagUs. Exporten väntas öka i värde med 10—12 o/o och importen med ca 12 o/o. Delta skulle innebära en något försvagad handelsbalans jämfört med 1970. Brultonallonalproduklen bedöms kunna öka med ca 6 o/o i volym. Trots en i förhållande lill 1970 något avmattad konjunktur inom och utom landet bedöms prisstegringen under 1971 sannolikt inle komma all understiga 4 1/2 o/o.

Dessa prognoser synes ligga väl i linje med den bedömning som gjordes I den preliminära nationalbudgeten för 1971. Mol bakgrund av rådande avmallningslendenser i Västeuropa kan dock den totala produktionens lillväxl ha överskattats något. Vad gäller utrikeshandelns utveckling råder fortfarande en betydande osäkerhet. Skäl synes tala för atl den officiella franska bedömning som gjordes redan under hös-len 1970 är ganska realistisk. Dock synes importprognosen vid en väl hävdad inhemsk efterfrågan möjligen vara tilltagen med ell par procentenheter i underkant.

Italien

Den ekonomiska återhämtningen under 1970 försvårades av en fort satt oro på arbetsmarknaden. Kraftiga löneökningar åtföljdes av koslnadsstegringar som efter itaUenska mått var betydande. Industriproduk-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 35

tionens tUlväxt motsvarade inte vad som hade förväntats efter den tiU- bakagång som inträffade lUl följd av slrejkvågen 1969. Förutom de återkommande strejkerna anses en genomförd arbetstidsförkortning och en hög frånvarofrekvens ha varit bidragande orsaker härtiU. Den total? produktionen steg med 5,5 o/o 1970.

Den ekonomiska politiken var under 1970 inriktad på atl stoppa den besvärande kapitalulförseln saml alt dämpa det till följd av ulbudsbe-gränsningarna starka inhemska efterfrågetrycket. Sett över hela året 1970 har kreditpoliliken varit restriktiv, medan däremot den offentliga sektorns inflytande sedvanligt verkat i expansiv riktning. Behovet av alt förbättra det inhemska invesleringsklimalel medförde under hösten 1970 en viss omläggning av politiken. Parallellt med investeringsfrämjande finans- och kredilpolitiska ålgärder genomfördes höjningar av en rac' indirekta skatter.

Efterfrågans tillväxt har i första hand burils upp av lagemppbyggna den och den privata konsumtionen. Ökningen av de realt disponibla inkomsterna kan skattas tUl ca 10 o/o och den privata konsumtionens tillväxt tUl knappt 8 o/o. De pris- och kostnadsökningar som de omfattande löneökningarna resulterat i torde inte mera avsevärt ha försvagat landets konkurrenskraft. Konsumentprisema steg 1970 med ca 5,5 o/o och partipriserna med 5,0 o/o. Det är visserligen de högsla siffrorna sedan 1964 men inte mer än genomsnittet för Västeuropa under 1970.

Delvis som en följd av produktionsbortfallet var orderstockarna betydande i början av 1970. Tillsammans med en större optimism inom näringslivet saml de ovan nämnda invesleringsfrämjande åtgärderna fick delta en gynnsam effekt på investeringarna. Speciellt snabbt eller med över 10 o/o växte maskininvesleringarna.

Bl. a. lill följd av leveranssvårigheter steg exportvärdet 1970 något långsammare än 1969 eller med 12,5 o/o mol 15 o/o. Importen fortsatte däremot atl stiga kraftigt, vilket till stor del förklaras av den betydande lageruppbyggnaden och de från 1969 uppskjutna investeringsplanerna. Totalt steg importen med ca 20 o/q i värde. De framgångsrika försöken atl stoppa kapitalutflödel ledde 1970 tiU att kapilalbalansen för första gången på länge visade överskott. Handelsbalansens underskoll blev dock ovanligt stort samtidigt som det positiva nettot på tjänslebalansen reducerades. Nettoeffekten av utvecklingen på kapital- och bytesbalans blev ett överskott i betalningsbalansen om ca 220 mUjarder lire att jämföra med ett underskott 1969 om 870 miljarder.

Under de första månaderna 1971 har lättnaderna i kreditpolitiken fortsatt. Bl. a. sänktes diskontot i januari från 5,5 "/o till 5 o/o. I det följande antas att uppmjukningen av kreditpoliliken fortsätter, vilket i kombination med finanspolitikens nuvarande uppläggning bör leda till en positiv invesleringsutveckling. Regeringens reformplaner tyder på all de offentliga ulgiflerna ökar snabbare 1971 än under tidigare år. Även den

Prop. 1971:115 36

privata konsumtionseflerfrågan kan väntas visa en betydande tillväxt, inte minst med tanke på att löneökningarna 1970 medförde cn temporär höjning av sparkvoten. Bruttonationalprodukten kan under dessa förutsättningar beräknas stiga med mellan 5 och 6 o/o 1971. En viktig fömtsättning för att en sådan produktionsökning skall kunna Infrias är all inga allvarliga störningar inträffar på arbetsmarknaden. En snabb och väl avvägd återhämtning är även elt krav för att kunna infria de stora stmkturella reformer på bl. a. regionalpolitikens område som regeringen aviserat.

Exporten visade mol slutet av 1970 tecken liU atl tillta. Under förulsällning att normala produktionsförhållanden kommer all föreligga kan exporten beräknas växa något snabbare än 1970. Importen låg på en onormalt hög nivå 1970 och en viss uppbromsning av tillväxttakten torde vara all förutse 1971. Importens ökning väntas trots detla bli snabbare än exportens, varför handelsbalansens underskott troligen stiger något.

Danmark

Den kraftiga åtstramningen av den ekonomiska politiken, vilken inleddes 1969 och fortsatte under 1970, synes ha fått mera märkbara effekter på den inhemska aktiviteten först under andra halvåret 1970. Framför allt blev dämpningen i den privata konsumlionslillväxlen under första halvåret 1970 mindre än väntad, medan däremot investeringsupp-gången avtog tidigare. Konsumlionsökningen beräknas för hela 1970 ha uppgått till 5 o/o i volym, atl jämföra med en beräknad real disponibel inkomstökning på endasl 2 o/o. Investeringarna uppskattas ha stigit med 4 o/o. Produktionen utvecklades svagt under 1970 men till följd av den snabba tillväxten under loppet av 1969 (7,5 o/o) översteg emellertid 1970 års produktionsnivå 1969 års med ungefär 4,5 o/o. En väsentlig orsak till den avtagande tillväxten 1970 var en ökad brist på arbetskraft. Då man närmade sig fullt kapacitetsutnyttjande redan 1969 synes möjligheterna att realisera en fortsatt snabb produklionsstegring ha varit begränsade.

Den inhemska aktiviteten första halvåret 1970 gav utslag i en kraftig försämring av den yttre balansen. Underskottet i bytesbalansen första halvåret uppgick lill närmare 2,7 miljarder danska kronor, en försämring med 1,1 miljarder danska kronor jämfört med motsvarande period 1969. Underskottet andra halvåret blev väsentligt mindre men förbättringen från 1969 var relativt obetydlig. För hela 1970 uppgick bytesbalansens underskott tUl drygt 4 miljarder danska kronor mol 3,1 miljarder 1969. En viss dämpning i exportlillväxten synes ha ägt rum under fjärde kvartalet 1970. Exporluppgången 1970 stannade vid 11,2 o/o i värde medan importen steg med 15,4 o/o. Underskottet i bytesbalansen finansierades lill ca 2/3 med kortfristiga krediter. Della underlättades

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 37

genom att man hållit en högre räntenivå i förhållande lill ullandel efler diskontohöjningen från 7 till 9 o/o i maj 1969 och genom en i övrigl stram kreditpolilik.

Den totala lönesumman beräknas under 1970 ha stigit med ca 13 å 14 o/o. Sysselsättningen har bidragit lUl en ringa del därav. Konsumentpriserna ökade med ca 7 o/o meUan 1969 och 1970. Drygt en tredjedel av prisuppgången orsakades av direkta prisslegringsimpulser från utlandet.

Den ekonomiska politiken kan också 1971 väntas vara stram i syfte alt återställa inre och yttre jämvikt i ekonomin. I fråga om den inre stabiliteten synes man i första hand förlita sig på en avtalsuppgörelse med moderata lönehöjningar. Vid mitten av mars antogs etl förlikningsförslag till avtalsuppgörelse innebärande en total löneökning för arbetare om 6 å 7 o/o, fördelade på två år. Då prisindexeringen av lönerna upprätthålls i de nya avtalen torde detla, tillsammans med en viss löneglidning, dock medföra snabbare lönestegring än vad avtalen i och för sig ger. Prissloppet som skuUe ha utlöpt den 1 mars, förlängdes men avlöstes den 3 april av en ny prislag. Enligl denna skall prisökningar till följd av ökade omkostnader kunna tillåtas men däremot skall det normall inle vara möjligt atl basera prisökningar på icke-av-talsmässiga lönehöjningar. Lagen kommer sannolikt alt gälla i två år. Diskontosänkningama i januari och april får också ses som en del av slabiliseringspaketet även om en anpassning av räntan till den internationella räntenivån också legal bakom sänkningen.

Kan man hålla pris- och kostnadsökningarna ungefär inom den ram förlikningsförslaget indikerar torde exportföretagens konkurrensförmåga väsentiigt komma alt förslärkas. Delta skulle också stimulera lill ökade industriinvesteringar, varigenom en nödvändig utbyggnad av exportka-pacilelen kommer lill slånd. Efterfrågan från exportmarknaden visade tecken till att ha dämpats mot slutet av 1970 och orderingången till de hemmamarknadsorienterade förelagen gick tiUbaka. För 1971 förutses exportlillväxlen kunna uppgå lill ca 8 o/o i värde. Till della bidrar en förväntad svag inhemsk efterfrågetillväxt. En dämpning i den privata konsumtionsökningen verkar trolig både med hänsyn till alt inkomstökningen förefaller bli svag och all skattetrycket höjs. För den offentliga sektorns efterfrågan på varor och tjänster räknas med en något svagare stegringstakt 1971. Investeringarna inom industrin förefaller ha ökat svagt de tre första kvartalen 1970. Huruvida investeringarna ånyo kan stimuleras sammanhänger bl. a. med hur kostnaderna och exportefler-frågan utvecklas.

Mot bakgrund av den förväntade långsamma stegringen av den inhemska efterfrågan beräknas tillväxten av importen stanna vid 4 o/o i värde 1971. En viss förstärkning av den yttre balansen kan därför förutses för 1971. Det mest sannolika bidraget härtill lorde komma från

Prop. 1971:115 38

en relativt begränsad inhemsk efterfrågan. Osäkerheten kan i första hand knytas lill den efterfrågestimulans man samtidigt vill uppnå — ökningen av investeringarna och industrins exportframgångar. På kort sikt är utrymmet för produktionsökningar begränsat som följd av fortsatt brist på arbetskraft. Produktionsuppgången väntas stanna vid ca 2 o/o 1971. Storleken av förstärkningen i bytesbalansen beror alltså på hur man lyckas utnyttja den relativt Ulla marginal av inhemsk efler-frågedämpning och svag kapacilelslillväxl som här ges. Mol denna bakgrund framträder betydelsen av etl i relation llll ullandel förbättrat kostnadsläge, speciellt vid en svag internationell konjunkturutveckling.

Finland

Den ekonomiska tillväxten i Finland var under 1970 fortsalt snabb även om ökningstakten planades ul under loppet av årel. Avsevärda reaUöneökningar kunde kombineras med en internationellt sett låg prisstegringstakt. Den totala produktionen växte med knappt 7 o/o och den privata konsumtionen med 6 "/o- Den höga inhemska efterfrågan medförde i kombination med en betydande emigration att arbetslösheten även inom de sysselsätlningssvaga regionerna reducerades avsevärt. De successivt uppnådda stabiliseringsöverenskommelserna har utgjort en viktig förutsättning för den dämpade pris- och kostnadsutvecklingen. Liksom i övriga nordiska länder åtföljdes högkonjunkturen av vissa balansrubbningar inom samhällsekonomin. Sålunda försvagades t. ex. den yttre balansen under 1970.

Slabiliseringsavtalens konstruktion har emellertid inneburit vissa svårigheter för den ekonomiska politikens uppläggning. Finanspolitiska ålgärder har endasl kunnat utnyttjas i ringa utsträckning. Fördelningspoliliskl har överenskommelserna inneburit en viss låsning vad avser avvägningen mellan hushåUs- och företagssektor. Dessa problem tenderar all successivt tillta i betydelse.

Trots en stram kreditpolitik var de privata investeringarna en av de mest expansiva efterfrågekomponenterna under 1970. Ökningstakten var av ungefär samma storlek som 1969, eller ca 15 o/o. Finansiellt utrymme för den kraftiga tillväxten har, förutom genom en omfattande kortfristig kapitalimport, kunnat uppnås genom en ökad självfinansieringsgrad inom industrin. Den offentUga sektorns expansion begränsades avsevärt under 1970, vUkel i första hand påverkade de offentliga investeringarna. Dessa sjönk under året med ca 10 o/o.

Det mol slutet av 1970 kraftigt stigande underskottet på handelsbalansen var i första hand all hänföra till en plötslig och snabb ansvällning av importen. Varuimporten ökade 1970 med över 30 o/o i värde och 20 o/o i volym. Bidragande härtill var bl. a. en betydande lagerökning. Importulvecklingen medförde en rad motåtgärder av kredilpoUlisk natur under de sista månaderna av 1970. Dessa finns närmare återgivna

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 39

i preliminära nationalbudgeten för 1971. Den successiva förbättringen av Finlands relativa kostnadsläge lorde vara en förklaring till den snabba ökningen av varuexporten. Exportvärdet steg under 1970 med omkring 16 0/0. Den jämfört med exporten påtagligt snabbare imporlupp-gången medförde emellerlid elt underskott på handelsbalansen 1970 om 1 465 miljoner finska mark att jämföra med 232 miljoner 1969. Trots ell positivt netto på tjänslebalansen uppvisade bytesbalansen ett underskott 1970 på knappt 1 miljard finska mark.

Bedömningen av konjunklurutsiklerna 1971 försvåras i hög grad av osäkerheten om den ekonomiska politikens närmare uppläggning. Som framgår av den preliminära nationalbudgeten för 1971 slöts etl nytt slabiliseringsavlal i december 1970. Avtalet innebar bl. a. relativt kraftiga löneökningar saml en viss lättnad av den rådande prisregleringen. Överenskommelsen förkastades dock av metall- och byggnadsarbelar-förbundel, vilket under början av 1971 ledde lUl omfattande strejker inom dessa sektorer av arbetsmarknaden.

Några officiella finska prognoser, vilka tagit hänsyn lill den senaste tidens utveckling på arbetsmarknaden, föreligger inle för närvarande. Myckel talar dock för en, jämfört med 1970, minskad produktionstillväxt under 1971 även om ingen väsentlig försvagning av konjunkturen ännu är i sikte. Exportulsikterna förefaller tillfredsställande och någon mera markant nedgång av investeringarna är knappast all vänla under första halvåret. De hittiUs avtalade löneökningarna kan förutses hålla den privata konsumtionen på en fortsall hög nivå. Med tanke på den yttre balansen kan denna konsumlionsökning möjligen länkas få besvärande konsekvenser med avseende på importen.

Under föratsättning att externa balanshänsyn inte framtvingar drastiska skärpningar av den ekonomiska politiken kan den totala produktionen antas stiga med 3—4 0/0. Den ekonomiska utvecklingen under loppet av 1971 torde kännetecknas av en snabbare expansion under början av årel än under dess senare del. I den mån strejkerna inom metall- och byggnadssektorn inte leder lUl löneökningar som markant överstiger andra sektorers kan de nominella löneökningarna skallas lill 10 0/0. Mjukas vidare prisregleringen upp i avtalad omfallning räknar man från finsk sida med en ökning av konsumentpriserna med drygt 6 0/0. Trots all imporlöknlngen 1971 sannolikt blir betydligt lägre än 1970, lorde den dock bli några procentenheter snabbare än exportökningen. Detta skulle innebära etl jämfört med 1970 något ökat underskott i handelsbalansen.

Norge

Den norska ekonomin 1970 karakteriserades av en hög inhemsk efterfrågetillväxt och en snabb pris- och koslnadsslegring. Till den inhemska efterfrågans ökning bidrog främst investeringsuppgången saml en ovan-

Prop. 1971:115 40

ligt kraftig lageruppbyggnad. De internationella prisstegringsimpulserna, framför allt inom sjöfarten, kom all förbättra bylesförhåUandet med utiandet med inte mindre än 4 o/o. Överhettningen i ekonomin blev starkast på arbetsmarknaden med en snabb löneglidning som följd. Sysselsättningen ökade med 1,9 o/o 1970 och arbetslösheten i januari och februari 1971 var den lägsta som någon gång registrerats. Till följd av en svag produktivitetstillväxt stannade den totala produktionsökningen 1970 vid 3,50/0.

Efler två år med nedgång i fartygsinvesteringarna steg dessa med över 70 0/0 1970. I övrigl var invesleringstillväxten koncentrerad lill industrin (22 o/g) samt byggnads- och anläggningsverksamheten (15 0/0). Den sammanlagda invesleringsuppgången blev 15 0/0. Den privata konsumtionen ökade däremot med endasl 2,5 0/0 och denna låga tUlväxt sammanhänger med den höga konsumtion 1969 som blev följden av mervärdeskattens införande vid årsskiftet 1969/1970.

Exporttlllväxlen stagnerade under 1970 och en viss nedgång för den säsongkorrigerade exporten kunde noteras mol slutet av året. For helåret steg exporten exklusive fartyg med drygt 14 0/0 i värde. Volymuppgången stannade vid ca 6,5 0/0, vilket var något lägre än 1969, då ökningen var 9,3 0/0. Imporllillväxien har sedan andra halvåret 1969 varit hög och en dämpning skedde först under sista kvartalet 1970. Im-porlökoingen för varor exklusive fartyg uppgick lUl 21 0/0 I värde 1970 medan volymöknmgen blev 13 o/q. Den kraftiga lageruppbyggnaden 1970 synes vara den viktigaste orsaken till den starka imporltillväxlen under de tre första kvartalen.

Underskottet i handelsbalansen exklusive fartyg ökade från 1969 med 2,2 miljarder norska kronor och uppgick 1970 lill 8,4 miljarder. Förbättringen i sjöfartens nettoöverskott under 1970 motvägdes av nelloin-köp och försäljningar av fartyg. Försämringen i bytesbalansen blev sålunda likaledes 2,2 mUjarder norska kronor. Underskottet 1970 uppgick därmed till 1,3 mUjarder norska kronor.

Den höga inhemska efterfrågan och goda förljänslulvecklingen i exportnäringarna bidrog till en kraftig löneglidning inom industrin. Denna beräknas ha uppgått lill 7 0/0, medan den avtalsmässiga lönehöj-nuigen var 9 0/0. De nominella disponibla inkomsterna inom den privata sektorn steg med i genomsnitt 17,9 0/0 och för gruppen löntagare och pensionärer med ungefär 18,5 0/0. Bidragande härtill var skatteomläggningen vid början av 1970, vUken medförde en inkomslöverföring netto till den privata sektorn. Transfereringama lill pensionärerna ökade särskilt starkt. Trots en konsumeniprlsuppgång om 10,6 0/0, steg alltså den reala disponibla inkomsten för löntagare och pensionärer med i genomsnitt 8 o/g. Spridningen i inkomststegringslakt synes ha varit stor mellan oUka grupper. Omsvängningen från en hög till en låg konsumlionstillväxt mellan 1969 och 1970 synes ha medverkat lill atl

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 41

det privata hushållssparandet kraftigt ökade 1970. Även förelagssparandet gick upp, specielll inom sjöfarlsseklorn och andra exportnäringar.

Under 1971 förutses atl den inhemska eflerfrågetUlväxlen gradvis kommer all avla. Expansionskraften i den norska ekonomin skuUe emellertid vidmakthållas relativt oberoende av utvecklingstendenserna i Västeuropa. Ett flertal ålgärder infördes mol slutet av 1970 i syfte att dämpa efterfrågan samt pris- och kostnadsstegringama. Skatterna på tobak, alkohol, bensin och eldningsolja höjdes. Vidare beslöts om prisslopp och förbud mot löneglidning som inle inryms i löneavtalen. Åtstramningen berörde också stalsulgiflerna saml utlåningen från kre-dillnslilulen och särskilda åtgärder vidtogs för all dämpa byggnadsinvesteringarna.

De investeringsdämpande åtgärderna väntas få effekt först mol millen av 1971, varför Investeringsef terf rågan väntas bli hög även 1971. Uppgifterna om industrins investeringsplaner för 1971 visar på en fortsatt ökning men i något lägre takt än vad tidigare uppgifter gav anledning förmoda. Lagerinvesteringama kan dock antas bli väsentligt svagare 1971. Ökningstakten i realinkomsterna blir sannolikt något lägre än 1970 som följd av bl. a. skattehöjningarna saml något svagare löneglidning. Den starka tillväxten av realinkomsterna 1970 beräknas emellerlid få en kvarstående effekt på konsumlionsulvecklingen 1971. Härtill kommer alt konsumtionen under första halvåret 1970 var förhållandevis låg efter skatteomläggningen. Under sådana omständigheter väntas en konsumtionsslegring med ca 6 o/o 1971. Ökningen av varuexporten exklusive fartyg kan skattas liU 7,5 o/o i volym. Omslaget i lager-utvecklingen förväntas reducera Imporltillväxlen, som för 1971 har beräknats lill 4 o/o. Sjöfarten inklusive export och import av fartyg förutses ge etl överskott 1971 som är ungefär 1 200 miljoner norska kronor mindre än 1970, vilket främst är en följd av en fortsall hög nettoimport av fartyg. Dessa antaganden skulle innebära en fortsatt försämring i bytesbalansen och elt underskott 1971 på 2,5—3 mUjarder norska kronor. Produktionen beräknas, tUl följd av den antagna stimulansen från exporten, öka snabbare 1971 än 1970. Uppgången 1971 väntas bli 5 o/o, vilket med en trolig mindre ökning i sysselsättningen förutsätter en väsentligt snabbare produktivilelsslegring i den norska ekonomin 1971 än 1970.

2t    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 1.

Prop. 1971:115 42

III. Utrikeshandeln 1. Exporten

Exportutvecklingen under 1970

Den fortsall snabbi stigande efterfrågan från utlandet i slutet av 1969 och under första delen av 1970 medförde en kraftig ökning av den svenska exporten även under 1970. Exporten exklusive fartyg steg 1969 —1970 med närmare 10 o/o, vilket dock innebar en dämpning jämfört med tUlväxten 1968—1969 som uppgick tUl 11 1/2 o/o. Dämpningen av tillväxten kan hänföras lill råvamdeleni av den svenska exporten. Exporten av järnmalm hämmades myckel kraftigt under första kvartalet 1970 som följd av strejken vid LKAB och i slutet av året tenderade efterfrågan inom EEC all försvagas. En vändning i exporlefterfrågan synes också ha skett beträffande papper, massa saml järn och stål. Orderslockarna inom dessa industrier var dock vid mitten av 1970 av en sådan storlek all exportleveransema kunde hållas ganska väl uppe under andra halvåret 1970. För råvaruexporten totalt var exportvolymen under 1970 av ungefär samma storlek som under 1969.

Tillväxten av den svenska exporten exklusive fartyg bars således upp av en avsevärd ökning av exporten av färdigvaror. Exporten av verksladsprodukler steg 1969—1970 med 21 o/o i volym mol drygt 13 1/2 o/o 1968—1969 medan tUlväxten av exporten av övriga färdigvaror dämpades från 19 o/o 1968—1969 till 13 o/o 1969—1970. Orderslockarna inom den svenska verkstadsindustrin växte under hela 1969 och större delen av 1970 och i samband med del lättande efterfrågetrycket på hemmamarknaden och en kraftigt ökad sysselsättning kunde verkstadsindustrins exporlleveranser avsevärt öka under loppet av 1970. En viss försvagning av orderingången från exportmarknaderna ägde dock rum mol slutet av 1970, men verkstadsindustrins exportorderstockar var ännu i slutet av 1970 myckel stora.

Exportpriserna steg 1969—-1970 med drygt 8 1/2 o/o, vilket är den snabbaste prisuppgången sedan Koreakriget. Priserna på råvaradelen steg med 12 o/o. Del var den snabba och kraftiga efterfrågeökningen för framför allt massa saml jäm och stål, som drog upp priserna på dessa varor, men även prisema på övriga råvaror steg relativt kraftigt. Prisindex för exporten av färdigvaror steg med 5 1/2 o/o 1969—-1970.

Den värdemässiga ökningen 1969—1970 av exporten exklusive fartyg uppgick till drygt 19 o/o (15 1/2 o/o 1968—1969), vUkel innebar en rejäl uppgång av den svenska andelen av världshandeln efter en minsk-

' Med råvaror avses här trävaror, massa, papper, malm, järn och stål, övrig metaller, livsmedel samt övriga varor hörande till SITC O—4.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 43

Tabell 111:1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1969—1971

	Exportvärde,			Procentuella förändringar			från föregäende		år
	milj. kr			Volym			Pris
	1969	1970	1971	1969	1970	1971	1969	1970	1971
Trävaror	1 856	2 078	2 145	6,6	4,8	—0,5	4,4	6,8	4
Massa	2 453	2 965	3 215	2,4	2,3	1,5	6,7	18,1	7
Papper	2 706	3 094	3 275	14,5	6,7	4	0,7	7,1	1,5
Malm	1 406	'1450	1 635	11,1	—7,7	7	0,9	11,8	5
.larn och stål	2 620	3 132	3 355	9,5	—0,2	11	6,9	19,8	-3,5
Övriga metaller	837	855	800	11,5	—4,2	4	9,5	6,6	— 10
Verkstadsprodukter,
exkl. fartyg	10 350	13316	15 910	13,7	21,0	12,5	=2,9	=6,3	=6
Livsmedel	853	836	900	15,5	—17,7	7,5	4,8	19,1	0
Övriga varor	4817	5 580	6 140	14,5	13,2	8	1,2	2,4	2
Totala exporten, exkl.
fartyg	27 897	33 306	37 375	11,7	9,8	8,5	3,4	8,7	3,5
Fartyg	1 562	1 835	1950	19,7	4,2	—1,5	3,6	12,7	8
Totalt	29 459	35 141	39 325	12,2	9,5	8	3,4	8,9	3,5

' Värdet för 1970 avviker från den preliminära utrikeshandelsstatistiken pä grund av definitiva uppgifter för järnmalm. Prisförändringarna är justerade till definitiv nivå.

= Prisförändringen för verksladsprodukler kan endast till mindre del hänföras till rena prisökningar. De prisförändringar som redovisas i tabellen är de implicita prisförändringar som framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar utan även kvaliletsförändringar och förändringar i fördelningen på varor av olika kvalitet inom olika varugrupper. Normalt lorde huvuddelen av den registrerade prisökningen för verkstadsprodukterna kunna hänföras till denna statistiska missvisning.

Anm. 1969 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1971 avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentueUa förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

ning 1968 och en svag återhämtning 1969. Den svenska andelen av importen lill de nordiska länderna och Storbritannien steg. Exporten exklusive fartyg lill de nordiska länderna ökade med nästan 20 1/2 0/0 i värde vilket innefattar en uppgång med 35 0/0 av exporten lill Finland. Även den västtyska marknaden var expansiv för svensk export som ökade med 210/0. Det synes dock som om exporten tiU Västtyskland föll tillbaka mol slutet av 1970. Exporten exklusive fartyg lill öststaterna ökade med 24 1/2 0/0.

Exporten av fartyg steg med 17 1/2 0/0 i värde och då exportpriserna på fartyg synes ha stigit kraftigt uppskattas volymökningen lill ungefär 4 0/0. Den totala exporten synes därför ha ökat med 9 1/2 0/0 1969— 1970 mol 120/0 1968—1969.

Trävaror

Exporten av sågade och hyvlade barrträvaror uppgick under 1970 till 6 877 tusen kbm (1 472 lusen slds), vilket innebar en ökning med 90

Prop. 1971:115 44

tusen kbm (19 tusen slds) eller knappt 11/2 0/0 från 1969. Exportökningen hängde framför allt samman med ökad förbrakning i Västtyskland och Norge saml kraftigt ökad export till vissa utomeuropeiska länder. Den svenska andelen av de västeuropeiska ländernas sammantagna import synes dock ha minskat. Den svenska exporten lill SlorbrUannien minskade 1969—1970 med 9 0/0 avspeglande en kraftig nedgång av den svenska andelen av importen lUl Storbritannien. Under 1970 steg den kanadensiska andelen som följd av minskad efterfrågan på trävaror från Förenta staterna. Även i Frankrikes import av trävaror synes den svenska andelen ha sjunkit på grund av ökad konkurrens från Kanada. Exporten till Danmark minskade under loppet av 1970 och 1969—1970 registrerades en nedgång med 3 0/0 i kvantitet. Även i den danska importen sjönk den svenska andelen — orsaken torde vara de låga finska priserna i försäljningssäsongens början. Den svenska andelen av Västtysklands import höjdes däremot och den svenska expor-len llll Västtyskland ökade med 28 0/0.

För de övriga i gruppen trävaror ingående delarna, främst massaved och sågtimmer, noterades en kraftig volymökning 19691970 och exporten var ungefär en ttedjedel större 1970 än 1969. Denna exportökning torde sammanhänga dels med stormfällningarna i slutet av 1969, dels med den höga efterfrågan från framför allt Norge. För gruppen trävaror totalt registterades en exportvolymökning 1969—1970 med knappt 5 0/0 och en exporlprisuppgång med knappt 7 0/0.

Under 1971 synes importen av trävaror tUl Storbritannien komma all öka relativt kraftigt. Byggnadsverksamheten beräknas expandera och med hänsyn till den låga lagernivån vid slutet av 1970 leder en förbrukningsökning omedelbart till ökad import. Man lorde också kunna räkna med en uppgång av den svenska andelen av den brittiska importen, eftersom konkurrensen från Kanada beräknas avla 1970—1971. Efterfrågan på trävaror i Förenta staterna fömtses nämUgen stiga kraftigt. Igångsättandet av bosläder var i december 1970 och januari 1971 drygt 50 0/0 högre än under motsvarande månader etl år tidigare, vilket tyder på en kraftig ökning av byggnationen 1970—1971. Förenta staternas import från Kanada lorde därmed öka kraftigt. Dessutom synes Sovjetunionens möjligheter atl konkurrera under 1971 minska på grund av svårigheter alt leverera paketerade trävaror.

För exporten lill Danmark bör man räkna med en nedgång 1970— 1971. Den höga räntan och kredilålslramningen under 1970 medförde en nedgång i byggandet och i påbörjade byggnadsprojekt samtidigt som lagren av trävaror ökade. Under 1971 lorde den importnedgång som registterades i slutet av 1970 komma all fortsätta och det är också troligt alt den svenska andelen av den danska importen fortsätter att faUa tillbaka, med hänsyn lill all de finska exportörerna även i början av försäljningssäsongen 1971 gick ut med förhållandevis låga priser.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

45

Diagram III: 1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt oeh uppdelat på varugrupper 1965—1971

Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

300 280 260 240 220 200 180

leoi

140 120

160

140 120 100

240 220 200 180

160 140

120

100

260 240 220 200 180 160 140 120 100

340 320 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120

	-   Volym -  Pris			'"'
				r
		y
1
			—"

- Verkstadsprodukter, exkl. fartyg/-					- ål----------
				/    \
			y
		/		1 [
/				---
	,--'	'"

IVIassa

260 240 220 200 180 ifin			,\ f,r.,	"3	'
			>
140 120	---
					,-'
		---	---- V'-"

Metaller						--
			/"
	y	-""
	y
---
				/ /	/'' ~
'	'"'-—	—-.

Trävaror					S,____
L        /	f	(	_-	--"'
-v	—			—

Papper, papp och träfiberplattor____				__
			1—'
		/■
		y''
__
	—-		--

180

160 140

120

100

l_				/v
Livsmedel                 / \
-			/		V .-'"
	Vi	y		1 /
"--'	"--.-	—	--,_ ,	'-''	■

1965  1966  1967 1968  IJ

1970 1971

1965 1966  1967 1968 1969  1970  1971

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Prop. 1971:115 46

Förbrukningen av trävaror i Västtyskland torde forlsälla öka i samband med ell ökat bostadsbyggande, vilket drar med sig ökad svensk export.

Till övriga västeuropeiska länder lorde man inle kunna räkna med några större förändringar av exporten 1970—1971 och endasl beträffande Frankrike en ökning av den svenska andelen.

Exporten av sågade och hyvlade trävaror beräknas under 1971 uppgå till ca 7 000 kbm, vilket innebär en ökning med knappt 2 o/o från 1970.

Med hänsyn till effekten av stormfällningarna under 1970 beräknas exporten av massaved och sågtimmer minska kraftigt 1970—1971. För hela gruppen trävaror beräknas exporten därmed minska något i volym 1970—1971 medan exportpriserna mol bakgrund av de smärre uppjusteringar som gjordes vid försäljningsöppningen i slutet av 1970 synes komma all öka med 4 o/o.

Massa

Exporten av massa ökade 1969—1970 med knappt 2 1/2 o/o i volym. Den utiändska efterfrågan började stiga i slutet av 1968 och steg kraftigt under 1969 och de första tre kvartalen 1970 och efterfrågestegringen ledde lill höjda orderstockar och fullt kapacitetsutnyttjande i den svenska massaindustrin. Mot slutet av 1970 sjönk dock efterfrågan i utlandet vilket sannolikt var en följd av dels de under andra hälften av 1970 kraftigt uppbyggda lagren av massa i Västeuropa, dels atl tillväxten av efterfrågan på papper började avta. Efterfrågan synes ha fortsatt sjunka under första kvartalet 1971.

Importen lill de västeuropeiska länderna ökade kraftigt 1969—1970 och den svenska massan synes ha förlorat andelar då den kraftiga västeuropeiska efterfrågestegringen sammanföll med en begränsad lillväxl av den svenska kapaciteten och en nedgång av förbrukningen av massa i Förenta staterna, vilken ledde lill en ökad export av massa till Västeuropa såväl från Förenta staterna som från Kanada.

En nedgång av leveranserna av massa från Sverige synes ha ägt rum i början av 1971 i samband med atl massaförbrukarna i Västeuropa drog ned sina lager. Lageranpassningsprocessen kan dock förväntas vara avslutad vid mitten av 1971 och därefter beräknas leveransutvecklingen ånyo vända uppåt. Under andra halvåret 1971 torde också trycket från de nordamerikanska producenterna avla i samband med en ökad efterfrågan på avsalumassa i Förenta staterna. Med denna utveckling av efterfrågan och leveranser beräknas den svenska exporten av massa öka med 1 1/2 o/o i volym 1970—1971.

Mol bakgrund av prishöjningen i november 1970 inför första halvåret 1971 och de avslut som gjorts för andra halvåret 1971 llll dessa priser beräknas exportpriserna under 1971 ligga kvar på första kvar-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 47

talels nivå. De kraftigt stigande priserna under loppet av 1970 och höjningen för första halvåret 1971 innebär en uppgång av exportpriserna 1970—1971 med 7 0/0 mol 18 0/0 1969—1970.

Papper, papp och träfiberplattor

Den svenska exporten av papper, papp och träfiberplatlor steg med drygt 6 1/2 0/0 i volym 1969—1970 och med 7 o/q i pris. Pappersexporten ökade efler ell par års slagnation kraftigt från första halvåret 1968 fram lill första halvåret 1969, varefter tillväxten dämpades. I början av 1970 synes efterfrågetillväxten ha mattats. Enligt konjunkturbarometem var orderingången från exportmarknaderna till pappersbruken oförändrad från första tUl Iredje kvartalet 1970 och har därefter sjunkit kraftigt. I exportleveranserna märktes den dämpade efterfrågeutvecklingen i början av 1970, specielll vad gäller Västtyskland. En svag förbrukningsökning och sannolikt en lagerneddragning hos förbrukarna ledde till en minskning av den svenska exporten av papper exklusive tidningspapper till Västtyskland 1969—1970. Samtidigt som den västtyska pappersindustrin mot slutet av 1970 skar ned produktionen kunde dess export dock fortsätta öka snabbi, vilket lorde vara en orsak till dämpningen i ökningstakten för den svenska exporten lill övriga EEC-länder. Även exporten tUl Storbritannien minskade något men i motsats till EEC-länderna ägde nedgången rum framför allt under första halvåret.

Under 1969 förekom vissa tillfälliga leveranser till Centralamerika. Bortfallet av dessa synes vara den främsta orsaken lill atl exporten dit minskade något 1969—1970. Exporten till övriga råvamländer ökade däremot, sannoUkt som följd av en fortsalt aktiv försäljningspolitik.

Den vikande orderingången lill pappersbruken i slutet av 1970 och i början av 1971 får ses i samband med lagerrörelser framför allt i ledet mellan producenter och förbrukare. En dämpning i efterfrågetillväxten, då del fanns lager hos konverlerare och distributörer, kan ha varit orsaken till ett temporärt mycket kraftigt fall i orderingången. Det är därför sannolikt att en viss återhämtning äger rum under loppet av första halvåret 1971. Prognosen på en volymökning av pappersexporlen med 4 0/0 1970—1971 förutsätter också en relativt kraftig ökning av exportleveranserna under andra halvåret 1971.

Man kan dock räkna med en fortsatt svag tillväxt av förbrukningen i Västtyskland under 1971, och för den svenska pappersexporten dit är här räknat med en viss nedgång 1970—1971. Däremot lorde exporten tUl Storbritannien kunna öka relativt kraftigt. En positiv faktor för den svenska pappersexporten är också atl ell beräknat uppsving i den amerikanska konjunkturen synes komma all innebära en minskad konkurrens från Förenta staterna på den västeuropeiska marknaden. Man torde även kunna räkna med all den svenska pappersindustrin vid vikande

Prop. 1971:115 48

efterfrågan i Västeuropa söker få avsättning för produktionen i övriga länder. Exporten av papper exklusive tidningspapper beräknas därför stiga med drygt 3 1/2 o/o i kvantitet 1970—1971. Tidningspappersexporten, som lill stor del är bunden av kontrakt avseende ganska långa perioder, förutses fortsätta öka relativt snabbi om än i lägre takt än 1969—1970. Därmed skulle den totala pappersexporlen sliga med 4 o/o i volym 1970—1971. Prisstegringen under loppet av 1970 beräknas leda till en uppgång av exportprisindex med 11/2 o/o 1970—1971.

Malm

Den svenska exporten av järnmalm minskade 1969—1970 med drygt 3 1/2 milj. lon, vilket lUl största delen hängde samman med produktionsbortfallet under första kvartalet 1970 i samband med strejken vid LKAB. Under andra och Iredje kvartalet låg exportleveransema på en hög nivå för att falla från Iredje lUl fjärde kvartalet. Denna nedgång orsakades av dels neddragningar av stålproduktionen i Västtyskland och Belgien i avsikt all bromsa prisfallet på stål, dels den knappa tUlgången på malmlonnage.

Exporten av övriga malmer — främst bly och zink — ökade 1969— 1970 med 8 1/2 o/o i volym samtidigt som priserna steg med 10 1/2 o/o. Även priserna på jämmalm steg kraftigt och för malmexporten totalt registrerades en prisuppgång med närmare 12 o/o 1969—1970.

Orderingången tUl EEC:s stålindustri, som sjunkit sedan första hälften av 1969, vände uppåt under fjärde kvartalet 1970. Denna uppgång torde dels vara en följd av att stålpriserna mot slutet av 1970 ånyo började stiga, dels sammanhängande med en ökad efterfrågan i Förenta staterna. Stålproduktionen beräknas dock hållas kvar på fjärde kvartalets låga nivå åtminstone under första delen av 1971 då producenterna avser atl hålla prisnivån uppe.

Även om stålproduktionen inom EEC således kan förutses utvecklas relativt svagt under 1971 torde man kunna räkna med en kraftig ökning av den svenska exporten av järnmalm. Exporlminskningen under 1970 synes ha medfört minskade andelar av importen till Belgien och Västtyskland, vilket får ses som en tUlfällig nedgång. De svenska andelarna lorde därför komma all höjas upp lill i stort sett 1969 års nivå under 1971. De avslut som gjorts för 1971 och de stora överliggande kvantiteterna från 1970 pekar också mol en leveransökning 1970—1971.

Även priserna fortsätter sliga och för exporten.av malm totalt förutses en prisuppgång med 5 o/o 1970—1971. I volym beräknas exporten öka med 7 "fo. En stor del av volymökningen hänger samman med atl andelen vidareförädlad järnmalm — s. k. pellels — beräknas öka kraftigt. Deima kvalitetshöjning tar sig ullryck som en volymökning. I kvantitet räknat förutses jämmalmsexporten öka med 6 1/2 o/o och i volym med 9 «/o.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 49

Järn och stål

Efler en kraftig uppgång under loppet av 1968 låg exporten av järn och stål under 1969 och 1970 i stort sett kvar på den nivå som uppnåddes under första kvartalet 1969. I volym räknai var således expor-len under 1970 av samma storlek som under 1969. Stagnationen av exporten sedan första kvartalet 1969 sammanföll med en kraftig uppgång av den inhemska efterfrågan och en myckel stor brist på arbetskraft. Dessutom hämmades produktionen — och därmed exporten —- under första delen av 1970 av brislen på nickel och troligen i viss mån av elransoneringen.

Orderingången från exportmarknaderna steg kraftigt under 1968 och

1969   men vände i början av 1970 och har därefter fallit snabbt. Under
första kvartalet 1971 synes dock nedgången ha upphört. Efterfråge
nedgången under 1970 berörde framför allt specialstål medan efterfrå
gan på handelsstål steg kraftigt mot slutet av 1970 och i början av 1971.
Utvecklingen av exportorderingången på handelsstål lorde ha samband
med utvecklingen av efterfrågan på den inhemska marknaden.

Den svaga exportutvecklingen under 1970 medförde kraftiga andelsförluster i importen lill Norge, Danmark och Storbritannien. Del förefaller dock som om andelen stigit något under loppet av 1970.

Samtidigt som exporten i volym räknai sjönk något steg exportpriserna mycket kraftigt. Från genomsnittslaget 1969 lill genomsnittslaget

1970   steg exportpriserna med nästan 20 0/0 men prisstegringstaklen däm
pades under loppet av 1970 och från tredje till fjärde kvartalet 1970
sjönk exporlprisUidex.

I värde räknat steg exporten av järn och stål med 19 1/2 0/0. Exporten till Finland steg mycket kraftigt. Ä andra sidan medförde efterfrågenedgången i Förenta staterna en minskning av den svenska exporten av järn och stål dit.

Bedömningen av exportutvecklingen 1970—1971 bygger på den ex-porlenkät för järn- och stålverk som utfördes av statistiska centralbyrån i febraari 1971. Enkäten visar alt förelagen räknar med att öka sin export med 9 1/2 0/0 i värde. Utfallet för 1970 blev nästan 100 milj. kr. lägre än vad förelagen beräknade i augusti 1970 och värdet för 1971 i februarienkälen är något lägre än del i augustienkälen.

Orderingången från exportmarknaderna för leverans under 1971 och första halvåret 1972 var relativt stor under andra halvåret 1970. Andelen beräknade leveranser läckta av order vid årsskiftet 1970/1971 var för första halvåret 1971 60 0/0 vilket är en förhållandevis hög andel men betydligt lägre än i enkäterna avseende 1969 och 1970. Däremot är ordertäckningsgraden för andra halvåret 1971 och första halvåret 1972 hög i jämförelse med tidigare enkäter.

Då förelagen räknar med en nedgång i priserna från 1970 till 1971 innebär förelagens planer och förväntningar en relativt kraftig volym-

Prop. 1971:115 50

ökning 1970—1971. Elt av skälen atl räkna med en kraftig exportvolymökning är den beräknade dämpningen av den inhemska efterfrågan. Redan under andra halvåret 1970 vände exporten av handelsstat i samband med nedgången av efterfrågan på den svenska marknaden. En kraftigt ökad export av handelsslål lorde medföra höjda svenska andelar av importen lill Danmark, Norge och Storbritannien. För efterfrågan på specialstål beräknas uppgången av den amerikanska produktionen få stor betydelse och järn- och stålverken räknar med en kraftigt ökad export tiU Förenta staterna 1970—1971. Den av företagen förutsedda exporltiUväxlen bärs emellertid framför allt upp av en mycket kraftig ökning av leveranserna till råvamländerna, vilket dels synes vara en effekt av den dämpade inhemska efterfrågan, dels sammanhänga med stora engångsleveranser av speciella produkter.

Exportpriserna lorde fortsätta sjunka något från fjärde kvartalets nivå men sedan bromsas upp. EEC:s exportpriser på handelsstål sjönk kraftigt från april till oktober 1970 men har sedan oktober stigit som följd av begränsningen av stålproduktionen i Västtyskland och Belgien. All dessa priser kan hållas uppe är en fömtsättning för prisprognosen och dessutom är räknai med alt en ökad efterfrågan på specialstål från Förenta staterna skall innebära en förbättring av prisutvecklingen för dessa kvaliteter. Exportpriserna för järn och stål förutses därmed sjunka med 3 1/2 o/o 1970—1971. I volym räknat beräknas exporten öka med 11 o/o.

Övriga metaller

Den svenska exporten av övriga metaller minskade med drygt 4 o/o i volym 1969—1970. Nedgången hänförde sig framför allt till koppar och bly och var en följd av begränsad kapacitet och ökad svensk andel av den Inhemska marknaden, vilket medförde minskad import av obearbetad koppar och bly. Även utförseln av andra metaller utvecklades svagt 1969—1970. Så t. ex. var silverexporten till följd av ell begränsat utbud i stort sett oförändrad och aluminiumexporlen steg måttligt på grund av både en vikande efterfrågan och en fortsatt snabb ökning av utbudet på världsmarknaden.

De svenska enhelspriserna för kopparexporten var i december endasi två tredjedelar av de rekordhöga priserna i april. Även priserna för andra metaller visade en tendens till nedgång under 1970 och exporl-prisindex för gruppen övriga metaller sjönk med drygt 16 o/o från andra lill fjärde kvartalet 1970. Exporlprislndex ökade dock med 6 1/2 o/o 1969—1970 tiU följd av stegringen under loppet av 1969 och i början av 1970.

Under 1971 lorde man kunna räkna med en viss volymökning av exporten av övriga metaller, bl. a. beroende på höjd produktionskapacitet för koppar. Man kan också räkna med en stark efterfrågan på metaller, och kanske speciellt koppar, från Förenta staterna, då amerikanska för-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 51

brukare väntas bygga upp sina lager inför utgången av metallverks-arbetarnas nuvarande avtalsperiod. Della är en viktig faktor även beträffande prisutvecklingen för bl. a. koppar. Etl uppsving i efterfrågan från Förenta staterna torde med stor sannolikhet leda lill alt prisnivån dras upp mol mitten av 1971. Exporlprislndex för övriga metaller förutses, med en viss uppjustering av priserna under loppet av 1971 inkalkylerad, minska ca 10 o/o 1970—1971. Den totala exporten av övriga metaller förutses stiga med ca 4 o/o i volym 1970—1971.

Verksladsprodukler

Den svenska exporten av verkstadsprodukter ökade 1969—1970 med 21 o/o I volym. Den snabba exporltillväxten Inleddes i mitten av 1968 efter all orderingången från utlandet börjat stiga kraftigt i början av 1968. Exporlorderingången fortsatte sliga snabbi även under 1969 och under första delen av 1970, men tillväxten synes ha bromsats upp under loppet av 1970 och under fjärde kvartalet sjönk exportorderingången något. En svag nedgång synes ha ägt rum även under första kvartalet 1971. Exportieveranserna steg hastigt under 1969 men tillväxten bromsades upp något mot slutet av 1969. Denna uppbromsning var sannolikt en följd av den stora bristen på arbetskraft med åtföljande störningar i produktionen och den kraftigt växande efterfrågan från hemmamarknaden. Sysselsättningen inom verkstadsindustrin som steg starkt under

1969 fortsatte att öka kraftigt under särskilt första delen av 1970 och efterfrågan från hemmamarknaden avtog under loppet av året, vilket lämnade utrymme för den kraftiga tillväxten av exportleveransema. Från andra halvåret 1969 till första halvåret 1970 steg exporten säsongrensat med 11 1/2 o/o i volym och mellan halvåren 1970 var exportökningen 10 1/2 o/o. Trots den starka tillväxten av exportleveransema under 1970 synes exportorderstockarna ha varit något större i slutet av

1970 än i slutet av 1969.

I värde räknat steg exporten av verksladsprodukler med 28 1/2 o/o, vilket medförde andelsvinster i importen till de nordiska länderna och Storbritannien efler en svag andelsulveckling 1968 och 1969.

En expansiv del under 1970 var exporten av personbilar. I början av 1970 var exportleveranserna låga, vilket torde kunna tillskrivas de stora nyköpen i Sverige inför höjningen av mervärdeskallen. Från mars var emellertid exporten myckel hög och utförseln av personbilar ökade 1969—1970 med 37 o/o i värde. Ökningen av personbUsexporlen föU på främst Förenta staterna, Finland och Storbritannien.

Till grund för bedömningen av exportutvecklingen 1970—1971 ligger den av statistiska centralbyrån i februari 1971 utförda exporlenkälen för verkstäder. Denna visar på en fortsatt kraftig ökning av exporten. Enligt företagens planer och förväntningar skulle exporten öka med 20 1/2 o/o i värde 1970—1971, vilket innebär en uppjustering med näs-

Prop. 1971:115 52

lan 700 milj. kr. jämfört med augustienkälen 1970. Bakom denna uppjustering synes ligga en fortsatt hög orderingång från exportmarknaderna under andra halvåret 1970. Enligl konjunkturbarometem i mars låg orderingången kvar på en hög nivå även under första kvartalet 1971. Orderlägel enligl februarienkälen är förhållandevis tillfredsställande. Första halvårets leveranser är lill 52 o/o täckta av order inkomna före årsskiftet 1970/1971 och för andra halvåret är ordertäckningsgraden 29 o/o. Dessa tal är höga jämfört med tidigare enkäter om än något lägre än i enkäterna avseende exporten under 1970.

Företagen räknar med all kraftigt öka sin export till Förenta staterna, Västtyskland och Storbritannien, men även exporten lill råvaruländerna väntas expandera kraftigt. För de nordiska länderna förutses en långsammare tillväxt 1970—1971 än 1969—1970 och exporten till Danmark hålls uppe av fortsatt stora leveranser av flygplan.

Som framgår av föregående kapitel förutses efterfrågan I Förenta staterna komma att vända under 1971 och i Storbritannien och Frankrike lorde ekonomin växa i samma takt 1971 som 1970. Efterfrågan i de nordiska länderna väntas däremot öka långsammare vilket främst hänger samman med en kraftig uppbromsning av tillväxten i Danmark. Dessa utvecklingstendenser synes överensstämma med företagens bedömningar i enkäten.

Exporten av verksladsprodukler beräknas öka med 19 1/2 o/o i värde 1970—1971. Den beräknade något lägre tillväxten enligt handelsstatistiken än enligl enkäten hänger samman med all den sedvanligt positiva differensen för handelsstatistikens utfall jämfört med utfallet enligl enkäten var ovanligt stor för 1970. Här är räknat med en mindre differens 1971 än 1970. Den beräknade ökningen med 19 1/2 o/o Innebär en avsaktning av exportlillväxlen från andra halvåret 1970 lill första halvåret 1971 jämfört med tillväxten mellan halvåren 1970. Under andra halvåret 1971 beräknas exporluppgången bromsas ytterligare något (se diagram 1).

Företagen räknar med en snabb prisuppgång 1970—1971. Mot denna bakgrund förutses exporlprislndex sliga med 6 o/o 1970—1971 mol knappt 6 1/2 o/o 1969—1970. Den volymmässiga exportökningen skulle därmed uppgå tiU drygt 12 1/2 o/o 1970—1971.

Livsmedel

Exporten av livsmedel uppgick 1970 lill 836 milj. kr., vilket innebar en minskning med 2 o/o jämfört med 1969 trots att prisnivån genomsnittligt var betydligt högre än 1969. En orsak lill nedgången är en minskning av fläskproduktionen som sammanföll med en kraftig ökning av den inhemska konsumtionen. Della medförde atl exporten av fläsk föll kraftigt under andra halvåret 1970 medan nötkötlsexporlen var ungefär oförändrad. En produklionsnedgång ledde också lill atl utför-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 53

seln av raejeriprodukter minskade kraftigt 1969—1970. Exporlned-gången hängde också samman med den dåliga skörden 1969 som medförde all utförseln av foderspannmål och oljefrön volymmässigt halverades. Exporten av brödsäd kunde däremot hållas väl uppe delvis beroende på en lagernedskärning.

Exporlprislndex för livsmedel steg med 19 0/0 1969—1970, bl. a. till följd av mycket starka prisökningar för foderspannmål samt oljefrön och oljor.

Exporten av livsmedel beräknas uppgå lill ca 900 milj. kr. 1971 — en ökning med 7 1/2 0/0 från 1970. BI. a. lorde utförseln av foderspannmål och oljefrön kvantitetsmässigt stiga relativt kraftigt till följd av den större skörden 1970 än 1969. För exporten av brödsäd är räknai med en viss nedgång. Exporten av nötkött lorde komma all ligga på en hög nivå om än något lägre än 1970, medan fläskexporten synes bli relativt låg i början av 1971 för all sedan sliga och kvantitetsmässigt öka något 1970—1971.

Priserna började totalt sett falla mot slutet av 1970 och för 1971 är här räknai med en fortsatt dragning nedåt. Årsgenomsnittet för exportpriserna 1971 förutses dock ligga kvar på 1970 års nivå lUl följd av den kraftiga prisuppgången under loppet av 1970.

Övriga varor

Exporten av övriga varor steg med 13 0/0 i volym 1969—1970. En dämpning av ökningslakten för utförseln exklusive mineraloljeprodukler llll de nordiska länderna skedde under loppet av 1970 framför allt sammanhängande med utvecklingen av exporten till Danmark. Momshöjningen vid halvårsskiftet 1970 lorde vara en orsak till della. Exporten liU Finland steg mycket kraftigt fram tUl slutet av 1969 och låg därefter kvar på i storl sett oförändrad nivå. Efterfrågan i Norge var, efler en nedgång efler momshöjningen i början av 1970, fortsalt expansiv under hela 1970. Övrigvamexporten till Slorbrilanruen ökade relativt kraftigt, trots den svaga efterfrågeutvecklingen och en ganska låg total importökning. Även exporten tiU Förenta staterna steg relativt snabbi och större delen av uppgången förklaras av en ökad träsko-export.

Ökningslakten för färdigvarorna dämpades något från 1969 tUl 1970 medan råvamdelen efler en minskning 1968—1969 ökade. 1969—1970. MInkskinnsexporlen steg något, sannolikt som en följd av ökad utslaktning av avelsdjur i samband med ell kraftigt prisfall, medan exporten av övriga råvaror var i storl sett oförändrad. Exporten av kemiska produkter steg myckel kraftigt, delvis sammanhängande med stora engångsleveranser men även med atl exporten i övrigl ökade i samma höga takt som under senare hälften av 60-talet. Exporten av mineraloljeprodukler steg med 110/0 i volym 19691970. Ökningen föU främst

Prop. 1971:115 54

på Danmark och Finland och bestod llll största delen av motorbrännoljor och tunna eldningsoljor.

Exportprisindex för övriga varor steg med knappt 2 1/2 o/o 1969— 1970. Uppgången kan helt hänföras tiU färdigvarupriserna, som ökade med 4 1/2 o/o, medan priserna för råvarorna, speciellt minkskinn, sjönk.

Under 1971 lorde man kunna räkna med en forlsall svag utveckling av exporten lill Danmark, beroende på alt de ekonomisk-politiska åtgärderna under 1970 torde komma alt dämpa efterfrågan kraftigt. Däremot beräknas exporten tiU Finland kunna öka relativt starkt i samband med en fortsatt kraftig stegring av den privata konsumtionen. Exporten lill Norge och Storbritannien förutses forlsälla öka relativt kraftigt. Efterfrågan i Norge väntas expandera starkt även under 1971 medan stegringen av exporten tiU Storbritannien till största delen är en följd av den starka uppgången under loppet av 1970.

Totala exporten av övriga varor beräknas därmed öka med ca 8 o/o i volym 1970—1971. Exporlprislndex förutses stiga med ca 2 o/o. För färdigvarorna torde man kunna räkna med en fortsatt prisstegring och även råvarupriserna beräknas sliga något bl. a. lill följd av en prisstegring för minkskinn.

Fartyg

Värdet av exportleveranserna av nybyggda fartyg uppgick under 1970 till 1 375 milj. kr. — en ökning med 16 o/o jämfört med 1969. Samtidigt steg utförseln av begagnade fartyg med 28 o/o. Den totala farlyg&expor-ten ökade därmed med 17 1/2 o/o i värde 1969—1970.

De svenska varvens inneliggande orderstockar per den 1/3 1971 avseende leveranser andra halvåret 1971 och framåt uppgår tUl 8,4 miljarder kr. enligl den i mars 1971 av statistiska centralbyrån utförda varvs-enkäten. Jämfört med de uppgifter som lämnades i novemberenkälen avseende leveranser 1971 och framåt har orderstockarna ökat med 2,3 miljarder kr. Drygt 70 o/o av de I dag inneliggande orderstockarna avser beställningar från utländska redare, vilket innebär att exporten av nybyggda fartyg under de närmasie åren knappast kommer atl bli lägre än 1970 års leveransvärde. För 1971 kan fartygsexporlen med hjälp av enkäten beräknas till 1 580 milj. kr. dvs. en ökning i värde med knappt 15 o/o jämfört med 1970.

Utförseln av begagnade fartyg under 1971 är myckel svårbedömd. Kalkylerna pekar dock på en återgång tUl 1969 års värde vilket innebäi en minskning av utförseln med ungefär 25 o/o 1970—1971. För den totala fartygsexporlen innebär della all leveransvärdel 1971 kommer att översliga 1970 års nivå med närmare 6 1/2 o/o.

Sam m anfattn ing

Den svenska exporten exklusive fartyg beräknas öka med 8 1/2 o/o i volym 1970—1971. Della innebär en något långsammare tiUväxt än 1969

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 55

—1970 som delvis hänger samman med en eflerfrågeförsvagning I utiandet framför allt beträffande massa och papper. Nedgången av efterfrågan på dessa produkter i slutet av 1970 och första delen av 1971 synes framför allt vara en effekt av en myckel kraftig lageruppbyggnad i ullandel under senare delen av 1970. Del är därför sannolikt all exporten av massa och papper kommer atl sliga under loppet av 1971. Exporten av verksladsprodukler synes öka relativt kraftigt 1970—1971 även om exporttlllväxlen förutses avla markant under loppet av 1971. Bedömningen av utvecklingen 1970—1971 bygger på statistiska centralbyråns exporlenkäl för verksläder av vilken framgår all förelagen är ganska optimistiska inför 1971 vUkel troligen är en följd av den relativt höga orderingången under andra halvåret 1970. Orderslockarna var vid slutet av 1970 alltjämt myckel stora. Även prognosen för exporten av järn och stål har som utgångspunkt en exporlenkäl och järn- och stålverken räknar med en relativt stark exporlvolymökning 1970—1971, vilket får ses mot bakgrund av dels den förutsedda dämpningen av den inhemska efterfrågan, dels en ökad efterfrågan från Förenta staterna.

Exporten av malm förutses öka kraftigt 1970—1971, vUkel lill största delen är en effekt av alt andelarna av importen lill de största avnämarländerna väntas komma atl återställas lill en normal nivå efler nedgången i samband med LKAB-strejken i början av 1970. Utsikterna för exporten av trävaror är förhållandevis goda. Konkurrensen från Kanada väntas avla, vilket innebär möjligheter till ökade svenska andelar av importen till Storbritannien och Frankrike.

Exporlprisulsikterna för 1971 är nu något gynnsammare än I slutet av 1970. Så t. ex. har massaproducenlerna gjort avslut för andra halvåret lill de priser som uppnåddes i slutet av 1970 och EEC-priserna för järn och stål vände från en kraftig nedgång lill en svag uppgång i slutet av 1970. Malmförhandllngarna ledde också till höjda exportpriser för malm.

De svenska verkstadsföretagen är enligl februarienkälen myckel optimistiska beträffande prisutvecklingen under 1971 och räknar med en kraftig prisstegring 1970—1971. För totala exporten förutses en prisuppgång med drygt 3 1/2 0/0 1970—1971, vilken också innefattar en fortsatt uppgång av priserna på exporterade fartyg.

2. Importen 1970 och 1971

Importutvecklingen 1970

Importen exklusive fartyg, flygplan och vapen fortsatte sliga kraftigt under första halvåret 1970 — volymökningen blev ca 6 0/0 från andra halvåret 1969, dvs. ungefär lika myckel som mellan halvåren 1969. Därefter dämpades ökningstakten avsevärt och Importen steg med en-

Prop. 1971:115 56

dast omkring 1/2 o/p i volym mellan halvåren 1970. Den huvudsakliga orsaken tUI den snabba importtillväxten i början av 1970 torde ha vaiil den exceptioneUt stora lageruppbyggnaden. Dessutom var den inhemska industrins kapacitet i början av årel fortfarande ansttängd samtidigt som orderstockarna var myckel stora. Della medförde bl. a. atl betydande insalsvaruinköp måste föriäggas tUl utiandet. Produktionskapaciteten förbättrades dock under loppet av 1970, vilket tUlsammans med omslaget i lagerinvesteringarna torde vara bakgrunden tUl den svaga importökningen från första tiU andra halvåret 1970. TiUväxten av konsumtionsefterfrågan synes ha dämpats redan i slutet av 1969.

Importen av verkstadsprodukter steg kraftig första halvåret för atl minska något andra halvåret. Nedgången hänför sig dock helt lUl per-sonbUsimporten som var hög i början av 1970, delvis beroende på momshöjningen, och sedan kraftigt föU tiUbaka. Importen av övriga verksladsprodukler stagnerade från första tUI andra halvåret — en svag ökning noterades dock för importen av insalsvaror medan inves-leringsvaruLmporten minskade något.

Till följd av de svenska stålverkens hårt ansträngda kapacitetsläge ledde den kraftiga efterfrågeökningen från verkstadsindusttin till all mefaZ/importen steg relativt starkt under första delen av 1970. När sedan eflerfrågeliUväxten mattades samtidigt som kapacitetsläget förbättrades — bl. a. i samband med att sysselsättningen kimde öka —• medförde della en minskning av importen under senare delen av året.

Importen av andra insatsvaror än verkstadsprodukter och metaller fortsatte atl öka under hela 1970 men stegringen mattades betydligt till följd av lagerneddragtungen under andra halvåret.

re;ic/j7importen, som består av konsumtionsvaror saml insalsvaror lill framför allt textil- och beklädnadsindustrin, ökade endasl svagt 1969— 1970 beroende på att såväl den privata konsumtionen av textilvaror som produktionen inom den svenska textU- och beklädnadsindustrin utvecklades svagt.

Importprisema, som började sliga i snabb takt under senare delen av 1969, steg kraftigt under första delen av 1970. Under andra halvåret fortsatte importpriserna all stiga men i betydligt lugnare takt än under första halvåret. Från 1969 till 1970 steg importprisindex med drygt 8 o/o, vilket är den snabbaste importprisslegringen sedan 1950— 1951. Importprisuppgången var en följd av den internationella myckel snabba efterfrågestegringen under specielll andra halvåret 1969 som medförde snabbi stigande priser framför allt på rå- och insalsvaror. Så t. ex. steg priserna på importen av järn och stål med 25 o/o 1969—■ 1970. Den kraftiga uppgången inleddes i slutet av 1968 och under 1969 steg priserna i allt snabbare takt och uppgången fortsatte under de första tte kvartalen 1970 för all falla något från Iredje lUl fjärde kvartalet. Även priserna på övriga metaller var myckel höga i början

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

Tabell III: 2. Inportutvecklingen för olika varugrupper 1969—1971

57

Importvärde, milj. kr.

Procentuell förändring från föregående år

Konsumtionsvaror

därav: textil

verkstadsprodukter

Investeringsvaror

Konsumtionsråvaror

därav: textil

Andra industriråvaror

därav: verkstadsprodukter råolja

Byggnadsråvaror

Jordbruks råvaror

Bränslen

Totalt, exkl. fartyg, flygplan, vapen

Fartyg, flygplan, vapen

Total import

därav: verkstadsprodukter jäm och stål textil

	1970	1971	Volym			Pris
1969			1969	1970	1971	1969	1970	1971
7 658	8 553	9 150	35,2	6,0	3	2,7	5,4	4
1 927	2 134	2 500	18,1	4,6	11	5,1	5,8	5,5
2 048	2 214	2 235	18,7	1,1	-3,5	2,5	6,9	4,5
3 608	4 367	5 070	17,0	10,6	9	2,1	9,4	6,5
2 785	3 109	3 050	5,2	2,2	0,5	2,6	9,2	-2
1 528	1 527	1 465	8,0	-0,1	-2	3,8	0,0	-2
11 974	14 747	14 970	15,6	13,1	0	2,7	8,9	1,5
3 793	4 854	5115	17,9	18,6	0	2,6	7,9	5,5
887	985	1200	16.5	12,0	2	-!0,5	-0,8	19,5
1037	1278	1295	19,3	9,3	0	2,9	12,7	1,5
634	697	720	1,7	4,4	1	-0,6	5,3	2
2 205	2 745	3 270	6,2	13,5	-0,5	-9,4	9,7	20
29 902	35 496	37 525	13,7	9,1	2	1,5	8,2	4
669	743	705
30 571	36 239	38 230	i3;3	9,5	1,5	1,8	8,2	4
9 788	11 879	12 830	17,8	12,1	2	2,5	8,3	5,5
1673	2 283	2 010	25,6	9,1	-4,5	10,2	25,0	-8
3 682	3 908	4 180	13,9	2,7	4,5	4,4	3,3	2

Anm. Samtliga uppgifter för 1971 är prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5-resp. 10-tal mUj. kr. och de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

av 1970 men föll från andra kvartalet. Priserna på de importerade konsumtionsråvarorna steg 1969—1970 med nästan 21 o/o. Förutom priset på råkaffe som drevs upp av den dåliga kaffeskörden i Brasillen under 1969, steg priserna kraftigt på vegetabUiska oljor.

Under inverkan av de stigande priserna på insatsvaror lill verkstadsindustrin, de snabbi stigande lönekostnaderna i flera viktiga Importländer och den västtyska revalveringen i slutet av 1969, steg importprisindex för verksladsprodukler med närmare 8 1/2 o/o 1969—1970 med den starkaste uppgången under första halvåret.

Importprisindex fÖr bränslen, som sjunkit sedan den kraftiga uppgången i samband med Suezkanalens stängning i mitten av 1967, började stiga i början av 1970, vilket får ses mol bakgrund av den begynnande brislen på stenkol, koks saml tjocka eldningsoljor. Prisstegringstaklen tUltog under andra hälften av 1970 då oljefraklerna steg mycket kraftigt samtidigt som bristen på vissa produkter kvarstod. Även råoljepriserna steg från första lill andra halvåret 1970. För bränslen registrerades en importprisuppgäng med drygt 9 1/2 o/o 1969— 1970 medan råoljepriserna föU något.

Prop. 1971:115 58

Importutvecklingen 1971

Mot bakgrund av en beräknad relativt svag inhemsk eflerfrågelill-växl under 1971 — bl. a. lorde lagerinvesteringama komma all bli betydligt lägre 1971 än 1970 — och en dämpad produktionsöknings-takt beräknas den totala importen öka med ca 1 1/2 o/o i volym 1970— 1971 att jämföra med en uppgång med 9 1/2 o/o 1969—1970. Importen exklusive fartyg, flygplan och vapen beräknas öka något starkare eller ca 2 o/o.

Imporlökningstakten förutses avta markant för samtliga varugrupper med undantag av investeringsvaror. Fömtom en väntad myckel kraftig ökning av införseln av dalamaskiner drar de fortsatt ökade maskininvesteringarna med sig en ökning av importen av investeringsvaror. För övrigl väntas importen av verksladsprodukler öka endast måttligt lill följd av den dämpade eflerfrågelillväxlen — orderingången från hemmamarknaden tUl den svenska verkstadsindustrin föll enligl konjunkturbarometem svagt redan under 1970 och minskade ytterligare under första kvartalet 1971 — samtidigt som imporlandelen sjunker. Andelen importerade verksladsprodukler av den totala tillförseln har tidigare visat klara konjunklurvariationer. Importen av konsumtionsvaror väntas minska på grand av en fortsall nedgång av personbiisimporten som en följd av en beräknad minskning av nyregistreringarna. Mol bakgrund av den dämpade produklionslillväxlen och minskade lagerinvesleringar lorde man kunna räkna med en stagnerande import av insatsvaror.

Den relativt låga produktionsökningen inom industrin lillsamiTians med bl. a. de svenska stålverkens förbättrade leveranskapacllet är också orsaken till all importen av andra industriråvaror än verksladsprodukler förutses bli av i storl sett samma storlek 1971 som 1970.

Importen av textila konsumtionsvaror beräknas ånyo öka relativt kraftigt 1970—1971 bl. a. beroende på en viss ökning av konsumtionen efter en nedgång 1969—1970. Importen av textila konsumtionsråvaror föratses däremot minska något tiU följd av en produklionsnedgång inom texlilindusttin. Importen av övriga konsumtionsråvaror förutses Öka svagt i samband med en ökning av kaffeimporten.

Importen av bränslen som steg kraftigt 1969—1970 tUl följd av den kalla vintern och den låga tillrinningen i de svenska älvarna beräknas minska 1970—1971.

Importprisema torde sliga något långsammare under 1971 än under 1970. EEC:s exportpriser på järn och stål föll kraftigt under loppet av 1970 för att slabUiseras på den lägre nivån under senare delen av 1970. Denna nivå torde med hänsyn till begränsningarna av stålproduktionen i Västtyskland och Belgien kunna hållas under större delen av 1971 och de svenska importpriserna beräknas sjunka 1970—1971.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 59

Även priserna på övriga metaller väntas falla 1970—1971 på grand av nedgången av bl. a. kopparpriserna på den internationella marknaden under större delen av 1970 och början av 1971.

Priserna på andra rå- och insalsvaror torde stiga långsammare under 1971 än under 1970. I samband med eflerfrågeförsvagningen mot slutet av 1970 slutade priserna all stiga eller föll något på de internationella marknaderna. Således är räknai med att importprisema på konsumtionsråvaror kommer att falla något 1970—1971, vilket delvis är en följd av sjunkande kaffepriser medan insalsvarupriserna (exkl. råolja) stiger betydligt långsammare 1971 än 1970.

Å andra sidan förutses prisema på importerade verksladsprodukler stiga kraftigt även 1970—1971 mot bakgmnd av de kraftigt stegrade lönekostnadema.

Den kraftigaste prisuppgången 1970—1971 beräknas för importen av bränslen och råolja. Orsaken lill delta är utgången av de förhandlingar om råoljepriserna som ägde rum mot slutet av 1970 och början av 1971 mellan de råoljeproducerande länderna och oljeförelagen. Förhandlingarna ledde lill en kraftig höjning av råoljepriserna med direkt verkan samt överenskommelser om ytterligare höjningar fram t. o. m. början av 1975. Priserna på importen av råoljan tiU Sverige beräknas därför stiga med nästan 20 0/0 1970—1971 och som en följd av råoljeprishöjningen antas även priserna på de raffinerade produkterna sliga ungefär lika myckel. Även om andelen kortlidscharlers till Sverige lorde vara ganska liten är utvecklingen av oljefraklerna en osäkerhetsfaktor i della sammanhang.

För den totala importen förutses en prisstegring 1970—1971 med närmare 4 0/0, vilket således framför allt är en effekt av de stigande bränslepriserna och en fortsatt uppgång av importprisindex för verkstadsprodukter.

3. Bytes- och betalningsbalansen

Handelsbalansen visade 1970 ell underskott med ca 1 100 mUj. kr., vilket var av ungefär samma storlek som 1969. I samband med den kraftiga tillväxten av den inhemska efterfrågan och den kraftiga lageruppbyggnaden under andra halvåret 1969 och första halvåret 1970 försämrades handelsbalansen (säsongrensat) från första halvåret lill andra halvåret 1969 och underskottet ökade myckel kraftigt från andra halvåret 1969 till första halvåret 1970 i samband med att lageruppbyggnaden då nådde sin kulmen samtidigt som exporten hämmades av del höga kapacitetsutnyltjandel inom den svenska industrin, den kalla vintern samt LKAB-strejken. Den betydligt lägre lageruppbyggnaden under andra halvåret 1970 och den ökade leveranskapacitelen i samband med den dämpade tillväxten av den inhemska efterfrågan under lop-

Prop. 1971:115 60

Tabell III: 3. Bytes- och betalningsbalans 1967—1971

Milj. kr., löpande priser

	1967	1968	1969	1970	1971 prognos
Export av varor, fob' Import av varor, cif	23      422 24      319	25      403 26      516	29      459 30      571	35      141 36      239	39 325 38 230
Handelsbalans	-    897	- 1113	- 1112	- 1098	1095
Korrigering av handelsstatistiken' Sjöfartsnetlo Turistnetto Övriga tiänster, netto Korrigeringspost	156 1 787 -       920 -       484 600	229 1 959 -    1054 -      542 700	1 963 J -    1229 -  677 800	Si y|il92 iil 2,000 -     1748 -      716 [800	100 2 200 -   2 000 -       825 800
Bytesbalans för varor och tjänster'	242	179	-      37	-    670	1370

Transfereringar, netto -    465    -    735    -    966   -    971-1 300

Bytesbalans för varor, tiäns
ter och transfereringar' -    223   -    556-1003   - 1641 70

Kapitalbalans                                       579 .527 - 231 1168

TiUdelning av SDR                               — ' —■ — 196 180

Restpost -     551 -     '57 - 452 895

Bankernas utlandsstäUning -    195 -      86 - 1 686 618

' Enligt handelsstatistiken.

- Nettot av återutförsel och återinförsel, i utlandet direktlandad fisk, import av icke monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

' Överensstämmer — bortsett frän halverad "korrigeringspost" — med saldot mellan import och export av varor och tiänster i försörjningsbalansen.

* Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

' Valutareservens förändring jämte förändringar i affärsbankernas tidsposition.

Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

pel av 1970, som ledde lill en markant dämpad lillväxl av importen samlldigl som exporten fortsatte öka kraftigt, medförde ett avsevärt omslag i handelsbalansulvecklingen. Under andra halvåret uppvisade handelsbalansen sålunda elt överskott med 365 milj. kr., vilket betydde ell omslag (säsongrensat) från första halvåret 1970 med drygt 1 300 milj. kr. Till den svaga förbättringen av handelsbalansen från 1969 liU 1970 bidrog en terms of Irade-förbällring med drygt 100 milj. kr. Den klara förbättring som inleddes i mitten av 1970 väntas, som framgår av föregående avsnitt, fortsätta under 1971 och handelsbalansen skulle därvid uppvisa elt överskott med drygt 1 miljard kr. Bakom denna markanta förbättring med drygt 2 miljarder kr. från 1970 till 1971 ligger en uppbromsning av imporltillväxlen från 9 1/2 o/o 1969—

1970 liU 1 1/2 o/o 1970—1971. TiU grund för imporlulvecklingen 1970—

1971 ligger ell antagande om betydligt lägre lagerinvesleringar under 1971 än 1970 samt en beräknad svagare tillväxt av efterfrågan och produktion. Exporten väntas däremot fortsätta öka i relativt snabb takt.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 61

Den beräknade exportutvecklingen bygger lUl stor del på enkäter bland förelagen. En negativ faktor från handelsbalanssynpunkl lorde under 1971 bli prisutvecklingen. Importpriserna förutses sliga något snabbare än exportpriserna vilket framför allt hänger samman med de höjda priserna på råolja och därmed även på bränslen.

Rederinäringens bruttointäkter vid utrikes sjöfart, baserad på den kvartalsvisa statistiken över influtna betalningar, ökade starkt 1970 eller med 22 o/o, medan motsvarande kostnader ökade något mera eller med ca 25 o/q. Nettoinseglingen skulle därmed ha resulterat i elt överskott på 1 893 milj. kr. Efter avdrag med 93 milj. kr. för passageraravgifter erlagda i svensk valuta och efler tUlägg med 300 mUj. kr. för utländska fartygs utgifter i Sverige erhålls preluninärt ett sjöfartsnetto för 1970 på 2 100 mUj. kr. Den definitiva statistiken över brullointäk-terna, beräknade efter genomförda prestationer, kan emeUertid ibland avvika högst väsentiigt från den preliminära beräkningen. Brultoin-läklerna för 1969 enligt preslalionsberäkningen, översteg de enligl be-talningsstatislLken preliminärt beräknade med 186 mUj. kr., vilket skulle betyda all vissa betalningar avseende prestationer utförda 1969 borde ha influtit 1970. I den preliminära nationalbudgeten antogs att 100 milj. kr. av de influtna betalningarna 1970 vore att hänföra lUl prestationer utförda under 1969. Inget nytt som gör det motiverat att ändra detla anlagande har sedan dess framkommil.

Vid uppskattningen av 1970 års sjöfartsnetlo på preslationsbasis har sålunda beloppet för de under 1970 influtna betalningarna minskats med nyssnämnda 100 milj. kr. Sjöfartsnetlot för 1970 har således uppskattals tUl 2 000 mUj. kr.

Fraklmarknadssilualionen uppvisar för närvarande en myckel splittrad bUd. De rekordhöga tankfrakterna under andra halvåret 1970 sjönk dramatiskt kring jul- och nyårshelgerna — sannolikt under intryck av rykten om elt återställande av oljelediungen meUan Persiska viken och medelhavet, den s. k. TAP-line. Under årets sista vecka låg tramplank-index på worldscale 155, dvs. en kraftig nedgång från den myckel höga genomsnittsnivå (worldscale ca 287) som rådde under oktober—november, då kulmen nåddes. Härefter följde en kortvarig uppgång i januari 1971, som snart förbyttes i en nedgång tUl W.S. ca 150 under februari—mars med variationer uppåt och nedåt föranledda av bl. a. den avvaktande hållning befraktarna iakttagit i väntan på utgången av libyenförhandlingarna. När dessa nu avslutals och överenskommelse mellan parterna nåtts kommer delta troligen all leda lill en slabiUse-ring av marknaden. Förmodligen kan även emotses en sänkt fraktnivå tiU följd av ökad lonnageliUgång föranledd av den kortare Iransporl-

' Worldscale är benämningen på det.tanktramplndex som hösten 1969 avlöste Intascale. Worldscale 100 molsvatas av en frakt på exempelvis traden Mena Al Ahmadi/Rotterdam runt Sydafrika till 8.87 doUar per ton.

Prop. 1971:115 62

sträckan. Libyen svarar för en betydande del av exporten av råolja lill Västeuropa (exporten av raffinerade produkter hit är helt obetydlig) och dess andel av europeiska OECD:s import av råolja 1969 utgjorde ca 25 o/o i kvantitet. Time charter marknaden var myckel livlig under 1970 och mänga förmånliga fraklavslut gjordes, varför de då ingångna fraktavtalen kan väntas gynnsamt påverka sjöfartsnetlot för i första hand 1971.

På lorrlaslsidan har aktiviteten under vårmånaderna 1971 varit ytterst ringa med myckel låga fraklnivåer, vilket har lett lill alt vissa transporluppdrag blivit direkt olönsamma. Förlusten skulle emellerlid bli ännu större vid en eventuell uppläggning, vilket skulle förklara varför vissa rederier ändå håller sina fartyg igång. Den senaste höjningen av bunkerpriserna (1 mars 1971) med 35 o/o synes dock ha medverkat till en ökad uppläggning under senare delen av mars. Även linjefarten dras med svårigheter. Konferenssystemet sådant del i dag är utformat fungerar myckel trögt. Man har sålunda myckel små möjligheter atl någorlunda snabbi kompensera sig för inträffade kostnadsökningar. Detla sker först långt i efterhand, varför förlusterna kan hinna bli ganska kännbara. De kraftigt höjda driftskostnaderna under 1970 kan därför sägas särskilt ha drabbat denna del av rederinäringen. Då dessutom initialproblemen med conlaineriseringen ännu inte helt funnit sin lösning har lönsamheten här varit mycket dålig eller direkt förlustbringande, vUkel bl. a. medfört att flera linjer nedlagts. Elt annat exempel på del hårda klimat linjefarten lever under utgör också den flagg-diskriminering som bedrivs av vissa nationer. Ökningen av driftskostnaderna hänför sig främst lill ökade lönekostnader, mer än fördubblade bunkerkostnader saml en avsevärd fördyring i hamn.

Som nämndes ovan ökade kostnaderna 1970 myckel kraftigt eller med 25 o/o. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande ökningslal 1968 och 1969 var 4,6 o/o respektive 12 o/o. Även 1971 väntas kostnaderna forlsälla öka och förmodligen snabbare än intäkterna liksom fallet var 1970. Den 1 mars 1971 steg bunkerpriserna med 35 o/o och ökade kostnader i hamnarna är alt vänla. För atl sjöfarlsnettot skall nå upp till 1970 års nivå eller förbättras något krävs atl intäkterna växer mycket starkt även i år. Trampmarknadens fraktsatser har sjunkit starkt under första kvartalet 1971 för såväl torrlast som lanklast och linjefartens problem har tidigare påtalats. Här kan tilläggas att världshandeln, som 1970 ökade ca 7 o/o i volym, under 1971 väntas öka med endasl 5—6 o/j. Ä andra sidan kan man räkna med alt många av fraklkonlraklen, ingångna under förra årets gynnsamma förhållanden, får full genomslagskrafl först i år och kan komma all ge del tillskoll som behövs för att nå en viss förbättring av sjöfartsneltot även 1971. Detta har som framgår av tabellen satts till 2 200 mUj. kr. Härvid har antagils att kostnaderna 1970 stiger något snabbare än intäkterna.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 63

Nettot av in- och utförsel av resevaluta 1970 resulterade i etl kraftigt underskott på 1 748 milj. kr., vilket innebär en ökning jämfört med 1969 med ca 42 o/o. Utflödet ökade 1969—1970 med 32 o/o (16,6 o/o 1968—1969) medan inflödet ökade endast 13 o/o (16,5 o/o 1968—1969). Någon uttömmande förklaring lill del exceptioneUt stora underskottet förra årel föreligger inte. Mycket litet talar emellertid för alt utlands-turismen skulle ha ökat särskUt mycket och bidragit lUl denna utveckling. Dessutom lyder den statistik som föreligger om resevalutornas länderfördelning på all resorna till de mest populära turistmålen knappast spelar den dominerande roll som ibland antytts.

Resevalutastalisliken bygger på försäljning och köp av utländska resecheckar och sedlar, återköp av svenska sedlar från utlandet saml banköverföringar för uppehållskostnader. De två förstnämnda kategorierna kan givetvis omfatta valutor som använts för andra ändamål än uppehållskostnader vid utrikes resor. Sålunda ingår valutor som använts i samband med inköpsresor över Öresund och de svensk— norska och svensk—finska gränserna (gränshandel). Del finns också skäl anta atl även utländska gästarbetare vid semesterresor till sina hemländer medför valutor som är avsedda för hemmavarande familjer eller utgör hemtagnuig av besparingar. Skulle, som ovan antytts, den egentiiga turismen spela en mindre avgörande roll för ökningen av valulaulflödet kan del måhända finnas skäl atl fästa desto större avseende vid ökad gränshandel och en ökad utförsel i samband med utländska gästarbetares hemresor. Det kan här exempelvis nämnas all In- och utvandringen ökade starkt 1969 (med tyngdpunkten förlagd lill senare delen av årel) och 1970.

Del skuUe möjligen vara motiverat all betrakta den extremt kraftiga ökningen under 1970 enligt resevalulaslatisliken som en engångsföreteelse och en överslagsberäkning skulle t. ex. kunna konstrueras så, all man utgår från alt den reella ökningen i resevalulautgiflerna skulle vara av ungefär samma storlek som tidigare år eller 15 o/o. Resevalulautgiflerna för 1970 skulle då ha blivit 2 170 mUj. kr. eller 320 milj. kr. lägre än de faktiskt redovisade. Om del sålunda rensade beloppet skuUe stiga med 15 o/o även 1971 skuUe utgifterna uppgå lill 2 495 milj. kr. Till detla belopp bör läggas en post motsvarande de 320 milj. kr. 1970, som här antagils falla på gästarbetaröverföringar o. dyl. Del bör observeras alt denna post ej antas representera hela gästarbetaröverföringsbelop-pel i resevalulaposlen eftersom dylika överföringar självfallet även fanns i statistiken före 1970 ehuru någon rensning för dessa ej gjorts här. Storleken av denna post blir självfallet beroende av mlgrationsutveck-lingen under 1971. Om en ökning med ca 10 o/o antas erhålls utgifter på totalt 2 850 milj. kr.

Inkomsterna under denna post, som inle ökade alls mellan 1967 ocb 1968, steg 1969 med 16,5 o/o och 1970 med 13 o/o. En ökning av unge-

Prop. 1971:115 64

fär samma storlek 1971 skulle ge inkomster på omkring 850 milj. kr. Nettoulgifterna under denna post skulle därmed bli ca 2 000 milj. kr.

Utfallet av övriga tjänstetransaktioner för 1970 innebar en väsentligt lägre ökning av underskottet än vad som tidigare varit vanligt, vilket kan återföras på alt de registrerade inkomsterna ökade avsevärt mera än ulgiflerna. Under en rad av år var den relativa ökningstakten av tjänstelransaklionerna betydligt högre för utgifterna än för inkomsterna. Denna utveckling bröts 1969, då inkomsterna ökade något mera än ulgiflerna. Den nya utvecklingstendensen förstärktes sålunda under 1970. Till en del avspeglar della sannolikt vissa faktiska större inkomstökningar men lill en annan del troligen förbättrad rapportering. Några större ytterligare rapporteringsvinster finns det kanske inle skäl atl vänla sig, och del synes befogat atl räkna med ungefär lika stora ökningar av inkomster och utgifter i denna statistik under innevarande år. För 1971 har underskottet sålunda beräknats till 825 milj. kr.

Ovan beskrivna utveckling av tjänslebelalningarna 1969 och 1970 har gjort det motiverat anta alt det stalislikbortfall, som utgör skälet lill korrigeringsposten, inle längre ökar. Den uppfattning, som kom till uttryck i den preliminära nationalbudgeten för 1971, att korrigerings-poslen mle borde sliga 1970 ulan behållas på 1969 års nivå, 800 milj. kr., kvarstår därför oförändrad. Även för 1971 har anlagils en lika stor korrigeringspost.

Transfereringsnettot visar för 1970 ell underskoll på 970 milj. kr. eller ungefär lika med underskottet 1969. Del senare belastades emellerlid av en transferering (kreditnedskrivning) av engångskaraktär på 100 mUj. kr. I transfereringsnettot ingår även utländska gästarbetares statistik-förda remitteringar av medel lUl respektive hemländer. Tidigare registrerades dessa antingen som tjänslebelalning eller som transferering eller som kapitalöverföring beroende på betalningsmottagare, vislelsetid i Sverige och andra omständigheter. Dessutom har frigränsen för anmälningsplikt, när det gäller utiändska medborgares försändelser av gåvor och understöd, sänkts till 100 kr. Den nya separata poslen gästarbetares överföringar uppgick till 61 milj. kr. under 1970. Detta belopp är dock fortfarande endasl en del av samtliga sådana utgifter; såsom berörts ovan lorde etl betydligt större belopp ingå i resevalulaposlen. De privata transfereringarna har anlagils sliga på ungefär samma sätt 1971 som 1970 medan de offentliga kommer atl stiga med del ökade u-landsbislåndet. Nelloutfallet av transfereringarna för 1971 har sålunda beräknats till — 1 300 milj. kr., dvs. en negaliv lillväxl med drygt 300 milj. kr. jämfört med 1970. Det kan tUläggas att denna tUlväxt Inkluderar ett anlagande om ökad ränteutbetalning till följd av en stigande kapilalimport.

Ovan antagna delprognoser för  1971  ger en stark förbättring av

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 65

bytesbalansen och en ungefärlig balans uppnås, vilket ger en förbättring med i runt tal 1 700 milj. kr.

Kapitalbalansen svängde under 1970 från ett nettokapitalutflöde på ca 230 milj. kr. 1969 lill ett neltoinflöde på ca 1170 milj. kr., dvs. en omsvängning på ca 1 400 milj. kr. Följande tablå visar utvecklingen av de i kapilalbalansen ingående delposterna.

	Milj. kr. 1969	1970
Statliga kapitaltransaktioner Värdepappershandel Privata långfristiga lån Direkta investeringar Övriga privata kapitaltransaktioner	-240 -127 537 -426 25 -231	-206 246 887 -450 691 1168

Det framgår av tablån all samtliga poster utom direkta investeringar under 1970 har svängt om i positiv riktning. Kapilalinflödet i värdepappershandeln 1970 förklaras främst av obligationsemissioner i ullandel uppgående lUl 336 mUj. kr. Den långfristiga nyupplåningen i utlandet uppgick 1970 lUl 1 478 milj. kr., varav 538 mUj. kr. använts för finansiering av direkta investeringar i utlandet. De svenska direkta investeringarna i utlandet uppgick tUl 1 333 milj. kr. medan motsvarande utländska investeringar i Sverige belöpte sig lill 688 milj. kr.

Poslen övriga privata kapitaltransaktioner innehåller bl. a. en beräkning av vissa handelskrediter såsom varvskrediter vid export av nybyggda fartyg, rederiers och flygbolags krediter vid import av fartyg och flygplan samt skillnaden mellan tullvärden och belalning för dalamaskiner. Dessa transaktioner beräknas sammanlagt 1970 ha resulterat i en nettokredittagning på i runt tal 300 mUj. kr. I poslen övriga privata kapitaltransaktioner ingår skillnaden mellan sjöfarlsnettot enligt den kvarlalsvisa belalningsstalisliken och den årsvisa statistiken på preslationsbasis. Av den totala differensen på 186 mUj. kr. 1969 har 100 mUj. kr. ansetts utgöra kreditgivning tUl utlandet medan en återbetalning av samma storlek förutsätts ha ägt ram 1970.

Överskottet i kapilalbalansen tillsammans med underskottet i bytesbalansen motsvarar för 1970 etl valulautflöde på en halv miljard kronor. Efler avstämning mol förändringen i bankernas utiandsställning, som 1970 uppgick liU + 618 milj. kr., erhålls en posUiv restpost på ca 900 milj. kr.

3    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 1.

Prop. 1971:115 66

IV. Produktionen 1. Industrin

Järnmalmsbrytningen låg 1970 närmare 5 o/o under 1969 års nivå. Verkningarna av gruvstrejken slog givetvis hårt på första kvartalets resultat, men även under resten av årel ökade produktionen endasl måttligt. Leveranserna minskade med drygt 10 o/o 1970. Leveransnivån låg 1969 ca 3 miljoner lon över produktionsnivån. Denna produktions- och leveransulveckllng 1970 ledde llll en fortsalt lagerminskning på knappt en halv miljon lon under året.

Under 1971 beräknas produktionen komma all uppgå till 35 miljoner ton, vilket innebär en ökning på drygt 10 o/o. Utsikterna för exporten bedöms som relativt gynnsamma, och de totala leveranserna väntas öka med närmare 6 o/o. Delta skulle innebära all lagren ökar med drygt en halv miljon lon under 1971.

Orderlillströmningen lill de svenska järn- och stålverken, som steg myckel hastigt från millen av 1968 lill mitten av 1969, sjönk åter snabbi från slutet av 1969 och var vid årsskiftet 1970/1971 tUlbaka vid ungefär samma nivå som i slutet av 1967. Orderstockarna började dock inte sjunka förrän under andra kvartalet 1970 och var större än under högkonjunkturen 1965 ännu vid slutet av 1970, då de emellertid av företagen började betraktas som för små. Under första kvartalet 1971 har orderingången av konjunkturbarometem all döma slutat faUa, men orderslockarna fortsatte att minska och över hälften av företagen bedömde dem i rriillen av mars som för små.

Produktionstillväxten under 1970 blev förvånande liten med hänsyn lill del under större delen av året goda efterfrågeläget. Ökningen från 1969 blev endast 4 o/o, vilket är ett par procentenheter mindre än vad man med hänsyn till produktionskapaciteten kunde ha anledning alt vänla. Under första delen av 1970 hämmades produktionen i någon mån av brist på elkraft och då del gäller rostfritt stål även av nickel-brist. Ovanligt många haverier av olika slag inträffade också under året. Den viktigaste orsaken till störningar i produktionen var dock den under hela årel mycket besvärande bristen på arbetskraft. I slutet av året, då efterfrågeläget blev kärvare, steg lagren av färdigvaror hastigt och en del företag drog ned produktionen.

För 1970 som helhet steg lagren osedvanUgt starkt såväl i förbrukarledet som hos producenterna, samtidigt som en reducering skedde av de under 1969 kraftigt uppdragna handelslagren. Den starka lageruppbyggnaden inom järn- och stålverken måste dock delvis ses mol bakgrunden av all dessa lager dragils ned lill en myckel låg nivå vid årsskiftet 1968/1969.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 67

Tabell FV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl. ämnen 1968—1971

Milj. kr., 1959 ärs producentpriser

	1968	1969	1970	1971 prognos
Produktion	3 445	3 662	3 765	3 895
Import	1074	1342	1430	1370
Summa tillgång	4 519	5 004	5195	5 265
Export	1 613	1739	1744	1935
Varuinsats	3 072	3 312	3 587	3 700
industri	2 690	2 908	3 191	3 305
byggnadsverksamhet	382	404	396	395
Lagerförändring	- 62	130	215	- 20
Saidopost	-104	-177	-351	-350
Summa användning	4 519	5 004	5195	5 265

Källa: Konjunkturinstulet.

Den inhemska förbrukningen av järn och stål steg kraftigt under 1970 — framför allt under första halvåret — på grund av den myckel höga aktiviteten inom verkstadsindustri och varv. Den starka inhemska efterfrågan under framför allt första halvåret verkade dämpande på exportutvecklingen och exporlvolymen låg under 1970 kvar ungefär på 1969 ärs nivå.

Produktionsutvecklingen under 1971 har bedömts med hjälp av en försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål. Den inhemska efterfrågan beräknas bromsas upp kraftigt; dels kan man räkna med betydligt mindre förbrukningsökning inom verksläder och varv än under 1970, dels kalkyleras lagren hos förbrukarna och handeln minska relativt kraftigt. Samtidigt beräknas lagren inom järn- och stålverken fortsätta alt öka något under 1971, dock inle så myckel som lagren kalkyleras minska för övriga lagerhållare, varför man totalt sett lorde kunna påräkna någon liten nedskärning av lagren av järn och stål. Den kalkylerade svaga inhemska efterfrågan ger utrymme för en stark exportökning och såsom framgår av kapitlet om utrikeshandeln har den beräknats lill 11 o/o i volym. Importvolymen bedöms minska med 4 o/o.

Med den här skisserade efterfråge- och lagerutveckUngen ger balansen en produktionsökning på drygt 3 o/o 1970—1971. Balansen tar emellerlid inle full hänsyn lill förändringar i slutprodukternas kvalitet. Della brakar leda till en underskattning av produktionen, eftersom man successivt övergår till högre förädlingsgrad på produkterna. Då del gäller utvecklingen under 1971 har man emellertid anledning all snarast räkna med en motsatt effekt på grund av en beräknad större andel av mindre förädlade produkter under 1971 än under 1970. En sådan effekt hade man exempelvis 1965—1966, då balansen överskattade produktions-

Prop. 1971:115 68

utvecklingen med 1 o/o. Produktionsökningen Inom järn- och stålverken beräknas därför stanna på ca 2 1/2 o/o 1970—1971.

Inom andra metaUverk sjönk produktionen med ell par procent 1969—1970, vilket delvis sammanhängde med bristen på elkraft under första halvåret samt en mycket besvärande brist på arbetskraft under hela årel. För 1971 kan man räkna med en stark produktionsökning dels på grund av den lättande arbetsmarknadssituationen, dels med hänsyn till stora kapacitetstUlskott under 1971. För hela gruppen järn- och metallverk stannade produktionsökningen 1969—1970 vid drygt 3 o/j och för 1970—1971 beräknas den till 3 »/a-

Orderingången till varven, som stigit successivt ända sedan slutet av 1967, mattades under första halvåret 1970 men steg sedan åter under Iredje och speciellt markant under fjärde kvartalet. Enligl konjunktur-barometern var orderingången även under första kvartalet 1971 tillräcklig för alt hålla orderslockarna på en mycket hög nivå, och hela 2/3 av varvsföretagen bedömde i millen av mars orderstockarna som stora i förhåUande till produktionen. I motsats tiU 1969 var del under 1970 exportorderna som ökade mest. Den gynnsamma varvskonjunkturen har också medfört all priserna vid nybeställning av fartyg stigit påtagligt under loppet av 1970.

Det goda efterfrågeläget jämte det under andra hälften av 1970 lättande arbetsmarknadsläget, som gjort del möjligt för varven alt dra tiU sig arbetskraft, har lett till atl produktionen ökat i snabb takt under 1970. Enligt den preliminära produkllonsindexen skuUe ökningen uppgå tiU hela 22 o/o 1969—1970, vUkcl uppenbarligen innebär en överskattning. Statistiska centralbyrån har skaltal produktionsutvecklingen med hjälp av förbrukningen av järn och stål inom varven, vilket är en osäker melod på grund av variationerna i sammansättning och bygg-nadssladium i varvens fartygsproduklion. Under 1970 torde denna melod att kalkylera produktionsutvecklingen ha lett lill en betydande överskallning av ökningen på grund av dels alt det under 1969 byggdes bl. a. en del specialfartyg med relativt mindre åtgång av järn och stål än den mera standardiserade normalproduktionen, dels alt produktionen under 1970 ökade starkt av stora, relativt järn- och slålkrävande tankfartyg.

För atl bedöma produktionsutvecklingen under 1970 har en kalkyl gjorts inom konjunkturinstitutet med utgångspunkt från uppgifter om export-, investerings- och lagerutveckling vad avser fartyg. Svårigheten all bedöma prisutvecklingen på fartyg samt förädlingsvärdeinnehållel i de byggda fartygen gör även denna kalkyl osäker. Den tyder emellertid på en produklionsvolymökning 1969—1970 på omkring 12 o/o.

Kalkylen för fartygsbyggandel har förts fram även för 1971, baserad på de efterfrågeprognoser som nu föreligger. Kalkylen pekar på en produktionsökning på omkring 4 o/o 1970—1971.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 69

Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1968—1971

Milj. kr., 1959 års producentpriser

	1968	1969	1970	1971 prognos
Produktlon	16 586	18119	19 983	20 750
Import	6 503	7 655	8 909	9 230
Summa tillgång	23 089	25 774	28 892	29 980
Offentiig konsumtion	1261	1 368	1 218	1360
Privat konsumtion	4197	4 653	4 824	4 850
nyinköp av bilar	1432	1548	1454	1410
övrigt	2 765	3 105	3 370	3 440
Investering i maskiner m. m	6 024	6 168	6 474	6 830
offentliga	1447	1 359	1501	1 610
privata	4 577	4 809	4 973	5 220
Lagerförändring	-41	648	1400	390
Export	7 026	8 045	9 910	11 380
Varuinsats	4 622	4 892	5 066	5 170
industri	1971	2114	2 271	2 350
byggnadsverksamhet	1 948	2 051	2 047	2 050
maskinunderhåll och reparationer	703	727	748	770
Summa användning	23 089	25 774	28 892	29 980

Anm. Denna balans mäter produktionen av de varor som definitionsmässigt klassificerats som verksladsprodukler. Den visar för 1959—1960 en liten över-skattning men för perioden 1960—1968 en systematisk underskattning jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen (mätt i förädlingsvärde) inom verkstadsindustrin, definierad som de arbetsstäUen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter. Avvikelsen torde emellertid inte enbart bero på denna definitionsolikhet. Den långsammare produktionsökningen enligt balansen kan sannolikt också hänföras till, dels systematiska fel i de på nationalräkenskaperna grundade beräkningarna av komponenterna på användningssidan och dels skillnaden i de prisdeflatorer som använts vid produktionsvolymberäk-ningama resp. vid deflatering av nationalräkenskaperna. Försörjningsbalansens produktionsökning för prognosperioden korrigeras därför regelmässigt uppåt.

Källa: Konjukturinstitutet

Orderingången till verkstadsindustrin, exklusive varv, bromsades upp under 1970 efler en mycket expansiv perlod. Tillväxten 1969—1970 var drygt 8 o/o i löpande priser mot ca 18 o/o 1968—1969 — om man bortser från de stora svenska försvarsbeställningarna under första halvåret 1968. Här bör dock påpekas, atl priserna på verksladsprodukler stigit starkt under framför allt andra halvåret 1969 och första halvåret 1970. Transportmedelsinduslrin och elektroindustrin redovisar de högsla ökningslalen under 1970. Nivån på orderingången 1970 var trots uppbromsningen hög, och de redan vid årsskiftet 1969/1970 myckel stora orderstockarna fortsatte all växa något under de tre första kvartalen 1970. Enligt konjunkturbarometem i mars 1971 minskade hemmamarknadsorderna under första kvartalet 1971 jämfört med fjärde kvartalet 1970, medan orderingången från exportmarknaden var ungefär oförändrad. Andelen företag som bedömer sin orderslock som för-

Prop. 1971:115 70

hållandevis stor var första kvartalet 1971 nästan lika hög som andelen förelag med för små orderslockar.

Verkstadsindustrin lyckades till skillnad från de flesta andra branscher dra till sig en hel del arbetskraft under 1970. Kapacilelsutnyttjandel var ovanligt högt, och produktionsökningen 1970 blev ungefär lika hög som 1969 — nämligen ca 11 o/o. Uppdragningen var snabbast under första halvåret, och produktionen ökade i ell lugnare tempo under andra halvåret. Maskin- och elektroindustrlerna svarade för de största produktionsökningarna 1970.

Förelagen anger i konjunkturbarometem mycket måttliga ökningslal för produktionen under första kvartalet 1971 och produktionsplanerna för resten av årel är ovanligt försiktigt hållna. Produktionsutvecklingen för 1971 som helhet har bedömts med hjälp av en försörjningsbalans för verksladsprodukler (tabell 2).

Exportieveranserna beräknas komma all öka i lägre takt 1971  än

1970 — 150/0 1971 mol 23 0/0 1970 — samtidigt som tillväxten i hemmaleveranserna kalkyleras bli ännu lägre än 1970. Den privata konsumtionen av verksladsprodukler väntas stiga med endasl  1/2 0/0

1971 mol ca 4 0/0 1970. Konsumtionsökningen av verksladsprodukler exklusive bUar beräknas bli väsentligt lägre 1971 än 1970, samtidigt som bUinköpen prognoseras minska ytterligare. Den offentiiga konsumtionen — dvs. inköp av milltärmaterlel — som minskade kraftigt 1970, planeras stiga till ungefär samma nivå som 1969. Investeringar i maskiner beräkas öka något litet mera 1971 än 1970, och de offentliga investeringarna väntas liksom 1970 växa hastigare än de privata. Den kalkylerade större tillväxten i offentiig konsumtion och maskininvesteringar motvägs dock av en beräknad väsentligt lägre lagerinvestering under 1971, framför allt för råvaror och varor i arbete.

Ovan redovisade efterfråge- och lagerutveckUng väntas leda llll en väsentligt lägre tillväxt av importvolymen 1971 — ca 3,5 0/0 — än de två närmast föregående åren och en produktionsökning på ca 5 0/0, vUkel balansen visar efler sedvanlig korrigering (se not llll tabell 2).

I tabell 3 presenteras en försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror. Produkllonsuppgiften för 1968 är hämtad ur den definitiva industristalisliken. Motsvarande uppgift för 1969 är grundad på en preliminär bearbetning av den årliga Induslrlstalistiken och visar en total försågning 1969 på 11 450 lusen kbm eller ca 60/0 mer än 1968.

' Den import- och exportutveckling som redovisas i balansen avviker frän den som presenteras i avsnittet om utrikeshandeln. TUl en del beror avvikelserna på olika definitioner av begreppet verkstadsprodukter. Sålunda ingår här i såväl import som export t.ex. flygplan och vapen. Framför allt förklaras skUhiadema emellertid av, alt de import- och exportprisindex som används i handelsstatistiken ej använts vid deflateringen i försörjningsbalansen, eftersom dessa sannolikt överskattat prisstegringarna. Importen och exporten har i stället i balansen deflaterats med hjälp av elt prisindex som baserats på företagens uppgifter i exportenkäterna för verkstäder, för vissa är justerade främst beroende på effekter av devalveringar och revalveringar.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 71

Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1968—1971 1 000 kbm (barr- och lövlrä)

	1968	1969	1970	1971 prognos
Produktion Import	10 803 155	11450 160	12 240 155	12 345 155
Summa tillgäng	10 958	11610	12 395	12 500
Export Varuinsats industri byggnadsverksamhet Lagerförändring Saidopost	6 395 5 480 3 380 2 100 -    307 -    606	6815 5 770 3 555 2 215 -         200 -         775	6 900 5 890 3 685 2 205 380 775	7 030 5 995 3 785 2 210 250 775
Summa användning	10 958	11610	12 395	12 500

Källa: Konjukturinstitutet.

Därmed kom statistiska centralbyråns månadsstatistik all ånyo visa en betydande avvikelse från årsberäkningarna enligt industristatistiken. Korllidsslalisliken pekade nämligen på en produktionsökning  1968—■

1969   på endast ca 2 o/o.

Trävaruexporlförsäljnlngarna för leverans 1970 steg kraftigt mot slutet av årel samtidigt som de utomordentligt gynnsamma väderbe-lingelserna möjliggjorde en hög skeppningstakl. Exportieveranserna kom därmed för årel som helhet alt något överstiga 1969 års höga nivå. Leveranserna ökade framför allt till Västtyskland och Norge saml vissa utomeuropeiska länder medan leveranserna till vårt största avnämar-land, Storbritannien, sjönk kraftigt lill följd av ökad konkurrens från Kanada.

Den inhemska förbrukningen av trävaror ökade endast svagt under

1970   främst till följd av den låga aktiviteten inom byggnadsverksam
heten och inom de av byggnadsverksamheten avhängiga branscherna
snickeriindustri och Irähusfabriker.

Produktionstillväxten inom sågverken under 1970 har samtidigt varit stark och Irävarulagren har stigit relativt kraftigt från den neddragna nivån vid årsskiftet 1969/1970. Preliminära uppgifter ur lagerslallstiken visar en lagerökning i producent-, förbrukar- och handelsledet sammantaget på ca 380 tusen kbm där huvuddelen av lagerökningen skett vid sågverken. Den ur balansen salderade produktionsökningen 1969—1970 blir med denna leverans- och lagemtveckling ca 7 o/o. Korltidsslalisliken visar emellerlid en ännu starkare produktionsökning nämligen ca 9 o/o, vUkel dock förefaller osannolikt mycket med hänsyn till den ovan återgivna leverans- och lagerutvecklingen.

Som framgår av avsnittet om utrikeshandeln beräknas exportleveranserna 1971 öka något jämfört med 1970. Den inhemska förbruknings-

Prop. 1971:115 72

ökningen kan förutses bli svagare än 1970 samtidigt som förbrukarlagren lorde komma all skäras ned. Vidare har kalkylerats med en viss ökning av lagren i producentledet. Med denna utveckling pekar balansen på en produktionsökning 1970—1971 på ca 1 o/o.

Inom gruppen träindustri exklusive sågverk 'år produktionsutvecklingen efler 1968 mycket bristfälligt belyst. Statistiska centralbyråns månadsindex som för huvuddelen av denna grupp baseras på syssel-sältningsdata visar en produktionstillväxt 1968—1969 på endasl ca 3 o/o och för 1969—1970 en så stark ökning som 7 o/o. Av tillgängliga informationer atl döma synes korltidsstalisliken ha underskattat produktionsutvecklingen 1968—1969 medan för 1969—1970 en överskallning synes ha skell. Produktionen under 1969 lorde, enligt de beräkningar som gjorts inom konjunkturinstitutet, ha ökat relativt kraftigt. Produktionsökningen kan i första hand tillskrivas en genom byggnadsverksam-helens omfallning och inriktning stegrad efterfrågan på byggnadssnickerier och trähus. Samtidigt beräknas den snabba tillväxten av möbelkonsumtionen resulterat i fortsatta produktionsökningar inom möbelindustrin. Under 1970 har produktionstillväxten dämpats. Den låga aklivilelen inom byggnadsverksamheten har lett till sjunkande orderingång till byggnadssnickerierna som dragit ner produktionen under andra halvåret. Samtidigt har den låga möbelkonsumtionen medfört stigande lager vid möbelfabrikerna och dämpad produktionstillväxt. I den beräkning av förbrukningen av trävaror som ingår i försörjningsbalansen för sågade och hyvlade trävaror har konjunkturinstitutet räknai med en produktionsökning för gruppen träindustri exklusive sågverk på omkring 6 o/o 1968—1969 och omkring 4 o/o 1969—1970.

Med hänsyn till den prognoserade svaga utvecklingen av byggnadsverksamheten och konsumtionen under 1971 beräknas produktionen inom gruppen träindustri exklusive sågverk minska med ca 2 o/o 1970— 1971.

En summering av de ovan redovisade utvecklingstendenserna Inom träindustrins olika delbranscher skulle för den totala träindustrin innebära en produktionsökning 1969—1970 på ca 5 o/o och en produktionsminskning 1970—1971 på ca 1 o/o.

Produktionstillväxten inom massaindustrin var stark under 1970 och hela produktionskapaciteten kunde utnyttjas fullt. Produktionen av kemisk avsalumassa uppgick lill 3,9 miljoner lon, vilket innebar en volymtillväxt på 6 o/o. Då produktionen av mekanisk massa var oförändrad kom dock tillväxten i totala avsaluproduktionen 1969—1970 all stanna vid knappt 6 o/o.

Det tidigare under året mycket starka efterfrågeläget försvagades emellerlid under höstens lopp och en viss uppbromsning i hemlagningen av leveranserna kunde märkas under senhösten. Leveranserna kom för

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 73

året som helhet all något undersliga produktionen och producenllagren steg sålunda svagt från den kraftigt neddragna nivån vid årsskiftet 1969/1970.

Massainduslrins produktionsvolym har forlsall atl öka relativt kraftigt under de första månaderna 1971 samtidigt som leveranserna sjunkit, varför lagernivån stigit betydligt. Som framgår av avsnittet om utrikeshandeln beräknas massaexportens leveranstakl bli låg under första halvåret till följd av att pappersindustrin i Västeuropa drar ner sina under slutet av 1970 kraftigt uppbyggda massalager. Denna lagerawecklings-process väntas vara avslutad vid millen av årel varefter en stegring i leveranslaklen beräknas ske. För året som helhet förväntas sålunda massaexporlen kunna öka ca 1 1/2 0/0 i volym. Hemmaleveranserna förväntas samtidigt öka i långsam takt. Av barometerdata atl döma synes produktionen säsongrensat sett komma all dras ned under andra kvartalet medan lagernivån ytterligare påräknas sliga något. Produktionen under andra halvåret planeras enligl konjunkturbarometem komma atl bli något lägre än under första halvåret varför de prognoserade förbättrade avsättningsmöjligheterna under under halvåret beräknas leda llll en kraftig reducering av lagren. Produktionen för årel som helhet beräknas med denna utveckling komma all öka drygt 2 0/0 jämfört med 1970 samtidigt som lagernivån påräknas bli något högre vid årsskiftet 1971/ 1972 än etl år tidigare.

Den kraftiga stegring i efterfrågan på papper och papp som satte in 1968 efter den stagnerande utvecklingen under 1966 och 1967 synes ha bromsats upp i början av 1970. Enligt konjunklurbaromelrarna var pappersindustrins orderingång från hemma- och exportmarknaden sammantaget oförändrad under andra och Iredje kvartalet och sjönk därefter under fjärde kvartalet. En dämpning i leveranslaklen kunde märkas i början av 1970 och leveranserna var under fjärde kvartalet lägre än under motsvarande kvartal 1969. Produklionstakten fortfor emellertid all vara hög under större delen av årel och drogs ned först under hösten. Produktionen kom därmed alt överstiga leveranserna med en icke obetydlig lagerappbyggnad hos producenterna som följd.

För 1970 som helhet uppgick produktionen llll knappt 4,4 miljoner ton papper, vilket innebar en kvanliletsmässig ökning på ca 6 0/0 1969— 1970. De kraftigaste produktionsökningarna skedde inom bulkvarupro-duktionen. Sålunda steg tillverkningen av tidningspapper ca 10 0/0 1969— 1970 medan ökningen för säckpapper liksom för kraftliner var ca 110/0. Pappersexporlens ökningstakt kom att stanna vid 4 1/2 0/0. Den svenska pappersindustrins avsättning på hemmamarknaden steg endasl obetydligt samtidigt som pappersimporlen fortsatte alt sliga kraftigt. Den uppgick 1970 till 120 lusen lon och utgjorde ca 8 0/0 av totala tillförseln.

Som framgår av avsnillet om utrikeshandeln beräknas ett omslag i leveransutvecklingen inom papperslnduslrUi komma all ske under lop-

3t    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 1.

Prop. 1971:115 74

pel av 1971 varigenom exportieveranserna beräknas kunna sliga ca 4 o/o i volym 1970—1971, med tyngdpunkten förlagd till andra halvåret. Avsättningen på den svenska marknaden förutses komma all öka i en svag men dock något starkare takt än 1969—1970. Under dessa föratsättningar och med hänsyn till de stora producenllagren torde produktionstakten komma att bli dämpad under första delen av 1971. Detta antyds också i konjunkturbarometem, som säsongrensat sett pekar på sänkt produktionsnivå under första halvåret följt av en produklions-upplrappning under andra halvåret. Här har kalkylerats med en produktionsökning för helåret 1971 jämfört med 1970 av storleksordningen 1 o/o vilket vid den prognoserade leveransulvecklingen skulle möjliggöra en viss reducering av producentlagren.

Produktionsvolymen inom livsmedelsindustrin inklusive dryckesvaru-och tobaksinduslrin ökade 1969—1970 med 4 o/o. Tillväxten inom den egentliga livsmedelsindustrin var 4 1/2 o/o medan den för dryckesvaru-och tobaksindustrin stannade vid 2 1/2 o/o. Samtidigt med denna för livsmedelsindustrin relativt starka produktionsuppgång ökade livsmedels-konsumtionen under 1970 ganska svagt, vUkel ledde till en kraftig ansvällning av färdigvarulagren. Mot bakgrund av en prognoserad ungefär oförändrad ökningstakt för livsmedelskonsumtionen 1971 jämte en beräknad lägre lagerinvestering än 1970 beräknas produktionen för hela sektorn öka med endasl 1 o/o 1970—1971.

Produktionen inom textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin sjönk med drygt 3 o/o från 1969 till 1970 enligt statistiska centralbyråns produktionsindex. Starkast var tillbakagången inom beklädnadsseklorn (exkl. trikå) där produktionen beräknas ha minskat med ungefär 4 o/o, medan minskningen för textilindustrin (inkl. trikå) beräknats lill drygt 2 o/o. Efterfrågan på beklädnadsvaror var svag under 1970 — totalt sett (inkl. lagerförändringar) beräknas den realiserade efterfrågan ha varit ca 1 1/2 o/o lägre än 1969. Utvecklingen av hemmaefterfrågan ledde lill en förhållandevis måttlig Imporlökning av beklädnadsvaror — volymmässigt ökade importen med 7 o/o. Exportexpansionen tilltog under 1970 — i volym var ökningen 21 o/o. Värdemässigt inbringade bekläd-nadsexporlen (inkl. trikåvaror och skor) drygt 80 milj. kr. mer än 1969, vilket är den största ökning som hittiUs uppmätts, och är nu uppe i nästan en halv mUjard kronor. Den ökade avsättningen utomlands bidrog till all begränsa produklionsnedgången som förulan denna ökning skulle ha blivit drygt 2 procentenheter större.

För innevarande år beräknas textil, beklädnads- och sömnadsindustrins produktion minska med drygt 4 o/o. Bedömningen baseras i första hand på en försörjningsbalans för beklädnadsvaror (inkl. trikåvaror) som slutar på en produktionsminskning på knappt 4 o/o. I balansen har kalkylerats med en inhemsk efterfrågeökning på ca 1 1/2 o/o och en exportökning på 15 o/o. På basis av den kalkylerade inhemska efterfråge-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 75

Tabell IV: 4. Industriproduktionens utveckling 1969—1971

Procentuella volymförändringar

	1969—1970	1970—1971 prognos
Järnmalmsgruvor	- 5	10
Järn- och andra metallverk	3	3
Verkstadsindustri exkl. varv	11	5
Varv	22	4
Träindustri'	8	- 1
Massainduslri	6	2
Pappers- och papplnduslri	6	1
Livsmedelsindustri	4	1
TextU- och beklädnadsindustri	- 3	- 4
övriga branscher	8	4
Totala industrin	7,5	3,5

> Inkl. wallboard. -Inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri.

Anm. Såsom framgår av texten har konjunkturinstitutet kalkylerat produktionsökningen inom varven till omkiing 12% och inom träindustrin tiU omkring 5% 1969—1970. Ökningen för totala industrin blir med denna utveckling knappt 1/2% lägre än enligt statistiska centralbyråns beräkning, dvs. knappt 7 1/2% i stället för centralbyråns drygt 7 1/2% 1969—1970.

Källor: 1969—1970 statistiska centralbyråns preliminära produktionsindex, 1970—1971 konjunkturinstitutet.

ökningen kan imporlvolymökningen uppskattas tUl ca 12 0/0. För textilindustrin (exkl. trikåvaror) och sömnadsinduslrin beräknas produklionsnedgången bli större än 1970 — nämligen 4—5 0/0.

De hittills berörda branscherna svarar för närmare 80 0/0 av den totala industriproduktionen. För återstående industrisektorer, som i tabell 4 ingår under benämningen övriga branscher, är produktionsutvecklingen efter 1968 till övervägande delen tills vidare myckel bristfälligt belyst. Den i tabellen angivna utvecklingen 1969—1971 syftar huvudsakligen till all ge en ungefärlig uppskattning av produklionsförändringarna inom dessa branscher sammantagna. Jord- och sleninduslri, kemisk-teknisk samt grafisk industri utgör de förädlingsvärdemässigl tyngst vägande branscherna inom gruppen, som också innefattar läder-, pappersvaru-och gummivaruindustri.

Den låga aktiviteten inom byggnadsverksamheten under 1970 återspeglas klart i jord- och stenindustrins vikande orderulveckling. Produktionen drogs ned successivt under 1970 samtidigt som färdigvaralagren sväUde. För året som helhet beräknas produktionen enligl statistiska centralbyråns preliminära beräkningar ha minskal ca 2 0/0 jämfört med 1969. Främst har produktionen minskat inom tegelbruken saml inom cemenlvara- och belongvarufabrikerna medan en svag ökning redovisas Inom glasinduslrln och cemenlfabrikerna. Den förutsedda fortsatta svaga aktiviteten inom byggnadsbranschen beräknas medföra all produktionen fortsätter alt minska med ca 4 0/0 1970—1971.

Prop. 1971:115 76

Produktionen inom den kemiska industrin, som ökat starkt under hela 60-lalet, steg med mellan 14 och 15 o/o 1969—1970 enligl de preliminära beräkningama. Öknmgen var kraftigast under första halvåret och en dämpning i tillväxten inträffade under andra halvåret, vilken bl. a. hänför sig lill kapacitelsutvecklingen inom pelroleumraffinaderierna. En låg ökningslakt för dessa jämte en förutsedd betydligt lägre lillväxl än 1969 och 1970 för övriga delar av branschen medför att produktionsökningen 1970—1971 kalkyleras stanna vid 9 o/o för branschen som helhet.

En påtaglig dämpning i produktionens lillväxl inträffade under 1970 jäinfört med 1969 för pappersvaruindustrin, medan ökningstakten var ungefär densamma de båda åren för den grafiska industrin och gummivaruindustrin. För 1971 prognoseras gummivaruindustrins produktion stiga snabbare än 1970, medan en stagnation i produktionen förutses för pappersvaruindustrin och en minskning med etl par procent beräknas ske för den grafiska industrin. För läderindustrin skedde en omsvängning i produktionen från en relativt kraftig ökning 1968—1969 till en minskning med några procent 1969—1970 och även för 1971 lorde man få räkna med en produktionsminskning på elt par tre procent.

Totalt för gruppen övriga branscher ger den ovan redovisade produktionsutvecklingen för delbranscherna en tillväxt på drygt 8 o/o 1969— 1970 — att jämföra med drygt 10 o/o närmast föregående år — och en ökning på knappt 4 o/o 1970—1971.

Genomgången av de olika industribranschernas utveckling under 1970 ger till resultat all den totala industriproduktionen beräknas ha ökat med ca 7 1/2 o/o 1969—1970, dvs. något litet mindre än ett år tidigare, då ökningen enligt de preliminära beräkningarna var drygt 8 o/o. Tillväxten tycks ha varit ungefär lika stark under loppet av 1969 och första halvåret 1970, medan en uppbromsning skedde under andra halvåret 1970. För hela 1970 var produktionsökningen liksom 1969 myckel hög inom verkstadsindustrin och den kemiska industrin. En något högre tillväxt än 1969 noteras för livsmedels- och massainduslri, medan järn-och metallverk samt pappersbruk uppvisar en betydligt lägre ökning än elt år tidigare. Järnmalmsbrytningen minskade på grund av gruvstrejken och ell omslag till produktionsminskning inträffade också för textil- och beklädnadsindustrin.

För 1971 skulle de ovan redovisade produklionsprognoserna för industrins olika branscher för industrin som helhet ge en produktionsökning på ca 3 1/2 o/o jämfört med 1970. Dämpningen i ökningstakten berör nästan samtliga branscher — undantag utgör järnmalmsgravor samt järn- och metallverken. Tyngst vägande är den beräknade kraftiga uppbromsningen inom verkstadsindustrin.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 77

2. Skogsbruket

Skogsavverkningarna ökade kraftigt 1969—1970, främst som en följd av en stark ökning av förbrukningen av rundvirke inom sågverken och massa- och pappersindustrin. HärtiU kommer emellerlid också effekterna av stormfällningarna under hösten 1969. Av del slormfällda virket tillvaratogs i första hand sågtimret, vilket redan under 1969 ledde till en betydande ökning av sågtimmerlagren. Under 1970 har sågtimmerlagren fortsatt all stiga, om än i betydligt mindre omfattning, samtidigt som exporten av sågtimmer mer än fördubblats. Parallellt härmed ökade massavedsexporten kraftigt. Nedskärningen av massavedslagren vid förädlingsverken fortsatte under 1970 medan däremot lagren i skogen steg varför totala lagerhållningen av massaved sjönk endasl obetydUgt. Avverkningarna beräknas ha stigit ca 12 0/0 1969—1970.

Under 1971 kalkyleras med en långsam ökning av förbruknmgen både av massaved och sågtimmer. Totala förbrukningen skuUe således endasl öka ca 1 0/0 1970—1971. Rundvirkesexporten beräknas falla tiUbaka 1971 samtidigt som lagren både av sågtimmer och massaved beräknas minska. Därmed beräknas avverkningarna komma atl minska ca 2 0/0 1970—1971.

Tabell R':5. Försörjningsbalans för rundvirke 1968—1971

1 000 kbm fast mätt utan bark (barr- och lövträ)

	1968	1969	1970	1971 prognos
Produktion	49 390	53 440	60 050	58 820
sågtimmer	20 180	21950	23 570	23 280
massa- och boardved	25 110	27 500	32 610	31780
övrigt rundvirke	4 100	3 990	3 870	3 760
Import	340	400	580	480
Summa tillgäng	49 730	53 840	60 630	59 300
Export	2 790	3 180	4210	3 530
Lagerförändring	-3 560	-2 540	40	-1000
Förbrukning	50 500	53 200	56 380	56 770
sågtimmer	20130	21360	22 830	23 030
massa- och boardved	26 380	27 960	29 780	30 080
övrigt rundvirke	3 990	3 880	3 770	3 660
Summa användning	49 730	53 840	60 630	59 300

Källa: Konjunkturinstitutet.

3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Statistiska cenlralbyån har för 1970 gjorl preliminära beräkningar av bruttonationalprodukten mätt från produklionssldan. I följande tablå ges en sammanställning av förändringstalen för de olika näringsgre-

Prop. 1971:115 78

narnas produktionsvolym 1969—1970 samt de skattningar som kan görasför 1970—1971.

Jordbrukssektorns produktionsvolym beräknas ha ökat med ca 1,5 o/o 1969—1970. Ökningen var helt hänförlig lill vegelabilieproduktionen, medan animalieproduktionen minskade något. Statens jordbruksnämnd beräknar alt jordbrakets bidrag llll bruttonationalprodukten ökar med 3,5 o/o från 1970 llll 1971. Härvid väntas vegelabUieproduklionen — under förutsättning av normalskörd —■ öka med 9 o/o medan samtidigt animalieproduktionen minskar svagt.

Skogsbrukels förädlingsvärde beräknas ha ökat med 8 "/o 1969—1970. För 1971 ger ett antagande om avverkningarna, tillsammans med variationer i skogsuttag m. m. en nedgång i produktionsvolymen med ca 0,5 o/o.

Som framgår av avsnitt 1 i detta kapitel ökade produktionsvolymen inom industrin med knappt 7,5 o/o mellan 1969 och 1970. Statistiska centralbyrån har skattat förädlingsvärdets ökning inom den totala industrin lill 7 o/o. Från 1970 lill 1971 väntas produktionsvolymen inom industrin öka med ca 3,5 o/o. Lägre tillväxt än under 1970 väntas Inom nästan samtliga branscher med undanlag för järnmalmsgruvor saml järn- och stålverk.

Inom elsektorn ökade förädlingsvärdet med 3 o/o 1969—1970. Enligl centrala driftledningen beräknas elkraflproduklionen öka med 11 o/o 1970—1971. Hela ökningen väntas falla på produktionen av vallenkraft. Förbrukningen av elkraft för prima ändamål — dvs. förbrukning exklusive tillfälliga leveranser av överskoltskrafl — som 1969—1970 ökade med drygt 4,5 o/o väntas 1970—1971 öka med 8 o/o.

Statistiska centralbyrån beräknar atl förädlingsvärdet inom byggnadsverksamheten varit oförändrat mellan 1969 och 1970. Som framgår av kapitel VII beräknas bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar öka med ca 0,5 o/o 1970—1971. Inkluderas byggnadsunderhållet uppgår ökningen lill knappt 1 o/o.

Med ovan givna förändririgsläl kan produktionen av varor och krafl beräknas ha ökat med inle fullt 5,5 o/o 1969—1970 medan tillväxttakten 1970—1971 skulle uppgå till drygt 3 o/o.

Inom den offentliga sektorn beräknas produktionen ha ökat med drygt 70/0 1969—1970,. medan tUlväxttakten 1970—1971 väntas stanna strax under 5 0/0. Enligl statistiska centralbyråns beräkningar ökade produktionsvolymen inom de övriga tjänstesektorerna med ca 5 0/0 1969 —1970. Med hänsyn bl. a. lill den förutsatta begränsade tUlväxten av den privata konsumtionen under 1971 lorde den privata tjänsteproduktionen öka relativt måttligt. Tentativt sätts en ökning om 3 0/0 in, vilket ungefärligen motsvarar den tidigare under 60-talel lägsta uppgången. Med dessa förutsättningar kan den totala tjänsteproduktionen

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

79

	Förändring i	produktionsvolvm
	1969—1970	1970—1971
	Procent	MUj. kr. i 1970 års priser	Procent
Jordbruk Skogsbruk Industri Elkraftproduktion Byggnadsverksamhet	1,5 8 7 3 0	100 0 1550 450 100	3,5 -0,5 3,5 11 1
Summa varu- och kraftproduktion	5,5	2 200	3
Offentlig sektor Övriga tiänster	1 5	1250 1950	5 3
Summa tjänstesektorer	5,5	3 200	3,5
Total produktion	5,5	5 400	3,5

beräknas öka med 3,5 o/o 1970—1971. Differensen jämfört med föregående års ökningstakt skulle därmed uppgå tUl 2 procentenheter.

För 1971 visar de i de olika specialkapillen framlagda prognosema alt bruttonationalprodukten mätt från användningssidan skulle öka med 2 o/o. Enligt den slutliga bedömningen som gjorts i kapitel I skulle dock motsvarande tillväxt bli 2,5 o/o. Samtidigt skulle, enligt kalkylerna ovan, bruttonationalproduktens tillväxt mätt från produktionssidan uppgå tUl ca 3,5 o/o. Differensen mellan dessa skattningar av nationalprodukten, som för 1970 uppgår till drygt 0,5 o/o, skulle därmed sliga lill 1 o/o eller något däröver 1971.

Prop. 1971:115 80

V. Arbetsmarknaden

1. Läget på arbetsmarknaden under 1970 och början av 1971

Som visades i den preliminära nationalbudgeten för 1971 präglades läget på den svenska arbetsmarknaden under 1970 av högt resursutnyttjande och uttalad arbetskraftsbrist. Den höga efterfrågan på arbetskraft hade lUl följd alt invandringen under 1970, liksom under 1969, blev betydande. Totalt invandrade under loppet av 1969 netto 44 000 personer och under 1970 nästan 49 000 personer — del högsta tal som noterats. Av nettotillskottet hade under 1970 knappt 31 000 personer finländskt medborgarskap, medan della tal under 1969 var några tusen högre. I stället ökade antalet personer med jugoslaviskt medborgarskap från nästan 3 000 1969 till 8 000 1970. Aldersfördelal var (1969) 60 o/o av de invandrande i åldrarna 20—64 år. Från 1968 lill 1969 ökade den totala folkmängden i dessa åldrar med 0,8 o/o eller 39 000 personer. MeUan 1969 och 1970 beräknas ökningen ha varit 0,9 o/o eller 44 000 personer (53 000 personer om åldersintervallet 16—74 år betraktas).

Den snabba befolkningstillväxten i samband med etl ökat utnyttjande av arbetskraften möjliggjorde en betydande sysselsättningsökning. Antalet sysselsatta ökade enligl statistiska centralbyrån med 1,7 o/o från 1968 liU 1969 och ökningen beräknas ha blivit lika stor (1,8 o/o) mellan 19.69 och 1970. Arbetslösheten minskade båda åren. Beräknat på material från arbetskraftsundersökningama minskade denna med inle fullt en halv procentenhet lill 1,5 o/o 1970. Antalet totalt utförda arbetstimmar anges av statistiska centralbyrån ha ökat med 0,6 o/o till 1969 medan ökningen tUl 1970 uppskattas ha uppgått llll 2 o/o. Beräkningarna är dock vad avser 1970 ännu preliminära och kan komma all ändras. Gentemot tidigare skulle utvecklingen 1969—1970 ha utmärkts av att arbetstiden per syssesatl stigit. Detta orsakades, enligt beräkningarna, av en ökad arbetsinsats från företagare samt från sysselsatta inom de offentliga tjänsterna, medan arbetstiden förkortades för sysselsatta inom näringslivet. Arbetstiden per person i faktiskt arbete har, lill skUlnad från arbetstiden per sysselsatt, minskat under 1970. Utvecklingen med under 60-talel ökande frånvaro har nämligen slagit om till en minskning under 1970.

Även om sålunda läget på arbetsmarknaden under 1970 som helhet karakteriserades av högt efterfrågetryck ägde en försvagning rum under loppet av året. Tidigast kom vändningen lUl synes I antalet lediga platser som säsongrensat minskade från början av årel. Inom industrin hade antalet anställda industriarbetare ökat fram lill sensommaren men minskade därefter. Säsongrensat synes arbetslösheten ha visat en stigande tendens, främst mot slutet av årel. De första månaderna av 1971

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 81

har präglats av fortsatt nedgång i efterfrågan på arbetskraft saml ökad arbetslöshet. Även i den utrikes omflyttningen har arbetsmarknadslägets utveckling under 1970 kommit till uttryck. Säsongrensat steg således utvandringen under loppet av årel, medan invandringen låg på en hög nivå t. o. m. tredje kvartalet men därefter har avtagit.

Efterfrågan på arbetskraft

En serie som, såvitt del kan bedömas, väl samvarieral med konjunkturerna är antalet vid arbetsförmedlingarna lediga platser vid månadens mitt. Vid millen av augusti 1970 var fortfarande antalet lediga platser större än motsvarande månadslal etl år tidigare men har därefter varit lägre. I april 1971 uppgick antalet till 43 010 och var därmed 40 o/o lägre än värdet för april 1970. Lägre aprilvärde än 1971 registreras under 1962 och 1963 samt 1967 och 1968.

I diagram 1 återges säsongrensade kurvor för antalet lediga platser inom några näringsgrenar. Som framgår av diagrammet låg den på detta sätt mätta efterfrågan på arbetskraft på sin högsta nivå under första delen av 1970 varefter den minskal. Nedgången är främst hänförlig lill industrin, inom vilken metaU- och verkstadsindustrin väger tyngst. Även i övrigl har den icke tillgodosedda efterfrågan på arbetskraft minskal. Den märkbart mindre konjunktureUa variationen inom de offentliga tjänsterna jämfört med övriga näringsgrenar framgår klart av diagrammet. Inom varuhandeln liksom inom byggnadsverksamheten låg arbelskraflsefterfrågan från slutet av 1969 lill mitten av 1970 på en i stort sett oförändrad nivå varefter den minskal. Inom samfärdseln låg dock den icke tiUgodosedda efterfrågan kvar på en hög och oförändrad nivå under hela 1970 innan den minskade.

Vid arbetsförmedlingarna registrerades även totala antalet under månaden lediganmälda platser. Under 1970 var delta anlal 7 o/o lägre än under 1969, med de största nedgångarna under senare hälften av årel. Under mars 1971 var antalet lediga platser 6 o/o lägre än under mars 1970.

Ovanslående utvecklingsbild kan kompletteras med resultat från konjunkturinstitutets barometerundersökningar. Enligl dessa har antalet arbetare kvartalsvis ökat från andra kvartalet 1968 t. o. m. sista kvartalet 1970. Under första kvartalet 1971 minskade däremot antalet arbetare jämfört med en svag ökning som emotselts elt kvartal tidigare. En liknande utveckling erhölls även för tjänstemän. De enda branscher inom vilka arbetarantalet angetts öka under första kvartalet var kemisk industri och gummivaruindustri saml delar av verkstadsindustrin. För såväl arbetare som tjänstemän väntar sig en något större andel av förelagen minskning än ökning av antalet anställda under andra kvartalet, medan från andra lill Iredje kvartalet antalet skulle bli ungefär oförändrat. Andelen företag som uppgivit brist på yrkesarbetare var

Prop. 1971:115

82

Diagram V: 1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1969—mars 1971

Säsongrensade månadsdata. Log. skala

70 000 60 000 50 000

40 000 30 000

20 000

Totalt

30 000 -

10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4000

3000 2000

Textil-, sömnads-, läder-, hår-
och gummiindustri ------- 1—

1000

L

L

J_

1969       1970   1971 1969

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

1970

1971

ända från juni 1969 till september 1970 66 o/o eller något däröver men minskade lill 52 o/o i december 1970. En forlsall nedgång lill 46 o/o registrerades i mars 1971. Högsla brislen i mars, med tal av storleksordningen 70 o/o, noterades inom gummivamindustrin, järn- och stålverken saml delar av verkstadsindustrin. Även bristen på andra arbetare än yrkesarbetare har gått ned, från 38 o/o i september lUl 22 o/o i december 1970 och ytterligare till 13 o/o i mars 1971. Motsvarande tal återfinns för juni 1968. Bristen på tekniska tjänstemän har successivt minskat något från början av 1970, och brist av någon större omfallning förekommer endast inom verkstadsindustrin samt den kemiska industrin. Bristen på övriga kategorier av tjänstemän är helt obetydlig inom samtliga branscher. Ännu i september 1970 ansågs brislen på arbetskraft ut-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 83

göra del främsta hindret för produktionshöjningar. I december framträdde däremot efterfrågeläget som del främsta hindret. Efterfrågelägels relativa betydelse steg lill mars 1971 och bedömdes då av drygt 60 o/o av företagen vara den begränsande faktorn för en produktionstillväxt, medan motsvarande tal vad avser brislen på arbetskraft var 15 o/o. Av baromelerundersökningarna för byggnads- och anläggningsverksamheten framgår atl den i december 1970 måttliga brislen på trä- och betongarbetare minskat ytterligare lill mars 1971.

Jämsides med den uttalade arbetskraftsbristen under 1970 har sysselsättningen stigit inom industrin. Enligl statistiska centralbyråns kvar-lalsslalislik ökade antalet tjänstemän med 4 o/o från 1969 lill 1970. Samtidigt ökade enligl den månatiiga statistiken antalet anställda arbetare med 3 o/o, men ökningarna blev allt lägre under senare delen av årel. Andelen nyanställda arbetare i procent av totala antalet anställda var fr. o. m. andra kvartalet 1970 lägre än under motsvarande period 1969. Rörligheten, mätt som andelen avgångna arbetare, var under sista kvartalet 1970 lägre än under 1969.

Arbetslöshet m. m.

Av den säsongrensade serien för antalet vid arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa synes framgå all arbetslösheten under loppet av 1970 varit svagt stigande saml all en mer markerad uppgång ägt rum under början av 1971. Regionall har utvecklingen varit gynnsammast i skogslänen.

I tabell 1 ges uppgifter om den registrerade arbetslösheten. Som framgår av tabellen var antalet arbetslösa under första kvartalet 1971 i genomsnitt 13 800 fler än under samma kvartal 1970, med de största ökningarna i de södra och mellersta delarna av landet. I april 1971 var antalet arbetslösa 64 400, en uppgång med 24 800 jämfört med aprU 1970. Jämförelser av arbetslösheten försvåras dock av olikheter i väderleken saml av vidtagna institutionella förändringar.

För all göra en bedömning av arbetslöshetsnivåns förändring kan man inle, med hänsyn lill dessa förskjutningar, utan vidare använda den lo-tala arbetslöshetsprocenlen bland kassamedlemmarna. Om i stället arbetslöshetsprocenlen inom industrikassorna utnyttjas, visar denna på en ökning i arbetslösheten under 1971 jämfört med 1970 med ca en halv procentenhet under januari och februari saml med ca 1 enhet under mars och april.

Även enligl arbetskraftsundersökningama framkommer en ökning i arbetslösheten från 1970 lill 1971, vilket framgår av tabell 2. Det bör dock understrykas alt med den statistiska metodik som tillämpas är skattningar av förändringarna mellan konsekuliva månader betydligt mer osäkra än de som avser kvartal. Nuvarande undersökningsförfarande har vidare tillämpats under alllför kort lid (fr. o. m. januari 1970)

Prop. 1971:115 84

Tabell V: 1. Vid arbetsförmedlingarna registrerad arbetslöshet januari—mars 1971

Månadstal resp. kvartalsgenomsnitt

Arbetslöshetsförsäkrade-- Saml-
--------------------------------- -- liga

Industri-Bygg-     Skogs-    Övriga ar-
arbetare nåds-      arbetare bets
arbetare lösa

/. Antal registrerade arbetslösa 1971 1. Hela landet

jan.                                                 13 350	17 130	1 750	15 480	57 820
febr.                                            13 580	17 050	1 550	16 500	59 730
mars                                            15 080	19 720	1 700	16 940	64 950
2. Södra och mellersta Sverige
jan.                                                  9 680	10 820	180	8 620	34 560
febr.                                              9 890	10 900	170	9 710	36 720
mars                                            10 960	13 150	180	9 630	40 480
3. Värmland, Dalarna och Norr-
land
jan.                                                3 670	6 310	1 570	6 860	23 260
febr.                                              3 690	6 150	1 380	6 790	23 010
mars                                             4 120	6 570	1 520	7 310	24 470

77. Förändring från motsvarande period 1970

1.	Hela landet jan. febr. mars	3 370 3 730 5 700	2 360 —1 530 6 380	—380 —290 —170	2 960 2 210 4 550	11480 8 530 21400
	1 kV.	4 260	2 410	—290	3 240	13 810
2.	Södra och mellersta Sverige jan. febr. mars	3 160 3    420 4    740	2 800 —270 5 280	0 —   20 —   20	1 690 1    240 2    640	9 500 7 220 15 930
	1 kV.	3 760	2 610	— 20	1 860	10 890
3.	Värmland, Dalarna och Norrland jan. febr. mars	210 310 960	—440 —1260 1 100	—380 —270 —150	1270 970 1910	1980 1 310 5 470
	1 kV.	500	—200	—270	1380	2 920

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

för all säsongmönslrel på ell tillfredsställande sätt skall kunna klarläggas.

Under januari—mars 1971 var i genomsnitt 13 070 personer anställda i beredskapsarbeten (exkl. arbeten för arbelsvårdsprövade) atl jämföra med 12 810 under samma period 1970. I arbetsmarknadsutbildning deltog under samma perioder genomsnittligt 54 020 respektive 42 200 personer. I februari 1971 berördes ca 97 000 personer av olika arbetsmarknadsåtgärder. Della motsvarar 2,5 o/o av den totala arbetskraften

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

85

Tabell V: 2. Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna januari—mars 1970 och 1971

/. Antal arbetslösa 1971

Hela landet Storstadslänen Skogslänen Övriga län

Förändring från 1970

Hela landet Storstadslänen Skogslänen Övriga län

//. Relativa arbetslöshetstalet

1971 1970

1971 1970

1971 1970

1971 1970

Hela landet Storstadslänen Skogslänen Övriga län

Januari	Februari	Mars	Första kvartalet
104 500 36 800 27 900 39 700	94 100 28 200 27 900 33 000	98 500 27 700 30 200 40 600	99 000 30 900 28 700 39 500
30 700 15 000 4 800 10 900	25 600 9 900 5 200 10 400	33 200 10100 7 800 15 200	29 800 11700 6 000 12 200
2,7 1,9	2,4 1,8	2,5 1,7	2,5 1,8
2,5 1,5	1,9 1,3	1,9 1,2	2,1 1,3
3,6 3,1	3,5 2,8	3,7 2,8	3,6 2,9
2,4 1,8	2,3 1,7	2,5 1,6	2,4 1,7

Källa: Statistiska centralbyrån.

enligl arbetskraftsundersökningama. Ell år tidigare var antalet 78 000 (2 o/o) och i februari 1968 nästan 100 000 (2,6 o/o). Stegringen från februari 1970 lill 1971 ligger lill den aUdeles övervägande delen på arbelsmarknadsulbildningen. I februari 1968 bedömdes ungefär en fjärdedel av de berörda personerna ha fått sitt arbete genom frisläpp av investeringsfonder samt tidigareläggning av statliga beställningar.

Under 1970 berördes totalt 20 960 arbetstagare, varav inom industrin 18 390, av lill arbetsmarknadsstyrelsen inkomna varsel om personalinskränkningar. Under januari—mars 1971 berördes 9 740 arbetstagare av sådana varsel mot 4 070 under samma period 1970. Summerat över en lolvmånadersperiod har antalet berörda arbetstagare stigit successivt från början av 1970 och uppgick i mars 1971 lill 26 630.

Sammanfattningsvis framgår av ovanslående all arbetsmarknaden under loppet av 1970 och början av 1971 karakteriserats av minskande efterfrågan på arbetskraft saml, åtminstone under slutet av perioden, ökad arbetslöshet. Nedgången i efterfrågan har avsett samtliga branscher, medan arbetslöshetens stegring främst synes ha inträffat i de hem-mamarknadsinriktade sektorerna.

Prop. 1971:115 86

2. Arbetsmarknaden 1971

För atl bedöma arbetsmarknadsläget under 1971 görs i det följande uppskattningar av sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Dessa förändringar vägs sedan samman och sätts i relation tiU elt beräknat arbelskraflsutbud. Till underlag för kalkylerna ligger av statistiska centralbyrån utförda beräkningar av sysselsättningen 1. o. m. 1970. Denna uttrycks i antalet totalt utförda arbetstimmar samt i antalet sysselsatta, där definitionen av antalet sysselsatta anpassas till de i arbetskraftsundersökningama tillämpade.

AUmänl sett har antagits atl efterfrågan på arbetskraft under 1971 dämpas betydligt jämfört med del läge som rådde under större delen av 1970. Vidare antas att produktivllelstillväxlen blir något högre 1971 än föregående år.

Inom jordbruket beräknas sysselsällningsnedgången forlsälla och snarast bli något större än 1970. Inom skogsbru/IV, produktionen beräknas minska något från 1970 till 1971 lorde en nedgång i arbelslidsvolymen av storleksordningen 5 o/o vara atl emotse. Nedgången i antalet sysselsatta beräknas dock inle bli fullt lika markerad. För antalet anställda kan således, främst med hänsyn llll all arbelslidförkortningen skedde i elt steg vid årsskiftet 1970/1971, sysselsättningen beräknas bli i del närmasie oförändrad.

Som framgår av kapitel IV väntas produktionen inom industrin tUlväxa med knappt 3,5 o/o 1971 alt jämföra med en ökningstakt som var ungefär dubbelt så hög 1970. Produktivilelslillväxlen, mätt som produktlon per utförd arbetstimme av industriarbetare, uppgick under 1970 till 5 o/o. Om tillväxten under 1971, i likhet med vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten, uppgår till 6,5 o/o, skulle sysselsällningsvo-lymen för industriarbetare minska med 3 o/o från 1970 lUl 1971. Antalet sysselsatta skulle samtidigt, vid oförändrad arbetstid, minska lika myckel. För den antalsmässiga UtveckUngen måste dock hänsyn las till att arbetstidsförkortningen från 42,5 till 40 timmar inleds under 1971. Då denna emellertid lUl sin huvuddel synes komma alt tas ut under 1972 kan den del av förkortningen som las ul under 1971 beräknas medföra en minskning av arbetstiden för industriarbetare med endasl ca 1 o/o. Med ovanstående förutsättningar minskar då antalet industriarbetare med 2 o/o från 1970 lill 1971. Del totala antalet sysselsatta inom industrin antas minska med 1,5 o/o medan arbetsvolymen antas minska med 2,5 o/o. Av avgörande betydelse för sysselsättningsutvecklingen är all uppgången i produklivilelslUlväxlen från 1970 till 1971 förutsatts bli relativt måttlig. Om tUlväxten 1971 t. ex. motsvaras av den genomsnittliga

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 87

stegringen under perioden 1960—1970, ca 7,5 o/o, kan antalet industriarbetare beräknas minska med 3 o/o från 1970.

Inom byggnadsverksamheten minskade, enligl statistiska centralbyråns beräkningar, totala antalet sysselsatta med drygt 4 o/o och arbelslidsvolymen med 5 o/o från 1969 lill 1970. Investeringarna i byggnader och anläggningar inklusive reparationer och underhåll, som mellan 1969 och 1970 anges ha minskal svagt, väntas öka med ca 1 o/o 1970—1971. Föratsatt en oförändrad eUer något högre produktivitetstillväxt 1971 än 1970 är fortsatta sysselsällningsnedgångar att emotse.

Inom tjänslesekloierna ökade sysselsättningen mellan 1969 och 1970 med drygt 3 o/o. Liksom tidigare var ökningen kraftigast inom den offentliga sektorn och uppgick lill 7 o/o. Därav ökade sysselsättningen inom kommunerna med ca 8,5 o/o medan den inom staten var hälften så snabb. En betydande sysselsällningsuppgång beräknas även ha ägt rum inom bank-, försäkrings- och uppdragsverksamhet. Mellan 1970 och 1971 har arbelslidsvolymen inom tjänstesektorerna totalt antagits öka med 1 o/o medan antalet sysselsatta skulle öka något mer. Inom den offentiiga sektorn har antalet utförda arbetstimmar antagits öka med 4,5 a 5 o/o, varav den kommunala sysselsättningen förutsatts öka något mer. Inom de övriga tjänstesektorerna har en nedgång i arbetsvolymen med någon procent ansetts sannolik, främst som en följd av en lägre lillväxl av den privata konsumtionen under 1971 jämfört med 1970 samt en fortsatt dämpad aktivitet inom byggsektorn.

Sammantaget visar de näringsgrensvisa kalkylerna alt arbetskraftsefterfrågan, uttryckt i antal arbetstimmar, minskar med ca 1 o/o från 1970 till 1971.1 En nedgång med ytterligare en halv procentenhet eller något mer kan dock bli resultatet om produktivitetstillväxten blir högre än som förutsatts. Antalet sysselsatta har beräknats bli nästan oförändrat från 1970 till 1971. Del antas då att arbetstidsförkortningen medför etl extra arbetskraftsbehov motsvarande 0,5 o/o. Vidare antas medelarbetstiden per sysselsatt minska med en halv procent.

Övervägandena om arbelskraftsutbudets utveckling baseras bl. a. på en befolkningsprognos. Mellan 1970 och 1971 kan medelfolkmängden i åldrarna 20—64 år beräknas öka med 0,6 o/o eller med knappt 30 000 personer. Antalet under årel netloinvandrande har härvid antagils uppgå tiU 20 000 all jämföra med de knappt 49 000 som invandrade under 1970.

Av avgörande betydelse för arbelskraftsutbudets utveckling är vidare förändringen i de relativa arbetskraftstalen. Relativa AK-talen anger hur stor andel av befolkningen i en viss grupp som befinner sig  I

• Som framgår av kapitel VI har konjunkturinstitutet i lönesummeberäkningama förutsatt att sysselsättningskomponenten utgör en negaliv post om 1,5 % 1971. Med hänsyn llll företagamas trollgen minskande arbetsinsats torde detta totalt kunna beräknas motsvara en sysselsättningsnedgång med ca 2 % räknat i timmar, således med ca 1 procenthet mer än vad som här antagits.

Prop. 1971:115 88

arbetskraften. Bedömningen av dessa tals utveckling mellan 1970 och 1971 kan göras på flera sätt. Ell är alt anta att trenden i förändringen under perloden 1964—1970 gäller även mellan 1970 och 1971. Med denna förutsättning kan antalet personer i arbetskraften beräknas öka med 0,8 o/o eller ca 30 000 personer.

Kalkylerna över utbudet av arbetskraft kan också utföras i antal arbetstimmar och man får då utgå från de anlaganden om frånvaro och medelarbetstid som gjorts i det föregående. Här förutsätts sålunda alt frånvaron 1971 blir något högre än under 1970. Vidare gäller, som tidigare framhållits, alt arbelslidförkortningen 1971 minskar arbels-kraflsliUgångarna med 0,5 o/o. Om det dessutom antas all övertiden minskas något samt atl en svag ökning av deltidsarbetet sker, kan arbelskraflstillgångarna, uttryckt I antal limmar, beräknas minska med 0,5 o/o från 1970 tiU 1971.

De kalkyler som redogjorts för ovan synes indikera atl den antagna efterfrågan på arbetskraft blir en knapp procentenhet lägre än utbudet. Med hänsyn llll beräkningarnas osäkerhet kan dock differensens storlek inte ses som annat än elt närmevärde för utvecklingen inom hela ekonomin.

Ovanslående resonemang kan kompletteras med en sammanställning av sysselsättningsutveckling och produktion inom hela ekonomin.

Mellan 1968 och 1969 ökade nationalprodukten med 5,6 o/o, och då antalet arbetstimmar ökade med 0,6 o/o uppgick produktivitetstillväxten lill 5 o/o, att jämföra med 5,8 o/o 1968. Mellan 1969 och 1970 beräknas nationalprodukten ha ökat med 4,8 o/o. Samtidigt synes produktivitetstillväxten ha dämpats väsentligt lill drygt 2,5 o/o.

Som framgår av försörjningsbalansen i del sammanfattande kapitlet anges nationalproduktens tillväxt 1971 lill 2,5 o/o. Med en utveckUng av arbetsvolymen som antagits ovan, en nedgång med ca 1 o/o, skulle produklivitelslillväxlen uppgå till 3,5 o/o.

Mellan 1969 och 1970 ökade nationalprodukten, i detla fall mätt från produklionssldan, med 5,5 o/o. Som framgår av kapitel IV beräknas produklionslillväxlen, med utgångspunkt från de produktionsprognoser som framlagts i de olika specialkapillen, öka med ca 3,5 o/o från 1970 till 1971. Med en nedgång i arbetsvolymen med 1 o/o 1970—1971 skulle produklivitetstUlväxlen 1971 uppgå till 4,5 o/o jämfört med knappt 3,5 o/o 1970. Inom "näringslivet", här definierat som den totala ekonomin exklusive den offentliga sektom, beräknas produktivitetstillväxten 1970 ha uppgått llll knappt 4,5 o/o medan motsvarande värde för 1971 skulle ligga en procentenhet högre.

Avslutningsvis skall arbetstidsförkortningen och dess genomförande beröras något närmare. Under 1971 kan, som ovan angetts, inledandel av förkortningen beräknas medföra ell extra arbetskraftsbehov med 0,5 o/o totalt sett och för industriarbetare med ca 1 o/o. Huvuddelen av

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 89

arbetstidsförkortningen synes komma all äga rum under 1972 och kan beräknas minska del då eljest tillgängliga arbelskraflsulbudel med — totalt sett — ytterligare 3 o/o. För industriarbetare ger en motsvarande kalkyl etl beräknat extra arbetskraftsbehov med ca 3,5 o/o. Vidare gäller all arbelslidsförkorlningen inom byggnadsverksamheten till aUdeles övervägande del tas ul under 1972 saml all inom handel, stat och kommun hela förkortningen sker i etl steg vid årsskiftet 1971/1972. Om, som etl illustrerande exempel, del antas all efterfrågan på arbetskraft 1971 blir av storleksordningen 1 o/o lägre än utbudet samt atl en trendmässig ökning i arbelskraflsulbudel med 0,5 ä 1 o/o äger rum mellan 1971 och 1972 skulle del, om efterfrågan på arbetskraft förutsätts vara oförändrad från 1971 lUl 1972, återstå en differens på 1 ä 1,5 o/o totalt sett för hela ekonomin även vid ell arbelskraflsulnyltjande av samma omfallning som 1970. Naturligtvis kan efterfrågan försvagas ytterligare till 1972, och därmed minskar även behovet av extra arbetskraft. Genomsnittligt lorde vidare sysselsättningen minska något sett över en längre period. A andra sidan kan 1972 länkas bli elt år med en konjunkturmässigl högre efterfrågan på arbetskraft än 1971. Del behov av arbetskraft som i della fall då skulle föreligga kan fyllas genom en betydande ökning av invandringen, ökat övertidsullag osv. En väl så tänkbar utveckling är också atl arbetskraflseflerfrågan inte helt kan tillgodoses.

Prop. 1971:115 90

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi 1. De disponibla inkomsterna

Löner

Den totala lönesumman ökade — såvitt framgår av de sammantagna seklorvisa lönesummeberäkningama — med närmare 11 o/o mellan 1969 och 1970. Dessa preliminära beräkningar är för vissa sektorer baserade på direkta uppgifter om den utbetalda lönesummans storlek. Där lönesummeuppgifter saknas ligger i några faU förtjänst- och sysselsättnings-statistik lill grund för kalkylerna. För sektorer där även förljänststalistik saknas har slutiigen lönesumman byggts upp med hjälp av sysselsäll-ningsslalislik samt uppgifter om avtalsmässiga lönestegringar och anlaganden om löneglidning. De definitiva beräkningarna av lönesumme-ulvecklingen bygger på laxeringsulfallel, som vad gäller 1970 kommer alt föreligga först i höst.

De avtalsmässiga löneförhöjningarna beräknas svara för 5 1/2 procentenheter av lönesummeökningen. Löneglidningen, som är den osäkraste av komponenterna, har av de seklorvisa beräkningarna alt döma stannat på något över 3 o/o, ett tal som kan förefalla förvånande lågt med tanke på de höga värden som kunnat observeras för industriarbetarna. Sysselsältningskomponenten slutligen, har kalkylerats till drygt 2 o/o.

Industriarbetarnas timförljänst beräknas ha ökat med drygt 11 1/2 o/o mellan helårsgenomsnillen 1969 och 1970. Därav utgjorde den avtalsmässiga ökningen 4 1/2 procentenheter. Löneglidningen skuUe följaktligen ha uppgått lill något över 7 o/o meUan 1969 och 1970. Industrins timkostnader steg ytterligare på grund av höjda ATP- och sjukförsäkringsavgifter, så alt den totala limkostnadsökningen mellan 1969 och 1970 kom att uppgå lill 12 1/4 o/o.

För 1971 räknas här med en lönesummeökning på 9 o/o och med en viss negativ sysselsättningskomponenl. Enligt konjunkturinstitutets uppfattning kan denna uppskattas lUl storleksordningen 1 1/2 o/o. Della är en nedgång med ca 1 procentenhet mera än vad som följer av den bedömning av utsikterna på arbetsmarknaden 1971 som framlagts i föregående kapitel, vilket utarbetats inom sekretariatet för ekonomisk planering. Förljänslökningen, vari inräknas den mot arbetstidsförkortningen svarande höjningen av limlönerna, uppgår i institutets räkneexempel liU 10 a 11 o/o mellan 1970 och 1971. Med det något mera positiva sysselsällningsallernaliv som följer av kapitel V skulle samma

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 91

lönesummeökning kunna uppnås vid en genomsnittlig förtjänstökning om 9 å 10 o/o.

På grund av redan beslutade avgiftshöjningar kommer arbetskraftskostnaderna all sliga med 11/4 o/o utöver kontanllöneöknmgarna. De avgifter som kommer all höjas är ATP- och sjukförsäkringsavgifterna samt den allmänna arbetsgivaravgiften. För vissa delar av ekonomin kommer dessutom sannolikt förändringar av pensions- och sjukförmåner alt medföra ytterligare något ökade kostnader utöver kontantiönehöj-ningen redan 1971.

Övriga inkomster

Faktorinkomsterna beräknas 1969—1970 ha ökat med 10,7 o/o. Detla är 0,3 procentenheter lägre än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten för 1971, vilket förklaras av nedrevideringen av lönesumman 1970. För 1971 har faktoruikomslens utveckling prognoserats till 7,7 o/o. Denna i förhållande lUl föregående år något lägre ökningstakt kan återföras på samtliga ingående inkomstslag. I första hand dock lönerna och därnäst de skilda företagarnas inkomster, som väntas minska med 3,3 o/o mot att 1969—1970 ha ökat med 10,2 o/o. Företagar-inkomslerna bedöms komma alt påverkas negativt på grund av prisregleringen som bl. a. beräknas leda tUl lägre överskott i detaljhandeln.

Beräkningarna över hushållens kapitalinkomster, dvs. nettot av hushållens ränteinkomster och ränteutgifter (inkl. räntor på liv- och sjukförsäkringsfonder) saml utdelningar på värdepapper, har reviderats fr. o. m. 1968. Att della kunnat ske först 1971 beror delvis på eftersläpning i statistiken över aktieutdelningarna. Revideringen medförde en nedjustering av den beräknade tillväxten från 15 1/2 lill 10 3/4 o/o för 1968—1969. Ökningstakten blev nästan lika hög 1969—1970 medan den mellan 1970 och 1971 väntas avta.

De egentliga inkomslöverföringarna (barnbidrag, studiebidrag, bostadstillägg m. m.) som på grund av införandet av familjebostadsbldra-get llll bamfamiljer fördes upp på en hög nivå 1969 ökade i en betydligt lugnare takt 1970. Ell kraftigt uppsving förväntas för 1971 framför allt beroende på de i samband med skattereformen höjda barnbidragen.

Utbetalningarna från socialförsäkringssektorn (inkl. folkpensionerna) beräknas ha stigit ca 14 o/o mellan 1969 och 1970. Detta innebär en något snabbare ökningslakt än 1968—1969 (10 1/2 o/o), vilket förklaras av dels större basbeloppshöjningar för folkpensioner och ATP 1970 än 1969, dels av den nya sjukreformen 1970. För 1970—1971 förutses en lika stor procentuell uppgång som närmast föregående år, innehållande fortsatta höjningar av basbeloppet under 1971, främst lill följd av mervärdeskattens höjning vid årsskiftet.

Direkta skatter och avgifter m. m. beräknas ha ökat 1969—1970 med 16,8 o/o. Del är omkring 1/2 procentenhet högre än vad som förutsågs i

Prop. 1971:115 92

den preliminära nationalbudgeten. Vid della tillfälle hade man endast utfallet av preliminär A-skall för de fyra första skalleterminerna 1970. Utfallet av novemberuppbörden har nu, då endast en skalletermin återstår, föranlett en upprevidering av de preliminära A-skatlerna. De beräknas nu ha ökat med knappt 17 o/o. Jämfört med föregående beräkningstUlfälle har också en del smärre poster i den totala skattesumman höjts. TiUsammantaget leder della till all den makroekonomiska marginalskaltekvolen 1969—1970 nu beräknas till 49,2 o/o, vUkel i jämförelse med 1968—1969 är en betydande ökning.

Hushållens inbetalningar av preliminär A-skall görs fr. o. m. 1971 enligl del nya skattesystemet. Riksrevisionsverket beräknar atl skallereformen medfört ell bortfall av direklskatteintäkter med 3 730 milj. kr. jämfört med om det gamla systemet varit i krafl. Beräkningen avser den slutliga skatten och baseras på 1971 års nu förutsedda lönenivå. Av den slutliga skatten inflyter erfarenhetsmässigt ca 87 o/o i form av preliminär A-skatl, följakthgen kan effekten av reformen på den preliminära A-skallen uppskattas till ca 3 250 milj. kr. Samtidigt med införandel av del nya systemet ändrades utformningen av preliminär-skallelabellerna så atl del totala preliminära uttaget blir ca 400 milj. kr. större än enligl tidigare principer. Effekten av skattereformen sett på den preliminära A-skatten reduceras således till ca 2 850 milj. kr. En Irendmässig ökning av den totala makroekonomiska marginalskaltekvolen meUan 1970 och 1971 skulle ge en kvot på 50 o/o 1971 vid oförändrade skattesatser från 1970. Genom all applicera denna marginalskatt på lönesummeökningen 1970—1971 erhålls ökningen av den preliminära A-skallen beräknad enligt 1970 års statiiga skallesystem och kommunala uttaxering. Genom att till denna addera effekten av kom-munalskallehöjningen (i genomsnitt 1: 54 kr.) och dra ifrån 2 850 mUj. kr. erhålls en uppskattning av prellminärskatlen enligl det nya systemet. De beräkningar av statens inkomster som utförs av riksrevisionsverket ger prognoser på preliminär A-skatl som myckel väl överensstämmer med dem som konjunklurinstilulel gjorl. Riksrevisionsverkets kalkyler bygger på ell antagande om en procentuellt sett lika stor inkomstökning i samtliga inkomstklasser. Eftersom avlalsökningarna 1971 sannolikt kommer att få en låglöneprofil har inom inslilulel gjorts en beräkning, med hjälp av riksrevislonsverkels material, av effekterna på skatter och inkomster vid elt differentierat inkomstantagande. I dessa kalkyler har inkomstökningarna antagits variera med några procentenheter uppåt och nedåt från den genomsnittliga ökningen beroende på inkomstnivå, dvs. ju lägre inkomst desto större anlagen inkomstökning. Skatten skulle enligl denna beräkning bli ca 200 milj. kr. lägre än om

' Ökningen av den preliminära A-skalten 1969—1970 dividerad med ökningen av lönesumman 1969—1970. Från den preliminära A-skatten 1970 har härvid borträknats det tillskott som var en följd av kommunalskattens höjning.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

93

den baserats på ell enhetligt inkomstantagande (om 9 o/o). Inklusive denna effekt beräknas ökningen av de preliminära A-skalterna 1970—1971 stanna vid 5,6 o/o. Debileringen av den preliminära B-skatten utgår från den erlagda skallen vid senast kända laxering. Skattereformen och prissloppet kan komma alt påverka den inflytande delen av dessa debiterade skaller. För prognosen av preliminär B-skatt 1971 har anlagils atl en något mindre del än normall av den debiterade skallen kommer all flyta in. Såväl fyllnadsskatten som den överskjutande skallen beräknas öka långsammare 1970—1971 än mellan de närmast föregående åren. Netloinbelalningarna av fyllnads-, kvar- och överskjutande skatt beräknas öka mellan 1970 och 1971 och uppgå till 760 milj. kr. 1971. Övriga

Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1969—1971

Milj. kr., löpande priser

		1969	1970	1971	Procentuell
				prognos	förändri 1969— 1970	ing 1970— 1971
1.	Faktorinkomst'	98 409	108 946	117 322	10,7	7,7
	Egentliga löner	81821	90 812	98 862	11,0	8,9
	Enskilda företagares inkomster	•   6 473	7 135	6 896	10,2	—3,3
	Kapitalinkomster (netto)'	2 944	3 232	3 365	9,8	4,1
	Ofördelad restpost	7 171	7 767	8 199	8,3	5,6
2.	Inkomstöverföringar till hus-
	håll	18 064	20 195	23 245	11,8	15,1
	Egentliga inkomstöverföringar'	'   5 831	6 236	7 316	6,9	17,3
	därav: Barnbidrag	1 587	1 593	2 143	0,4	34,5
	Socialförsäkringsutfall	12 233	13 959	15 929	14,1	14,1
	därav: Folkpensioner	6 957	7 894	8 993	13,5	13,9
	ATP	832	1 167	1656	40,3	41,9
3.	Direkta skatter, avgifter m. m.	34 396	40 183	43 104	16,8	7,3
4.	HushåUens nettoinbetalningar
	till det offentliga (3—2)	16 332	19 988	19 859	22,4	—0,6
5.	Skadeförsäkringsutfall	639	805	826	26,0	2,6
6.	Skadeförsäkringspremier	690	848	928	22,9	9,4
7.	Disponibla inkomster (1—4+
	5-6)	82 026	88 915	97 361	8,4	9,5
8.	Privat konsumtion	77 940	84 504	92 568	8,4	9,5
9.	Sparande»	4 086	4411	4 793	8,0	8,7
10.	Sparkvot (9:7)	5,0	5,0	4,9	0	-0,1

' Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, tillräknade pensionsavgifter för statliga och kommunala myndigheter samt för kommunala affärsverk är ej medtagna som löneförmåner i denna post. Summan av dessa avgifter uppgick 1969 till 10 089 milj. kr., 1970 till 11 027 milj. kr. och beräknas uppgå till 12 504 milj. kr. 1971.

 Inkl. direkt utbetalda pensioner från statliga affärsverk samt inom Industri och handel.

' Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring).

* Inkl. transfereringar från utlandet och utbetalda pensioner från stat och kommun.

' Inkl. kommunala bostadstillägg.

«Inkl. privat försäkringssparande. Della uppgick 1969 till 2408 milj. kr., 1970 till 2 915 milj. kr. och beräknas uppgå till 3 134 milj. kr. 1971.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Prop. 1971:115 94

Tabell VI: 2. Hushållens direkta skatter och avgifter 1967—1971

Milj. kr., löpande priser

	Prel. A-skatt	1967	1968	1969	1970	1971
1.		21929	24 537	27 531	32 195	33 993
2.	Prel. B-skatt	3 084	3 119	3 352	3 562	3 780
3.	Fyllnadsskatt	664	743	894	1213	1 350
4.	Kvarskatt	1 819	1 704	1 736	1 910	2 060
5.	Överskjutande skatt	1 719	2 156	2 309	2 589	2 650
6.	Netto (3-1-4—5)	764	291	321	534	760
7.	Övriga skatter och
	avgifter	2 376	2 788	3 192	3 892	4 572
8.	Summa direkta skatter och avgifter
	(l-f2-l-6-h7)	28 153	30 735	34 396	40183	43 104

Källor: Statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet.

skaller beräknas öka kraftigt 1970—1971 främst beroende på höjningar av statliga och kommunala avgifter.

Disponibla inkomster

Av tabell 1 framgår all hushållens disponibla inkomster beräknas öka med 9,5 o/o 1970—1971 mol 8,4 o/o 1969—1970. Den förutsedda högre utvecklingstakten 1970—1971 kan tiUskrivas höjningen av barnbidragen och sänkningen av den statiiga skatten. Överslagsmässiga kalkyler ger vid handen all om effekterna av dessa båda åtgärder fråndra-gits, skulle ökningen av de disponibla inkomsterna 1970—1971 ha stannat vid 6,3 o/o. Denna något lägre ökningstakt jämfört med 1969— 1970 förklaras huvudsakligen av den antagna lägre utvecklingen för faklorinkomslen samt av den större höjningen av den kommunala utdebiteringen meUan 1970 och 1971 än meUan 1969 och 1970.

Hushållens reala disponibla inkomster ökade 1969—1970 med 2,7 o/o. Med hjälp av den prisprognos, som kommer att redovisas i del följande prisavsnillet, erhålls en real ökning 1970—1971 på 1,8 o/o.

2. Konsumentpriserna

Prisutvecklingen 1970

Från december 1969 liU december 1970 steg konsumentpriserna enligl långtidsindex med 7,0 o/o. Uppgången enligl korllidsindex för december 1970 var 7,2 o/o, räknai från långtidsindex för december 1969. Den förhållandevis obetydliga justering som skedde i långtidsindex gick således i sänkande riktning, vUkel är ovanligt. Justeringen kan i första hand hänföras till posten bränsle och lyse. Sålunda har eldningsolja, som hafl en kraftig prisuppgång, givils en lägre vikt i långtidsindex med

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 95

Genomsnittliga prisförändringar december 1969—december 1970

Procent

Bränsle och drivmedel 18,5

Alkohol och tobak 12,0

Diverse varor 7,6

Inventarier och husgeråd 6,4

Tjänster 6,3

Livsmedel 6,2

Bostad 4,7

Kläder och skor 3,9

motsvarande ökning för elström, vars prisutveckling varit betydligt svagare.

MeUan genomsnillslägena för kalenderåren 1969 och 1970 kan prisnivåns uppgång beräknas till 6,3 o/o.i Prishöjningens fördelning mellan olika delar av konsumtionen under loppet av 1970 belyses av ovanslående sammanställning.

Poslen bränsle och drivmedel har stigit mest vilket beror på den kraftiga prisstegringen på eldningsolja (26,6 o/o) under 1970. Denna uppgång har i huvudsak varit inlernalionellt beslämd. Den under året höjda drivmedelsskallen har också inverkat. Prisuppgången på alkohol och tobak beror främst på skallehöjningarna i februari och november 1970. Likaså har en uppgång skell för grupperna diverse varor saml inventarier och husgeråd, där vissa varaktiga konsumtionsvaror ingår för vilka mervärdeskatten höjdes i november. Prisstegringen har jämfört med 1969 varit högre för samtliga grupper utom bostäder, vars kraftiga uppgång under 1969 förklaras av de två diskontohöjningama under delta år.

I labeU 3 har indexhöjningarna under 1970 och 1971 saml under 60-talels första och andra hälft uppdelats på komponenter. Dessa visar bidraget tUl den totala prisuppgången av ändringar i den indirekta beskattningen, jordbrukspriserna, bosladsposlen och de inlernalionella priserna. Vidare framgår inverkan från den offentliga taxesältningen (post, tele, resor med kollekliva transportmedel) och en trendawikelse i priserna på vissa färskvaror (inhemska grönsaker, bär, äpplen saml färsk fisk). Den restfaktor som kvarstår kan hänföras till från inlernalionell konkurrens skyddade näringsgrenar exklusive de i tabellen redan beaktade sektorerna bostadsförvaltning, offentliga nytligheler och jordbruk. Av tabellen framgår att totala prisuppgången 1970 legal avsevärt högre än genomsnittet för 60-lalel. Del kan noteras att såväl de internationeUa prisernas direkta inverkan som de indirekta skatternas bidrag, men även kostnadsgenomslagel i den från inlernalionell konkurrens skyddade sek-

' Därvid har korrigerats för det betydande periodiseringsfel i månadsindextalen för 1969, varom den kraftiga uppjusteringen av delposten egna hem i långtidsindex för december 1969 bär vittne. Okorrigerat skulle konsumentprisindex visa en uppgång på 7,0 % mellan genomsnittslägena för 1969 och 1970.

Prop. 1971:115 96

Tabell VI: 3. Konsumentprisförändringar 1960—1971 uppdelade pä komponenter

(dec.—dec.)

	1960-	-1965	1965-	-1970	1970	1971
	To-	Per	To-	Per		prog-
	talt	år	lalt	år		nos
Konsumentprisniväns procentuella
uppgång totalt	22,3	4,1	23,5	4,3	7,0	6,8
därav hänförs lill:
ändring av indirekta skatter	5,5	1,0	4,2	0,8	1,5	3,2
ändring av internationellt bestämda
priser	1,9	0,3	2,7	0,5	2,1	1,0
ändring av jordbrukspriser	2,4	0,4	1,0	0,2	0,1	0,5
ändring av bosladsprlssättning	2.5	0,5	5,0	0,9	0,8	0,5
ändring av diverse taxor	1,0	0,2	1,6	0,3	0,2	0,3
trendavvikelse i priserna på vissa
färskvaror	0,3	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
restfaktor	8,7	1,6	9,0	1,6	2,3	1,3

torn, dvs. restfaktorns bidrag har varit markant högre än genomsnittet för 60-lalet. Ändringen av jordbrukspriser, bostadsprissällning och diverse taxor har däremot legat i linje med den genomsnittliga utvecklingen under 60-lalel.

Vid en jämförelse mellan prognos och utfall för 1970 kan skillnaden först och främst hänföras lill en underskattning av styrkan i den internationella prisuppgången och därmed dess genomslag i den inhemska prisnivån (2,1 o/o mot prognoserade 0,9). Vidare har restfaktorns värde blivit högre än beräknat (2,3 o/o mot prognoserade 1,8) och högre än vad som erfarenhetsmässigt kan anses normall med hänsyn till löne-koslnadsslegringens storlek. Tillsammans med skillnaden i ulfall och prognos för de indirekta skatterna förklarar de nu nämnda faktorerna praktiskt tagel hela avvikelsen för totalindex.

En jämförelse mellan de båda femårsperioderna under 60-lalet visar i huvudsak överensstämmande utveckling för delkomponenterna. Skillnaden överstiger inle i något fall 0,2 procentenheter utom för bosladsposlen, vars relativa andel tilltagit under 60-talels senare hälft.

Prisutsikler för 1971

Från december 1970 lill mars 1971 har konsumentprisindex stigit med 3,5 o/o. Prisuppgången förklaras huvudsakligen med den höjning av mervärdeskallen som skedde 1 januari 1971.

Från oktober 1970 till mars 1971, dvs. den lid under vilken det aUmänna prissloppet hittills varit i krafl, har konsumentprisindex stigit med 4,8 o/o. Denna uppgång förklaras till drygt 4 procentenheter av höjda indirekta skaller, under del all återstoden huvudsakligen hänför

' Se reviderad nationalbudget för 1970.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 97

sig till den omräkning av bosladsposlen som årligen företas per december. I övrigl har prisrörelserna varit obetydliga.

Från mars 1970 till mars 1971 har konsumentprisindex stigit med 7,8 o/o.

Vid bedömning av prisulsiklerna för 1971 — eller närmare bestämt för hela perioden december 1970—december 1971 — har liksom tidigare följande faktorer beaktats:

1. Lönekoslnadsslegringarnas sannolika genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade näringsområdena (restfaktor och diverse taxor i tabellen).

2. Speciella prisförändringar som sker i anslulning lill särskilda regler och beslut (avser främst bosläder och jordbruksprodukter).

3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.

4. TillfäUighetsbetonade prisförändringar (poslen trendawikelse för vissa färskvaror i tabellen).

5. Beslutade ändringar i den indirekta beskattningen.

(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna kan arbetsgivarnas kostnader per timme i genomsnitt för samtliga anställda inom de prissalla sektorerna antas sliga i en takt som snarast är något högre än föregående år. Med den uppläggning prispoUtiken fåll, innebärande fortsatt prisreglering under större delen av året, synes emellerlid etl lägre pris-slegringsalternaliv än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten för 1971 bli motiverat. Återverkan på totalindex har sålunda upplagils till 1,6 0/0, varav 0,3 0/0 hänförs till ändring i diverse taxor. Den speciella förulsällning, som gäller för denna beräkning, skulle då vara alt sedvanliga konsekvensprisstegringar till en del kommer alt försenas genom den nu förlängda prisregleringen så atl de inle hinner inträffa före utgången av 1971.

(2) Bosladspriserna beräknas stiga i lägre takt än under 1970. Inverkan på totalindex kalkyleras till 0,5 0/0. Beräkningen utgår från oförändrad räntenivå (räknat från utgången av mars 1970). En ytterligare ränteförändring får genom nya och högre vägningstal för egnahems-poslen kraftigare inverkan än tidigare — numera ca 0,5 0/0 på totalindex för varje procentenhets ränteförändring.

Jordbruksprisernas inverkan på totalindex har tentativt satts till 0,5 0/0.

(3) De faktiska importpriserna och därmed de internationellt bestämda priserna på importkonkurrerande varor antas under 1971 fortsätta all stiga men i lägre takt än under 1970. Den internationella prisutvecklingens direkta inverkan på konsumentprisnivån skallas sålunda till 1,0 0/0 för 1971 mot 2,1 0/0 för 1970.

(4) TillfäUighetsbetonade prisförändringar på vissa färskvaror (grönsaker, färsk fisk) är svåra atl förutse. Någon effekt av sådana prisrörelser på konsumenlprisnivån har inle räknats med för 1971.

' 1 prognosen beaktas således inte effekten av diskontosänkningen 22 april 1971. 4    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 1.

Prop. 1971:115 98

(5) Mervärdeskallen har höjts 1 januari 1971 från 10 lill 15 o/o på flertalet av de varor och tjänster för vilka denna högre skalleprocenl inte redan blivit uttagen under 1970. Den beräknade effekten härav på totalindex uppskattas tUl 3,2 o/o.

Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan erhåUs som resultat alt konsumentpriserna väntas stiga med 6,8 o/o under loppet av 1971. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1970 och 1971 kan den troliga förändringen anges tUl 7,4 o/o.

De gjorda beräkningarna utgår från de nya och mer realistiska vikttal för bostadsposten, vilka numera tillämpas i konsumentprisindex. Eftersom mervärdeskatt inte uttas på bostadskonsumlion, skuHe skattehöjningens effekt på totala uppgången av konsumentprisnivån bli några tiondels procent högre om man utgår från de lägre vikttal för bostads-posten som alltjämt används inom nationalräkenskaperna. Prisuppgången i denna bemärkelse uppskattas sålunda tiU 7,1 o/o under loppet av 1971 och liU 7,6 o/, meUan genomsnillslägena för kalenderåren 1970 och 1971. För implicitprisindex, vars prisförändringstal dessutom brukar påverkas av förskjutningar i konsumtionens sammansättning,. har den årliga uppgången tämUgen systematiskt varit något mindre än för konsumentprisindex. Mellan genomsnillslägena för 1970 och 1971 har en förändring på 7,5 o/o i implicitprisindex ansetts rimlig.

3. Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen ökade mellan 1968 och 1969 med 4,6 o/o i volym och 7,2 o/o i värde. Hushållens reala disponibla inkomster ökade enligl nu reviderade beräkningar under samma period med 3,9 o/o. Del Innebär alt hushållens reala sparande fortsatte all sjunka även mellan 1968 och 1969. Hushållens sparkvot, uttryckt som andel sparande av de disponibla inkomsterna, har därmed sjunkit oavbrutet sedan 1964. Mellan 1968 och 1969 sjönk den beräknade sparkvoten från 5,6 o/o till 5,0 o/o. Denna nedgång skulle delvis kunna tänkas bero på atl en större del av inkomstökningarna än tidigare gått till grapper med lägre inkomster än genomsnillet, dvs. till hushåll med ett relativt sett lågt sparande. En del faktorer lyder på alt det faktiskt förhåller sig på det sättet. Avtalsrörelsen 1969 präglades av en markant låglönesatsning. Effekterna på den faktiska inkomstutveckUngen av deima satsning kan i någon mån ha motverkats av löneglidningen, men ökningen av skatteinbetalningarna mellan 1968 och 1969 sett i relation tUl totala lönesummeökningen tyder på alt inkomstökningarna i förhållandevis stor utsträckning gått till grupper med låg marginalskatt. Dessutom kan naturligtvis en sned inkomstökning tvinga fram ell ändrat sparbeleende hos grapper som inle fått någon real inkomstökning eller kanske rent av fått en minskning.

MeUan 1969 och 1970 ökade den privata konsumtionen, enligl preli-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

99

Tabell VI: 4. Konsumtionsutvecklingen 1968—1970

1959 års priser

	Varaktiga varor 1.1 Bilar 1.2 Övriga varaktiga varor	Milj. kr. 1968	Procentuell volymförändring		Procenti drag till konsumi lymökni 1968— 1969	jella bi-totala tionsvo-ngen
			1968— 1969	1969— 1970		1969— 1970
1.		7 568 2 089 5 479	10,7 8,2 11,7	1,7 -6,3 4,6	33,7 7,1 26,6	9,4 -9,4 18,8
2.	Icke varaktiga varor 2.1. Livsmedel 2.2. Övriga icke var aktiga varor	30 223 13 760 16 463	3,9 2,0 5,4	2,0 2,0 2,1	48,7 11,7 37,0	42,5 18,3 24,2
3.	Tjänster 3.1. Bostäder 3.2. Övriga tiänster	13 964 4 978 8 986	2,4 4,0 1,6	2,9 3,8 2,3	14,2 8,3 5.9	26,9 12,9 14,0
4.	Summa inhemsk konsumtion	51755	4,5	2,2	96,6	78,8
5.	Turistnettol	930	8,9	31,7	3,4	21,2
6.	Hushållens totala konsumtion	52 685	4,6	2,7	100,0	100,0
7.	Hushållens disponibla inkomster	55 864	3,9	2,7

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

minära beräkningar, med 2,7 o/o i volym och 8,4 o/o i värde. Den säsongrensade kvartalsvisa konsumtionen avtog successivt från fjärde kvartalet 1969 fram t. o. m. tredje kvartalet 1970, räknat i reala termer. Därefter skedde ett omslag i utvecklingen säsongrensat sett. Fjärde kvartalet kom därmed atl ligga 3,3 o/o högre än motsvarande kvartal 1969. Hushållens reala disponibla inkomster ökade 1969—1970, som framgått ovan, med 2,7 o/o. Sparkvotens utveckling under året visar markerade nedgångar under det första och fjärde kvartalet, dvs. under de kvartal som mervärdeskallen höjdes. För helåret 1970 låg sparkvoten på 5,0 o/o. Del preliminära utfallet av konsumtionen 1970 lyder på atl omfattningen av de tidigarelagda inköpen under fjärde kvartalet 1970 snarare låg något under än över den halva procentenhet räknai på helårels konsumtion som antogs i den preliminära nationalbudgeten. Det förefaller som om köprushen beträffande exempelvis konfektion, skor och sportarliklar i del närmasie helt uteblivit, vilket kanske i någon mån kan förklaras av del ovanligt mUda och snöfaltiga vädret i hela landet under fjärde kvartalet 1970. Inköpen av nya bUar sjönk 1969—1970 med 6,3 o/o (se labeU 4). An-

Prop.1971:115

100

Diagram VI: 1. Hushällens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1967—1971

Index: 1967=100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårsdala

120

100

120

100

Disponibel inkomst

Konsumtion

	Icke varaktiga varor
120	-
			—1	-'"'
100	------	"
	i

140

120

100

Personbila		r	1 t
N   /	/		V
\/

120 -

100

180

Övriga varaktiga varor

120

140

100

100

J.

J

J_

J_

L

±

1967       1968      1969       1970      1971           1967       1968       1969      1970       1971

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

talet nyregistrerade bilar har inle, frånsett 1967 — högertrafikomlägg-ningens år — varit lägre sedan 1962. Konsumtionen av övriga varaktiga varor ökade med 4,6 o/o varav knappt hälften härrör från ökningen mellan fjärde kvartalen 1969 och 1970. Livsmedelskonsumlionen ökade enligt mycket preliminära beräkningar med 2,0 o/o 1969—1970. De övriga icke varaktiga varorna ökade mellan 1969 och 1970 med 2,1 o/o, vilket är knappt två procentenheter lägre än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Den förutsedda ökningen fjärde kvartalet uteblev för dessa varor helt. Försäljningen fjärde kvartalet 1970 var obetydligt större än under samma kvartal 1969. Konsumtionen av tjänster har sedan föregående beräkningstiUfälle reviderats ned för 1969 och upp för 1970. Tjänsterna ökade därmed med 2,9 o/o 1969—1970. Turistnettol ökade 1969—1970 med 31,7 o/o beroende på en kraftig uppgång i de svenska turistutgifterna utomlands framför allt under våren 1970. Ökningen utgjorde en femtedel av den totala konsumlionsökningen. Den-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 101

na exceptionella ökning kan dock lill en del avse här oegenlligt registrerade finansieUa överföringar snarare än ökad turism.

Konsumlionsprognosen för 1970—1971 är avhängig elt flertal svårbedömbara faktorer vilkas kvantitativa effekter är myckel vanskliga att uppskatta. En tUlbakablick på 1966 kan användas som utgångspunkt för prognosen 1971. Våren 1966 befann vi oss i ungefär samma konjunkturfas som nu och avtalsförhandlingarna föreföll då, liksom nu, all bli mycket utdragna. Ökningen av de reala disponibla inkomsterna var 1965—1966 något större än den nu beräknade för 1970—1971, dvs. drygt 2 o/o. Ökningen i den privata konsumtionen 1965—1966 uppgick lUl 2,3 o/o. Del nuvarande förhandlingslägel för de avtalsslulande parterna på arbetsmarknaden liksom de allmänna konjunklurutsiklerna kan emellertid bedömas som något osäkrare nu än 1966. Del stora avståndet mellan de avlalsbud som hillills leverals från ömse sidor gör det sannolikt all hushållen känner stor osäkerhet om de framlida inkomstökningarna, vilket kan bidra lill en ökad återhållsamhet med konsumtionsutgifterna till dess förhandlingslägel ljusnat något.

Ell par faktorer som tillkommer vid den historiska jämförelsen och som saknade motsvarigheter 1966 är effekterna av prisstoppet och skalleomläggningen från årsskiftet 1970/1971. Förlängningen av prisstoppet efler den 1 april 1971 medför som framgått ovan, atl prisstegringslakten kan förväntas bli något långsammare, vilket inkluderats i prognosen av den reala disponibelinkomstulvecklingen. Skaltereformen vid årsskiftet kommer sannolikt genom omfördelningseffekterna all bidra till alt pressa upp konsumlionskvoten 1971. De grupper som får en skallesänkning kan länkas använda en relativt stor del av denna för konsumtion och de som drabbas av en skallehöjning låter denna sannolikt i första hand gå ul över sparandet, eftersom en anpassning av konsumtionen nedåt till inkomsten kan förmodas gå trögt.

Höjningen av mervärdeskallen vid årsskiftet stimulerade lill en viss forcering av inköpen under slutet av 1970. En viss rekyleffekl lorde därför ha inträffat under första delen av 1971.

En fortsatt stram kredilmarknad för hushållens del, tUlsammans med återverkan av mervärdeskattens höjning och pessimismen beträffande de närmasie framtidsutsikterna, lorde ha en dämpande effekt på konsumtionen 1971. Omläggningen av den direkta skatten lorde däremot i likhet med låglönesatsningen ha en viss konsumtionsslimulerande effekt. Uppgången i den privata konsumtionen 1970—1971 beräknas därför stanna vid 2,0 o/o, vUkel implicerar en i del närmasie oförändrad sparkvot. Utvecklingen mellan halvåren 1971 kommer naturligtvis lill stor del all beslämmas av hur avtalsförhandlingarna utvecklas. Med utgångspunkt från lägel i månadsskiftet mars— april förefaller del emellerlid rimligt atl räkna med all konsumtionen första halvåret 1971 endast obetydligt kommer atl överskrida den för första halvåret 1970.

4t    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 1.

Prop. 1971:115 102

vn. Investeringarna

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

De totala bostadsinvesteringama minskade med 2,5 o/o 1969—1970 enligt ännu preliminära beräkningar. Investeringarna i flerfamUjshus minskade med 6 o/o medan investeringarna i småhus ökade med knappt 4 o/o. Ombyggnadsverksamhelen som endasl utgör en mindre del av de totala bostadsinvesteringama beräknas ha minskal med drygt 6 o/o.

Beräkningarna över bostadsinvesteringama bygger på uppgifter om anlal påbörjade lägenheter, dessas byggnadstider och genomsnittliga lägenhelsyta. De nu redovisade bostadsinvesteringama skUjer sig från vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten för 1971. För flerfamiljshusens del kan den något större investeringsvolymen enligl de nu gjorde beräkningarna helt förklaras av förändringar i byggnadstiderna. Enligl föreliggande statistik har byggnadstiderna för lägenheter påbörjade under andra halvåret 1969 förkortals något jämfört med vad som antogs i december 1970. Dessutom har den mUda vintern 1970/1971 föranlett en nedrevidering av antagna byggnadslider för lägenheter påbörjade under senare hälften av 1970. De större investeringarna i småhus kan bl. a. förklaras av alt antalet påbörjade småhus under fjärde kvartalet 1970 väsentligt översteg de i decemberberäkningen prognoserade. Vidare har även byggnadstiderna för småhus påbörjade under andra halvåret 1970 nedreviderats något jämfört med den tidigare beräkningen. Då småhusens byggnadslider är förhåUandevis korta kom dessa korrigeringar alt i väsentlig mån påverka investeringarna under 1970.

Anm. Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper har numera anpassats till FN:s Revised Syslem of National Accounts. Detta innebär för invesle-ringsseklorns del bl. a. atl underhäll och reparationer I fortsättningen ej redovisas som kapitalinvesteringar utan som förbrukning för insats. Som information lämnas dock nedan det totala byggnadsunderhållets årsvisa utveckling som procentuell förändring i 1959 års priser för perioden 1967—1971. Vidare kan noteras att varaktiga varor för egentligt försvar numera räknas som offentlig konsumtion. Härav följer alt de militära investeringarna utom militära flygfällsarbelen och vissa kasernbyggnadsarbeten försvunnit ur investeringsberäkningarna. De sistnämnda kommer i fortsättningen att Inräknas bland statliga myndigheters byggnadsinvesteringar. Anpassningen till SNA innebär dessutom all en del av förändringen i krealurskapitalet har lagts llll bruttoinvesteringarna. 1 dess helhet ingick denna post tidigare bland lager-förändringarna.

Byggnadsunderhållets utveckling

1967—1968        1968—1969        1969—1970        1970—1971

2,0 4,5 0,5 2,5

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 103

Bostadsbyggnadsplanen för 1970 omfattade 95 000 lägenheter samt en projektreserv på 10 000 lägenheter. Den statligt belånade delen, som fördelats i kvadratmeter våningsyla, motsvarade 88 000 lägenheter med 1967 års genomsnittiiga våningsyta. Den genomsnittliga våningsytan 1970 understeg emeUertid väsentiigt motsvarande yla 1967 varför den statligt belånade delen kom all utgöra 93 000 lägenheter. För det privatfinansierade bostadsbyggandet har IgångsättningstiUstånd meddelats för 8 500 lägenheter. Totalt skulle således 101 500 lägenheter ha påbörjats under 1970.

Enligl statistiska centralbyråns igångsällningsslatistik påbörjades emellertid 100 400 lägenheter under 1970. Den faktiska igångsättningen understeg således den på basis av bostadsbyggnadsplanen beräknade med 1 100 lägenheter. I igångsätlningsslatisliken ingår dock ca 1 000 lägenheter som finansierats via ramarna för förbätlringslån. Dessa lägenheter inryms ej i bostadsbyggnadsplanen varför den egentliga skUlnaden uppgår till 2 100 lägenheter. Denna skillnad kan lill stor del förklaras av all antalet lägenheter i flerfamiljshus som erhållit preliminära beslut om statliga lån men ej påbörjats ökade från 400 lägenheter vid 1970 års början till 2 200 vid årets slut. Det föreligger ej några motsvarande uppgifter för påbörjade lägenheter i småhus men även här lorde man kunna räkna med förändringar i antalet lånebeviljade men ej igångsatta lägenheter. Dessutom kan nämnas all del regelmässigt i viss utsträckning igångsätts byggen trots alt beslut om lån ännu ej lämnats. Det uppstår således av flera skäl normalt en differens mellan etl års bosladsbyggnadsprogram och igångsättningen enligl statistiken.

För 1971 har riksdagen preliminärt beslutat om en bostadsbyggnadsplan omfattande 95 000 lägenheter, varav 87 000 skall finansieras via de statliga låneramarna. Härtill kommer en projektreserv om 10 000 lägenheter. I invesleringsberäkningarna har anlagils all en mindre del av projektreserven kommer all påbörjas under året. Dessa lägenheter har i likhet med motsvarande lägenheter som påbörjades under 1970 antagils bli privatfinansierade. Fördelningen av den statligt belånade delen i anlal kvadratmeter våningsyta skall baseras på den genomsnittliga väningsytan för de lägenheter som erhöll preliminärt beslut om statliga lån under 1967 och 1968. Då den genomsnittliga våningsylan har minskat under senare år kommer antalet statsbelånade lägenheter som kan påbörjas under 1971 all översliga 87 000. Den genomsnittliga golvytan för lägenheter påbörjade i flerfamUjshus minskade successivt under 1968 och 1969. Enligl ännu preliminära beräkningar över 1970 års igångsättning tycks emellerlid den genomsnittliga golvytan under detta år ha varit endasl obetydligt mindre än under 1969. För 1971 års igångsättning har antagils oförändrade golvytor jämfört med 1970. Inklusive ca 1 000 lägenheter finansierade via ramarna för förbätlringslån har den totala igångsättningen under 1971 beräknats tUl 101 000

Prop. 1971:115

104

Tabell VII: 1.		Lägenheter i påbörjade, inflyttnin			gsfärdiga och pågående bostads-
byggen 1966-		-1971
		Totalt			Därav flerfamiljshus På-           Inflytt-
		På-	Inflytt-	Pågående			Pågåen-
		började	ningsfär-	vid perlo-	började	ningsfär-	de vid
			diga	dens slut		diga	periodens slut
1966		94 100	89 350	116 150	67 250	62 250	94 050
1967		99 800	100 200	115 750	71 550	71900	93 700
1968		107 400	106 250	116 900	77 150	77 600	93 250
1969		105 500	109 050	113 350	71250	77 350	87 150
1970		100 400	109 850	103 900	69 450	75 200	81400
1971		(101 000)	(106 300)	(98 600)	(69 500)	(74 600)	(76 300)
1969 1 kv.		20 050	24 650	112 250	15 650	17 050	91800
	2kv.	29 050	30 200	111 100	18 250	22 100	87 950
	3kv.	31 350	22 400	120 050	21 500	16 200	93 250
	4kv.	25 050	31800	113 300	15 850	22 000	87 100
1970 1 k v.		19 100	25 450	106 950	15 650	17 850	84 900
	2kv.	29 850	29 850	106 950	19 300	20 650	83 550
	3kv.	26 250	22 550	110 650	18 050	15 750	85 850
	4kv.	25 200	32 000	103 850	16 500	20 950	81 400
1971	1 kv. 2kv. 3 kV. 4kv.	(18 750) (33 450) (24 600) (24 200)			(15 300) (21 050) (17 150) (16 000)

Anm. Samtliga Inom parentes angivna uppgifter är prognoserade. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

lägenheter. Della innebär all antalet lånebeviljade men ej igångsatta lägenheter vid årsskiftet 1971/1972 anlagils vara detsamma som vid årsskiftet 1970/1971. Vid fördelningen av 1971 års igångsättning på påbörjandemänad har hänsyn lagils lill viss eftersläpning i beviljandet av igångsättningstillstånd till följd av konflikten på arbetsmarknaden i

Diagram VII: 1.  Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägenheter 1967—1971

	Flerfamiljshus
14	—'\
12		V	-_	1_ ,

_L

_L

I

_L

1967  1968  1969  1970  1971       1967  1968  1969  1970  1971

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 105

februari—mars 1971. Regeringsbeslutet i början av april 1971 all inom ramen för den ordinarie bosladsbyggnadsplanen medge igångsättning av 3 500 lägenheter har i invesleringsberäkningarna beaktats, så atl igångsättningen under första hälften av årel beräknas bli i motsvarande mån större än normalt med hänsyn till säsongmönslrel.

Enligt igångsällningsslatistiken utgjorde andelen påbörjade lägenheter i småhus 31 o/o av den totala igångsättningen 1970. Detla innebar atl andelen minskade något från 1969. För 1971 har i beräkningarna antagits atl andelen småhus blir oförändrad jämfört med 1970.

I diagram 1 återges de uppgifter och anlaganden om byggnadslider som invesleringsberäkningarna utgår från. FlerfamUjshusens medianbyggnadstider är kända för lägenheter påbörjade fram t. o. m. andra halvåret 1969. Från all ha legat på en i stort sett oförändrad nivå 1967 och 1968 sjönk byggnadstiderna för lägenheter påbörjade under första halvåret 1969. De lägenheter som påbörjades under senare hälften av 1969 tycks emellertid ha hafl något längre byggnadstider, vilket torde kunna förklaras av den förhållandevis stränga vintern 1969/1970. För lägenheter påbörjade under 1970 har i invesleringsberäkningarna räknats med en under årel successiv förkortning av byggnadstiderna. Denna neddragning har främst motiverats av den dämpade aktiviteten inom byggsektorn saml den mUda vintern 1970/1971. För 1971 har byggnadstiderna antagits forlsälla atl successivt sjunka, dock i en betydligt lägre takt än under 1970. De ovan prognoserade mycket korta byggnadstiderna för lägenheter påbörjade under senare hälften av 1970 saml under 1971 fömtsätter emellertid all byggnadstiderna under första halvåret 1970 inte har kommU ner i närheten av en gräns som av rent tekniska skäl är svår alt undersliga. Skulle della vara fallet är den här redovisade invesleringsprognosen för 1971 vid en igångsättning enligl tabell 1 något för hög.

Småhusens medianbyggnadstider är kända fram t. o. m. första kvartalet 1970. Att döma av tiUgänglig statistik påverkas dessa byggnadstider föga av läget på byggarbelsmarknaden ulan har under elt flertal år legal på i stort sett samma nivå. I invesleringsberäkningarna har för de småhus som påbörjades under andra halvåret 1970 räknats med något kortare byggnadslider jämfört med motsvarande period föregående år till följd av den mUda vintern 1970/1971. Byggnadstiderna för småhus påbörjade under 1971 har antagits bli oförändrade jämfört med 1969 års nivå.

Utifrån ovan redovisade fömtsättningar angående igångsättning, byggnadslider och genomsnittlig golvyta beräknas de totala bostadsinvesteringarna minska med 4,0 o/o 1970—1971. Investeringarna i såväl flerfamiljshus som småhus beräknas härvid minska med drygt 4 o/o. Ombyggnadsverksamhelen har antagils öka med 5 o/o.

Totala antalet inflyltningsfärdiga lägenheter uppgick 1970 lill 109 850,

Prop. 1971:115

106

Diagram VII: 2. Investeringar inom egentlig industri och i bostäder 1965—1971

Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårsdata

180 160 140

Bostäder- Totalt    ..,.,„,r----		160 140 120	Egentllq industri Totalt		__ _é	..—
\      /	/			X
rr			1	1

180 160

Småhus		y\	x	.-'	200 160 140
-.___	y

Maskiner

I

1965 1966  1967 1968 1969 1970 1971 1965  1966 1967 1968 1969 1970 1971

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

dvs. en ökning med 800 lägenheter jämfört med 1969. För 1971 beräknas antalet färdigställda lägenheter bli ungefär 3 500 färre än under 1970.

Egentlig industri

Den egentliga industrins investeringar 1970 och 1971 kan nu bedömas med utgångspunkt från den enkätundersökning som statistiska centralbyrån utförde i februari 1971. Enkätens uppgifter för 1970, som alltjämt endasl utgör preliminära uppskattningar av det faktiska utfallet, har med hänsyn lill tidigare års konstaterade systematiska avvikelser uppjuslerats något på maskinsidan medan byggnadsinvesteringarna däremot bibehåUils ojuslerade. Utifrån detla har beräknats all den egentliga industrins byggnadsinvesteringar minskade med 0,5 o/o medan maskininvesteringarna ökade med 8,5 o/o I volym 1969—1970, vilket totalt betyder en uppgång med 6 o/o i volym.

I syfte all belysa kreditreslriklionernas inverkan på förelagens investeringsverksamhet 1969 och 1970 har konjunkturinstitutet genomfört en enkätundersökning hos elt urval industriföretag. Enligt denna undersökning uppgick den direkt invesleringshämmande effekten till drygt 5 o/o av investeringsnivån för den totala industrin under 1970. Fördelas resultaten efter förelagens storlek framkommer emellertid intressanta skillnader. Kreditmarknadslägel anges sålunda ha varit mycket besvärande och resulterat i nedskärningar av investeringsaktiviteten för vissa

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 107

Tabell VII: 2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin 1970 och 1971 enligt investeringsenkät i februari 1971

Milj. kr.

	Byggnader och an-		Maskiner	m. m.
	läggningai Verk-	Plane-
			Verk-	Plane-
	ställda	rade	ställda	rade
	1970	1971	1970	1971
Gruv- och stenbrytningsindustri	100	124	143	180
Livsraedels-, dryckesvaru- och to-
baksinduslri	218	254	347	244
Beklädnadsindustri	48	31	109	101
Träindustri	156	128	248	217
Massa-, pappers- och pappersvaru-
industri	275	284	857	994
Kemisk industri, gummivaru-,
petroleum- och kolindustri	160	159	492	495
Jord- och stenförädlingsindustri	98	67	156	149
Järn-, stål- och metallverk	192	161	645	735
Verkstadsindustri och manufak-
turverk	737	845	1 183	1 587
Övrig förädlingsindustri	78	67	222	162
Summa egentlig industri	2 062	2 120	4 402	4 864
El-, gas- och vattenverk	1 859	2 070	250	352
Totalt	3 921	4 190	4 652	5 216

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar och bostäder. Källa: Statistiska centralbyrån.

mindre och medelstora industriföretag med mellan 10 till 25 o/o räknat på investeringsnivån under 1970. Denna utveckling bestyrks av de resultat som framkommit genom slatisliska centralbyråns investeringsenkät i febmari 1971. Sålunda tycks den invesleringsökning på 6 o/o för den lo-tala industrin som nu redovisas för 1969—1970 vara begränsad tUl förelag med fler än 500 anställda. För övriga slorleksgrupper sjönk investeringarna eller var oförändrade mellan 1969 och 1970.

Industrins planer för 1971 finns sammanställda i tabellerna 2—4. Företagens byggnadsplaner som ojusterade visar på 35 o/o i ökning för första halvåret 1971 har nedjusterats med femton procentenheter lill elt ulfall på 20 o/o. En sådan nedjustering ligger under genomsnittet för den i tabellerna 3 och 4 redovisade perioden. Delta motiveras med hänsyn till en lätt byggarbetsmarknad saml en förhållandevis mild vinter. Dessa faktorer lorde nämligen kunna bidra till elt betydligt högre planförverkligande än motsvarande första halvår 1969 och 1970. För andra halvåret 1971 anger företagens byggnadsplaner en nedgång med 21 o/o. På grund av del sedvanliga mönstret i enkäten som lyder på all företagen anger ofullständiga planer för andra halvåret har dessa planer uppjuslerats. Uppjusteringen ligger över genomsnittet, vUkel motiverats

Prop. 1971:115 108

Tabell VII: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1962—1971

Procentuell förändring i fasta priser

1962-	1963-	1964-	1965-	1966-	1967-	1968-	1969-	1970-
1963	1964	1965	1966	1967	1968	1969	1970	1971
Byggnader och
anläggningar
Planerat i februari
samma år'        —10	—16	3	12	—17	—2	8	14	0
Faktiskt inträffad
förändring              2	-12	7	18	— 3	—16	8	—1	(9)
Differens                  12	4	4	6	14	—14	0	—15	(9)
Maskiner m. m.
Planerat i februari
samma år'        —13	—15	4	9	—11	— 2	23	15	6
Faktiskt inträffad
förändring         — 1	— 6	11	9	— 2	1	4	10	(8)
Differens                   12	9	7	0	9	3	-19	—5	(2)

' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 1970—1971 har använts det preliminära utfallet för 1970.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

av en troligtvis fortsatt lätt byggarbelsmarknad samt en anlagen successiv förbättring av finansieringsförhållandena. Jämfört med förelagens helårsplaner som visar på oförändrade byggnadsinvesteringar har en uppjustering skett med nio procentenheter — således tUl en ökning med 9 o/o i volym 1970—1971.

Den egentliga industrins investeringsplaner för maskiner m. m. avseende första halvåret 1971 anger en ökning med 14 o/o i förhållande till första halvåret 1970. Här har valls all nedjustera dessa planer något mindre än genomsnittligt lill ett utfall på 5 o/o. Planerna för andra halvåret, vilka anger en oförändrad investeringsnivå jämfört med motsvarande halvår 1970, har uppjuslerats tUl ell utfaU pä 10 o/o. De vidtagna justeringarna har skett med beaktande av den stimulans till ökade maskininvesteringar, som del införda invesleringsavdraget kan väntas medföra, och som till en del också troligen förklarar företagens upprevide-ringar av sina planer sedan novemberenkälen. Till della skall läggas all en förbättrad leveranskapacllet inom investeringsvaruindustrin med nuvarande konjunklumlsikler synes trolig. För 1971 har kalkylerats med en uppgång på 8 o/o i volym för industrins maskininvesteringar. Inkluderas dessutom industrins fordonsinvesteringar saml hantverkets maskininvesteringar förutses en ökning med 7,5 o/o mellan 1970 och 1971. För den egentliga industrins totalinvesteringar betyder detla en prognoserad ökning på 8 o/» 1970—1971.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

109

Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar, halvårsvis, 1962—1971

Procentuell förändring i fasta priser Första halvåren

1962- 1963- 1964- 1965- 1966- 1967- 1968- 1969- 1970-1963    1964    1965    1966    1967    1968    1969    1970    1971

-11

-23

Byggnader och anläggningar Planerat i februari

samma år' Faktiskt inträffad

förändring Differens

14—7

12   —13 -2—6

35

15 -20

17

1 -16

34

—7 -41

35

12       34

- 2      (20) -36  (—15)

Maskiner m. in. Planerat I februari

45

16       29

14

23

30

samma år' 3

Faktiskt inträffad

förändring	— 6	— 3	7	12	— 4	6	2	15	(5)
Diflerens	— 9	— 3	— 9	—17	—11	—17	—43	—15	(-9)
	Andra halvåren
	1962-	1963-	1964-	1965-	1966-	1967-	1968-	1969-	1970-
	1963	1964	1965	1966	1967	1968	1969	1970	1971
Byggnader och
anläggningar
Planerat i februari
samma år'	—28	—25	— 1	— 5	41	—29	3	2	—21
Faktiskt inträffad
förändring	— 5	—11	14	21	— 6	—20	23	0	(2)
Differens	23	14	15	26	35	9	20	—2	(23)
Maskiner m. m.
Planerat i februari									0
samma år'	—25	—25	— 5	— 4	—24	—20	6	5
Faktiskt inträfi"ad
förändrmg	3	— 7	14	6	— 1	— 2	6	8	(10)
Differens	28	18	19	10	23	18	0	3	(10)

' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 1970—1971 har använts det preliminära utfallet för 1970.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Beträffande investeringsutvecklingen för olika storleksgmpper lyder februarienkälen på atl invesleringsökningar endast planeras av de större företagen, dvs. företag med fler än 200 anställda. För övriga storleksgrupper förefaller däremot invesleringsminskningar vara all vänta mellan 1970 och 1971. Osäkerheten är emeUertid betydande vad avser de jusleringsmetoder som bör tillämpas på enkätmaterialet för skUda stor-

Prop. 1971:115

110

leksgrupper. I avvaktan på all definitivt material för en längre lidsperiod presenteras av statistiska centralbyrån lorde del inle vara lämpligl alt göra några närmare preciseringar av den troliga utvecklingen inom olika slorleksgrupper. Enkätens uppgifter antyder emellertid alt den mycket oenhetliga utvecklingen av investeringsverksamheten inom skilda storleksgmpper under 1970 även kan väntas kvarstå under 1971. Sannolikt lorde della bl. a. vara elt uttryck för atl den successiva lättnaden på kreditmaiknaden som inträtt sedan början av året ännu inle, särskilt vad gäller de mindre förelagen, reflekteras i investeringsplanerna.

Investeringsutvecklingen inom vissa industribranscher redovisas i diagram 3. Branschernas uppgifter för 1970 och 1971 har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som industrins investeringar totalt. Investeringama inom järn- och stålverk ökade måttligt 1969 men tycks enligl

Diagram VII: 3. Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat pä branscher 1964—1971

Index: 1960=100. 1959 års priser. Log. skala

160 140-

120

h
Tot£ /	It	[	,'
'i

140	Massa- och pappersindustri
130	/
120	Zs
110	/		W
100 90 80 70	/
		/
	1
	1

1964 1965196619671968196919701971

19641965196619671968196919701971

Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala industrin. Investeringar i bilar är inkluderade liksom hantverkets investeringar.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 111

nu gällande enkät ha ökat mycket kraftigt 1970. Även 1971 förefaller starkt expanderande investeringar vara alt vänta. Verkstadsindustrin uppvisar ell med järn- och stålverken jämförligt mönster. Tillväxten tycks dock vara något högre för verkstadsindustrin; enkäten pekar på alt verkstadsindustrins investeringsnivå 1971 kan väntas ligga ca 80 o/o högre än den gjorde 1968. Även för massa- och pappersindustrin anger enkäten betydande investeringsökningar 1970 och 1971 — betydligt över dem som redovisas för industtin som helhet. För industrin i övrigl minskade investeringarna 1970, vUkel även tycks bli faUel 1971.

Handel m. m.

Investeringarna inom gruppen handel m. m., som till 4/5 beslår av investeringar i fristående lokaler' och tUl resterande del av butikslokaler i bostadshus, ökade enligl föreliggande beräkningar med 2,5 o/o i volym 1969—1970. Beräkningarna över investeringarna i frislående lokaler bygger dels på en av statistiska centralbyrån i februari 1971 insamlad enkät avseende faktiska och planerade investeringar under 1970 och 1971 inom handels-, bank- och försäkringsföretag och dels på en konstruktion baserad på uppgifter angående totala kostnader för påbörjade byggnadsprojekt. Enligt dessa beräkningar ökade investeringama i fristående lokaler med 3,5 o/o 1969—1970, trots atl den 25-procenliga invesleringsavglften på oprioriterat byggande återinfördes i maj 1970. Della kan främst förklaras av den höga igångsättningen under andra halvåret 1969 saml under de fyra första månadema 1970. Investeringarna i butikslokaler i bostadshus, som beräkningstekniskt följer investeringsutvecklingen i flerfamiljshus, minskade med 6 o/o 1969—1970.

Enligt föreliggande information angående påbörjade byggnadsprojekt minskade den totala igångsättningen med ca 23 o/o i volym 1969—1970. Den nu ikraftvarande investeringsavgiften upphör den 1 augusti 1971. Den dämpade aktiviteten inom byggsektorn föranledde emellertid regeringen all redan i mars 1971 bevilja dispens från investerlngsavgiflen för byggen för ca en miljard kronor. Ungefär 700 milj. kr. avser investeringar inom gruppen handel m. m. I invesleringsberäkningarna har räknats med all merparten av dessa byggen kommer att påbörjas före den 1 augusti 1971. Totalt har igångsättningen 1971 beräknats öka med närmare 75 o/o jämfört med 1970 års nivå. En stor del av igångsättningen under andra och Iredje kvartalet avser emellerlid ett flertal stora byggnadsprojekt, vilkas byggnadslider väsentligen överstiger den genomsnittiiga byggnadstiden för påbörjade byggen inom gruppen handel m. m. Delta innebär att dessa stora byggen endast obetydligt påverkar 1971 års investeringsvolym. Främst lill följd av den låga igångsätl-

1 Med investeringar i fristående lokaler avses investeringar i varuhandel, bank-och försäkringsverksamhet, teatrar, biografer, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

Prop. 1971:115 112

ningen under andra halvåret 1970 har investeringarna i frislående lokaler beräknats minska med 5 o/o i volym 1970—1971. Vad avser investeringar inom varuhandels-, bank- och försäkringsföretag anger den ovan nämnda handelsenkälen en kraftigare volymminskning än den som nu har beräknats för de totala investeringarna i frislående lokaler. Delta är emellertid helt förklarligt då uppgifterna i enkäten ej påverkals av de i mars meddelade dispenserna från invesleringsavglften. Inklusive investeringar i butikslokaler i bostadshus har de totala byggnadsinvesteringarna beräknats minska med 5 o/o i volym 1970—1971.

Beräkningarna över maskininvesleringarna inom gruppen handel m. m. har främst baserats på den ovan nämnda handelsenkälen. Enligt dessa beräkningar ökade maskininvesleringarna med 7,5 o/o 1969— 1970. Under 1971 har dessa däremot beräknats minska med 5 o/o i volym.

Handelns totala byggnads- och maskininvesteringar ökade enligl ovan redovisade beräkningar med 4,5 o/o i volym 1969—1970. För 1970 —1971 leder beräkningarna lill en minskning i investeringsvolymen med 5 o/o.

Handelsflottan

Enligl föreliggande beräkningar uppgick handelsflottans totala investeringar lill 190 milj. kr. 1970 — en minskning med 41,5 o/o i volym jämfört med 1969 års nivå. Leveranserna från svenska varv minskade med 34 o/o medan importen av nybyggda och begagnade fartyg ökade med 25 o/o. Samtidigt ökade exporten av begagnade fartyg från svenska redare lill utiandet med 27 o/o.

Enligl den av statistiska centralbyrån i februari 1971 insamlade varvsenkälen beräknas de svenska varvens leveranser liU svenska redare öka med ungefär 60 o/o 1970—1971. Importen av nybyggda fartyg tycks, enligt en av konjunklurinstilulel insamlad redarenkät avseende redarnas beställningar i ullandel, bli av i stort sett samma storleksordning som under 1970. Exporten av begagnade fartyg 1971 är mycket svårbedömd. Kalkylerna pekar emeUertid på en kraftigt minskad utförsel 1971 som tUlsammans med de ökade investeringarna i nybyggda fartyg resulterar i en ökning av handelsflottans totala investeringar med 138 o/o i volym 1970—1971.

Statliga investeringar

De statiiga investeringarna beräknas ha ökat med knappt 4 o/o i volym mellan 1969 och 1970. Byggnadsinvesteringarna beräknas härvid ha ökat med ungefär 1 o/o och maskininvesteringama med knappt 9 o/o. Den svaga ökningen av byggnadsinvesteringarna sammanhänger med en måttlig ökning hos affärsverken och en svag minskning hos myndig-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 113

heterna. Även på maskinsidan minskade myndigheternas investeringar, medan affärsverkens ökade relativt kraftigt efler nedgången 1969.

Den myckel måltiiga ökningen av affärsverkens byggnadsinvesteringar mellan 1969 och 1970 sammanhänger med att televerkets byggnadsinvesteringar uppvisade en betydande nedgång efler att ha ökat kraftigt 1969. Statens järnvägars byggnadsinvesteringar fortsatte all minska under 1970. Denna lägre investeringsaktivitet motvägdes lill stor del av att vatlenfallsverkets byggnadsinvesteringar uppvisade en fortsatt expansion. Nedgången i myndigheternas byggnadsinvesteringar förklaras av elt reducerat statiigt vägbyggande 1970.

Affärsverkens maskininvesteringar, som hade minskal under 1969, expanderade åter under 1970 — framför allt hos televerket och i viss mån även hos statens järnvägar.

Till grund för bedömningen av de statliga investeringarnas utveckling från 1970 tiU 1971 Ugger bl. a. en i februari insamlad enkät från de statliga affärsverken. I jämförelse med den enkät som insamlades i november 1970 — och som låg lill grund för beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten — uppvisar februarienkälen betydligt lägre uppgifter för 1971. Tendensen att nedjustera investeringsplanerna för 1971 är genomgående för nästan samtliga affärsverk. I vissa fall, såsom för televerket och vattenfallsverket, synes del vara fråga om en tidigareläggning, dvs. investeringarna verkställdes i slutet av 1970 i stället för i början av 1971 som tidigare hade planerats.

Detta innebär all den bild över utvecklingen av de statliga investeringarna mellan 1970 och 1971 som redovisades i den preUminära nationalbudgeten för 1971 liU stora delar måste revideras.

Enligt de nu aktuella beräkningarna skulle affärsverkens byggnadsinvesteringar komma all öka med endast ca 0,5 o/o i volym 1970—1971. Bidragande härtill är framför allt att televerkels byggnadsinvesteringar förutses minska tillsammans med en mer måttlig fortsall nedgång hos statens järnvägar. Vattenfallsverkets byggnadsinvesteringar synes däremot fortsätta att öka — om än i lägre grad än under de närmast föregående åren. De statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar förutses bli ungefär oförändrade under 1971 jämfört med 1970. Beräkningarna bygger på fömtsällnLngen all beredskapsarbetena kommer all bli av samma omfallning som under 1970. Skulle omfattningen av beredskapsarbetena däremot bli exempelvis 10 o/o större än under 1970, skulle de statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar, i stället för oförändrad nivå 1970—1971, visa en ökning med ca 2 o/o.

De totala statiiga byggnadsinvesteringarna — inklusive de statliga aktiebolagen — beräknas öka med ungefär 0,5 o/o mellan 1970 och 1971.

De statliga maskininvesteringarna — inklusive de statiiga aktiebolagens starkt expanderande investeringar — väntas öka med ca 8 o/o i volym mellan 1970 och 1971.

Prop. 1971:115 114

Affärsverkens maskininvesteringar väntas, efler den kraftiga uppgången 1970, öka med endasl ca 1,5 o/o 1971. Den starkt avsaklande ökningstakten härrör främst från en minskning av statens järnvägars maskininvesteringar. Däremot synes televerkels maskininvesteringar forlsälla all öka — om än i lägre takt än 1970. De statliga myndigheternas maskininvesteringar väntas under 1971 åter öka efler nedgången 1970.

Sammantaget beräknas härmed de statliga investeringarna komma att öka med ca 3,5 o/o i volym mellan 1970 och 1971, vilket innebär ungefär samma ökningstakt som mellan 1969 och 1970.

Kommunala investeringar

Enligl nu gällande beräkningar ökade de kommunala investeringarna (exkl. bosläder) med ca 3,5 o/o i volym mellan 1968 och 1969 — en i jämförelse med tidigare år under 60-lalel förhållandevis låg ökningstakt.

Beräkningama lill den reviderade nationalbudgeten över de kommunala investeringarna föregående och innevarande år bygger vanligtvis på en i februari av statistiska centralbyrån insamlad enkät. Till följd av arbetskonflikten inom den kommunala förvaltningen föreligger denna gång ännu ingen motsvarande enkät för 1970 och 1971. Bedömningen av den kommunala invesleringsutvecklingen har i stället — liksom till den preliminära nationalbudgeten — fått ske utifrån den enkät som insamlades av statistiska centralbyrån under november 1970. Atl resultaten Ukväl avviker — åtminstone vad gäller 1971 — från vad som redovisades i den preliminära nationalbudgeten sammanhänger med all i december förelåg endasl resultat från elt urval kommuner. Sedan dess har uppgifter från i stort sett samtliga kommuner inkommit och resultaten härav blivit tillgängliga.

Utifrån den definitiva versionen av novemberenkälen 1970 beräknas de kommunala investeringarna ha ökat med ca 1 o/o mellan 1969 och 1970. Byggnadsinvesteringarna beräknas ha minskal med ca 0,5 o/o —-minskningen härrör från såväl primärkommuner som landsting. Maskininvesteringama beräknas däremot ha ökat med ungefär 12 o/o. Kommunernas egna uppgifter i novemberenkäten har härvid uppjuslerats med någon procentenhet vad gäller byggnadsinvesteringarna och nedjusterats med likaledes någon procentenhet vad gäller maskininvesleringarna. Des sa justeringar bygger på en under årens lopp konstaterad systematisk avvikelse mellan uppgifterna enligl novemberenkälen och del faktiska utfaUet.

Den dämpning av den kommunala investeringsexpansionen som synes ha inträtt redan under 1969 skulle därmed ytterligare ha accentuerats under 1970. Enligt nu gällande beräkningar över den totala byggnadsverksamheten under 1970 lorde del kommunala byggandet inle ha häm-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 115

Tabell VII: 5. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas byggnadsinvesteringar 1961—1971

Procentuell förändring i fasta priser

1961- 1962- 1963- 1964- 1965- 1966- 1967- 1968- 1969- 1970-1962    1963    1964    1965    1966    1967    1968    1969    1970    1971

16	14	9	6	12	13	6	7	7	—3
14	19	16	7	2	12	9	4	—2	(0)
—2	5	7	1	—10	—1	3	—3	-9	(3)

Planerat i november året innan' Faktiskt inträffad förändring Differens

' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och enkätärets utfall. För planförändringen 1970—1971 har använts det preliminära utfallet för 1970.

Anm. Uppgifterna inom parenfes är prognoserade.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

mals av brist på reala resurser. En viss betydelse för den svaga investeringsutvecklingen lorde den i maj 1970 återinförda invesleringsavglften på opriorilerat byggande ha hafl. Dämpningen synes dock främst bero på finansiella svårigheter. Redan mol slutet av 1969 lorde del ha stått klart för kommunerna atl den ytterst hårda kredilålslramningen i hög grad skulle komma alt beskära kommunernas finansiella utrymme. Enligl en av konjunklurinstilulel utförd enkätundersökning lill ett urval kommuner skulle ca 1/3 av kommunema ha skurit ned sin investeringsbudget för 1970 med hänsyn till kredilålslramningen. Investeringsplanerna för 1970 var alltså redan vid ingången av året nedbantade. Under loppet av 1970 synes kommunema ytterligare ha fåll revidera ned sina investeringsplaner på grund av bl. a. svårigheter all erhålla krediter.

Av tabell 5 framgår de borgerliga primärkommunernas planerade byggnadsinvesteringar för 1971 uttryckt som procentuell förändring från föregående år. Som synes av tabellen pekar kommunernas egna planer mol en minskning av investeringarna vUkel inle varit fallet under något år av 60-lalel. Planerna för 1971 är dock inle helt jämförbara med planerna för tidigare år då bildandel av det nya storlandstinget för Stockholms stad och län har medfört alt vissa investeringsulgifter, som förUl föll på Stockholms stad, fr. o. m. 1971 flyttats över på storlandstinget. Detla innebär även atl landstingens planer, som pekar mol en ökning av byggnadsinvesteringarna med ca 20 o/o 1970—1971, ger en något överdriven bUd av landslingens utbyggnadsplaner. Ökningstakten är dock fortfarande lägre än vad som rådde under större delen av 60-lalel. Bl. a. med hänsyn till ell konstaterat systematiskt mönster vad gäller avvikelsen mellan novemberenkälens uppgifter och del faktiska utfallet har primärkommunernas egna planer över byggnadsinvesteringarna uppjuslerats med 3 procentenheter, vilket innebär cn oförändrad investeringsvolym 1971 jämfört med 1970 (jämför tabell 5). Landstingens planer över byggnadsinvesteringarna uppvisar ell motsatt mönster, där investeringsplanerna systematiskt överskattar det faktiska utfallet. Planerna för

Prop. 1971:115

116

Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1967—1970 samt prognos för 1971

	19701	Procentuell  förändring  1			1959   års
	milj. kr..	priser
	löpande
	priser	1967—	1968—	1969—	1970—
		1968	1969	1970	1971
Byggnader och anläggningar
Permanenta bostäder	8 373	1,5	3,0	— 2,5	4,0
Privat jordbruk, skogsbruk och
fiske	305	2,5	—12,5	— 3,5	2,0
Egentlig Industri	2 086	-15,5	7,0	— 0,5	9,0
Handel m. m.'	1683	—17,5	15,0	2,5	—5,0
Statliga affärsverk	1 551	— 7,0	26,5	1,5	0,5
Statliga myndigheter inkl. mili-
tära»	1 365	3,5	-6,0	— 1,5	0,0
Kommunala investeringar exkl.
bostäder och industri	7 512	11,5	5,0	— 0,5	3,5
Övriga investeringar	1 368	—14,0	6,0	9,5	5,0
Summa	24 243	0,0	5,0	-0,5	0,5
Maskiner m. m.
Privat jordbruk, skogsbruk och
fiske	759	— 1,5	5,0	—16,0	2,0
Egentlig industri	4 807	2,5	4,5	8,5	7,5
Handel m. m.	1257	0,0	— 0,5	7,5	-5,0
Statliga affärsverk	1 135	14,5	— 4,5	14,0	1,5
StatUga myndigheter	414	6,0	3,0	— 2,5	4,5
Kommunala Investeringar exkl.
industri	1039	- 1,5	-4,5	12,0	5,0
Övriga investeringar	2 580	—10,0	— 2,0	— 6,5	24,0
därav: handelsflottan	189	—40,5	—25,5	—41,5	138,0
Summa	11991	- 1,0	1,0	3,0	8,5
Summa, exkl. handelsflottan	11802	3,0	2,5	5,0	5,5

Totah

Permanenta bostäder

Privat jordbruk, skogsbruk och

fiske' Egentlig industri Handel m. m.' Statliga affärsverk Statliga myndigheter inkl. mili-

tära'' Kommunala investeringar exkl.

bostäder och industri Övriga investeringar

Summa'

Summa, exkl. handelsflottan

1,5

-4,0

8 373

3,0    — 2,5

1    006 6 893 2    940 2 686	5,0 — 3,5 —10,0 2,0	— 2,0 5,5 7,5 11,5	— 8,0 6,0 4,5 6,5	2,0 8,0 —5,0 1,0
1 779	4,0	— 4,0	— 1,5	1,0
8 551 3 948	9,5 —11,0	3,5 0,0	1,0 — 2,0	3,5 18,0
36176	-0,5	3,5	1,0	3,5
35 987	1,0	4,0	1,5	2,0

' Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader.

' Inkl. statliga väginvesteringar.

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

Anm. Procenttalen är avrundade till hela och halva procenttal. I övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar, nämligen investeringar i statliga kraftaktiebolag och statliga delen av SAS. En komplikation utgör övergången till mervärdeskatt årsskiftet 1968—1969. På grund av svårigheter att bestämma skattesatsens storlek, som t. ex. för de affärsdrivande verkens del varierar med resp. affärsverks verksamhetsinriktning, bör här påpekas den osäkerhet som vidlåder de procentuella förändringstalen 1968—1969 i tabellerna 6 och 7.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

117

Tabell VII: 7. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1967—1970 samt prognos för 1971 för privat, statlig och kommunal sektor

	19701	Procentuell  förändring i			1959  ärs
	milj. kr., löpande	, priser
	priser	1967—	1968—	1969—	1970—
		1968	1969	1970	1971
Byggnader och anläggningar
Privata
inkl. bostäder	10 374	— 8,0	7,0	2,0	—1,0
exkl. bostäder	5 253	—15,5	8,5	2,0	3,0
Statliga
Inkl. bostäder	3 107	— 0,5	5,5	1,0	0,5
exkl. bostäder	3 104	— 0,5	6,0	1,0	0,5
Kommunala
inkl. bostäder	10 762	8,0	3,5	-3,0	2,0
exkl. bostäder	7513	11,5	5,0	-0,5	3,5
Summa
inkl. bostäder	24 243	0,0	5,0	-0,5	0,5
exkl. bostäder	15 870	— 1,0	6,5	0,5	2,5
Maskiner in. w.
Privata	9 034	— 3,5	3,0	1,0	9,0
Statliga	1 916	16,0	—6,5	9,0	8,0
Kommunala	1 041	— 1,5	-4,5	12,5	5,0
Summa	11991	- 1,0	1,0	3,0	8,5
Totah
Privata'
inkl. bostäder	19 350	— 5,5	4,5	2,0	4,0
exkl. bostäder	14 229	— 7,5	4,5	2,0	7,0
Statiiga
inkl. bostäder	5 023	5,5	1,0	4,0	3,5
exkl. bostäder	5 020	5,5	1,0	4,0	3,5
Kommunala
inkl. bostäder	11 803	7,0	3,0	—2,0	2,5
exkl. bostäder	8 554	9,5	3,5	1,0	3,5
Summa'
inkl. bostäder	36176	-0,5	3,5	1,0	3,5
exkl. bostäder	27 803	- 1,0	3,5	2,0	5,5

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

1971 har med hänsyn härliU nedjusterats med 4 procentenheter, lill en ökning av byggnadsinvesteringarna med drygt 15 o/o i volym mellan 1970 och 1971. De totala kommunala byggnadsinvesteringarna ■— inklusive kommunförbund, kyrkliga kommuner m. m. — skulle härmed komma att öka med knappt 3,5 o/o i volym 1970—1971.

Novemberenkälens planer för primärkommunernas och landstingens maskininvesteringar pekar mot en minskning med ungefär 2 o/o mellan 1970 och 1971. I beräkningarna har delta uppjuslerats med 6 procentenheter till en antagen ökning på 4 o/o. Tillsammans med övriga kommunala maskininvesteringar skulle delta innebära en ökning av de lo-

Prop. 1971:115 118

tala kommunala maskininvesleringarna med närmare 5 o/o i volym mellan 1970 och 1971.

De totala kommunala investeringarna (exkl. bosläder) skulle härmed öka med ungefär 3,5 o/o i volym 1970—1971 vilket är en högre ökningstakt än året innan men väsentligt lägre än vad som rådde under större delen av 60-lalet.

Ovanslående bUd över den kommunala investeringsutvecklingen mellan 1970 och 1971 bygger bl. a. på antagandet att kommunernas upplåningsbehov kan tillgodoses (se kap. VIII och IX).

Med hänsyn lill osäkerheten härvidlag har dock ej kalkylerats med någon höjande effekt på investeringarna 1971 av att statsmakterna i mitten av mars medgav dispens från investerlngsavgiflen för byggnadsprojekt i den kommunala sektorn motsvarande en total byggnadskostnad på knappt 300 mUj. kr.

2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1971

Enligt nu i stort sett definitiva beräkningar ökade de totala investeringarna med 3,5 o/o i volym 1968—1969. Uppgången kan i huvudsak hänföras lUl en betydande ökning av de totala byggnadsinvesteringarna på 5 o/o. ökningen av maskininvesteringarna tycks däremot ha varit av måttlig omfallning, eller 1 o/o.

Beräkningarna för 1970 lyder på en ökning av de totala investeringarna med 1 o/o från 1969 års nivå. Den svagare investeringsutvecklingen kan helt återföras på elt betydande omslag i byggnadsinvesteringarna vilka beräknas ha minskal med 0,5 o/o. Däremot förefaller maskininvesleringarna ha fortsatt atl stiga i något högre takt än 1969, eller med 3 o/o. Nedgången på byggnadssidan tycks ha varit jämnt fördelad över såväl den privata som den offentiiga sektorn. Den markanta nedgången i ökningstakten för handeln lorde huvudsakligen kunna förklaras av den under våren 1970 återinförda invcsteringsavgiflen. Nolabel är även minskningen av kommunernas byggnadsverksamhet, vilken visat betydande ökningstal under hela 60-lalel. Vad avser maskininvesle-ringarnas fortsatta ökning förklaras den av det kraftiga omslaget i den offentliga sektorns maskininvesteringar, främst då affärsverkens. Även den egentliga industrins maskininvesteringar ökade emellerlid avsevärt under 1970, eller med 8,5 o/o.

För 1971 prognoseras en något ökad tillväxt i de totala investeringarna. Uppgången, 3,5 o/o, förklaras helt av en kraftigt stegrad tillväxt i maskininvesleringarna medan byggnadsinvesteringarna däremot väntas öka endast obetydUgt. En väsentlig faktor bakom det svaga byggandet såväl 1970 som 1971 är det successivt minskande bostadsbyggandet. Della tar sig ullryck i alt även antalet färdigställda lägenheter minskar något från ca 110 000 1970 till beräknade ca 106 000 1971. Dessutom har

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

119

Diagram VII: 4. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sektorer 1962—1971

Index: 1960 = 100. 1959 års priser

150

110

Bostäder		/	-q	r:::	-■.
..	'	r

Industri

180	'.Maskiner Totalt, in	m.m. kl. handelsflottan			.___ 1	-'
140 ■inn			/	"
		-

180 140 100	- Totalt, exkl. handelsflottan			rq	c
	f	r	"'

140

100 180

140 lOO

140

100

140

100 180

140

100

Handel
		■-\	Si'	--	-"
-'■	-'■'	"	s	\	y	—	--.

Övriga	privata	/•	\	rr	ff	-'
	f-
—1

Industri			_ .	__.	ifi-
	-r:	->
-'"

Handel              ____________
/T	y		--'''	—	\
/		"'

180 - Övriga privata, exkl. handelsflottan

1962-63   -64   -65  -66   -67   -68  -69   -70   -71 1962-63   -64 -65 -66   -67  -68   -69  -70 -71

Anm. 1 varje deldiagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kurva. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

140

100 240

200

160

—	1''
	v

övriga kommunala					A	r"	*--"■
				/
/	/	'-"'	--'-	-'
k'

I    I    I

140

100

240

200

160

120

L

Övriga offentliga				/	\,	/	-"■
		.A	/				,
		/				--
y	--	■

J_ \_ L

Prop. 1971:115 120

beräknats atl handelns byggande kommer all minska med 5 o/o 1971, vilket får ses mol bakgrund av den gällande invesleringsavglften. I beräkningarna har dock hänsyn lagils till del i mars meddelade beslutet att medge befrielse från investeringsavgiflen för etl stort antal handelspro-jekl. På den kommunala sidan saml framför allt för industrin förutses emellertid ett stegrat byggande 1971 jämfört med 1970. Härvid har förutsatts atl en successiv lättnad kommer all inträda på kredilmarknaden för industrin saml i viss mån för kommunerna. För kommunernas del baserar sig emellerlid kalkylerna på ell mindre aktuellt material än vanligt, då konflikten inom den kommunala förvaltningen i februari och mars 1971 ej medgav möjligheter att i lid insamla sedvanlig information lill denna beräkningsomgång. Osäkerheten i kommunberäkningarna är därför större än vanligt.

Uppgången för maskininvesleringarna har beräknats lill 8,5 o/o, vilket är en avsevärt högre ökningstakt än mellan närmast föregående år. Skillnaden i lillväxl mellan 1970 och 1971 reduceras emellertid nästan helt om de starkt fluktuerande investeringarna i handelsflottan exkluderas från de totala maskininvesteringarna. Ökningstakten kan då beräknas till 5 respektive 5,5 o/o för 1970 och 1971. Av de totala maskininvesleringarna väntas de privata öka med 9 o/o. Den egentliga industrins planer har tolkals så all en forlsall icke obetydlig ökning är atl vänla 1971 — delvis beroende på etl anlagande om en efter hand förbättrad leveranskapacitel inom investeringsvaruindustrin. Sannolikt verkar även del införda invesleringsavdraget stimulerande på industrins maskininvesteringar. Bland de offentliga maskininvesteringarna väntas en fortsatt hög investeringstakt för de statliga; en icke oväsentlig del av ökningen synes härröra från de statliga industriakliebolagen. De statiiga affärsverkens investeringar väntas däremot öka endast obetydligt efter den kraftigt höjda investeringsnivån 1970.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 121

VIII.    Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

Vid presentationen av den offentliga sektom i detla kapitel tillämpas i allt väsentligt samma definitioner och avgränsningar som i det institutionellt uppdelade nalionalräkenskapssyslemet. Sektorn är uppdelad i tre delseklorer nämligen staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn.

Affärsverksamhet som drivs av staten förs i huvudsak till företagssektorn. Statens kapilallillskoll lill affärsverken betraktas som en kapital-transferering av icke finansiell natur. Verksamheten som bedrivs i fastighetsfondema och vissa andra kapitalfonder uppfattas ej här som affärsmässig. Dessa fonder har upplösts och deras transaktioner med andra sektorer än staten hänförs lill den statliga myndighelssektorn.

När del gäller kommunerna, betraktas deras affärsdrivande verksamhet som en del av den kommunala myndighelssektorn. Detla medför att kapitallUlskollet från de kommunala myndigheterna till affärsverksamheten kommer all registreras som seklorinlern realinvestering.

Socialförsäkringssektorn har ställning av mellanled mellan å ena sidan staten och kommunerna och å andra sidan hushållsseklorn och företagssektorn. Inbetalningar av avgifter från hushåll och arbetsgivare avseende socialförsäkring leds, eventuellt via staten, fram till socialförsäkringssektorn. Alla utbetalningar av socialförsäkringsförmåner betraktas som utgående från socialförsäkringssektorn. Utbetalningar för della ändamål som belastar statens eller kommunernas budgeter anses som transfereringar lill socialförsäkringssektorn.

Den offentliga sektorn lar direkt i anspråk en betydande del av bruttonationalproduktens resurser i form av varor och tjänster. I det följande skall göras en uppskattning av den offentliga sektorns efterfrågan på varor och tjänster t. o. m. 1971. En del av de offentliga sektorernas utgifter beslår av transfereringar lill andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vidare atl reala resurser las i anspråk. Transfereringar från staten och socialförsäkringssektorn lill kommuner och hushåll ger dock i betydande utsträckning upphov lill efterfrågan på varor och tjänster. Den offentliga sektorn ställer inle bara direkta krav på reala resurser. I det följande redovisas även vissa uppskattningar av den påverkan på kredilmarknaden som kan ulgå från den offentliga sektorn. Innebörden av denna påverkan utvecklas sektorvis i kapitlet om kreditmarknaden.

För atl ge en samlad bild av den offentliga sektorns reala och finansiella anspråk summeras de tre delsektorema liU en konsoliderad

5    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115, Bilaga 1.

Prop. 1971:115 122

offentlig sektor. Avslutningsvis görs så vissa beräkningar över den offentliga sektorns inverkan på den samlade efterfrågan, varvid sektorn utvidgas till att innefatta även de av statsmaktema i stor utsträckning kontrollerade investeringsfonderna och bostadsbyggandet.

2. Staten

Statsinkomsterna, beslående i huvudsak av direkta och indirekta skatter samt inkomst från rörelse och kapital, beräknas ha ökat med inemot 10 o/o 1969 och med 12,5 o/o 1970. För 1971 väntas tillväxten bli avsevärt snabbare än 1970, eller ca 17,5 o/o. Jämfört med den preliminära nationalbudgeten har ökningslalen sänkts för 1970 och höjts för 1971. Delta förklaras i huvudsak av en då felaktig fördelning över budgetåret 1970/71 för intäkter av mervärdeskallen. Vidare har nya inkomstberäkningar avseende såväl 1970/71 som 1971/72 legal till grund för de nu presenterade uppgifterna.

De direkta skatterna utgörs tUl största delen av tiU staten inflytande skatter på inkomst och förmögenhet minskade med återbetalningar av överskjutande skall och kommunalskatlemedel. Dessutom bortdras avgifter som visserligen uppbärs av staten, men som är avsedda för socialförsäkringssektorn. De viktigaste av dessa är arbetsgivares och enskildas avgifter till sjukförsäkringen samt enskildas folkpensionsavgifler. Ökningen i de direkta skatterna beräknas till knappt 13 o/o 1969, medan ökningstakten för 1970 beräknas ha blivit i det närmaste dubbelt så snabb, eller 24,5 o/o. Denna kraftiga tillväxt i de direkta skatterna är inle orsakad av några skallesalsförändringar. Del är endast kommunalskal-lesalsen som höjts och detta påverkar de direkta statliga skatterna endast i begränsad utsträckning och därtill under en övergångsperiod. Den markanta skillnaden i tillväxttakten för 1969 och 1970 följer av att inkomsterna på inkomslskaltetileln beräknas ha ökat betydligt snabbare 1970 än 1969, framför allt till följd av en snabbare lönesummeutveckling, medan utgifterna på inkomstskatteliteln beräknas ha till-vuxit i ungefär samma takt, och i lägre takt än inkomsterna, båda dessa år. För 1971 väntas de direkta skatterna öka med endasl 1,5 o/o. Orsaken härlUl är främst skattereformen som trädde i kraft 1 januari 1971. Den beräknas orsaka ell bortfall av direkta skaller för statens del på drygt 3 miljarder kr. 1971. Även lönesummeulvecklingen förutses bli svagare 1971 än 1970. Dessa faktorer leder till all inkomsterna på inkomstskatteliteln tillväxer i en lägre takt 1971 än 1970, samtidigt som utgifterna på denna titel lorde öka ett par tre procentenheter mer 1971 än 1970, bl. a. beroende på en kraftigare ökning av kommunaiskalle-medlen.

De indirekta skatterna, som i huvudsak beslår av mervärdeskallen, punktskatter på vissa varor och tjänster saml den allmänna arbetsgivar-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 123

avgiften, beräknas ha ökat med ca 6 o/o 1969 och 6,5 o/o 1970. För 1971 beräknas ökningstakten bli avsevärt mycket snabbare, huvudsakligen lill följd av höjda skalle- och avgiftssatser. Under 1970 förekom vid två tillfällen uppjusteringar av mervärdeskatten för vissa varor. Samtidigt höjdes också vissa punktskatter. Skattereformen, som trädde i kraft 1 januari 1971, ger staten elt bortfall vad gäller direkta skatter som skall kompenseras genom ökade uttag av andra skatter, främst mervärdeskatten. I syfte att förhindra en köprush mot slutet av 1970, höjdes mervärdeskatten på vissa varaktiga konsumtionsvaror redan den 9 februari 1970 från 10 o/o lUl 14 o/o — eller från 11,11 o/o tiU 16,28 o/o, räknat på priset exklusive skalt. Samtidigt höjdes även skatterna på öl och tobak. Ytterligare skallehöjningar trädde i kraft den 1 november 1970. Dels höjdes mervärdeskatlesalsen från 14 o/o lUl 15 o/o på de varor som berördes av höjningen i febmari detla år, dels utsträcktes den höjda skatten att omfatta även vissa hushållskapitalvaror samt sprit och vin. Dessutom höjdes de speciella skatterna på sprit, vin saml motorbränslen.

1 januari 1971 höjdes mervärdeskatten från 10 o/o liU 15 o/o på de varor, som låg utanför höjningarna under 1970. (Skattesatsen på 15 o/o motsvarar 17,65 o/o på priset exkl. skatt.) Vid samma tidpunkt höjdes dels den allmänna arbetsgivaravgiften från 1 o/o till 2 o/o, dels energiskatten på i första hand den privata förbrukningen av elkraft. Inkomsterna från indirekt beskattning beräknas, med de angivna skaltehöjningarna, öka med så myckel som 30 o/o 1971.

Övriga statsinkomster, som beslår av inkomster från rörelse och kapital, inkomster från vissa nominellt prissatta tjänster samt vissa kalkylmässiga poster, beräknas ha ökat med ca 18 o/o 1969. För 1970 däremot lorde dessa inkomster ha minskat något. Omslaget från en kraftig ökning tUl en nedgång beror mer på en ojämn fördelning mellan hälfterna av respektive budgetår än på en stadigvarande försämring. Tillväxten för övriga statsinkomster väntas sålunda åter bli snabb 1971 och ökningstakten torde bli så stor som 24 o/o.

De totala statsutgifterna, förutom finansiella transaktioner, beräknas ha ökat med 7,5 o/o 1969 och något snabbare 1970, eller med 9,5 o/o. TUlväxten 1971 väntas bli lika snabb som 1970.

Transfereringsposten är den tyngst vägande av stalsulgiflerna. 1969 beräknas de totala transfereringarna ha ökat med 8 o/o, medan tillväxten 1970 beräknas till 10,5 o/o. För 1971 förutses en ökningstakt om 12,5 o/o. Överföringarna till hushållen väntas öka mycket snabbi 1971, främst lill följd av höjningen av allmänna barnbidraget. Poslen ofördelade transfereringar som inkluderar statsräntor och bidrag till internationell verksamhet samt statistiska avstämningsposter har inte fördelats på sektorer. Det kan nämnas all bidragen lill inlernalionell verksamhet väntas tillväxa i särskUt snabb takt under 1971. Allmänt gäUer för

Prop. 1971:115

124

TabeU Vni: 1. Statens inkomster oeh utgifter 1969—1971

MUj. kr.

			Kalenderår			Budgetår
			1969	1970	1971	1969/70	1970/71	1911112
			ulfaU	prel. utfall	prognos	utfall	prel. beräkn.	enl. kompl.
	Inkomster							prop.
1.			34 451	38 780	45 530	36 872	42 210	47 880
1.	1. Direkta skatter		13 478	16 780	17 020	15 638	17 160	17 630
1.	2. Indirekta skatter		17 359	18 480	24150	17 809	21 140	25 820
1.	3. Övriga inkomster		3 614	3 520	4 360	3 425	3 910	4 430
2.	Utgifter		34 710	38 090	41740	36 457	39 960	42 820
2.	1. Transfereringar		20 244	22 410	25 230	21405	23 900	25 890
2.	1. 1 TUl hushåU		3711	3 730	4510	3 879	4 400	4 380
2.	1. 2 Till socialförsäkrmgsseklom		4 666	5 560	6 110	4 871	5 570	6 390
2.	1. 3 TUl kommuner		8 120	9140	9 580	8 548	9310	9 730
2.	1. 4 Till förelag		1332	1 670	1670	1428	1 690	1900
2.	1. 5 Ofördelat		2 415	2 310	3 360	2 679	2 930	3 490
2.	2  Konsumtion		12 786	13 890	14 590	13 377	14140	14 990
2.	3   Realinvestering		1680	1790	1920	1675	1920	1940
i.	FinansielU sparande (1—2)		-259	690	3 790	415	2 250	5 060
4.	Utlåning och andra finansieUa
	transaktioner		3 389	3 690	5 270	4 280	4 430	5 040
4.	1   Därav finansierat inom fondema		60	60	80	48	60	90
5.	Totalsaldo (1-2-	4-4.1)	-3 588	-2 940	-1400	-3 817	-2 120	-mo
6.	Nettoförändringar tioner vid sidan av (utgiftsökning: —)	i transak-riksslaten	-   208	-   268		-   143
7.	Av riksgäldskontoret redovisat
	budgelutfaU		-3 796	-3 208		-3 960	••	••

Anm. 1. De angivna beloppen för skatterna är något lägre än de belopp som återfinns i nationalräkenskaperna beroende på alt olika registreringstidpunkter används. Nationalräkenskaperna redovisar de skatter som erläggs, medan här angivna avser belopp som strömmar in till staten i resp. period. Stigande beskattningsunderlag och viss fördröjning i uppbördssystemet ger upphov till differensen mellan de två beloppen.

Anm. 2. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret 1971/72 till kalenderårssiffror för 1971 måste delvis ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder uppskattningen av framför aUt de enskilda utgiftsposternas storlek.

Anm. 3. Tabellens uppgifter i posterna 1—5 baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets data, vUka tiU övervägande del är kassamässiga. Vissa undanlag härvidlag föreligger dock, varför exakt överensstämmelse inte näs med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen, redovisad i post 7. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post 5 justerats för nettoförändringama i transaktionerna vid sidan av riksstalen—här i form av residualberäkning.

transfereringsposlerna alt vissa omgrupperingar av utgifter skett i syfte all nå bättre överensstämmelse med nalionalräkenskapssystemel. Jämförelser med tidigare, i nationalbudgeter, lämnade uppgifter försvåras därmed.

De statliga konsumtionsutgifterna, som tiU mer än hälften består av personalkostnader, beräknas ha ökat i värde med ca 8 o/o 1969 och obetydligt snabbare 1970. Volymökningen däremot beräknas ha blivit nästan två procentenheter lägre 1970 än 1969, eller ca 2,5 o/o mol ca 4,5 o/o. Konsumtionens volymökning 1971 väntas bli 2 o/o och tUlväxten

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 125

i löpande priser beräknas lUl 5 o/o. I värdeökningen på 5 o/o 1971 ligger elt antagande om oförändrade löner för statsanställda.

Investeringsverksamheten inom statliga myndigheter beräknas ha ökat svagt 1969 (1 o/o), medan tillväxttakten 1970 beräknas ha blivit betydligt kraftigare (ca 6,5 o/o) allt räknat i löpande priser. Dessa ökningslal motsvarar i volym en minskning på ca 4 o/o respektive en minskning på 1,5 o/o. Investeringsutgiftema 1971 torde bli något större än 1970. Volymökningen väntas bli drygt 1 o/o och tillväxten i värde något mer än 7 o/o.

Sammantaget beräknas statens utgifter för konsumtions- och invesle-ringsändamål ha ökat med 7,5 o/o 1969 och med en procentenhet mer 1970. Volymmässigt motsvaras det av en tillväxt på 3 o/o 1969 och 2 o/o 1970. För 1971 väntas värdeökningen bli ca 5,5 o/o och tillväxten i volym 2 o/o.

Resultatet av de förändringar i statens inkomster och utgifter som redovisats ovan ger vid handen alt statens finansiella sparande kontinuerligt förbättrats under de senaste åren. Del finansiella sparandel förstärktes med drygt 600 mUj. kr. under 1969 och med ungefär 950 milj. kr. under 1970. Som tidigare redovisats väntas statsinkomsterna växa mycket snabbt under 1971. Ulgiflerna förutses öka i samma takt som 1970 och i avsevärt långsammare takt än inkomsterna. Under dessa omständigheter tillväxer statens finansiella sparande högst avsevärt, eller från 700 milj. kr. 1970 lUl 3 800 mUj. kr 1971. Förstärkningen uppgår således lill mer än 3 miljarder kr. Del bör dock påpekas alt denna förbättring erhålls under anlagande om oförändrade statstjänarlöner.

Omfattningen av utlåning och andra finansiella transaktioner ökade kraftigt såväl 1968 som 1969. De finansiella transaktionerna uppgick lill 2,2 miljarder kr. 1968 och ökade med över 1 miljard kr. lill 3,4 mUjarder kr. 1969. För 1970 beräknas ökningen ha blivit avsevärt mindre än för 1969, innebärande alt de finansiella transaktionerna lorde ha uppgått lill 3,7 mUjarder kr. della år. Den kraftiga ökningen under 1969 berodde främst på att lånefonden för bostadsbyggande markant ökade sin utlåning. Under 1971 förutses de finansiella transaktionerna bli av mycket stor omfattning, eller ca 5,3 miljarder kr. Det bör i detta sammanhang påpekas all omvandlingen från budgetår till kalenderår är gjord under ganska stor osäkerhet, varför utfallet så småningom kan visa sig medföra justeringar och förskjutningen mellan åren av ulgiflerna. Detta gäller framför allt utlåning och andra finansiella transaktioner.

Totalbudgetens saldo, dvs. skillnaden mellan statens samtliga inkomster och utgifter, försämrades under 1969 med i runt tal en halv miljarder kr. Utgifterna beräknas ha överstigit inkomsterna med 3,6 miljarder kr. 1969. Under 1970 beräknas underskottet i totalbudgeten ha minskal med 650 milj. kr. till ca 2,9 mUjarder kr. Under 1971 förutses en fortsatt och avsevärt kraftigare förstärkning av tolalbudgelens saldo.

Prop. 1971:115 126

För 1971 väntas således underskottet i tolalbudgelen krympa lill 1,4 mUjarder kr. Även här påverkas förbättringen av antagandet om oförändrade statstjänarlöner.

3. Kommunerna

Kommunernas inkomster beslår till ungefär hälften av skatteintäkter. Statsbidrag och övriga inkomster svarar för ca en fjärdedel vardera. I övriga inkomster ingår bl. a. inkomster från försäljning av avgiftssatta tjänster och inkomster från rörelse och kapital. Skatteinkomsterna, som ökade med inemot 9,5 o/o 1969 beräknas ha stigit något mindre 1970, eUer med 8,5 o/o. För 1971 har utdebiteringen höjts kraftigt. Den genomsnittliga utdebiteringen ökade med ca 75 öre 1970 och med dubbelt så mycket 1971. Effekten av den ökade utdebiteringen väntas leda lill all skalleinkomslema för 1971 ökar med ca 16 o/o, vilket är betydligt snabbare än för de två föregående åren. Statsbidragen å andra sidan väntas öka avsevärt långsammare 1971 än 1969 och 1970. En tUlväxt på endasl 5 o/o är att vänla mot 10 o/o 1969 och 12 o/o 1970. Även ökningen av övriga inkomster väntas bli mindre 1971 än de båda föregående åren, även om tUlväxttakten torde bli inemot 15 o/o. För de totala inkomsterna innebär ovan nämnda utveckling en ökning med knappt 13 o/o 1971, att jämföra med ca 11,5 o/o 1970.

På utgiftssidan är det den kommunala konsumtionen som väger tyngst. Konsumtionen beslår lill ca sju tiondelar av personalutgifter, dvs. löner och arbetsgivaravgifter. 1970 beräknas konsumtionsutgifterna ha ökat med ca 13,5 o/o i värde, medan ökningen i volym har beräknats till 8 o/o. Bräkningarna för 1971 lyder på en värdeökning av konsumtionen av samma storleksordning som 1970. I volym väntas däremot tUlväxten stanna vid ca 5,5 o/o.

Investeringsverksamheten hos kommunala myndigheter och affärsverk under 1970 beräknas ha ökat endasl obetydligt i volym, men med inemot 8,5 o/o i värde. Den svaga volymökningen lorde i huvudsak kunna förklaras av den restriktiva kreditpoliliken. Investeringsplanerna för 1970 nedreviderades från en väntad 6-procenlig ökning, redovisad i den reviderade nationalbudgeten för 1970, lill en i novemberenkäten 1970 beräknad tillväxttakt på.endast 0,5 o/o. För 1971 väntas en volymuppgång på drygt 2,5 o/o, medan den värdemässiga slegringstaklen uppskattas tiU ca 10,5 o/o.

En summering av kommunernas konsumtions- och investeringsulgifter visar atl dessa har ökat med ungefär 12 o/o i löpande priser 1970. En något snabbare tillväxttakt är alt vänla för 1971. Volymökningen för dessa utgifter beräknas däremot avla från ca 5,5 o/o  1970 lill drygt

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

127

Tabell VHI: 2. Kommunernas inkomster och utgifter 1970—1971

(Exkl. bostäder, kommunala bolag och stiftelser)

/ Löpande priser:

1. Inkomster

1.1 Skatter

1.2 Statsbidrag

1.3 Övriga inkomster

2. Utgifter

2.1  Transfereringar
2.1.1 Till hushåU

2 1.2 Till socialförsäkringssektorn

2.1.3 Till staten

2.1.4 Ofördelat

2.2 Konsumtion

2.3 Realinvestering

3. Saldo (1—2)

4. Netto av mark- och fastighetsköp

5. FinansieUt sparande

I 1970 års priser:

Konsumtion

Realinvestering

		Förändring
Milj. kr.	1971	1970 —1971
1970		Milj. kr. Procent
35 990	40 590	4 600	13,0
18 090	20 950	2 860	16,0
9140	9 580	440	5,0
8 760	10 060	1300	15,0
36 800	41530	4 730	13,0
5 730	6 390	660	11,5
2 430	2 730	300	12,5
850	920	70	8,0
220	230	10	4,5
2 230	2 510	280	12,5
22 980	26190	3 210	14 0
8 090	8 950	860	10,5
- 810	- 940	- 130
0	200	200
22 980	24 250	1270	5,5
8 090	8 310	220	2,5

Anm. Procenttalen är avrundade lill hela resp. halva procent.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

4,5 o/o 1971, I ökningstakten för 1971 ligger en konsiimtionstiUväxt på 5,5 o/o och en invesleringsökning på 2,5 o/o. Denna utveckling visar på en viss uppbromsning i kommunernas expansionstakt koncentrerad till konsumlionsutgifterna.

Bedömningen av utvecklingen för såväl kommunernas konsumtion som deras investeringar brukar i den reviderade nationalbudgeten baseras på de uppgifter som kommunerna avlämnar i den s. k. marsenkäten. Till följd av arbetsmarknadskonflikten inom den kommunala förvaltningen har det denna gång inle varit möjligt alt i lid få in och bearbeta delta material. I stället har den nu fullständiga bearbetningen av novemberenkäten 1970 fåll tjäna sorn underlag för bedömningarna. De redovisade siffrorna för kommunernas reala efterfrågan både för 1970 och 1971 bör därför omgärdas med större osäkerhetsmarginaler än vanligt.

Kommunernas transfereringsutgifter beräknas ha uppgått lill 5,7 miljarder kr. 1970. Av dess utgifter var transfereringama till hushållen den största poslen och den beräknas ha varit ca 2,4 miljarder kr. 1970. Transfereringsutgiflerna till hushållen tillväxer i snabb takt. För 1970 beräknas ökningen ha legal på 17 o/o, medan tillväxttakten 1971 väntas

Prop. 1971:115 128

bli mindre, eUer ca 12,5 o/o. Även de ofördelade transfereringarna, dvs. överföringar som inle har fördelals på sektorer, huvudsakligen beslående av ränteutgifter har ökat kraftigt på grund av den stora kommunalskulden. För 1971 väntas ökningen i dessa utgifler bli ungefär 12,5 o/o eller obetydligt mer än 1970. De totala transfereringsutgiflerna 1971 väntas under dessa förhåUanden öka med 11,5 o/o mol 12,5 o/o 1970.

De finansiella konsekvenserna av de redovisade aktiviteterna innebär alt kommunernas finansiella sparande, uttryckt som skillnaden mellan inkomster och utgifter, inklusive nelloutgifter för mark- och fastighetsköp, skulle ha förstärkts något mellan 1969 och 1970. Om man undanlai mark- och fastighelsaffärerna skulle i stället en mindre försvagning ägt rum. Denna utveckling av det finansiella sparandel rimmar illa med de uppgifter som kommunerna i en kredilmarknadsenkät i början av 1971 lämnade om sin upplåning, utlåning och likviditetsförändring under

1970. Med utgångspunkt från dessa uppgifter skulle kommunernas finansieUa sparande 1970 ha försvagats högst avsevärt. Svarsborlfallet i enkäten var dock stort och de lämnade siffrorna får ses som mycket prelimmära. Allmänt kan sägas att del förefaUer troligt alt del finansiella sparandel faktiskt försämrades ganska mycket under 1970, särskUl mol bakgrund av de talrika uttalandena från kommunhåll om försämrad likviditet och stora upplåningsbehov. Den annorlunda utvecklingen för det finansiella sparandet som framkommer av saldot för inkomster och utgifter kan förklaras på olika sätt. Vid en översiktiig granskning av kommunernas efterfrågan på varor och tjänster förefaller konsumtionen ligga alllför lågt. Likaså måste uppgifterna om mark- och faslig-hetslransaktionerna betraktas som högst osäkra. Del är en förhoppning all marsenkäten kan ge klarare besked på dessa punkter. En mera tillförlitlig kreditmarknadsslalislik för 1970 framkommer också så småningom. Tills vidare förefaller del inte meningsfullt all ange någon storlek på kommunernas finansieUa sparande, varken för 1970 eller

1971. Det bör dock tUläggas att den antagna utvecklingen för inkomster och utgifler pekar mol en ytterligare, om än mindre, försvagning av det finansiella sparandet under 1971. Detta borde leda lUl ett i förhållande till 1970 ökat upplåningsbehov med tanke på de nu förmodligen mera begränsade möjligheterna tUl likviditetsneddragning.

4. Socialförsäkringssektorn

Till socialförsäkringssektorn har förts vissa verksamheter sora kan anses utgöra led i den samhälleliga trygghels- och socialpolitiken. Sektorn omfattar allmän sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, frivillig sjukpeningförsäkring, folkpensionering, tilläggspensionering och frivillig pensionsförsäkring. Sektorns gränser sammanfaller inte genomgående

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

129

med de berörda institutionernas utan sektorn är till sin natur en statistisk konstruktion.

När man studerar de samhällsekonomiska effekter som utgår från denna sektor har man i regel inget primärt intresse för sektorns efterfrågan på varor och tjänster då denna är helt obetydlig. Det är i stället de finansiella flödena mellan denna sektor och övriga sektorer i samhällsekonomin som uppmärksammas.

Den bedömning som nu kan göras av utvecklingen för socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter för 1970 och 1971 skiljer sig inle i så stor utsträckning från vad som redovisades i den preliminära nationalbudgeten för 1971. Framställningen blir därför summarisk och kortfattad.

Socialförsäkringssektorns inkomster ökade med 13 o/o 1970. För 1971 väntas ökningen bli något mindre, eller ca 11 o/o. Inkomsterna består dels av avgifter från de försäkrade eller deras arbetsgivare, dels av bidrag från stat och kommun, dels slutligen av ränteinkomster. Avgifterna, som svarar för ca 60 o/o av sektorns totala inkomster väntas öka med 10 o/o 1971, vUket är något snabbare än 1970, då ökningen uppgick lill ungefär 8,5 o/o. Bidragen från stat och kommun beräknas ha ökat med hela 18,5 o/o 1970, medan tillväxttakten för 1971 väntas stanna vid 9,5 o/o. Ränteinkomsternas ökningslakt är myckel snabb, till följd av den kraftiga fonduppbyggnad som sker inom sektorn. 1971 väntas ränteinkomsterna öka med 19,5 o/o mot ca 26 o/o 1970.

Socialförsäkringssekloms utgifler beslår nästan helt av utbetalningar tiU hushåUsseklorn. Drygt 12 miljarder kr. utbetalades 1969, mot ca 14 mUjarder kr. 1970 och för 1971 väntas utbetalningarna stiga lill knappt 16 miljarder kr. Ökningstakten 1971 skulle då bli lika stor som för

Tabell VUI: 3. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1970—1971

	Milj. kr.		Förändring 1970—1971
	1970	1971	Milj. kr.	Procent
1. Inkomster	21840	24 250	2 410	11,0
1.1.      Avgifter 1.2.      Bidrag från stat och kommun 1.3.      Ränteinkomster	12 990 6 410 2 440	14 300 7 030 2 920	1310 620 480	10,0 9,5 19,5
2. Utgifter	14 540	16 500	1960	13,5
2.1.      Konsumtion 2.2.      Transfereringar till hushällen 2.3.      Övrigt	450 13 960 130	480 15 930 90	30 1970 -40	9,0 14,0 -28,0
FinansieUt sparande (1—2)	7320	7 740	420

Anm. Procenttalen är avrundade till hela resp. halva procent. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet. 5t    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 1.

Prop. 1971:115 130

1970, eller 14 o/o. Av transfereringarna till hushållen utgörs drygt hälften av folkpensionsförmåner, medan sjukförsäkringsförmånerna svarar för knappt tre tiondelar.

Transaktionerna över en konstruerad socialförsäkringssektor visar atl sekloms finansiella sparande — dess netloullåningsmöjligheler — under senare år ständigt har ökat. TUlskottet beräknas ha uppgått till drygt 600 milj. kr. 1969 och mer än 700 milj. kr. 1970. Förstärkningen under 1971 väntas bli något över 400 milj. kr. Sparandel har så gott som uteslutande skett inom AP-fonderna. Hur detla sparande har utbjudits på kredilmarknaden och fördelals på olika lånlagargmpper framgår av kapitel IX.

5. Den konsoliderade offentliga sektorn

Den offentliga sektorn har i de tre föregående avsnitten presenterats uppdelad på tre delseklorer, varav en, socialförsäkringssektorn, är en i hög grad konstmerad sektor. Utan all därmed underskatta innebörden av det kommunala självstyret kan sägas all slatsmaklerna har stort inflytande över — och ansvar för — de offentliga delseklorernas utgifler och inkomster och även över de finansiella transaktionerna dem emellan. Därför är det i betydande utsträckning statsmakterna, som avgör i vilken sektor de med en reform följande direkta utgifterna skall faUa och vUken sektor som i någon bemärkelse skall svara för finansieringen. Därmed kan hela den offentliga sektorn i viss mån uppfattas som elt instrument för statsmakternas ekonomisk-politiska intentioner. Mål kan nås genom förändringar i variabler som statsmakterna kontrollerar, men som formellt är all hänföra lill en annan sektor än den statliga. Det kan därför vara missledande alt endast utifrån förändringar i statens budget dra slutsatser om bl. a. den av slalsmaklema bedrivna ekonomiska politiken.

När delsektorema konsolideras innebär della att transfereringarna dem emellan elimineras. Konsolideringens syfte är all beräkna den offentliga sektoms anspråk på reala resurser saml dess nellolransak-lioner med hushålls- och företagssektorerna. Den konsoliderade offentliga sektorns omslutning kan sägas antyda omfånget av de ekonomiska flöden som del offentliga direkt påverkar genom sin politik. En del ekonomiska resurser används direkt av det offentliga för produktion av varor och framför allt tjänster. Andra medel återförs såsom transfereringar tUl de privata sektorerna med mer eller mindre stark styrning i vad avser deras slutliga användning. Sektorns inkomslöverskoll, i bemärkelse av skillnader mellan totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion, realinvestering och icke finansiella transfereringar, be-näms finansiellt sparande. Denna post innefattar finansiella Iransfere-lingar (utlåning m. m.) samt eventuellt saldo.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

131

Tabell VIU: 4. Den konsoliderade oifentliga sektoms inkomster och utgifter 1970—1971

	Milj. kr. 1970	1971	Förändring 1970—1971
			Milj. kr.	Procent
1.     Inkomster	80 750	93 270	12520	15,5
1.1  Skatter 1.2       Socialförsäkringsavgifter 1.3  Övriga inkomster	53 350 12 990 14410	62 120 14 300 16 850	8 770 1310 2 440	16,5 10,0 17,0
2.      Utgifter	73 550	82 880	9 330	12,5
2.1  Transfereringar 2.1.1    TUl hushåU 2.1.2    TiU förelag 2.1.3    Ofördelat 2.2  Konsumtion 2.3  ReaUnvestering	26 350 20120 1690 4 540 37 320 9 880	30 750 23 170 1710 5 870 41260 10 870	4 400 3 050 20 1330 3 940 990	16,5 15,0 1,0 29,0 10,5 10,0
3.      FinansieUt sparande (1—	2) (7 200)	(10 390)	(3190)

Anm. Delsektorema är inte fullständigt konsoliderade då det kan förutsättas att en del av de ofördelade transfereringama även återfinns bland övriga inkomster. Procenttalen är avrundade tUl hela resp. halva procent.

Källa: Finansdepartementet.

Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster beräknas ha ökat med 12,5 o/o 1970 medan tillväxten 1971 väntas bli betydligt snabbare eller 15,5 o/o. Utgifterna förutses öka med ca 12,5 o/o 1971 mot 11 o/o 1970. Sektorns utgifter för konsumtions- och investeringsändamål beräknas ha ökat med 11 o/o 1970 och en obetydligt lägre lillväxllakl är alt vänla för 1971. Volymökningen av dessa utgifter beräknas lill inemot 4,5 o/o 1970 mot drygt 3,5 o/o 1971.

För 1970 kan den offentliga sektorn beräknas ha tagit i anspråk något under 30 o/o av bmttonationalproduktens resurser. Bmltonalional-produktens tillväxt under 1971 förutses nu komma att uppgå till ca 2,5 o/o och då den offentliga sektorn under samma period fömtses öka sin direkta efterfrågan med drygt 3,5 o/o i volym, dvs. i snabbare takt än bruttonationalprodukten tillväxer, kommer det offentliga alt 1971 la i anspråk en något större andel av de tillgängliga resurserna än under 1970.

Som ovan nämnts går en del av den offentliga sektorns inkomster tillbaka till de privata sektorerna. Dessa inkomslöverföringar är lill viss del komponenter i socialförsäkringsprogrammet och finansieras ibland med försäkringstekniskt beräknade avgifter från hushållen, medan andra överföringar är avsedda all bidra till en omfördelning mellan olika in-komstskikt. En mindre del av sektorns inkomster går som subventioner tillbaka lill förelagssektorn och kan således beräknas komma hushålls-sektorn tillgodo i form av lägre priser. Totalt beräknas de icke-finan-

Prop. 1971:115 132

siella transfereringarna från den offentliga sektorn till hushåll och företag öka i något snabbare takt 1971 än 1970, eller med 14 o/o mol 12,5 o/o.

Schematiskt kan man säga att inemot 60 o/o av det offentiigas inkomster används för atl direkt efterfråga reala tillgångar och all ungefär 1/3 av inkomsterna återförs till de privata sektorema genom olika former av inkomslöverföringar. Den resterande delen upptas av det finansiella sparandel. Det finansiella sparandet förstärktes under 1970 med omkring 1,8 mUjarder kr. och kan under 1971 beräknas förstärkas med så mycket som 3,2 mUjarder kr. Det bör dock starkt understrykas dels att man utgått från oförändrade löner för de statsanställda, dels att, som tidigare nämnts, kommunernas finansiella sparande, redovisat som saldot mellan inkomster och utgifler, måste betraktas som högst osäkert.

6. Beräkning av budgeteffekter

Det är inte möjligt alt på grundval enbart av förändringar i budgetens saldo eller i det finansiella sparandel göra några fullständiga bedöraningar av statsbudgetens verkningar på samhällsekonomin i sin helhet. En given förändring i budgetsaldot eller i del finansiella sparandet kan nämligen orsakas av etl stort anlal kombinationer av förändringar i budgetens delposter, där varje kombination kan ha sin karakteristiska effekt på samhällsekonomin. Det kan därför inle ulan reservationer hävdas all en överbalanserad budget verkar kontraktivt eller all en underbalanserad budget verkar expansivt på efterfrågan i samhället. Än mindre kan det villkorslöst hävdas all en balanserad budget eller en budget med oförändrat saldo skulle lämna efterfrågan opåverkad. Man kan nämligen föreställa sig förändringar i omfånget av statens verksamhet (vilken utgör en komponent av nationalprodukten), som försiggår vid en samtidigt och beloppsmässigt lika stor ökning eller minskning av statens utgifler och inkomster, dvs. vid oförändrat budgetsaido. Härmed skulle en budget som vidhålles i balans mycket väl kunna medverka lill en ökning eller minskning av den samlade aktiviteten inom samhällsekonomin, även imder förutsättning all den förändring som sker av statens utgifter och inkomster skulle ha en neutral inverkan på aklivilelen utanför den statliga sektorn.

Det anförda exemplet kan uppfattas som ell specialfall av vad som mera allmänt gäller, nämligen att olika grupper av statliga utgifter och inkomster kan ha olika stark inverkan på aktiviteten i samhällsekonomin. I detla fall har ökningen av statens direkta efterfrågan på varor och tjänster, dvs. statens verksamhet, én totalt större effekt än den beloppsmässigt lika stora ökningen av de intäkter som dras in från övriga

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 133

sektorer av samhällsekonomin — låt vara all effekterna på de icke statliga sektorerna härmed tankes vara lika stora.

En analys av budgetens effekter bör därför i princip grundas på en uppdelning av utgifler och inkomster i för ändamålet relevanta grupper. HärtUl kommer emellertid som en ytterligare komplikation, alt varje uttalande om budgetens lotalekonomiska effekter blir beroende av vilken jämförelsenorm som väljs till den föreliggande budgeten. I vissa försök att mäta budgetens konjunktureffekter synes jämförelsenormerna ha varit en tänkt budget i vUken staten bestämt dels att skattebetalarna under det undersökta årel skall betala lika många kronor i skatt som under jämförelseåret, dels atl varje statsutgift under del undersökta året skall vara lika stor som under jämförelseårel. Med denna jämförelsenorm framstår hela budgelförändringen såsom förklarad av en viss budgetpolitik eller snarare av atl en viss speciell budgetpolitik inte har förts. I en annan uppläggning av budgelanalysen har man emellertid sökt skilja ut de förändringar i budgeten som är etl utslag av medveten politik ("åtgärd") från de förändringar i budgeten som kan förklaras såsom återverkningar av den ekonomiska utvecklingen inom samhällsekonomin i övrigl (s. k. "automatik"). Med denna uppdelning uppfattas sådana förändringar på budgetens inkomstsida som automatik, vilka vid etl oförändrat skattesystem följer av skatteunderlagets utveckling, medan åtgärdsbeslämda inkornstförändringar endasl tänks innefatta sådana som direkt följer av skallesalsförändringar.

En sådan indelning kan emellerlid leda till att den medvetna budgetpolitikens betydelse för statsinkomsternas utveckling underskallas. All vidmakthålla en oförändrad skallesats inför ell stigande skatteunderlag bör rimligen uppfattas som en medveten åtgärd lika väl som ell beslut om en skatlesatsförändring. Med denna syn på budgetpolitiken blir endast de inkomstförändringar, som följer av en opåräknad eUer oregelbunden utveckling av skatteunderlaget, att uppfatta som utslag av (omedveten) automatik. Då det förefallit svårt eller ogörligt atl på ell objektivt sätt avgränsa de förändringar av skatteunderlaget som varit av sådan opåräknad eller oregelbunden beskaffenhet har man hittills i budgelanalyliska undersökningar i stor utsträckning nöjt sig med all endera ta fasta på effekten av budgetens förändringar totalt sett (dvs. av automatik och åtgärder) eller också alt söka renodla effekten av skallesalsförändringar och direkta ulgiflsbeslul. I del närmast följande har valts alt i elt första steg beakta hela förändringen av budgetens inkomster och utgifter. Jämförelsenormen blir därmed en budget, där inkomsternas belopp på etl eller annat sätt är låst vid en oförändrad nivå.

Skalle- och avgiftssystemets konslraklion gör emellerlid all del offentligas inkomster i hög grad påverkas av förändringar i den samhällsekonomiska aktiviteten.  Inkomstförändringar som  är resultat av

Prop. 1971:115 134

förändringar i den samhällsekonomiska aktiviteten är, i varje fall lill den del de utgör effekter av opåräknade eller oregelbundna förändringar, svåra alt uppfatta som utslag av medveten efterfrågestyrning från det offentliga. Som elt andra steg görs därför etl försök alt eliminera de automatiska förändringar i del offentligas inkomster som beror på variationer i ekonomins tUlväxttakt.

Nedan beskrivs och tillämpas en förenklad modell, som avser all på elt överskådligt sätt sammanfatta effekterna på samhällsekonomin inle bara av statsbudgetens förändringar, ulan även av förändringar i en sammantagen offentlig sektor innefattande staten, kommunerna, bostadsinvesteringama, socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna, vilka tillsammans utgör basen för finanspolitiken i vidaste bemärkelse. En naturlig följd av denna syftning har varit all innehållet i staten och kommunerna fått vidgas tUl all även avse statliga affärsverk och bolag saml kommunala bolag och stiftelser.

TUlvägagångssättet är att förändringar i statens och kommunernas budgeter uppdelas i två huvuddelar. Först beräknas förändringen i statens och kommunernas konsumtion och investeringar, vilken kan sägas vara elt mått på den efterfrågan på reala faktorer som dessa utövar. Härutöver införs den grova approximationen att alla icke finansiella in- och utbetalningar i form av löneutbetalningar, varuinköp, transfereringar samt olika former av skatlemedelsindragningar har — bortsett från leckenskillnader — likvärdiga effekter på den icke offentliga efterfrågan, dvs. i huvudsak hushållens och förelagens efterfrågan. Slutsatsen blir då, all förändringen av statens och kommunernas utgifts-överskott (av del finansiella sparandet) ger en föreställning om inverkan på de andra sektorernas efterfrågan.

Bostadsbyggandet har, liksom stat och kommun, direkt effekt på efterfrågan på reala faktorer och påverkar dessutom resten av samhällsekonomin genom förändringar i sill negativa finansiella sparande. När det gäller socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna är del närmast förändringen i deras finansiella sparande, som antyder deras inverkan på den privata sektorns efterfrågan.

Förändringen av den statliga och kommunala verksamhetens saml bostadsinvesteringarnas volym ger således elt mått på förändringen av den efterfrågan på reala faktorer som utgår från den sammantagna offentliga sektorn. Förändringen av den sammantagna offentliga sektorns finansiella sparande ger en viss föreställning om den inverkan som finanspolitiken i vidaste bemärkelse utövar på hushållens och förelagens, för efterfrågan på reala resurser, disponibla intäkter.

Härefter har de direkta effekterna av förändringar i verksamhetens volym inom de offentliga sektorerna summerats med de indirekta effekter, som följer av den genom flödesförskjulningar i det finansiella sparandet föranledda förändringen av de icke offentliga sektorernas

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 135

disponibla intäkter. Härvid har summariskt förutsatts all dessa båda slag av förändringar är likvärdiga med hänsyn till effekterna på aklivilelen i samhällsekonomin och såtillvida summerbara. Den inverkan som förmedlas via förändringar i de icke offentliga sektorernas intäkts-strömmar dämpas visserligen genom sparandebortfall, "importläckage" etc. men har å andra sidan kedjeeffekter. Här har presumerats atl man i dessa fall kan insätta en multiplikator lika med 1. Delta innebär med andra ord, att en förändring av den sammantagna offentiiga sektorns utgiflsöverskoll fömtsatts åtföljas av en lika stor förändring av övriga sektorers efterfrågan på varor och tjänster. Den sammanlagda inverkan på den totala efterfrågan har sålunda satts lika med summa förändring av offentlig real efterfrågan och via del offentliga utgiftsöver-skotlel genererad efterfrågan.

I modellen uppfattas sålunda ulgiflsöverskottet för den sammantagna offentliga sektom som etl nettobidrag till övriga sektorers disponibla inkomst. Bland dessa övriga sektorer ingår även utlandet. Den del av de offentliga utbetalningarna som tillfaller utiandet har självfallet ringa återverkan på den inhemska efterfrågan. Delta har i princip beaktats men antas likväl inte nämnvärt påverka kalkylerna. Del har nämligen förutsatts atl variationerna från år lill år i de utländska betalningarnas omfattning är begränsade jämfört med Lilgiflsöverskollels förändringar.

Effekten av budgetens förändringar erhålls som summan av förändringarna av det offentligas köp av varor och tjänster och, med negativt förtecken, förändringen i del finansiella sparandel, varvid båda termerna förses med en multiplikator av -f 1. Annorlunda uttryckt innebär della, alt en ökning av del offentiigas utgifter för inköp av varor och tjänster, som inle sammankopplas med en motsvarande ökning av del offentligas intäkter och således medför en lika stor förändring i negaliv riktning av sektorns finansiella sparande, kan ges en multiplika-loreffekl av -f 2. En ökning av det offentiigas inkomster, som inle sammankopplas med en motsvarande ökning av utgifterna och följaktligen medför en lika stor förändring i positiv riktning av det finansiella sparandel, kan ges mulliplikaloreffeklen — l.i

Det återstår att i korthet beskriva del tekniska förfaringssättet vid beräkning av budgeteffekter med hjälp av den här använda modellen. Först beräknas förändringen i statens, kommunernas och bostadsbyggandets volymmässiga direkta efterfrågan på reala resurser för konsumtions- och invesleringsändamål. De olika delseklorernas finansiella sparande framkommer som skillnaden mellan totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion, realinvestering och icke finansiella Irans-

1 Modellen kan uppfattas som en i vissa avseenden förenklad och schematisk version av en något mera komplicerad modell för beräkningar av budgeteffekter som har utarbetats av professor Bent Hansen för OECDrs räkning (OECD: »Fiscal Policy in seven countries 1955—1965», Paris 1969). Denna modell relaterades relativt utförligt i den reviderade nationalbudgeten för 1969.

Prop. 1971:115 136

fereringar. När det gäller bostadssektorn kan dess investeringar i löpande priser tas som uttryck för sekloms finansiella sparande. Del fr. o. m. 1968 tillämpade systemet för statlig bostadsfinansiering innebär dock all ägare av bostadshus, när vissa rekvisit är uppfyllda, även får låna för att betala på fastighelen belöpande ränteutgifter. Bostadssektorns negativa finansiella sparande har av denna anledning ökats något i negativ riktning utöver själva investeringsbeloppet. Den sammantagna offentliga sekloms finansiella sparande de olika åren deflateras med bruttonationalproduktdeflatorn respektive år, varefter förändringarna mellan åren framräknals.i Förändringslalen för denna variabel anses här utgöra elt mått på den indirekta efterfrågeeffekt som utgår från den offentliga sektorn. Därefter adderas den direkta och den indirekta efterfrågepåverkan saml ullrycks i procent av bruttonationalprodukten i 1959 års priser respektive år. Även i övrigl har 1959 valls som bas för fastprisberäkningarna.

De resultat som erhålls när modellen appliceras på den sammantagna offentliga sektorn och dess här använda delsektorer framgår i nedanstående uppställning, vilken även ger en uppfattning om de kalkylerade efterfrågeeffekter som utgår från de olika delsektorema. I diagram 1 återfinns en grafisk presentation av den efterfrågepåverkan som beräknas ulgå från den sammantagna offentliga sektorn. Vid en jämförelse med samma diagram i den preliminära nationalbudgeten för 1971 framgår att lolaleffekterna för såväl 1970 som 1971 nu bedöms annorlunda. I huvudsak förklaras delta av de förändringar i statsinkomsternas utveckling under 1970 och 1971 som redovisades i avsnittet om staten. Det bör tilläggas atl särskUda anlaganden om såväl kommunernas finansieUa sparande för 1970 och 1971 som för löneökningar åt statsanställda under 1971 medtagits i kalkylerna.

I den använda modellen är förändringarna i den utvidgade offentliga sektoms finansiella sparande en av variablerna som bestämmer de efterfrågeeffekter, som utgår från den offentliga sektorn. Till följd av skattesystemets konstruktion påverkas det offentligas inkomster i hög grad av förändringar i aktiviteten i samhällsekonomin och det offentligas utgifter torde inte heller vara helt opåverkade därav. Förändringar i det finansiella sparandel som är resultat av förändringar i den samhällsekonomiska aktiviteten är, i varje fall till den del de utgör effekten av opåräknade eller oregelbundna förändringar, svåra alt uppfatta som något utslag av medveten efterfrågepåverkan utgående från det offentliga. Det kan därför vara av intresse att försöka konstruera

' Eftersom en förändring av den offentliga sektorns finansiella sparande när detta går i negativ riktning, utgör ett bidrag till övriga sektorers disponibla inkomster, disponibla i den bemärkelsen att även indirekta skatter avräknats, skulle det ha varit konsekvent att deflatera motsvarande budgeteffekter med en nettoprisindex och ställa dem i relation till bruttonationalprodukten beräknad till faktorkostnad i stället för marknadspris. En sådan justering skulle emeUertid inte ändra huvuddragen i de beräkningsresultat som erhållits.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

137

Diagram VIII: 1. Den offentliga sektoms kalkylerade inverkan på samhällsekonomin 1961—1971

Procent av bruttonationalprodukten, 1959 ärs priser

4,0	-
3,0 2,0				" \	\	A
		/ B	(	\ \   \			'fS	v
				\ \ \\		1	1	\
	/					II		v	v
1,0	l_				u				v	N
	/				\	Ij
0	'a				w	____ .j				\
										•..	\

J_

_L

_L

1962  1963  1964  1965  1966  1967  1968  1969  1970  1971

1961

A = Den sammantagna offentiiga sektoms inverkan på den samlade efterfrågan.

B = Den sammantagna offentliga sektoms inverkan på den samlade efter frågan då vissa automatiska effekter på det offentligas inkomster eliminerats.

— och tillämpa — en serie över det finansiella sparandels utveckling under anlagande om ett normaliserat realekonomiskt förlopp. Del synes härvid rimligt alt ulgå från en lillväxl av bruttonationalprodukten motsvarande den potentiella tillväxten. Utomordentligt sofistikerade resonemang kunde användas för alt nå fram till den potentiella tillväxten under en förfluten period. Här har emellerlid helt skönsmässigt valls alt anse alt den potentiella tillväxten för perioden 1960—1964 ungefärligen motsvaras av den genomsnittiiga tillväxten från 1958 till 1964. För tiden därefter har anlagils en årlig potentiell tillväxt motsvarande den tUlväxt som uppnåddes 1965. I den mån bruttonationalproduktens faktiska tillväxt avvikt från den potentiella, har en del av avvikelsen endera tillfallit det offentliga i form av skaller eller socialförsäkringsavgifler eller alternativt bortfallit därifrån. Denna del kan sägas utgöras av den totala marginella skatte- och avgiftskvolen. Del är synnerligen svårt att för olika år rekonstruera en hypotetisk marginell skattekvot som skulle ha rått just det årel. I stället har här valls alt på skillnaden mellan faktisk och hypotetisk lillväxl applicera den för respektive år konstaterande skattekvoten (dvs. förhållandel mellan å ena sidan summan av skaller och socialförsäkringsavgifter samt bruttonationalprodukten å den andra). Effekten på det finansiella sparandet av avvikelser från potentiell tUlväxt torde därmed underskallas. Kalkyle-ringsmeloden kan emellerlid försvaras, om man anlägger det betrak-

Prop. 1971:115 138

	1961	1962	1963	1964	1965	1966	1967	1968	1969	1970	1971
Staten	-2,3	1,1	1,6	0,2	0,1	0,9	0,7	0,6	-0,1	-0,3	-1,0
därav direkt efter-
frågan	0,1	0,8	0,5	0,3	0,7	0,3	-0,4	0,3	0,3	0,3	0,3
Kommunema	1,3	1,0	1,7	1,6	0,1	0,5	1,5	1,5	0,9	1,1	0,8
därav direkt efter-
frågan	0,7	0,8	1,3	1,1	0,2	0,9	1,6	1,3	0,9	0,8	0,8
Bostadsbyggandet	0,7	0,8	0,8	1,2	0,3	-0,2	1,4	0,2	0,6	-0,1	-0,3
därav direkt efter-
frägan	0,3	0,4	0,4	0,5	0,2	-0,1	0,7	0,1	0,2	-0,1	-0,2
Socialförsäkringssystemet,
investeringsfondema	0,8	-0,3	-1,0	-0,7	-0,4	-0,4	-0,2	-0,9	-0,5	-0,2	0,1
Totaleffekt	0,5	2,5	3,0	2,3	0,2	0,7	3,3	1,4	0,8	0,5	-0,4
Totaleffekt när vissa
automatiska inkomstför-
ändringar eliminerats	0,7	2,2	3,0	3,2	0,2	0,3	2,7	1,4	1,4	0,8	-1,3

lelsesället all alla förändringar av den genomsnittliga skattekvoten utgör utslag av medvetet handlande ("åtgärden" all låta skattekvoten stiga eller falla), även i sådana fall där de inträffar i samband med oväntade eller oregelbundna förändringar av aktivitetsnivån och oavsett om de realiseras ulan atl någon förändring vidtas av gällande skalleregler.  Med elt sådani betraktelsesätt kan en oförändrad skattekvot ge elt mått på skalleaulomaliken vid oväntade eller oregelbundna förändringar av aklivielsnivån i samhällsekonomin.

Även vissa offentiiga utgifter influeras av aktivitetsnivån och syssel-sällningsnivån, exempelvis ulgiflerna för arbetsmarknadspolitiska ålgärder. Det verkligt svåra problemet, när del gäller utgifterna, består dock i all bedöma hur del offentliga skulle ha agerat vid en väsentligt annorlunda inkomstsiluation. Ell flertal olika, men i och för sig rimliga, hypoteser härom kan uppställas, men för närvarande kan knappast någon anses vara sannolikare än någon annan. Än mindre kan någon oslridigl beläggas. Under sådana omständigheter har det förefallit rimligt alt helt bortse från s. k. automatiska effekter på utgiftssidan av marginella förändringar i aktivitetsnivån. Del kan förmodas all del faktiska utslaget på det finansiella sparandel vid avvikelser från potentiell tillväxt härigenom tenderar atl överskattas. Den troliga effekten går således i en riktning motsatt den som följer av förenklingen på inkomstsidan.

Den metod som valts för alt beräkna del finansiella sparandel, vilket skulle ha framkommil om lillväxllaklen hade motsvarat den potentiella, innebär sålunda all lill del faktiska finansiella sparandel har lagts till eller dragits ifrån det belopp som framkommer, när den faktiska årliga skattekvoten har applicerats på skillnaden mellan den realiserade och

' 1 viss utsträckning kan emellertid förändringar av den genomsnittliga skattekvoten tänkas ha sin grund i oväntade eUer oregelbundna förändringar avseende inte blott aktivitetsnivån utan även taklen i lönedeflatoms utveckling.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 139

hypotetiska brullonalionalprodukllillväxten respektive år. Detta hypotetiska finansiella sparande har ersatt det faktiska i modellen och en kurva utvisande det resultat som då erhålls har inlagts i diagrammet. Som synes är del en mindre skillnad mellan de efterfrågeeffekter som de två kurvorna indikerar. Skillnaden kan sägas vara ett tentativt mått på effekter av renodlad budgetautomatik, dvs. den del av förändringen som kan återföras på oväntade eller oregelbundna förändringar i beskattningens inkomslunderlag. Del är naturligt att de två kurvorna nära sammanfaller under år då den faktiska tillväxten i stort sett motsvarat den potentiella. Såsom också kan väntas går kurvorna isär (och kan eventuellt förbli på avstånd från varandra), när samhäUsekonomin övergår ifrån en situation med en lillväxl som nära motsvarar potentiell tillväxt, till en lillväxllakl som i ena eller andra riktningen påtagligt avviker från den potentiella. Della var fallet bl. a. 1964 och 1969, vilket tydligt framgår i diagrammet.

Prop. 1971:115 UO

IX. Kreditmarknaden

Kreditgivningen på den organiserade kredilmarknaden fortsatte alt minska under 1970, om än i något lägre takt än året innan. Totalt förmedlades 1970 krediter för 16 miljarder kr. (tabell 1). Della innebär en minskning jämfört med 1969 om 1,2 mUjarder kr.

Affärsbankernas totala kreditgivning har successivt avtagit under de senaste åren. Den uppgick 1967 lill närmare 6 miljarder kr. men 1970 till endast 1,2 mUjarder kr. Minskningen 1969 berörde huvudsakligen näringslivet. Under 1970 minskade affärsbankernas innehav av statspapper kraftigt i samband med inlösen av förfallna lån.

Utlåningen från AP-fonden har fortsatt atl expandera. Den var 4,2 miljarder kr. 1967 och drygt 6,7 miljarder kr. 1970. Som framgår av tabell 2 var kapitaltillväxten för AP-fonden avsevärt större än totala av-giflsinflödel för samtliga i tabeUen redovisade år. Ränteinkomsterna har

Tabell IX: 1.    Kredihnarknaden 1969—1970

Nettobelopp, mUj. kr.

Långivare	Låntagare
	Staten	Kommuner	Bostäder	Näringsliv	Summa
1969
Riksbanken Affärsbankema Övriga kieditinstitut därav: Allmänna pensionsfonden ' Allmänheten'	1505 1530 300 590 460	0 220 1 110 600 - 10	- 10 1     175 6 715 2   810 0	- 15 655 2 920 1610 690	1480 3 580 11045 5 610 1 140
Summa	3 795	1320	7 880	4 250	17 245
1970
Riksbanken Affärsbankema Övriga kreditinstitut därav: AUmänna pensionsfonden '■ Allmänheten"	1600 -840 2 225 760 225	0 110 1075 685 10	30 1990 5 660 3 275 15	- 5 -30 3 650 2 035 315	1625 1230 12 610 6 755 565
Summa	3 210	1195	7 695	3 930	16 030

' Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis.

2 Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar. Källa: Riksbanken.

' Termerna kreditgivning, utlåning, upplåning och inlåning används genomgående i betydelse av flöden. Med utlåning menas sålunda förändringen i stocken utestående krediter.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 141

TabeU IX: 2. Allmänna pensionsfondens kapitaltillväxt 1967—1971 Milj. kr.

1967 1968 1969 1970 1971

4161	5 195	5 643	6100	7 100
433	606	833	1 166	1750
996 58	1318 59	1719 62	2 215 74	2 650
4 666	5 848	6 467	7 075	8 000

Avgifter

Pensioner

Räntenetto

Kostnader

KapilaltUlväxt

Källa: Allmänna pensionsfonden.

mer än täckt pensionsulbetalningarna och administrationskostnaderna. Avgifterna för 1975 beräknas uppgå till mellan 11—12 miljarder kr. och pensioner inklusive förvaltningskostnader till ungefär 4 mUjarder kr. samt fondökningen till 12 miljarder kr. Vid det laget skulle alltså balans i det närmasie ha uppnåtts mellan ränteintäkter och utgifter och fondökningen därmed ungefär motsvara avgiftsbeloppet.

Knappt hälften av fondens kreditgivning 1970 utgjordes av krediter tUl bostadssektorn, vilket innebar en viss andelsminskning i förhållande till 1969. Fondens kreditgivning till näringslivet 1970 ökade ungefär lika myckel som lill bostadssektorn eller med runt tal 450 miljoner kr., medan kreditgivningen till staten och kommunerna var obetydligt större 1970 än 1969. Fondens kapital förväntas öka kraftigt 1971 eller med 8 miljarder kr. Denna ökning kan förväntas resultera i ell utbud på kapitalmarknaden av samma storleksordning.

De enskilda försäkringsinrättningarnas kapilallUlväxl ökade något från 1969 till 1970 (tabell 3), vilket kan hänföras tiU en kraftig ökning hos liv- och sjukförsäkringsbolagen. Skadeförsäkringarnas ulfall har däremot försämrats successivt. Ett flertal faktorer kan förklara kapitaltillväxten inom liv- och sjukförsäkringsbolagen de senaste åren. Ökningarna avsåg bl. a. försäkringar med engångspremier och successiva utbetalningar. Anledningen lill dessa engångsförsäkringar 1970 var bl. a. all de utgjorde en

Tabell IX: 3. Enskilda försäkringsinrättningars kapitaltillväxt samt utlåning pä kreditmarknaden 1967—1970

Milj. kr.

1967 1968 1969 1970

Total kapitaltUIväxt 1660 2 064 2 060 2 205
därav: liv- och sjukförsäkrings
bolag 1 076 1 298 1 608 1 894
övriga 584 766 452 311

Ullånmg 1416 1794 1 850 1892

Anm. I övriga enskilda försäkringsinrättningar ingår arbetsgivarbolag, riksbolag för skadeföl säkringar samt återförsäkringsbolag. Källor: Försäkringsinspektionen och riksbanken.

Prop. 1971:115 142

fördelaktig placeringsform infÖr skatteomläggningen. Ytterligare en förklaring till liv- och sjukförsäkringsbolagens kapitaltillväxt de senaste åren utgör en större överränta. Liv- och sjukförsäkringssparandets andel av hushållens beräknade totala sparande har ökat kraftigt sedan 1967, då andelen var 24 "/o. För 1968 t. o. m. 1970 uppgick den till respektive 34 o/o, 36 o/o samt 46 "/o. Denna utveckling får ses mot bakgmnd av en successiv minskning av annat hushållssparande än försäkringssparande.

Trots all kreditgivningen från "andra banker" — sparbanker, postbanken och jordbrukskassor — var väsentligt lägre de tre första kvartalen 1970 jämfört med samma period elt år tidigare ökade utlåningen från dessa kreditinstitut för hela 1970 med ungefär 400 milj. kr. lill 4 miljarder kr. Den häftiga omkastningen i kreditgivningen som ägde rum under fjärde kvartalet 1970 kunde främst hänföras lill en omfattande kortfristig kreditgivning till staten från postbanken, vars inlåning var osedvanligt stor i slutet av 1970.

1. Finansieringsbehov och likviditet

Statens budgetunderskott, som under 1969 uppgick till 3,8 miljarder kr., mmskade 1970 med knappt 600 milj. kr. Inkomsterna översteg de icke-finansieUa ulgiflerna 1970, men då statens ullånmg delta år var ganska kraftig, kvarstod ell relativt betydande negativt budgetsaido. Budgetunderskottet 1970 finansierades till en väsentlig del genom emissioner av långfristiga obligationslån. Varken 1969 eller 1970 emitterades några kortfristiga obligationslån. I stället inlöstes elt sådant obligationslån till elt belopp av 900 milj. kr. I motsats till de närmast föregående åren utgav staten 1970 inget sparobligationslån. Genom en kombination av lollerivinsler och särskilda skattefria premier utöver bankränla stimulerades däremot allmänheten all sälta in överskjutande skattemedel på bankkonto. Ca 25 "/o av de återbetalda skallemedlen, som uppgick lill rekordbeloppet 2 800 milj. kr., sattes in på sådana bankkonton. Emissionerna av skattkammarväxlar var relativt betydande under 1970. Skatl-kammarväxelskulden växte med 2,4 miljarder kr. mot en ökning på 0,7 miljarder kr. 1969.

Enligt nationalräkenskaperna för kommunerna såsom de redovisas i kapitel VIII skulle ulgiflsöverskottet, dvs. det negativa finansiella sparandel, ha ökat måttligt 1970. Denna utveckling rimmar illa med de uppgifter som kommunerna i en kredilmarknadsenkät i början av 1971 lämnade om sin upplåning, utlåning och likvidilelsförändring. Med utgångspunkt från dessa uppgifter skulle kommunernas finansiella sparande 1970 ha försvagats högst avsevärt. Svarsbortfallel i enkäten var dock stort och de lämnade siffrorna får ses som myckel preliminära. Allmänt kan sägas att del förefaller troligt att det finansiella sparandet faktiskt

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 143

försämrades ganska mycket under 1970, särskilt mot bakgrund av de talrika uttalandena från kommunhåll orn försämrad likviditet och stora upplåningsbehov.

Kommunernas upplåning på kredilmarknaden uppgick 1970 till i mnt tal 1 200 milj. kr., dvs. en svag nedgång jämfört med 1969. Upplåningen vid sidan av den reguljära marknaden beräknas ha ökat högst avsevärt under 1970. Överslagsberäkningar av finansiellt sparande och total upplåning gmndade på ovannämnda kredilmarknadsenkät, indikerar en försämring av likviditeten med drygt en miljard kronor mellan 1969 och 1970. Det kan emellertid finnas skäl alt tro på en något mindre likviditetsneddragning än vad enkäten indikerar, specielll med tanke på den annorlunda bild som framkommer ur nationalräkenskapsdata.

Den i kapitel VIII antagna utvecklingen för inkomster och utgifter pekar mot en ytterligare, om än mindre, försvagning av del finansiella sparandel under 1971. I den mån en ytterligare kraftig likvidilelsned-dragning inle är möjlig leder della lill ett ökat upplåningsbehov eller alternativt lill krav på nedjusteringar av utgifIsöverskollel.

Bostadsinvesteringama beräknas ha minskat med 2,5 "/o i volym 1970. I nominella värden skulle bosladsinvesleringarnas tillväxt härigenom ha stannat vid 340 milj. kr. Ökningen av den totala kreditgivningen lill bostadssektorn motsvarande i stort sett den beräknade ökningen av investeringarna. Nelloulbelalningarna av statliga lån till bostadsändamål var 1970 ca 490 milj. kr. större än 1969 och bostadssektorn log sålunda i anspråk en mindre kreditvolym på kreditmarknaden än 1969. Som framgår av tabell 4 ökade affärsbankernas byggnadskredilgivning 1970 med 1 265 milj. kr. Därtill kommer affärsbankernas omfattande avlyft av byggnadskrediler till egen portfölj. Jämfört med 1969 minskade emellertid bostadssektorns totala nettoupplåning på obligationsmarknaden.

Bostadsinvesteringama beräknas volymmässigt minska med 4 »/o 1971, vilket motsvaras av en värdemässig ökning på drygt 350 mUj. kr. Statens bosladskrediler väntas 1971 öka något mindre än 1970, vilket innebär

Tabell IX: 4. Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden och statliga bostadslån 1968—1970

Nettobelopp, milj. kr.

1968 1969 1970

Obligationer

Bostadsbyggnadskrediter hos affärsbankema

Bostadslän hos andra kreditinstitut

Summa

Statliga bostadslån

Källa: Konjunklurinsitulet.

4 350	6 465	5 600
1620	- 510	755
1905	1925	1340
7 875	7 880	7 695
800	1415	1900

Prop. 1971:115 144

TabeU IX: 5. Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1968—1970

Nettobelopp, milj. kr.

1968 1969 1970

Obligationer och förlagslån

Aktier

Upplåning hos affärsbankerna

Upplåning hos andra kreditinstitut

1975	1385	1335
,475	845	450
3 375	435	- 165
1500	1 585	2 310
Summa   7 325	4 250	3 930

Källa: Konjunkturinstitutet.

alt behovet av upplåning på marknaden ökar. Finansieringen av bostadsbyggandet för 1971 har liksom de senaste åren säkrats genom överenskommelse mellan myndigheterna och kreditinstituten.

Näringslivets finansiella sparande beräknas som en restpost i nationalräkenskaperna. Uppskattningarna är sålunda omgivna av stora osäker-helsmarginaler. överslagsberäkningar ger vid handen, att det fUiansiella sparandet minskade både 1968—1969 och 1969—1970. 1969 ökade näringslivets vinster men investeringarna ökade än snabbare. 1970 ökade särskilt lagerinvesteringama kraftigt. Fastän vinsterna ökade betydligt mer än 1969 fortsatte därför det finansiella sparandet alt sjunka. Det minskade förmodligen mer 1969—1970 än vad del gjorde 1968—1969.

Upplåningen på den inhemska organiserade marknaden minskade 1969 med omkring 3 mUjarder kr. och fortsatte all minska 1970 med ytterligare en halv miljard kronor. Den ökning i behovet av annan finansiering än på den organiserade marknaden som härigenom uppkom torde 1969 i stor utsträckning ha motsvarats av ell omslag från kraftig uppbyggnad av likviditeten 1968 lill en absolut minskning av likviditeten 1969. Utvecklingen synes dock ha varit myckel olika under de båda halvåren 1969. En stark försämring av del finansiella sparandet inträffade andra halvåret i samband med den då påbörjade lageruppbyggnaden och motsvarande behov av ökad exlem finansiering. Lageruppbyggnaden synes härefter ha kulmineral första halvåret 1970.

Tabell IX: 6. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 1968—1970

Nettobelopp, mUj. kr.

1968 1969 1970

Industri 1600 - 190 - 550

Handel 50 - 190 165

Anm. Uppgifterna bygger på enkätundersökningar, som har utförts av statistiska centralbyrån. Med likvida medel avses kassa-, bank- och postgirotillgodo-havanden samt kortfristiga penningplaceringar. Uppgiftema avser större industriföretag (med fler än 500 anställda) och handelsföretag (med fler än 200 anställda), vilka har totalundersökts.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 145

Tabell IX: 7. Inlåningsutvecklingen halvårsvis 1969 och 1970 samt januari—mars 1970 och 1971

Milj. kr.

	1969		1970		1970	1971
	1 halvåret	2 halvåret	1 halvåret	2 halvåret	jan.— mars	jan.— mars
Affärsbankema Sparbanker (77 större) Postbanken Jordbrukskassor Totalt	160 1380 240 200 1980	450 15 590 330 1385	-540 1085 515 105 1165	2      585 -205 1120 445 3      945	1380 1550 -225 70 2 775	2145 2    210 -920 160 3     595

Källa: Bankstatistiken.

Upplåningen utomlands har vid sidan av likvidiletsförbrukningen under senare år utgjort en väsentlig finansieringskälla för näringslivet. Restposten i betalningsbalansen uppgick under första halvåret 1970 lill drygt en miljard kronor för atl sedan bU svagt negativ under andra halvåret. För hela 1970 synes totala privata upplåningen utomlands ha ökat med 2 1/2 a 3 miljarder kr. Della belopp torde vara betydligt större än den sammanlagda minskningen mellan 1969 och 1970 av finansiellt sparande och reguljär upplåning. Likvidilelsutvecklingen bör därför inte lika starkt ha förändrats i negaliv riktning 1969—1970 som 1968—1969. Della utesluter inte all näringslivels likviditet 1970 absolut sett kan ha minskal lika myckel som 1969. Denna tolkning får elt visst slöd i tabell 6. Enligl tabellen minskade 1969 likviditeten inom industri och handel med omkring 400 milj. kr., jämt fördelat på båda sektorerna. 1970 minskade likviditeten i industrin kraftigt men förbättrades i handeln. Totalt sett var minskningen lika stor 1970 som 1969.

Den här diskuterade utvecklingen av likviditeten på olika områden bör ha inverkat på bankinlåningen. Det är dock i detla fall svårt att med nuvarande inlåningsstalislik spåra dylika samband. Tabell 7 visar en successiv minskning av totala inlåningen under andra halvåret 1969 och första halvåret 1970. Denna uppbromsning återspeglar kreditåtslram-ningens effekt på utlåningen. Andra halvåret 1970 ökade inlåningen kraftigt — ökningen koncentrerades lill postbanken och affärsbankerna och avsåg i stort sett fjärde kvartalet. Skiljakligheterna i utvecklingen under 1970 mellan sparbankerna och affärsbankerna lorde bl. a. kunna förklaras av lagemtvecklingen och den därmed sammanhängande likviditetsminskningen i näringslivet under första delen av 1970 och med sparminskning och moms-rush inom hushållssektorn under den senare delen av 1970. Kommunernas likviditelsförsämring torde också ha påverkat sparbanksinlåningen. Det kan noteras att även för affärsbankerna minskade inlåningen lill de mera långfristiga räkningsformerna.

Prop. 1971:115 146

2. Riksbanken och affärsbankerna

I riksbankens balans i tabell 8 representerar ena sidan förändringen av riksbankens nelloposilion gentemot affärsbankerna, dvs. saldot mellan affärbankerna checkräkning och deras upplåning i riksbanken. På balansens andra sida står bl. a. riksbankens valulainnehav och dess innehav av svenska värdepapper. Dessa poster visar en ganska likartad utveckling motsvarande halvår 1969 och 1970. Den väsentligaste skUlnadn avser den lägre valulaavtappningen första halvåret 1970 jämfört med första halvåret 1969. Eftersom förändringen i värdepappersinnehavet och övriga tillgångar var av samma storleksordning båda halvåren kom utvecklingen av affärsbankernas nelloposilion mol riksbanken all ganska nära avspegla valulaulvecklingen. Under andra halvåret 1970 förändrades netlopositionen på ungefär samma sätt som ett år tidigare. Återbetalningen av upplåningen till riksbanken blev emellerlid större och ökningen av insatta medel på checkkonio betydligt mindre. Det senare förklaras så gott som helst av all ökningen andra halvåret 1969 kan hänföras lill kassakvotslagens ikraftsättande. Upplåningen i riksbanken var vid årsskiftet ca 1,1 miljard kr. Under första kvartalet 1971 har valutareserven forlsall atl öka men ökningen har mer än uppvägts av en minskning av värdepappersinnehavet.

I tabell 9 har en affärsbankshalans sammanställts. Utvecklingen av de olika balansposterna kan lill stor del ses som etl uttryck för anpassningen lUl olika penningpoliliska restriktioner. Med undanlag för andra

Tabell IX: 8. Riksbankens tillgångar och skulder halvårsvis 1969 och 1970 samt januari—mars 1970 och 1971

Nettoförändring, milj. kr.

	1969		1970		1970	1971
	1 halv-	2 halv-	1 halv-	2 halv-	jan.—	jan.—
	året	året	åiet	året	mars	mars
Valutor	-1205	-   475	-   245	455	-205	565
Svenska skattkam-
marväxlar och ob-
ligationer	-1760	2 820	-1435	2 505	-870	-975
Övriga tillgångar
(netto)	350	-1000	-     65	-750	500	220
Totalt	-2 615	2 295	-1745	2 210	-575	-190
Affärsbankemas
checkräkning i
riksbanken	-     80	465	-     30	40	- 90	- 60
Utlåning till affärs-
bankema (—)	-2 535	1830	-1715	2170	-485	-130

Källa: Riksbanken.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 147

Tabell IX: 9. Affärsbankernas tillgångar och skulder halvårsvis 1969 och 1970 samt januari—mars 1970 och 1971

Nettoförändring, milj. kr.

	1969		1970		1970	1971
	1 halv-	2 halv-	1 halv-	2 halv-	jan.—	jan.—
	året	året	året	året	mars	mars
Kassa, obligationer
och valuta	790	660	1 245	-110	260	50
Utiåning	2 760	-2 440	105	585	1 185	305
Totalt	3 550	-1780	1350	475	1445	355
Inlåning frän aUmän-
heten	160	450	-535	2 585	1380	2 145
Nettoskuld tUl riks-
banken	2615	-2 295	1 745	-2210	570	190
Nettoskuld, övriga
inhemska finans-
institut	985	-710	960	-1 195	770	695
Övriga skulder (netto)	-210	775	-820	1295	-1275	-2 675

Källa: Bankinspektionen.

halvåret 1970 har som framgår av tabellen omkastningarna av utlåningen till allmänheten varit mera drastiska än vad gäller motsvarande inlåning. De molvägande fluktuationerna såsom de kommer till uttryck i balansen har i första hand berört affärsbankernas nelloställning gentemot riksbanken.

Under andra halvåret 1970 kom den ökade inlåningen alt till större delen motsvaras av återbetalning till riksbanken. Tack vare en ökning av övriga skuldposter stod dock etl utrymme lill förfogande för i första hand en minskning av skulden lUl övriga finansinstitut men även för utlåning. Den måttliga minskningen av likviditeten sammanhängde i första hand med ell minskal förvärv av hypoteksobligationer.

3. Sammandrag av finansieringsbehoven under 1971

Någon fullständig kreditmarknadsmatris för 1971 lorde lorde på nuvarande stadium inle vara meningsfull all uppställa. För den offentliga sektorns del tyder dock gjorda beräkningar på ett lånebehov om knappt 3 miljarder kr. 1971. Hänsyn har då inte tagits till avtalsmässiga lönehöjningar för de statsanställda. För bostadssektorns del förutses ell jämfört med 1970 något ökat behov av upplåning på marknaden. Detla lånebehov kan tentativt sällas lill drygt 8 miljarder kr. För dessa sektorer totalt kan sålunda upplåningsbehovel väntas sjunka något, eller i varje fall undergå relativt obetydliga förändringar jämfört med 1970. Del bör bl. a. mot denna bakgrund finnas förulsätlningar för en ökad

Prop. 1971:115 148

kreditgivning till näringslivet och då inle minst till industrin. För all nuvarande investeringsplaner inom industrin skall kunna realiseras lorde också en ökning av den totala upplåningen krävas och en omorientering av kredilpoUtiken i denna riktning har redan ägt rum. De lättnader som infördes i början av år 1971 i långivningen lill industriinvesteringar har liksom de gynnsammare villkoren för affärsbankernas upplåning i riksbanken inneburit en förbättring av finansieringsförhållandena. I samma riktning verkar också industriföretagens ökade möjligheter till utländsk upplåning liksom diskontosänkningarna i mars och april 1971 från 7 till 6 "/o. Alt närmare ange i vilken utsträckning dessa förbättrade lånemöjligheter kommer atl tillvaratas är dock svårt liksom i vilken omfattning kredilefterfrågan kommer atl rikta sig mol den inhemska marknaden.

Enligt gjorda kalkyler — vilka närmast har karaktären av räkneexempel — ger en summering av samtiiga sektorers beräknade anspråk en kredilefterfrågan riktad mol den inhemska marknaden som är något större än den som tillgodosågs 1970. Det bör kraftigt understrykas all dessa överslagsberäkningar är behäftade med stora osäkerhetsmarginaler. Eftersom olika anlaganden kan göras om graden av finansiering utomlands är t. ex., som antytts ovan, flera alternativ tänkbara vad gällen den förväntade kreditgivningen lill näringslivet.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 149

Innehåll Sid.

I. Sammanfattande översikt 2

II. Det internationella läget 15

1. Sammanfattande översikt 15

2. Länderöversikter 24

III.   Utrikeshandeln 42

1. Exporten 42

2. Importen 1970 och 1971 55

3. Bytes- och betalningsbalansen 59

IV.   Produktionen 66

1. Industrin 66

2. Skogsbruket 77

3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen 77

V.     Arbetsmarknaden 80

1. Läget på arbetsmarknaden under 1970 och början av 1971      80

2. Arbetsmarknaden 1971 86

VI.   De enskilda konsumenternas ekonomi 90

1. De disponibla inkomsterna 90

2. Konsumentprisema 94

3. Den privata konsumtionen 98

VII.  Investeringarna 102

1. Invesleringsutvecklingen inom olika områden 102

2. Sammanfattning av invesleringsprognosen för 1971 118

VIII. Den offentliga verksamheten 121

1. Allmänt 121

2. Staten 122

3. Kommunerna 126

4. Socialförsäkringssektorn 128

5. Den konsoliderade offentliga sektorn 130

6. Beräkning av budgeteffekter 132

IX.   Kreditmarknaden 140

1. Finansieringsbehov och likviditet 142

2. Riksbanken och affärsbankema 146

3. Sammandrag av finansieringsbehoven under 1971 147

Prop. 1971:115 150

Tabellförteckning Sid.

I. I. Reviderad försörjningsbalans 1970—1971 12 2. Bytesbalansen 1969—1971 13

II. 1. Bmltonationalproduklens utveckling i olika länder och länder-

områden 1969—1971 15

2. Konsumentpriser 1960—1970 16

3. Timförtjänsten för industriarbetare 1960—1970 17

III.  1. Exportutvecklingen för olika varagrupper 1969—1971 43

2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1969—1971 57

3. Bytes- och betalningsbalans 1967—1971 60

IV.  1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt jäm och stål, inkl.

ämnen 1968—1971 67

2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1968— 1971 69

3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1968—

1971 71

4. Industriproduktionens utveckling 1969—1971 75

5. Försörjningsbalans för rundvirke 1968—1971 77

V.   1. Vid arbetsförmedlingarna registrerad arbetslöshet januari—

mars 1971 84

2. Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningama januari—
mars 1970 och 1971 85

VI.  1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifler 1969—

1971 93

2. Hushållens direkta skaller och avgifter 1967—1971 94

3. Konsumentprisförändringar 1960—1971 uppdelade på komponenter 96

4. Konsumlionsulvecklingen 1968—1970 99

VII. 1. Lägenheter  i  påbörjade,   inflyltningsfärdiga  och  pågående

bostadsbyggen 1966—1971 104

2. Verkställda resp. planerade investeringar inom industrin

1970 och 1971 enligt investeringsenkät i februari 1971 107

3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1962—1971 108

4. Planerade och faktiska förändringar av den egentUga industrins investeringar, halvårsvis, 1962—1971 109

5. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas byggnadsinvesteringar 1961—1971 115

6. Bruttoinvesteringamas utveckling 1967—1970 saml prognos

för 1971 116

7. Bmtloinvesleringamas utveckling 1967—1970 samt prognos

för 1971 för privat, statlig och kommunal sektor 117

VIII.                                                                1. Statens inkomster och utgifter 1969—1971 124
2. Kommunemas inkomster och utgifter 1970—1971 127
2. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifler 1970—1971 129
4. Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifler

1970—1971 131

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971 151

Sid.

IX.    1. Kreditmarknaden 1969—1970 140

2. Allmänna pensionsfondens kapitaltUIväxt 1967—1971 141

3. Enskilda försäkringsinrättningars kapitaltillväxt samt utlåning

på kreditmarknaden 1967—1970 141

4. Bostadssektoms upplåning på kredilmarknaden och statliga bostadslån 1968—1970 143

5. Näringslivels upplåning på kreditmarknaden 1968—1970 144

6. LikviditetsutveckUngen inom industri och handel 1968—1970 144

7. Inlåningsutvecklingen halvårsvis 1969 och 1970 samt januari— mars 1970 och 1971 145

8. Riksbankens tUlgångar och skulder halvårsvis 1969 och 1970 samt januari—mars 1970 och 1971 146

9. Affärsbankernas tillgångar och skulder halvårsvis 1969 och 1970 samt januari—mars 1970 och 1971 147

Prop. 1971:115 152

Bil. 1    Reviderad nationalbudget för år 1971

Diagramförteckning Sid.

II. 1. Bruttonationalprodukten i olika länder och länderområden     19

III. 1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelat

på varugrupper 1965—1971 45

V. 1. Antal lediga platser vid månadens milt 1969—mars 1971       82

VI. 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter

1967—1971 100

VII. 1. Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägen-

heter 1967—1971 104

2. Investeringar inom egentiig industri och i bostäder 1965—1971 106

3. Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1964—1971 110

4. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sektorer 1962—1971 119

VIII. 1. Den offentliga sekloms kalkylerade inverkan på samhälls-

ekonomin 1961—1971 137

MARCUS BOKTR. STHLM 1971   7IOI3 3

Bilaga 2

Långtidsbudget för perioden 1971/72-1975/76

Prop. 1971:115

Bil. 2    Långtidsbudget

Bilaga 2

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN

1971/72—1975/76

1. Inledning

1.1      Långtidsbudgetens karaktär och syfte

Långtidsbudgeten tjänar som underlag för planering av den statliga och statsunderstödda sektorns utveckling på längre sikt. Den utarbetas årligen inom finansdepartementets budgelavdelning och redovisas för riksdagen i form av en bilaga till den reviderade finansplanen.

Långtidsbudgeten utgör på utgiftssidan en kalkyl över omfattningen av de finansiella och reala resurser som krävs för alt av statsmakterna uppställda målsättningar skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. Della betecknas i del följande "oförändrad ambitionsnivå". På inkomstsidan förutsätts nu gällande skatteregler beslå. Vid beräkningen av slalsinkonislernas utveckling har vidare vissa anlaganden gjorts om skatteunderlagets tillväxt.

Inga försök görs atl förutse vUka nya beslut som kan komma att fattas under perioden eller effekterna härav. Långtidsbudgeten är sålunda varken en plan eller ett program för den önskvärda utvecklingen eller en prognos för den sannolika utvecklingen. Långtidsbudgetens syfte är alt ange de inteckningar i del fram.lida resursutrymmel som gjorts genom redan fattade beslut och all därigenom utgöra cn del av statsmakternas beslutsunderlag. På grundval av della kan förslag om nya aktiviteter bedömas och omprövningar av redan gällande program aktualiseras.

1.2      Oförändrad ambitionsnivå

Resursanspråken inom samtliga verksamhetsområden beräknas med utgångspunkt från atl oförändrad ambitionsnivå skall upprätthållas. Detta begrepp är inte liktydigt med oförändrad standard eller oförändrade resursinsatser. Nedanstående typfall avser atl närmare belysa innebörden av begreppet oförändrad ambitionsnivå som del används i långtidsbudgeten.

1. I vissa fall har statsmakterna beloppmässigt kvantifierat ambitionsnivån. Detla gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraklär. De sålunda kvantifierade programmen kan vara av olika slag:

a) För  några  aktiviteter  föreligger  målsättningar  som  gäller  tills

1    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 2

Prop. 1971:115 2

vidare och som inle innefattar standardhöjningar. Delta gäller t. ex. de aUmänna barnbidragen som utgår med faslslälll belopp för alla barn under 16 år. Här påverkas anslagsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå endast av anlaganden om befolkningsutvecklingen.

b) För vissa verksamheter innefattar den kvantifierade målsättningen standardhöjningar under hela eller en del av den tid som omfattas av långtidsbudgeten. Oförändrad ambitionsnivå innebär i della och liknande fall atl utgifterna successivt höjs i enlighet med den beslutade planen. Etl exempel härpå är anslaget till folkpensioner. I långtidsbudgeten har således lagts in utgifterna för den årliga slandardslegringen i form av pensionstillskott.

c) Slutligen finns på några områden tidsbegränsade program. I dessa fall har utgifterna antagits falla bort i och med all programmet upphör. Ell exempel är programmet för bidrag till vallen- och luflvårdande åtgärder inom industrin vilket löper ul budgetåret 1973/74. Några utgifter för detta ändamål under åren därefter har därför inte lagts in i långtidsbudgeten.

Den här beskrivna metoden för beräkning av stalsulgiflerna innebär inle något ställningstagande tUl frågan om programmen bör förlängas eller ändras. I den mån det är orealistiskt atl räkna med alt anslagen kommer att falla bort när programmen löper ut underskallas omfattningen av de framlida resursanspråken. I vissa fall har statsmakterna låtit förstå all tidsbegränsade program avses bU förlängda i en eller annan form ulan alt formella beslut faltals härom. Det gäller t. ex. del regionalpolitiska slödel. Utgifterna för dessa program fömtsatts i dessa fall ligga kvar på oförändrad nivå. I fråga om vissa avlal inom sjukvården, som löper ul under långlidsbudgelperioden men som skall förnyas, har schablonmässigt antagils oförändrad anslagsnivå.

2. I andra fall har slatsmaklerna kvantifierat målen men inle i an-slagstermer. Sådana preciseringar återfinns beträffande viss offentlig produktion. Ell exempel på della är bostadsbyggnadsprogrammel. I dessa fall har i långtidsbudgeten lagils upp de resurser som beräknats nödvändiga för alt uppnå de faststäUda målsättningarna. Eftersom beräkningarna avser de erforderliga resursinsatserna utgår de från vissa anlaganden om rationalisering och produktivitet.

3. För de flesta anslag saknas av statsmakterna kvantifierade mål. I dessa fall har oförändrad ambitionsnivå bedömts från andra och i allmänhet mera skönsmässiga utgångspunkter.

a) En i vissa fall användbar melod är atl utgå från oförändrad kvalitet på den statliga tjänsteproduktionen som den upplevs av den enskilde konsumenten. Delta innebär atl produktionen får anpassas lUl förändringar i efterfrågan. Vid beräkningen av insatsen av resurser tas hänsyn till produktivitetsutvecklingen. Denna metod är i princip

Bil. 2    Långtidsbudget 3

den som används för bl. a. de flesta myndighetsanslag, dvs. utgifter för löner och omkostnader. Oförändrad ambitionsnivå innebär t. ex. oförändrade väntetider för de tjänster statsmyndigheterna tillhandahåller allmänheten. Det bör dock understrykas all stora svårigheter föreligger alt räll bedöma efterfråge- och produktiviletsulvecklingen. Antagandena måste göras mycket schablonartade.

b) För de statliga verksamhetsgrenar som förekommer på statsbudgetens utgiftssida i huvudsak som investeringar, bl. a. kommunikalionsverken och vägbyggandel, föreligger särskilda svårigheter alt avgöra vilken anslagsutveckling som krävs för all anpassa produktionen lUl förändringar i efterfrågan. Delta sammanhänger främst med svårigheten alt mäta produktionen och dess samband med investeringar och efterfrågan. Del kan exempelvis vara svårt alt mäta de tjänster som vägnätet levererar och således även den relativa ökningen till följd av investeringar. För all få elt praktiskt användbart kriterium har valls all låta oförändrad ambitionsnivå innebära alt investeringarna ökar i takt med efterfrågan med hänsyn tagen till förväntad produktivitetsutveckling.

c) Inom vissa områden saknas kontinuerlig investeringsverksamhet av större omfallning. Däremot aktualiseras punktvis vissa större projekt utan att dessa i och för sig innebär höjd målsättning för verksamheten. Som exempel kan nämnas uppförandel av förvallningsbyggnader. I den mån en utbyggnad inte följer av fastiagda program har en allmän skälighetsbedömning fått göras.

1.3 Beräkningsunderlag

Långtidsbudgeten omfattar endasl i statsbudgeten ingående utgifler och inkomster. Härav följer att affärsverksamhetens driflutgifler och andra utgifter för de statliga bolagen än tillskoti av kapital inle ingår i beräkningarna. Delsamma gäller en stor del av socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och inkomster.

Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts av myndigheterna. Den slutliga bedömningen av anslagsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå har gjorts inom finansdepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande fackdeparlement.

Vid en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande budgetåren är del naturligt atl göra jämförelser med utvecklingen under tidigare år. Sådana jämförelser kan bl. a. visa i vilken mån nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skilda delområden gör sig gällande.

Som jämförelsematerial kommer i det följande all användas statistiken över budgetulfallen för budgetåren 1965/66—1969/70. För bud-

Prop. 1971:115 4

getåret 1970/71 föreligger slutredovisning först hösten 1971. Della budgetår har därför inle lagils med i kalkylerna.

Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppen för budgetåret 1971/72 enligt 1971 års slatsverksproposition. Vid beräkningarna har hänsyn även tagils lill därefter framlagda särpropositioner och av riksdagen fattade beslut. Två alternativa beräkningar har utförts, dels en i fasta priser och löner, dels en i löpande priser och löner. I tabellerna 5 och 6 i kapitel 3 redovisas de totala utgifternas utveckling enligl dessa alternativa beräkningar. I samma kapitel finns också ulgiflerna fördelade på ändamålsgrupper. Dessa avser volymberäkningar. Inom vissa områden redovisas även ulgiftsföränd-ringar som följer av ett antagande om löpande priser.

Speciella svårigheter uppslår vid försök all mäta den offentliga sektorns produktion. Dessa svårigheter sammanhänger med alt den offentliga produktionen i flertalet fall inte saluförs på en marknad med prisbildning. Därmed försvåras också mätningen av produktivitetsutvecklingen inom den offentiiga sektorn. Produktionen inom den offentliga sektorn anges därför i nationalräkenskaperna lill i huvudsak samma värde som resursinsatserna, vilket leder till all någon produktivitetsökning statistiskt inle registreras. Syftet med långtidsbudgeten är emellertid atl ange de resursinsatser som krävs för all upprätthålla en oförändrad ambitionsnivå. I många fall knyts begreppet oförändrad ambitionsnivå därvid lill en viss prcduklionsvolym. I dessa fall görs vid ulgiftsberäkningen etl anlagande om en viss produktivilelsulveckling.

För alt uppnå jämförbarhet med den redovisade framlida utgiftsutvecklingen är det nödvändigt att även den historiska perioden avspeglar ulgiflsförändringar i fasta priser. Omräkningen av utgifterna från löpande till fasta priser har gjorts med hjälp av olika indexserier. För vissa utgiflsgrupper finns direkt användbara index. Detla gäller t. ex. de kvantitativt vikliga direkta inkomstöverföringarna. Dessa har omräknats efler konsumentprisindex. För andra grupper saknas direkt tillämpbara index. Detta gäller t. ex. för de anslag som innehåller omkostnader. För dessa komponenter har använts konsumentprisindex sedan denna rensats från varugrupper som inte är relevanta för den statliga konsumtionen.

Den angivna m>elodiken för volymberäkning innebär således, bortsett från eventuella beräkningslekniska felaktigheter, atl för de utgiflsgrupper som innefattar transfereringar och finansiella transaktioner (utlåning) anges den nytta i reala termer som resursöverföringen representerar för mollagaren. För de utgifter som innebär statiig konsumtion eller investering anger volymberäkningarna statens efterfrågan på reala resurser.

Bil. 2    Långtidsbudget 5

2. Samhällsekonomisk bakgrund

2.1      Inledning

Den offentliga sektom tar i dag i anspråk ca 1/3 av de totala ekonomiska resurserna. Detla sker i form av statliga och kommunala konsumtions- och investeringsulgifter, varav de statliga utgiftema dock endasl motsvarar hälften av kommunernas. Den offentliga sektorn kan användas som ett instrument i den ekonomiska politiken. Genom att offentlig konsumtion och offentliga investeringar tillåts växa snabbare eller långsammare än övriga sektorer kan resursfördelningen i samhället direkt påverkas. Dämlöver kan slalsmaklema indirekt genom t. ex. inkomslöverföringar och utlåning påverka fördelningen av de disponibla inkomsterna och förmögenhetsförhållandena i övrigt inom andra sektorer.

Sambandet meUan den offentliga sektorn och övriga sektorer kan sägas vara dubbelsidigt. Tillväxten inom den offentliga sektorn är beroende av den allmänna framstegstaklen och resurstillgången i samhället. En ekonomisk tillväxt föulsätler emellertid insatser inom den offentiiga sektorn och ger även upphov till en ökad efterfrågan på offentliga tjänster. En uppgift för den statliga budgetplaneringen är all åstadkomma en avvägning mellan olika sektorer. Härvid måste den offentliga efterfrågan på varor och tjänster och övrig påverkan på ekonomin utvecklas så all balans mellan tillgängliga resurser och totala anspråk upprätthålls. Långtidsbudgeten avser all vara ett underlag för en sådan avvägning.

Redovisningen i detla avsnitt bygger på 1970 års långtidsutredning "Svensk ekonomi 1971—1975" (SOU 1970: 71). Från denna utredning återges här dels kalkylerna över de faktorer som bestämmer den totala resurstillväxten i samhällsekonomin, nämligen förändringarna i arbetskraften och produktivilelen, dels resursfördelningen enligl utredningens huvudkalkyl.

2.2      Arbetskraftsutvecklingen

TUlgången på arbetskraft uttryckt i anlal arbetstimmar minskade under senare hälften av 1960-talel. Denna nedgång väntas enligl utredningen forlsälla under 1970-talel, om än i något långsammare takt. I del följande redovisas de viktigaste faktorerna bakom denna utveckling.

Såväl den totala befolkningen som den yrkesverksamma befolkningen beräknas fortsätta att öka under 1970-lalel. Tillväxten blir dock något långsammare än tidigare. I kalkylen över befolkningsförändringarna antas att neltoinvandringen kommer alt uppgå till i genomsnitt 20 000 personer per år. Della motsvarar ungefär genomsnittet under 1960-talet.

Prop. 1971:115 6

Förvärvsfrekvensen för gifta kvinnor förutsätts öka fram till 1975. Ökningen beräknas dock av utredningen bli något mindre än under föregående femårsperiod. Mot denna uppgång slår en beräknad forlsall nedgång i förvärvsfrekvensen för män och ogifta kvinnor. Nedgången förväntas dock bli något mindre än under de gångna åren.

Sammanlaget skulle della ge etl något lägre tillskott lill arbetskraften under prognosperioden än under den senaste femårsperioden. Antalet personer i arbetskraften väntas sålunda öka med drygt 90 000 under perioden 1970—1975, dvs. med 2,3 "/o. Motsvarande förändring under perioden 1965—1970 var 126 000 eller 3,3 »/o. Hela arbetskraflslill-skollet skulle beslå av gifta kvinnor.

Före utgången av år 1972 skall den lagstadgade arbetstiden förkortas från 42,5 lill 40 timmar per vecka. Därmed minskar medelarbels-tiden. Eftersom denna påverkas även av en rad andra faktorer, t. ex. frånvaro och övertidsarbete, beräknas det totala antalet arbetstimmar av utredningen minska med 0,8 "/o per år under perioden 1970—1975. Della motsvarar i stort utvecklingen mellan åren 1965 och 1970.

2.3 Produktivitetsutvecklingen

Resurstillväxten bestäms av tillgången på arbetskraft och av ökningen i produktiviteten, dvs. produktionen per arbetad timme. Långtidsutredningens kalkyl över produklivitetsutvecklingen bygger i huvudsak på en framskrivning av hillills observerade tendenser. Den totala ökningen påverkas dock av förskjutningar mellan näringsgrenar med olika produktivitet. I della sammanhang är framför allt tillväxten av tjänstesektorn av betydelse eftersom en väsentligt lägre produktivitet registte-ras inom denna sektor än inom t. ex. industrin.

För hela ekonomin beräknas produktivitetsökningen under perioden 1970—1975 till 4,9 "/o per år. Detta innebär en långsammare ökningstakt än under 1960-lalel men snabbare än under 1950-talel. Del bör understrykas all ökningstakten blir beroende av hur resurserna fördelas på olika områden under prognosperioden. Därvid gäller beräkningsmässigt all ökad offentlig sysselsättningsandel ger en lägre ökningstakt i den samlade produktiviteten. Detta beror på atl man i statistiken för den offentliga konsumtionen i huvudsak inte registrerar några produktivitetsökningar. I realiteten lorde inle obetydliga produktivitetsvinster ha uppkommit under senare år. I detta sammanhang kan konstaleras all en snabb produktivilelsulveckling i näringslivet förulsätler insatser inom den offentliga sektorn. Detla förhållande kan belysas bl. a. med alt den snabba omstmklureringen av näringslivet, som varit en av betingelserna för produklivilelsuppgången, förutsatt stora samhällsinsatser på t. ex. UtbUdningens och arbetsmarknadspolitikens områden.

Bil. 2    Långtidsbudget

2.4      Produktionsutvecklingen

TabeU 1. Produktionskapacitetens förändring 1950—1975 Procent per år

1950—   1960—   1965— '1970-1960        1965        1970        1975

0,1	0,3	—0,9	—0,8
3,3	5,6	5,2	4,9
3,4	5,9	4,3	4,1
0	—0,5	—0,4	—0,3
3,4	5,4	3,9	3,8

Arbetskraft i timmar Produktivitet per arbetstimme BNP-kapacitet frän produktionssidan Beräknad statistisk avvikelse' BNP-kapacitet från användningssidan

' Enligt långtidsutredningens kalkyl.

= Enligt nationalräkenskaperna har BNP-beräkningarna från användningssidan hittills systematiskt gett en lägre tillväxttakt än beräkningarna från produktionssidan. Det har förutsatts att denna systematik även kommer att gäUa för prognosperioden.

Sammantaget ger utredningens kalkyler över arbelskraftslillgången och produktivitetens utveckling en möjlig lillväxl av bruttonationalprodukten under perioden 1970—1975 med 3,8 o/o per år (labeU 1). Utrymmet för produktionsökning skulle därmed vara lika stort som den faktiska tillväxten under perioden 1965—1970. Till följd av all arbetstidsförkortningen i sin helhet skall tas ut före år 1973 varierar den möjliga lillväxllaklen starkt under perioden. För åren 1970—1973 har den beräknats lill endasl knappt 3 »/o per år, medan den för de två återstående åren i perioden beräknats stiga med 4,8 o/o per år.

2.5      Resursfördelningen

I långtidsutredningen redovisas olika alternativ vad gäller fördelningen av produktionsökningen på olika användningsområden. Mot bakgmnd av det underskoll i bytesbalansen som förelegat under senare hälften av 1960-talel har kravet på balans i de utrikes betalningarna kommit alt inta en dominerande ställning bland de överväganden om resursernas fördelning som görs i utredningen. För samtliga presenterade alternativ gäller sålunda att balansen skall återställas under perioden 1970—1975. Enligt utredningens huvudkalkyl krävs därvid atl 0,35 o/o av den årliga produktionsökningen direkt las i anspråk för all förbättra utrikesbalansen. Därutöver krävs all en relativt betydande investeringsaktivitet inom industrin uppnås redan i periodens början. Della innebär enligl utredningens huvudkalkyl alt utrymmet för i första hand en ökning av offentlig konsumtion och investering blir något lägre än tidigare. Resursfördelningen enligl denna kalkyl återges i tabell 2.

Den offentiiga konsumtionen har i huvudkalkylen föutsatts öka med i genomsnitt 4,5 o/o per år under perioden 1970—1975. Redan vid denna ökning av de offentliga konsumtionsutgifterna, som ligger under

Prop. 1971:115

Tabell 2. Försörjningsbalansens utveckling 1960—1975

Förändring i volym, procent per är

Privat konsumtion Offentiig konsumtion

Statiig Bruttoinvesteringar

Statiiga Export av varor och tiänster Import av varor och tjänster Bruttonationalprodukten

 Enligt långtidsutredningens kalkyl.

1960 —	1965 —	'1970-
1965	1970	1975
5,0	3,4	3,3
4,8	5,2	4,5
5,0	1,3	3,5
6,5	3,4	3,5
2,4	2,0	3,5
6,6	8,8	7,3
6,8	8,0	6,2
5,4	3,9	3,8

den som noterats för 1960-lalet, måste den privata konsumtionen sliga långsammare än den totala produktionen. Den årliga ökningen av den privata konsumtionen skulle sålunda begränsas till 3,3 o/o eller en halv procentenhet mindre än nationalinkomstens lillväxl. Med hänsyn lill de inteckningar i del totala konsumlionsulrymmel som gjorts bl. a. genom utfästelser om pensionstillskott och kraftigt ökande ATP-ulbelalningar begränsas den möjliga konsumtionsökningen per capita för befolkningen under pensionsåldern tiU 2,6 o/o per år.

Utredningens huvudkalkyl innebär alt investeringarnas andel av de totala resurserna sjunker något. För atl uppnå balans år 1975 i de utrikes betalningarna måste dock en hög investeringstakt upprätthållas inom industrin. Den årliga invesleringsökningen inom denna sektor beräknas i utredningen lUl 6,5 o/o.

Mol bakgrund av del beräknade resurslUlskotlel och kraven på resursutrymme diskuterar utredningen utförligt olika avvägningsfrågor som den ekonomiska politiken kan ställas inför under perioden. Spänningarna mellan resurskrav och resurstillgångar framträder särskilt markerat under de tre första åren. Detla har sin grund i all bruttonationalproduktens ökning under perioden 1970—1973, till följd av arbetstidsförkortningen, beräknas stanna vid i genomsnitt knappt 3 o/o per år. Häremot slår särskUt inom den offentliga sektorn en jämn och starkt uppbunden efterfrågeökning.

Sammanfattningsvis anger långtidsutrednmgen följande fömtsättningar för den ekonomiska politiken under perioden. De offentiiga ulgiflerna har i utgångsläget en hög stegringstakt, som kan dämpas först successivt. Samtidigt måste utrymme beredas för ökade industriinvesteringar redan under de första åren av perioden. TUlsammantagel släUer della stora krav på en begränsning av den privata konsumtionstillväxlen. För perioden som helhet gäller enligt utredningens bedömning alt en större reslriklivilel än tidigare måste iakttas i fråga om de offentliga utgifterna. Denna restriktivitet måste sättas in redan vid periodens början.

Bil. 2    Långtidsbudget

3. Utgiftsutvecklingen

I della avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling under långtids-budgetperioden. Redovisningen omfattar de totala ulgiflerna över statsbudgeten. Dessa redovisas grupperade efler ändamål. De elva största ändamålsgrupperna, vUka tillsammans svarar för ca 90 o/o av utgifterna under budgetåret 1971/72, särredovisas. En redovisning av de totala utgifternas utveckling lämnas i labeU 5 på s. 29. Beräkningarna redovisas i fasta priser och utgår från de utgifter som redovisas i den reviderade finansplanen. För vissa anslag som är direkt knutna till prisindex redovisas också utgifternas utveckling i löpande priser. Till gmnd för dessa beräkningar ligger etl anlagande om all priserna skall sliga med 3 o/o om årel fr. o. m. budgetåret 1972/73. En redovisning av lotalulgiflemas utveckling i löpande priser lämnas i tabell 6 på s. 30.

3.1 Utbildning och forskning

Denna anslagsgrupp omfattar dc statliga utgiftema för utbUdningsväsendet och för den civila forskning som bedrivs antingen av staten eller med statiigt stöd. Anslagsgruppen har indelats i undergrupper, varav de största är grundskolan, gymnasiala skolor, högre utbildning och forskning saml sludiesociala ändamål. I gymnasiala skolor ingår de nuvarande skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola, vilka den 1 juli 1971 ersätts av gymnasieskolan, samt folkhögskolan. Till högre UtbUdning och forskning har förts bl. a. anslagen till universitet och högskolor, undervisningssjukhusen saml de statliga forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling. I denna undergrupp ingår även de statliga ulgiflerna för forsknings- och utvecklingsverksamhet på atom-Utbildning och forskning (Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till				Procen-	Genom-
	snittlig	1971/72					tuell för-	snittlig
	procen-		1972/	1973/	1974/	1975/	ändring	procen-
	tuell för-		73	74	75	76	1971/72	tuellför-
	ändring						—1972/	ändring
	1965/66						73	1971/72
	—1969/							—1975/
	70							76
Totala utgifter	+  7,5	9 353	+ 413	+ 257	+ 213	+ 232	+ 4,4	+ 2,9
därav
grundskolan	+ 8,9	3 435	+  14	+ 35	+ 36	+ 47	+ 0,4	+ 0,9
gymnasiala skolor	+ 9,3	1482	+  53	+  38	+ 27	+ 34	+ 3,6	+ 2,5
högre utbildning och
forskning	+ 10,2	2 433	+ 148	+ 133	+ 99	+ 116	+ 6,0	+ 4,7
studiesociala ändamäl
m.m.	+ 8,8	1 515	+ 178	+ 38	+ 35	+ 31	+ 11,7	+ 4,3

Prop. 1971:115 10

energiområdet. Studiesociala ändamål omfattar det statliga studie-slödel lill samtiiga kategorier av studerande.

Den starka ökningen av de statliga ulgiflerna för utbildning och forskning under perioden 1965/66—1969/70 återspeglar den intensiva reformverksamhet som ägt rum inom området.

Den nioåriga grundskolan, vars genomförande beslutades år 1962, är nu nästan helt genomförd och kommer alt vara fullt utbyggd i hela landet läsåret 1972/73. Den nya reviderade läroplanen för grundskolan har börjat tiUämpas under en treårsperiod med början läsåret 1970/71. Denna reform innebär framför allt, att högstadiet blir raera sammanhållet, vilket ger alla barn och ungdomar en i huvudsak gemensam grundutbildning.

Elevantalet i grundskolan beräknas 1971/72 uppgå till ca 975 000. Antalet elever stiger successivt under perioden och miljonslreckel passeras läsåret 1973/74. Ökningen är mest markerad på lågstadiet och mellanstadiet. Behovet av lärare ökar med ca 1 000 om året.

Anslagsutvecklingen styrs förutom av elevulvecklingen även av klass-storlekarna och rådande organisatoriska förhållanden. Klasstorlekarna beräknas successivt anpassas lill den något högre nivå som låg lUl grund för 1962 års grundskolebeslul. Den nya läroplanen beräknas medföra en viss minskning av lärarbehovet. Anslagsutvecklingen påverkas även av del sätt varpå driftbidragen utbetalas till kommunerna.

Till grund för utvecklingen under långlidsbudgelperioden för gymnasiala skolor ligger beslut som fallas av statsmakterna åren 1964 och 1968. I 1964 års beslut behandlades i detalj den inre utformningen och dimensioneringen av gymnasium och fackskola samtidigt som principen om en samordnad planering av del gymnasiala skolstadiet fastslogs. Enligl 1968 års beslut ersätts de nuvarande skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola av en skolform, gymnasieskolan, fr. o. m. läsåret 1971/72. Vidare innebar beslutet en omläggning av den nuvarande yrkesutbildningen. Denna kommer atl få en bredare inriktning samtidigt som utbildningstiden i genomsnitt förlängs, vilket leder till en inte obetydlig kostnadsökning.

F. n. motsvarar antalet nybörjarplatser i gymnasieskolan i runt tal ca 90 o/o av en årskull 16-åringar. På längre sikt bedöms den nya gymnasieskolan fortiöpande expandera så all praktiskt tagel alla ungdomar efler genomgången grundskola kommer all forlsälla sin utbUdning. Ökningen har i långtidsbudgeten beräknats lill sin alldeles övervägande del falla på den del av gymnasieskolan som motsvarar den nuvarande yrkesskolan.

Reformeringen av vuxenutbildningen kr 1967 innebar en kraftig förstärkning av resurserna för såväl folkbildningen som de kommunala skolorna för vuxna och de riksrekryterande statliga vuxenskolorna i Norrköping och Härnösand. Genom propositioner lill 1970 och 1971

Bil. 2    Långtidsbudget 11

års riksdagar har framlagts förslag om nya betydelsefulla steg i utbyggnaden av vuxenutbildningen. Del statliga stödet har förbättrats i olika avseenden. Kostnaderna för vuxenutbildningsändamål antas öka under hela långlidsbudgetperioden.

Beräkningen av anslagsutvecklingen inom den högre utbildningen baseras i vad avser universiteten och högskolorna på i huvudsak två faktorer. För de fria fakulteterna har den beräknade närvaron uppskattats mot bakgrund av prognoser från slatisliska centralbyrån och universiletsmyndighelerna. Beräkningarna är gjorda med hänsyn bl. a. lill den pågående försöksverksamheten med vidgat tillträde till högre studier och lill den ökade genomslrömningshaslighel som bör bli följden av de nyligen införda fasta studiegångarna vid filosofiska fakulteter. För de spärrade fakulteterna har beräknats det medelsbehov som under långlidsbudgelperioden uppslår lill följd av hittills fattade beslut om intagningskapaciteten. Huvuddelen av kostnadsökningarna faller på den redan beslutade utbyggnaden av de medicinska, odonlologiska, matematisk-naturvetenskapliga och tekniska utbUdningsvägarna. Statsmakterna beslutade år 1970 om en väsentlig utbyggnad av antalet utbildningsplatser vid socialhögskolorna. I en nyligen framlagd proposilion föreslås ytterligare en socialhögskola, förlagd till Östersund. Vidare har räknats med kostnader för högre teknisk utbildning i övre Norrland. Även kostnaderna för universilelsadminislralion saml biblioleks-och servicefunktioner beräknas sliga. Uppförande och iordningsställande av undervisningslokaler vid universiteten och högskolorna kommer likaledes all ställa krav på ökade anslag under långlidsbudgelperioden.

Utbyggnaden av lärarhögskolorna i enlighet med besluten av 1967 års riksdag har avslutats vid periodens början och ulgiflerna för lärarhögskolorna beräknas förbli ungefär konstanta under långlidsbudgelperioden. FörskoUärarutbildningen beräknas emellertid öka under perioden.

Medel lill forskning anvisas över riksstalen genom anslagen till dels de statiiga forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckling, AB Atomenergi m. fl., dels universiteten och högskolorna. Ökningen av anslagen lill direkta forskningsändamål har under de senaste åren varit betydande och för långlidsbudgelperioden beräknas en fortsatt ökning. Inle minst gäller della insatserna för teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Anslaget lill AB Atomenergi minskar dock i enlighet med en av riksdagen anlagen plan. Etl fortsall dellagande i del europeiska och nordiska forskningssamarbetet har förutsatts vid anslagsberäkningarna.

Anslagen till studiesodala ändamål har till följd av utbildningsväsendets expansion och de studiesociala reformerna ökat kraftigt under de senaste åren. Utgiftsökningen under långlidsbudgelperioden dämpas bl. a. genom stigande återbetalningar av studiemedel.  Utgifterna  för

Prop. 1971:115 12

studiemedel har beräknats med hänsyn lill all basbeloppet antas stiga lill 7 100 kr. under budgetåret 1971/72.

3.2 Folkpensioner m. m.

Denna anslagsgmpp domineras av kostnaderna för folkpensioneringen. Vidare ingår statens bidrag lUl sjukförsäkringen samt kostnader för vissa yrkesskadeersättningar och för den allmänna försäkringens administration. Anslagsgruppen utgörs nästan helt av transfereringar tUl hushållen.

Kostnaderna för folkpensionerna har — räknai i fasta priser — stigit med i genomsnitt 6,3 o/o per år under perioden 1965/66—1969/70. Delvis är ökningen en följd av atl antalet pensionärer har stigit under denna lid, men till en stor del beror utgiflsslegringen på de standardförbättringar som har beslutats av statsmakterna. Kompensationen för prisstegringar följer utvecklingen av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, vilket i sin lur följer konsumentprisindex. Folkpensionens årsbelopp var den 1 juli 1965 4 075 kr. för ensamslående och 6 370 kr. för makar. Motsvarande belopp var den 1 juli 1970 6 048 kr. resp. 9 576 kr. och beräknas den 1 juli i år uppgå till 6 831 kr. för ensamstående och 10 902 kr. för makar. Vid 1969 års riksdag beslutades ell nytt system för standardhöjning av folkpensionerna under åren 1969— 1978. För folkpensionärer som saknar ATP eller har lågt ATP-belopp utgår pensionstillskott som första årel motsvarar 3 o/o av basbeloppet och därefter årligen ökar för all vid tioårsperiodens slut utgöra 30 o/o av basbeloppet. Tillskotten utgår med samma belopp oberoende av civilstånd, dvs. makar erhåller dubbelt lillskolt. Folkpensionen kommer år 1978 alt för ifrågavarande pensionärer utgöra 120 o/o av basbeloppet för ensamstående och 200 o/o av basbeloppet för makar. Motsvarande andelar var den 1 juli 1968 90 resp. 140 o/o.

Den 1 juli 1970 trädde ändrade regler för erhållande av förtidspension i kraft. Personer med tungt eller pressande arbete har därigenom fåll ökade möjligheter att få folkpension före 67 år. De ändrade reglema för förtidspensionering och förändringar i befolkningens ålderssammansättning gör all antalet folkpensionärer fortsätter atl öka under långlidsbudgelperioden. Således beräknas antalet pensionärer, f. n. inemot 1 400 000, öka årligen med 22 000 ålderspensionärer och 3 000 förtidspensionärer. Till följd av utbyggnaden av ATP-systemel beräknas antalet ålderspensionärer med pensionstiUskott minska med 17 000 per år.

Ar 1960 utgjorde åldersgruppen över 65 år ca 12 o/o av befolkningen. Vid långlidsbudgetperiodens slut beräknas denna grupp utgöra ca 15 o/o av befolkningen.

Vid beräkningen av folkpensionsanslagel i   fasta   priser   under

Bil. 2    Långtidsbudget

13

Folkpensioner m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till				Procentu-	- Genom-
	snittlig	1971/72					eU för-	snittlig
	procen-		1972/	1973/	1974/	1975/	ändring	procen-
	tuell för-		73	74	75	76	1971/72	tuell för-
	ändring						—1972/	ändring
	1965/66						73	1971/72
	—1969/							—1975/
	70							76
Totala utgifter	+ 5.8	9 352	+ 535	+ 349	+ 329	+ 318	+5,3	+ 3,9
därav
folkpensioneringen	+ 6,3	8 446	+ 505	+ 318	+ 298	+ 277	+ 6,0	+ 3,9
sjukförsäkringen	+ 1,0	878	+ 30	+ 30	+ 30	+ 40	+ 3,4	+ 3,5

långlidsbudgelperioden har den höjning av basbeloppet som inträffade i mars detla år inräknats i anslaget för budgetåret 1971/72. Vidare har beräknats atl en ytterligare höjning av basbeloppet inträffar under budgetåret 1971/72, då basbeloppet beräknas stiga tiU 7 100 kr. Effekten av denna förändring faller i huvudsak på budgetåret 1972/73. Härefter omfattar beräkningarna endast utgiftshöjningar till följd av del ökande antalet folkpensionärer och den fortgående höjningen av pensionstillskotten.

Till budgetåret 1972/73 ökar ulgiflerna för folkpensioner med ca 500 milj. kr. Effekterna av nyssnämnda förändring av basbeloppet utgör härav ca 160 milj. kr. Vidare hänförs 153 mUj. kr. lill del ökade antalet pensionärer och 187 milj. kr. till höjningen av pensionslUl-skollen. Anslagsutvecklingen under långlidsbudgelperioden till följd av dessa båda sistnämnda faktorer framgår av följande tablå.

Anslagsförändring till

1972/73   1973/74  1974/75   1975/76

Ökat antal pensionärer Höjda pensionstillskott	+ 153 + 187	+ 148 + 170	+ 147 + 151	+ 144 + 133
	Summa    +340	+ 318	+ 298	+ 277

Eftersom folkpensionerna höjs automatiskt vid förändringar i konsumentpriserna har en alternalivberäkning i löpande priser gjorts för folkpensionsanslaget. Till grund för denna beräkning har legat en

Procentu-    Genomeli föränd-   snittlig

Genom-       Anslag Anslagsförändring till

snittiig 1971/

procentuell  72 1972/    1973/    1974/    1975/ ring 1971/    procentuell

förändring 73 74 75 76 72—1972/    förändring

1965/66— 73 1971/72—

1969/70 1975/76

+ 6,3

8 415

+ 583 +561 +541 +560 +6,9

+ 6,1

Prop. 1971:115 14

antagen prisstegring med 3 o/o per år fr. o. m. budgetåret 1972/73. Utvecklingen av folkpensionsanslagel i löpande priser framgår av tablån nederst på föregående sida.

Under perioden 1965/66—1969/70 har genomförts ell flertal reformer inom sjukförsäkringen. År 1967 slopades karensdagarna och sjukpenningen höjdes väsentiigt. Ar 1968 förbättrades läkemedelsraballerna och ersättningen för läkarvårdskostnader höjdes. Sjukförsäkringens utgifler för lilläggssjukpenning och läkemedelsraballer finansieras emellertid genom arbetsgivar- och egenavgifter till försäkringen. Detla förklarar varför reformverksamheten inle kommer lill ullryck i anslagsutvecklingen under den förflutna perioden. Från den 1 januari 1970 har genomförts ell nytt syslem för ersättning för läkarvård meddelad av läkare anställda i offentlig tjänst, den s. k. 7-kronorsreformen. Statsmakterna har vidare under år 1970 antagit förslag som avser alt åstadkomma större jämlikhet mellan män och kvinnor inom sjukförsäkringen. I anslulning lill övergången till obligatorisk särbeskattning har hemarbetande make ulan arbetsinkomst befriats från atl betala sjukförsäkringsavgift. För alt läcka avgiflsbortfallel har statsbidraget lill sjukvårdsförsäkringen höjts. Anslagsberäkningen för långlidsbudgetperioden bygger på oförändrade bestämmelser och taxor. Sjukförsäkringsutgifterna beräknas öka med närmare 6 o/o per år, varav ca 2 o/o kan hänföras lill förändringar i folkmängden och förskjutningar i åldersstrukturen. Detta innebär till följd av statsbidragets konstruktion alt statsbidraget beräknas öka med 3,5 o/o årligen under långlidsbudgelperioden.

3.3 Totalförsvar

Ulgiflerna inom gruppen totalförsvar avser lill helt övervägande del del militära försvaret. Härutöver ingår civilförsvaret, det ekonomiska försvaret samt övriga delar av totalförsvaret. Utgifterna för totalförsvaret uppgår budgetåret 1971/72 till ca 13 o/o av de totala slalsulgiflerna. Försvarels andel av de sammanlagda statliga konsumtions- och investeringsutgiftema är däremot avsevärt högre och uppgår lill ca 35 o/o. De ekonomiska ramarna för det mUitära försvaret och civUförsvaret under budgetåren 1968/69—1971/72 fastställdes genom 1968 års försvars-Totalförsvar (Milj. kr., fasta priser)

Genom- Utgift       Utgiftsförändring till-- Procentu- Genom
snittUg 1971/        ------------------------- eU föränd- snittiig

procentuell 72 1972/    1973/    1974/    1975/ ring procenlueU

förändring 73 74 75 76 1971/72— förändring

1965/66— 1972/73 1971/72—

1969/70 1975/76

+ 0,1 6 950 +128    —3       — —3        +1,8 +0,4

Bil. 2   Långtidsbudget 15

Tabell 3. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna 1971/72—1975/76 i fasta priser

(Milj. kr.)

	1971/72	1972/73	1973/74	1974/75	1975/76
Anslag (prisläge maj 1970)	5 620	5 620	5 620	5 620	5 620
Priskompensation m. m.	395	400	400	400	400
Förbrukning av anslagsbehåll-
ningar	150	240	240	240	240
Utgiftsram	6 165	6 260	6 260	6 260	6 260
Utgiftsförändring från föregå-
ende budgetår		+ 95	—	—	—

beslut. Den justerade utgiftsramen för del militära försvaret uppgår för budgetåret 1971/72 tiU ca 6 165 milj. kr. i löpande priser. Utgifterna för militära ändamål utanför ramen — främst pensionskostnader och övriga sociala kostnader — uppgår tUl ca 385 milj. kr. För civilförsvaret beräknas utgifterna lill ca 110 milj. kr., för del ekonomiska försvaret liU ca 135 milj. kr. och för övriga totalförsvarsändamål lill ca 155 milj. kr.

Beträffande del mUitära försvaret har ulgiflerna för budgetåret 1971/72 beräknats enligl 1968 års försvarsbeslut. För budgetåren 1972/ 73—1975/76 utgår beräkningarna från den fastställda s. k. planeringsnivån. Denna innebär att den inte justerade utgiftsramen för budgetåret 1971/72 bibehålls oförändrad under perioden i fasta priser.

För all belysa utvecklingen av de ramreglerade militära försvarsutgifterna dels i löpande priser, dels i fasta priser har beräkningar gjorts på grundval av de prisanlaganden som tillämpas vid beräkningen av statsinkomsterna saml av ulgiflerna i de sammanfallande avsnitten. I tabell 3 redovisas utgifternas utveckling under förutsättning av oförändrade priser efler utgången av budgetåret 1971/72. Tabell 4 avser utgiftsutvecklingen i löpande priser enligl de antaganden om prisutvecklingen som redovisats i annat sammanhang. Tabellerna skUjer sig således enbart i vad avser priskompensationen.

Även för civilförsvaret utgår beräkningarna från 1968 års försvarsbeslut. För budgetåret 1971/72 upptas anslagsramen för civUförsvaret till 110 mUj. kr., och för de därpå följande budgetåren till 132 milj. kr. Härutöver kommer kompensation för prisstegringar.

Tabell 4. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna 1971/72—1975/76 i löpande priser

(Milj. kr.)

1971/72  1972/73   1973/74  1974/75   1975/76

Utgiftsram                                   6 165 6 460 6 665 6 875 7 095
varav priskompensation         (   395) (   595) (  800) (1010) (1230)
Utgiftsförändring frän föregå
ende budgetär +295 +205 +210      +220

Prop. 1971:115

För övriga totalförsvarsanslag utgår beräkningarna från atl de olika aktiviteterna fortlöper på en ungefär oförändrad nivå.

16

3.4 Kommunikationer och energiförsörjning

Denna anslagsgrupp omfattar huvudsakligen ulgiflerna för vägväsendet, de statliga kommunikationsverken — postverket, televerket, statens jämvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket — vissa investeringsulgifter för Sveriges Radio samt vattenfallsverket.

Vid bedömningen av den framtida utvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå har hänsyn i första hand lagils lill den förväntade efterfrågeutvecklingen. Som nämnts i avsnitt 1.2 föreligger vissa svårigheter all avgöra vilken investeringsulveckling som krävs för alt anpassa produktionen (utbudet av tjänster) lUl efterfrågan. För att få ell praktiskt användbart kriterium har valls atl i huvudsak låta investeringarna, efler reduktion med en förväntad produktivitetsstegring, förändras i takt med efterfrågeökningen. Vidare har beaktats vissa uppställda program och engångsprojekt. Som exempel kan nämnas SJ:s investeringar för Storstockholms lokaltrafik.

Inom vägväsendet beräknas trafiken under den framförliggande perioden öka med ca 4 o/o per år. I enlighet med den tidigare redovisade metodiken har förutsatts atl vägbyggandel skall öka i takt med trafikökningen. Även driflulgiflerna påverkas av denna. Vid anslagsberäkningen har hänsyn tagits lill en förväntad produktivitetsökning.

Televerkels investeringar, som budgetåret 1971/72 uppgår lill ca 675 milj. kr., omfattar investeringar dels i telenätet, dels i rundradioanläggningar för distribution av radio- och TV-programmen.

Investeringarna i telenätet — huvudsakligen telefonapparater och växlar, fjärrförbindelseanläggningar och telefonstationer — har bedömts framför allt mot bakgmnd av den väntade telefontrafikutveck-

Kommunikationer och energiförsörjning

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till				Procen-	Genom-
	snittlig	1971/72					tuell för-	snittlig
	procen-		1972/	1973/	1974/	1975/	ändring	procen-
	tuell för-		73	74	75	76	1971/72	tuell för-
	ändring						—1972/	ändring
	1965/66						73	1971/72
	—1969/							—1975/
	70							76
Totala utgifter	+  1,3	4 735	+ 52	—122	+ 106	+27	+ 1,1	+ 0,3
därav
vägar, trafiksäkerhet
m. m.	+  1,0	2 187	+ 14	—   5	+  10	+ 3	+0,6	+ 0,2
kommunikationsverken	+ 0,4	1491	+ 62	— 60	+ 25	— 7	+4,2	+ 0,3
energiförsörjning	+ 10,7	975	—25	— 47	+ 68	+ 28	—2,6	+0,6

Bil. 2    Långtidsbudget 17

lingen. Teletrafiken förutses öka med ca 4 o/o per år. Häremot har antagils svara en ökning av investeringarna med 2 o/o per år.

Medel har beräknats för en fortsatt utbyggnad av sändarnätet för TV 2.

Statens järnvägars investeringar för Storstockholms lokaltrafik, som beräknats till ca 54 milj. kr. för 1971/72, minskar successivt under perioden. För statens järnvägars övriga investeringar har beräknats en ökning i förhållande till en förväntad trafikutveckling.

Utvecklingen av luftfartsverkets investeringar domineras av etl fåtal stora objekt. Medel har bl. a. beräknats för atl under perioden färdigställa flygfältet Sturup, för vissa arbeten på flygfältet Härryda och för en utbyggnad av Arlanda.

Vid beräkningen av medelsbehovel för postverket har hänsyn lagils lill trafikutvecklingen och lUl kostnaden för den andra etappen av tiUbyggnaden av poslbankshuset i kvarteret Blåmannen i Stockholm.

I fråga om sjöfarten förutses under den framföriiggande perioden en fortsatt rationalisering av lots- och fyrväsendel. Medel har vidare beräknats för all anskaffa en ny slalsisbrylare enligl förslag till årets riksdag.

Anslaget till vattenfallsverket beräknas under perioden bibehållas på en hög nivå. Efterfrågeprognosen på elektrisk kraft innebär en ökning med drygt 8 o/o per år under perioden 1968—1979. Produktionen har hittills i huvudsak varit baserad på vallenkraftslillgångar. Den väntade starka ökningen av efterfrågan på elkraft kommer emellerlid alt väsentligen läckas genom utbyggnad av kärnkraft. Under perioden fram lill 1975/76 beräknas två aggregat vid Ringhals sällas i drift. Flera aggregat beräknas dessutom bli påbörjade under perioden. Ulgiflerna för uraninköp varierar påtagligt under perioden och förklarar en stor del av de fluktuationer i utgiftsutvecklingen som förutses.

3.5 Bostäder

Denna anslagsgrupp domineras av anslaget lill lånefonden för bostadsbyggande, som för budgetåret 1971/72 föreslagils uppgå till 3 060 milj. kr. Bland övriga anslag märks statens bosällningslånefond och lånefonden för kommunala markförvärv. BostadstUläggen för barnfamiljer redovisas under gruppen slöd tUl barnfamiljer.

För tioårsperioden 1965—1974 har riksdagen uttalat sig för ell bosladsbyggnadsprogram på en miljon färdigställda lägenheter. Under de första sex åren av denna period, dvs. t. o. m. år 1970, beräknas drygt 60 o/o av programmet ha genomförts. För alt målet skall uppnås behövs under återstående fyra år närmare 100 000 lägenheter igångsättas per år.

Statliga bostadslån från lånefonden för bostadsbyggande utgår i hu-

2    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 2

Prop. 1971:115

18

Bostäder

(Milj. kr., fasta priser)

Procentu-    Genom-ell föränd-   snittlig

Genom- Anslag     Anslagsförändring till

snittlig 1971/       ---------------

procenlueU 72 1972/    1973/    1974/    1975/ ring 1971/    procentuell

förändring 73 74 75 76 72—1972/    förändring

1965/66— 73 1971/72—

1969/70 1975/76

+ 11,4

3 165        —136    +255    +230    +255    —4,3

+ 4,5

vudsak till ny- och ombyggnad. Bostadslånels storlek bestäms som en given andel av elt i varje särskilt fall framräknat låneunderlag. Vid nybyggnad beräknas låneunderlagel med utgångspunkt från kostnaden för mark, exploatering av marken, grundläggning och byggnad. Vid ombyggnad motsvarar låneunderlaget den godkända kostnaden för arbetet. För kommuner och allmännyttiga förelag uppgår bostadslånet lill 30 o/o av det på della sätt beräknade låneunderlaget, för bostadsrätlsföretag med kommunal insyn till 25 o/o, för småhus som skall bebos av låntagaren lUl 20 o/o och i övriga fall till 15 o/o. Återstående del av kapitalbehovet inom låneunderlagel får läckas genom lån på den öppna marknaden.

De statliga lånen löper med ränta som motsvarar statens egen upp-låningsränla med tUlägg för vissa administrativa kostnader. För år 1971 tillämpas en ränta på 7,5 o/o.

Huvuddelen av det statliga kredilslödet lUl bostadsändamål från bo-sladslånefonden är uppbyggd som ell paritetslånesystem. Systemet omfattar hus som påbörjats efter den 1 januari 1968 och innebär all betalningen av ränta och amortering på del statliga lånet skall omfördelas i liden enligl särskilda regler. Avsikten är all kapitalkostnaderna och därmed hyreskostnaderna i hus av äldre årgång skall slå i paritet med kapitalkostnaderna för nybyggda hus. Denna omfördelning sker med hjälp av en av riksdagen fastställd basannuitet och paritelslal som faststäUs av Kungl. Maj:t årligen.

Genom all multiplicera basannuiteten (för flerfamUjshus 5,1 "fo) med låneunderlagel erhåller man den kapitalkostnad som får belasta huset del första årel. Denna s. k. baskostnad skall i första hand läcka kostnaderna för upplåningen på den öppna marknaden. I den mån beloppet inle räcker för all betala ränta på del statliga lånet enligt de nominella villkoren (7,5 o/o ränta) tillförs skillnaden statslånet som en skuldökning.

Fr. o. m. del andra året multipliceras basannuiteten först med paritelslalel varefter den sålunda justerade basannuiteten multipliceras med låneunderlagel. Parilelslalet återspeglar byggnadskostnadsulvecklingen under den lid som förflutit sedan fasligheten färdigställdes — ju högre byggnadskoslnader desto högre pariletstal. Vid en fortiöpande bygg-

Bil. 2   Långtidsbudget 19

nadskostnadsslegrjng multipliceras basannuiteten sålunda med ett årligen växande paritelslal. Pariletslånesystemel bygger således på all baskostnaden successivt skall öka för all efter ell anlal år medge full förräntning av statslånet. Vid fortsatt ökning av baskostnaderna kan amorteringen av lånet påbörjas och fullföljas i ökande takt.

Långtidsbudgetens beräkningar av anslagsbehovet grundas på ell anlagande om all det statligt belånade bostadsbyggandet uppgår lill en våningsyla som svarar mol 87 000 lägenheter per år med 1967—1968 års genomsnittliga våningsyta. Della byggande har antagits representera en oförändrad andel av del totala årliga bostadsbyggandet under perioden. Om nuvarande tendens att genomsnitlsylan per lägenhet är något mindre än åren 1967—1968 beslår under perioden lorde antalet faktiskt producerade lägenheter bli något större. Vidare antas beräkningsmässigt alt den nuvarande räntenivån består, all paritelstalen, i enlighet med anlagandel om fasta priser, blir oförändrade, alt genomsniltsbeloppen för de statliga lånen per lägenhet och byggandels fördelning mellan lägenheter i småhus och flerfamiljshus inle förändras.

Anslaget till lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1971/72 påverkas av den höga igångsättningen under bl. a. år 1969. Nedgången i anslagsbehoven budgetåret 1972/73 beror till en del på en förskjutning från slatsbelånal till icke statsbelånat byggande enligl bosladsbyggnadsplanen för åren 1971 och 1972 jämfört med år 1970, men återspeglar även atl den tidigare förkortningen av liden mellan färdigställande av husen och utbetalning av lånen förväntas komma all upphöra.

Den anslagsökning som beräknats för budgetåren 1973/74—1975/76 förklaras huvudsakligen av den skuldökning på paritetslånen som uppkommer genom långtidsbudgetens anlagande om fasta priser och därmed oförändrade paritelslal.

3.6 Stöd til! barnfamiljer

Utgifterna under denna anslagsgrupp avser huvudsakligen inkomslöverföringar lill hushållen i form av allmänna bambidrag och bostadstillägg för barnfamiljer. Statsbidrag till barntillsyn utgör en växande del av anslagsgruppen. Vidare ingår statens kostnader för bidragsförskott (statens andel av kostnaderna för underhållsbidrag lill barn för vilka ersättning inte har kuimat tas ut av den underhåUsskyldige) och den del av statens bidrag lill social hemhjälp som avser hjälp lill barnfamiljer.

Utgiftsutvecklingen för barnbidragen bestäms av den fastställda bidragsnivån och befolkningsutvecklingen. Enligl beslut av 1970 års riksdag har barnbidragsbeloppet höjts med 300 kr. lill 1 200 kr. för barn och år från den 1 januari 1971. Antalet barn i barnbidragsberättigad ålder kommer atl sliga under den aktuella perioden. Hänsyn har vid beräkningen tagits även till neltoinvandringen.

Prop. 1971:115

20

Stöd till barnfamiljer m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

Procentu-     Genomeli föränd-   snittlig

Genom- Anslag Anslagsförändring till

snittiig 1971/

procenlueU 72 1972/    1973/    1974/     1975/    ring 1971/    procenlueU

förändring 73 74 75 76 72—1972/    förändring

1965/66— 1969/70						73	1971/72— 1975/76
+ 1,2	3 037	+ 136	+ 32	+ 33	+ 34	+ 4,5	+ 1,9

Ar 1969 höjdes bidragsförskotten från 25 o/o lill 30 o/o av basbeloppet. Enligl beslut av förra årets riksdag höjdes bidragsförskotten ytterligare tiU 40 o/o av basbeloppet från den 1 januari 1971. Från samma lidpunkt höjdes också maximiåldern för rält tUl bidragsförskott från 16 lill 18 år. Genom alt statsbidragen söks av kommunerna för kalenderår i efterskott påverkar de ändringar som trädde i krafl år 1971 anslagsbehovet fr. o. m. budgetåret 1972/73. Anslaget beräknas öka med ca 75 milj. kr. till detta budgetår.

Bostadstilläggen lill barnfamiljer är inkomstprövade. Inkomstgränserna för oreducerade bostadstillägg ligger från den 1 januari 1971 vid en lill slallig inkomstskatt beskattningsbar inkomst på 8 000 kr., dvs. en årsinkomst på ca 18 000 kr. Arets riksdag har beslutat om att nyssnämnda inkomslgräns skall höjas lill 10 000 kr., vUket motsvarar en årsinkomst av ca 20 000 kr. Beräkningen av anslaget tUl bostadstillägg bygger på de beslutade inkomstgränserna. Det i långtidsbudgeten gjorda antagandet om en viss inkömststegring medför vid oförändrade inkomst-gränser alt anslagsbehovet beräknas minska under långlidsbudgelperioden.

Behovet av barntillsyn har alltmera kommit i förgrunden när det gäller samhällets service lill barnfamiljerna. Är 1966 förbättrades bidragen till barnslugeverksamhelen i avsikt alt stimulera kommunerna till en snabbare utbyggnad av barntillsynen för förvärvsarbetande föräldrar. Bidraget lill anordnande av barnstugor fördubblades och etl särskilt lånestöd infördes. Även driflbidragen förbättrades. En ny betydande höjning av statsbidragen till driften av daghem och fritidshem genomfördes den 1 juli 1970. Dessa ålgärder har bidragit lill en betydande utbyggnad av antalet barnstugeplalser. Antalet platser i daghem och fritidshem har ökat från ca 16 000 år 1965 till ca 50 000 år 1971. Del årliga tillskollel av barnstugeplatser beräknas under långlidsbudgelperioden bli ungefär lika stort som under innevarande budgetår, dvs. ca 13 000.

Den 1 januari 1969 infördes statsbidrag lill kommunala familjedaghem. Antalet bidragsberättigade platser i kommunala familjedaghem beräknas öka till ca 30 000 budgetåret 1972/73. För åren därefter beräknas ingen större ökning av plalsanlalel.

Bil. 2    Långtidsbudget 21

3.7 Arbetsmarknad och regionalpolitik

Utgifterna för arbetsmarknads- och regionalpolitiken har vuxit myckel kraftigt under hela 1960-talet. Detla är även den ändamålsgmpp som vuxit snabbast under de senaste fem budgetåren, eller med 14,9 o/o. De höjda anslagen hänför sig främst till ökade insatser vid den höjda taklen i omställningarna inom näringslivet. De är också ullryck för en höjning av ambitionsnivån.

Till grund fÖr långlidsbedömningen ligger elt antagande om all det sysselsättningsläge som f. n. råder kommer all beslå. För alt uppfylla målsättningen om en jämnare fördelning av sysselsätlningsmöjlighetema mellan olika regioner och branscher krävs en forlsall utbyggnad såväl i fråga om de ålgärder som syftar lill ökad rörlighet mellan yrken och regioner som i fråga om regionalpolitiska insatser.

Vad avser de rörlighetsfrämjande åtgärderna förutsätts en forlsall utbyggnad av arbelsmarknadsulbildningen. Antalet personer i utbUdning antas öka med ca 5 000 per år under perioden. Flytlningsbidragen har successivt förbättrats under senare år. Delta har medverkat tUl att antalet personer som fåll ekonomiskt stöd i samband med arbete på annan ort har ökat.

De sysselsättningsskapande insatserna i form av beredskapsarbeten har beräknats få en i huvudsak oförändrad omfattning. Utgifterna för aUmänna beredskapsarbeten beräknas minska under perioden. Insatserna i form av särskilda beredskapsarbeten för handikappade och svårplacerade äldre arbetstagare beräknas dock öka i ungefär motsvarande grad. Utbyggnaden av skyddade verksläder antas ske i oförändrad takt. Detla leder lill en fortsall ökning av driflbidragen till dessa verksläder. Samtidigt förutses en utbyggnad av den halvskyddade sysselsättningen.

Vid långtidsbedömningen har hänsyn inte tagils till den lagstiftning om förbättrat uppsägningsskydd för äldre arbetskraft, varom förslag lagts fram för riksdagen.

Anslagen till kontant stöd vid arbetslöshet beslår av medel till erkända arbetslöshetskassor, omställningsbidrag, m. m. Riksdagen har förelagts förslag om införande av två nya dagpenningklasser. En förslärk-

Arbetsmarknad och regionalpolitik

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-       Anslag     Anslagsförändring till Procentu- Genom
snittiig          1971/        ---------------------    ell föränd- snittlig

procenlueU 72             1972/    1973/    1974/ 1975/    ring 1971/ procenlueU

förändring                   73         74         75 76         72—1972/ förändring

1965/66- 73 1971/72—

1969/70 1975/76

+ 14,9          2 669         +123    +63      +57 +57      +4,5 +2,7

Prop. 1971:115 22

ning av arbetslöshetsstödet enligt förslagel leder till väsentligt större utgifter under periodens första år. Även därefter beräknas anslaget växa något dels genom ökat antal kassamedlemmar, dels genom ökat anlal personer med s. k. äldreslöd.

Vad beträffar regional utveckling fastställde 1970 års riksdag riktiinjer för verksamheten under en period omfattande budgetåren 1970/71— 1972/73. Samtidigt fastställdes en medelsram på 1 200 milj. kr. för olika regionalpolitiska insatser under treårsperioden. För budgetåren 1973/74 ■—1975/76 har antagits oförändrad anslagsnivå.

3.8 Hälso-, sjuk- och socialvård

Denna anslagsgrupp omfattar utgifler för statiiga och statsunderstödda vårdområden. Den största posten utgörs av statsbidrag till den psykiatriska sjukvård som sjukvårdshuvudmännen bedriver.

Huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården fördes över från staten till landslingen och städerna Stockholm, Göteborg och Malmö den 1 januari 1967. Staten bidrar till investerings- och driftkostnader enligt särskilda avtal, som avser perioden 1967—1971. Dessa avtal medförde en kraftig utgiftsstegring för staten under budgetåret 1966/67.

Enligt avtalen skall investeringsbidrag för perioden 1967—1971 ulgå med 310 milj. kr. Bidragen är dock indexreglerade varför anslaget för budgetåret 1971/72 beräknas lill 96 milj. kr. Driftbidraget, som också är indexreglerat, baseras i princip på den genomsnittiiga vårddagkosl-naden vid de statliga sjukhusen året före överlagandel. För budgetåret 1971/72 beräknas driftbidraget tiU 930 milj. kr. Avtalen reglerar statsbidragen endast t. o. m. år 1971. I avsaknad av underlag för beräkningar av ulgiflsulveckUngen under långlidsbudgetperioden har schablonmässigt räknats med oförändrad anslagnivå.

Ulgiflerna för kroppssjukvård och allmän hälsovård avser en rad centrala och regionala myndigheter på detta område, statliga sjukhus, statsbidrag lill olika former av hälso- och sjukvård saml en viss del av kostnaderna för undervisningssjukhusen. För karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala påverkas utgiftsutvecklingen av den pågående utbyggnaden av sjukhusen. Behovet av medel för lån till byggande av sjukhem för långvarigt kroppssjuka och lättskötta psykiskt sjuka vilka påbörjats före den 1 januari 1970 bortfaller under den period långtidsbudgeten omfattar. Detla påverkar anslagsberäkningen för budgetåren 1972/73 och 1973/74. Långivningen har då omfattat ca 15 000 vårdplatser.

Den utveckling som pågår inom nykterhelsvården kännetecknas av en ökad inriktning på öppna och frivilliga vårdformer och en minskning av tvångsåtgärderna. Under perioden 1965—1969 minskade tvångsin-lagningarna med 18 o/o under det att antalet frivUliga intagningar ökade

Bil. 2    Långtidsbudget

Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj. kr., fasta priser)

23

	Genomsnittlig	Anslag 1971/72	Anslagsförändring till				Procentuell föränd-	Genom-sruttlig
	procentuell		1972/	1973/	1974/	1975/	ring 1971/	procentuell
	förändring		73	74	75	76	12—19121	förändring
	1965/66—						73	1971/72—
	1969/70							1975/76
Totala utgifter	+ 6,9	2 378	+ 70	+ 20	+ 36	+ 46	+ 2,9	+ 1,7
därav
psykiatrisk
sjukvård m. m.	+ 8,6	1 165	+ 8	+ 3	— 5	— 2	+ 0,7	+0,1
kroppssjukvård och
allmän hälsovård	+ 9,8	333	+ 7	—21	+ 2	+ 4	+ 2,1	-0,7
åldringsvård	+ 9,6	273	+ 30	+ 16	+ 16	+ 16	+ 11,0	+ 6,5

med 19 o/o. Denna utveckling antas fortsätta under långlidsbudgetperioden och antas bl. a. resultera i en fortsall utbyggnad av plalsanlalel vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare saml behandlings- och inackorderingshem för narkotikamissbrukare.

Anslagen lill ungdomsvården avser främst de statliga ungdomsvårdsskolorna. Under de senaste åren har kommunernas egna vårdresurser byggts ul så all man i större utsträckning än tidigare kunnat erbjuda alternativ till vård i ungdomsvårdsskola. Samtidigt har förstärkningen av ungdomsvårdsskolornas resurser alltmera inriktats på en utbyggnad av den öppna vården utanför skolorna. Denna vårdform innebär all eleverna är inskrivna vid ungdomsvårdsskola men bor i enskilda hem eller mindre enheter och går i skola eller arbetar på orten. Sedan år 1965 har del årliga antalet placeringar utom skola mer än fördubblats och år 1970 var antalet elever i öppen vård för första gången större än antalet elever inom skolorna. Långtidsbedömningen bygger på antagandet att den Öppna ungdomsvården fortsätter atl byggas ul. Antalet skolor eller avdelningar vid skolor beräknas samtidigt kunna minskas.

För åldringsvården antog 1964 års riksdag ell reformprogram. Delta omfattade dels en utbyggnad av sjukhemmen för långtidsvård, dels ökade resurser för social hemhjälp och förbättring av åldringsbostäderna. Den öppna vården har fåll allt större betydelse. Utbyggnaden av den sociala hemhjälpen lill åldringar och handikappade har medfört atl antalet hjälpta personer stigit från ca 144 000 år 1965 till ca 250 000 år 1970. Genomförandel av delta program har medfört snabbi stigande utgifter. Utgifterna för budgetåren 1972/73—1975/76 påverkas av atl antalet personer över 67 år beräknas fortsätta all öka under denna period. Mot bl. a. denna bakgrund har förulsells en fortsatt ökning av utgifterna för statsbidrag till social hemhjälp under långtidsbudget-perioden.

Samhällets åtgärder för handikappade spänner över en rad områden.

Prop. 1971:115 24

Den större delen av ulgiflerna härför redovisas under andra ändamålsgrupper. Här redovisas utgifterna för invaliditetsförebyggande åtgärder, bidrag lill särskolor och vanföreanstalter samt till tekniska hjälpmedel. Under år 1968 infördes nya regler för bidragen till hjälpmedel, vilket medfört en mycket kraftig uppgång av anslaget. Denna uppgång beräknas fortsätta under långlidsbudgelperioden. Ökningen sker dock i långsammare takt. Statsbidragen lill driften av särskolor beräknas också öka till följd av den utbyggnad av särskoleverksamhelen som kommit till stånd efler det att lagen om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda trädde i krafl den 1 juli 1968. Bidragen till vanföreanstaltema förutsätts dock bortfalla under perioden, då anstalterna övergår lill annan huvudman.

I anslagsgruppen ingår slutligen statens kostnader för arbetarskydd. Under senare delen av 1960-lalel har utgifterna för della ändamål ökat starkt. Sålunda har arbetarskyddsslyrelsens och yrkesinspektionens möjligheter att aktivt ingripa på arbetsplatserna ökat. Tillkomsten av arbetsmedicinska institutet år 1966 innebar en samordning och förstärkning av resurserna för utredning, undervisning och forskning på arbetarskyddsområdet. Ärels riksdag har förelagts förslag om vidgade insatser på della område. I samband med förslag om elt nytt finansieringssystem för yrkesskadeförsäkringen har årets riksdag också föreslagils all en arbelarskyddsfond inrättas för nya insatser i fråga om forskning, utbUdning och upplysning på arbelsmiljöområdet. Fonden skall byggas upp med hjälp av en särskild arbetarskyddsavgift. Denna avgift innefattar dessutom etl visst bidrag tUl kostnaderna för den verksamhet som bedrivs av arbetarskyddsverkel och arbetsmedicinska inslilulel. Härutöver har räknats med en forlsall budgelfinansierad utbyggnad av resurserna för arbetarskydd under långlidsbudgetperioden. Arbelsmiljöutredningen har fåll i uppdrag atl överväga organisationen av en fUial i Umeå lill arbetsmedicinska instilulel som beräknas komma lill slånd under perioden.

3.9 Rättsväsende

Över hälften av ulgiflerna inom anslagsgruppen avser polisväsendet, som också svarar för ca 60 o/o av antalet sysselsatta inom rättsväsendet. Sedan år 1965, då polis- och åklagarväsendet samt rådhusrätterna för-slalUgades, har rättsväsendet tillförts betydande förstärkningar.

Anslagen lill rättsväsendet beräknas öka under perioden som följd av anlaganden om kriminalitetens fortsatta utveckling. Vidare beräknas en stigande trafikvolym ställa ökade krav på resurser för trafikövérvakning. Den ökande arbetsbelastningen förutsätts dock i stor utsträckning mötas med rationaliseringar. Som ell led i rationaliseringsarbelet inom rättsväsendet fortsätter uppbyggnaden av rättsväsendets informations-

Bil. 2    Långtidsbudget

25

Rättsväsende

(Milj. kr., fasta priser)

Procentu-    Genom-ell föränd-   snittlig

Genom- Anslag     Anslagsförändring till

snitlUg 1971/72    ----------------------

procenlueU 1972/    1973/    1974/    1975/ ring 1971/    procentuell

förändring 73 74 75 76 72—1972/    förändring

1965/66— 73 1971/72—

1969/70 1975/76

Totala utgifter	+  7,6	1991	+ 126	+ 34	+ 33	+ 10	+ 6,3	+ 2,4
därav
polisväsende	+ 9,7	1 073	+ 45	+ 15	+ 12	— 2	+ 4,2	+ 1,6
domstolar m. m.	+ 10,3	326	+  70	+ 4	+ 4	+  3	+ 21,4	+ 5,7
kriminalvård	+ 9,5	338	+  13	+  5	+ 15	+  7	+  3,9	+ 2,9

system, som baseras på automatisk dalabehandling. Även andra stora ADB-system, som beräknas tillkomma under perioden, kan förväntas medföra betydande rationaliseringsvinster inom rättsväsendet. Della gäller främst systemen för fastighetsregistrering och inskrivningsväsende saml för bilregister och körkortsregister.

Antalet anställda inom polisväsendet har under de sista fyra åren ökat med närmare 2 100, varav 1 450 polistjänster. Även på utrustnings-sidan har en myckel betydande upprustning skell. För långtidsbudget-perioden antas ökningen av arbetsvolymen i betydande grad mötas med rationalisering. Vissa personalökningar förutses. På investeringssidan har medel beräknats för inlösen och nybyggnad av polishus samt för en forlsall utbyggnad av lokaler för rättsväsendet i kvarteret Kronoberg i Stockholm.

Antalet grövre brottmål och antalet mer arbetskrävande mål vid de allmänna domstolarna väntas öka. Den ökade belastningen kan emellerlid i viss utsträckning mötas med förenklat processuellt förfarande och förbättrade arbetsmetoder. Medel har inte beräknats för någon nämnvärd utbyggnad av personalresurserna. Genomförandet av vissa reformer leder dock till en kraftig utgiftsökning budgetåret 1972/73. Frågan om en reform av samhällets rättshjälp bereds f. n. med sikte på atl en proposition i ämnet skall kunna föreläggas 1971 års riksdag. Anslagen har räknats upp med hänsyn härtill. Hänsyn har också lagils lill i år framlagda förslag till omorganisation av regeringsrätten och utbyggnad av kammarrätterna och till 1970 års riksdags beslut om överlagandel av lokalhållningen för underrätterna.

Utbyggnaden av kriminalvården i frihet beräknas forlsälla. Antalet övervakningsfall beräknas stiga från 23 000 lill 28 000. Även om den vidgade tillämpningen av frivård minskar behoven på anslallssidan måste medel för personalförstärkningar inom anslaltsvården beräknas för de nya anstalter och häkten som las i bmk under perioden. Per-

Prop. 1971:115

26

sonalbehovel reduceras genom den koncentration som kan komma lUl slånd genom nedläggning av äldre anstalter.

3.10 Skattebidrag till kommuner

Anslagsgruppen består nästan uteslutande av anslagen tiU skatteutjämningsbidrag lill kommunema och kompensation till kommunerna i anledning av 1970 års skallereform.

Skatteutjämningsbidragen syftar huvudsakligen lill all stödja kommuner med svag skattekraft. Bidragen utgår dels för att tillförsäkra en kommun ell visst skatteunderlag, dels för all mildra effekten av en hög utdebitering. Därutöver utgår i särskilda fall ytterligare skatteutjämningsbidrag för alt stimulera till frivilliga kommunsammanläggningar och begränsa utdebUeringshöjningar i samband med sammanläggningar. Anslaget påverkas sålunda främst av skalleunderlaget i kommunerna och av utdebiteringen. Utvecklingen av dessa faktorer har medfört en kraftig ökning av statens utgifter för skatteutjämningsbidrag under de senaste åren. Bidragen svarade år 1970 för ca 10 o/o av kommunernas inkomster. Motsvarande siffra för enbart landskommuner var 22 o/o. I norrlandslänen svarade staten genom bidragen för mellan 1/4 och 1/3 av kommunernas inkomster. Till grund för beräkningen av utvecklingen under långtidsbudgetperioden ligger antagandet all lönesumman ökar med 9 o/o år 1971, 7 o/o under år 1972 och därefter med 4 o/o under vart och ell av åren 1973—1976 saml atl medelutdebileringen liU kommunal skall ökar med 50 öre per år. Hänsyn har vidare lagils lill atl kommunsammanläggningarna 1971 och 1974 leder lill minskade anspråk på skatteutjämningsbidrag.

Till ulgiftsgruppen har också förts utgifter för kompensation till kommunerna för del inkomstbortfall som den år 1971 genomförda skatteomläggningen medför. Detta bortfall har uppskattats lill i runt tal 1 miljard kr. Enligl gällande regler sker slutredovisning lill kommunerna av den kommunalskatteuppbörd som äger rum år 1971 kalenderåret 1973. Således skall kompensationen till kommunerna börja betalas ut först budgetåret 1972/73.

Skattebidrag till kommuner

(Milj. kr., fasta priser)

Procentu-    Genom-ell föränd-   snittlig

Genom- Anslag     Anslagsförändring till

snittiig 1971/72    ----------------------

procenlueU 1972/    1973/    1974/    1975/ ring 1971/    procenlueU

förändring 73 74 75 76 72—1972/    förändring

1965/66— 73 1971/72—

1969/70 1975/76

+ 6,3

1 887

-630

-660    +145    +125

-33,4

+ 16,2

Bil. 2    Långtidsbudget

27

3.11 Utvecklingsbistånd m. m.

Utvecklingsbistånd m. m	1.
(Milj. kr., fasta priser)
	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till	Procentu-	Genom-
	snittlig	1971/72		ell föränd-	snittUg
	procentuell		1972/    1973/    1974/    1975/	ring 1971/	procenlueU
	förändring		73         74         75         76	72—1972/	förändring
	1965/66—			73	1971/72—
	1969/70				1975/76
Totala utgifter	+ 14,1	1059	+ 264   + 323   + 341   + 116	+ 24,9	+ 18.7
därav
ulveckUngsbisländ	+ 19,6	1000	+ 262   + 328   + 340   + 114	+ 26,2	+ 19,5

Denna ulgiftsgmpp innefattar anslagen till internationellt utvecklingssamarbete och bidrag till inlernalionella organisationer. Anslagsgruppen domineras av ulgiflerna för utvecklingssamarbete. Anslagen lill della ändamål skall enligl beslut av 1968 års riksdag öka så all de budgetåret 1974/75 uppgår lUl en procent av bruttonationalprodukten lill marknadspris.

Preciseringen av målet för de svenska biståndsinsatsernas omfattning 1974/75 innebär atl den kommande utgiftsutvecklingen är beroende av den framlida produktions- och prisutvecklingen. Anslagens exakta storlek kan således inle förutses. Enprocentmålet skall enligl riksdagens beslut beräknas netto. Kompensation för u-ländernas betalningar av amorteringar och räntor på utestående krediter har därför inrymts i anslagsberäkningarna. I riksdagens beslut om enprocentmålet anges som riktmärke en årlig ökning av biståndsanslagen med ca 25 o/o. I långtidsbudgeten har anslagen för budgetåren 1972/73—1973/74 beräknats med utgångspunkt från denna siffra. Budgetåret 1974/75 har anslagen beräknats öka så att enprocentmålet uppnås delta budgetår. Det förtjänar understrykas all denna kalkyl beräkningsmässigt utgår från oförändrade priser. Därefter har bislåndsanslagen förutsatts ligga kvar på nivån en procent av brutlonationaiprodukten.

3.12 Övrigt

Under denna rubrik har sammanförts utgifter som inle kunnat hänföras lUl någon av de tidigare behandlade ändamålsgrupperna. Här återfinns bl. a. anslag för all främja utvecklingen inom näringslivet, miljövård, kyrkliga och kulturella ändamål, idrotts- och friluftsliv, central förvallning samt slalsskuldräntor. Vidare har här beaktats förändringar i reservationsmedelsbehållningar och utnyttjande av rörliga krediter.

Inom gruppen näringars främjande utgör stödet till jordbruksnäringen den största utgiftsposten. Den beräknade utgiftsminskningen för grup-

Prop. 1971:115

28

Övrigt

(Milj. kr., fasta priser)

Procentu-    Genom-ell föränd-   snittlig

Genom- Anslag     Anslagsförändring till

snittlig 1971/72    ----------------------

procentuell 1972/    1973/    1974/    1975/ ring 1971/    procenlueU

förändring 73 74 75 76 72—1972/    förändring

1965/66— 73 1971/72—

1969/70 1975/76

Totala utgifter	+ 12,4	5 572	-101	+ 138	—15	— 60	-1,8	-0.2
därav
näringars främjande	+ 11,4	855	-  39	— 86	—31	+  14	- 4,6	-4,4
miljövård	+  6,4	189	+    9	+    3	45	+    5	+ 4,6	—3,9
central förvaltning	+  5,2	527	+  22	—    6	—14	+  10	+ 4,1	+ 0,6
statsskuldräntor	+ 13,2	2 009	+  80	+ 90	+ 60	+ 100	+ 4,0	+ 3,9
förändring i reser-
vationsmedelsbe-
hållningar		71	— 79	+  18	—	.—
ökad disposition av
rörliga krediter		200	—150	—	—	—

pen vid periodens mitt förklaras av atl invesleringsanslagen för förenade fabriksverken huvudsakligen omfattar endasl utgifter för redan beslutade investeringar samt av att det tidsbegränsade slödel lill textil- och konfeklionsinduslrin beräknas bortfalla.

Anslagen lUl mUjövård domineras av bidragen till kommuner och industri för investeringar i reningsanläggningar. Bidraget lill industrin skall enligl ell särskilt program utgå med 50 milj. kr. per år under en femårsperiod som avslutas budgetåret 1973/74. Anslaget har därefter beräknats falla bort. Ulgiflerna för naturvårdsändamål beräknas öka under perioden.

Ulgiftsgruppen central förvallning omfattar anslagen lill bl. a. stats-departementen — utom försvarsdepartementet — riksdagen och dess verk, vissa centrala ämbetsverk samt utrikesrepresentationen.

Poslen statsskiddränior bestäms av förändringarna i statsskulden saml av räntenivån för den statliga upplåningen. För långlidsbudgelperioden antas schablonmässigt en ökning av statsskulden med 1 mUjard kr. per år och en oförändrad räntenivå.

Under förändringar i reservationsmedelsbehållningarna har inkalkyle-rats etl förutsatt lokaliseringspolitiskt motiverat tillskott av medel tUl NJA:s investeringsprogram. Denna teknik har valls för all i detla sammanhang kunna la hänsyn tUl en redan nu förutsebar utgift på lilläggsslat för budgetåret 1971/72. Ulgiflerna härför beräknas minska budgetåret 1972/73 och därefter bortfalla helt.

Dispositionen av rörliga krediter har anlagils öka Ireridmässigl med 50 milj. kr. per år.

Under perioden beräknas utgifterna för statliga förvallningsbyggnader ligga på en hög nivå, bl. a. för all finansiera lokaler vid omlokalisering

Bil. 2    Långtidsbudget

29

av myndigheter. Under det sista året i perioden redovisas en kraftig minskning av dessa utgifter.

3.13 Totala utgifter

I tabell 5 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtliga anslagsgrupper som behandlats i det föregående. Enligl de redovisade beräkningarna skulle ulgiflerna i fasta priser under den framförliggande fyraårsperioden öka med i genomsnitt 3,2 o/o per år atl jämföra med en ökning på 5,9 o/o per år under perioden 1965/66—1969/70. Det ligger emellertid i långtidsbudgetens karaktär all bedömningen av ulgiflsförändringar under slutet av perioden är mera osäker. Del är därför i första hand av intresse all jämföra den beräknade förändringen till budgetåret 1972/73 med ökningen under senare delen av 1960-lalel. Vid en sådan jämförelse framgår, alt för all bibehålla oförändrad ambitionsnivå krävs en ökning av stalsulgiflerna på 4,3 o/o, vilket nära ansluter sig lill trenden för den faktiska ökningen under jämförelseperioden. Detla förhållandevis starka ulgiflslryck under periodens första år förklaras bl. a. av de effekter som 1970 års skallereform får på statsbudgetens utgiftssida. Sålunda medför statens kompensation lUl kommu-

Tabell 5. Utgiftsutvecklingen 1971/72—1975/76 i fasta priser

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring til					1			Procentu-		Genom-
	snittlig	1971/72	—							—	ell föränd-		smttlig
	procentu-		1972/		1973/		1974/		1975/		ring 1971/		procentu-
	ell föränd-		73		74		75		76		72-	-1972/	ell föränd-
	ring										73		ring
	1965/66—												1971/72—
	1969/70												1975/76
Utbildning och
forskning	+  7,5	9 353	+	413	+	257	+	213	+	232	+	4,4	+ 2,9
Folkpensioner m. m.	+  5,8	9 352	+	535	+	349	+	329	+	318	+	5,3	+  3,9
Totalförsvar	+ 0,1	6 950	+	128	—	3		—	—	3	+	1,8	+ 0,4
Kommunikationer
■och energiförsörjning	+  1,3	4 735	+	52	—	122	+	106	+	27	+	1,1	+ 0,3
Bostäder	+ 11,4	3 165	.—	136	+	255	+	230	+	255	—	4,3	+ 4,5
Stöd till barnfamiljer	+  1,2	3 037	+	136	+	32	+	33	+	34	+	4,5	+  1,9
Arbetsmarknad och
regionalpolitik	+ 14,9	2 669	+	123	+	63	+	57	+	57	+	4,5	+ 2,7
Hälso-, sjuk- och
socialvård	+ 6,9	2 378	+	70	+	20	+	36	+	46	+	2,9	+  1,7
Rättsväsende	+ 7,6	1991	+	126	_1_	34	+	33	+	10	+	6,3	+ 2,4
Skattebidrag till
kommuner	+ 6,3	1 887	+	630	+	660	+	145	+	125	+ 33,4		+ 16,2
Utvecklingsbistånd
rn. m.	+ 14,1	1059	+	264	+	323	+	341	+	116	+ 24,9		+ 18,7
Övrigt	+ 12,4	5 572	-	101	+	138	—	15	—	60	—	1,8	- 0,2
Totala utgifter	+ 5,9	52148	+ 2 240		+ 2 006		+ 1508		+ 1 157		+	4,3	+ 3,2

Prop. 1971:115

30

nerna i anledning av skaltereformen ökade utgifler budgetåren 1972/73 och 1973/74. Bland andra stora utgiftsökningar inom ramen för oförändrad ambitionsnivå kan nämnas utgifter för utbildning och forskning, allmän försäkring samt utvecklingsbistånd.

Utgif Isberäkningarna för basåret 1971/72 baseras på de anslagsberäkningar som redovisas i den reviderade finansplanen. För perioden fr. o. m. budgetåret 1972/73 redovisas två alternativ. Enligt faslpris-alternalivel förutsätts oförändrade priser fr. o. m. budgetåret 1972/73. Enligl del alternativ i löpande priser, som redovisas i tabell 6, har förutsatts en prisstegring fr. o. m. budgetåret 1972/73 om 3 o/o årligen. Denna förutsättning medför helt naturligt högre takt i ulgiflsslegring-arna än fastprisalternativet, framför allt där utgifternas storlek är direkt knuten till prisindex. Detla gäller t. ex. försvarskoslnaderna och folkpensionerna. Stigande priser medför också omkostnadsökningar m. m. i den statiiga verksamheten. Vidare har räknats med all ökade utgifter för löner åt statsanställda och personal i statsunderstödd verksamhet i stort kommer all utvecklas enligt antagandena om förändringar i totalproduktion och priser. Den kraftiga uppgången av utgifterna för löner under budgetåret 1972/73 förklaras av all kalkylen utgår från riksstatsförslaget för budgetåret 1971/72, vUket är räknat i 1970 års löneläge. Del schablonmässigt beräknade lönepåslagel innefattar därför två och etl halvt ärs löneökningar. I avsnitt 3.11 har redovisats en beräkning av utgifterna för utvecklingsbistånd, baserad på förutsättningen atl della för budgetåret 1974/75 skaU uppgå till en procent av bruttonationalprodukten i fasta priser. I del löpande prisalternativet har räknats med ökningar av anslaget på ca 25 o/o per år t. o. m. budgetåret 1973/74.

Tabell 6. Utgiftsutvecklingen 1971/72—1975/76 i löpande priser

(Milj. kr.)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till				Procentu-	Genom-
	snittlig	1971/72					eU föränd-	snittlig
	procentu-		1972/	1973/	1974/	1975/	ring 1971/	procentu-
	ell föränd-		73	74	75	76	72—1972/	ell föränd-
	ring						73	ring
	1965/66—							1971/72—
	1969/70							1975/76
Totala utgifter i
fasta priser	+ 5,9	52 148	+ 2 240	+ 2 006	+ 1 508	+ ; 157	+ 4,3	+3,2
Tillkommande utgifter
Löneökningar	—	—	+ 2 180	+   840	+   940	+   950	__	_
Försvaret,  priskom-
pensation	—	—	+   200	+   205	+   210	+   220	—	—
Folkpensioner	—	—	+     80	+   243	+   243	+   283	—	—
Utvecklingsbistånd	—	—	—	—	+   315	+     41	—	—
Omkostnader m. m.	—	—	+   260	+   270	+   280	+   280	—	—
Totala utgifter i
löpande priser	+ 10,6	52 148	+ 4 960	+ 3 564	+ 3 496	+ 2931	+ 9,5	+ 6,5

Bil. 2    Långtidsbudget 31

Den anslagsökning som erfordras för att anslaget skall uppgå lill en procent av bruttonationalprodukten i löpande priser har därefter helt lagts på budgetåret 1974/75. Detta förklarar den stora tiUkommande anslagsökningen delta budgetår.

4. Statsutgiftemas realekonomiska utveckling 4.1 Inledning

Tidigare har redovisats en bedömning av statsutgifternas utveckling fördelade på olika ändamål. För en samhällsekonomisk analys av utgiftsutvecklingen krävs en uppdelning av statsutgifterna i realekonomiska termer.

Vid en analys av den statliga utgiftsutvecklingen i dessa termer är del i första hand av intresse atl skilja mellan å ena sidan sådana utgifter som innebär all staten direkt efterfrågar produktionsresurser i form av varor och tjänster och å andra sidan sådana utgifter som endasl påverkar den samhällsekonomiska utvecklingen indirekt genom sina effekter på de disponibla inkomsterna inom andra sektorer av ekonomin.

Den redovisning av långtidsbudgeten i realekonomiska kategorier som lämnas i det följande bygger i huvudsak på SNA-systemet (System of National Accounts). Den väsentiiga skUlnaden mellan denna realekonomiska indelning och den som använts i tidigare långtidsbudgeter är atl reparationer och underhåll samt försvarels materielinköp m. m. numera räknas som konsumtion. Vidare hänförs numera utvecklingsbiståndet lUl transfereringar mol atl tidigare ha redovisats som konsumtion.

De statliga konsumtions- och investeringsutgiftema anger statens direkta efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för slallig produktion av tjänster inom t. ex. undervisningssektorn, rättsväsendet och försvaret. Ungefär 60 o/o av konsumtionsutgifterna beslår av löner och pensioner. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten, hyror, försvarels materielinköp saml reparationer och underhåll.

I princip skUjer sig inte det investeringsbegrepp som används i beräkningarna för den statliga sektorn från del som används för den privata sektom. Som statliga investeringar betraktas här utgifter för byggnader och anläggningar samt materielinköp för civila ändamål. Till skUlnad mot vad som följer vid en strikt tillämpning av SNA-systemet räknas även affärsverkens investeringar som en direkt statlig investering. Del bör understrykas alt avgränsningen mellan konsumtion och investering från vissa synpunkter kan le sig missvisande. Det kan sålunda

Prop. 1971:115 32

hävdas all konsumtionsutgifterna för t. ex. utbildning och forskning utgör produktiva investeringar och därmed är elt "byggande för framtiden" i lika hög grad som exempelvis inköp av dalamaskiner.

Den del av statens utgifler som endasl indirekt påverkar samhällsekonomin indelas i transfereringar och finansiella transaktioner. Transfereringama indelas i undergrupper med utgångspunkt från olika mottagare av inkomslöverföringen. Den dominerande gruppen är transfereringar till hushållen och socialförsäkringssektorn. I denna grupp ingår de ur fördelningssynpunkl vikliga ulgiflerna för folkpensioner, bostadstillägg, barnbidrag m. m. Statens bidrag till kommuner, förelag och organisationer samt ulgiflerna för slalsskuldräntor räknas också som transfereringar.

Till gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning inom landet, aktieteckning, markinköp m. m. Denna ulgiflskalegori kan närmast uppfattas som en del av kreditmarknaden.

4.2 Konsumtions- och investeringsutgifter

I tabell 7 har statens utgifter för konsumtion och investeringar tUlsammans med transfereringar för motsvarande ändamål till kommuner redovisats. Denna redovisningsmelod har valls för alt i möjligaste mån eliminera effekterna av förändringar i huvudmannaskap mellan staten och kommunerna. Därtill kommer alt effekterna på den totala efterfrågan kan sägas vara desamma, oavsett om staten svarar för verksamheten eller kommunerna driver den med statsbidrag.

Utgifterna för konsumtion och investeringar, vilka representerar statens och den statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på varor och tiänster, utgör drygt 50 o/o av de totala statsutgifterna. Dessa utgifter beräknas sliga med 3,4 o/o budgetåret 1972/73 och med i genomsnitt 1,6 o/o per år under hela långlidsbudgetperioden, vUket är en betydligt lägre ökningstakt än för jämförelseperioden. Della beror på all uppgifterna under den förflutna perioden rymmer utgifter för reformer medan beräkningarna för perioden framåt baseras på anlagandel om oförändrad ambitionsnivå. Konsumtionsutgifternas ökningslakt dämpas relativt kraftigt. Driflbidragen lill kommunerna ökar därvid betydligt snabbare än statens egen konsumtion.

Investeringarna visar en förhållandevis svag ökning sett över hela perioden. De statliga investeringarna ökar dock kraftigt under del första årel. Della sammanhänger med att vissa större byggnadsprojekt avses bli påbörjade. Vidare har medel beräknats för bl, a. betydande inköp av dalamaskiner.

Bil. 2    Långtidsbudget

33

Tabell 7. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

(Milj. kr., fasta priser)

Konsumtionsutgifter

Statliga

Driftbidrag till kommuner  +15,4

In vesteringsutgifter

Statliga

Investeringsbidrag till kommuner

Summa konsumtions- och investeringsutgifter

Genomsnittlig procentuell förändring 1965/66— 1969/70	Anslag 1971/72	Procentuell förändring till 1972/      1973/      1974/ 73           74           75			1975/ 76	Genom-- snittlig procentuell förändring 1971/72— 1975/76
+ 5,7	21673	+ 2,9	+ 1,4	+ 1,5	+ 1,4	+ 1,8
+ 2,8 + 15,4	15 088 6 585	+ 2,3 +4,3	+ 1,1 + 2,1	+ 1,2 + 2,2	+ 1,1 + 2,1	+ 1,4 + 2,7
+ 3,6	5 551	+ 5,3	+ 0,1	+ 1,2	—3,1	+ 0,8
+ 2,2	4 414	+ 6,8	+ 0,0	+ 1,6	—3,8	+ 1,1
+ 9,1	1137	—0,7	+ 0,2	—0,7	+ 0,0	—0,3
+ 5,3	27 224	+ 3,4	+ 1,1	+ 1,5	+ 0,5	+ 1,6

4.3 Övriga realgrupper

Utvecklingen av transfereringar och finansiella transaktioner m. m. framgår av labeU 8. Dessa utgiftskalegorier beräknas öka snabbare än konsumtions- och investeringsutgiftema. Transfereringarna ökar sålunda med i genomsnitt 5,2 o/o per år. Förklaringen lill denna snabba ökningstakt är bl. a. den kraftiga ökningen av utvecklmgsbislåndel samt utbetalningar till kommunerna som kompensation för skattereformen. Den sistnämnda utgiften har flyttats från statsbudgetens inkomstsida.

Transfereringar lUl hushållen domineras beloppsmässigt av folkpensionerna.

Tabell 8. Utvecklingen av transfereringar m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	ProcenlueU förändring till				Genom-
	snittlig	1971/72					snittUg
	procentuell		1972/	1973/	1974/	1975/	procentuell
	förändring		73	74	75	76	förändring
	1965/66—						1971/72—
	1969/70						1975/76
Transfereringar	+ 4,1	20 159	+  7,5	+ 6,6	+ 3,8	+ 3,0	+ 5,2
TUl hushällen (inkl. so-
cialförsäkringssektorn)	+ 3,9	13 255	+ 4,4	+ 2,7	+ 2,5	+ 2,3	+ 3,0
Utvecklingsbistånd	+ 19,4	1059	+ 25,6	+ 25,1	+ 20,1	+ 6,3	+ 19,0
Skattebidrag till kom-
muner	+ 6,3	1 887	+ 33,4	+ 26,2	+ 4,6	+ 3,4	+ 16,2
Övrigt	+ 1,6	3 958	+ 0,8	+ 1,6	+ 1,3	+ 3,3	+  1,8
Finansiella transaktioner
m. m.	+ 19,3	4 765	-4,3	+ 5,8	+ 4,4	+ 5,6	+ 2,8
därav utiåning	+ 15.6	4 454	+  1,2	+ 5.1	+ 4,8	+ 5,6	+ 4,1

3    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 2

Prop. 1971:115 34

De finansiella transaktionerna har under den förflutna perioden ökat mycket starkt. Den beloppsmässigt mest expansiva komponenten utgör utiåningen för bostadsändamål. Den framförliggande periodens förändringar domineras också av utiåning från lånefonden för bostadsbyggande.   .

5. Personalutvecklingen

Redovisningen avser personal inom statlig verksamhet saml inom del statsunderstödda kommunala skolväsendel. Redovisningen avser inte bara personal som avlönas från myndighetsanslag utan även anställda som avlönas t. ex. av forskningsråden och personal sysselsatt i uppdragsverksamhet. Statliga bolag ingår inle i redovisningen. AB Atomenergis personal har dock inräknats, eftersom bolagets utgifter i stort sett bestrids genom anslag över budgeten. De statiiga affärsverken ingår inte i långtidsbudgetens personalkalkyl men redovisas separat i del följande. Personalredovisningen avser den personalorganisation som myndigheterna beräknas ha enligt anvisade anslag varför även vakanta tjänster ingår. Redovisningen sker i hela årstjänster. Del bör framhåUas alt statistiken har många svagheter, varför uppgifterna får betraktas som relativt osäkra.

5.1 Långtidsbudgetens personalkalkyl

Den personalutveckling som följer av redovisade utgiftsberäkningar framgår av tabell 9. En uppdelning har skett på de områden, som per-sonalmässigl väger tungt.

Budgetåret 1971/72 är personalökningen kraftig. Detla beror i stor utsträckning på den arbetstidsförkortning som genomförs den 1 januari 1972.

För den framförliggande perioden är den för varje år beräknade personalökningen lägre än ökningen tiU budgetåret 1971/72. Under denna period svarar liksom tidigare personalen inom skolväsendet och högre utbildning och forskning för huvuddelen av ökningen. Dessa områden svarar i själva verket för närmare 85 0/0 av den totala personalökningen som beräknas lUI ca 13 400.

Personalökningen inom gruppen rättsväsende dämpas under den framförliggande perioden.

Personalen inom totalförsvaret fortsätter atl minska. Della förklaras främst av förväntade rationaliseringsvinster på underhållssidan och vid de större förvaltningarna.

Inom utbildning och forskning väntas personalen fortsätta atl öka i snabb takt. Della förklaras främst av utvecklingen vid universiteten. An-

Bil. 2    Långtidsbudget

Tabell 9. Personalutvecklingen 1967/68—1975/76

35

	Genom-	Föränd-	Totalt	Förändring till
	snittiig	ring
	förändring 1970/71-		1971/72	1972/73	1973/74	1974/75	1975/76
	1967/68—	1971/72
	1970/71
Rättsväsende	+   810	+ 1008	31 164	+   318	+   333	+   218	+   243
Totalförsvar	—   401	—   257	55 923	—     69	—   317	—   302	—   105
Hälso-, sjuk- och social-
vård	+   209	+    159	5 910	+     56	+    147	+     52	+   104
Utbildning och forskning
(exkl. skolväsendet och
vuxenutbildning)	+ 1 395	+ 1427	27 417	+ 1020	+ 1 136	+ 1084	+ 1029
Arbetsmarknadspolitik	+   418	+     61	7 192	+     90	+     42	+     33	+     33
Kommunikationer och
energiförsörjning	—   248	—     75	15 022	—   100	—     52	—     37	—    31
Skolväsendet och vuxen-
utbildning	+ 1 365	+ 2 598	95 679	+ 2 147	+ 1 638	+ 1 839	+ 1 367
Övrigt	+   995	+   799	39 534	+   237	+   278	+   377	+   518
Summa	+ 4 542	+ 5 720	277 841	+ 3 799	+ 3 205	+ 3 264	+3151

talet närvarande vid de fria fakulteterna antas fortsätta all öka men i något lägre takt än tidigare. De spärrade fakulteternas utbyggnad enligl hillills fattade beslut medför ell ökat lärarbehov.

Inom kommunikationsväsendet förutses fortsatta personalminskningar. Detta gäller bl. a. sjöfartsverket och vägväsendet.

Pcrsonalökningen inom skolväsendet med vuxenutbildningen under perioden 1972/73—1975/76 beror framför allt på del stigande elevantalet inom grundskolans låg- och mellanstadium. En väsentlig utbyggnad av vuxenutbildningen antas leda lill ell betydande behov av personalökningar.

Sammanfattningsvis beräknas personalökningarna under den framförliggande perioden ligga på något lägre nivå än under jämförelseperioden. Den årliga ökningen dämpas från ca 4 840 lUl ungefär 3 350. Del bör understrykas atl långtidsbudgetens personalredovisning inte återspeglar den statliga sektorns totala efterfrågan på arbetskraft, eftersom redovisningen inte omfattar förändringar i vakansläget.

5.2 Affärsverken

Affärsverkens efterfrågan på personal förutses minska, dock inte i samma omfallning som tidigare år. Utvecklingen under budgetåren 1971/72 och 1972/73 påverkas av arbetstidsförkortningen.

Inom postverket bedrivs en rationaliseringsverksamhet, som omfattar bl. a. ökad användning av sorleringsmaskiner och ADB. TUl följd härav begränsas behovet av personalökning praktiskt taget helt lill vad som arbetstidsförkortningen kräver.

Prop. 1971:115

Tabell 10. Personalutvecklingen vid affärsverken 1967/68—1975/76

36

Genom-     Föränd-     Totalt        Förändring till

snittlig       ring

1972/73    1973/74    1974/75    1975/76

förändring 1970/71—   1971/72

1967/68—  1971/72

1970/71

+ 1 500

Postverket

Televerket

Statens järnvägar

Luftfartsverket

Förenade fabriksverken

Statens vattenfallsverk

Domänverket

Summa

+ 191 + 1 369 —1657

+

119 90 60

353

481

39 630 42 825 44 530 1 418 7 694 7 990 6 619

+ 600 + 900 —950 + 90 + 200 —100 —245

+

+

+

316 900 70 100 250 241

- 100 — 100 + 200

- 870 + 710 + 800 -1100 —1150 —1200

-    75 + 130 + 385

+  50     —

— 260 — 270

— 620    —    85

150

245

+ 595      150 706      +495       — 350

För televerket noteras en förhållandevis kraftig personalökning, vilken dock är något lägre än för den gångna perioden.

Statens järnvägar fortsätter den omfattande rationaliseringsverksamhet som pågått under en följd av år.

6. Inkomstutvecklingen

Beräkningen av inkomstutvecklingen baseras på antagandel om oförändrade skatteregler under hela långlidsbudgelperioden. Avgörande för statsinkomsternas förändringar blir härvid de anlaganden som görs om skatteunderlagets (lönesummans) utveckling. För åren 1971 och 1972 beräknas i följande kalkyl, liksom i den reviderade finansplanen, den totala lönesumman komma atl sliga med 9 o/o resp. 7 o/o. För de därpå följande åren antas lönesumman öka med 7 o/o per år. Della antagande baseras på en beräknad lillväxl av den totala produktionen och en årlig prisstegring med 3 o/o. Denna antagna tillväxt av lönesumman ligger till grund för beräkningarna av inkomsterna av mervärdeskatt och inkomstskatt. Övriga statsinkomster har i flertalet fall framskrivits schablonmässigt. De beräknade förändringarna i statsinkomsterna under angivna förutsättningar framgår av tabell 11. Enligt kalkylen kommer statsinkomsternas tillväxt alt minska från 8,4 o/o per år under perioden 1965/66—1969/70 tiU 7,5 o/o per år under perioden 1971/72—1975/76.

Avgörande för statsinkomsternas utveckling är förändringarna under inkomstskatteliteln. Inkomsterna på denna titel bestäms av nettot mellan statens brullouppbörd av främst preliminär A- och B-skatt saml inbetalningar av kvarskatt och fyllnadsskatt å ena sidan och vissa utbetalningar, i första hand av kommunalskatlemedel och överskjutande skall, å den andra.

Den år 1970 beslutade skattereformen verkar så att den direkta skallen ökar förhållandevis svagt under budgetåren 1970/71 och 1971/

Bil. 2   Långtidsbudget

37

Tabell 11. Statsinkomsternas utveckling 1971/72—1975/76 i löpande priser

(Milj. kr.)

	Genom-	1971/72	Förändring till			Procentu-	Genom-
	snittlig					ell föränd-	snittlig
	procentuell		1972/      1973/	1974/	1975/	ring 1971/	procentuell
	förändring		73           74	75	76	72—1972/	förändring
	1965/66—					73	1971/72—
	1969/70						1975/76
Inkomstskatt	+ 9,3	19 500	+   500   +3 100	+ 3 700	+ 3 200	+ 2,6	+ 11,4
Mervärdeskatt	+ 7,7	12 200	+   800   +   700	+   800	+   900	+ 6,6	+  6,0
Övriga
inkomster	+ 7,8	20 560	+ 1 110   +   980	+   910	+   960	+ 5,4	+ 4,5
Summa	+ 8,4	52 260	+ 2 410   +4 780	+ 5 410	+ 5 060	+ 4,6	+  7,5

72 beroende på skallesänkningen fr. o. m. år 1971, som får full effekt under budgetåret 1971/72. Inkomstskattens ökning är emeUertid även under budgetåret 1972/73 väsentiigt lägre än den normala. Detta förklaras av två faktorer. För del första kvarstår under detla budgetår en eftersläpande effekt av skattereformen, vUkel medför att utbetalningarna av överskjutande skatt ökar betydligt snabbare än kvarskalte- och fyllnadsinbetalningarna. Förhållandel kan uttryckas så atl effekten av skattereformen av vissa uppbördslekniska och andra skäl utsträcks över tre budgetår.

För del andra sker slutavräkning lill kommunerna under budgetåret 1972/73 av de kommunalskatter som staten för kommunernas räkning uppbär budgetåret 1970/71. Eftersom statsinkomsterna beräknas med utgångspunkt från relativt stora ökningar av lönesumman under åren 1970 och 1971, innebär detla atl utbetalningarna till kommunerna blir ovanligt höga under budgetåret 1972/73. Detta trots all kompensationen till kommunerna i anledning av skattereformen inkalkylerats på statsbudgetens utgiftssida. Denna eftersläpande effekt gör sig gällande även under budgetåret 1973/74.

Mervärdeskatten har beräknats öka i proportion till den antagna stegringen av den totala lönesumman. På grund av bl. a. den statiiga skatteskalans progressivilel förutses dock den totala köpkraften och därmed inkomster från mervärdeskallen öka något långsammare än hushållens nomineUa inkomster.

Bland större inkomstposter under övriga inkomster kan noteras all inkomsterna av fordons-, bensin- och brännoljeskatt beräknas öka med ca 150 milj. kr. per år. Skall på sprit och vin beräknas Irendmässigl öka med ca 70 mUj. kr. per år. Slutligen kan nämnas atl inkomsterna från statens kapitalfonder beräknas öka med 200 å 300 milj. kr. per år. Bostadslåncfonden svarar för den större delen av ökningen.

Prop. 1971:115 38

7. Avslutning

Syftet med långtidsbudgeten är att ange konsekvenserna för den statliga budgetutvecklingen under den framförliggande fyraårsperioden av de beslut slatsmaklerna redan fallat och de åtaganden som gjorts för framliden. Långtidsbudgeten utgör på utgiftssidan en beräkning av de resurser som krävs för att den statliga och statsunderstödda verksamheten skall kunna bedrivas i enlighet med dessa beslut och åtaganden. Beräkningarna av statsinkomsternas utveckling utgår från nu gällande skalleregler samt från vissa anlaganden om skalleunderlagets tillväxt. Långtidsbudgeten innefattar alltså inga försök all förutse vilka beslut slatsmaklerna kan komma alt falla under perioden med konsekvensei för den statliga budgelutvecklingen. Den får därför inle uppfattas som en prognos över statsbudgetens förändruigar. Däremot kan långtidsbudgeten genom att ange de inteckningar i det framtida resursutrymmel som redan gjorts utgöra en del av statsmakternas beslutsunderlag. På gmndval härav kan en bedömning göras av utrymmet för nya aktiviteter, behovet av omprövning av existerande program och eventuella krav på inkomstförstärkningar.

Beräkningarna utgår från anslagsbeloppen enligl kompletleringspro-positionen för budgetåret 1971/72 och omfattar perioden t. o. m. budgetåret 1975/76. Två alternativ för budgelutvecklingen redovisas, ell i fasta priser och löner och ell i löpande priser och löner. Analysen genomförs i såväl reala som finansiella termer.

7.1 Inkomstutvecklingen

Kalkylerna för statsinkomsternas utveckling baseras på anlaganden om skatteunderlagets, dvs. den totala lönesummans, lillväxl. Dessa anlaganden är för åren 1971 och 1972 desamma som används i den reviderade finansplanen. För åren därefter utgår beräkningarna från ell anlagande om en årlig ökning av lönesumman med 7 o/o. Med dessa utgångspunkter skulle statsinkomsterna stiga med 7,5 o/o per år under de kommande budgetåren mol 8,4 o/o per år under jämförelseperioden.

Statsinkomsternas ökning till budgetåret 1972/73 beräknas uppgå till endast 4,6 o/o. Denna påtagligt svaga ökning beror framför allt på all inkomstskatten ökar med endast 2,6 o/o. Två omständigheter förklarar denna låga tillväxt. FÖr del första inverkar skalleomläggningen så att utbetalningarna av överskjutande skatt delta budgetår ökar väsentligt snabbare än fyllnadsinbetalningarna och inbetalningarna av kvarstående skalt. För del andra medför de betydande stegringarna av skatteunderlaget åren 1970 och 1971 att utbetalningarna av slutavräkningsmedel tUl kommunema för dessa år ökar kraftigt budgetåret 1972/73.

Bil. 2   Långtidsbudget 39

7.2 Utgiftsutvecklingen

De totala statsutgifterna har i löpande priser ökat med 10,6 o/o per åi under perioden 1965/66—1969/70. I fasta priser har ökningen varit nära 6 o/o per år. Enligl långtidsbudgetens beräkningar skulle utgifternas stegringslakt dämpas under de kommande budgetåren. Den genomsnittliga tillväxten beräknas till 6,5 o/o i löpande priser och 3,2 o/o i fasta priser. En sådan avsaktning i ulgiflsexpansionen är elt normalt resultat av beräkningar av den karaktär som långtidsbudgeten utgör. Med den utgångspunkt som gäller för kalkylerna, nämligen alt endast effekterna av redan fattade beslut skall beaktas, blir följden atl ulgiflerna för lids-begränsade program som utlöper under perioden bortfaller och all resursinsatserna i övrigl begränsas lill vad som krävs för all upprätthålla oförändrad ambitionsnivå. Hänsyn har däremot inte tagits tUl eventuella kommande beslut av statsmakterna med krav på ökade statsutgifter som följd. Den utgiftsutveckling som faktiskt kommer till slånd avviker därför normall från långtidsbudgetens beräkningar, såväl inom ohka delområden som totalt sett. SärskUl för de sista åren i perioden understiger långtidsbudgeternas utgiftsberäkningar regelmässigt den faktiska utvecklingen.

Det relativt sett mest expansiva utgiftsområdet under såväl den förflutna som den kommande perioden är biståndet lill utvecklingsländerna. Utgifterna härför skall enligt statsmakternas målsättning uppgå lUl en procent av bruttonationalprodukten budgetåret 1974/75. Även utgiftsområdena utbildning och forskning, folkpensioner m. m. saml bostadslån uppvisar betydande automatiska utgiftsökningar under den kommande perioden tiU följd av gjorda åtaganden. Vidare kommer skattebidragen tUl kommunerna all öka kraftigt, inte minst beroende på den kompensation som skall ulgå som följd av den senaste skatteomläggningen. Tillsammans svarar de nu nämnda fem utgiftsområdena för ca 85 o/o av utgiftsökningen under långlidsbudgelperioden.

För det första årel i långtidsbudgeten, budgetåret 1972/73, kan en relativt säker bedömning göras av de resursanspråk som följer av redan gjorda åtaganden. Även inkomstberäkningen kan för della budgetår baseras på jämförelsevis tUlförlilUgt underlag. I tabell 12 redovisas en sammanställning av statsinkomsternas och statsutgifternas utveckling i löpande priser för de tre budgetåren 1970/71—1972/73. De totala statsutgifterna ökar enligl dessa beräkningar med ca 4,2 o/o miljarder kr. eller 9,5 o/o tiU budgetåret 1970/71 och med ca 3,7 mUjarder kr. eller 7,7 o/o till budgetåret 1971/72. Enligt långtidsbudgetens beräkningar skulle för atl upprätthålla oförändrad ambitionsnivå budgetåret 1972/73 krävas en stegring av utgifterna med inemot 5 miljarder kr. eller 9,5 o/q. Del bör emellertid påpekas alt dessa utgiftsberäknmgar inte är dUekt

Prop. 1971:115

40

Tabell 12. Budgetsaldots utveckling 1970/71—1972/73

(Milj. kr., löpande priser)

	1970/71 Enl. kompl.-	1971/72 Enl. kompl.-	1972/73	Förändring från föregående budgetår till
				1970/71	1971/72	1972/73
	prop.	prop.		Milj. kr.	%          Milj. kr.	%          Milj. kr.	%
Inkomster Utgifter	46 290 48 410	52 260 52 150	54 670 57 110	+ 5 880 + 4 190	+ 14,6   +5 970 + 9,5   +3 740	+ 12,9   +2410 + 7,7   +4 960	+ 4,6 + 9,5
Budgetsaido	—2 130	+   110	—2 440	+ 1690	+ 2 230	—2 550
Utgifter exkl. finansiella transaktioner	44 330	47 290	52 360	+ 3 880	+ 9,6   +2 960	+ 6,7   +5 070	+ 10,7
Finansiellt sparande inom statsbudgeten	+ 1960	+ 4 970	+ 2 310	+ 2 000	+ 3 010	—2 660

jämförbara. Ulgiflerna för de två förstnämnda budgetåren är beräknade i 1970 års lönenivå. För budgetåret 1972/73 har gjorts ell schablonmässigt beräknat påslag för lönehöjningar lill statstjänstemän. TUlväxten av ulgiflerna budgetåret 1972/73 skulle därför bli lägre vid en annan fördelning av lönehöjningarna under den aktuella perioden. Även med hänsyn lagen härlUl visar emellertid jämförelserna alt del krävs en betydande utgiftsökning lill budgetåret 1972/73 redan för all genomföra de beslut som faltals. Denna slutsats gäller i än högre grad om jämförelserna avser utgiftsutvecklingen med bortseende från de finansiella transaktionerna, i första hand den statliga utlåningen. Dessa är, som tidigare utvecklats, av en annan realekonomisk karaktär än övriga statsutgifter. De på detla sätt beräknade statsutgifterna beräknas öka med närmare 11 o/o till budgetåret 1972/73.

7.3 Realekonomisk utveckling

En ytterligare belysning av innebörden av den utgiftsutveckling som långtidsbudgeten anger kan ges genom en analys i realekonomiska termer. Del är därvid i första hand av intresse alt studera förändringar i den efterfrågan på varor och tjänster som staten och den statsunderstödda verksamheten direkt ger upphov till genom sina konsumtionsutgifter och sin investeringsverksamhet. Därtill kommer de mera indirekta effekter på samhällsekonomin som inkomstöverföringar från staten och finansiella transaktioner av olika slag föranleder.

Utgifterna för konsumtion och investeringar, inkl. bidragen lill kommunerna för dessa ändamål, framgår av tabell 7 (sid. 33). Dessa utgifter ökade med 5,3 o/o under perioden 1965/66—1969/70 medan uppgången under de framförliggande budgetåren begränsas lill 1,6 o/o

Bil. 2    Långtidsbudget 41

per år. Tillväxttakten har under den förflutna perioden varit särskilt snabb för bidragen lill kommunerna medan statens egen efterfrågan ökat väsentligt långsammare. Denna utveckling har kraftigt påverkats av alt huvudmannaskapet för vissa verksamhetsområden överförts från staten lill kommunerna, varvid statsbidragen ökat.

Enligl kalkylerna skulle ökningslakten för de totala konsumtionsutgifterna dämpas kraftigt från 5,7 o/o per år under den förflutna perioden lill 1,8 o/o per år under långtidsbudgetperioden. För investeringsutgiftema noteras en avsaktning i tUlväxttakten från 3,6 o/o per år lill knappt 1 o/o per år. I fråga om enbart statens egen efterfrågan på varor och tjänster för konsumtion och investering beräknas uppgången under långlidsbudgetperioden liU 1 ä 1,5 o/o per år. Enligl motsvarande beräkningar i långtidsutredningen skulle såväl statens konsumtion som statens investeringar under första hälften av 1970-lalel öka med ca 3,5 o/o per år. Skillnaden mellan dessa båda beräkningar kan i huvudsak förklaras med atl de har olika underlag och syften. Långtidsutredningen har baserat sin kalkyl på uppgifter av plankaraklär medan långtidsbudgeten avser att ange del resursbehov som krävs för alt infria redan gjorda åtaganden.

Till budgetåret 1972/73 är den beräknade ökningen av statens och den statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på reala resurser väsentiigt större än genomsnittet för perioden, eller 3,4 o/o. Expansionen är särskilt kraftig i fråga om statliga investeringar. Detta beror främst på atl vissa större byggnadsprojekt beräknas bli påbörjade saml på planerade stora inköp av datamaskiner.

Den realekonomiska analysen av statsutgifterna kan kompletteras med uppgifter om de anspråk på arbetsmarknaden som kan beräknas följa av utgiftsutvecklingen. Den personalslalislik som är tillgänglig är visserligen bristfällig men den kan ändå användas som underlag för vissa slutsatser. Beräkningarna visar all personalökningen inom den statliga och statsunderstödda verksamheten skulle uppgå till 3 800 personer lill budgetåret 1972/73 mol ca 4 500 personer i genomsnitt per år under perioden 1967/68—1970/71 (tabell 13). För hela den framföriiggande perioden uppgår ökningen lill 1,2 o/o per år mol 1,7 o/o per år under den angivna jämförelseperioden. Personalanspråken är alltså betydande även under de kommande budgetåren, särskUl inom ulbUdningsområdet.

7.4 Sammanfattning

En analys i finansiella termer av budgelutvecklingen lill budgetåret 1972/73 visar en påtagligt svag ökning av statsinkomsterna och en betydande stegring av de redan intecknade statsutgifterna. Följden härav skulle bli en försvagning av statsbudgeten. Tolalbudgelen som enligl

Prop. 1971:115 42

den reviderade finansplanen beräknas uppvisa ett överskott om ca 100 milj. kr. budgetåret 1971/72 skulle sålunda ge elt underskoll om ca 2 450 milj. kr. budgetåret 1972/73. En viss försvagning av budgeten kvarstår även om vissa tillkommande utgifler för löneökningar, vilka i kalkylerna belastar budgetåret 1972/73, ges en mera rättvisande tidsfördelning. Budgetsaldot kan emellertid från vissa synpunkter sägas vara ett mindre lämpligl mått på statsbudgetens inverkan på samhällsekonomin. Del kan därför vara av intresse atl frånräkna de finansiella transaktionerna inom statsbudgeten, vilka har intresse främst vid en kredilmarknads-analys. Därvid framkommer ell annat saidobegrepp, som brukar benämnas statens finansiella sparande. Delta beräknas uppgå lill ca 5 miljarder kr. budgetåret 1971/72. Enligl kalkylerna skulle del finansiella sparandel därefter minska med ca 2,7 miljarder kr. lill budgetåret 1972/73. Budgelutvecklingen skulle likväl resultera i ell positivt finansiellt sparande om ca 2,3 miljarder kr. della budgetår.

De resursanspråk som framkommer i långtidsbudgetens kalkyler bör även ses mol bakgrund av alt del totala utrymmet för inhemsk resursförbrukning enligl långtidsutredningen skulle öka med endast knappt 3 % per år under perioden 1970—1973. Enligl långtidsbudgeten skulle upprätthållande av oförändrad ambitionsnivå inom den statliga och statsunderstödda verksamheten kräva en ökning av det reala resursutrymmel med 3,4 % till budgetåret 1972/73, dvs. en snabbare expansion än den som enligt dessa förutsättningar skulle vara möjUgt för andra sektorer inom samhällsekonomin.

Långtidsbudgetens beräkningar måste också ses mot bakgrund av de riktlinjer som statsmakterna.angell för den ekonomiska politiken. Enligt dessa är del en grundläggande förulsällning för att de centrala målen på längre sikt skaU kunna uppfyllas all jämvikten i vår bytesbalans mot omvärlden kan återställas. Delta ställer krav på en sådan fördelning av resurserna alt en ökande andel av tillväxten kan avsällas för export. I motsvarande mån måste den inhemska resursförbmkningen begränsas, något som ställer krav på restriktivilet även då det gäller den offentliga utgiftsutvecklingen. Bl. a. mot denna bakgrund har utgifts-prövningen för budgetåret 1971/72 präglats av stark återhåUsamhet. De resurskrav som framkommit i årets långtidsbudget visar på behovet av en fortsatt restriktiv prövning av ulgiflsanspråken och en medveten prioritering av insatserna på olika områden om de grundläggande målen för den ekonomiska politiken skall kunna nås.

Bil. 2    Långtidsbudget

Tabell 13. Personalförändringar 1967/68—1975/76

43

Genomsnittlig Förändring Totalt      Förändring Genomsnittlig

förändring till 1971/72    till förändring

1967/68— 1971/72 1972/73 1971/72—

1970/71 1975/76

Antal        % Antal        %

Antal       % Antal       %

Total personal

varav

utbildningsväsendet

-4 540     +1,7     +5720     +2,1     277 840     +3 800     +1,4     +3 355     +1,2

+ 2 760     +2,4     +4 025     +3,4    123 095     +3 165     +2,6     +2 815     +2,2

Prop. 1971:115 44

Innehållsförteckning

1. Inledning.........................................................        1

1.1 Långtidsbudgetens karaktär och syfte    ........       1

1.2 Oförändrad ambitionsnivå   ..........................        1

1.3 Beräkningsunderlag   ................................... 3

2. Samhällsekonomisk bakgrund  ............................. 5

2.1 Inledning     ..............................................       5

2.2 Arbetskraftsutvecklingen   ...........................        5

2.3 Produktivitetsutvecklingen    ........................       6

2.4 Produktionsutvecklingen   ............................ .. 7

2.5 Resursfördelningen    ..................................       7

3. Utgiflsutvecklingen     .......................................       9

3.1 Utbildning och forskning    ...........................       9

3.2 Folkpensioner m. m...................................... .. 12

3.3 Totalförsvar    ........................................... .. 14

3.4 Kommunikationer och energiförsörjning   ......... 16

3.5 Bosläder ................................................... 17

3.6 Slöd tUl barnfamUjer    ................................ 19

3.7 Arbetsmarknad och regionalpoUtik    .............. 21

3.8 Hälso-, sjuk- och socialvård   ....................... .. 22

3.9 Rättsväsende   .......................................... .. 24

3.10 Skattebidrag till kommuner............................ .. 26

3.11 UlveckUngsbislånd m. m................................ .. 27

3.12 Övrigl ....................................................... 27

3.13 Totala utgifler   ......................................... .. 29

4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling............ . 31

4.1 Inledning     .............................................. . 31

4.2 Konsumtions- och investeringsulgifter   .......... 32

4.3 Övriga realgrupper    ................................... 33

5. Personalutvecklingen  ....................................... 34

5.1 Långtidsbudgetens personalkalkyl   ................ . 34

5.2 Affärsverken   ........................................... 35

6. InkomstutveckUngen   ...................................... . 36

7. Avslutning   .................................................... . 38

7.1 Inkomstutvecklingen.................................... 38

7.2 Utgiftsutvecklingen    .................................. 39

7.3 Realekonomisk utveckling    .......................... 40

7.4 Sammanfattning     ..................................... 41

Bil. 2    Långtidsbudget 45

Tabellförteckning

1. Produktionskapacitetens förändring 1950—1975.... 7

2. Försörjningsbalansens utveckling 1960—1975 ....... 8

3. Utvecklingen av de militära försvarsutgiftema 1971/72—1975/

76 i fasta priser  ............................................ 15

4. Utvecklingen av de militära försvarsutgiftema 1971/72—1975/

76 i löpande priser .......................................... 15

5. Utgiflsulvecklmgen 1971/72—1975/76 i fasta priser ..... 29

6. Utgiftsutvecklingen 1971/72—1975/76 i löpande priser   30

7. Konsumtions- och investeringsulgifternas utveckling      33

8. Utvecklingen av transfereringar m. m. ................ 33

9. Personalutvecklingen  1967/68—1975/76   .......... .. 35

10. Personalutvecklingen vid affärsverken 1967/68—1975/76       36

11. Stalsinkomstemas utveckling 1971/72—1975/76 i löpande priser            37

12. Budgetsaldots utvecklmg 1970/71—1972/73    ..... .. 40

13. Personalförändringar  1967/68—1975/76   ........... .. 43

MARCUS aOKTR. STHLM 1971    710233

1970 års långtidsutredning och remissinstanserna

Bilaga 3

Prop. 1971:115

Bil. 3    1970 års långtidsutredning

BUaga 3

1970 ÅRS LÅNGTIDSUTREDNING OCH REMISSINSTANSERNA

1970 års långtidsutrednings huvudrapport, "Svensk ekonomi 1971— 1975 med utblick mol 1990" (SOU 1970: 71) som avlämnades den 4 december 1970, har remissbehandlats. En förteckning över de myndigheter, organisationer m. m. som inkommit med yttranden återfinns i ett appendix liU denna bilaga. I det följande presenteras elt sammandrag av rapporten tillsammans med några huvuddrag av remissyttrandena i sammanfattning. Med hänsyn lill all utredningen täcker ell så vilt område och att remissinstanserna avlämnat en mångfald synpunkter har del inle varit möjligt all ge någon mer fullständig översikt över remissinstansernas åsikter. Avsikten har i släUel varit all lämna en redogörelse endasl för några centrala tankar i remissvaren. De synpunkter som refereras las inte upp lill granskning.

Befolkning och arbetskraft Långtidsutredningen

Sveriges folkmängd uppgick i mhlen av 1970 till ca 8,0 miljoner. Enligl statistiska centralbyråns prognoser väntas en ökning till 8,3 miljoner 1975, 8,5 miljoner 1980 och 8,9 miljoner 1990. TiUskottet blir enligl prognosen ca 250 000 under perioden 1970—1975 (3,1 «/o) och omkring 225 000 under senare hälften av 70-lalel. För 80-lalel förutses en folkmängdsökning om ca 370 000 individer (4,4 »/o). Detta innebär all den internationellt sett svaga befolkningsökning som präglat Sverige sedan 1950 väntas fortsätta. Folkmängden i övriga västeuropeiska länder beräknas sålunda fram till 1980 tillväxa något snabbare och i Nordamerika mer än dubbelt så snabbt som i Sverige.

De viktigaste antagandena bakom den presenterade befolkningsprognosen är följande:

a) fruksamheten beräknas bli konstant under de närmaste årtiondena och ligga på en betydligt lägre nivå än under 60-lalels första hälft.

b) dödligheten antas sjunka för män under 40 år och kvinnor under 90 år. För övriga grupper förutses dödligheten däremot ligga kvar på nuvarande nivå.

1    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 3'.

Prop. 1971:115

Tabell 1. Befolkningen 1960—1990 fördelad pä åldersgrupper

Procent

Åldersgrupper	1960	1965	1970	1975	1980	1985	1990
0-15 16-64 65- CO	24,2 64,1 11,7 100	22,4 64,9 12,7 100	22,2 64,1 13,7 100	22,2 63,0 14,8 100	22,1 62,3 15,6 100	21,4 62,6 16,0 100	21,1 62,6 16,3 100

c) del årliga invandringsöverskoltel antas uppgå lill 20 000 personer, vilket är något lägre än under 60-talets senare hälft. I jämförelse med perioden 1950—1963 innebär dock della anlagande en ungefärlig fördubbling.

Som framgår av labeU 1 innebär den befolkningsprognos som långtidsutredningen arbetat med en framtida, myckel betydande, omstrukturering av befolkningen. Mest utmärkande för denna är den kraftiga ökningen av de äldre åldersgrupperna under hela perioden fram till 1990. För de yngsta gäller samtidigt all ökningen fram till 1980 beräknas försiggå i takt med den totala folkmängden men därefter bli svagare. Antalet personer i mellanåldrarna ur vilka arbetskraften i huvudsak rekryteras, tillväxer däremot synnerligen långsamt fram till 1980, medan ökningen under 80-lalel beräknas bli något starkare.

Antalet barn i förskoleåldern (O—6 år) som ökade med ca 60 000, eUer 8 «/o, under 60-lalets senare hälft beräknas minska med omkring 25 000 fram tiU 1975. Därefter beräknas åter en viss uppgång ske. För 80-lalel förutses inga större förändringar. För barn i grundskoleåldrarna (7—15 år) förutses en ökning med ca 80 000 (8 «/o) från 1970 till 1975. Därefter väntas ökningen successivt avta för att under 80-lalel förbytas i en svag nedgång. Antalet ungdomar i gymnasieåldrarna (16—18 år) förutses minska med ca 6 000 (2 o/o) fram till 1975. Under de båda följande 5-årsperioderna väntas däremot en ökning med närmare 20 000 per period. I de åldrar som främst kommer ifråga för eftergymnasial utbildning, 19—24 år, beräknas antalet individer minska med närmare 90 000 (12 »/o) från 1970 lill 1975. För 70-talels andra hälft förutses fortfarande en nedgång, fast väsentligt svagare. För 80-lalel förutses en lillväxl med inalles 70 000 personer i de aktuella åldrarna. Antalet pensionärer (67 år eller äldre) beräknas tillväxa med ca 110 000 (11 å 12 o/o) under såväl första som andra hälften av 70-lalel. Under 80-lalel väntas motsvarande tal bli ca 60 000 varje 5-års-period.

Tillgången på arbetskraft. Arbetskraftstillgången har av utredningen beräknats med hjälp av arbetskraftsundersökningama och med dessas definitioner och indelningar av arbetskraften. Härigenom har man fåll

Bil. 3    1970 års långtidsutredning

Tabell 2. Faktorer bakom arbetskraftens utveckling 1965—1980

	1965—1970		1970—1975		1975—1980
	Antal	%•	Antal	%'	Antlal	%'
Demografiska forändringar
Tillskott av ungdomar och återinträdande kvinnor Avgång genom pensionering m.m. Döda i aktiv ålder	492 200 -369 700 -  83 200	13,0 -    9,8 -    2,2	484 900 -386 600 - 84 300	12,4 -    9,9 -    2,2	494 600 -392 900 - 83 700	12,3 -    9,8 -    2,1
Summa nalurUg befoUcningsförändring	39 200	1,0	14 000	0,4	18 000	0,4
Nettoimmigration Giftermålsandel	55 100 700	1,5 0,0	50 200 -    1900	1,3 0,0	48100 400	1,2 0,0
Summa demografiska förändringar	95 000	2,5	62 200	1,6	65 600	1,6
Förändring av relativa AK-tal
Män och ej gifta kvinnor i åldrarna 15—29 år Män och ej gifta kvinnor i åldrarna 30—69 år Gifta kvinnor	-      81200 -     28 500 140 800	-     2,1 -     0,8 3,7	-      59100 -    17 000 104 200	-     1,5 -     0,4 2,7	-     35 800 -     12 600 73 100	-    0,9 -    0,3 1,8
Summa relativa AK-tal	31100	0,8	28 000	0,7	24 700	0,6
Totala arbetskraftens förändring	126 000	3,3	90 300	2,3	90 400	2,3

' Procenttalet avser förändringen i absoluta tal i relation till den totala arbetskraften vid periodens början.

bättre möjligheter all beräkna arbelskraftsvolymen i limmar. Beräkningarna har utförts av statistiska centralbyrån och redovisas utförligt i en bUaga till långtidsutredningen, SOU 1971: 8. Enligt dessa beräkningar skulle den totala arbetskraften mellan 1970 och 1975 öka med 90 000 och vid utgången av perioden uppgå lill 4,0 miljoner personer. För den senare hälften av 70-talel räknar man med en ungefär lika stor ökning. Fram till 1975 skulle hela tillväxten falla på de gifta kvinnorna, medan männen och de ej gifta kvinnorna i arbetskraften minskar. De anlaganden som gjorts angående de relativa arbetskraftstalen ger ett sammanlagt tillskott till arbetskraften fram tUl 1975 av ungefär samma storlek som under 60-talets senare hälft. Som framgår av tabell 2 förklaras den svagare tillväxten av arbetskraften i huvudsak av all de demografiska förändringarna väntas bli mindre gynnsamma än under perioden 1965—1970.

När det gäller utvecklingen av antalet arbetstimmar spelar självfallet den lagstadgade arbetstiden en central roll. Eftersom del föreligger etl beslut om sänkning av denna från 42,5 timmar per vecka till 40 timmar innan utgången av 1973 kan medelarbetsliden förutses sjunka kraftigt under de närmaste åren. I samma riktning verkar också frånvaron, som alltså förutses öka något. Sammanlaget beräknas arbetstiden sjunka så alt arbetskraflstillgången, uttryckt i limmar, minskar med 0,8 o/o per år 1970—1975. Under den närmast föregående 5-årsperioden inträffade en minskning av ungefär samma storleksordning, eller 0,9 o/o per år.

Prop. 1971:115

Tabell 3. Sysselsättningens förändringar i olika näringsgrenar 1965—1975

	Antal arbetstimmar.		Antal sysselsatta
	procent per är		1 000- tal
	1965—	1970—	1965—      1970—
	1970	1975	1970         1975
Jordbruk m. m.	-7,7	-7,4	-89          -67
Skogsbruk	-7,8	-5,2	-19          -25
Industri	-1,9	-2,3	-32          -55
El, gas, vatten och avlopp	-0,9	-0,5	1                1
Byggnadsverksamhet	-0,6	-1,0	7               4
Summa varu- och kraftproduktion	-2,7	-2,7	-133        -142
Varuhandel	-0,5	-0,9	18               8
Samfärdsel	0,3	-0,4	7               8
Privata tiänster inkl.
fastighetsförvaltning	-0,5	0,5	17             29
Offentliga tjänster	4.6	3,4	189           185
Summa tiänsteproduktion	1,3	1,1	232           229
Totalt	-0,9	-0,8	99             87

' Arbetskraftsundersökningarnas definitioner. Avrundade tal.

Efterfrågan på arbetskraft. De planer och bedömningar som samlats in från ekonomins olika delområden inom ramen för långtidsutredningen ger vid handen all efterfrågan på arbetskraft under den närmast föreliggande 5-årsperioden vida kan väntas överstiga tillgången. Enligl planerna skulle sålunda enbart den offentliga sektorn öka sin arbetsstyrka med ca 200 000 personer samtidigt som antalet anställda inom industrin skulle öka med omkring 90 000. Som tidigare nämnts har hela tillgångsökningen för perioden 1970—1975 beräknats lill ca 90 000 personer.

Enligt de kalkyler som utredningen gjorl kan hela arbetskraftslill-skollel väntas falla på Ijänsleseklorerna och inom dessa i första hand på den offentliga sektorn. Som framgår av tabell 3 förutses följaktligen en minskning av sysselsättningen för de varu- och kraflproducerande sektorerna, framför allt för jordbruk och industri. Den fördelning av arbetskraften på olika näringsgrenar som utredningen gjort innebär sålunda i stort sett all de tendenser som präglade perioden 1965—1970 kan väntas beslå.

Arbetskraftsproblem. Den balans på lolalnivå för arbetsmarknaden (full sysselsättning) som ingått som en förutsättning för långtidsutredningens kalkyler innebär inte automatiskt all balans kommer att råda på samtliga av arbetsmarknadens delmarknader. För vissa av dessa delmarknader har utredningen ulfört överslagskalkyler och några resultat av dessa kalkyler skall redovisas i del följande.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 5

1. Kvinnlig arbetskraft. Som tidigare nämnts beräknas hela ökningen av utbudet på arbetsmarknaden falla på kvinnorna och utredningen har därför försökt undersöka i vUken utsträckning inriktningen av den framlida efterfrågan kan väntas svara mot delta utbud. Utredningen understryker svårigheten all säkrare bedöma utvecklingen härvidlag, men visar med elt schematiskt räkneexempel alt med de tendenser i utvecklingen som förelegal under 60-lalel kan det tänkas snarare uppstå brist på kvinnlig arbetskraft än sysselsällningssvårigheter för kvinnorna. Förutsättningarna för efterfrågeberäkningarna har varit alt kvinnornas andel i de olika näringsgrenarnas sysselsättning blir densamma 1975 som 1970. Efterfrågan på kvinnlig arbetskraft skulle under denna förutsättning sliga med 120 000 personer, vilket slår mol en ulbudsökning om 95 000 personer. Efterfrågan på manlig arbetskraft skulle samtidigt minska med ca 30 000 personer, medan tillgångsminskningen beräknas stanna vid 5 000 personer.

2. Regional utveckling. Under Iredje kvartalet 1970 hade 100 arbets-löshelsanmälda i övre Norrland sammanlagt 47 lediga platser att välja mellan, medan i storstadslänen fanns 570 lediga platser för varje 100-lal arbetslösa. Enligl utredningen lyder produktionsplanerna på en fortsall svag arbetskraflseflerfrågan i de norra delama av landet inom de näringsgrenar som väger tungt från sysselsättningssynpunkt, nämligen jordbruk, skogsbruk och delar av industrin. Någon kraftigare stegring av sysselsättningen inom tjänstesektorerna skulle inle heller kunna förväntas, varför en betydande risk för undersysselsätlning skulle vara all emotse i denna del av landet.

3. Utbildning. Utbildningsnivån stiger snabbt, konstaterar utredningen. Således har andelen 16-åringar som sökl lill gymnasial utbildning direkt efler den obligatoriska skolan stigit från ca 40 o/o 1960 lill drygt 90 o/o 1970. Antalet studerande vid universitet och högskolor uppgick läsåret 1964/65 liU mindre än 60 000, 1969/70 liU drygt 120 000 och beräknas 1974/75 vara omkring 150 000. Denna utveckling lorde leda till att de långlidsulbildade efler hand tränger in på nya arbetsområden, fastslår utredningen. I första hand anser man alt della leder till sysselsättningsproblem för främst äldre och korttidsutbildade. Vidare förutses svårigheter all placera de ulbUdade. Utredningen anser att arbetsmarknadens omvandling lalar för alt en ökad vuxenutbildning-omskolning kan vara motiverad.

4. Övriga arbetsmarknadsproblem. Utredningen pekar på den fara som ligger i all efterfrågan på arbetskraft i så hög utsträckning riklar sig mot yngre personer. Även de handikappades situation på arbetsmarknaden uppmärksammas. Utredningen betonar här den risk som ligger i all arbetskraften uppdelas i två kategorier, en sysselsatt på den öppna marknaden och en utanför denna. Slutligen tar utredningen upp den ökade frånvaron. Man anser denna delvis vara en effekt av

Prop. 1971:115 6

förskjutningar i arbetskraftens sammansättning, men atl det väsentligen rör sig om individuella förändringar.

Remissinstanserna

Ell flertal remissinstanser diskuterar den dolda arbetslöshetens omfattning och möjligheterna all minska densamma. LO anser sålunda all många personer, möjligen hundratusentals, som önskar arbete men för närvarande inle kan få del, genom en anpassning av den ekonomiska politiken bör ges ordentiiga sysselsättningschanser. Grunden för långtidsutredningens beräkningar av arbetskraftstillgångarna accepteras således inte fullt ut av LO. LO anser vidare att vissa kommentarer i långtidsutredningen går i linje med LO:s ståndpunkt, men atl man inom planeringssekretariatet tycks resignera angående möjligheterna all tillräckligt snabbi få en utveckling i önskad riktning. En liknande uppfattning omfattas av TCO som anför att ingen hittiUs på etl helt tiUfredsställande sätt lyckats klargöra storleken av den latenta arbetslösheten. Atl den inte är obetydlig är dock uppenbart. Det fiims således stora outnyttjade arbetskraftsresurser som del funnes arUedning alt söka tillvarata, även om man bara anlägger det ekonomiska betraktelsesätt som är långtidsutredningens. Lägger man därtill den i vårt samhälle gängse värderingen av förvärvsarbete som del främsta medlet för den enskildes självförverkligande, framstår det som ganska självklart atl man söker eliminera så många som möjligt av hindren för dem som önskar utträda på arbetsmarknaden. KF skriver i sitt yttrande atl del enligt låginkomslutredningens beräkningar skuUe finnas en stor s. k. dold arbetslöshet motsvarande ca 300 000—400 000 heltidsanstäUda, vilket kan jämföras med den ökning på ca 90 000 fram till 1975 man har kalkylerat med i långtidsutredningen. Dessa olika resultat har erhållits genom olika beräkningsmetoder. KF anser det därför angeläget all en förnyad analys görs av dessa frågor för alt man skall erhålla ett säkrare underlag för en bedömning av arbelskraflslillgångens utveckling.

Enligt LO skulle, om sysselsättningsökningarna i större utsträckning kunde förskjutas från de egentliga storstadsområdena liU tätorter och regioner utanför dessa, sysselsättningschanserna för personer där som nu saknar arbete öka väsentligt. Arbelskraflslillskollen skulle då i mindre utsträckning behöva läckas genom inflyttning och de lokala offentliga investeringsbehoven dämpas i viss mån även om lokal lät-orlsinflyllning ändå måste bli omfattande. LO ser en sådan förskjutning av sysselsättningsexpansionen söm önskvärd. En stark ökning av slorstadssysselsättningen bör inle passivt accepteras i etl läge då personer på andra håll inte samtidigt får en önskad sysselsällningschans. Även arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är inne på liknande tankegångar

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 7

och skriver alt man för alt nå en mer varaktig lösning av arbetskrafts-problemen vid val av förläggningsorl måste låta rekryteringsaspekterna vara avgörande. Det latenta arbelskraflsulbudel ligger främst i Norrland men även i områden i mellersta och södra Sverige utanför storstadsregionerna. Som utredningen också påpekar kan kapaciteten i fråga om bosläder och annat samhällskapital bedömas vara mindre hårt utnyttjad här än i storstäderna.

TCO kopplar främst ihop den dolda arbetslösheten med den lägre förvärvsfrekvensen bland kvinnor men framför samtidigt all de regionala variationerna är stora. Enligt arbetskraftsundersökningama var t. ex. de relativa arbetskraftstalen 1970 för kvinnor i Göteborg 52,9 och i det närbelägna Borås med dess annorlimda sysselsättningsstmk-tur hela 62,7. En analys av de kraftigt varierande arbetskraftstalen för kvinnor i olika delar av landet skulle säkert visa all det latenta arbets-kraflsulbudel på sina håll kan vara ganska stort, anser TCO och efterlyser regionala arbelskraflsbalanser. När del gäller prognosen för den kvinnliga sysselsättningen kan därför TCO för sin del inle betrakta den förutsedda och i jämförelse med slutet av 60-lalet något blygsamma höjningen av de relativa AK-talen som ett önskvärt mål. Prognosen visar i stället enligl TCO:s mening, alt mer kraftfulla ålgärder behövs för all undanröja hindren för kvinnors förvärvsarbete, t. ex. en snabbare utbyggnad av den offentliga barntillsynen och arbetsmarknadsutbUdningen samt effektivare ålgärder för att bredda kvinnors yrkesval och skapa allsidigare sysselsättningsmöjligheter på orter med ett ensidigt näringsliv.

SACO ifrågasätter om utredningen inle överskattat den sannolika utvecklingen av arbetskraflstillgången. Del finns t. ex. myckel som lalar för alt bedömningen av möjligheterna att höja förvärvsfrekvensen för de gifta kvinnorna är alllför optimistisk. Förvärvsfrekvensen bland gifta kvinnor är bl. a. avhängig av i vilken utsträckning barntiUsynsfrågan kan lösas och i vilken utsträckning kvinnorna anser del ekonomiskt lönsamt att förvärvsarbeta. En förulsällning för att de gifta kvinnorna skall kunna söka sig ut på arbetsmarknaden i ökande omfattning är att det sker en kraftig utbyggnad av den offentliga barnlillsynsverksamhe-len eller atl del vidtas andra ålgärder som frigör kvinnorna från hemmen. Eftersom samhället inle kan erbjuda individerna tiUräckliga och alternativa barntUlsynsallernaliv tvingas kvalificerad och välutbildad arbetskraft atl arbeta inom hemmet i stäUel för på en plats där deras speciella yrkeskunskaper skulle tillvaratas på ett mer optimalt sätt. Den ökning av förvärvsfrekvensen för gifta kvinnor som utredningen räknar med kan alltså enligt SACO:s mening endasl åstadkommas om samhället kraftfullt satsar på en utökad barnservice. Då emellerlid SACO tvivlar på atl man skall lyckas få lill stånd en sådan utbyggnad av den

Prop.1971:115 g

offentiiga barntillsynsverksamheten alt full behovsläckning kan uppnås under de närmasie åren, vUl SACO förorda även andra stimulansåtgärder. Genom t. ex. större flexibilitet vad gäller arbetstiderna och större tillgång lill deltidsarbete skulle föräldrar beredas större möjligheter att själva lösa sina barntillsynsproblem och samtidigt förvärvsarbeta.

Svenska bankföreningen delar SACO:s uppfattning om svårighetema att öka den kvinnliga förvärvsverksamheten, då härför ställs krav på större möjligheter lill deltidstjänster saml en kraftig ökning av antalet daghemsplalser, vilket erfarenhetsmässigt inte är så lätt att tUlgodose. Lantbrukarnas riksförbund anser också all kalkylen över ulbudsök-ningen av den kvinnliga arbetskraften synes något osannolik. Det är ett känt faktum att dold arbetslöshet råder bland hemmafruarna i landsorten, men då inga arbetstillfällen finns för dessa är del orealistiskt all räkna denna gmpp som potentiella arbetstagare. Arbetstillfällen måste först skapas på de orter där den kvinnliga arbetskraften finns om utredningens beräkningar skall vara realistiska, skriver förbundet.

KF betonar nödvändigheten av att samhället vidtar åtgärder för alt underlätta för dem som så önskar all söka sig lill förvärvslivet. Della gäller inte endasl för all kunna öka den totala produktionen, ulan också för all ge människor en större valfrihet. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken utgör här väsentliga metoder. Av låginkomstutredningen framgår all brislen på daghem och annan barntiUsyn utgör ett hinder för ca 300 000 personer alt förvärvsarbeta i den omfallning de skulle önska. Problemet med barntillsyn utgör därför en mycket viktig fråga som måste lösas. Åtgärder på della område har en social målsättning, men kan lill en del också ses som investeringar för all få en ökning av arbelskraftsvolymen. KF framhåller dessutom nödvändigheten av all i olika avseenden förbättra arbetsplalsmiljön både när det gäller den fysiska, administrativa och sociala utformningen.

Utredningens kalkyl över invandringen har uppmärksammats av remissinstanserna. Sveriges hantverks- och induslriorganisation anför all import av arbetskraft kan vara helt motiverad i vissa konjunkturlägen, men man ifrågasätter huruvida utredningens prognos om en permanent och relativt stark arbelskraflimport är realistisk och om en sådan utveckling är önskvärd.

LO ifrågasätter om inte en viss styrning av lolalvolymen på längre sikt är nödvändig. Vidare bör de starka fluktuationerna dämpas. De senare kan så gott som helt tillskrivas tillfälliga överhettningslägen i storstadsregionernas konjunktur. All begränsa den fria rörligheten inom Norden kan del dock inle bli tal om och även i övrigl bör inskränkningar i möjligheterna för enskUda personer att la arbete här i landet undvikas. LO anför vidare all det från stabiliseringssynpunkl är väsentligt atl en viss indirekt styrning av ovannämnt slag sker. Om de totala

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 9

investeringsbehoven per anställd beräknas till 300 000 kr. utgör den totala investeringsökningen i storstadsregionerna vid en invandringsökning om 100 000 personer ca 1,3 miljarder kr. Om delta utrymme saknas och först på längre sikt kan skapas genom höjd produktion, uppslår ell behov av kapilalimport i invandringsskedel. Alternativet är förstärkt inflation och motsvarande tvångsslyrning av sparande och kapitalbildning. Enligt LO:s mening kunde en styrning av invandringsvolymen — inom breda marginaler — och dämpning av dess variationer lämpligen la sig formen av ett delansvar för finansieringen om kolleklivinvesle-ringarna läggs på förelagen. I princip gäller elt parallellt resonemang för inrikes omflyttning och invandring. De extra kostnaderna är dock något större i det senare fallet.

Försäkringsbolagens riksförbund anför, utan att anlägga någon principiell synpunkt på invandringen, alt utredningens kalkyl lorde ligga för högt. Förbundet anser atl de senaste årens exceptionellt stora överskott delvis lorde vara en engångsföreteelse betingad av behovet av arbetskraft inom skogsbruket på grund av 1969 års svåra slormskador. Med hänsyn till detta anser man det mindre sannolikt att nettoimmigralionen under perioden 1971—1975 kan bU så hög som 20 000 per år.

Stockholms universitet anser å andra sidan atl anlagandel om invandringens storlek förefaller väl försiktigt.

Vad beträffar övriga synpunkter på arbelsmarknadsproblem anför SACO att utredningens kalkyler över medelarbetsliden bygger på förutsättningen all den lagstadgade arbetstiden under de närmaste åren skall skäras ned lill 40 limmar per vecka för de gmpper som nu har 42,5 limmars arbetsvecka. Enligl SACO:s mening finns del myckel som lalar för alt utvecklingen i della avseende kommer alt gå ännu snabbare. Man kan t. ex. knappast räkna med atl de grupper, som i dag formellt men ingalunda alltid reellt har kortare arbetstid än den lagstadgade, helt skall avslå från arbetstidsförkortningar under de närmaste åren. Organisationen påpekar vidare all ökningen av antalet pensionärer aktualiserar frågan om deras inlemmande i arbetskraften. I en situation med arbetskraftsbrist finns det enligt SACO:s mening alla skäl till att söka utnyttja denna arbetskraftsresurs.

Ell flertal remissinstanser påpekar atl förslag väckts om sänkning av pensionsåldern för stora grupper löntagare, vilket kan få stora konsekvenser för arbetskraftsutbudet.

LO lar upp den ökade frånvarofrckvensen och påpekar all faktorerna bakom denna är mycket bristfälligt kartlagda. Ell allt högre uppdrivet arbetstempo saml i många fall en utveckling mol allt ointressantare arbetsuppgifter utgör sannolikt ell par vikliga förklaringsfaklorer. Enligl LO:s mening kan upplevelsen av dessa arbetsförhållanden snarare tolkas som en reell slandardminskning än en slandardökning.

AMS understryker riskerna för en ökad klyfta mellan de olika typer

Prop. 1971:115 10

av arbetskraft och risken för en uppdelning av arbetskraften i två kategorier, en sysselsatt på öppna marknaden och en utanför denna. Styrelsen erinrar om den verksamhet som från arbetsmarknadsverkels sida inletts för alt pröva möjligheterna till en bättre anpassning av arbetet lUl den enskilde individens fysiska och psykiska förutsättningar. Verksamheten syftar lUl all genom kontakter mellan arbetsförmedlingen och representanter för förelag och anställda undersöka vUka förbättringar som kan vidtas för atl fler äldre och handikappade skall kunna anställas.

Stockholms universitet noterar all man i utredningen inte gjort några anlaganden om politikförändringar med avseende på arbetskraften för prognosperioden. Detla är rimligt om prognosen används för all belysa möjligheterna all uppnå de uppställda ekonomisk-politiska målen. Ivllen då prognosen används enbart som en restriktion på produktionstUlväxten, kommer anlaganden om oförändrad politik atl implicera allvarliga arbetsmarknadspolitiska konsekvenser, säger universitetet. Trendfram-skrivningen innebär således en forlsall ökning i ulslagningen av äldre män från arbetsmarknaden.

Produktivitet och produktionskapacitet Långtidsutredningen

Produktiviteten har under 60-lalel för flertalet sektorer uppvisat en stabil och av konjunktur- och arbelsmarknadsförhållanden relativt oberoende utveckling. Den fortsatta produktivitetsutvecklingen har utredningen belyst med hjälp av planmalerial och expertbedömningar och även analyserat genom särskilda beräkningar. Frågan har främst varit om den snabba slegringstaklen under 60-lalet kan väntas beslå under 70-lalels första hälft, eller om man kan peka på faktorer som tenderar all förslärka eller dämpa denna utveckling. Resultatet av utredningens bedömningar redovisas i tabell 4.

Som framgår av tabellen överensstämmer i flertalet fall den produktivitetsutveckling som förutses för 1970—1975 inom de olika sektorerna helt med eller ligger myckel nära den Irendmässiga utvecklingen under 60-talel. Utredningen betonar atl om produktiviteten sektor för sektor skall utvecklas lika snabbi som under 60-talel, krävs alt en rad bakomliggande fömtsättningar realiseras. Sålunda krävs en fortsall snabb kapitalbildning som successivt ökar mängden kapital per arbetstimme.

Utredningen betonar att det är svårt att mer exakt ange vad den förutsedda produktivitetsutvecklingen fordrar i fråga om investeringar. Redan vid nuvarande investeringsnivå sker en relativt snabb ökning av realkapilalslocken, vilken i kombination med det vikande arbelskraflsulbudel leder till en snabb ökning av mängden kapital per arbetstimme.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 11

Tabell 4. Arbetsproduktivitetens utveckling inom olika sektorer 1950—1975

Förändringar, procent per år

Sektor	1950-	-1960    1960—1965	1965—1970	1970—1975
Jordbruk, skogsbruk m.m. Industri och kraftproduktion Byggnadsverksamhet	3,3 4,2 0,9	5,1 7,7 4,8	9,3 7,6 2,5	8,0 7,6 3,5
Summa varu- och kraftproduktion	3,9	7,6	7,4	7,3
Privata tjänster OffentUga tiänster	3,0 0,0	4,6 -0,4	4,1 0,0	4,2 0,2
Summa tj änsleproduktion	2,3	3,1	2,7	2,7
Totalt	3,3	5,6	5,2	4,9

Anm. 1 »privata tjänster» ingår varuhandel, samfärdsel, fastighetsförvaltning, restaurang och hoteU, bank-, försäkrings- och uppdragsverksamhet samt övriga privata tjänster.

Produktivilelseffeklerna av den ökade kapitalinsatsen är på ell komplicerat sätt sammanvävda med införandet av ny teknik och med utnyttjandet av slordriflsfördelar. Utförda analyser har antytt all dessa faktorers betydelse ökat under 60-lalel. De olika faktorernas relativa betydelse har emellerlid inle kunnat preciseras på elt tiUfredsstäUande sätt. Utredningen har därför varit hänvisad lUl atl i första hand grunda uppskattningarna av den framlida investeringsutvecklingen på de särskilda sektorsludierna. Av dessa framgår all de totala investeringarna förväntas öka med i genomsnitt 3,5 o/o per år 1970—1975. Kompletterande analyser, som utförts med hjälp av olika produklionsfunklions-ansatser, visar att en inveslermgsökning av denna omfallning väl ligger inom ramen för de krav som den antagna produktivitetsutvecklingen ställer på kapitalinsatsens ökning.

En väsentlig betingelse för den snabba produktivitetsstegringen under den senare hälften av 60-lalet anser utredningen ha varit den ökade taklen i del svenska näringslivels strukturomvandling. Företag har lagts ned i ökad omfallning och fusioner har lett lill omfattande omorganisationer av produktionen. Denna utveckling har medfört all ökade krav ställts på arbetskraftens rörlighet, såväl regionall som mellan branscher och företag. Viss del av arbetskraften har hafl svårt all finna nya och fullvärdiga sysselsättningar, vilket föranlett en stark utbyggnad av samhällsinsatserna på närings-, arbetsmarknads- och utbildningspolitikens område. Utredningens kalkyl förulsätler en fortsatt snabb strukturomvandling och hög produktivitetstillväxt, vUkel reser krav på en fortsättning av denna utbyggnad.

Prop. 1971:115 12

Tabell 5. Arbetskraftens, produktivitetens och BNP:s förändringar 1950—1975

Procent per år

	1950-	-1960	1960-	-1965	1965-1970	1970-1975
Arbetskraft i timmar	0,1		0,3		-0,9	-0,8
BNP per arbetstimme	3,3		5,6		5,2	4,9
BNP från
produktionssidan	3,4		5,9		4,3	4,1
BNP från
användningssidan	3,4		5,4		3,9	3,8

Konsekvenserna för den totala BNP-kapacilelens utveckling av de enskUda sektorernas produklivilelstillväxl kan inle preciseras förrän man i stora drag tagit ställning lill hur seklorsammansällningen utvecklar sig under den aktuella perioden. Detla i sin lur kan inte göras förrän man tagit ställning till de centrala avvägningsfrågorna rörande resursernas användning.

Den seklorsammansältning som ingår i utredningens grundkalkyl innebär, tillsammans med gjorda anlaganden om den seklorvisa produktivitetsutvecklingen och arbetskraflstillgången, atl BNP-kapacilelen stiger med i genomsnitt 3,8 o/o per år.i En sammanfattning av de antaganden som gjorts här rörande arbetskraftens, produktivitetens och BNP-kapacilelens förväntade utveckling ges i tabell 5.

Remissinstanserna

En fortsatt snabb produkliviletstillväxl under 70-lalels första hälft av samma storlek som under perioden 1965—1970 ifrågasätts av Handelshögskolan i Stockholm. Man anser att del mol bakgrund av del "relativa slöseriet" som synes ha karakteriserat näringslivels förhållanden under 50-lalel (t. ex. ifråga om kontors- och Ijänstemannautgifler) fanns ett betydande utrymme under 60-lalet för koslnadsnedpressning vid det hårdare konkurrensklimat som då uppkom. Ur denna synvinkel bör utgångsläget för en forlsall hög effeklivitelshöjningstakl vara sämre vid ingången lUl 70-lalel, när en stor del av tidigare möjligheter till produklivilelsslegringar avbetats. Man kan också på arbetsmarknaden urskilja ell växande motstånd mol forlsall snabb strukturomvandling och höjning av arbetstempot. Della har bl. a. tagit sig ullryck i krav på månadslön. En intensivare satsning på lokaliseringspolitik med ökat

1 Denna uppskattning av tillväxten avser BNP mätt från användningssidan. Enligt de svenska nationalräkenskaperna ligger emellertid tillväxten i BNP mätt från produklionssldan något högre. De beräkningar som redovisats i detta avsnitt har tagit sin utgångspunkt i beräkningar från produktionssidan och har gett som resultat en BNP-tUlväxt på 4,1 % per år. Den diskussion om avvägningsfrågor som följer utgår emellertid från uppskattningar av användningssidans utveckling, vilken bedömts ligga 0,4 % procentenheter lägre.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 13

stöd ål svagare förelag kan verka i samma riktning, skriver Handelshögskolan.

Bankföreningen anför liknande åsikter och påtalar även alt den svagare efterfrågan som kan förutses för hemmamarknadsorienterade förelag kan motverka en kapacitetsulbyggnad och produktivitetsökning i dessa förelag.

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet framhåller i sitt gemensamma yttrande atl de största produktivitetsvinsterna under 70-lalel sannolikt kan uppnås inom den s. k. konkurrensskyddade sektorn, vilken vad beträffar resursutnyttjandet innefattar den icke obetydliga offentliga sektorn. Problemet är här all finna former för all utnyttja denna latenta rationaliseringspotential. För all effektivt sysselsätta den tillgängliga arbetskraften krävs även en arbetsmarknad med en rörlighet som fungerar såväl geografiskt som yrkesmässigt. Man framhåller atl ralionaliseringstakten och strukturomvandlingen överhuvudlaget står i elt ofrånkomligt samband med arbetsmiljön. Försök atl stimulera rekryteringsläget för industrisektorerna bör därför — förutom via insättandet av traditionella rörlighetsstimulerande ålgärder ■— inte ensidigt koncentreras kring förhållandet som rör industriföretagens arbetsmUjö utan även sikta mol uppnåendet av en intensiv rationaliseringslakl inom konkurrensskyddade delar av vår ekonomi, anser dessa organisationer.

TCO intar en från tidigare nämnda remissinstanser avvikande ståndpunkt. Man framhåller atl de undersökningar som gjorts för all belysa olika faktorers inverkan på produktionsresultatet har alla kommit fram lill all UtbUdningen är en viktig faktor. De ulbUdningsreformer som under 60-lalel vidlagils i Sverige har följaktligen hafl en produktivitets-höjande effekt. Andra vikliga komponenter är införandel av ny teknik och utnyttjandet av stordriftens fördelar. Strukturomvandlingen har fortskridit snabbt inom svensk industri och lorde göra detta även i framliden. Statistik över samarbelsavtal och produktutbyte mellan olika företag lalar härför. Skulle de förhandlingar med EEC, som för närvarande pågår, resultera i all Sverige blir delaktig i en större tullfri marknad torde della innebära ett bättre tillvaralagande av stordrifts-fördelarna. Vissa produktivitetsvinster kan då också länkas uppstå genom en ökad specialisering.

Skäl föreligger därför enligt TCO:s uppfattning för all den framlida produktiviletsulvecklingen blir något snabbare än vad utredningen antagit.

Vad gäller utbildningens betydelse för produktivilelslillväxlen delas TCO;s uppfattning av bl. a. universitetskanslerämbetet som i sitt remisssvar framhåller atl den ökning, som utredningen förutser i fråga om bruttonationalproduktens storlek, förklaras av anlagandel om en ökning av produktivilelen per arbetstimme. Denna utveckling, där en ökning av del totala resursutrymmet antas åstadkommen enbart genom en all-

Prop. 1971:115 14

män produktivilelshöjning, ställer ofrånkomligt krav på vissa produkli-viletsfrämjande åtgärder, t. ex. i form av utbUdning samt forsknings- och utvecklingsarbete. Det är enligl UKÄ:s mening kanske något förvånande all långtidsutredningen själv inle dragit några sådana slutsatser. Även skolöverstyrelsen finner del angelägel all framhålla det självklara samband som råder mellan den enskildes ulbildningsslandard och levnadsnivå och näringslivels starka beroende av tillgång på välutbildad arbetskraft för alt framgångsrikt kunna konkurrera med utlandet och därigenom bidra lill den fortsatta välfärdslillväxlen i samhället.

Styrelsen för teknisk utveckUng (STU) påpekar all man i utredningen inle skiljer mellan FoU som syftar till förbättring av produktionsmetoder och sådan FoU som syftar lill produktion av helt nya produkter. STU varnar för en ensidig koncentration av inlresset till den förstnämnda FoU-typen, bara för all denna tenderar all ge snabbare resultat. Man understryker atl en stor del av de större svenska förelagen baserar sin produktion på primärinnovalioner som ibland gjorts för flera årtionden sedan.

Resursanspråk och avvägningsfrågor Långtidsutredningen

Anspråk på resurser för konsumtion och investering ställs från stat, kommun, förelag och enskilda personer. Resurserna framstår alllid som knappa i förhållande lill den samlade efterfrågan och fördelningen av resurserna måste beslämmas av den ekonomiska politiken i enlighet med dess mål. Utredningen har angett och sökt diskutera vissa konsekvenser som skulle följa av strävandena all uppnå olika mål.

Med hjälp av en ekonomelrisk tolalmodell för den svenska ekonomin har man utfört siffermässiga alternativa kalkyler. Den viktigaste uppgiften för modellen har varit att åskådliggöra sambanden mellan efterfrågeutvecklingen — i form av privat och offentlig konsumtion, investeringar och export — och de anspråk på inhemsk produktion saml på import som hänger samman med denna efterfrågan.

Realiserandet av bytesbalansmålet har bedömts dominera awägningsproblemen varför det fått styra valel av illustrerande beräkningsexempel. Utredningen har vall all begränsa diskussionen till huvudsakligen två alternativa tidpunkter för uppfyllande av bytesbalansmålel, nämligen 1975 och 1973. Endasl det förstnämnda alternativet, i utredningen benämnt grundkalkylen, har utförts i alla detaljer.

Genom insamling av planer från förelag, myndigheter etc. och sammanställningar av prognoser för olika delar av ekonomin har resurskraven kartlagts. Den offentiiga konsumtionen skulle enligt planerna öka med närmare 5 "/o per år, vilket är nästan lika myckel som 1965—1970

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 15

och något mer än 1960—1965. Tyngst väger därvid de stora och samtidigt snabbi ökande utgiftsområdena sjukvård och utbildning. 60-lalels tendens med avgjort större stegring på den kommunala sidan väntas beslå. I fråga om sysselsättning betyder planerna för den offentiiga verksamheten alt ell tillskoll om 200 000 personer skulle behövas fram till 1975. I grundkalkylen har dock den offentliga konsumtionen antagils växa något långsammare än vad planerna anger.

Förhållandevis låga resurskrav väntas 1971—1975 bli ställda från investeringsområdet. I första hand beror della på en förutsedd mindre nedgång i bostadsinvesteringama. Totalt för byggnads- och maskininvesteringar väntas en ökning med 3,5 o/o per år genomsnittligt under perioden, med något högre tUlväxttakt i periodens början än i dess slut.

Lagerinvesteringama 1970 var väsentiigt större än under etl normalår. Den fömlsällning om utvecklingen av dessa investeringar som inlagts i kalkylerna innebär atl lagerinvesteringama antagils komma alt följa under tidigare år observerade lagermönster och därmed minska under första delen av undersökningsperioden men öka under senare delen av perioden.

I fråga om privat konsumtion kan självfallet inga plansiffror åberopas. Under 50-lalel var den årliga uppgången av privat konsumtion genomsnittligt 2,5 o/o och under 60-talet 4,2 o/o, varvid dock under senare hälften av 60-lalet 3,4 o/o. Om man på den fömlsatta BNP-ulvecklingen 1970 —1975 använder del relationstal som i genomsnitt under 60-talet gällde mellan konsumlionsulvecklingen och BNP-stegringen, skulle den årliga uppgången av privat konsumtion 1970—1975 belöpa sig till 3,5 o/o.

De olika ulvecklingsallernativ som långtidsutredningen presenterar bygger alla på alt målet med balans i utrikesbetalningarna skall uppfyllas under den aktuella perioden. Med en given uppsättning förutsättningar i fråga om arbelskraftstillgång, offentiig konsumtion och bytesbalans och med angivna prognoser för investeringar och lagerförändringar kan man med hjälp av den ekonometriska modellen beräkna utvecklingen av den seklorvisa produktionen, importen och exporten saml den privata konsumtionen allt under förulsällning av samhällsekonomisk balans och full sysselsättning.

Grundkalkylen avser alternativet med jämvikt i bytesbalansen 1975. Den offentliga konsumtionen antas i denna öka med 4,5 o/o per år i genomsnitt under perioden, eller med ca 1/2 o/o lägre takt per år än vad planerna anger. Även med den neddragna ökningstakten i offentiig konsumtion kan den privata konsumtionen inte tillåtas öka med mer än 3,3 o/o per år om investeringsökningen skall hållas vid den antagna årliga ökningen på 3,5 o/o.

Den förskjutning av investeringarnas fördelning som är nödvändig fÖr atl uppnå balans i utrikesbetalningarna 1975 anser utredningen kunna vara förenad med betydande problem. En hög investeringstakt måste så-

Prop. 1971:115 16

lunda upprätthållas inom industrin, med årliga ökningar på 6,5 o/o. Det centrala problemet är enligl utredningen om finansiella och lönsamhets-mässiga förutsättningar för denna utveckling kommer att föreligga. Enligt de finansiella kalkyler som gjorts kommer industrins investeringsökningar alt kräva ökad lånefinansiering.

Den i grundkalkylen beskrivna efterfrågesituationen innebär att importen av varor och tjänster skulle öka med drygt 6 o/o per år. För alt det förutsatta bytesbalansmålel skall vara uppfyllt 1975 krävs då all exporten av varor och tjänster årligen stiger med 7,3 o/o. Utredningen har bedömt att avsällningsförhållandena utvecklas tillräckligt gynnsamt för atl svara mol den exporlexpansion som fordras. Eftersom den övervägande delen av produktionen för export kommer från industrin, måste dess produktion öka med 5 o/o per år om bylesbalansmålsätlningen skall kunna förverkligas.

Avvägningsproblemen utifrån grundkalkylen ler sig olika under skilda delar av perioden 1971—1975. Spänningarna mellan resurskrav och resurstillgångar framträder mera markerat under de tre första åren. Uppgångstakten för BNP 1970—1973 stannar vid i genomsnitt 3,1 o/o per år (på grund av förutsatt arbetstidsförkortning 1971 och 1973) och mol detla slår, alldeles speciellt på den offentliga sidan, en jämn och starkt uppbunden efterfrågeökning. De offentliga utgifterna har i utgångslägel en hög stegringstakt och denna kan inte dämpas så snabbt. Samtidigt måste induslriinvesleringama stimuleras och beredas utrymme redan under de första åren av perioden om bytesbalansmålel skall kunna uppnås.

Mol denna bakgrund har i grundkalkylen den årliga ökningstakten 1970—1973 för offentiig konsumtion satts lUl 4,8 o/o och för investeringarna till 3,8 o/o. Inom ramen för samhällsekonomisk balans kan den privata konsumtionen då endast växa med 2,5 o/o. En sådan resursanvändning ger en årlig imporlstegring om 5,2 o/o och den målsalta uppgången av exporten blir 6,5 o/o per år.

Den privata konsumtionens låga ökningstakt dessa år blir etl stort problem. För befolkningen i yrkesverksam ålder skulle per capita-ökningen endast bli 1,8 o/o per år. Med tanke på hittUlsvarande erfarenheter om individernas sparande är det osäkert om del är möjligt atl hålla konsumtionen nere så starkt.

Med den här beskrivna utvecklingen 1970—1973 skulle emellertid utrymmet för privat konsumtion bli väsentiigt större åren 1974 och 1975. Genom all den årliga BNP-tillväxten kalkylmässigt skulle bli 4,8 o/o dessa år skulle den privata konsumtionen kunna öka med 4,6 o/o i genomsnitt vartdera årel. Genom stigande imporlbehov och ökade lagerinvesleringar skulle å andra sidan exporlproblemen nu anmäla sig med full styrka — med krav på en årlig ökning om 8,6 o/o.

Utredningen har också studerat konsekvenserna av elt tidigare alternativ för balans i utrikesbetalningarna, nämligen all bytesbalansmålel

Bil. 3    1970 års långtidsutredning

17

Sammanfattning av försörjningsbalansalternativen för 1970—1975

Förändring, procent per år

	Alternativ
	I	n	III	IV	V
1970-1973
Bruttonationalprodukt	3,1	3,1	3,2	3,6	2,9
Import	5,2	5,1	5,4	6,0	4,9
Privat konsumtion	2,5	2,2	2,7	3,4	2,1
Offentiig konsumtion	4,8	4,8	4,0	4,0	4,0
Investeringar	3,8	3,8	3,8	3,8	3.8
Export	6,5	6,9	7,2	7,8	6,7
1973—1975
Bruttonationalprodukt	4,8	4,8	4,8	4,1	5,3
Import	7,7	7,8	7,6	6,7	8.3
Privat konsumtion	4,6	4,8	4,5	3,4	5,5
OffenlUg konsumtion	4,2	4,2	4,7	4,7	4,7
Investeringar	3,1	3,1	3,1	3,1	3,1
Export	8,6	8,2	8,0	7,1	8,7
1970—1975
Bruttonationalprodukt	3,8	3,8	3,8	3,8	3,8
Import	6,2	6,2	6,3	6,3	6,3
Privat konsumtion	3,3	3,2	3,4	3,4	3,4
Offentiig konsumtion	4,5	4,5	4,3	4,3	4,3
Investeringar	3,5	3,5	3,5	3,5	3,5
Export	7,3	7.4	7,5	7,5	7,5

skall vara uppfyllt 1973. I etl sådant fall skärps kraven på en dämpning av den inhemska efterfrågan ytterligare. I etl andra alternativ har sålunda beräkningarna anknutits lill samma fömtsättningar om den offentliga konsumtionen och investeringarna som gällde i gmndkalkylen. Dessa förutsättningar leder lill alt den privata konsumtionen 1970—1973 måste håUas nere vid en årlig ökningstakt på 2,2 o/o. Under efterkrigstiden har man endasl under etl par speciella perioder kunnat finna en 3-årsperiod med så låg genomsnittlig ökning av privat konsumtion som framkommer i della exempel.

Om balansmålel skall nås 1973 är del inle möjligt all justera ned investeringsökningen. Om utrymmet för privat konsumtion skall kunna öka i periodens början måste de offentliga utgifterna begränsas. I etl tredje alternativ har utredningen därför låtit den offentliga konsumtionen växa med 4,0 o/o per år 1970—1973 och de två återstående åren med 4,7 o/o per år. Den privata konsumtionens ökningslakt skulle då bli 2,7 o/o per år 1970—1973. Problemet i della fall är all den offentiiga konsumtionsutvecklingen i så hög grad är uppbunden av redan fattade beslut. Den fömlsatta ökningstakten 1971—1973 enligt detla alternativ kan därför, enligl utredningens bedömningar, uppnås bara ifall "reformstopp" såväl som revideringar av tidigare fattade beslut sker.

2    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 3.

Prop. 1971:115 18

Remissinstanserna

Utredningens summering av resursanspråken och avstämning av resursanvändningen har gjorts delvis med hjälp av en ekonomelrisk modell och redovisats i form av flera olika utvecklingsalternativ. Ell flertal remissinstanser uttalar sin tillfredsslällelse med en sådan utformning. Handelshögskolan i Stockholm invänder emellerlid alt utredningen med stor skicklighet flyttar om de olika komponenterna i BNP — privat konsumtion, offentiig konsumtion, investeringar, export, import •—• och därmed pekar på alternativa sätt all utnyttja produktionsresultaten. En sådan "förflyttning av klossar" ger i och för sig en god belysning av vad varierande takt t. ex. för den offfentiiga konsumtionens utveckling kostar i form av begränsningar i resursanvändningen på andra områden. Framför allt belyses vad en omfördelning av resurser med sikte på atl lösa belalningsbalansproblemel till 1975 (eUer 1973) betyder. Vad man kan kritisera är att utredningen myckel litet analyserat under vilka betingelser en sådan "klossförflyllning" verkligen kommer tUl slånd. Man saknar en analys av hur den ekonomiska politiken, bl. a. under påverkan av incitamenten för förelag, hushåll och organisationer, skall vara beskaffad för all resurslokaliseringen verkligen skall följa de spår som LU 70 anger. Det hade fordrats en betydligt mera ingående diskussion om prisrelationer, eflerfrågeelaslicileter, räntabilitet, vinstnivå, kapitalförsörjning osv. för all få en realistisk bild av möjligheterna atl uppnå diskuterade utvecklingsalternativ. I en ekonomi med betydande mått av decentralisering och marknadshushåUning uppnås inte t. ex. viss investeringsnivå och -inriktning bara därför alt statsmakterna visar alt sådana alternativ är möjliga och konsistenta.

När del gäller de mer konkreta avvägningsfrågorna anför Bankföreningen atl om vi vill öka vår handlingsfrihet och möjliggöra en stabil ekonomisk tUlväxt, måste jämvikten gentemot utlandet snarast återställas. Alt skjuta jämviklsmålel långt på framliden lorde vidare vara riskabelt med hänsyn lill de konsekvenser som eventuella valutaspekulationer skulle föra med sig. Det vore därför i och för sig önskvärt med jämvikt i bytesbalansen redan 1973. Med tanke på underskottets storlek i utgångslägel skulle dock enligl LU ell uppnående av balans redan 1973 ställa så stora krav på en omläggning av den ekonomiska politiken all del förefaller praktiskt omöjligt. Bankföreningen vill understryka all även alternativet med jämvikt först 1975 fordrar en snabbi ändrad inriktning av den ekonomiska politiken i väsenlliga avseenden.

Om jämvikt i bytesbalansen inle uppnås förrän 1975, kommer upplåningsbehovel i utiandet under 1971—1975 atl uppgå till sammanlagt ca 4 miljarder kr. enligl LU:s kalkyl. De senaste årens underskoll i Sveriges bytesbalans har huvudsakligen täckts med kortfristig upplåning utomlands i form av handelskrediter och genom neddragning av våra va-

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 19

lulalillgångar. En stor kortfristig upplåning utomlands anser bankföreningen vara klart ogynnsam, eftersom den medför risker för valulaav-tappning om exempelvis incitament lill kapitalrörelser eller valutaspekulationer uppkommer. Del blir bl. a. av vikt för utvecklingen av kapitalrörelserna och valutareserven all den svenska räntenivån är anpassad lill inlernalionella förhållanden. För all minska risken för ell valulautflöde under de närmasie åren och öka graden av ekonomisk-politisk handlingsfrihet är del av största betydelse alt den ofrånkomliga kapitalimporlen i långt högre grad än hillills sker i form av långfristig, kontinuerlig upplåning.

TCO har en annan uppfattning om skevheten i utrikesbalansen. Man påpekar att om handelssiffrorna 1970 uppdelas per halvår blir under-respeklive överskotten för de båda halvåren — 1 462 milj. kr. och -1-306 mUj. kr. Det har således skett en mycket stor omsvängning från första lill andra halvåret. Anledningen till delta är den delvis spekulativa lageruppbyggnad som började 1969 och kulminerade under första halvåret 1970, medan de säsongmässiga variationerna spelat en obetydlig roll.

I utredningen förutses den totala lagerökningen 1970 att bli knappt 3 miljarder kr. räknai i 1959 års priser. Den faktiska siffran blev omkring en mUjard kr. större.

För industrins del ökade lagren med 3—4 miljarder kr. under 1970 räknat i löpande priser. Ökningen bestod till större delen av råvaror och halvfabrikat. Dessa varugmpper importeras till större delen. Den svenska handelsbalansen har härigenom fått en "extra" belastning av storleksordningen ca 2 miljarder kr.

Eftersom TCO håller för troligt all utredningen underskattat den potentiella tillväxten samtidigt som man anser kravet på exportökning mindre än utredningen räknai med kan, enligl TCO, konsumtionen ökas något utöver del utrymme som anges i belänkandet ulan all avkall ges på målet om extern balans 1975. TCO finner därför anledning betvivla riktigheten i en ekonomisk politik under kommande 5-årsperiod som så kraftigt som utredningen antagit skulle medföra åtstramning av den privata och offentliga konsumtionens utveckling.

När det gäUer utrymmet för privat konsumtion delar SACO TCO:s uppfattning. Man anför att utgångspunkten för organisationens bedömning är den all samhällets resurser måste disponeras så all utrymme ges för en skälig ökning av den privata konsumtionen via realinkoms-lens ökning. En konsumtionsökning understigande 2 o/o per år kan den yrkesverksamma delen av befolkningen inle låta sig nöja med. Det lorde inle finnas någon sådan automatik atl sparkvoten anpassas till del realekonomiska utrymmet så atl konsumtionen därigenom hålls tillbaka, ulan konsumlionsökningen kan förväntas översliga den i utredningen  förutsedda.   Om  inle   den  offentliga   sektorns   ökningstakt

Prop. 1971:115 20

dämpas, ökas riskerna för en inflationistisk utveckling. Vad avser den offentliga konsumtionen anser SACO all del finns skäl tiU återhållsamhet för atl bereda plats för den nödvändiga ökningen av industriinvesteringarna.

Sveriges hantverks- och induslriorganisation (SHIO) anser å sin sida all mot bakgrund av de allvarUga brister och den snedbalans som kännetecknar ekonomin i stort, icke minst när det gäller utrikeshandeln, borde likväl här ha gjorts en annan avvägning, innebärande lägre tillväxttakt för den offentliga sektorn. KF betonar nödvändigheten av atl balans nås i de utrikes betalningarna. En dämpad ökningstakt i den privata konsumtionen kan därför vara befogad. Man vill dock understryka utredningens påpekanden om svårigheten alt begränsa konsumlionsökningen genom t. ex. skallepolitiken. Den under 60-lalet sjunkande sparkvoten är bl. a. ett uttryck för en önskan från konsumenterna alt bibehålla en viss ökningstakt i den privata konsumtionen. Hänsyn måste tas lill della vid arbetet för all uppnå balans i utrikesbalansen. När det gäller den offentliga konsumtionen vill KF inle förorda något tvärt avbrott i utvecklingen utan anser en forlsall Irendulveckling mer reaUstisk än en utveckling mol en stark ålerhållsamhel. I samband med de offentliga investeringarna påpekade KF behovet av en mer långsiktig och översiktlig planering. KF anser atl dessa önskemål även gäller för den offentliga konsumtionen både på statlig och kommunal nivå.

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet anför angående den privata konsumtionen att denna i grundkalkylen givils elt utrymme som måste uppfattas som myckel knappt med hänsyn till de löne- och konsumlionskrav som löntagare och konsumenter hillills givit ullryck för. Alt ytterligare begränsa detla utrymme i mer betydande utsträckning ulan att provocera en redan spänningsfylld arbetsmarknad anser organisationerna inle helt realistiskt.

Långtidsutredningens grundkalkyl innebär en mjuk uppbromsning av den offentliga sektorns hittiUsvarande kraftiga expansion. Organisationerna vill dock framhålla alt den offentliga sektorn även efler denna dämpning växer snabbare än BNP och således även i fortsättningen kommer all la en allt större andel av del totala produktionsresultatet i anspråk. Organisationerna finner denna dämpning och kanske ytterligare nedskärningar i de offentUga ambitionerna för all tillåta en något generösare lillväxl i den privata konsumtionen som mer eller mindre nödvändiga för atl klara de balansproblem som tidigare berörts.

Stockholms universitet anser del som en brist alt möjligheterna att med ekonomisk politik styra ekonomin i riktning mol belalningsjäm-vikt behandlats så knapphändigt. Bl. a. kan man ställa frågan om inle även sådana alternativ som grundas på växelkursändringar kunnat tas upp i samband med utredningsarbetet.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 21

Kommunförbundet anför all den strukturulveckling inom samhällsekonomin som utredningen räknar med endasl kan ske till priset av avsevärda negativa konsekvenser inom den offentliga sektorn och för den service som denna lämnar medborgarna. Långtidsutredningen lämnar inle ell tillräckligt underlag för en bedömning av om del är praktiskt möjligt alt göra en bestämdare prioritering av produklionslillväxlen inom den enskilda sektorn på bekostnad av bl. a. tUlväxttakten inom bostadsbyggandet och den kommunala sektorn saml att inom den ram som slår lill buds dessutom bedriva en mera målmedveten regionalpolitik.

Restriktioner och krav på den ekonomiska politiken Långtidsutredningen

Utredningen har utgått från atl åtgärder som riktas direkt mol utrikeshandeln som devalvering, importavgifter osv. inle kommer i fråga för så vill inle alla andra vägar visar sig resullatlösa. Diskussionen har vidare förts med den förutsättningen att sysselsätlningsmålet skall uppfyllas och alt således en deflalionislisk, allmänt efterfrågedämpande politik inle får tillgripas för all skapa balans i utrikesbetalningarna. Utredningen understryker all en politik som inriktas på atl återställa balansen mol ullandel måste utformas under starkt beaktande av pris-och kostnadsfrågorna. Upprätthållandet av näringslivels konkurrenskraft aktualiserar frågan om takten i lönestegringarna och dessas förhållande till produktivitetsutvecklingen. Betydande skillnader i produktivitetstillväxt föreUgger mellan olika delar av ekonomin. Grupperas näringsgrenarna med hänsyn lill om de bedriver sin produktion i utländsk konkurrens eller ej finner man, enligl EFO-rapporlen, atl den konkurrensutsatla delens produktivitet steg med 8,2 o/o per år 1965—1970 och den skyddade delens med 3,8 o/o. Eftersom lönesättningen tenderar all styras av de exporterande industriföretagens höga produktivitetstillväxt antyder produkliviletsskillnaderna etl svårt pris-och lönepolitiskt dilemma.

En lönebildning bestämd så all den ger oförändrad fördelning mellan arbete och kapital inom de konkurrensutsatla näringarna kan, i förening med en solidarisk lönepolitik, medföra en prisstegring som äventyrar bytesbalansen. En prisstegring förenlig med bytesbalansmålel skulle å andra sidan eventuellt kräva eftergifter antingen i fråga om fördelning mellan arbete och kapital eller i fråga om den solidariska lönepolitiken. Utredningen uttrycker detta som en konflikt mellan solidarisk löne-poUlik, inkomslfördelningsmål och bylesbalanskrav.

Utredningen fastslår all en fortsatt höjning av leveransslandarden till väsentiig del blir beroende av de produktivitetsförbättringar som kan

Prop. 1971:115 22

uppnås inom den offentliga sektorn. Trots att ökad uppmärksamhet ägnats della problem anser utredningen det uppenbart, all man måste räkna med alt hårdare krav på effektivitet och produktivitet efler hand måste göra sig gällande inom den offentliga tjänstesektorn.

Inom näringslivet räknar utredningen med alt den snabba strukturomvandling som präglade 60-talel skaU fortsätta. Fusioner jämsides med nedläggning av icke bärkraftiga förelag förutses bli vanliga även på 70-lalet. Bylesbalanslägel gör alt möjligheterna är mindre än normalt vad gäller all avslå från slordriflsfördelar. Utredningen betonar emellerlid all del sett ur en annan synvinkel kan sägas all de regionalpolitiska aspekterna bättre kan tillgodoses under de närmaste åren. En utbyggnad av industrins produktionskapacitet borde sålunda med mindre risk för inflalionsskapande rubbningar kunna företas utanför de överhettade storstadsområdena.

Den prioritering av industriinvesteringarna, som utredningen förordar, anser man komma alt resa krav på kredit- och finanspolitiken. Enligt de finansiella beräkningarna skulle betydande belopp behöva lånas upp av industrin även vid en oförändrad självfinansieringsgrad och än större blir beloppen eftersom självfinansieringsgraden väntas sjunka. Då en sådan sänkning av förelagens soliditet kan länkas påverka invesleringsbenägenhelen oförmånligt aktualiseras frågan om vilka möjligheter tUl ell ökat kapilallillskoll som kan slå öppna för förelagen. Lånemöjligheterna måste också ges på vUlkor som inle äventyrar invesleringsbenägenhelen. Ränlesätlningen kan här bli ett problem inle minst med tanke på den kapilalimport på närmare 4 000 milj. kr. som för perioden 1971—1975 beräknas bli nödvändig enUgt grundkalkylen.

Ur balanssynpunkl är en starkt tillbakahållen privat konsumtion önskvärd, skriver utredningen. Elt problem här är atl genom skattepolitiken hålla nere konsumtionen ulan all konsumenterna minskar sitt sparande. Endasl sparstimulerande medel är användbara i della syfte, m.en utredningen fastslår all sådana medel erfarenhetsmässigt är såväl svåra all finna som att ta i bruk. I grundkalkylen förutsätts en viss ökning av sparkvoten fram tUl 1975.

När det gäller den offentliga konsumtionen konstateras alt här finns starka bindningar till en hög och jämn ökning, bl. a. lill följd av atl kommunerna är långsiktigt bundna genom riksdagsbeslut, normer och anvisningar från olika statliga organ. Della gör all åtstramningen här måste bli kraftigare under de två sista åren av den aktuella perioden än i början. En kraftig åtstramning redan i periodens inledningsskede skulle nämligen kunna tvinga fram en omprövning av redan bundna utgifter.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 23

Remissinstanserna

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet framhåller alt utredningens kalkyler underförstår all genom en väsentlig dämpning av efterfrågan på hemmamarknaden tvinga över dessa förelags avsättning till utlandsmarknaden vilket samtidigt bör leda till en dämpning av importen. Organisationerna delar uppfattningen att dessa effekter i princip bör kunna nås men all möjligheterna alt "tvinga" ul förelagen på utlandsmarknaderna är starkt begränsade. Även om man på detla sätt skulle lyckas all öka dessa förelags exportandel i viss utsträckning, vilket lorde förutsätta en expansiv internationell efterfrågan på dessa förelags produkter, är del organisationernas uppfattning atl en dämpning av hemmamarknadsefterfrågan kan komma all medföra etl minskal incitament till en utbyggnad av produktionskapaciteten över huvud tagel hos dessa förelag. Fördelarna av ökade exportandelar skulle på sikt kunna motverkas av en dämpning i produktionsökningarna och därmed på längre sikt inle bidra lill någon väsentlig ökning av den svenska exporten. Vid denna tolkning av realismen bakom långtidsutredningens analys stöder sig organisationerna på erfarenheterna från England av atl lösa etl i många avseenden likartal problem. Organisationerna pekar på risken all få en industriell struktur av sådan arl, all, den dag som efterfrågan inom landet tillåts återgå lill mer "normal" nivå, skulle importen växa kraftigt varvid landet åter skulle vara tillbaka i dagens situation.

Den negativa påverkan som en dämpad efterfrågan inom landet innebär för de hemmamarknadsbaserade förelagens investeringar kan emellerlid motverkas genom ålgärder med direkt investeringsstimuleran-de effekt såsom invesleringsavdrag och frisläppande av investeringsfonder. Då emellertid de förväntade avsättningsmöjligheterna väger myckel tungt vid investeringsbedömningarna i förelagen kan man vänta sig all del kommer all krävas myckel kraftiga kompenserande ålgärder i invesleringsslimulerande syfte för all upphäva effekterna av svaga avsättningsmöjligheter här hemma.

Handelshögskolan i Stockholm har en något avvikande syn på slra-legiproblemen för den ekonomiska politiken. Man anför ell exempel där man med generellt restriktiva åtgärder lyckas begränsa privat och offentlig konsumtion, så all man får ökat utrymme för export och industriinvesteringar. På kort sikt kan en sådan politik leda lill en tendens till konjunkturavmattning och sänkt sysselsättningsgrad och därmed tUl en övergående uppbromsning av lillväxllaklen. I liknande situationer har myndigheterna tidigare, för all klara sysselsättningen, satt in offentiiga utgifler och bostadsbyggande, hävdar handelshögskolan. Man har m. a. o. inle hafl tålamod atl vänla på ökade industriinvesteringar, eller inle vidtagit tillräckliga ålgärder för atl locka fram dem. I

Prop. 1971:115 24

stället har det ökade utrymmet utnyttjats av offentlig sektor och bo-stadsb3'ggande. Målet all omfördela resurser från privat konsumtion till industriinvesteringar har därmed misslyckats. Handelshögskolan understryker vidare behovet av all inle bara bereda utrymme för ökade industriinvesteringar och export ulan dessutom föra en ekonomisk politik som gör del lönande och finansiellt möjligt all åstadkomma sådan expansion. En liknande ståndpunkt intar SACO som anför all del i nuvarande läge knappast räcker all enbart skapa utrymme för de privata investeringarna. En avgörande fråga är givelvis hur man skall förmå förelagarna all investera. På denna fråga lämnas inget svar i betänkandet. SACO anser sig ha viss anledning tro atl utredningens bedömning av investeringsutvecklingen är alllför optimistisk. Återhållande faktorer är här bl. a. en vikande självfinansieringsgrad inom industrin, olusten inom näringslivet och den konjunklurdämpning som nu uppenbarligen är på väg.

LO delar utredningens uppfattning alt ökade industriinvesteringar är en huvudväg lill förbättrad handels- och bytesbalans. LO anser del emellertid lika viktigt alt framhålla behovet av en selektiv investerings-stimulans, dvs. alt varje investering inom industrin inle behöver anses lika välmotiverad i de fall den företagsekonomiska bedömningen lett lill positivt beslut. Vidare skriver LO att en snäv prioritering av direkt exporlproduklion eller importkonkurrerande näringar inte bör åsyftas. Del kan ofta vara lämpligl att den samhällsekonomiska kalkylen bygger på längre avskrivningslider för anläggningstillgångar än privata förelag tillämpar. Därutöver behöver hänsyn las lill positiva och negativa biverkningar, som normalt inte ingår i företagens kalkylering. Bland negativa verkningar märks t. ex. miljöförstöring.

Del är vidare enligl LO angelägel all man, inom ramen för den långsikliga selektivt inriktade styrningen av det privata näringslivets investeringar, får till stånd en förbättrad tidsmässig styrning med hänsyn lill konjunktursvängningarna. Behovet av detla understryks inte minst av utvecklingen under den senaste 5-årsperioden.

LO saknar en analys i utredningen av orsakerna lill industrins svårigheter att hävda sig i konkurrensen om särskilt den yngre arbetskraften. LO delar inle utredningens påslående alt detla problem kan lösas genom alt balansera arbetskraftsefterfrågan inom den skyddade sektorn på en lämplig nivå med en allmän efterfrågedämpning av ekonomin, eventuellt med en viss begränsning av den offentliga sektorns verksamhet. Slrukturförhållandena kan myckel väl leda lill en ökad arbetslöshet lill följd av en sådan process i stället för den överflyttning som man syftar till. Industrins arbelskraftsproblem beror huvudsakligen på all man under många år försummat arbelsmiljöfrågorna. Särskilt inom industrin har arbetsintensitet och prestationsnivån ofta drivits upp, vilket bl. a. är orsaken lill sysselsättningsproblemen för de äldre och

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 25

handikappade. Atl hämta in dessa försummelser är elt livsvUlkor för svensk industri. Här behövs en satsning både på bättre fysisk miljö och verklig företagsdemokrati. Utvecklingsmöjligheter för de anställda är väsentliga för all inle dagens välutbUdade ungdom skall fly industriarbetet.

Kommunförbundet framhåUer i sitt yttrande all hög ekonomisk lillväxl skapar samhällsekonomiskt utrymme för såväl ökad privat konsumtion som för angelägna kostnadskrävande reformer inom den of-, fentliga sektorn. Man vill dock varna för elt alltför kortsiktigt betraklelsesäll när del gäller den ekonomiska utvecklingen. Vissa åtgärder innebär en omedelbar ökning av de ekonomiska resurserna medan andra ger en ökad tiUväxt på lång sikt. Det är inle självklart all del ur väl-färdssynpunkl är riktigt all prioritera investeringar som ger en snabb ekonomisk expansion på kort sikt framför investeringar som ger resurs-utveckling på längre sikt utöver del 5-åriga perspektiv långtidsutredningen arbetar med.

Vid ell ensidigt framhävande av den kortsiktiga ekonomiska tillväxten gynnas framför allt industriinvesteringarna som jämfört med den offentiiga sektorn och framför allt bostadsinvesteringarna ger en kraftig tillväxt på kort sikt. Industriinvesteringarnas avkastning framkommer regelmässigt inom en myckel kort lidsperiod medan investeringarna i den offentliga sektorn och bostadsbyggandet i genomsnitt har en väsentligt längre avkastningsperiod.

Om lidsramen vidgas blir enligl kommunförbundels mening en kortsiktig lillväxlpolitik tvivelaktig, då kapitalföremålens skilda varaktighet i etl längre perspektiv får allt mindre betydelse.

I en reservation av ledamöterna Larsson, Hjerne och Gustafsson (fp) saml Ljungberg och Wallin (m) lill Kommunförbundels yttrande framhålls bl. a. att även om berättigad kritik kan riktas mol det sätt på vilket den ekonomiska politiken skötts under senare år, så kan knappast vägande invändningar nu göras mot de allmänna slutsatser beträffande den ekonomiska politikens inriktning för de närmaste åren, som långtidsutredningen ansett sig böra markera, nämligen en prioritering av de industriella investeringarna och ålerhållsamhel i den offentliga utgiftsutvecklingen. När majoriteten i styrelsen nu ullalar kritik mol prioriteringen av de industriella investeringarna, därför all en dylik prioritering skulle ensidigt framhäva den kortsiktiga ekonomiska tillväxten, går majoriteten förbi det faktiska problemet vilket gäller vUken prioritering som på kort sikt är nödvändig för alt nå del uppsatta målet, nämligen återställande av ekonomisk balans och därmed stabil grundval för växande välstånd. Alt kapitalföremål inom den enskilda sektorn skulle ha i genomsnitt kortare varaktighet än inom den offentiiga sektom och på grund därav ha större avkastningsförmåga, anser reservanterna vara etl felaktigt synsätt.

Prop. 1971:115 26

Statskontoret anför atl den mest närliggande och mest effektiva vägen all begränsa den offentliga sektorns tillväxt är en stram behandling i de politiska beslutsinstanserna av de olika myndigheternas resursanspråk. Vid denna behandling har man överblick över resursramarna. Del är dock svårare all i samband med denna budgetbehandling bedöma nedskärningarnas effekter på förvaltningens prestationer, t. ex. i vad mån planerade åtgärder inställs eller om man söker genomföra åtgärderna med hjälp av bättre resursutnyttjande.

Etl alternativ lill budgetålslramning är all med hjälp av rationalisering eller, med ell vidare begrepp, administrativ utveckling uppnå elt bättre resursutnyttjande inom statsförvaltningen som helhet och inom enskilda myndigheter. Den administrativa utvecklingen kan ske längs flera linjer. En väsentlig linje är all uppnå kostnadsbesparingar inom existerande administration och tjänsteproduktion. Ell annat syfte kan vara alt vidta åtgärder för all begränsa arbetskraftsbehoven inom förvaltningen, t. ex. på områden där mekanisering av olika funktioner är möjlig.

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet pekar på risken av all intresset koncentreras lill och krediterna ensidigt styrs lill just de förelag som råkar vara direkt engagerade i varuhandel med omvärlden. Organisationerna hälsar den i finansplanen aviserade ökade tilldelningen av krediter till industrin med tUlfredsställelse men anser alt krediterna bör slussas ul på en fungerande kapitalmarknad där hela näringslivet och även övriga sektorer i vår ekonomi får della i konkurrensen på samma villkor.

Bankföreningen framhåller en smidig förmedling av krediter i olika former, anpassade till förelagens behov, kommer alt bli av strategisk betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen. När förelagens kredilberoende ökar, är del av betydelse för deras långsikliga invesle-ringsplanering att de kan få krediter lill fast ränta. I första hand bör della ske genom all förelagen får ell vidgat utrymme all emillera obligationer. För all möjliggöra för bl. a. förelag, som inle själva kan utnyttja obligationsmarknaden atl få bankkrediter lill fast ränta, borde bankerna ges räll alt emittera egna obligationslån och möjlighet alt låna långfristigt i AP-fonden mol revers. Man kan fömtse all förelagen vid etl ökat upplåningsbehov i myckel stor utsträckning kommer all vända sig lill affärsbankerna med dessas stora erfarenheter av företagens problem och näringslivels finansieringsbehov. Bankföreningen anser del därför inle logiskt atl bankerna åläggs hålla likviditetskvoter som innebär en ensidig prioritering av statens och bostadssektorns långfristiga finansieringsbehov, när del bUr alltmer uppenbart all även näringslivels finansiering från samhällsekonomisk synpunkt har hög angelägenhetsgrad. Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet anser all den nödvändiga invesleringsuppgången förutsätter en ökad och framför allt slabUare tillgång på lånekapital för förelagen på kreditmarknaden.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 27

KF påtalar behovet av invesleringsfrämjande ålgärder för all hålla investeringarna i näringslivet på en hög nivå. De styrmedel som kan komma lill användning måste kunna verka differentierat och ulan ryc-kighet. KF anser vidare all AP-fondernas kreditgivning i ökad grad bör gå lill näringslivet. Det vore också av värde om både obligationsmarknaden och säkerhetsbestämmelserna vid finansiering genom AP-fonderna kännetecknades av ökad flexibilitet, enligl KF.

Många andra remissinstanser, däribland TCO, framför liknande åsikter om näringslivels möjligheter lill kapitalförsörjning.

Sparandets roll för kapitalförsörjningen las upp bl. a. av Försäkringsbolagens riksförbund som anser en översyn av den totala skattebelastningens mera långsiktiga konsekvenser nödvändig om det skall gå all komma lill rätta med dessa problem. Härvid bör även uppmärksammas all de sparstimulerande ålgärder som enligt utredningen erfarenhetsmässigt inte varit så lätta all finna eller tekniskt la i bruk sannolikt skulle kunna konstrueras väsentligt lättare och bättre vid en översyn av skattesystemet. De skulle då troligen få den karaktär av generell åtgärd som ofta saknats vid tidigare försök lill sparslimulans. Sveriges jordbrukskasseförbund anser utredningens antagande om en höjning av sparkvoten som alllför optimistiskt. Förbundet anser del ofrånkomligt — inte för alt en höjning av sparkvoten skall komma lUl slånd ulan snarare för atl undvika en minskning — all sparstimulerande ålgärder från statsmakternas sida snarast vidtas. Den åtgärd som skuUe ligga närmast lill hands, och som under senare år föreslagils från flera håll, är en höjning av det extra avdraget vid beräkning av taxerad inkomst av kapital. Della avdrag, som varit oförändrat sedan 1961, uppgår nu lill 400 kr. för ensamslående och 800 kr. för makar. En fördubbling av delta avdrag framstår enligl förbundets mening som elt minimum. Likaså borde en fördubbling av laxeringsavdragel för försäkringspremier genomföras.

Liknande åsikter och förslag kommer även från Bankföreningen och Sparbanksföreningen. Även Handelshögskolan i Stockholm anser all sparkvoten kan väntas falla. Man framhåller alt samma faktorer som synes ha bestämt 60-talels utveckling kan väntas fortsätta atl verka. En förutsatt snabb strukturomvandling bör betyda fortsatt nedläggning av små familjeförelag som tidigare i väsentlig mån bidragit lill hushåUs-sparandet. Taklen i inkomstutjämningen skall påskyndas. Både spa-randemoliv och -förmåga bör forlsälla all relativt sett försvagas. Hushållens disponibla realinkomster skall ju även i fortsättningen klämmas ihop mellan växande direkta skatter och stigande priser. Den låga ökningstakten för real privat konsumtion per löntagare som projekteras kan därför mycket väl komma all lill en del neutraliseras av en sänkning i sparkvoten.

I samband med sparandel lar flera remissinstanser upp inflations-

Prop.1971:115 28

problemen. SACO säger sig se med oro på den accelererande inflationstakten inom den svenska ekonomin och anser atl inflationens bekämpande måste tillmätas en mycket hög angelägenhetsgrad inom den ekonomiska politiken. En dämpning av inflationstakten bör kunna åstadkommas om den strama penningpolitiken kombineras med en mer återhållsam statlig utgiftspolitik. Om de offentiiga ulgiflerna lUlåls sliga avsevärt snabbare än den reala produktionen kan det uppslå ell inflationstryck även om skatterna stiger i samma takt. Den långsikliga och kontinuerliga effekten av de årliga skallehöjningar på 10—15 o/o som vi har i vårt land blir en överexpansion av den offentliga sektorn. Genom alt detla utlöser kompensalionsslrävanden bland inkomsttagarna/konsumenterna får man en samhällsekonomisk balansrubbning. Genom konstruktionen av vårt skattesystem medför den fortgående penningvärdeförsämringen kontinuerliga skatteskärpningar ulan all några formella beslut om en skärpning av den ekonomiska politiken fallas. . Detta är en följd av den utformning som givits åt den progressiva statliga inkomstbeskattningen. Skalteulvecklingen påverkar självfallet arbetsmarknadsorganisationernas ställningstaganden i lönepolitiska frågor. Genom att lönlagarna söker pressa fram den konsumlionsslandard de finner rimlig får skattesystemets utformning uppenbart en inflationsdrivande effekt.

TCO anser all den internationella prisutvecklingen kan medföra en snabbare inhemsk prisstegringstakt. För stora delar av löntagarkollektivet vore en sådan fortsatt hög prisstegringstakt lill stor nackdel och TCO vill därför peka på del angelägna i all ålgärder vidtas för alt med krafl motverka en dylik inflationistisk utveckling. Lantbrukarnas riksförbund pekar på att O-zonsområdena inom skogsbruket utvidgats i takt med kostnadsökningen. Del är således inom stora områden inle lönsamt atl avverka skog. Detta är en effekt av all vår konkurrenskraft gentemot utiandet försvagats bl. a. beroende på den fortgående inflationen. Genom denna utveckling minskas våra exportinkomster, förstärks den regionala obalansen och minskar den totala sysselsättningen. Enligt riksförbundels mening är del därför viktigt all den fortgående penning-värdeförsämringen på alla sätt motverkas. Även domänverket understryker all skogsbmkets möjlighet alt vidmakthålla och öka virkesul-taget framför allt är beroende av prisutvecklingen på skogsprodukterna men givelvis även på kostnadsutvecklingen avseende arbetskraft och övriga i produktionen insatta resurser. Den tillämpade regional-, lokaliserings-, inkomstfördelnings- och miljövårdspoliliken påverkar kraftigt skogsbrukets koslnadsslruktur. Med hänsyn härtill bör vid utformning av dessa beaktas skogssektorns betydelse för svensk ekonomi.

Vad beträffar upplåning utomlands anför Bankföreningen att de svenska företagen nu måste få ökade möjligheter till långfristig kapitalimport. Del torde vara i högsla grad angeläget all våra större företag.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 29

med i regel stor imporlandel i investeringar och exporlproduklion, i ökad utsträckning får refinansiera sig härför och låna upp långfristigt kapital utomlands. Eftersom många företag är för små för den internationella lånemarknaden eller av andra skäl inte själva kan låna utomlands, borde affärsbankerna få la upp kredit i utlandet som sedan utnyttjas för kreditgivning till expansiva företag i Sverige. Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet anför i samma fråga all problemet inle gäller huruvida Sverige skall öka sin skuldsättning gentemot utlandet eller ej ulan under vilka former detta skall ske. Organisationerna finner därvid all denna upplåning (om möjligt) bör ske i betydUgt mer organiserade former saml på mer långsiktig basis än som f. n. gäller. Organisationerna är beredda atl ge statsmakterna allt tänkbart slöd för alt en upplåning av del skisserade slaget skall komma lill stånd.

Utrikeshandel och betalningsbalans Långtidsutredningen

Under 60-talets sista hälft ägde en försämring av bytesbalansen rum. Denna inleddes 1965 då bytesbalansen gav ell underskoll på ca 1 000 milj. kr. Efler en viss förbättring under framför allt 1967 och 1968 inträffade en försämring åter under högkonjunkturåren 1969 och 1970. Fram lill millen av 60-lalel uppvägdes underskottet i handelsbalansen av elt överskoll på tjänsteområdet. Transfereringarna var fram lill denna tidpunkt obetydliga. Försämringen på tjänslesidan inleddes i slutet av 50-lalel men gick väsentligt snabbare fr. o. m. 1965, främst lill följd av ullandslurismens snabba tillväxt. Efter 1965 växte också underskottet i transfereringarna kraftigt, framför allt på grund av del ökande u-landsbiståndel. Försämringen i tjänste- och Iransfereringsbalansen kan sammanlagt beräknas ha uppgått till ca 1 700 mUj. kr. mellan 1965 och 1970. I motsats lill tjänster och transfereringar har handelsbalansen, bortsett från konjunktureUa variationer, inle undergått några större förändringar. Bytesbalansens utveckling framgår av tabell 6.

När del gäller utvecklingen under den framförliggande 5-årsperiodén

TabeU 6. Handelsbalansen samt tjänste- och transfereringsbalansen 1964—1969.

Milj. kr., löpande priser.

1964 1965 1966 1967 1968 1969

Handelsbalans -755       -1892      -1456     -741        -884       —900

Tjänslenetlo 1086 892 583        734 711 255

Tiansfereringsnetto O -18 -20     -316       -462       -731

Bytesbalans 331        -1018 -893     -323        -635     -1376

Prop. 1971:115 30

har utredningen arbetat med två alternativ. Det ena utgår från att bytesbalansmålet skall vara uppfyllt 1975, del andra från alt denna lidpunkt sätts lill 1973, varefter en viss ytterligare förbättring av bytesbalansen skulle ske 1974 och 1975. Beräkningarna har lagts upp så alt fristående kalkyler utförts för tjänster och transfereringar. Därefter har kravet på handelsbalansen framräknals med utgångspunkt från bytesbalansmålel.

För transfereringarna förutses enligl utredningens beräkningar en ökning av underskottet från ca 800 mUj. kr. 1970 till ca 2 400 milj. kr. 1975, främst liU följd av del växande u-landsbiståndel. Tjänstebalansen väntas utvecklas från ungefär jämvikt 1970 lill elt underskott på ca 450 milj. kr. 1975. Del sammanlagda underskottet för transfereringar och tjänster skulle således öka från 800 milj. kr. 1970 tUl 2 850 milj. kr. 1975, vilket innebär en årlig försämring om ca 400 milj. kr. I beräkningen av della underskoll har beaktats den sannolika statistiska missvisningen som vidlåler dessa bylesbalansposter.

Med dessa kalkyler erhålls de krav på en förstärkning i handelsbalansen som skulle medföra jämvikt i bytesbalansen 1975, allernalivl 1973. Den nödvändiga förbättringen av handelsbalansen 1970—1975 skulle för extern balans 1973 behöva uppgå lill ca 4 200 milj. kr. och för extern balans 1975 tUl 3 900 milj. kr.

När det gäller varuimporten har utredningen prövat några olika me-lodologiska ansatser, bl. a. har man använt sig av den ekonometriska modellen. I denna relateras imporlulvecklingen till olika efterfrågekategorier, exempelvis privat och offentlig konsumtion och lagerförändringar. Importprognoserna framkommer ■—• med givna produktionsresurser och given efterfrågesitualion —- när modellens ekvationssystem löses simultant. Denna ansats ger en genomsnittlig volymökning av varuimporten om 6,1 o/o per år i den s. k. grundkalkylen. Enligl en disaggrege-rad modellansals skulle motsvarande ökningstal ligga 1/2 procentenhet högre, dvs. på 6,6 o/o per år. Till viss del kan den skillnad som framkommer förklaras av all man i den senare ansatsen arbetat med ickelinjära funktionsullryck. Skillnaden kan emellertid också ha sin grund i atl man i en del fall gjorl Irendmässiga framskrivningar av importulvecklingen, vilket innebär all denna prognosansals innehåller element av en utveckling som, för åtminstone 60-lalels senare hälft, medfört belal-ningsbalansslörningar.

Vad exporten av varor beträffar har utredningen baserat sin bedömning i huvudsak pä en analys av tendenserna för olika varugrupper på olika exportmarknader. Denna marknadsstudie har sedan kompletterats med bedömningar av kapacitetsulvecklingen inom olika industribranscher och deras möjligheter lill exportökningar. Del enligl marknadsstudien tillgängliga utrymmet för exportökning skulle volymmässigt uppgå till 8,2 o/o per år, utredningens kalkyl stannar på 7,6 o/o. Vad

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 31

Tabell 7. Bytesbalansen 1969—1975 med jämvikt 1973 altemativt 1975.

Milj. kr., löpande priser.

	1969	1970'	Jämvikt 1973		Jämvikt 1975
			1973	1975	1973	1975
Handelsbalans Tjänslenetlo Handels- och tjänstebalans Transfereringar, netto inkl. u-hjälpslån) Bytesbalans (inkl. u-hjälpslån)	-900 255 -645 -731 -1376	-1 100 0 -1 100 -800 -1900	1900 -300 1600 -1600 0	3 150 -450 2 700 -2 400 300	1 100 -300 800 -1600 -800	2 850 -450 2 400 -2 400 0

' Delvis uppskattning.

gäller del geografiska exporlmönslrel har utredningen förutsatt bl. a. alt andelsförluslerna på EEC bromsas upp lill följd av dels förväntningar om en ökad europeisk integration, dels en fortsall lullavveckling enligl resultatet av Kennedy-ronden. Dessa effekter väntas däremot inte bli lika stimulerande på exporten lill EFTA. För handelsutbytet i Norden räknar utredningen med en forlsall utvidgning fast i långsammare takt än tidigare.

Remissinstanserna

Kommerskollegium anför all stor osäkerhet vidlåder alla prognoser över utrikeshandelns utveckling p. g. a. den ovissa marknadssituationen. Kollegiet finner dock atl antagandena beträffande tendenserna i exportutvecklingen på de angivna marknaderna kan bedömas som rimliga mot bakgrund av det osäkra läge som ännu råder. Skulle å andra sidan en uppgörelse komma lill slånd inom den närmaste tiden kan detta få återverkningar på handelsbalansen även på relativt kort sikt. De direkta ekonomiska incitamenten för handelsomläggningar kan visserligen bli ganska svaga bl. a. beroende på en övergångslid, men andra faktorer som förväntningar och kanske också den större säkerheten vad beträffar planering m. m. kan länkas ge relativt snabba utslag i export och import. Hur delta totalt sett påverkar handelsbalansen kan inle med tillfredsställande säkerhet bedömas, i vart fall inte innan man vet vilka lösningar Sverige och andra länder kommer att uppnå. Ett förverkligande av målsättningen om överskoll i handelsbalansen kan emeUertid, med ändrade yttre marknadsförutsättningar, länkas ställa myckel stora krav på den ekonomiska politiken i olika avseenden.

Beaktas bör även de risker som föreligger för den svenska exporten om de protektionistiska röster vinner gehör, som i olika länder, kanske

Prop. 1971:115 32

främst USA, på senare tid blivit alltmer framträdande. Isolerade åtgärder i enstaka länder behöver i sig inle påverka den svenska exporten i en sådan utsträckning all den svenska handelsbalansen i högre grad påverkas, men de kan leda lill motåtgärder med risk för en fortgående utveckling, som på ganska kort sikt i väsentlig utsträckning kan försämra möjligheterna för svensk export.

Bankföreningen konstaterar atl utredningen i sin prognos över den svenska exportens länderfördelning räknat med elt väsentligt ökat av-sällningsutrymme. Man påpekar all om Sverige skulle hamna utanför den gemensamma marknadens tullmurar, minskar avsevärt exportprognosens möjligheter atl slå in. Bankföreningen vill därför understryka betydelsen av all förhandlingarna med EEC ger lill resultat alt vår export tUl Västeuropa inte kommer alt utsättas för diskriminerande tullar och andra handelshinder.

Bankföreningen anför vidare all omsvängningen i handelsbalansen kanske måste bli ännu kraftigare än vad utredningen räknar med, om vi verkligen skall få jämvikt i bytesbalansen 1975. Del finns enligl bankföreningens uppfattning skäl som lalar för atl den antagna ökningen av sjöfartsnetlot är alltför optimistisk. Vidare torde risk föreligga för all lurislneltot kan försämras mer än vad betänkandets kalkyler visar.

TCO anser däremot atl utredningen överskattat behovet av omsvängning i handelsbalansen till följd av den exceptionella lagemppbyggnaden 1970. Man påpekar också all ökningen av underskottet på turismen har varit synnerligen ojämn. Under 1970 ökade underskottet med ca 40 o/o jämfört med föregående år. Ökningen låg även mellan 1968 och 1969 över genomsnittet. Under dessa två år borde vi, om endast turism ingick i denna post, ha upplevt en explosionsartad utveckling av utlandsturismen. Della stämmer inle med charterflygels utveckling och man kan därför anta alt en viss kapitalflykt ingår under denna post. Denna kapitalflykt kan väntas minska och prognosen är därför orealistisk.

SIDA anser alt långtidsutredningen har överdrivit u-landsbislåndets valutamässiga verkningar. Utredningen är centrerad kring bytesbalans-problemen och biståndet får därför spela en omotiverat framträdande roll. Del är risk, all della kan leda liU all biståndet i den allmänna opinionen och politiska debatten framstår som upphovet till del reformslopp och den dämpade ökning av konsumtionen som utredningen förutser. En sådan behandling av biståndet kan inge allmänheten överdrivna föreställningar om de uppoffringar som enprocenlplanens genomförande kräver. Risk föreligger all biståndets fördelning på olika användningsområden kan komma atl påverkas av önskemålet alt minska valulabelaslningen. En sådan utveckling skulle kunna påverka den fastslagna målsättningen för del svenska utvecklingsbiståndet och innebära

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 33

etl ifrågasättande av principer som Sverige hävdat i inlernalionella sammanhang.

Biståndets valutaanspråk 1975 har enligl SIDA:s mening överskattats till ca del dubbla beloppet. Kvar står ell valulabehov på 1 000 milj. kr. Detla belopp må jämföras med bytesbalansens statistiska felmarginal som det årel uppskattas lUl 1 150 milj. kr. För hela 5-årsperioden räknar utredningen på delta sätt med etl totalt kapitalimporlbehov, som ändå är lägre än under den gångna 5-årsperioden. Man förutsätter således alt upplåningen i utlandet skall minska. Eftersom man har överskattat biståndets valutabehov, blir det verkliga upplåningsbehovet ännu mindre. Som antyds av utredningen har spekulativa kapitalrörelser och kortfristiga kommersiella krediter varit en viktig faktor för nedgången i valutareserven. Det vore därför angeläget att omständigheterna kring dessa kapitalströmmar utreddes i avsikt all bedöma orsaken och diskutera förslag lill lämpliga ålgärder.

LO anför att när det gäller marknadstillgängligheten för svensk export kan först anmärkas alt tullfrihet kan komma all uppnås inom etl större område i Västeuropa under 70-talet. Denna möjlighet föreligger oavsett om de nu pågående EEC-förhandlingarna med Storbritannien leder liU en utvidgning av EEC:s tuUunion eUer inte. Det finns behov alt klargöra inom vilka branscher och varuområden specielll omfattande investeringar skulle tillkomma om en sådan tullfrihet skulle utnyttjas fullt ul för svensk induslriexpansion. Vid en passiv investeringspolitik är det inte givet atl alla fördelar skulle utnyttjas. Här borde vissa aller-nalivantaganden om svenskt exportutrymme kunna formuleras. En outnyttjad handelspotenlial föreligger i förbindelse.med de östeuropeiska länderna. Hittills har ökningen av handeln med dessa förlöpt i måttlig takt, bl. a. beroende på en stark protektionistisk inställning hos dessa länder i kombination med en önskan att främst påskynda sin egen industrialisering. Även svensk imporlbegränsning inverkar i viss grad. Här liksom på utlandsmarknaden i övrigt borde vissa uppskattningar kunna göras om potentiella exportökningar vid en mera aktiv svensk politik beträffande exporlftämjandet. Del är inte fråga om prognoser. Redan en bedömning av elt möjligt ytterligare utrymme är emellertid av värde.

Finansiell utveckling Långtidsutredningen

Under första hälften av 60-talet ökade hushållens andel av de totala inkomsterna. Parallellt härmed minskade företagens vinstandel, vilket medförde en nedgång i förelagens självfinansiering. Under senare hälften av 60-lalet synes fördelningen av inkomster mellan hushåll och före-

3    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 3.

Prop. 1971:115 34

lag i storl sett ha stabiliserats. Företagens självfinansieringsgrad fortsatte emeUertid atl minska, om än inle lika kraftigt som tidigare.

Fördelningen av inkomsterna mellan hushållen och förelagen lörui-sätls under de kommande åren i genomsnitt bli densamma som 1965— 1969. Hushållens andel låg 1969 under detla genomsnitt, vilket innebär att deras sammanlagda inkomster mellan 1969 och 1975 ökar i något högre takt än bmttonationalprodukten. Därtill kommer atl sysselsättningen inom den offentliga sektorn fortsätter atl öka snabbare än inom den privata sektorn. Inklusive arbetsgivaravgifterna förutses hushållens inkomster nominellt öka med 8,6 0/0 per år medan bruttonationalprodukten ökar med 8,5 0/0 per år (3,8 o/q per år i volym). Prisema beräknas öka i samma takt som under 60-lalet.

I långtidsutredningen har förutsatts att investeringarna inom näringslivet, i första hand inom exportnäringarna, ökar kraftigt. Under de nyss angivna förutsättningarna beträffande vinstutvecklingen skulle invesleringstillväxten för företagen leda till en icke oväsentlig ytterligare nedgång av självfinansieringen. För näringslivet som helhet beräknas nedgången i självfinansieringsgraden 1975 uppgå till ca 5 procentenheter, jämfört med 1965—1969. För industrin lyder kalkylema på en betydligt större nedgång i självfinansieringsgraden. I elt sådani läge blir en väsentlig uppgift för den ekonomiska politiken all tillgodose förelagens behov av extern finansiering, antingen på den inhemska kreditmarknaden eller utomlands.

Relationen mellan det egna kapitalel och låneskulderna torde ha försämrats inom samtliga industribranscher under 60-talel. Våra beräkningar lyder på en fortsalt försämring under den kommande 5-årsperioden. I della läge är det av vikt all förelagens finansieringsmöjligheter eller lönsamhetsbedömningar inle utgör ell alllför snävt hinder för en snabb lillväxl av investeringarna. Specielll gäller della om in-vesteringsuppsvingel under de närmasie åren skulle behöva ske samtidigt som en viss dämpning av den internationella konjunkturen äger rum. Den ekonomiska politiken ställs då inför uppgiften all dels främja tiUgången på riskvUligl kapital, dels genom olika ålgärder stimulera företagens risklagande.

Hushållens disponibla inkomster har under senare år ökat i långsammare takt än i början av 60-talet. Till denna utveckling har förutom en långsammare tillväxt av bruttonationalprodukten bl. a. bidragit den nyssnämnda stabiliseringen av företagsvinsternas andel och en avsevärd ökning av skattekvoten. Den senare hänför sig huvudsaldigen till kommunernas höjda utdebitering. Under senare år har höjningarna uppgått till ca 80 öre per år. Ökningen av den privata konsumtionen har under dessa förhållanden delvis gått ut över hushåUssparandet. Sparkvoten har sjunkit kontinuerligt sedan 1965. Elt flertal faktorer kan ha bidragit till atl minska sparbenägenhelen. Sålunda ökade inkomslöverföring-

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 35

arna lill hushållen andelsmässigl. Dessa lorde i allmänhet leda lill större konsumtion än förvärvsinkomster. Egna företagares inkomster — med större sparkvot än löntagare — har också andelsmässigl minskat. Möjligen har även en ändring av sparatlilyderna ägt rum sedan ATP-sysle-mets tiUkomst.

Den disponibla andelen av hushållens inkomster beräknas minska något snabbare än under 60-lalet. Denna utveckling hänför sig dels till en långsammare tillväxt av inkomstöverföringarna än hittUls, dels till en forlsall ökning av skattekvoten. I beräkningarna har fömtsatts att de statiiga skatteskalorna enligt 1970 års reform tillämpas utan ytterligare ändringar. Höjningen av mervärdeskatten till 16,3 0/0 har inräknats. Kommunemas utdebitering har förutsatts öka med 50 öre per år. Sparkvoten kommer då 1975 all ligga på en relativt låg nivå, om än något högre än under senare år. Med dessa förutsättningar skulle det, i varje fall på längre sikt, inte föreligga något större gap mellan konsumtionseflerfrågan och del konsumlionsulrymme som ingår i utredningens grundkalkyl (3,3 0/0 per år i volym).

Detla förhåUande, som markant avviker från lägel vid tidigare långtidsutredningar, gäller utvecklingen på längre sikt, då skattetrycket gradvis skärps. På gmnd av arbetstidsförkortningen under de närmasie åren blir tillväxten av bmltonalionalproduklen, och därmed av hushållens inkomster, lägre fram till 1973 än under senare delen av kalkylperioden. I överensstämmelse härmed förutsätts i långtidsutredningen även en temporär dämpning av den privata konsumtionens tUlväxt. Det interna balansläget blir då i hög grad beroende av del sätt på vilket arbetstidsförkortningen slår igenom i löne- och prisbildningen.

Om den interna balansen inle kräver någon skärpning av beskattningen utöver den som är inbyggd i kalkylerna kan en viss minskning av statens finansiella sparande förutses. Eftersom statens utiåning fortsätter all växa innebär delta all statens upplåning på kredUmarknaden blir omfattande. Kommunernas utgifter beräknas öka betydligt mer än inkomsterna. Under dessa förhållanden uppstår etl kraftigt ökat upplåningsbehov för kommunerna. Ökningen av den offentiiga sekloms upplåningsbehov bör ses mol bakgrund av att, som nyss nämnts, det interna balanslägel inle synes kräva någon skärpning av den direkta eller indirekta beskattningen. Ur denna synvinkel kan således upplåningsökningen accepteras. Fördelningen av skatteintäkterna mellan kommuner och staten samt statsbidragens utformning kan givelvis inom den givna ramen påverka kommunernas respektive statens upplåning på kreditmarknaden. En klar tendens är emellertid all kommunernas beroende av kredilmarknaden ökar. Om deras utdebitering skulle öka mer än som här förutsatts kan detla enligl ovan framförda bedömning leda till en kompenserande ändring av statens direkta eller indirekta skatter. Skatternas inverkan på löneutvecklingen har inte kunnat beaktas i våra kal-

Prop. 1971:115 36

kyler. En fortsatt strävan efler inkomstutjämning tenderar dock att pressa ned sparkvoten och kan därmed ändra förutsättningarna för den interna balansen.

Statens andel av upplåningen på kredilmarknaden ökade under senare hälften av 60-lalel. Andelen kan komma att öka ytterligare framöver. Kommunernas upplåningsandel ökade markant i början av 60-talet men under senare år begränsades deras upplåning, vilket har bidragit till den kraftiga höjningen av utdebiteringen. Även om utdebiteringen fram lill 1975 höjs med mer än 50 öre årligen, ökar sannolikt kommunernas andel av efterfrågan på kredilmarknaden. Bostädernas och näringslivets andel av den totala upplåningen ökade kraftigt under första hälften av 60-lalel, men har därefter minskal något. Under den kommande 5-årsperioden beräknas bostadsfinansieringen andelsmässigl minska. Näringslivets andel väntas bli större.

Den ökade andelen krediter tUl näringslivet har under 60-lalet kunnat äga rum parallellt med atl AP-fondernas placeringsinriklning varit i storl sett oförändrad. En viss omfördelning från den offentliga sektorn tUl näringslivet har dock ägt rum. Näringslivets ökade upplåningsbehov har i väsentlig utsträckning täckts på obligationsmarknaden, medan affärsbankernas andel av kreditgivningen lill näringslivet minskade. Under de kommande åren kan efterfrågeutvecklingen på kredilmarknaden medföra alt AP-fondens kreditgivning i något större utsträckning går lill näringslivet. Därvid kan behov uppstå atl, direkt eller genom olika mellanhandsinstilul, förmedla krediterna i delvis nya former. Frågor rörande AP-fondens ställning på kredilmarknaden är f. n. under utredning inom 1968 års kapitalmarknadsutredning.

Näringslivels ökade upplåningsbehov kommer främst all läckas på kapitalmarknaden. Della innebär sannolikt atl endast en viss del av den kreditkapacilel inom bankerna som frigörs på gmnd av alt bostadsfinansieringen andelsmässigl krymper kommer att användas lill finansiering av förelagens investeringar. Däremot kan ökningen av den offentliga sektorns upplåningsbehov även framöver ställa stora krav på bankerna.

Kalkylerna för utvecklingen på kredilmarknaden i sin helhet lyder på en kraftig ökning av efterfrågan. Utvecklingen av efterfrågan motsvaras av en förhållandevis kraftig ökning av bankernas kredilulbud. Eftersom lägel på kreditmarknaden även fram lill 1975 torde komma all kännetecknas av en snabb tillväxt av efterfrågan skulle delta kunna innebära alt höjningen av räntenivån under 60-lalel blir beslående. En förhållandevis hög räntenivå i kombination med en restriktiv kredilpolitik kan också bli villkor för alt åstadkomma den upplåning utomlands som erfordras även om bytesbalansen kan förbättras i den takt som långtidsutredningen förutsätter.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 37

Remissinstanserna

Kommunförbundet framhåller all med den ökning som förutsatts av den kommunala utdebiteringen, 50 öre per år, skulle kommunalskatten bli 23,24 kr. 1975. SkUlnaden mellan 1971 års medelutdebitering 22,54 och det enligl räkneexemplet angivna kommunalskatlelakel är således 70 öre. Med nuvarande proportioner mellan primärkommunal skatt saml landstings- och församlingsskatt skulle högst 50 öre belöpa på primärkommunerna, dvs. endast 13 öre per år till 1974. Enligt beräkningar som gjorts inom kommunförbundet skulle primärkommunemas upplåningsbehov 1975 då behöva uppgå lill drygt 3 mUjarder kr., vilket ligger inom ramen för den netloupplåning som långtidsutredningen räknat med för hela den kommunala sektorn, högst 4,5 och lägst 3,0 miljarder kr. De sammanlagda neltokapilalutgiflerna för femårsperioden 1971 —1975 uppgår enligl förbundels beräkningar till drygt 38 mUjarder kr. och neltoupplåningen lill något över 11 miljarder. Nelloupplåningen skulle således bli 29 0/0 av nettoinvesteringarna, vilket innebär alt upplåningen jämfört med femårsperioden 1966—1970 skulle kunna öka något. För att kalkylen skall balansera med den begränsade skallehöjning som fömtsatts enligl långtidsutredningens räkneexempel är det nödvändigt all primärkommunernas låneutrymme successivt nästan fyrdubblas under perioden 1970—1975 redan för atl den av långtidsutredningen hårt nedskurna investeringsvolymen skall kunna förverkligas. Eljest behövs ytterligare höjning av skattesatserna för atl direkt skattefinansiera en större del av kommunernas investeringar.

Socialstyrelsen påpekar all den kommunala utdebiteringen steg med 1,54 kr. mellan 1970 och 1971, dvs. mer än 3 gånger den genomsnittligt beräknade. Av denna höjning synes ca 2/3 fördelas på primärkommunerna och 1/3 på landslingen. I samband med bearbetningen av LU-SoS-69 gjorde socialstyrelsen en preliminär kalkyl över de uldebile-ringskrav som primärkommunerna kommer alt ställas inför under perioden 1968—1975. Denna myckel försiktiga kalkyl gav vid handen all enbart den primärkommunala ulgiflsexpansionen kommer all betinga höjningar av utdebiteringen med i genomsnitt drygt 50 öre per år. Etl överslag av de mycket omsorgsfulla beräkningar, som genomförs i sjukvårdsplanearbelel för den västsvenska sjukvårdsregionen, implicerar ell uldebiteringsbehov för all täcka de västsvenska landslingens totala netlodriflsulgifler inklusive kapitalljänslekoslnader på mellan 11:50 kr. och 14:00 kr. 1975 om huvudmännens nuvarande planer beträffande utbyggnad m. m. fullföljs. Dessa siffror skall ses mol bakgrund av all beräkningarna grundas på vissa anlaganden om alt den hittillsvarande kostnadsutvecklingen för sjukvården något justeras nedåt under 70-lalel. Även andra sjukvårdshuvudmäns mera Irendmässiga beräkningar leder i storl till samma utdebiteringsnivå. För den händelse att primärkommu-

Prop. 1971:115 38

ner och landsting fullföljer sina nuvarande planer kommer en kommunal utdebitering med 25 kr. sannolikt att uppnås före 1975.

Riksbanksfullmäktige anser ulrednmgens fuiansieUa kalkyler värdefulla. Man anmärker dock all utredningens analys har en snäv begränsning. Det finansiella systemet är ytterst elastiskt och känsligt för ändringar i konjunkturläge och framför allt i kredit- och finanspoUlik. MöjUgheter finns atl vid en åtstramning tära på de likvida reserverna eller i ökad utsträckning kanalisera medlen över den s. k. grå marknaden. Som exempel kan nämnas alt kreditgivningen lill näringslivet ungefär halverades under loppet av två år — från 1968 tUl 1970 — trots en fortgående ökning av de reala investeringarna. För kreditmarknadskalkylerna gäller därför i ännu högre grad än för kalkylerna för den reala utvecklingen atl man ej får dra aUlför långtgående slutsatser av den siffermässiga preciseringen för enstaka år. Fullmäktige understryker sålunda all dessa kalkyler inle kan tas tUl inläkt för att krediter av den omfattning som anges i kalkylen måste tUlgodoses för alt den reala utveckling, som föratses, skaU kunna realiseras.

Handelshögskolan i Stockholm ifrågasätter den analysmetod som utredningen använt. Man framhåller atl väsentliga ekonomisk-politiska problemställningar försummas, när man fömtsätter att förelagens investeringar inte påverkas av finansieUa restriktioner, dvs. alt flexibla kredit-strömmar kan fylla ut gapen. Men även de bakomliggande antagandena om pris- och löneutvecklingen anser man borde prövas, eftersom 60-talets relativt slabUa internationella prisutveckling nog i hög grad berodde på kanske unika konjunkturbetingelser i USA och Västtyskland. Det är mycket möjligt att vi slår inför en starkare inlernalionell prisstegringstakt än under 60-lalel. Man ifrågasätter om volymframskriv-ningarna kan tänkas vara helt oberoende av om den inhemska prisstegringslakten blev 6—7 o/o i stället för 4 o/o och prisrelalionerna därmed också förändrades. De finansiella fördelningsresullaten kunde i varje faU bli ganska annorlunda, exempelvis med hänsyn tUl företagsvinsternas utveckling och fördelning, fastslår Handelshögskolan. Handelshögskolan påpekar också alt räntabiliteten under 60-lalet försämrats, speciellt inom den konkurrensutsatla sektorn, samtidigt som kapilalslmktu-ren förändrats genom alt tillväxten i skulder varit betydligt större än tillväxten i eget kapital.

Om nu kravet på tillväxt i totaltUlgångar under 70-talets första hälft snarare förutsätts bli högre än lägre än under 60-lalels senare hälft och samtidigt räntabUitelen på eget kapital förutsätts bli oförändrad, kan en fortsatt snabb försämring av förelagens soliditet undvikas eller reduceras endasl genom en markant förhöjning av nyemissioner och/eller restriktivare uldelningspolilik. Men kan detla åstadkommas vid den antagna ränlabUitetsnivån? Frågor av detla slag kan resas inte minst mol bakgrund av erfarenheterna 1965—1969. En snabb produktivitetsstegring

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 39

kom då till slånd — kanske inle minst lack vare hög nedläggningsfrekvens av svaga driftsenheter — men invesleringsökningen och pro-duklionsexpansionen blev relativt svaga. Det är möjligt atl den försämrade självfinansieringsförmågan här i hög grad fick elt bestämmande inflytande på investeringstakten. För detla lalar all den faktiska genomsnittliga självfinansieringsgraden blev oförändrad. Frågan är vad del finns för möjlighet all bryta denna tendens för perioden 1970—1975.

Regional utveckling Långtidsutredningen

Den geografiska fördeliuhgen av befolkning och produktion har i accelererad takt förskjutits i riktning mot vissa expansiva regioner. Denna utveckling har självfallet hafl allvarliga konsekvenser för såväl lillbakagående som starkt expansiva orter och regioner.

Bakom dessa tilltagande regionala obalanser ligger bl. a. de kostnadsfördelar som kan erhållas genom all producera i långa serier. I samma riktning verkar del ökande antalet sysselsatta inom tjänstesektorerna som främst är representerade i de tätbefolkade regionerna. Utredningen redogör för en jämförelse av produktiviteten inom olika regioner som visar all produktivitetsstegringen i de glesare befolkade områdena i och för sig varit nästan lika snabb som i de mer tätbefolkade men att storstadsregionerna nivåmässigl har en produktivhet som markant överstiger riksgenomsnittet.

Del finns risker för atl de regionala spänningarna mellan orter och regioner kommer all tillta under 70-lalel. Riskerna för della diskuteras bl. a. utifrån den mer eller mindre latenta konflikt som kan föreligga mellan regionalpolitiska och övriga mål. SpecieUt uppmärksammas härvidlag de krav som tillväxt- och stabiliseringspolitiken ställer. Vissa möjligheter kan dock finnas alt bättre än hillills motverka de regionala obalanserna genom en inriktning av regionalpolitiken efter de linjer som slatsmaklerna under senare år gett uttryck för. Utredningen eriiu-ar i delta sammanhang om möjligheterna alt söka skapa gynnsammare till-växlbelingelser i etl anlal områden utanför de tre storstadsområdena. Kraftiga insatser skulle krävas från statligt och kommunall håll för all möjliggöra denna typ av regionalpolitik. Några av de faktorer som därvidlag uppmärksammas är kravet på alt upprätthålla en viss minimi-servicenivå i glesbygdsområdena saml faran för "växlvärk" i de orter man satsar på. Sammanfattningsvis förefaller del emellertid inle troligt atl de regionala spänningarna nämnvärt kan reduceras.

Trots bylesbalanslägel kan speciella förhållanden under de närmasie åren innebära möjligheter all tillgodose de regionalpolitiska målsättningarna. Resurserna i fråga om bosläder och annat samhällskapital

Prop. 1971:115 40

är hårdare utnyttjade i storstäderna än i satsningsorterna. Möjligheterna i satsningsorterna kan därför vara stora atl få lill slånd en utbyggnad av industrins produktionskapacitet.

Remissinstansema

Enligt Lantbrukarnas riksförbund är den skärpning av den regionala obalansen som utredningen fömtser helt oacceptabel och måste därför förhindras genom en upptrappning av de regionalpolitiska insatserna. Den regionala obalansen är elt problemområde som måste handläggas med all den krafl och med alla de medel samhälle och näringsliv gemensamt kan mobilisera. När det gäUer den fortsalla utbyggnaden av regionalpolitiken, vUken enligl riksförbundels mening är oundgängligen nödvändig, borde man pröva även generellt verkande ålgärder, dvs. sådana som allmänt stärker näringslivets fömlsältningar i regioner som hotas av befolkningsultunnmg och ekonomisk tillbakagång. Förbundet understryker att en dämpning av den industriella utbyggnaden i storstadsområdena och en ökning av utbyggnaden i övriga områden icke strider mot det krav atl uppnå balans i utrikesbetalningarna, som utredningen satt som huvudmål för de närmasie årens politik. FörhåUandet är del motsatta.

LO anser det bestyrkt att inhemska arbetskraftsresurser kan tillvaratas betydligt bättre om sysselsättningsexpansionen dämpas i storstadsregionerna och förläggs lill andra tätortsregioner. Man bör samtidigt hålla i minnet alt de totala investeringsbehoven minskar i den mån omflyttning kan ersättas med högre yrkesverksamhetsgrad hos den lokala befolkningen. Den antydda alternativa utvecklingen skulle således medge elt lägre kapitalbehov vid given produktionsutveckling. Den kunde åstadkommas genom en regionalt selekliv beskattning av sysselsättning (och/eller sysselsättningsökningar) eller etl delansvar för företagen i finansieringen av kollektivinvesteringar i storstadsregionerna i överhet-lade konjunkturlägen. En mera förutsättningslös prövning av långtidsutredningen av olika altemativ beträffande den ekonomiska politiken i regionalt avseende hade varit önskvärd, men ryms knappast inom nuvarande direktiv. Låginkomstutredningen har påvisat all en myckel stor outnyttjad potential av arbetskraft finns främst i regioner utanför storstadsområdena. Den striktare regionala styrning som LO anser önskvärd anser LO vara i linje med allmänna välfärdsönskemål och kraven på balanserad ekonomisk utveckling av olika regioner.

Beträffande de regionala skillnader i produktivitet som utredningen berört anser Länsstyrelsen i Värmland att huvuddelen av skillnaden i produktivitetstalen torde kunna tillskrivas del förhållande alt branschsammansättningen varierar starkt mellan olika områden. Storstadsområdena har relativt hög andel teknisk kvalificerad industri medan den

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 41

tyngre industrin med lägre produktivitet är lokaliserad lill andra områden. Utredningens produktivitetsberäkningar ger i och för sig inle slöd för hypotesen all storstäderna skuUe utgöra lämpligare miljöer för industriell produktion än andra områden. Det finns alltså ingenting i utredningens material som lyder på alt en industri i t. ex. Stockholm skulle ha högre produktivitet än ett tekniskt sett identiskt företag på annan lämplig ort.

LO anser att effektivitetsskäl knappast kan åberopas för den nuvarande koncentrationen på sysselsättningsökning i storstadsområdena. Utredningen har visserligen belyst alt förädlingsvärdet per anställd är högre i storstadsregionerna och dessutom genomsnittiigt har växt fortare i dessa regioner under 60-talel. Men därav följer inle alt utbyggd och nyetablerad verksamhet skulle bli mindre effektiv om den ägde mm i regioner med medelstora tätorter, dvs. utanför storstadsregionerna. Det blir tvärtom lätt elt cirkelresonemang om man åberopar den regionala produktivitetsutvecklingen för atl bedöma olika regioners framlida karaktär som mUjö för industri och övrigl näringsliv. Var etableringen och sysselsätlningsutbyggnaden lokaliserats under 60-lalet bestämmer nämligen i hög grad både nivån och utvecklingstakten för regionernas genomsnittliga produktivitet. Bilden behöver givelvis kompletteras med hur nedläggningarna lokaliserats.

Länsstyrelsen i Norrbotten påpekar all utredningens avsnitt om olika regioners produktivitet framstår som utredningens oklarasle och tveksammaste både vad gäUer teoretisk analys och direkt dataredovisning. Atl det skulle råda ett produkliviletsöverlag för de tätbefolkade regionerna är, sägs det, naturligtvis en självklarhet om man anser att det överhuvud finns slordriflsfördelar inom ekonomisk verksamhet och positiva "exlernal economies". I stället för all skapa underlag för en analys av hur stor "merkostnaden" blir vid drift av ekonomisk verksamhet utanför "optimala" punklen borde utredningen ha mer tagit fasta på all total oplimalilet inle kan nås (koncentration av all verksamhet och boende till en punkt i riket) och kraftigare betonat att man bör sträva till en så rimlig anpassning av den nuvarande strukturen som möjligt.

Det existerar inle enligl länsstyrelsens uppfattning "lågprodukliva och högproduktiva regionlyper" annat än ur en föråldrad syn på ekonomiska frågor, nota bene om regioner diskuteras utifrån svensk länsnivå. Förbehåll av den typ som utredningen anger som lämplig takt i näringslivets omvandling leder inle liU klara slutsatser och rekommendationer ulan förleder läsaren all tro all sociala hänsyn etc. i en omvandlingsprocess i samhället är belastning och nödvändig "kostnad". För en icke-ekonom kan sådana resonemang uppfattas som vilseledande.

Stockholms universitet framhåller atl del, med tanke på arbetskrafts-restriktionens betydelse för möjligheterna atl uppnå de produktionsökningar inom export- och importkonkurrerande näringar, är förvånande

Prop. 1971:115 42

hur litet man beaktat arbetsmarknadens strukturella aspekter. Det faktum att låg förvärvsinlensitet och hög latent arbetslöshet ofta existerar i regioner med välutbyggt samhällskapital och god tUlgång på bostäder, hindrar inle utredningen från all främst betona de större tätorternas produktivilelsförsprång och slordriflsfördelar. I vilken utsträckning dessa beror på långsiktigt påverkbara faktorer, som kapitalets åldersstruktur och kommunikationsteknologi, är otiUräckligl utrett.

Enligt AMS föreligger risk för alt den regionala obalans som varit så framträdande under 60-talet kommer alt kvarstå under innevarande decennium. Ell av huvudmålen på sikt för regionalpolitiken är, som styrelsen ser det, alt i samverkan med arbetsmarknadspolitiken skapa rationellt fungerande arbetsmarknader, med uppfyllande av de krav som måste släUas på differentiering, service och levnadsmiljö i övrigl. Medlen för alt uppnå dessa mål har varit dels ålgärder för all underlätta arbetskraftens geografiska och yrkesmässiga rörlighet, dels lokaliseringsfrämjande ålgärder inriktade på all skapa livskraftiga tätorter utanför storstäderna. För att möjliggöra elt högt arbetskraflsulnylljan-de måste de rörlighetsstimulerande åtgärderna även i fortsättningen kompletteras med kraftiga lokaliseringspoliliska och andra sysselsättningsskapande insatser.

Länsstyrelsen i Värmlands län anför all för att målet om regional balans i utvecklingen skall kunna uppfyllas erfordras en betydande ny-lokalisering av kvalificerad industri till de nuvarande skogslänen för alt möta förändringarna i arbelskraftsutbudets sammansättning. En ökad utlokalisering av denna typ av industri från storstadsområdena tUl skogslänen bör också enligt länsstyrelsens mening i viss mån kimna öka industrins rekryteringsmöjligheler på längre sikt. Servicenäringamas allraklionsförmåga och expansionslakt kan nämligen antas vara lägre i mindre tätbefolkade områden. Industrins relativa konkurrenskraft med avseende på arbetskraft kan mot den bakgrunden bedömas vara större i t. ex. skogslänen än i storstadsområdena.

Kommunförbundet finner del nödvändigt, alt de regionalpolitiska problemen ägnas ökad uppmärksamhet. Som förbundet i tidigare remissyttranden framhållit fordras, all aktiva och målmedvetna åtgärder vidtas i syfte att befrämja sysselsättning och utvecklingsmöjligheter i de delar av landet som behöver sådant slöd. Samhällets investeringar spelar i delta sammanhang en betydelsefull roU, då tillgång på en gynnsam infrastruktur ofta utgör en avgörande faktor för lokalisering.

Med tanke på det nära sambandet mellan förändringama i näringslivs- och befolkningsstrukturen och förändringar i markanvändningen inom olika delar av landet anser statens planverk det nödvändigt atl söka omsätta de regionalpolitiska målen i bedömningar av markefter-frågans och markanvändningens omfattning och inriktning. Av denna anledning är en nära samordning mellan regionalpolitiken och den fy-

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 43

siska riksplaneringen påkallad. Avgörande beslut om regionalpolitikens inriktning på längre sikt bör inle fattas ulan ingående kännedom om beslutens inverkan på markanvändningen i nationell skala.

Inkomstfördelning Långtidsutredningen

Bland de centrala mål som statsmakterna uppsatt för den ekonomiskn utvecklingen ingår en jämnare inkomstfördelning. HittUls har del inle varit möjligt, på grund av elt bräckligt statistiskt underlag, alt presentera någon inkomslfördelningsulveckling, som mer fullständigt skulle kunna säga återspegla välfärds- eller konsumtionsfördelningen i samhället. Den undersökning som gjorts i samband med denna utredning har inte heller främst hafl denna ambition, utan i stället syftat till att belysa några faktorer som är av betydelse för inkomstfördelningens utveckling.

Tidigare inkomslfördeliiingssludier har pekat på en ökad ojämnhet i inkomstfördelningen under 50- och 60-talen. Dessa studier har emellerlid omfattat endasl de inkomsttagare som finns med i inkomslslalisti-ken. Inkomstfördelningen har i denna utredning studerats för en vidgad grupp i vilken medtagits samtliga personer i vuxen ålder. För de personer som inle finns med i inkomslslalistiken har inkomsten beräknats på särskilt sätt. Inkomstfördelningen för denna vidgade grupp har under 50- och 60-talen utvecklats mol en ökad jämnhet. Denna fördelning av inkomstema visar emeUertid utvecklingen utan hänsyn till olikheter och förändringar i individernas arbetsinsatser. Vi har därför också studerat män i aktiva åldrar som framstått som de från inkomstfördelningssynpunkt mest homogena gmpperna. Resultaten från denna studie, avseende perioden 1958—1968, tyder inle på all inkomstfördelningen för dessa gmpper skulle ha utvecklats mot ökad spridning, med undanlag för perioden 1966—1968. Det svaga konjunkturläget under större delen av denna senare period, med minskad sysselsättning som följd, påverkade emellertid sannolikt inkomstfördelningen i spridande riktning. Det är troligt att man med oförändrad sysselsättningsgrad hade fåll ungefär samma resultat som för den övriga delen av perioden.

Remissinstanserna

Ett flertal remissinstanser uttrycker tillfredsställelse med atl inkomslfördelningsfrågorna behandlats i utredningen. Stockholms universitet anmärker atl avsnittet om inkomstfördelning begränsats tiU all gälla endast fördelning av sammanräknad nettoinkomst. Eftersom det egent-

Prop. 1971:115 44

ligen är välfärdens fördelning som vore del intressanta all studera ifrågasätter universitetet om del inte varit lämpligt all dessutom studera exempelvis fördelning av disponibel inkomst, förmögenhelsfördelningen och fördelningen av den totala konsumtionen (privat och offentlig) mellan individer. Man anser all en vidareutveckling av analysen bör övervägas i framliden.

Utredningens konstaterande all den inle "kunnat skapa någon klarare bild av hur hänsynen till inkomstfördelningsmålen kommer in i diskussionen av tillväxltendenserna i ekonomin" anser universitetet ganska naturligt eftersom analysen i inkomstfördelningsavsniltel inte integrerats med övriga avsnitt i utredningen. I dessa antyds på många ställen implikationer för inkomstfördelningen av anlaganden och förutsättningar i gmndkalkylen. Man borde här hafl möjlighet atl sammankoppla grundkalkylen med fördelningsanalysen och på della sätt erhålla en direkt prognos för inkomstfördelningens utveckling.

SACO anför i sitt remissvar alt progressiviteten är elt föga ändamålsenligt instrument för ekonomisk utjämning. Den laxerade inkomsten, som den nu beräknas, är av flera skäl en myckel dålig mätare på skalleförmågan. Vissa inkomster är skattefria (sociala förmåner) eUer beskattas på annat sätt (lollerivinsler) och behöver inle las upp i deklarationen. Vidare är de korrigeringar som skattelagstiftningen tillåter otillräckliga. Detta gäller bl. a. amorteringar av studieskulder, studiemedels-avgifter samt för yrkesutövningen nödvändiga forlbildningskostnader.

Trots alt marginalskatterna är höga redan i tämligen blygsamma inkomstlagen är progressiviletens betydelse som finansieringskälla för det offentliga relativt liten. Ekonomiskt sett går del därför alt genomföra en betydande övergång från direkt lill indirekt skall. Av psykologiska skäl och för att undvika en omfördelning av inkomsterna efter skatt bör dock en sådan omläggning samordnas med en löneuppgörelse, som ger lägre inkomsttagare större brutloinkomstökningar, anser SACO.

Miljövård Långtidsutredningen

För alt få en viss uppfattning om de mUjövårdsinvesteringar som kan väntas bli vidtagna under 70-talels första hälft har kommunerna och vissa industribranscher tUlfrågats om sina planer. Med utgångspunkt från dessa planer har vissa beräkningar gjorts över de totala miljövårds-investeringarna under perioden. Beräkningarna gör dock inte anspråk på atl vara några prognoser i ordels vanliga bemärkelse — därtill är enkätmaterialet alllför osäkert.

För industrins del pekar planerna på alt miljövårdsinvesteringarnas andel av de totala investeringarna kan förutses öka. Industrins investe-

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 45

ringar i mUjövård beräknas sålunda kunna uppgå lill 1,6 miljarder kr. för åren 1971—1975 vilket skulle innebära inemot 4 0/0 av de totala industriinvesteringarna. Att miljövårdsandelen stiger innebär att indu-slriinvesleringamas tUlväxttakt, med givet antagande om den nödvändiga kapaciletsulbyggnaden, måste ligga en halv procentenhet högre än eljest skulle vara nödvändigt.

De kommunala miljövårdsinvesleringarna under perioden 1971—1975 förutses enligl planerna i genomsnitt ligga något under 1968 års nivå. Del finns emellerlid anledning tro all kommunerna härvidlag underskattat sill investeringsbehov. Om man i stället antar att kommunernas miljövårdande investeringar ökar lika snabbi som deras investeringar i vallen och avlopp väntas sliga (2 0/0 per år), skulle de uppgå lill 4,5 miljarder kr. för hela perioden vilket skulle motsvara ca 16 0/0 av kommunernas samlade investeringar. Det betonas att beräkningarna är osäkra. MUjövårdsansträngningarna skulle enligt dessa beräkningar ta en icke oväsentiig del av resurstUlskolten i ekonomin i anspråk under de närmaste åren. Utredningen påpekar atl det inle finns någon möjlighet all på grundval av den undersökning som gjorts säga något om hur miljöns kvalitet kommer att påverkas. Därigenom kan undersökningen inle heller ligga lill grund för några slutsatser beträffande avvägningen mellan miljökvalitet och mUjövårdskoslnader, vilket är en allvarlig begränsning av undersökningens värde.

Remissinstanserna

Elt flertal remissinstanser uttrycker sin tillfredsställelse med all utredningen tagit upp della viktiga område lill betraktelse. Sålunda uttrycker exempelvis Försäkringsbolagens riksförbund sin uppskattning med detla och all utredningen behandlat möjligheterna all beräkna det ekonomiska utfallet av ålgärder på området. Alt göra sådana beräkningar innebär ju inte på något sätt all de mänskliga aspekterna åsidosätts, understryker förbundet. Tvärtom skapas härigenom ett underlag för bedömningar av vilka ålgärder som behöver vidtas för all skapa resurser för det skydd av mUjön som människan har rätt all kräva.

Stockholms universitet skriver all det självfallet skulle ha varit av stort intresse om man kunnat dra slutsatser om avvägningen mellan miljökvalitet och miljövårdskostnader. För det ändamålet borde man, anför universitetet, för varje emissionskälla beräkna den lägsta marginalkostnaden för reduktion av emissionen och också känna till vad en sådan reduktion innebär för miljökvaliteten. Med hjälp av dessa uppgifter skulle man kunna fastställa vilken fördelning av emissionsreducerade åtgärder (t. ex. mUjövårdsinvesteringar, men ev. också nedskärning av sådan produktion som medför stora utsläpp) mellan olika emillenler.

Prop. 1971:115 46

som mirumerar den totala samhällsekonomiska kostnaden för en viss total reduktion av utsläppen.

Styrelsen för teknisk utveckling anser att den presentation av samhällsmålen som förekommer i långtidsutredningen använder allmänna formuleringar som är föga vägledande för utformningen av en FoU-policy. Emellertid har utredningen presenterat en utförligare diskussion på mUjövårdsområdet som ger goda utgångspunkter för en vidare bearbetning och imderlag för FoU-planering. Det hade varit önskvärt all man på samma sätt tagit upp en diskussion kring andra väsentliga mål som utredningen berört, t. ex. inom områdena arbetsmUjö, sjukvård och UtbUdning.

Naturvårdsverket framhåller att investeringskostnaderna för miljövården har underskattats. Såväl urvalet av förelag som det faktum all beräkningarna gmndals på gällande lagar och författningar innebär all de beräknade miljövårdsinvesteringarna inom industrin endast uttrycker ell absolut minimiprogram för den närmaste framliden. Även inom den kommunala sektorn menar naturvårdsverket att de erforderliga kostnaderna har underskattats.

Vad gäller frågan om miljövårdspolitikens medel anför naturvårdsverket all även om de marknadsmässiga fömtsättningarna för all till-lämpa ett sådani syslem fullt ul saknas, är del möjligt atl på vissa områden avgifter eller avgifter i kombination med regleringar kan vara lämpligare än enbart regleringar. För närvarande undersöks möjligheten all avgiftsbelägga svavelhalten i eldningsolja som ell komplement till reglering av den maximalt tUlåtna svavelhallen. Verket har även i övrigl tagit upp denna problemalik, bl. a. har verket inlett ett visst samarbete med Handelshögskolan i Stockholm i dessa frågor. Man menar emellertid att utredningen synes ha underskattat möjligheterna alt genom regleruigar skapa incitament till alt utveckla en "miljövänlig" teknik. Utvecklingen mol effektivare åtgärder betingas främst dels av nödvändigheten all stoppa utsläpp av mUjögifler, dels av all industrier och samhällen måste kunna expandera ulan all försämra mUjön. Utvecklingen underlättas härvid även av konkurrensen mellan olika företag inom miljötekniska industrin som har allt bättre och billigare process-och reningsanordningar som del viktigaste försäljningsargumenlel. Genora tidsbegränsade regleringar bör man därför kunna uppnå tiUfredsstäUande incitament till mUjövårdsförbällringen inom industrin. Vidare påpekas alt uttedningen i viss mån synes ha missförstått ändamålet med de subventionssystem som används för att bidraga till industrins vatten- och luflvårdande ålgärder. Huvudvikten läggs härvid på den pro-cessinriklade reningslekniken då bidragsfrågoma som regel avgörs först sedan prövningen enligt mUjöskyddslagen avslutats.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 47

Jordbruk Långtidsutredningen

Enligt de nya riktlinjer för jordbrukspolitiken som riksdagen beslu-ade om 1967 skall ske en fortsatt snabb rationalisering av jordbruket samtidigt med en viss samhäUsekonomiskt motiverad minskning av jordbruksproduktionen. Långtidsuttedningens bedömningar har skett mot bakgrund av dessa riktlinjer. Jordbruksdepartementet har sammanställt material för utredningens räkning.

Åkerarealen, som 1969 uppgick till ca 3 miljoner ha, beräknas fortsätta atl muiska för att 1975 uppgå tUl ungefär 2,7 mUjoner ha. Jordbrukels bruttoproduktionsvolym väntas bli i stort sett oförändrad under prognosperioden, medan förädlingsvärdet väntas minska med ca 1,5 0/0 per år. För vegelabUieproduklionen fömtses en uppgång, vUket helt faller på fodersäd. Animalieproduktionen fömtses minska, främst till följd av lägre mjölk- och köttproduktion. Den kraftiga produktivitetsökning som präglade 60-lalet (6,5 0/0 per år) väntas beslå. Härigenom kan arbelskraftsvolymen beräknas minska med ca 7,5 0/0 per år. Räknai i personer beräknas avgången tUl 60 000. Antalet bmkningsenheter förutses minska i det närmaste lika mycket, eller 50 å 60 000. Viss areal tUlhörande enheter som väntas bli nedlagda förmodas tUlföras kvarstående brukningsenheter. Härigenom fömtses en ökning av medelarealen från ca 19 ha 1969 liU omkring 25 ha 1975.

För att uppnå den beräknade produktionen 1975, trots kraftigt minskad arbetsinsats, krävs forlsall mekanisering av jordbruket. Maskininvesleringarna beräknas sålunda öka med 6—7 0/0 totalt under perioden. Den pågående inomhusmekaniseringen samtidigt med en upprustning av ekonomibyggnaderna och investeringarna i dessa beräknas stiga med ca 3 0/0 per år. Totalt beräknas emellertid invesleringsökningen för jordbruket stanna vid ungefär 1,5 0/0 per år fram tUl 1975, vUkel förklaras av en förväntad utslaktning (negaliv investering) av avelsdjur och mjölkkor.

Remissinstanserna

Lantbruksstyrelsen ansluter sig till utredningens bedömning om den sannolika utvecklingen i fråga om åkerareal, antal brukningsenheter och sysselsättning i jordbrak även om man anser att uppgifterna bör förses med viss osäkerhelsmarginal.

Styrelsen påpekar vidare atl investeringarna i ekonomibyggnader, såvitt kan utläsas av omfattningen av den statliga stÖdgivningen, under de båda senaste åren har minskat med 20 å 30 0/0. Minskningen är starkast i fråga om byggnader för mjölkkor, för vilket ändamål stÖdgivningen under den senaste 2-årsperioden minskal med 40 0/0. Nedgången i in-

Prop. 1971:115 48

vesleringsvolymen lorde ha flera orsaker, bl. a. den sviktande lönsamheten i mjölkproduktionen och den hårda kredilpoUtiken. Om utredningens förutsägelser beträffande jordbrukels investeringar skall slå in, blir i hög grad beroende av bl. a. utvecklingen av nyssnämnda faktorer, anser styrelsen. Man tillägger alt beträffande jordbrukarnas åldersfördelning har nya siffror framkommil som bl. a. visar att jordbrukarna i genomsnitt är något äldre än som framgår av utredningen.

Lantbrukarnas riksförbund anmärker atl utredningen vid beskrivan-del av nuläget, och inte minst vid uppdragningen av utvecklingslinjer, varit alltför bunden av resonemangen i 1967 års jordbrukspolitiska beslut, måhända beroende på atl utredningen vid utskrivningen av sin rapport inte haft tillgång lill eller beaktat del nyare statistiska material, som främst införskaffats eller sammanställts till förhandlingarna om prissättningen på jordbrukels område.

Mol utredningens uppgift all självförsörjningsgraden, med nu tillämpade beräkningsnormer, undergått små förändringar under 60-talel anmärker Riksförbundet all hänsyn inle lagils lill den starkt ökade importen av handelsgödsel och proleinfoder. Som framgått av en inom Statens jordbruksnämnd gjord undersökning skulle det behövas en mångdubb-ling av beredslagslagren av handelsgödsel och proleinfoder för all Sverige skulle kunna klara livsmedelsförsörjningen under en 3-årig avspärrningslid med upprätthållande av det kosthåll, som förutsattes av 1960 års jordbruksulredning. Särskilt för mjölk och mejeriprodukter har försörjningslägel snabbi försämrats. De i långtidsutredningen nämnda prognoserna, enligt vilka "nuvarande överskoll kommer all minska avsevärt fram till 1975", är därför starkt föråldrade. Redan nu föreligger inga överskott, inle ens på smör. Och nuvarande produklionstrend lyder på en inom en snar framlid ur beredskapssynpunkt betänklig försörjningssituation för mjölk och mejeriprodukter.

Beträffande den stmkturralionalisering som utredningen räknar med anför Riksförbundet all en huvudföralsällning är alt lönsamheten blir tillfredsställande. För närvarande är denna enligt vid prisförhandlingarna framlagda kalkyler, hur dessa än bedöms i sina detaljer, mycket dålig.

Sveriges jordbrukskasseförbund instämmer i det tidigare citerade remissyttrandet och pekar på atl de statliga lånegaranliramarna utnyttjas i allt mindre utsträckning. Lånegarantier har sålunda budgetåret 1969/70 beviljats med 135 milj. kr. samtidigt som rambeloppet varit 300 milj. kr. Orsaken härtUl torde lUl stor del kunna tillskrivas det förhållandet atl lönsamheten inom jordbruksnäringen f. n. ej är tUlfredsstäUande och all investeringsviljan av denna anledning är låg. Därutöver anför förbundet alt också nu gällande kreditreslriktioner försvårat finansieringen av den slmklurralionalisering som är önskvärd.

Jordbmkskasseförbundel anför också att försämringen av självförsörjningsgraden har lett till elt ökat imporlbehov vars negativa effekter

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 49

på utrikesbetalningarna dock motverkas av en höjning av jordbrukels produktivitet och en överföring av produktionsfaktorer till annan export-inriktad verksamhet. Jordbrukets rationalisering är sålunda en faktor väl värd all beakta när det gäller atl uppnå huvudmålet, nämligen jämvikt i utrikesbelalningarna. Den prioritering av industriinvesteringarna, framför allt exportindustriernas, som utredningen anser nödvändiga och emot vilken förbundet inte har att invända, får därför icke ske på bekostnad av kreditmöjligheterna till jordbruket inklusive jordbmkets förädlingsindustrier. Såsom den tillsammans med landshypoteksförening-arna helt dominerade kreditgivaren lill det enskUda svenska lantbruket viU förbundet därför föreslå sådana åtgärder atl i varje fall kreditres-iriktionshinder ej skall behöva inverka på kreditgivningen lill jordbruket mol slatUg lånegaranti. Även lantbruksstyrelsen framför en liknande uppfattning.

Skogsbruk Långtidsutredningen

Förbrukningen av rundvirke inom landet beräknas öka från 68 miljoner m sk 1970 lill 79 miljoner m sk 1975, dvs. en ökning med 3 0/0 per år. Det är framför aUt massa- och boardinduslrin som fömtses öka sin råvaruförbrukning, medan behovet av brännved och övrigl virke beräknas minska under prognosperioden. Under en följd av år har skogsindustrin minskat råvarulagren bl. a. på grund av övergången från flottning lill järnvägs- och lastbilstransporter, vilka medgett en jämnare tUl-försel av virke lUl industtin. Stormfällningarna som inträffade hösten 1969 medförde emellertid en ökning av lagren 1970. Under 1975 väntas däremot inte någon lagerförändring ske. De totala skogsawerkningarna förutses öka från 73 miljoner m sk 1970 till 82 mUjoner m* sk 1975, dvs. en årlig ökning på ca 2,5 0/0. Förutsatt en normal lagerutveckling 1970 skulle avverkningen öka med 3 å 3,5 "/o per år 1970— 1975.

För atl få en uppfattning om expansionsutrymmel för svensk skogsindustri har det sålunda kalkylerade råvarubehovet jämförts med de kvantiteter som beräknas vara awerkningsbara vid ett uthålligt skogsbruk, dvs. utan all den långsikliga virkesförsörjningen eftersatts.

Nya awerkningsberäkningar, som baserar sig på riksskogstaxerings-material från perioden 1964—1968, har ulförts av skogshögskolan för långtidsutredningens räkning. Av dessa beräkningar framgår att awerk-ningsvolymen 1970 på 73 miljoner m sk ungefär motsvarar ett medel-alternativ för vad som är avverkningsbar skog. Awerkningsvolymen för 1975 — 82 mUjoner m sk — motsvarar däremot det högsta allemativet. En regional uppdelning av Industriens utredningsinstituts prognos ger

4    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 3.

Prop. 1971:115 50

vid handen att redan 1970 års avverkning i norra Sverige, dvs. Norrland exklusive Gästrikland, motsvarar det högsta avverkningsalternati-vet. Ell virkesunderskoll torde således komma all föreligga i detla område 1975. För södra Sveriges del ligger avverkningen 1970 i närheten av beräkningamas lägsta alternativ, medan 1975 års avverkningar motsvarar del högsla allemalivel.

Rationaliseringen inom skogsbruket har gått snabbi och dess utveckling belyses av hur dagsverksåtgången per avverkad m sk förändrats. Enligl arbetsmarknadsstyrelsens uppgifter var 1950 den totala arbelskraflsålgången 0,75 dagsverken per avverkad m sk, medan motsvarande siffra för 1960 uppgick till 0,49. Rationaliseringen gick sedan snabbare och för 1969 beräknas ålgångslalet lill ca 0,20. Del totala arbetskraftsbehovet per avverkad m sk skulle således ha minskal med drygt 4 o/o per år under 50-talet, medan 60-talel visar en minskningslakt som är dubbelt så stor, dvs. närmare 9 o/o per år.

Uttedningen räknar med atl rationaliseringen i skogsbruket genomförs i ungefär samma takt som under 60-lalet. En minskning i ålgångslalet från 0,20 1970 tiU ca 0,13 1975 lorde vara möjlig att uppnå. Vissa uppgifter om ålgångslalen kan eventuellt tolkas så alt 1970 års tal ligger något under 0,20 och ålgångslalet 1975 skulle då kunna dras ned ytterligare. Utvecklingen väntas leda lill en fortsatt kraftig minskning i sysselsättningen. Arbetskraftsbehovet beräknas sålunda lill knappt 11 miljoner dagsverken 1975 mol närmare 15 mUjoner 1970. TiU följd av ökande övergång lill hellidsansläUning väntas antalet sysselsatta minska ännu kraftigare, eller med ca 25 000.

Den fortsatta mekaniseringen tillsammans med ökade skogsvårdsåtgärder väntas leda lill en volymmässig ökning i skogsbrukels totala investeringar med 4 o/o per år 1970—1975. Framför allt beräknas maskininvesleringarna komma alt stiga och uppgången väntas bli 6—7 o/o per år.

Remissinstanserna

Utredningens beräkningar angående avverkningsvolymen fram lill 1975 betecknas av domänverket som realistiska. Skogsvårdssiyrdsen i Gävleborgs län understryker emellertid all redan 1970 års avverkningsvolym för Norrlands del motsvarar del högsta alternativet enligl skogshögskolans senaste virkesbalansräkning och att man 1975 skulle ha nått det högsla alternativet för hela riket. Del betyder all en allvarUg överavverkning av skog i norra Sverige då framtvingas om norrlandsindustrin skall kunna förses med råvara från "eget område" under förulsällning att föreliggande planer på induslriulbyggnad fullföljs. Styrelsen ställer sig tveksam tiU om så hög avverkningskvanlilel kan tillålas med hänsyn lill den långsikliga virkesförsörjningen.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 51

Beträffande skogsvårdande ålgärder är remissinstanserna eniga om atl dessa måste intensifieras på sikt. Skogsstyrelsen säger i sill yttrande alt man inle kan dela uttedningens uppfattning atl "awerkningsberäk-ningarna förulsätler en skogsskötsel av traditionell omfallning". Skogsstyrelsen anser all della kan vara riktigt endasl om man ser saken på kort sikt, alltså 10—20 år. Avverkningsmöjligheterna styrs för sådana perioder nästan helt av do befintliga medelålders och äldre skogsbestånden. Om man däremot ser saken på något längre sikt måste skogsvården las med i bilden. Därvid blir i första hand ungskogsröjningarna avgörande för möjligheten all i framliden ekonomiskt la ul beräknade till-växlkvanlileler. Utredningens uttalande om traditionell skogsskötsel har i della avseende gUtighet endast om man med traditionell menar accepterade och av framsynta skogsägare tillämpade skötselmetoder. Eftersläpningen inom röjningsområdel är så stor atl en fortsatt avverkning på virkesbalansulredningarnas nivå är myckel tveksam om inte en radikal ökning av röjningsarealerna kommer lill slånd ganska snart. Härför kan måhända både reglerande och stimulerande ålgärder bli nödvändiga. Även på skogsodlingssidan kan konstaleras en viss eftersläpning om än inte lika påfallande som för röjningarna. De ökande slulavverk-ningsarealerna kan dock komma att ställa så stora krav på skogskultur-arbelet atl både ekonomiska och arbetskraftsmässiga problera kan uppslå. Omhändertagandel av övergiven jordbruksjord är redan nu ell problem med markerad eftersläpning.

Skogsvårdsstyrelsen i Södermanlands län anför atl den av utredningen kalkylerade ökningen av skogsvårdsinvesteringarna — ca 2,5 o/o per år — utgör en undervärdering av skogsvårdsbehovel, specielll behovet av återväxtåtgärder. För atl belysa hur den teknisk-ekonomiska utvecklingen påverkar skogsodlingsbehovet har skogsvårdssiyrdsen gjort en sammanställning av planteringsförslagen i samtliga av styrelsen 1966—1969 upprättade skogsbruksplaner (442 fastigheter, totalt drygt 41 000 hektar produktiv skogsraark). Sammanställningen visar, atl med den moderna skogsskötsel som förutsätts i planerna, och med hänsyn lagen till nuvarande eftersläpning skulle skogsodlingen i Södermanlands län behöva mer än fördubblas i förhållande till vad som hittUls planterats per år.

Skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län framhåller alt om man förutsätter en betydande satsning på ökad virkesproduktion genom intensifierade skogsvårdsålgärder bör arbetskraftsbehovet prövas mera ingående än vad som skell i utredningen. Möjligheterna all genom mekanisering minska den manuella arbelsålgången i skogsvårdsarbeten är nämligen ännu oklara. Vidare framhåller man atl arbelskraftssitualionen i Norrland och framför allt i inlandet kännetecknas av att antalet fullgoda arbetare snabbt minskar och om därför en intensifiering av skogsvården är önskvärd ur samhällsekonomisk synvinkel måste nödvändiga ålgärder igångsättas snarast möjligt innan arbetskraftsminskningen hunnit gå för långt.

Prop. 1971:115

52

Tabell 8. Produktion 1965—1970 samt produktion och sysselsättning enligt företagens planer och långtidsut-
redningens kalkyl
Förändring, procent per år
			Sysselsättning
			Företagens
Produktion			planer          LU:s kalky	1
Faktisk	Förelagens LU:s		Antal           Antal	Anlal
utveckling	planer	kalkyl	sysselsatta    sysselsatta	timmar
1965—	1970—	1970—	1970—         1970—	1970—
1970	1975	1975	1975             1975	1975
Gruvindustrm                               2,7	5,3	6	-1,4            -2,5	-3,5 å-4
Jäm- och metaUverk j - > tv 4,3	7.0	5,5	1,4            -0,5	-1,5 å-2
Verksladsmdustri jjyt,   ■:/. ,,._> . 7,1	7.6	6	3,4                0	-1     å-1,5
Varvsindustri    rn-ifi 3,4	4.0	3,5	0,8             -2	-3    å-3,5
Jord- och stenindustri	4,3	3,5 ä 4	1,7             -2	-3    ä-3,5
Träindustri                                   4,4	5,4	3,5	2,0             -2	-3    å-3,5
Massa, pappers- och wall-
boardindustri                            4,6	5,2	5,5	-0,1             -1	-2    ä-2.5
Pappersvaruinduslri                     6,8	9,2	7	4,2                1	0    ä-0,5
Grafisk mdustri                            2,4	4,1	3ä3,5	1,2                0	-1    å-1,5
Livsmedelsindustri                        4,1	4,4	3	0,8             -1	-2    å-2,5
Textilindustri                             -0.2	4,2	2å2,5	1,1             -3	-4    ä-4,5
Konfektions-, sko- o. läderind.  —1,1	2,5	1	1.0             -4	-5    å-5,5
Egentlig kemisk industri      1      jj  Pettoleum- och kolindustri J         '	6,7	8	1,0               0.5	-0,5 å-1
	2,4	10	0,0                3	2    ä   2,5
Gummivaruindustri                      5,8	8,7	6,5	3,9               1	0    ä-0,5
Hela industrin                              5,6	6,2	5	2,2            -1	-2    å-2,5

Industri Långtidsutredningen

Som underlag för utredningens bedömning av induslriutvecklmgen under 70-lalels första hälft gjordes en undersökning av ca 1 000 företag. Enligt dessa planer kommer den snabba tillväxt som kännetecknade industriproduktionen under 60-lalel att fortsätta. Enkäten gav här en ökning på drygt 6 % per år. För sysselsättningen ger de sammanräknade planerna en öknmg med drygt 2 % per år, sammanlagt ungefär 90 000 personer under perioden. Exporten skulle enligt planerna öka med närmare 8 % per år, medan produktivitelslillväxten beräknades stanna vid knappt 4 o/o per år och investermgarna minska med 10 o/o per år.

Utredningens kalkyler ger emeUertid delvis en annan bUd av industrins utveckling. Dess analys av efterfrågan på industrivaror pekar sålunda mol ell avsättningsutrymme om 5 % per år vid en exportökning på 7 1/2—8 % per år. Vidare har utredningen kalkylerat med att produktivitetstillväxten skall fortsätta trendmässigt, dvs. med en ökning på ca 7,5 % per år. Sysselsättningen i timmar räknai skuUe då sjunka med drygt 2 % per år. Räknai i personer skulle minskningen uppgå till 1 %

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 53

per år, eller till 55 000 över perioden. För investeringarna har utredningen kalkylerat med en ökning med 6 1/2 % per år. Denna uppräkning, jämfört med planerna, har gjorts dels på grund av atl sysselsättningen reducerats, dels för alt utredningen anselt förelagens investeringsplaner orealistiska i förhållande lill produktionsutvecklingen.

Som framgår av tabell 8 innebär den reducering av totalproduktionen som utredningen gjort i förhållande lill företagens planer all flertalet branschers produktionsplaner skurils ner.

En uppjustering har gjorts av den egentliga kemiska industrins och pelroleuminduslrins produktion emot planerna. Del förklaras av en gynnsammare bedömning av efterfrågeläget samt av alt kännedom erhåUits om ytterligare ulbyggnadsplaner efter det all enkäten besvarades. För pelroleuminduslrin föreligger dessutom problem med urvalet som motiverar den gjorda justeringen. Sedan enkäten insamlats har vidare kännedom erhållits om alt planerna inom gruvindustrin uppreviderats. Den snabba produktionsökning, 7 % per år, som upprevideringen ger anses inte kunna förverkligas. Ökningen har därför nedreviderats till 6%.

Remissinstanserna

LO påpekar att det faktum all företagsenkäter utgör det dominerande underlaget för bedömningarna troligen medför en stor osäkerhet när det gäller atl förutsäga branschutvecklingen. LO har jämfört långtidsutredningens beräkningar från 1965 med utfallet och därvid funnit all medan man 1965 förutsåg en årlig ökning av 3 % för textil-, beklädnads-, sko-och läderindustrins produktion inträffade en minskning med ca 1 % per år. För verkstadsindustrin inkl. varv har i stället en underskattning gjorts med ca 1,5 % i årlig ökningstakt för produktionen. LO påpekar all underskattningen av strukturomvandlingens omfallning av delta slag får en inle obetydUg inverkan på prognosen beträffande handelsbalansens utfall.

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet riklar en direkt kritik mol den rådande tendensen alt enbart relatera näringslivels och industrins finansieringsproblem lill traditionella investeringar i maskiner och anläggningar. Denna kritik gäller även långtidsutredningen och kan knappast förklaras av annat än stelhet i analysmetoderna. En betydande del av industrins finansiering gäller omsättningskapitalet och där inte minst varuhandelns finansiering. Svensk exportindustri är också en betydande kapilalexportör netto. På utlandsmarknaderna är förmågan atl erbjuda långfristiga handelskrediter i dag ett väsentligt försäljningsargument speciellt för exportörerna av tunga kapitalvaror. Problemet är ej unikt för varven och bör i etl sammanhang som della ägnas betydligt större uppmärksamhet än som hittills kommit del till del. Även de kort-

Prop. 1971:115 54

fristiga exportkrediterna uppgår till betydande belopp. Del kan härvid nämnas all varje exporterad krona 1969 — enligt beräkningar som ulförts inom Sveriges industriförbund — innebar alt ca 40 öre bands upp i utländska handelsfordringar under i medeltal ett år. Endasl en mindre del av denna kreditgivning kunde företagen refinansiera själva genom en motsvarande utiändsk handelskrediltagning. Sålunda uppgick industrins utländska fordringar ultimo 1968 till drygt 7,6 miljarder kr. medan motsvarande skulder inklusive direkta lån låg på strax över 4,2 mUjarder kr.

Sveriges hantverks- och induslriorganisation (SHIO) anför all utredningens definition av småindustri som arbetsställen med färre än fem anställda är missvisande. SHIO påpekar att det normala är atl förelag med 50 eller färre anställda per arbetsställe räknas som småindustri. Om den senare definitionen tillämpas blir produklivitetsutvecklingen för småindustrin under exempelvis perioden 1954—1964 väsentligt snabbare än för förelag med 51—500 anställda. Utredningen ger på denna punkt den motsatta bilden. SHIO anmärker också på att utredningen bedömt hanl-verksförelagen närmast ha intresse för bedömning av industrins möjligheter till arbetskraftsrekrytering. Organisationen anser det angeläget att utformningen av vårt lands företagsstalislik blir föremål för ytterligare studium i syfte atl nå fram till begreppsdefinitioner och mätinstrument, som är stringenta och adekvata och som i fortsättningen kan komma till användning vid registrering av förhållanden och utvecklingstendenser inom hela näringslivet. Detta arbete bör givetvis försiggå i samverkan med bl. a. statistiska centralbyrån och de organisationer, som företräder olika delar av näringslivet. SHIO är för sin del beredd alt medverka i etl sådant utvecklingsarbete.

KF poängterar all utredningen ej närmare behandlat problemen med den internationella marknadspolitiken. Man understryker att invesleringsbenägenhelen under de närmast kommande åren kan påverkas av osäkerheten över den framtida inlernalionella marknadspolitiken.

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) framhåller all utredningen i alllför liten utsträckning behandlat restfaktorns olika kvalitets- och effektiviletshöjande komponenter. Akademien anser vidare alt det är av vital betydelse för den svenska industrin alt staten aktivt stöder den tekniska forskningen och utvecklingen i landet. Akademien anser också all staten genom alt lägga ul beställningar på industrin inom den civila sektorn och inle endasl inom den militära bör stimulera företagens utveckling av ny teknik. I samband med långtidsplaneringen bör man inom flera samhällssektorer satsa på forskning och utveckling för atl nå de mål som uppställts.

Domänverket anför alt med hänsyn lUl konkurrensen mellan rundvir-kessortimenten torde produktionsökningen inom trävaruindustrin stanna vid ca 2 % per år mot av utredningen beräknade 3,5 %.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 55

Energiförsörjning Långtidsutredningen

Energibehovet väntas under 70-taIet forlsälla atl sliga i snabb takt. EnUgt de prognoser Centrala driftledningen (CDL) och överstyrelsen för ekonomiskt försvar sammanställt för långtidsutredningens räkning antas öknmgen av totalt tiUförd energi uppgå till 6,3 % per år 1970—1975 för att därefter dämpas något och stanna vid ca 5 % 1975—1985. Motsvarande siffra 1965—1970 var knappt 6 %. Förbrukningen av eldningsbränslen och drivmedel väntas under 70-talels första hälft växa med något över 4 % och elförbrukningen med drygt 8 % per år.

Under kommande 5-årsperiod är utbyggnadsplanerna relativt fixerade. Redan under denna period svarar kärnkraften för det största kraft-tillskottet men det verkligt starka genomslaget förutses komma först under andra hälften av 70-lalel. En forcering av utbyggnaden av kärnkraft är knappast möjlig bl. a. med tanke på riskerna för förseningar och andra bakslag som kan uppslå lill följd av oprövad teknik. Utbyggnaden av vattenkraften — vår i dagsläget dominerande kraftkälla — kan däremot snart ses som ell passerat kapitel. Endast 1/6 av energilillskollel 1970— 1975 beräknas falla på vattenkraften.

Investeringskostnaderna för den här antagna utbyggnaden av kraftverk och eldistribution förutses uppgå till drygt 2 300 milj. kr. i genomsnitt per år under perioden 1971—1975 mot 1 530 milj. kr. 1966—1970, allt räknat i 1969 års priser. Därav svarar investeringarna i distributionsnätet för ca 1 000 milj. kr. Det kan nämnas all denna senare typ av investeringar 1970 beräknas utgöra ca 40 % av de totala investeringarna. Specielll snabba invesleringsökningar förutses för de första åren av 70-talet. Inkluderas även värmeverken innebär delta enligt grova uppskattningar atl det genomsnittliga årliga investeringsbeloppet stiger till ca 2 500 milj. kr.

Elproduktionsapparaten 1970—1980. Effekt i megawatt (MW) och energi under medelår i terawattimmar (TWh)

	1970		1975		1980
	Effekt	Energi	Effekt	Energi	Effekt	Energi
Vattenkraft Kärnkraft Kondens och mot- tryckskraft Toppkraft Summa	11000 10 3 750 340 15100	53 13 66	12 600 3 100 6 600 1200 23 500	59 16 25 100	13 400 7 000 7 500 5 600 33 500	62 46 36 1 145

Prop. 1971:115 56

Byggnadsverksamhet Långtidsutredningen

Den snabba expansion som präglade byggnadsverksamheten under 60-talets första hälft dämpades betydligt under den följande 5-årsperioden. För perioden 1971—1975 väntas en ännu något svagare tiUväxt. Totalt för nybyggnad och reparationer förutses en volymmässig uppgång med ca 3 % per år, dvs. något i underkant av BNP:s ökning. Jämfört med 1965—1970 skulle därvid tillväxttakten för nybyggandel av hus sänkas något och för anläggningar ökas något. Reparations- och underhållsvolymen väntas öka något snabbare än tidigare.

Med sina närmare 40 "/o av den totala byggvolymen spelar bostadsproduktionen en central roll för sektorns utveckling. Väsentligt för bygg-efterfrågan är därför att nybyggandet inom bostadsområdet fömtsatts minska med 2 % per år. Bostädernas betydelse framgår av alt en alternativ förutsättning om en ökning av bostadsbyggandet med 2 % per år skulle höja totala byggnadsvolymens tillväxttakt (från ca 3 %) tUl ca 4 % per år.

Utredningen har fömtsatt en trendmässig tillväxt av produktiviteten, dvs. 3,5 % per år. Om man räknar med atl andelen i byggproduktionen av utifrån levererat material etc. ökar i nuvarande takt kommer den kalkylerade uppgången av investeringar i byggnader och anläggningar på ca 3 o/o per år 1970—1975 atl medföra en tillväxt i sektorns förädlingsvärde med ca 2,5 %. Med den förutsatta produktivilelen skulle della resultera i att arbelskraftsefterfrågan i timmar räknat minskar med ca 1 % per år. Antalsmässigt skulle den totala arbetsstyrkan (på grund av arbetstidsförkortningen) förbli ungefär oförändrad. Antalet byggnadsarbetare torde därvid komma all reduceras något, medan antalet tekniker och övriga Ijänslemannabetonade kategorier fortsätter alt öka.

Byggnadssektorns egna investeringar har ökat endasl måttligt under den senaste 5-årsperioden bl. a. beroende på ålerhållsamhel under konjunkturavmattningen. Även om utvecklingen mol ökad mekanisering går relativt långsamt synes det dock under den framförliggande perioden finnas en tendens hos förelagen all snabbi förnya sin maskmpark. Maskinanskaffningar, vilka utgör den dominerande parlen av investeringarna, kan därför väntas ske i accelerad takt. Byggnadsinvesteringarna torde inte bli lika expansiva bl. a. mot bakgrund av att elementfabrikerna för närvarande har viss överkapacitet. Totala nyinvesteringarna inora byggnadssektorn förutses öka raed ca 4 o/o per år från 1970 liU 1975.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 57

Remissinstanserna

Svenska byggnadsentreprenörföreningen (SBEF) har i sitt yttrande tagit upp bl. a. den offentliga egenregiverksamheten som omfattar över 20 % av byggsektorns produktion, eUer 5,8 miljarder kr. 1969. SBEF har funnit anledning all aktualisera denna produktionsform i anslutning lill långtidsutredningens diskussion kring resursutnyttjandet i samhället och den offentliga sektorns effektivitet. Man påpekar all det från effektivitetssynpunkt ligger en stor fara i att olika verk o. dyl. bygger upp egen-regiorganisalioner som måste sysselsättas. I egenregiverksamheten saknas effektivilelsmått som är jämförbara med övriga byggproducenters och konkurrens i gängse mening om resurser och marknad är här begränsad. Enligl SBEF:s uppfattning skuUe bättre resursutnyttjande uppnås om byggandet inom den offentliga sektorn utsattes för den fria marknadens konkurrens.

SBEF konstaterar vidare atl av byggnadsindustrins produktionsvärde faller f. n. endasl 1—2 % på utlandsbyggande, men atl denna andel lorde kunna ökas. En rad problem av specifik natur för byggnadsverksamheten måste dock undanröjas. Handelshinder i form av tullar, im-portkvoter etc. drabbar självfallet byggnadsindustrin på samma sätt som annan industri. Bestämmelser, som reglerar projektering, upphandling och byggande, inverkar också på möjligheterna att exportera svenska byggvaror. På en internationell marknad är det också väsentligt, att företag av olika nationellt ursprung kan konkurrera med olika lösningar, sora uppfyller beställarens behov och krav. En restriktion av annan art är bestämmelser och kontraktsvillkor för upphandling, projektering och utförande. Därtill kommer nationellt utformade regler för finansiering.

Enligt statens planverk är det två frågor rörande byggandet som särskilt bör uppmärksammas när statsmakterna lar ställning lUl den ekonomiska politiken under 70-talel. Den ena har sammanhang med byggandels industrialisering och förlUlverkningen av byggprodukler. Den andra anknyter lill byggindustrins hittillsvarande särpräglade begränsning lill hemmamarknaden. När del gäller byggandels industrialisering påpekar man bl. a. all produktion i långa serier av flera orsaker ännu inle kommit till stånd. Begränsningen lill hemmamarknaden och frånvaron av internationell konkurrens verkar hämmande på byggindustrins ekonomiska och tekniska utveckling. Med hänsyn lill att investeringarna i byggnader utgör så stor del av de totala investeringarna är det angeläget att möjligheterna för byggindustrin att verka inom större marknadsområden underlättas i rationaliseringsfrämjande och koslnadsdämpande syfte.

Prop. 1971:115 58

Varuhandel Långtidsutredningen

Långtidsutredningens bedömning grundar sig på en undersökning som utförts av Handelns utredningsinstitut för utredningens räkning.

Enligt utredningen väntas slrukluromvandUngen av varuhandeln forlsälla under 70-talet med oförminskad styrka men med delvis annan inriktning. De stora, högproduktiva försäljningsenheternas ställning väntas förstärkas ytterligare. Varuhusens andel av den egentliga detaljhandelns omsättning, som 1969 uppgick lill 20 %, beräknas öka lill närmare 30 % 1975. En stor del av utbyggnaden inom denna sektor väntas ta formen av s. k. stormarknader, dvs. externt lokaliserade stora varuhus med låg-prisprofU och god tUlgång till parkeringsplatser.

Varuhandelns försäljning är direkt beroende av efterfrågeutvecklingen i ekonomin. Med utgångspunkt från utredningens grundkalkyl och däri ingående förändringslal för privat konsumtion, byggnadsvaror, bränslen m. ra. beräknas atl omsättningen i varuhandeln ökar med 3,0 % per år 1970—1975 i volym räknat. En något snabbare utveckling väntas för parti- än för detaljhandeln, vilket kännetecknade även den närmast föregående 5-årsperioden. Äv enkätresultaten atl döma tycks detaljhandels-förelagens planer ulgå från en försäljningsökning som överstiger den framräknade. I den mån della resultat är ell utslag av alllför expansiva planer blir innebörden alt antingen får varuhus och andra starkt expanderande förelag modifiera sina försäljningsprognoser eller också blir trycket på övrig handel större.

Buliksantalet väntas minska med omkring 12 000 enheter 1970—1975. Della innebär dock en något dämpad nedläggningslakt jämfört med 60-lalel. Antalet varuhus ökar från 385 till ca 500, medan dagligvambuli-kerna minskar med 1/4. Inora urvalsvarusektorn blir buliksminskningen långsammare, eftersom många nyetableringar förekommer inom de mera expansiva branscherna.

Antalsmässigt beräknas sysselsättningen 1970—1975 öka raed 0,3 % per år till närraare 505 000 vid slutet av perioden. Räknat i liraraar förutses däremot en nedgång, 0,9 o/o per år, vilket främst förklaras av arbelslidsförkorlningen. Andelen deltidsarbetande väntas öka endast obetydligt. Förädlingsvärdet per arbetstirame skulle därmed för hela sektorn öka med omkring 3,9 % per år, eller i ungefär samma takt som under den närmast föregående 5-årsperioden.

När det gäller investeringarna inträffade en markant omsvängning under 60-lalels senare hälft. Mellan 1965 och 1970 minskade investeringarna med närmare 2 % per år, efter att 1950—1965 ha ökat med mellan 10 och 11 o/o per år. Denna utveckling hade delvis sin grund i den investeringsavgifl som i två omgångar uttogs på handelns byggnadsinvesteringar.   Den   priraära  anledningen  lill   investeringsdärapningen   lorde

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 59

emellerlid ha varit att man kommit upp på en relativt hög investeringsnivå redan i mitten av 60-lalel saratidigt som den stora "varuhusboomen" var över. 1970—1975 har man räknai med en ökning på 3 % per år. Tillväxten förklaras av att det föreligger vissa uppdämda investeringsbehov lill följd av bl. a. investerlngsavgiflen.

Remissinstanserna

Grossistförbundet vill fästa uppmärksamheten på all enkäten bland handelsföretagen gjordes redan hösten 1969, dvs. innan invesleringsav-giften och kreditrestriklionerna ra. ra. satts in. Dessa ålgärder har givelvis i många fall inneburit all förelagen fått modifiera eller senarelägga sina utbyggnadsplaner.

För partihandelns del har investeringsbehovet framräknals till närmare 800 railj. kr. per år under de närraasle åren och för åren därefter till närraare 600 milj. kr. Dessa investeringar utgör självfaUet en väsentlig förutsättning för att den av utredningen beräknade produktivitetsökningen skall kunna uppnås. Förbundet understryker all det är väsentligt att även handelns finansieringsfrågor ägnas uppmärksamhet. Kapital måste i tillräcklig grad finnas lillgängUgt för alt rationaliseringen inom industrin skall kunna föras vidare lill konsumenter och andra köparkale-gorier.

Flera andra remissinstanser, däribland KF, Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet samt Bankföreningen, har också påtalat behovet av atl hela näringslivet ges möjlighet lill produklivitetshöjande investeringar.

Pris- och kartellnämnden anser det angeläget alt påskynda produktivitetsförbättringen inom verksamhetsgrenar där stora rationaliseringsvinster kan göras. Enligt nämndens mening pekar flera av dess utredningar på att sådana möjligheter i allmänhet är betydande inom handeln och i synnerhet inom annan handel än livsmedelshandeln.

En väsentligt snabbare produktivitetsutveckling skulle kunna erhållas inom handeln än den av utredningen beräknade ora investeringstakten kunde ökas. En sådan ökning behöver inle innebära en motsättning lill den av utredningen rekommenderade politiken all öka exportindustrins och den med importen konkurrerande hemmamarknadsindustrins investeringar eftersom en snabbare produktivilelsulveckling inom handeln skulle kunna lösgöra ekonomiska resurser som borde medföra ökade produktionsmöjligheter inora andra områden exempelvis inom den utiandskonkurrerande industrin.

Prop. 1971:115 60

Samfärdsel Långtidsutredningen

Bedömningen av utvecklingen inom samfärdseln bygger på planer och material som insamlats och bearbetats av kommunikationsdepartementet.

För del inrikes persontransportarbelel förutses en långsammare ökningslakt än under 60-lalel. Del gäller framför allt för personbilstransporterna som följd av en svagare ökning i personbilsbeståndet men också för järnvägstransporter över 5 mU och i någon mån även för flyglransporter. Den kollektiva lokaltrafiken däremot väntas växa något snabbare än tidigare och den nedgång i tillväxten sora förutses för den kollekliva trafiken i sin helhet är väsentligt mindre än för individuella transporter.

Den nuvarande uppdelningen av godstransporterna på olika Irafikmedel väntas beslå. De lokala transporterna ombesörjs till allra största delen av lastbilar medan fjärrlransporterna huvudsakligen går på järnväg. Lokaltransporter har tidigare ökat snabbare än f järrtransporter och då denna utveckling väntas forlsälla bidrar den lill en för lastbilarna fördelaktigare konkurrenssituation gentemot järnvägen. Tillkomsten av nya raffinaderier vid västkusten väntas medföra en snabbare ökning av den imikes sjöfarten då direktiraport av oljeprodukter kommer alt ersättas med kustlransporler. Av detta skäl väntas sjöfartens andel av transportarbetet något öka. Förskjutningen av del övriga godstransportarbetet till lastbilarnas förmån fömtses forlsälla men blir av mindre storlek än tidigare.

Av investeringarna inom samfärdselsektom beräknas drygt 40 %, dvs. en något ökande andel, gå till väg- och gatubyggande. Också utbyggnaden av den kollektiva trafiken i tätorterna ställer krav på ökade investeringar. Investeringsnivån inom järnvägstrafiken liksom för yrkesmässig biltrafik höjs något raen långsammare än för sektorn i sin helhet och av övriga trafiksektorer väntas ökade investeringsresurser avsättas tUl utbyggnaden av hamnarna. Invesleringsanspråken från televerket är stora och här väntas en ökning med drygt 4 o/o per år från en genomsnittlig nivå på drygt 1 000 milj. kr. 1966—1970. Inveslermgsökningarna inora hela samfärdselsektom beräknas uppgå lill 4,9 o/o per år mellan 1970 och 1975 och tUl 3,5 o/o per år mellan perioderna 1966—1970 och 1971 —1975.

Antalet sysselsatta beräknas enligt utredningen minska inom järnvägen och sjöfarten, öka något inom lastbUstrafiken och luftfarten och bli ungefär oförändrat inom spårvägs- och tunnelbanetrafiken. Uppgången i antalet sysselsatta inom samfärdselsektom om 0,6 % per år väntas huvudsakligen lUlfalla post- och televerket.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 61

Remissinstanserna

Statens vägverk konstaterar atl landels befolkning snabbt koncentreras till tätorter, vissa stadsregioner och landsdelar. Då trafik och bilbestånd samvarierar raed befolkningens omfallning och lokalisering komraer konsekvenserna för vägväsendet av nämnda trender främst all bli en koncentration av fordonsparken och trafiken till de större stadsregionerna och de leder, som sararaanbinder dessa. Utbyggnadsbehoven kommer sannolikt att bli mycket stora i stadsregionerna, men även upprusl-ningsbehoven på lederna mellan stadsregionema kommer atl bli betydande.

Urbaniseringsprocessens spiraleffekl på väg- och gatuinvesleringarnas omfattning är en följd av bl. a. bostadsbyggandets och näringslivels lokalisering. Ora inle väg- och galuinvesleringar kommer lill stånd i tillräcklig omfattning blir den samhällsekonomiska lönsamheten av de övriga, finansiellt väsentligt större investeringarna inom dessa sektorer, försämrad.

Vägverket framhåller vidare atl med utgångspunkt från vägplaneutredningens överväganden i fråga om lypseklioner för vägbyggandel har ett byggnadsbehov framräknals beträffande kategorin motorvägar 1970—1984 ora ca 2 600 kra till en byggnadskoslnad av 11,5 railjarder kr. medan vägverkels behovsplan av finansiella skäl ligger 22 % lägre räknai i kronor och 38 % lägre räknat i väglängd. Motsvarande beräkningar för övriga vägkalegorier skulle förutsätta en väsentlig anslagsökning.

1 den mån resurstilldelningen icke ger raöjlighet till den utbyggnad och den förbättring som erfordras för att förse landet med ell tillfredsställande vägnät, medför della för samhället totalt sett ökade kostnader. Även Svenska vägföreningen anför liknande synpunkter.

Televerket påpekar att strukturomvandlingen av näringslivet med nödvändighet måste orafatla förbättrade inforraations- och kommunika-tionssyslera inora och raellan företag och institutioner. Vid lösningen av dessa problem utgör televerket en viktig länk i det erforderliga programmet. Telekommimikalionerna har mycket stor betydelse för rationaliseringen inom hela vårt samhälle. Man bör därför betrakta de resurser som läggs ned på nyanläggningar, förbättrad service och utveckling av nya system och produkter inom televerket, mol bakgrund av de vinster samhället i sin helhet gör på förbättrade och förenklade kommunikationer mellan människorna i samhällsmaskineriet.

Poststyrelsen anför att man inle bör bortse från den roll ell väl fungerande postverk har för näringslivet och sarahället överhuvudtaget. När del gäller alt komraa tUl rätta raed de långsikliga arbelskraflsproblemen där industrins behov måste vägas mol servicenäringarnas synes en lösning inle kunna uppnås utan raålraedvelna, aktiva insatser från stats-

Prop. 1971:115 62

makternas sida i syfte att skapa förutsättningar för att stimulera det totala utbudet av arbetskraft och minska bindningar av olika slag som f. n. hämmar en önskvärd utveckling på arbetsmarknaden. Styrelsen påpekar också att mflytlningen lill tätorter och dessas utbyggnad medför stora kostnadsökningar för postverket därigenom all nya postanstaller och brevbäringsdistrikt successivt måste inrättas ulan all näranvärda kostnadsreduceringar kan göras i glesbygdsorarådena. Denna för postverket negativa urbaniseringseffekt synes inle nämnvärt komma alt förändras under de kommande åren.

Sjöfartsverket har i sitt remissvar genomfört vissa justeringar av utredningens prognoser. Verket räknar med all flottans bidrag till betalningsbalansen skaU öka med drygt 3 % per år 1970—1975. För atl denna uppgång skall gå all förverkliga krävs dock alt näringens kreditbehov blir tillgodosedda. Liksom andra exportgrenar bör rederinäringen prioriteras vid avvägningen av investeringsulrymmet, anser sjöfartsverket.

Bostäder Långtidsutredningen

Utredningen har utgått från två olika material när del gäller bostadskonsumtionen och bostadsbyggnadsbehovel fram lill 1975. Dels har man haft tillgång till en utredning av bostadsstyrelsen, dels lill Industriens utredningsinstituts prognos för den privata konsumtionen där bosladskonsumlionen utgör en av de prognoslicerade delgrupperna. Enligl bostadsslyrelsens kalkyler skulle bostadsbyggnadsbehovel fram lill 1975 uppgå tUl 110 000 lägenheter per år. Bostadssiyrelsen har i sina kalkyler arbetat med två alternativ för bostädernas utrymme. Enligl etl lägre alternativ skulle den genomsnittliga lägenhelsytan i raedellal för perioden 1971— 1975 sjunka med 1,5 % från 1969 års nivå, enligl det högre skulle ske en motsvarande ökning med 6 %. Bosladsinvesleringarnas tillväxt skulle enligt de två alternativen bli 2,2 % respektive 3,8 % per år 1970—1975.

Bostadskonsumtionens kan då, enligl utredningen, beräknas sliga med knappt 4 % (3,9 %) i det lägre alternativet och något över 4 % (4,1 %) i det högre. I dessa kalkyler över den potentiella konsumlionsulvecklingen bar emellertid ingen hänsyn tagils till relativprisutvecklingen för bostäder.

IUI:s prognos för den privata konsumtionens fördelning på varugrupper är principiellt en efterfrågestudie som analyserar hur konsumtionen varierar med förändringar i relativa priser och individernas inkomster. I denna prognos har förutsatts en relativprisökning för bosläder. Bostads-konsumtionen skulle enligl denna kunna öka med 3,6 % per år vid en Ökningslakt för den totala privata konsuralionen ora 3,3 % per år (utredningens grundkalkyl). En sådan konsuralionsökning skulle kunna realise-

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 63

ras trots en minskning av bostadsinvesteringarna med ca 2 % per år. Genom atl investeringarna, vilka utgör brultotillskollel lill bosladssloc-ken, uppnått en så hög nivå kan bostadskapilalel ändå beräknas öka raed ca 2,9 % ora året.

Utredningen anser en höjning av relativpriset på bosläder sora sannolik. Vidare anser man den avgång av bostäder sora bostadssiyrelsen kalkylerat med för första hälften av 70-talet (1 miljon lägenheter) vara osannolikt hög. Mot den bakgmnden har utredningen ansett en konsumtions- och investeringsulveckling, som den ur lUI-prognosen härledda, som raesl realistisk.

Utredningen konstaterar att det bostadspolitiska målet om 1 mUjon nyproducerade lägenheter 1965—1974 kan uppfyllas med den antagna investeringsutvecklingen. Investeringarna i bosläder skulle därmed uppta 18 % av det totala invesleringsutrymmet under perioden 1971—1975, vilket kan jämföras med ca 22 % under 60-talet.

Remissinstanserna

Enligt bostadsslyrelsens bedömning skulle en rainskning av bostadsinvesteringama innebära att förverkligandet av de raål sora uppställts för bostadspolitiken skjuls längre frara i liden. En ytterligare fördröjning av saneringen av del sämsta ■■ostadsbeståndet skulle sannolikt vara ofrån-komUg, vilket bl. a. medföi en risk för skärpning av de sociala problera sora förekoraslen av elt utslitet bostadsbestånd raedför. Den skulle också försärara raöjlighelema till den produktionsökning i exportindustrin, sora långtidsutredningen anser angelägen med hänsyn lill betalningsbalansen. Man måste också räkna med atl förutsättningarna för en forlsall förbättring av bostadsraarknadslägel i storsladsoraråden, där bostads-brislen fortfarande är betydande, skulle försäraras.

Bostadsstyrelsen anser att det inle finns skäl att frångå den bedömning av bostadsbyggandets omfattning, som gjordes i den prognos som styrelsen överlämnat lill långtidsutredningen. Denna bedömning stöds även av de kommunala uppskattningar och planer för bostadsbyggandet som redovisas i de kommunala bostadsbyggnadsprogramraen. Tillsammans redovisar dessa ett nybyggnadsbehov för den närmaste femårsperioden, som är något större än enligl styrelsens bedömning. Erfarenheterna hittills visar också atl koraraunernas anspråk i fråga om bostadsbyggande inle har kunnat tillgodoses och all avsältningsproblem för nyproduktionen har förelegat endasl punktvis trots atl färdigställandet under en följd av år uppnått en nivå av 105 000—110 000 lägenheter. De ekonomiska förutsältningarna för hushållens efterfrågan på de nybyggda lägenheterna synes enligt långtidsutredningens bedömningar för första hälften av 70-lalel inle heller bU sämre än de har varit under 60-lalels senare del.

Prop. 1971:115 64

Kommunförbundet framför liknande synpunkter och påpekar bl. a. alt saneringsbehoven tvingar sig fram med allt större styrka i synnerhet i äldre tätorter. Långtidsutredningens anlagande i delta sammanhang alt det inte sker någon väsentlig ökning av bosladssaneringen synes tillkommet ulan närmare kännedom om de faktiska bostadsförhållanden som råder på många håll. 1950 upptog bostadssektorn nära 24 % i den totala investeringsramen. 1965 hade andelen sjunkit till drygt 22 % och skulle enligl långtidsutredningen sjunka lill 16,3 o/o 1975. Denna andel av investeringsvolymen för bosladsinvesteringar måste mol den faktiska bakgrunden uppräknas, avslutar kommunförbundet.

Också statens planverk ställer sig kritiskt lUl bedömningen av saneringsbehoven. Utredningen synes inle ha behandlat frågan om kostnaderna för den förbättring av boendeservice och boendemiljö som eftersträvas av stal och kommun. Skall en väsentlig förbättring av boendemiljön kunna åstadkommas kommer detta atl medföra kostnader som bör beaktas i en prognos för bostadsbyggandets utveckling.

Utredningen har räknai med atl kostnaderna för ombyggnad av bostäder kommer att vara i genomsnitt 50 % högre under perioden 1971— 1975 än 1969. Även på denna punkt måste bedömningen anses osäker. Enligl planverkels bedömning torde saneringsverksamhelen under 70-lalet komma atl få sådan orafaltning atl den av utredningen antagna ökningen framstår som tämligen måttlig eller till och med otillräcklig.

Länsstyrelsen i Värmland anser utredningens anlagande alt avgången av lägenheter skulle kunna pressas ner till den nivå sora gällde för perioden 1960—1965 osäkert. En ökad avgång och ett därav betingat nybyggnadsbehov får i stället ses sora en möjlig konsekvens av strukturomvandlingen inom näringslivet. Del är därför enligl länsstyrelsens raening tveksamt om den av utredningen förutsatta nedgången av bostadsbyggandet i riket utgör en realistisk bedömning av det faktiska bostadsbyggnadsbehovel.

TCO framhåller viklen av all etl högt bostadsbyggande fortsätter i expansiva områden. Bostadsbristen på sådana orter utgör ofta elt hinder för förelag all rekrytera arbetskraft. Vidare lorde även dessa områden kräva relativt stora investeringar i infrastruktur. En av målsättningarna för regionalpolitiken är alt genom offentliga investeringar skapa expansiva orter i regioner där sådana saknas. Det kan därför visa sig svårt att därapa bosladsinvesteringar och offentliga investeringar så kraftigt som långtidsutredningen räknar med, anser TCO.

Enligl Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet däremot sammanfaller utredningens kalkyler över bostadsbyggandet väl med dessa organisationers uppfattning.

Försäkringsbolagens riksförbund anser att vår kunskap ora bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer är bristfällig men påpekar alt då det i dag med den subventionering sora sker av boendekostnaderna kan kon-

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 65

stateras all bostäder i stor utsträckning slår all uppbringa, kan säkerligen den slutsatsen dras all bostadsbeståndet bättre skulle utnyttjas raed en raarknadsmässig hyressättning. Den av utredningen förutsatta relativa minskningen av det privata konsumlionsutrymmet kommer också atl bidra härtill. Etl borttagande av hyresregleringen och återställande av marknadsmekanismen på kreditraarknaden skulle därför innebära möjligheter för en mera reaUstisk syn på bostadsbehovet och bättre utrymrae för de nödvändiga investeringarna inom näringsUvet. Riksförbundet understryker all borttagande av hyresregleringen måste förenas raed bl. a. selektivt stöd ål mindre bemedlade såsom flerbarnsfamiljer m. fl.

Vatten och avlopp Långtidsutredningen

Efterfrågan på vatten har ökat snabbi såväl från hushåll som industri. Den senaste prognosen över vatlenkonsumtionen, publicerad 1965, förutsåg en fördubbling av vattenförbrukningen under den fraraförlig-gande 20-årsperioden. Miljöproblemen i samband raed avloppsvattnets rening har på senare lid fokuserats och en kraftig utbyggnad pågår här. För närvarande finns ca 40 reningsverk med kemisk rening, 60 är under uppförande och 240 under projektering.

För all kartlägga kommunernas investeringsplaner för perioden 1971—1975 utförde statistiska centralbyrån 1969 en undersökning. En summering av enkätresultaten visar atl kommunerna bedömt behovet av investeringarna i vattenverk, avloppsverk och renhållning Ugga på en genomsnittligt något lägre nivå under perioden 1971—1975 än under 1968 och väsentligt lägre än 1969 och 1970. Investeringsnivån 1975 skulle enligl planerna ligga 20 % under 1968 års nivå. Enkätresultaten betraktas emellerlid av utredningen som en underskattning av behoven och man har i stället valt att göra en kalkyl med utgångspunkt i bostadsbyggandet.

Investeringarna i vatten- och avloppsanläggningar har tidigare ökat snabbare än bostadsbyggandet. Orsaken härtill torde bl. a. vara atl tätorternas utbredning i yla växer snabbare än invånarantalet och all delta drar med sig allt längre ledningar i vatten- och avloppssystemet. Uttryckt i procent av bostadsbyggandet har investeringarna ökat från 13,6 1960 till 19,3 1970. Stiger relationen i samma takt 1970—1975 som 1960—1970, skulle vallen- och avloppsinvesleringarna 1975 utgöra 22,1 % av kostnaderna för bostadsbyggandet. Eftersom bostadsinvesteringama förutses minska med 2 % per år 1970—1975, blir resultatet att vatten- och avloppsinvesteringarna skulle öka med endast 0,5 % per år 1970—1975. Bostadsbyggandet är emellertid inle den enda faktorn som bestämmer behovsutvecklingen för vallen och avlopp. Man kan bl. .a. peka på fritidsbebyggelsen, där kraven på vatten och avlopp successivt

5    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 3.

Prop. 1971:115 66

höjs. Även industriproduktionens förutsedda lillväxl leder lill ökad vattenförbrukning. Vidare bedöms miljövården även i fortsättningen ställa stora krav på sektorns investeringar.

I utredningens investeringskalkyl förutsätts atl nedgången i bostadsbyggandet komraer att få en inle obetydligt dämpande effekt på investeringarna i vatten och avlopp. Andra faktorer lorde dock medföra att avsaktningen inle blir så markerad som sambandet med bostadsinvesteringama talar för. Dessa överväganden har lett lill att vatten- och avloppssektorns investeringar förutsatts öka 1970—1975 med 2 % per år.

Offentliga tjänster Långtidsutredningen

Den statliga och komraunala sektorns ulbyggnadsplaner har kartiagls och analyserats under medverkan av olika fackdeparlement. Dessa har svarai dels för insamling och bearbetning av planraaterial från statUga myndigheter, dels för en bedöraning av de kommunala planer som insamlats genom särskilda enkäter.

Den i långtidsutredningen förutsedda utvecklingen innebär en dämpning av ökningstakten fÖr de tre lunga områdena utbildning och forskning, hälso- och sjukvård saml socialvård. Inom dessa områden har utbyggnaden varit myckel stark under 60-lalet och även om man inle kan tala ora någon mättnad ler sig en något lugnare utveckling naturlig. Inom utbildningen kommer grundskolan atl vara fullt utbyggd läsåret 1972/73 och gymnasieskolans expansion begränsas av all elevunderlaget minskar något. Den högre utbildningens expansion förutses däremot fortsätta. För försvaret har förutsatts oförändrade kostnadsramar efter 1971/ 72, då det nu gällande försvarsbeslutet upphör. För de övriga områdena har förutsatts all ökningslakten blir något högre 1970—1975 än under 60-talel.

Produktionsplanerna pekade emellerlid på en något snabbare ökning, närmare 5 % per år 1970—1975, av den offentliga konsumtionen än vad som är förenligt med det avvägningsalternativ — en volymmässig ökning av offentlig konsumtion med i genomsnitt 4,5 % per år — som använts i Utredningens kalkyler. Sett efler huvudraannaskap skulle 60-talets tendens beslå med en avgjort kraftigare stegring på den kommunala sidan (6 %) än på den statiiga (3 1/2 %). För koraraunernas del skulle del bli fråga ora en höjning av utdebiteringen till närraare 25 kr. 1975 trots ökad upplåning. I fråga om sysselsättning betyder planerna atl ett till skott på ca 200 000 personer skulle behövas fram lill 1975. Med den något lägre ökningstakt för den offentliga konsumtionen som förutsätts i Utredningens kalkyl skulle sysselsättningsökningen bli ca 185 000 personer. Denna ökning är dubbelt så stor som den förutsedda tillväxten av landets arbetskraftsresurser, varför vissa reduceringar i planerna varit

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 67

nödvändiga. Dessa har frärast gjorts på områden där några klart uttalade bindningar tUl en hög expansionslakt inle förelegat eller där särskilda skäl funnits atl ifrågasätta realismen med hänsyn lill arbetskraftsläget etc.

Skolväsendet. För skolväsendets del kommer under perioden 1971— 1975 två redan beslutade reformer all genomföras, grundskolereformen och gymnasieskolereformen. Antalet elever i grundskolan kommer successivt alt sliga under perioden från ca 935 000 1969/70 lill drygt 1 025 000 1974/75, en ökning med ca 10 %. För gymnasieskolans del väntas antalet elevplalser i årskurs 1 i gyranasium, fackskola och yrkesskola öka från ca 90 % 1970 till praktiskt laget 100 % 1975. Läsåret 1969/70 uppgick elevantalet i gymnasieskola tiU ca 215 000 och väntas öka till ca 250 000 1974/75. Enligl planerna beräknas driftkostnaderna öka med ca 4 o/o per år 1970—1975. Skolväsendels investeringar beräknas öka med i genomsnitt 2 % per år 1970—1975. Kalkylen har gjorts mot bakgrund av 60-talels omfattande byggnadsverksamhet saml med hänsyn lill att grundskolan kommer all vara fuUt utbyggd i hela landet redan läsåret 1972/73. Dessutom sammanförs gymnasium, fackskola och yrkesskola till en skolform, vilket bör leda till bättre utnyttjande av lokaler och utrustning.

Högre UtbUdning och forskning. Antalet studerande väntas forlsälla alt öka under 70-lalels första hälft. Antalet närvarande studerande vid universitet och högskolor beräknas öka från ca 122 000 1969/70 liU ca 150 000 1974/75.

Driftulgiflerna för universitet och högskolor beräknas öka med inemot 10 % per år. En utökad byggnadsverksamhet kan väntas under perioden. Bl. a. beräknas den pågående utbyggnaden av universitelsfilia-lema bli genoraförd under den kommande 5-årsperioden. Investeringarna väntas härigenom öka med ca 7 % per år.

VuxenutbUdningen. Antalet elever inom den kommunala vuxenutbildningen beräknas enligl KELP 69 uppgå tiU knappt 150 000 1970 och till ca 190 000 1975 — en ökning med 5 % per år. Inom de statliga skoloma för vuxna beräknas elevantalet öka från 7 500 1970 till 12 000 1975. Till följd av den kraftiga expansionen skulle driftulgiflerna för vuxenutbildning behöva öka med drygt 10 % per år fram tUl 1975.

Lärarutbildning och lärarbehov. Den kraftiga utbyggnaden av utbildningskapaciteten av lärare har medfört atl lärarsituationen successivt förbättrats. Under 70-talel kommer ell stort antal personer med högre utbildning ul på arbelsraarknaden saratidigt som i genomsnitt mindre årskullar än under 60-talet passerar genom skolan. För somUga lärarkategorier kan man troligen räkna med ell visst överskott.

Under perioden 1971—1975 beräknas det totala antalet sysselsatta inom utbUdningssektorn öka med ca 18 %, eller med dryfl 25 000 personer.

5t    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 3.

Prop. 1971:115 68

Sammanfattning. En summering av planerna för ulbildningsseklorn visar att driftkostnaderna förutses sliga med ca 5 % per år 1970—1975 jämfört med 6,4 % per år 1965—1970. Långtidsutredningen utgår emellertid från atl den högre utbildningen och forskningen inle kan komma alt öka i fullt så snabb takt som förutsatts i myndigheternas planer. Utredningens kalkyl innebär all utbildningens driflutgifler beräknas stiga med 4,5 % per år 1970—1975. I kalkylen har investeringarna förutsatts öka med ca 3 % per år 1970—1975.

Hälso- och sjukvård. Ulbyggnadsplanerna inom hälso- och sjukvården bygger på en av socialstyrelsen utförd enkät, RUPRO 69.

Planuppgiflerna lyder på en fortsatt snabb utbyggnad av landets sjukvårdsresurser. Antalet vårdplatser inom sluten vård anges öka från drygt 136 000 1969 till ca 159 000 1975, en ökning med 16,5 %. Den starkaste ökningen i absoluta tal planeras äga rum inom somatisk långtidsvård och i vård av psykiskt utvecklingsstörda. Den öppna vårdens betydelse beräknas stiga väsentligt. Antalet konsultationer vid sjukhus och läkarcen-Iraler förutses öka från drygt 13 miljoner 1969 lill ca 17 railjoner 1975.

Antalet tjänster förväntas öka från 137 300 1969 liU 173 600 1975, en ökning med 26 o/o. För driftkostnaderna förutser huvudmännen en ökning vid oförändrad löne- och prisnivå raed 6 o/o per år 1970—1975. Den genorasniltiiga ökningstakten anges vara lika stor i sluten sora i öppen vård.

En förutsättning för att huvudraannens planer skall kunna realiseras är alt personalbehovet kan tUlgodoses. Vad läkartjänster beträffar kan den planerade ökningen i stort sett sägas motsvara utvecklingen av tillgången. Beträffande övrig vårdpersonal kan noteras all yrkesutbildningen väntas öka väsentligt. Del beräknade tillskottet av utbildad arbetskraft synes gott och väl läcka tillskottet av nya tjänster. Därtill kommer emellerlid behovet all läcka avgången bland befintlig personal. I huvudraannens personalkalkyl har inle hänsyn tagits lill den föreslående arbetstidsförkortningen.

Genomgången av huvudmännens planer och dessas konsekvenser beträffande arbetskraft och finansiering har lett till slutsatsen all den planerade utbyggnaden inle kan realiseras lill fullo. Hur stora reduceringarna kan bli sammanhänger bl. a. med bundenheten i planerna. För driftkostnaderna är bundenheten raåhända större, då man helt vill utnyttja den befintliga sjukvårdsapparaten. Utredningen har räknat med atl sjukvårdens driftkostnader under 70-lalets första hälft kommer all öka raed ca 5 1/2 o/q per år. I förhållande lill planerna enligl RUPRO 69 innebär kalkylen en nedskärning av den årliga ökningstakten med drygt en halv procentenhet. Investeringarna har förutsatts öka raed 2 o/o per år 1970—1975.

Socialvård. Efterfrågan på åldringsvård besläras av antalet åldringar saml dessas behov av vård. Utbyggnaden av de öppna och halvöppna

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 69

vård- och servicefunktionerna innebär att behovet av vård på ålderdomshem reduceras. Antalet personer över 67 år väntas öka från 930 000 1970 till ca 1 040 000 1975. Antalet platser i ålderdomshem och särskilt anordnade bostäder för åldringar beräknas enligt kommunernas planer öka från ca 146 000 1968 till ca 209 300 1975.

Behovet av kommunalt ordnad barntillsyn bestäms i stor utsträckning av barnkullarnas storlek, gifta kvinnors förvärvsinlensitet och möjligheterna att på annat sätt ordna barntillsyn. Antalet barn i åldern O—6 år väntas under perioden minska från ca 823 000 till ca 798 000. Däremot väntas antalet förvärvsarbetande mödrar med barn under 7 år öka kraftigt.

Platsantalet inom daghem, fritidshem och lekskolor förutses expandera mycket snabbi. Antalet daghemsplatser beräknas öka med drygt 55 000 1968—1975 och antalet barn som bereds plats vid lekskola förutses öka med ca 9 000 per år. Inom nykterhelsvården planeras utbyggnaden bli mest markerad för den öppna och halvöppna vården.

För att realisera denna utbyggnad anges antalet sysselsatta inom socialvården behöva öka med sararaanlagt ca 44 000 helårsarbetande personer 1968—1975.

Enligl planerna beräknas de kommunala driftulgiflerna öka med ca 6,5 % i volym per år och de statliga ulgiflerna — i huvudsak nykterhets-vård — med drygt 4 % per år 1970—1975.

Enligl långtidsutredningens bedömning står det dock klart all del blir svårt atl helt tillgodose det ökade personalbehovet, i all synnerhet som denna sektor relativt sett är starkt inriktad på den kvinnliga arbetskraften. Till allra största delen måste arbelskraflslillskoltet därför skapas genom en betydande höjning av yrkesverksamheten hos i första hand kvinnorna. Detla i sin lur leder lill ytterligare höjda anspråk på service från samhällets sida för t. ex. barntillsyn och därmed åtföljande personalbehov.

I utredningens kalkyler räknas socialvårdens driflutgifter öka med drygt 5 % per år 1970—1975. I förhållande till planerna innebär kalkylen en nedskärning av den årliga ökningstakten av de kommunala driftulgiflerna med ca 1 o/o. Den viktigaste expansionsbegränsande faktorn anses alltså vara möjUgheten all rekrytera personal. Trots den förskjutning mot öppna vårdformer sora sker inom större delen av socialvården har långtidsutredningen bedömt all investeringsbehovet kommer alt ligga på i det närmasie samma höga nivå som 1970.

Remissinstanserna

Riksrevisionsverket (RRV) anför alt för den offentliga sektorn skulle en mera integrerad analys ha varit påkallad. Risken med all behandla de olika offentliga sektorerna var för sig kan lätt leda lill s. k. suboptime-

Prop. 1971:115 70

ring av resurser. Sambandet meUan olika sektorer kan t. ex. illustreras med utredningens konstaterande all "tillgången på personal kommer alt bli ett avgörande hinder för sjukvården all expandera i den takt som huvudmännen tänkt sig". Ulan all man lar ställning till del överordnade målet vilken sjukvård som är önskvärd i fraratiden kan rimligen vare sig utbildningen av sjukvårdspersonal dUnensioneras eller huvudmännens planer revideras. Ell annat exempel på ett alltför snävt perspektiv är påståendet "... del mest realistiska sättet alt på sikt begränsa kostnadsökningarna inom sjukvården synes vara alt få till stånd en strukturförändring meUan olika vårdformer". På längre sikt ligger kanske andra lösningar närmare lill hands.

RRV anser vidare all bakom nedskärningarna av ulgiflerna inom offentliga sektorn i jämförelse med de planer sora redovisats av de för planeringen ansvariga slatsmyndigheterna och kommunema ligger prioriteringar som främst utredningsmännen själva svarat för och som borde ha redovisats mera explicil. RRV hävdar också alt långtidsutredningen skulle få ell större värde för den offentliga sektorns planering om olika målsättningar och alternativa strategier — i form av storprogram — kunde diskuteras. Planeringen på myndighetsnivå skulle då kunna bedömas i ett större sammanhang vilket skulle medföra mera konsistenta program. En sådan planering skulle även ge bättre underlag för uppföljning och förvaltningsrevision inom den offentliga sektorn.

Kommerskollegium anför alt del ekonomiska värdet av offentlig konsumtion registreras i dag genom uppskattning av framställningskostnaderna. Denna uppskattning är naturligtvis för resursfördelningsbeslut läraligen oanvändbar. Värdet av offentlig konsuralion raåste i stället fastställas efler den nytta konsumtionen skapar. De enda metoder som är praktiskt användbara för all mäta denna nytta av offentlig konsumtion är antingen atl genora politiska beslut uttrycka denna värdering eller alt raäla den av konsuraenterna manifesterade betalningsviljan. Självfallet måste den förstnämnda nyllovärderingsraeloden vara helt dorainerande inora området offentlig konsumtion med dess starka inslag av kvalitativa aspekter. Kollegiet vill betona all del är av största vikt all vid investeringsbeslut en uttrycklig värdering i kvantitativa termer av den förutsedda konsumtionen verkligen också kommer lill slånd. De direkt mätbara ekonomiska vinstema inom sektorn offentlig konsumtion lorde dock f. n. främst kunna erhållas genom en vidgad användring av den andra av de ovan näranda värderingsmetoderna. Denna skulle praktiskt innebära all koslnadsanpassad prissättning införs på de områden där så är möjligt. Inom flera delar av del offentliga konsumtionsområdet synes knappast några rationella skäl kunna anföras för nuvarande prissättning långt under framställningskostnaderna.

TCO anför alt del lorde vara svårt atl begränsa den offentliga konsumtionens ökning så kraftigt som utredningen förutser. TCO pekar här

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 71

på de behov sora bl. a. vuxenutbildningen, förskolorna samt hälso- och sjukvård företer. TCO anser emellerlid att man genom en bättre utformning av taxor torde få ett effektivare utnyttjande av tillgångarna. Elt lämpligt sätt alt undersöka detta är atl i ökad utsträckning begagna sig av s. k. cost-benefit-analyser. Således borde möjligheten all utnyttja sjukhusen effektivare utredas med hjälp av en samhällskalkyl. Exempelvis kunde försök genomföras all låta hela sjukhuset fungera fullständigt även på något senare lider än konventionell daglid. Ora behandlingar m. ra. förläggs på andra lider än de vårdsökandes ordinarie arbetstider och om väntelider och kötider förkortas i sluten och/eller öppen vård kan produktionsbortfall som uppstår på grund av sjukfrånvaron minskas. Dessutom skulle även möjligheterna att vidta förebyggande åtgärder kunna ökas, vilket skulle sänka vårdkostnaderna.

Kommunförbundet anser alt långtidsutredningen lorde ha överskattat de praktiska raöjlighelema alt snabbt dämpa den fortsalla ulgiflsexpansionen och fäst alllför ringa avseende vid de följder som en sådan politik skulle ha. Utgifterna är till mycket stor del bundna genom tidigare dispositioner, på vissa håll råder dessutom redan nu en betydande eftersläpning i utbyggnaden av den kommunala apparaten efter invånarnas behov.

Det finns elt stort tryck på kommunerna när del gäller förbättringar av inle minst den sociala standarden, exempelvis ökade bostadstillägg, förbättrad åldringsvård och utbyggd barntillsynsverksamhel. Härtill kommer förväntade lönehöjningar inom den koraraunala sektorn. Den sista etappen i komraunsammanläggningarna 1974 leder troligen också tUl en icke oväsentlig standardulj amning som raedför ökade kostnader i de berörda koraraunerna. Dessutora torde i själva verket del expansionsprogram för den enskilda sektorn, som långtidsutredningen prioriterar, förutsätta en betydande aktivitet inom koraraunerna.

En stor del av den koraraunala sektorns utgifler, specielll för utbildningen, hälso- och sjukvården och socialvården har vikliga lillväxleffek-ter som del är en dålig samhällelig politik all försumma, så mycket mer som sådana försuraraelser ofta får långsikliga verkningar. I sararaanhangel förtjänar del alt näranas all utredningen i ett fall — där verkningarna av en satsning inträder raycket snabbi — nämligen den kommunala daghemsverksamhelen, har räknat med en mera expansiv utveckling än kommunerna förutsatt i sUia planer. Till 1975 planerar kommunerna enligt LU-SoS en utbyggnad från nuvarande 36 000 till 80 000 platser, medan långtidsutredningen i sina kalkyler för arbelsmarknadsul-vecklingen förutsätter en tillgång 1975 på 115 000 platser, dvs. en nästan dubbelt så stor ökning.

Med tanke på alla oförsörjda behov är del utrymme som i långtidsutredningen lUlmätls koraraunerna både vad avser konsumtion och investeringar orealistiskt. Den finansiella kalkyl sora innefattar en korarau-

Prop. 1971:115 72

nalskallehöjning om 50 öre per år fr. o. ra. 1969 har lill mer än 2/3 redan intecknats. Det utrymme som enligl långtidsutredningen återstår för komraande skallehöjningar är mol bakgrund härav alllför begränsat. Endasl under förutsättning alt staten lar på sig en betydligt större andel av kostnaderna inom den offentliga sektorn kan långtidsutredningens kalkyler för den kommunala sektorn hålla. Eftersom långtidsutredningen inle förutsatt några sådana ökade insatser från statens sida måste utredningens kalkyler när del gäller den kommunala sektom kraftigt revideras.

Landstingsförbundet anför att utbyggnaden även inom sådana verksamhetsgrenar som bedömts som särskilt angelägna kan komma atl förskjutas, eftersom en åtstramning ofta i första hand drabbar utbyggnadsprojekt vUkas påbörjande framflyttas. Även övergången tUl öppna vårdformer kan hämraas om ej de därför erforderliga ökade personalresurserna och åtföljande högre driftkostnader ryms inom ramen för den utveckling som angivits för den kommunala konsumtionen. Härtill kommer successivt ökade utgifter för övertagna verksamhetsgrenar och standardförbättring inom dessa i samma mån som statsbidrag till dessa visar sig alltmer otillräckliga. Även om sjukvårdssektorn i likhet med övriga sektorer måste vidta ålgärder i begränsande syfte med hänsyn till tillgängliga resurser och beräknat konsurations- och invesleringsulrymme, torde den av utredningen beräknade nedskärningen av den kommunala konsumtionen vara för stor, särskilt om raan jämför raed andra sektorer. Inora den statliga sektorn har i jämförelse med föregående period en stark expansion beräknats få äga rum under prognosperioden 1970— 1975.

Socialstyrelsen anser atl en i förhållande lill planerna i RUPRO och LU-SoS begränsad nedjustering av ökningstakten i de kommunala drifts-utgifterna bör kunna få äga rum utan alt skadliga följder erhålls för en balanserad utbyggnad av de berörda verksamhetsorarådena. Del är dock enligt styrelsens uppfattning mycket osannolikt all nedskärningar av storleksordningen en procentenhet av ökningstakten för de båda verksamhetsorarådena åstadkommer, all den återstående utgiftsexpansionen kan rymmas inom ramen för en höjning av den kommunala utdebiteringen med 50 öre per år. Del är vidare enligt styrelsen uppenbart atl en så omfattande nedskärning av utgiftsexpansionen, sora krävs för alt kommunerna skall kunna hålla höjningarna av utdebiteringarna inom den av utredningen anvisade ramen, skulle få skadUga verkningar på planering, vårdstandard ra. m.

När del gäller utvecklingen inom utbildnings- och forskningsområdet anför universitetskanslersämbetet all mol bakgrund av den betydande utbyggnad som skell inom utbildningsområdet under 60-lalet från vissa utgångspunkter en mindre dämpning av utvecklingstakten kan synas rimlig. Inom utbildningsområdet gör sig emellerlid nya behov starkt gällande, t. ex. när del gäller vuxenutbildning, yrkesutbildning och förskola.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 73

Inom forskningsområdet fraralräder vidare starkt en rad ackumulerade förslärkningsbehov. UKÄ är i betraktande av dessa förhållanden inte övertygat om atl man för 70-lalet bör räkna med en långsammare utvecklingstakt för utbildnings- och forskningssektorn. Tveksamheten förstärks av utredningens allmänt sett något schematiska och förenklade betraktelsesätt.

Skolöverstyrelsen påpekar all en ur utbildningssynpunkl önskvärd omfördelning av eleverna från mer allmänulbildande studievägar till raer yrkesinriktade koraraer att raedföra ökade krav på resurser under den lid eleverna går i gymnasieskolan men samtidigt mindre resursanspråk för efterföljande utbildning. Lika angeläget är dock all genom kraftfuUa insatser på utbildningsområdet och då inle minst vad gäller allraänulbildningen minska nuvarande utbildningsklyftor i samhället. Ulgiflshöjningar måste också godtas om utbildningen av handikappade ungdomar och invandrarbarn skall kunna förbättras. Expanderar förskoleverksamheten och påbyggnadskurserna i form av högre specialkurser eller motsvarande typer av utbildning snabbare än väntal kan även härigenom icke oväsentliga kostnadsökningar bli följden. I detla sammanhang bör dessutom nämnas all SÖ förutser en betydligt snabbare expansion av den kommunala vuxenutbildningen än vad utredningen redovisar på grundval av KELP 69.

Beträffande investeringsbehovet vill SÖ framhåUa, atl riktiga prognoser är svåra alt göra. Sålunda har den senaste inventeringen av byggnadsbehovet — gjord hösten 1970 — visat etl större investeringsbehov än del vid raotsvarande inventering hösten 1969 framräknade.

Det totala behovet av arbetskraft inom skolväsendet har SÖ bedömt komraa alt fortsätta alt öka ora än i betydligt långsararaare takt än närmast föregående 5-årsperiod. Med hänsyn till såväl nuvarande utbildningskapacitet som mer långsiktigt behov av lärare torde dock vissa nedskärningar av intagningskapaciteten vid lärarutbildningsanslalterna komma all aktualiseras under första hälften av 70-lalel.

SACO pekar på atl uppkomsten av etl visst akademikeröverskoll, främst humanister och samhäUsvetare, inle kan las till intäkt för atl ökningen av resurser för högre utbildning och forskning bör dämpas. Det kvarstår många områden, där brislen på akademiskt utbildad arbetskraft är påtaglig och där den marginella nyttan får bedöraas sora hög. Del gäller här all finna en raer ändaraålsenlig fördelning av resurserna på den högre utbildningens oraråde.

Även ora nuvarande regler för tillträde lill högre studier består, kommer konsekvensen av långtidsutredningens nedskärning atl bli mindre undervisningsresurser per studerande. Del kan knappast ligga i samhällets intresse all få försärarad utbildningskvalitet och samtidigt ännu fler akademiker, som inle kan placeras på arbetsmarknaden ulan omskolning och andra samhällsåtgärder. Från både sarahällsekonoraisk och stalsfi-

Prop. 1971:115 74

nansiell synpunkt måste del enligt SACO:s mening vara bättre alt begränsa ökningen av antalet studerande och söka rätta till snedfördelningen mellan olika utbildningsUnjer.

Försäkringsbolagens riksförbund anför alt del ur samhällsekonomisk synvinkel är ell av utbildningens mål all öka individens raöjligheler all göra en produktiv insats i samhället. Från individens synpunkt korabineras detla mål med andra och ej mindre vikliga värderingar. Icke minst har utbildningens raålinriktning väsentlig betydelse för såväl individen som samhället. Dessa synpunkter gör sig gällande på flera sätt. Ä ena sidan har t. ex. skett en tillströmning av studerande lill ospärrad högre utbildning som lett lill etl utbud av högskoleulbUdad ungdom, som ej kunnat utnyttja sin utbildning i de arbetstillfällen som erbjudils. Ä andra sidan har den snabba strukturomvandlingen av näringslivet lett lill elt ökat behov av oraskolning och efterutbildning av den äldre arbetskraften. En produktiviletsbedömning av utbUdningssektorn skulle vara av stor betydelse för att komma tillrätta med många av de problem som utredningen berör, exempelvis frågan om en mera flexibel förläggning av utbildningen i tiden.

Försäkringsbolagen har behov av kvalificerad och ofta högt kvalificerad arbetskraft och har därför storl intresse av all god utbildning garanteras. Både som arbetsgivare och som försäkringsgivare upplever emellertid försäkringsbolagen det angelägna i att den ovannämnda kombinationen av mänskliga och kostnadsmässiga aspekter uppmärksammas.

Evad gäller arbelskraftssitualionen inom sjukvården konstaterar socialstyrelsen alt ökningen av elever liU sjukskölerskeulbildningen ra. fl. linjer liksom genomförandel av den nya gymnasieskolan fr. o. ra. 1971 kan väntas medföra en såväl kvantitativt som kvalitativt accentuerad satsning på vårdyrkesutbildningen av olika slag. Elt problem i sararaanhangel är eraeUertid att detla ulbildningslillskoll lill skillnad från hittillsvarande situation i myckel hög grad kommer att vara koncentrerad lill relativt unga åldersgrupper. Det är i dag osäkert hur man i en arbelskraftsprognos skall bedöma dessa gruppers yrkesaklivilel. Det förväntade väsentiigt ökade läkarulbudet under 70-lalet komraer alt möjliggöra en omstrukturering av läkarkåren raot elt ökat anlal öppenvårdsläkare och en decentralisering av sjukvårdsorganisationen.

Beträffande vårdformernas utveckling anför styrelsen atl den pågående upprustningen av bl. a. den öppna vården och långtidsvården förväntas leda lill att den slutna kroppssjukvården på sikt minskar i omfattning. Styrelsen frarahåller all det, med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom sjukvården, framstår sora utomordentligt angelägel att den pågående omstmklureringen inom sjukvården påskyndas och styrs i rält riktning. Det är nödvändigt atl del på central nivå kommer till slånd en samling och vidareutveckling av befintliga planeringsinslmraenl inom sjukvården. Mot bakgrund av de initiativ lill engagemang på della om-

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 75

rade, som statsmakterna tagit på senare tid, har socialstyrelsen arbetat fram förslag lill ett syslem för långsiktig sjukvårdsplanering på riksplanet. Förslagel innebär att sjukvårdshuvudmännen upprättar långsiktsplaner med enhetligt tidsperspektiv och en likartad uppgiflsstruklur så att kvanlifierbara uppgifter kan samraanslällas lill riksplaner.

Långtidsutredningens syfte Långtidsutredningen

Den svenska ekonomin kännetecknas av en omfattande decentralisering vad gäller planering och beslutsfattande. Förelagen kan sålunda själva besluta om exempelvis produktion och investeringar. Förhållandena på arbetsmarknaden regleras huvudsakligen genom frivilligt fattade beslut mellan arbetsmarknadens parter. Hushållen beslutar själva om fördelningen av de disponibla inkomsterna på sparande och konsuralion och om konsumtionens sammansättning. Korarauner och landsting har också en betydande självständighet i sitt handlande.

Syftet raed LU har varit atl sarala in de oUka beslutsenhelernas planer och förväntningar för perioden 1970—1975. Materialet har sedan saramanslällts och inpassats inom ramen för de ekonomiska resurserna. För att kunna fullgöra della har vissa ekonomisk-politiska målsättningar lagils som givna. Utredningen har sett sora sill främsta syfte alt ange de krav på den ekonomiska politiken som uppfyllandet av dessa olika målsättningar kommer atl ställa samt konfrontera dessa krav med de restriktioner som komraer all göra sig gällande under perioden. Del understryks i utredningen alt de redovisade resultaten inte får uppfattas som planer för den följande 5-årsperioden. Avsikten har i stället varit att klarlägga sambanden mellan ekonomins olika delar och i den betingade prognosens form beskriva konsekvenserna av olika alternativa målsättningar. Utredningen bör sålunda ses sora ett underlag för beslutsfattandet inora den ekonoraiska politiken.

Remissinstanserna

LO anför i sitt yttrande all raan redan i samband med förra långtidsutredningen angav önskemål om en integration raellan planeringssekretariatets arbete och statsmakternas faktiska samordnings- och planeringsbeslut. Syftet skulle vara att ge utredningsarbetet en ökad karaktär av planeringsunderlag, vilket även innefattar analys av alternativa mål och ekonoraisk-politiska ålgärder. LO anser att dessa synpunkter fortfarande är relevanta. Man anser del vidare naturligt atl långtidsutredningarna genomfördes på ett sådani sätt alt riksdagen årligen vid sidan av fi-

Prop. 1971:115 76

nansplanen lar ställning till en rullande 5-årig perspeklivplan för den ekonomiska poUliken.

Del är enUgl statskontorets bedömning angelägel alt närmare klarlägga den ekonomiska planeringens roll i den totala samhälleUga plane-ringsverksarahelen. På senare lid har i olika samraanhang rests krav på myckel långsikliga och övergripande framtidsstudier. Framtidsforskare har betonat betydelsen av normativa prognoser, i vilka utgångspunkten för planeringen är beskrivningar av ell önskvärt framtida samhälle. Delvis har kraven på framlidsstudier framförls i polemik mot traditionell ekonomisk prognos- och planeringsverksamhet av den typ långtidsutredningen representerar.

Enligl statskontoret slår flera vägar öppna när det gäller den fortsatta UtveckUngen av den övergripande långtidsplaneringen. En modell är all utvidga de ekonomiska långtidsutredningarna till alt omfatta grundliga studier av de kvaUtaliva sidorna av den ekonomiska utvecklingen (miljö, jämlikhet m. m.). En annan lösning är alt höja ambitionsnivån inom övriga planeringsverksamheter så att dessa får en ställning som motsvarar den nuvarande ekonomisk-politiska planeringen. En samordnad frara-lidssludieverksamhel kan då få till uppgift alt sammanställa och sam-raanväga olika planer och prognoser (ekonoraiska, sociala, tekniska, fysiska och regionala) lill en övergripande framlidsbedöraning. Den ekonoraiska planeringen framstår i denna modell som en delaklivilel i den totala samhällsplaneringen. Man kan också välja alt gå en annan väg i utvecklingen av den övergripande samhälleliga planeringen. Den nuvarande långsiktiga planeringen inom olika fackdeparlement skulle kunna uitensifieras och integreras så alt andra planer får samma tyngd vid de politiska avgörandena som den ekonomiska prognos- och planeringsverksamheten.

Elt flertal remissinstanser framför synpunkter vad gäller njllande planering. TCO skriver sålunda att årliga revisioner, samtidigt som man hela tiden skrev fram prognosema fem år, innebär atl planeringsverksamheten inora såväl myndigheter som företag finge impulser lill förbättringar. En beskrivning av den troliga ekonomiska utvecklingen under de närraasle fera åren kunde med fördel anknytas lill nationalbudgeten. SACO, KF och IVA har likartade åsikter. RRV pekar på risken av all långtidsutredningen mycket snart kan komma att bli inaktuell. Om det nämligen visar sig all utvecklingen under våren 1971 påverkar regeringen lill en annan bedömning av de långsikliga avvägningsproblemen i kompletteringsproposilionen än vad utredningen förutsatt, så blir utredningens uppgifter tämligen ointressanta. Behovet av en rullande långtidsplanering känns därför storl, anser RRV.

Handelshögskolan i Stockholm understryker en aspekt på långtidsutredningarnas verksamhet, som man anser borde givils större utrymme. Behovet av långtidsplanering uppkommer framför allt därigenom all

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 77

vissa beslut som fallas i dag binder ekonomiska resurser för lång lid framöver. Della gäller kanske frärast kapitalintensiva investeringar i infrastruktur, såsom hamnar, vägar, sjukhus och andra viktiga delar inom den offentliga sektorn. Det är framför allt för planering på sådana områden som långtidsutredningar och -prognoser behövs. Etl sätt all lägga upp långtidsutredningar hade varit att mer konsekvent koncentrera uppmärksamheten på sådana områden, där tillförlitliga prognoser framför allt behövs och där besluten i dag binder resurser långt framåt i liden. Långtidsprognoser är däremot av mindre vikt inom stora delar av varuproduktionen, där företagen kontinuerligt anpassar sig efter förändringar på världsmarknaden och inhemsk raarknad och där inhemska balans-brister relativt lätt kan utjämnas genom förändringar i import och export.

Stockholms universitet pekar på atl långtidsutredningarnas karaktär av expertulredning ingalunda utesluter önskvärdheten av alt den ekonomiska politiken diskuteras. Särskilt gäller delta i de faU där olika utvecklingsalternativ studeras. Dylika jämförelser är nämligen intressanta endast i den utsträckning som de kan reaUseras genom all politiken utformas på ett adekvat sätt. Diskussionen om belalningsbalansproblemaliken i LU 70 tre sig mol denna bakgrund närmast som ett delvis svårgenomträngligt räknestycke där den ekonomiska politiken lyser raed sin frånvaro. Även Bankföreningen och Handelshögskolan ger ullryck för liknande åsikter.

SIDA anför alt perspektivet för de svenska långtidsutredningarna ännu framstår som alltför begränsat lill västeuropeiska och lämUgen kortsiktiga frågeställnmgar. Om de svenska statsmakterna allvarligt strävar efler alt anpassa sitt handlande lill de internationella kraven på solidaritet och hänsyn, bör detla komma till uttryck i direktiven för kommande långtidsutredningar. Dessa kan inle som hillills förutsätta, atl utvecklingen i industriländerna medför accelererad miljöförstöring och förbrukning av naturtillgångarna, samt att u-länderna fortsätter att spela en obetydlig roll som exportörer av industrieUa färdigvaror. Även om det på fem års sikt är orealistiskt atl föratsatta några genomgripande förändringar i dessa avseenden, lorde del vara angeläget all de politiska beslutsfattarna har tillgång till alternativa kalkyler, som visar hur perspektivet på längre sikt påverkas av gradvisa förändringar i resursutnyttjande, utrikeshandel och utvecklingsbistånd.

I ell särskilt yttrande som Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) avlämnat (utan alt vara formellt tillfrågat) har förbundet framfört vissa principiella synpunkter på långtidsutredningens arbete, där man kritiserar såväl utgångspunkterna för utredningen som dess resultat. Förbundet föreslår att långtidsutredningarna utformas som rullande 5-åriga perspektivplaner omfattande den sociala, ekonomiska, kulturella och politiska utvecklingen.

6    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 3.

Prop. 1971:115 78

Metodologiska frågor Långtidsutredningen

Den metod som använts i 1970 års långtidsutredning innebär i korthet atl man för varje konstellation givna målsättningar skall erhålla en totalt konsistent utvecklingsbUd för samhällsekonomin. Samma raetodiska uppläggning har i stort sett gällt för de två närraast föregående långtidsutredningarna. I praktiken innebär denna metod alt exempelvis arbetskraflseflerfrågan hållils inom ramen för den prognoslicerade tillgången, att den samlade efterfrågan är förenlig med landels produktionskapacitet eller atl en ökning av den offentliga sektorns efterfrågan vid full sysselsättning motsvaras av en lika stor rainskning i efterfrågan från andra sektorer.

En melodisk nyhet i förhållande lill tidigare utredningar är all man denna gång begagnat sig av en ekonomelrisk modell för studiet av den svenska ekonomin. Man har härigenora lättare kunnat beakta inlerde-pendensen mellan de olika delarna i ekonomin. Man har härigenom även kunnat studera förloppet under perioden.

Remissinstansema

LO konstaterar atl metoderna för denna utredning i stort sett följt samma mönster sora gällt för de två senaste utredningarna. Man har dock i denna utredning hafl möjlighet alt studera en del problem med hjälp av en ekonomelrisk modell för den svenska ekonomin. Denna metodiska nyhet bedömer LO som värdefull, även ora det inle är möjligt alt la definitiv ställning lill modellen som sådan, förrän dess uppbyggnad och dess sätt all fungera presenteras i slutgiltig form. Ingenjörsvelenskapsakademien anför angående den ekonometriska modellen atl det, för atl kunna bedöma modellens användbarhet, hade varit värdefullt om utredningen redovisat några tester av modellen, t. ex. genom att beskriva förloppet under gångna lidsperioder och jämföra med den verkliga utvecklingen.

Stockholms universitet anser det värdefullt alt man kompletterat av-stämningen av resursanvändningen med en inpul-outpul-studie. Denna ger nämligen en möjlighet all i strikt matematisk form beskriva jämviktslösningens egenskaper. Man anser emellerlid all användning av in-put-outpul-sludien i LU 70 :s huvudbetänkande är något svårförståelig. Studien utnyttjas nämligen där endast för all ytterligare belysa avstäm-ningen mellan resurseflerfrågan och -tillgången vid olika sammansättning för den slutliga efterfrågan. Inpul-oulpul-lekniken kan knappast sägas vara skräddarsydd för delta ändamål. Med sill fasta koefficienlsy-stem ger den nämligen enkla linjära samband mellan de olika komponenterna i den slutliga efterfrågan och behoven av produktionsresurser.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 79

Universitetet anser vidare att det finns skäl som lalar för atl långtidsutredningen inte ulan vidare skulle registrera myndigheternas planer ungefär som man registrerar de enskilda förelagens. Det kunde i själva verket vara både nyttigt och stimulerande om olika ambitionsnivåer i fråga om trafikplanering, miljövård, utbildningspolitik och annat kunde avspeglas i kalkylema. Det kan visserUgen hävdas att utvecklingen under en föreslående 5-årsperiod inle påverkas nämnvärt av om man väljer den ena nivån eller den andra. Men långtidsutredningen är ändå del mest långsikliga allmänna perspektiv för den ekonomiska utvecklingen som presenteras här i landet; därför får långtidsutredningen sägas ha elt ansvar för alt bilden av våra utveckUngsraöjligheler blir så fyllig som möjlig. Att utarbela en melod att presentera en sådan fyllig bild, ulan all överskådlighelen går förlorad genom överflöd på detaljer, borde vara en viktig uppgift för det framtida långtidsulredningsarbelel, avslutar universitetet.

TCO pekar på all utredningen för första gången redovisar flera alternativa utvecklingsmöjligheter för den svenska ekonomin under den komraande 5-årsperioden. Detta är enligt TCO:s mening en klar förbättring i jämförelse med tidigare utredningar. Det är dock en brist anser man atl målsättningen för den ekonomiska politiken genomgående varit densamma i alla alternativen.

Styrelsen för teknisk utveckling anser atl del vore en klar fördel för de beslutsfattare som använder sig av långtidsutredningen alt utöka huvudanalysen till en längre lidsperiod, t. ex. 10 år. Man skulle då inle vara så låst av ingångsvärdena i modellen. Man skuUe saratidigt som man utförde de explorativa Irendframskrivningarna utöka analysen och kombinera dessa med framlidsanalyser av normativ arl. Långsiktiga programbeskrivningar från samhällets beslutsfattare skulle då bli en nödvändig förutsättning för dessa analyser, i mycket större utsträckning än vad nu är fallet. Detla skulle exempelvis möjliggöra en planering där resurser kan skapas under viss del av perioden för all möjliggöra ell realiserande av målen under perioden. Med hänsyn lill de långa lider som erfordras för omställning av FoU, undervisning, produktionsinriktning ra. ra. kan en sådan planering inte genomföras inom den lidsram som långtidsutredningen nu arbetar med.

Även TCO understryker atl en 5-årsperiod är otillräcklig för en framgångsrik långtidsplanering av den svenska ekonomin. TCO har tidigare fraraförl alt forskning om framtiden, inle minst på del ekonomiska området, bör få en mera framträdande plats. Ell försök i denna riktning görs av 1970 års långtidsutredning. Denna framtidsstudie bär dock lill stor del prägeln av all vara en exlrapolering av rådande trender. Utsträcks prognosperioden tUl 20—25 år måste utredningsmetodiken bli helt annorlunda än den som användes av 1970 års långtidsutredning. Med en så lång tidsutdräkt kan utredningarna göras mera ambitiöst och

Prop. 1971:115 80

således inte enbart inrikta sig på alt studera dagens ekonomiska problemalik och samtidigt förutsätta att utvecklingen kommer atl vara i stort sett densamma även under kommande period.

LO anser alt nationalräkenskaperna (NR) som utredningen använt sig av i sin nuvarande form frärast utvecklats för en korlsiklsanalys mellan konjunklurförloppels olika faser. Vid analys på längre sikt är det framför allt vissa brister som framträder:

1) Delvis godtycklig användning av marknadspriser och avgifter, som är politiskt bestämda i större eller mindre grad.

2) Uteslutning ur systemet av viss produktion, vissa tjänster och rail-jöförhållanden, som värderas positivt eller negativt av allmänheten.

3)    Försuramande av förslitning eller tillskapande av värden som har
betydelse som produktionsfaktorer för produktionen och produktionsef-
fektivilel först på längre sikt. Vissa sådana eleraent ingår i NR men långt
ifrån alla, framför allt på grund av mätsvårigheler.

Det är inte givet att brister av detta slag bör leda liU revision av det reguljära NR-systemet. Men om detla inle sker måste motsvarande förhållanden ändå kommenteras och analyseras. Del är en pålagUg risk all allmänheten misstolkar NR-begreppen i samband med långtidsutredningarna, eftersom man inle är i stånd att bedöma alla de antaganden sora systemet grundar sig på. Ännu mindre har man möjlighet att utan anvisningar föreställa sig vad alternativa antaganden skulle leda lill.

Länsstyrelsen i Norrbotten anser atl långtidsutredningen använder en terminologi och att språkbruk som kan vara svårt all tränga in i och som också gör resonemangen fulla av formella förbehåll. Del kan emellertid konstateras hur svårt det är all innefatta hela den seklorielll och regionalt mycket heterogena ekonomiska och sociala utvecklingen i landet i generella bedömningar vilka ibland inte har någon täckning i t. ex. en perifer region av Norrbottens typ.

Del siffermaterial som utredningen har sammanställt och även många av de analyser som genomförts kan vara av stort värde för statsmakterna vid överväganden om de stora dragen i den framlida utvecklingen och bedömning av vilken handlingsfrihet som finns vid beslut i olika frågor. Men eftersom några av utredningens redovisade och även vissa av de troliga implicita utgångspunkterna enligt länsstyrelsens mening är diskutabla kan resultatet av utredningens arbete delvis äventyras. Det gäller särskilt förhåUanden som berör perifera regioner i landet.

Länsstyrelsen anför atl det i högsta grad är angeläget atl den använda ekonometriska modellen utvecklas ytterligare liksom hela den relativt outvecklade svenska samhällsplaneringstekniken på makronivå. Den senare framstår som otiUfredsstäUande när Sverige har arabilioner atl lösa planeringsproblera med raer direkt ekonomisk styrning av olika sektorer och regioner och av raarkanvändningen. För alt få elt bättre grepp om den regionala ekonoraiska utvecklingen raåste därtill komraa en helt ny

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 81

och raer Öppen syn hos uppgiftsläranare och statistikproducenter på sekretessfrågor sora berör historiska dala eller framtidsbedömningar. Löses dessa frågor synes det finnas utsikter alt utforma näslkoraraande långtidsutredning baserad på aggregerade regionala dala hämtade från länsplaneringarna på etl mer ändamålsenligt sätt än de hittills genomförda sett ur regionalpolitisk synpunkt.

Statistiska centralbyrån konstaterar alt del inle minst av statistiska skäl föreligger en starkt ökande osäkerhet i prognoser och beräkningar när dessa förs ned på regional nivå. I den mån så är faUel är det givetvis angeläget med en fortsatt utökning av den ekonomiska statistiken så att regionala uppdelningar mer genomgående kan erhållas. För all förbättra del statistiska underlaget, sora är nödvändigt för all lill fullo utnyttja fördelarna med alt belysa problemen i ekonomin med hjälp av en ekonomelrisk modell, har centralbyrån begärt medel för årliga inpul-output-beräkningar. Man anser del också önskvärt atl se över metoder och indexmaterial för beräkningen i fasta priser.

Den ekonomiska politikens mål Långtidsutredningen

Slatsmaklerna har uppsatt vissa mål för den ekonomiska utvecklingen och dessa mål bildar vikliga utgångspunkter för den ekonomiska planeringen eftersom de innebär restriktioner vid valel av raöjliga ulvecklingsallernativ. En koraplikation för en långtidsutredning är all dessa mål och prioriteringen dera emellan inle är lill fuUo fastlagda och preciserade.

Utredningen har utgått från atl de centrala — och överordnade — målen är full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, rimlig prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna. När det sedan gäller den närmare innebörden av och delaspekter på.dessa mål har utredningen låtit egna anlaganden bilda utgångspunkt för analysen. Det kan sägas vara fråga om hypotetiska målsättningar. I fråga om de överordnade raål, vilka betraktas som absolut givna, kan utredningens antaganden karakteriseras som enbart tolkningar i preciserande riktning. Raden av övriga raål är enligt utredningens betraktelsesätt sidoordnade eller sekundära. Som närmare framgår av det följande hindrar inte detta atl de i flera fall har hög angelägenhetsgrad.

Ibland — exerapelvis för bytesbalansen och den offentliga konsuralionen — har olika alternativ presenterats. I andra fall har allernalivmöjlig-heler antytts diskussionsvis. Naturligtvis har valet av dessa hypotetiska mål påverkals av utredningens bedömning av vilken politik som bör ha realistiska raöjligheler alt bli genoraförd. Däreraot utgör dessa anlaganden i enlighet raed principerna för långtidsutredningen inga prograrama-tiska rekommendationer till regeringen.

Prop. 1971:115 82

Av de centrala målen komraer i en långtidsutredning tillväxttakten naturiigen i förgrunden med hänsyn lill all resurstillväxten bildar raraen för vad sora kan tillgodoses av anspråken från enskilda medborgare, företag, stal och kommun osv. Utredningen fastslår att denna rent beräkningstekniska placering inte betyder alt detta mål tillmäts större vikt än övriga allmänna och överordnade mål. En snabb ökning av tillgången på materiella produkter i form av varor och tjänster anses dock ha hög angelägenhetsgrad även under den framförliggande perioden, raot bakgrund av de många eftersatta behov som kan konstateras och om vilka det är en mycket utbredd uppfattning alt de skall avhjälpas. Inom ramen för lillväxlmålel påpekar utredningen atl man kan urskilja en förskjutning. De kvalitativa sidorna av den ekonomiska utvecklingen (miljö, tillfredsställelse i arbetet osv.) har fått en ökad betoning jämfört raed tidigare. I vad mån delta innebär en konflikt gentemot utbudet av materiella produkter i form av varor och tjänster, vilka ingår i BNP-begreppel, anses svårt all avgöra.

Jämvikt i utrikesbetalningarna och därtill anknutna riktlinjer för valutareserven utgör en restriktion för den inhemska ekonomiska politiken, konstaterar LU. Detla hindrar inle alt jämvikt i utrikesbetalningarna är en grundläggande betingelse för all övriga mål skall kunna uppfyllas. Denna restriktion har utredningen gett myckel hög prioritet mol bakgrund av del nuvarande underskottet i bytesbalansen och de programförklaringar som gjorts från statsmakternas sida. Utredningen har utfört sina kalkyler under två alternativa förutsättningar ora järavikl i bytesbalansen, i ena alternativet skall denna nås 1973, i del andra 1975.

Målet ora full sysselsättning konstaleras ha fortsatt första rangens prioritet. Del konstateras ha fått nya diraensioner och blivit raer differentierat, särskUl raed hänsyn lill den regionala utvecklingen, de handikappade och de äldre saml immigranterna. Vidare har i högre grad än tidigare de hemarbetande gifta kvinnornas raöjlighet till förvärvsarbete uppraärksararaats och gjorts till en likslälUghelsfråga. Ambitionsnivån för sysselsältningsraålel har därmed otvivelaktigt höjts fastslår LU och resultatet har härigenom blivit att det gamla arbetslöshelsbegreppet inte längre ger en uttömmande definition av vad som skall menas med full sysselsättning.

Under 60-talel har målet om jämnare inkomstfördelning fått ökad vikt i den politiska diskussionen. Konkret har uppmärksamhet riktats mol all söka förbättra situationen för låginkomsttagare och eftersatta, i olika avseenden handikappade minoriteter. Det ligger i sakens natur all inkomstfördelningsmålen inle låter sig återges i klara definitioner eller i enkla siffermässiga preciseringar. Det har hittills saknats material som belyst i vad mån större förändringar skell i inkomstfördelningen och vilka fakto rer som styrt denna. I utredningen har diskuterats de förändringar i in-korastfördelningen sora skett under efterkrigstiden. Utredningen anser

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 83

sig dock inle ha kunnat skapa någon klarare bild av hur hänsynen till inkomstfördelningsmålen kommer in i diskussionen av tUlväxltendenserna i ekonomin.

Någon procentsiffra för en rimhg prisutveckling under kommande 5-årsperiod har naturligtvis utredningen inte kunnat ange. Av stor betydelse för Sveriges vidkommande är prisutvecklingen på de varor som går i inlernalionell handel. Hur dessa förändringar sedan återverkar på den inheraska prisnivån samraanhänger med de skillnader i produkliviletstill-växt som föreligger mellan olika inhemska näringar. Den prisstegring som med hänsyn lill andra överordnade mål anses acceptabel under den framförliggande perioden sägs innebära en sådan förändring i prisrelationerna lill utlandet som går all förena med Icravet på förbättring i bytesbalansen.

Utredningen anser, vilket denna genomgång avsett all visa, alt de centrala målen fått nya dimensioner och blivit mer differentierade än tidigare. Man konstaterar alt andra mål successivt fått en starkare betoning. Del gäller i första hand den regionala utvecklingen och miljöfrågorna. Den regionalpolitiska utvecklingen kan knappast ses fristående utan bör snarast ses som en skärpning av kraven i fråga om full sysselsättning och jämnare inkorastfördelning. Betydande olikheter i sysselsättning och inkomstförhållanden har under 60-talet bestått mellan olika regioner och har lidvis tenderat all skärpas. Målet för den utbyggda regionala politiken är all motverka sådana skevheter och uppnå en raer balanserad regional utveckling.

Övriga mål har av utredningen behandlats som sidoordnade eller med sekundär ställning i förhållande lill de centrala. Det gäller exempelvis jordbrukspolitiken, bostadspolitiken, undervisningen och sjuk\'ården.

Remissinstanserna

RRV framhåller i sitt yttrande att de långsiktiga raålen givelvis måste spela en avgörande roll för uppläggning av utredningsarbetet. Enligl RRV diskuterar utredningen dock dessa målfrågor aUlför knapphändigt för atl ulredningsraalerialel skall kunna utgöra "underlag för valet av strategi för den ekonomiska politiken under den kommande 5-årsperioden". Målen är inle preciserade i utredningens direktiv. Del hade därför varit önskvärt om utredningen själv hade tagit upp och behandlat alternativa mål. Egentligen är del endasl två altemativ som behandlas — jämvikt i bytesbalansen 1973 eUer 1975.

TCO anser att tidigare långtidsutredningar redovisat vissa gmndläggande målsättningar men all dessa utredningar sedan i praktiken handlat om förulsätlningar för en snabb lillväxl. Man anser alt även 1970 års långtidsutredning präglas av sararaa snedbelastning men denna gång är det framför allt målet om balans i utrikeshandeln som fått styra

Prop. 1971:115 84

utredningsarbetet. Utvecklingen av övriga ekonomiska variabler har sedan anpassats till denna målsättning oavsett inverkan på de övriga mål som är uppräknade ovan. Detta är enligt organisationens uppfattning en brist i utredningen. Utgångspunkten kunde exempelvis i stället ha varit atl den privata konsumtionen under de kommande fem åren skall öka med 3,5 o/o per år, eller atl öka den totala konsumtionen årligen med 5 o/o. Sedan kunde utredningsmännen på samma sätt som nu skell analysera vilka konsekvenser del inneburit för utvecklingen på övriga områden.

TCO påpekar också att målet om en jämnare inkomstfördelning ej behandlas av utredningen. Enligt organisationens uppfattning borde detta ha diskuterats bl. a. i samband med investeringsutvecklingen och i samband raed arbetskraflstillgången.

LO påpekar alt de ekonomiska resurserna är medel alt realisera oUka sociala raål och höja "levnadsnivån" i olika avseenden. Genom låginkomstutredningen har en närmare analys och en uppräkning av olika levnadsnivåkomponenter presenterats. Då LO efterlyser ell ökat hänsynstagande lill dessa förhållanden avses därmed atl understryka behovet av viss melodisk förnyelse, främst utveckling av nya kvantitativa välfärdsindikatorer. Önskemålet om välfärdsindikalorer ålerkoraraer i flera reraissvar.

Sparbanksföreningen poängterar all de mål som uppställts är enligl föreningens uppfattning högst betydelsefulla, men målformuleringarna är .mycket opreciserade och allmänna. Med en bättre precisering borde en mera ingående och givande analys ha varit raöjlig. Under senare år har i växande grad krav ställts på atl i sarahällsplaneringen beakta också kvalitativa raål. I 1970 års långtidsutredning har visserligen t. ex. miljövården ägnats uppmärksamhet, men enligl föreningens uppfattning alltför ofullständigt och inle satts in i elt större sammanhang. Vissa andra vikliga kvalitativa mål har överhuvudtagel inte beaktats.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) anser atl utredningens starka tonvikt vid ekonomiskt mätbara företeelser som t. ex. inkomster har medfört atl andra för levnadsförhållandena väsentiiga faktorer allför mycket skjutits i bakgrunden. Utredningens resonemang och slutsatser framstår för UKÄ av nämnda anledning som inle alltid helt övertygande. Del vore önskvärt om kommande utredningar kunde ges en ökad ambitions-grad genom att arbeta med målbegrepp som innefattar även sociala strävanden avseende t. ex. arbetsmUjö, bostadsmUjö, fritidsmiljö och andra för levnadsförhåUandena väsentiiga faktorer.

Skolöverstyrelsen (SÖ) konstaterar alt långtidsutredningen inle har analyserat utbildningspolitikens betydelse för välfärden i samhället. Det ekonomiska kalkyllänkande som tillämpas i långtidsutredningens analyser kan enligt SÖ:s raening inle utgöra tillräckUgt underlag för någon bedöraning härav. Mol bakgrund av alt långtidsutredningen i

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 85

olika avsnUl av rapporten kommenterar utbildningspolitikens roll för samhällsutvecklingen vUl dock SÖ erinra ora det starka samband som råder mellan en bristfällig utbildning och en otiUfredsställande levnadsnivå och som framkommil i bl. a. låginkomslutredningens undersökningar.

Två huvudkrav släUs enligl statskontoret på långtidsutredningarna om de skall kunna raöta högre ställda arabUioner. För del första bpr lill-växlbegreppet vidgas så all flera sidor av den ekonomiska och sociala utvecklingen kommer att inrymmas i beräkningarna. BNP-kalkylen bör således kompletteras med en resultatredovisning även för kvalitativa välfärdskategorier som hälsa, trygghet och andra sidor av mänskligt välbefinnande. För del andra bör raålet ora järanare inkomstfördelning få en helt annan vikt i utredningsarbetet. Metoder och empiriska resultat bör utvecklas så all en klarare bild erhålls av hur hänsynen lill inkomslfördelningsmålen komraer in i diskussionen av ekonoraisk tillväxt. De regionalpolitiska frågorna kan delvis betraktas sora en aspekt av fördelningsproblemet, och införlivas i den ekonomiska planeringen.

Utredningens formulering "rimlig prisslabUilel" anser Sparbanksföreningen tala för all utredningen med pessimism betraktar möjligheterna lUl prisstabilitet. Ell uttalande innebärande en misströstan om prisstabiliteten, atl en viss inflation skulle vara oundviklig och acceptabel, är allvarlig eftersom den lätt leder till all förväntningarna om inflationen får en dominerande verkan på del ekonomiska handlandet. Sparbanksföreningen vUl därför anmäla allvarliga farhågor för en ständig, fortgående inflation. Uppenbara målkonflikter föreligger bl. a. gentemot uljämningsmålet och möjligheterna atl uppnå extern balans och därigenom full sysselsättning.

Länsstyrelsen i Värmland anför alt målsättningen om regional syssel-sältningsbalans måste ses som en raycket väsentlig del av full-sysselsätt-ningsmålet. Så länge sora arbetskraftens rörlighet är begränsad av olika faktorer raåste en aktiv regionalpolitik vara en av förulsätlningarna för alt full-sysselsättningsraålel skall kunna realiseras. Länsstyrelsen i Norr-bollen anför liknande synpunkter och konstaterar all utredningen har sökt tillgodose vissa krav på en fördjupning av analysen och t. ex. behandlat miljöfrågor och regionalpolitiska tendenser. Dessa analyser förefaller emellerlid inte ha fått några pålagbara konsekvenser för utredningens centrala slutsatser. Ora t. ex. utredningens konstaterande atl del finns stora outnyttjade resurser i t. ex. norrlandslänen verkligen beaktats borde man inle ange alt man först "på sikt" kan lösa de regionala balansprobleraen eller all Norrlands industri bara ökar raed 1—2 000 sysselsatta under prognosperioden. Man anser vidare all utredningens icke redovisade underliggande anlaganden, de allmänt formulerade  fömtsättningarna  och  de  generellt  gjorda  Irendframskriv-

Prop. 1971:115 86

ningarna leder sammantagna lill en låsning i redovisningen av handlingsalternativen för en framtida offentiig ekonomisk-social politik. Della ger allvarliga konsekvenser sett ur en perifer regions synvinkel. EnskUda individers krav atl få stanna i sin invanda miljö kan kanske (underförstått) inte tillgodoses därför att "effeklivilelskravel inom den svenska ekonomin (måste) sällas högt".

Folkpartiets ungdomsförbund (FPU) har (ulan atl formellt vara tillfrågat) fraraförl vissa synpunkter rörande långtidsutredningen och därvid kritiserat såväl metoder som resultat. Förbundet har också hafl åsikter rörande den politiska prioriteringen av de raål som bör gälla för 70-lalet.

Bruttonationalprodukten som mått på ekonomisk utveckling Långtidsutredningen

Utredningen har använt bruttonationalprodukten (BNP) som mått på produktionens utveckling. Man framhåller all BNP-begreppel endast mäter vissa sidor av den ekonomiska utvecklingen. Utredningen redogör i punktform för BNP-begreppels begränsningar.

1. BNP omfattar endasl värdet av varor och tjänster som köps och säljs. Sålunda faller exempelvis olika former av hemarbete utanför begreppet.

2. Den slandardstegring som uppstår genom ökad frilid registreras ej.

3. Den offentliga konsumtionen infogas i BNP-beräkningarna från kostnadssidan med ell belopp motsvarande summan av löner, omkostnader för förbrukade varor och tjänster saml schablonmässig avskrivning på realkapital. Härigenom inkalkyleras följaktligen inle någon höjning av produktiviteten inom den offentliga sektorn.

4. De statistiska beräkningarna bakom BNP är koraplicerade och riskerna för mätfel är stora. Speciella svårigheter möter när del gäller att eliminera prisförändringar för all komma fram till volymutvecklingen.

5. De "kvalitativa" sidorna av utvecklingen, miljön kring människan — i arbete, på frilid och i samband med boendel — raen också hälsa, trygghet och andra sidor av välbetinnande, faller utanför BNP-begreppel. Vill raan få en allsidig belysning av vad som uppnåtts i ekonomiskt och socialt hänseende bör den nuvarande BNP-kalkylen kompletteras med en resultatredovisning även för kvalitativa välfärdskategorier av närant slag. BNP mäter flöden (vanligtvis under etl år) av marknadsförda varor och tjänster. Den kompletterande kalkylen skulle mäta de kvaUtaliva sidorna av ekonomisk utveckling såsom miljö, hälsa och välbefinnande. Också i dessa fall kan man kanske tala om flöden. Det

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 87

måste under alla omständigheter vara en kalkyl som innefattar såväl vinster som förluster, eftersom effekterna av ekonomisk aktivitet inte sällan är negativ som i fallen miljöförstöring, riskerad hälsa osv.

Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att BNP-begreppet är fullt adekvat för analys av produktionskapaciteten och därmed resurs-ulryramel för framlida konsumtion, kapitalbildning, utrymme för u-landsbistånd, bytesbalansmål etc. Däremot kan det endast tjäna som utgångspunkt och referensram när del gäller välfärdsaspekten och de kvalitativa sidorna i övrigl av den ekonomiska och sociala utvecklingen.

Remissinstanserna

KF framhåller att den ekonomiska politiken skall inriktas på alt höja välfärden för befolkningen. KF anser att BNP-begreppet här utgör en väsentlig men ej tillräcklig mätare på välfärdens utveckling. Långtidsutredningens kalkyler har dock baserats på BNP-begreppet och på överväganden hur man inom ramen för BNP-ulvecklingen kan fördela de sarahälleliga resurserna. För det politiska handlandet utgör rapportens kalkyl elt väsentligt bidrag, men del är viktigt atl hänsyn också las till andra aspekter än de som ryms inom BNP-begreppel. Bland sådana andra aspekter märks inkomstfördelningen som utgör en av de övergripande målsättningarna, men icke ingår i utredningens kvantitativa beräkningar. Den regionala utvecklingen, miljövården, arbetsplalsmiljön samt social trygghet utgör andra exempel på aspekter som ej ryms i det av utredningen använda BNP-begreppel. I likhet med utredningen anser KF att analyserna på de nämnda områdena ej har lett lill kvanlifierbara resultat när del gäller välfärdens utveckling och fördelning. En ökad forsknings- och utredningsverksamhet inom dessa och andra områden anser KF därför vara ytterst angelägen som ett underlag för den ekonomiska politiken.

LO pekar på att man i högre grad än tidigare måste vara uppmärksam på "innehållet" i tillväxten. Externa effekter måste kartläggas och de negativa biverkningarna av produktionen neutraliseras så långt del är möjligt. Man måste likaledes vara medveten om atl mätningen av tillväxten så som den sker i dag långt ifrån säkert representerar elt adekvat mått på den tiUväxt som är viktigast för samhället. Sålunda är exempelvis "produktionen" av bättre luft, renare vatten, ökad frilid, bättre utbUdning och sjukvård m. ra. raycket svår all mäta, vilket även medför all dessa variabler inte i någon större utsträckning betraktas i olika sarahällsekonoraiska kalkyler. Enligt LO:s mening hade del varit naturligt och angeläget alt långtidsutredningen hafl ambitionen att analysera välfärdsbegreppet i dessa nya utgångspunkter.

TCO framför liknande synpunkter och anser all vad som framför allt saknas är en ordentlig genomgång av konsekvenserna för välfärden

Prop. 1971:115 88

om den kalkyl sora utredningen laborerar med blir verklighet. En sådan framställning, menar TCO, borde ha behandlats område för område.

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet anför alt de, på samma sätt som långtidsutredningen själv, är medvetna om BNP-begreppels otillräcklighet som etl sammanfattande mått på landels välstånd. Del skulle naturligtvis vara intressant att i något annat sammanhang se en kvalificerad och mer omfattande analys av detta ämne. Långtidsutredningens mer tekniskt-ekonomiskt orienterade, raen därför naturligtvis inle värderingsfria, analys borde i själva verket kunna tjäna som direkt utgångspunkt för en sådan utredning.

SACO anser all man knappast kan förneka alt del är den ekonomiska tillväxten som ligger bakom den standardökning som vi uppnått och som fortfarande pågår. Myckel talar dessutom för all man lättast når en jämnare inkomstfördelning genom att satsa på ekonomisk tillväxt. En tillväxlbefrämjande politik som innebär all man aktivt raedverkar lill atl föra över lågavlönad arbetskraft lill verksamheter och sysselsättningar som ger större avkastning medför också all man får större resurser alt hjälpa dem som saknar förutsättningar alt göra en fullständig insats i produktionslivet.

Styrelsen för teknisk utveckhng anför alt utredningens prognosmetodik överensstäraraer i stort med den som tillämpas i nationalräkenskaperna. Alla dess brister uppförstoras vid en flerårsanalys av del här slaget. BNP:s volymmässiga utveckling fås genom deflatering av pris-indexserier sora inle är uppbyggda för della ändamål vilket innebär aUvarliga felkällor. Detta problem återkommer vid produktivitetsberäkningarna. Då del finns ell samband mellan den indexmässiga beräkningen av prisnivåns och produktivitetens utveckling måste man ulföra beräkningarna så all elt och samma kvalitetsproblem får samma lösning i båda fallen. Den offentliga sektorns utveckling, som inle går all raäta på en raarknad, blir föremål för ganska godtyckliga anlaganden. Den antas t. ex. få en oförändrad produktivilelsulveckling. En på della sätt framräknad BNP blir allt mindre tillfyllest som välfärdsmått ju mer omfattande den offentiiga sektorn blir och ju högre icke-mark-nadsprissalla nyltigheler värderas.

Kommunförbundet anser atl långtidsutredningen mer ingående borde ha diskuterat värderingen av ijänslenäringarnas produktion. Eftersom beräkningarna av den ekonomiska tillväxten för närvarande är avhängig av bristerna i värderingen i BNP av de privata och offentliga servicesektorernas produktion finns viss risk atl dessa missgynnas vid konkurrensen ora de ekonoraiska resurserna, vilket kan leda till en resursfördelning som ej är motiverad från välfärdspoUtiska utgångspunkter.

Lantbrukarnas riksförbund delar inte utredningens uppfattning att BNP-begreppel är fullt adekvat för analys av produktionskapaciteten och därmed resursutrymmel för framtida konsumtion, kapitalbildning.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 89

utrymme för u-landsbistånd, bytesbalansmål etc. BNP-beräkningarna kan vara adekvata om raan anlägger ell kortsiktigt betraktelsesätt. Ora däremot perspektivet sträcks ul över en längre tid anser riksförbundet del nödvändigt att i beräkningarna la hänsyn lill den resursförbrukning som äger rum vid all produktion.

SCB påpekar alt indikatorer över olika aspekter på välfärd och miljö tillhör de slalislikutvecklingsbehov som fortfarande föreligger eller som nu fåll en raera markerad betydelse. I allt väsentiigt är delta emellerlid statistikområden som knappast bör omfattas av nationalräkenskaperna, men som förmodligen lill stora delar borde analyseras samtidigt med denna, och kanske då också motivera vissa speciellt utformade national-räkenskapslabeller.

I elt avsnitt om bruttonationalprodukten som mått på ekonomisk utveckling hävdar långtidsutredningen atl de kvalitativa aspekterna i allmänhet ej kan kvantifieras men att man i vissa fall skulle kunna göra skönsmässiga kalkyler och all myckel talar för all sådana kalkyler skulle ge bättre beslutsunderlag än vad nuvarande intuitiva metoder gör. Del är oklart ora långtidsutredningen avser kalkyler på makronivå. SCB anser del tveksamt ora det är raöjligl alt ulföra kalkyler på den nivån på ell sådani sätt atl de kan utgöra etl raeningsfullt beslutsunderlag. Utsikterna synes något bättre då del gäller kalkyler på mikronivå eller avgränsade deloraråden. Valel av värderingar av de kvalitativa aspekterna i sådana kalkyler lorde få göras av beslutsfattaren, eflersora en annan — objektiv — värdering står tillbuds. SCB anser all del här rör sig om stora och väsentliga problem och atl betydande krav kommer atl ställas på slatislikproducenlema. Man har därför påbörjat elt projekt som syftar lill utveckling av statistik rörande levnadsförhållandena i samhället, där många av de problem sora här närants skulle bli belysta. Mycket befinner sig eraeUertid än så länge på ell närmast förberedande forskningsstadium men eftersom utvecklingen går snabbt anser man del viktigt atl SCB aktivt följer dessa områden för all i god tid kunna företa de erforderliga åtgärderna när del gäller slatislikproduklionen.

Bil. 3    1970 års långtidsutredning 90

Appendi.K

Förteckning över avgivna remissyttranden över 1970 års långtidsutredning "Svensk ekonomi 1971—1975 med utblick mot 1990" SOU 1970: 71

Efter remiss har följande instanser avgetl yttranden över långtidsutredningen:

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsstyrelsen, domänverket, kommerskollegium — som bifogat yttranden från handelskarararna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Örebro, Karlstad, Gävle, Visby och Luleå — lanlbruksstyrelsen, nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, postverket, riksrevisionsverket (RRV), sjöfartsverket, skogsstyrelsen — sora bifogat yttranden från skogsvårdsstyrelserna i Nyköping, Gävle och Uraeå — skolöverstyrelsen (SÖ), socialstyrelsen, statens naturvårdsverk, statens planverk, statens pris- och karlellnärand, statistiska centralbyrån (SCB), statskontoret. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), Styrelsen för teknisk utveckling (STU), televerket, universiletskanslersärabelet (UKÄ), vägverket, länsstyrelserna i Värmlands län — som bifogat yttranden frän Värmlands läns landsting, Arvika kommun, Torsby komraun, handelskararaaren i Karlstad — och Norrbottens län, fuUraäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret. Handelshögskolan i Stockholm genom profesorerna S-E Johansson, A. Lindbeck och E. Lundberg, Ingenjörsvelenskapsakaderaien (IVA), Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund. Svenska arbetsgivareföreningen ■— som bifogat yttrande från Svenska byggnadsenlreprenörföreningen (SBEF) — Svenska bankföreningen. Svenska försäkringsbolags riksförbud, Svenska koramunförbundet raed reservation av ledaraötema S. Larsson, G. Hjerne, W. Gustafsson (saratliga folkpartiet) saml B. Ljungberg och J. Wallin (båda moderata samlingspartiet). Svenska landstingsförbundet. Svenska sparbanksföreningen. Svenska vägföreningen, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossislförbund, Sveriges hantverks- och induslriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund, Sveriges jordbrukskasseförbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Dessutom har Folkpartiets ungdomsförbund (FPU) och Sveriges socialderaokratiska ungdorasförbund (SSU) inkoramit med yttranden ulan all vara formellt tillfrågade.

Prop. 1971:115 91

Bil. 3    1970 års långtidsutredning

Innehåll

sid.

Befolkning och arbetskraft I

Produktivitet och produktionskapacitet 10

Resursanspråk och avvägningsfrågor 14

Restriktioner och krav på den ekonomiska politiken 21

Utrikeshandel och betalningsbalans 29

Finansiell utveckling 33

Regional utveckling 39

Inkomstfördelning 43

Miljövård 44

Jordbruk 47

Skogsbruk 49

Industri 52

Energiförsörjning 55

Byggnadsverksamhet 56

Varuhandel 58

Samfärdsel 60

Bosläder 62

Vallen och avlopp 65

Offentliga tjänster 66

Långtidsutredningens syfte 75

Metodologiska frågor 78

Den ekonoraiska poUtikens raål 81

Bruttonationalprodukten som mått på ekonoraisk utveckling 86

Appendix: Förteckning över avgivna remissyttranden 90

MARCUS BOKTR. STHLM 1971   710233

Riksrevisionsverkets approximativa beräkning

av budgetutfallet för budgetaret 1970/71

Bilaga 4

Prop. 1971:115

Bil. 4   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1970/71

Bilaga 4

RIKSREVISIONSVERKET

2.4.1971

Till KONUNGEN

Approximativ beräkning av budgetutfallet för 1970/71

Enligt instraktionen får riksrevisionsverket härmed lämna approximativ beräkning över utfallet av statsregleringen för budgetåret 1970/ 71. Beräkningama omfattar även det totala budgetutfallet.

Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 4

Prop. 1971:115 2

I beräkningarna ingår de av riksdagen beviljade anslagen på tUläggsstat I lUl riksslaten för 1970/71 enligt rskr 1970: 442 samt begärda anslag på lilläggsslat II och III enligt proposilion 1971: 2 respektive 1971: 64 och 75. Saramanlagt uppgår de medräknade anslagen på lill-läggsstaterna till i mnt tal 502 mkr för driftbudgeten och 1 300 mkr för kapilalbudgeten.

Beräkningarna grandar sig i huvudsak på raånatiiga prognos- och utfallsuppgifter från större redovisningsrayndigheter och på uppgifter över del beräknade utfallet av kapitalbudgetens investeringsstater från de fondförvaltande myndigheterna. Inkorasttitiarna har beräknats i saraband raed riksrevisionsverkets förnyade inkorastberäkning för budgetåret 1971/72 varvid vissa titlar beräknats av riksrevisionsverket raedan andra i första hand beräknats av de rayndigheter som redovisar inkomsterna.

I verkets kalkyl har inte raedräknats den ytterligare anslagsbelastning som kan bli följden av en uppgörelse om statstjänstemännens löner för år 1971.

TOTALBUDGETEN

Tolalbudgelens utgifter beräknas tUl 48 560 mkr och inkomsterna tUl 46 287 mkr. Totalbudgetens underskott skulle således bli 2 273 mkr sora även fraragår av nedanstående sammanställning.

Totalbudgetens inkomster

Beräknat UtfaU

Mkr

Driftbudgetens inkomster 44 749

övrig finansiering:

Avskrivniogsmedel inom fondema 1 339

Övriga kapitalmedel 178

Övrig kapitalåterbetalning 21        1538

46 287
Underskott 2 273

Summa 48 560

Totalbudgetens utgifter

Driftbudgetens utgifter 42 400

Avgår:

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar      1 152
Avskrivning av oreglerade kapital
medelsförluster + 1        1 145

41 255
Utgifler på investeringsanslagen 7 700

Minskad disposition av rörUga krediter
(se s. 3) - 395

Summa 48 560

Bil. 4    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1970/71 3

Tolalbudgelens beräknade underskott på 2 273 mkr enligt ovan kan även framräknas på följande sätt:

Mkr

Överskott pä driftbudgeten + 2 349

Investeringsplanen — 5 017

Minskad disposition av rörUga krediter     +    395

Summa     — 2 273

Beräknade förändringar i behåUningarna på reservations- och investeringsanslag under innevarande budgetår redovisas särskilt i följande sammanställning.

Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna 1970/71

Anslags-

Beräknade

behållningar förändringar

	30.6.1970	1970/71
	Mkr	Mkr
Driftbudgeten
'   (exklusive avskrivningar)	3158	- 241 (BU 3)
Investeringsanslag	993	1-     1(BU4)
Summa	4151	-242

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

Dispositionen av rörliga krediter beräknas minska med 395 mkr på sätt som fraragår av följande sararaanställning.

Utestående 30.6.1970

295

85 12 16,5

605

190

40

44,5 97

Myndighet

Televerket Statens jämvägar Statens vattenfallsverk Domänverket Förenade fabriksverken Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Svensk spannmålshandel

Statens jordbruksnämnd Svensk kötlhandel,

förening upa Norrbottens järnverk AB Statliga myndigheter med

uppdragsverksamhet

Av berörda

myndigheter

och bolag

beräknad

förändring

1970/71

Mkr

-f 185 -t- 30 -1-100 + 38 +   53

_f-

"-605

-155

35

+

29 18

—         -f     5

Beräknat utestående 30.6.1971

480 30

185 50 70

40

15 115

Summa    1385

'- "X -395 -I- 365/ '

990

1 Inklusive indragna anslagsbehåUningar 17 mkr. ' Anslagsteknisk omläggning i samband med inrättande av fonden för beredskapslagring.

Frop. 1971:115

DRIFTBUDGETEN

Driftbudgetens inkomster beräknas tUl 44 749 mkr och utgifterna till 42 400 mkr. Driftbudgetens överskott skuUe således bli 2 349 mkr. Överskottet på driftbudgeten kan även specificeras på följande sätt:

Mkr Beräknat överskott på statsregleringen enligt

riksstaten -|- 3 154

Avgår tUläggsstatsanslag —    502

Beräknat utfaU för inkomsllitiar (BU 1) +   800
Beräknade memtgifter utöver besparingar på

förslagsanslag och obetecknade anslag (BU 2) —    877

Beräknad minskning av reservationer (Bil 3) —   226

Saldo       -1- 2 349

KAPITALBUDGETEN

På anslagen tUl kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas nettoutgifterna lUl sammanlagt 7 700 mkr. Investeringsstaterna beräknas utfalla på följande sätt:

Netto-	Netto-
inkomster	utgifter
Mkr	Mkr
	7 700
1152
1339
178
5 031

Investeringsanslag Avskrivningsmedel från riksslaten Avskrivningsmedel inom fondema Övriga kapitalmedel Investerings l)emyndigande

Summa 7 700 7 700

Det kapilallUlskolt som krävs för att genomföra de beräknade investeringarna erhålls ora beloppet för invesleringsberayndigande, 5 031 mkr, minskas med beräknade kapitalåterbetalningar från kapitalfonder ulan invesleringsslat. Sådana återbetalningar beräknas uppgå tiU sammanlagt 14 mkr. Det nettotiUskott av kapitalmedel som beräknas bli erforderligt för täckning av utgiftema på kapitalbudgeten skulle alltså bli (5 031 — 14 =) 5 017 mkr,

Della ärende har handlagts av avdelningschefen Ehnbom i närvaro av revisionsdirektören Säfström och avdelningsdirektören Cederblad varjämte byrådirektören Andrén varit föredragande.

Underdånigst

På riksrevisionsverkets vägnar

BERTIL EHNBOM

Slig Andrén

Bil. 4    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1970/71

Bilaga 1

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budgetåret 1970/71

Beräknat   Beräknat Merin-

i riks-        utfall komst (+)

staten Brist (—)

Milj. Kr.

A   Skatter, avgifter, m m

I   Skatter:

1         Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse:

a   Skatt på inkomst och förmögenhet m. m., öeviV/mn'      18 400        18 900        -f500

b   Kupongskatt, bevillning .23 21        —   2

c    Utskiftningsskatt och ersätt
ningsskatt, bevillning 1 1

d   Skogsvärdsavgifter, bevillning        10 10

e   Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter,
bevillning 3 3

f    Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning 270 270

g   Lotterivinstskatt, iev/Y/mn- 100 100

h   Stämpelskatt och stämpel
avgift, bevillning 260 244        — 16

2  Automobilskattemedel:

a    Fordonsskatt, bevillning 1 210 1 227 -f  17

b   Bensin- och brännoljeskatt,

bevillning 2 005 1 983        — 22

3  Allmän arbetsgivaravgift,

bevillning 880 1 245 -1-365

4  Tullar och acciser:

a    Tullmedel, bevillning 1 070 1 070

b    Mervärdeskatt, bevillning 8 900 8 900

c    Särskilda varuskatter, bevill
ning 415 384        — 31

d   Omsättningsskatt på motor
fordon, bevillning 525 436 — 89

e    Tobaksskatt, bevillning 1 760 1 663        — 97

f    Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill
ning 30 40 4-10

g   Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevill-

	ning	50	53	+    3
h	Skatt pä sprit, bevillning	1935	1980	-1- 45
i	Skatt på vin, bevillning	235	250	+  15
j	Skatt på malt- och läske-
	drycker, bevillning	625	600	— 25
k	Energiskalt, bevillning	1010	1001	—   9
1	Särskild skatt på motorbräns-
	len, bevillning	250	421	+ 171
in	Investeringsavgift, bevillning	5	5
	Säger för skatter	39 972	40 807	+835

Prop. 1971:115

		Beräknat	Beräknat	Merin-
		i riks-	utfall	komst (-I-)
		staten		Brist (—)
	ppbörd i statens verksamhet:		Milj. Kr.
II   U]
1	Expeditionsavgifter	83	75	—   8
2	Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet
	m. m.	83	89	+    6
10	Inkomster vid karolinska sjuk-
	huset	132	142	-t-  10
17	Fyr- och båkmedel	45	55	+ 10
18	Lotspenningar	31	27	—   4
23	Pensionsmedel m. m.	216	244	+ 28
24	Inkomst av myntning och justering      34		34
45	Inkoraster vid patent- och registre-
	ringsväsendet	39	38	—   1
48	Restavgifter	50	45	—    5
	Övriga	165	174	+    9
	Säger för uppbörd i statens
	verksamhet	878	923	+ 45
III   Diverse inkomster:
1	Bötesmedel	95	90	—    5
2	Totalisatormedel	108	102	—    6
3	Tipsmedel	152	182	-1- 30
4	Lotteri medel	152	171	-t-  19
5	Övriga diverse inkomster	93	93
	Säger för diverse inkomster	600	638	+ 38
	Säger för skatter, avgifter.
	m. m.	41449	42 368	-1-918

B   Inkomster av statens kapitalfonder I   Statens affärsverksfonder:

	1    Postverket	12	12
	2   Televerket	145	108	— 37
	3    Statens Järnvägar	103	17	— 86
	4    Luftfartsverket	17	14	—    3
	5    Förenade fabriksverken	17	8	—    9
	6   Statens vattenfallsverk	368	345	— 23
	7    Domänverket	23	34	-f  11
	Säger för statens affärsverks-
	fonder	685	538	—147
II	Riksbanksfonden	200	200
III	Statens allmänna fastighetsfond	137	137
IV	Försvarets fastighetsfond	90	90
v	Statens utläningsfonder	1132	1148	+ 16
VI	Fonden för låneunderstöd	37	37
VII	Fonden för statens aktier	20	18	—   2
vm	Fonden för beredskapslagring	61	70	+    9
IX	Statens pensionsfonder	90	90
X	Diverse kapitalfonder: 1    Fonden för kreditgivning till ul-
	landel	4	4
	2    Övriga diverse kapitalfonder	45	49	+    4
	Säger för diverse kapitalfonder	49	53	+    4
	Säger för inkomster av statens
	kapitalfonder	2 500	2 381	—120
	Summa   43 949		44 749	+ 800

Bil. 4    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1970/71

Bilaga 2

Beräknade merutgifteroch besparingar på förslags- och obetecknade anslag under budgetåret 1970/71

Merutgift

(+) Besparing

(-)

IV	B2
IV	Ol
IV	02
v	B4
v	B6
	B7
v	Cl
v	03
v	Dl
v	Gl
v	G8
v	H4
v	K4
VIII	D8

Armén: Avlöningar tUl aktiv personal m fl +23

Reglering av prisstegringar — 87

Lönekostnadspålägg för militära ramen + 69

Folkpensioner +281

Bidrag till sjukförsäkringen 1     ,j.

Täckning av merkostnader för bidrag till sjukförsäkringen]

AUmänna barnbidrag — 22

Bostadstillägg för barnfamiljer, m.m. +134

Bidrag till social hemhjälp + 20

Karolinska sjukhuset: Driftkostnader + 28

Bidrag till kommunala undervisningssjukhus + 80

Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. + 23

Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade + 20

Bidrag till driften av grundskolor m. m. +103

Underskott på riksgäldsfonden +135

Övriga (netto) +100

+877

Prop. 1971:115

BU. 4   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1970/71

Bilaga 3 Beräknade reservationsförändringar under budgetåret 1970/71

		Ökning
		(+)
		Minskning
	c   3	(-)
III		Finansiellt utvecklingsbistånd                                               + 75
IV	B 27	Anskaffning av tygmateriel m. m.                                        — 62
IV	C 23	Anskaffning av fartygsmateriel m. m.                                   — 27
IV	D23	Anskaffning av flygmateriel m. m.                                       —132
IV	N  7	Anskaffning av civilförsvarsmateriel                                    — 16
v	H  3	Bidrag tUl anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m.m.   — 51
VI	B   2	Drift av statliga vägar                                                         + 38
VI	B   3	Byggande av statliga vägar                                                  — 16
VI	B   5	Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator           + 28
IX	I  11	Bidrag till vatten- och luflvårdande åtgärder inom industrin + 39
1969/70
XIII	B   5	Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB                    —100 Övriga (netto)                                                                       — 17 —241 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar                            + 15 —226

Bilaga 4

Beräknade förändringar av outnytQ'at belopp på investeringsanslag under budgetåret 1970/71

Statens affärsverksfonder Statens allmänna fastighetsfond Statens utlåningsfonder Fonden för låneunderstöd Fonden för förlag till statsverket Fonden för beredskapslagring Diverse kapitalfonder Övriga (netto)

ökning
(+)
Minskning
(-)
+	15
—	92
—	28
+	35
—	15
+	95
—	20
+	9

MARCUS BOKTR. STHLM H7I   710233

Riksrevisionsverkets

förnyade inkomstberäkning

för budgetåret 1971/72

Bilaga 5

Kungl. Mai:ts proposition nr 115 år 1971 Bil. 5    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bilaga 5

RIKSREVISIONSVERKET 2.4.1971

TiU KONUNGEN

Fömyad inkomstberäkning för budgetåret 1971/72

Enligt gällande instmktion åligger det riksrevisionsverket att före den 5 april tUl Kungl. Maj:t avlärana förslag till fömyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkorasttitiarna vid nästföljande

1   Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 5

Prop. 1971:115 2

slatsreglering. För fullgörande av della uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret 1971/72 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.

Driftbudgetens inkomster

Utvecklingen av skatteunderlaget 1970, 1971 och 1972

För beräkning av skatteunderlagets utveckling under åren 1970, 1971 och de första månaderna 1972 gjorde riksrevisionsverket i deceraber 1970 särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.

Fysiska  personer

Riksrevisionsverket antog i deceraber alt inkorast av tjänst för fysiska personer skulle vara 11,5 »/o högre 1970 än 1969 och 10 »/o högre 1971 än 1970. För 1972 räknade riksrevisionsverket raed en schablonmässig ökning av 7 o/o jämfört med 1971. Riksrevisionsverket har i sin förnyade beräkning utgått från en antagen ökning av inkomst av tjänst med 10,9 »/o för 1970 och med 9 o/o för 1971. För 1972 har riksrevisionsverket liksom i deceraberberäkningen antagit en schablonraässig öknmg raed 7 o/o.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst räknar riksrevisionsverket med sararaa antaganden sora i deceraber.

Svenska   aktiebolag

Riksrevisionsverket har liksom föregående år i form av en enkät tUI elt anlal större bolag, vUka tillsamraans svarar för ca 2/3 av bolagens sammanlagda taxerade inkomst, under mars månad inhämtat uppgifter ora dessa bolags uppskattning av sina lUl statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid årets laxering. Enkäten utvisar en minskning med 10 o/o raellan verksarahelsåren 1969 och 1970, vUket innebär en stark nedgång i jämförelse med riksrevisionsverkefs enkät i noveraber 1970. Riksrevisionsverket antog i december att bolagens samraanlagda taxerade inkorast under 1970 skuUe överstiga 1969 års raed 7 o/o och att den årliga stegringen för verksamhetsåren 1971 och 1972 schablonmässigt skulle komma att uppgå tiU 5 o/o.

I sin fömyade beräkning bedömer riksrevisionsverket att bolagens samraanlagda laxerade inkorast under 1970 understiger 1969 års med 10 o/o. För vart och elt av åren 1971 och 1972 har schablonmässigt räknats raed en ökning av 5 o/q liksom i decemberberäkningen.

Bil. 5    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3

I det följande framlägger riksrevisionsverket resultatet av de förnyade beräkningama under de olika inkomstlirtarna.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver uppbörden av de statsskatter, sora slutgiltigt skall redovisas på titeln, även koraraunalutskylder saral vissa skatter och avgifter sora uppbärs i saraband med den allmänna skalleuppbörden.

I statsverkspropositionen uppfördes de behåUna inkorasterna på titeln för budgetåret 1971/72 med 18 800 milj. kr., vUket var 800 raUj. kr. raindre än i riksrevisionsverkets förslag. Denna avvikelse förklaras av alt finansrainislem räknat med lägre inkomstantaganden för inkorast-åren 1971 och 1972 än riksrevisionsverket.

Riksrevisionsverket har i sin förnyade beräkning — till skUlnad från i decemberberäkningen — utnyttjat resultatet av verkets egen datainsamling på urvalsbasis av taxeringsstatistiskt material. Denna datainsamling har genomförts sedan 1968 och avser fysiska personers inkomster och avdrag.

För urvalet, som beslår av ca 16 000 fysiska personer, finns fyra slags uppgifter upplagda, näraligen överförda, excerperade, genererade och prognoserade.

Överförda uppgifter komraer från statistiska centralbyråns laxerings-band och är de uppgifter sora förekoraraer i den officiella taxeringssta-listiken. Excerperade uppgifter är korapletlerande uppgifter från personernas deklarationer som riksrevisionsverket infordrar via de lokala skatlemyndighelema. På basis av överförda och excerperade uppgifter är det möjligt all beräkna genererade uppgifter. Dessa omfattar samtliga slutligt påförda skatter och avgifter, prelirainärt inbetalda skaller, fyllnadsinbetalningar och överskjutande respektive kvarstående skatter. Genereringen kräver omfattande datatekniska syslera. Prognoserade uppgifter, slutligen, erhålls genora atl överförda och excerperade uppgifter fraraskrivs erforderligt antal år. För varje fraraskrivet år genereras variabler enligt ovan. Framskrivningen av överförda och excerperade uppgifter sker som regel genom procentuella påslag på föregående års värde.

Raraen för 1970 års undersökning är de ca 5 raUjoner individer som avläranat deklaration vid 1970 års taxering. Av dessa utvaldes ca 16 000. Individerna är slurapraässigt valda och urvalet är ett s. k. stratifieral urval. Stralifieringen har gjorts efter beskattningsbar inkomst och skal-tekategori. (För en närmare presentation hänvisas till riksrevisionsverkets verksamhetsberättelse 1969/70).

Resultatet av 1970 års taxering framgår av bUaga 1. Tabellen anger variabler som estimerats vid 1970 års urvalsundersökning samt för järaförelse de utfallsuppgifter sora erhållits ur laxeringsutfallel respektive debUeringsstatisliken.

Prop. 1971:115 4

På basis av uppgifterna från datainsamlingen har skatter och avgifter för inkomståren 1970—1973 beräknats enligt bilaga 2.

Saratidigt raed beräkningen av titeln skatt på inkorast och förraögenhet ra. ra. för nästkommande budgetår har riksrevisionsverket bedömt utfallet för innevarande budgetår.

Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid riksrevisionsverkets beräkningar i december 1970 medtagits som jämförelse (mUj. kr.):

	1970/71		1971/72
	deceraber-	ny beräk-	december-	ny beräk-
	beräknmg	ning	beräkning	ning
Inkomster
Prel A-skatt under terminerna	32 850	32 530	35 700	35 770
Prel B-skatt under terminerna	5 810	5 810	6 330	6 210
Fylhiadsbetalningar av preliminär
skatt	2 300	-2 200	2100	2 000
Kvarstående skatt	2 230	2 230	2 480	2 450
Socialförsäkringsavgtfter från direkt-
debiterade arbetsgivare m. m.	2 840	2 800	3 260	3 310
Tillkommande skatt, sjömansskatt.
restantier m. m.	850	850	950	950
Summa inkomster	46 880	46 420	50 820	50 690
Utgifter
Kommunalskattemedel	19 510	19 530	22 930	22 880
Överskjutande skatt	2 800	2 800	2 900	2 900
Övriga restitutioner	250	250	250	250
Utbetahiingar tiU allmänna för-
säkringskassorna m. m.	4 480	4 510	4 630	4 630
Utbetalningar till allmänna pen-
sionsfonden	400	390	420	410
Omföringar	90	90	90	90
Summa utgifter	27 530	27 570	31220	31160
Inkomster utöver utgifter	19 350	18 850	19 600	19 530
Avrundade belopp	19 400	18 900	19 600	19 500

Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanslående sararaanställning hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Avvikelsen för innevarande budgetår i förhållande lill deceraberberäkningen förklaras främst av all prelirainär A-skatt nedräknats på grund av försening i avtalsuppgörelsen och av rainskade fyllnadsbetalningar. För budgetåret 1971/72 har trots del lägre inkorastantagandel

1971   (9 o/o i stället för 10 o/o) prelirainärskatteinflödel inte förändrats.
Detta beror huvudsakligen på atl 400 mUj. kr. anlagils inflyta i form
av preliminär skatt på retroaktivt utbetalda löner.

I beräkningen av inkomsterna för budgetåret 1971/72 har riksrevisionsverket förutsatt riksdagens bifall till Kungl. Maj:ls proposhion av den 2 april 1971 (nr 84) angående ändrade regler fr. o. ra. 1 januari

1972   för utbetalning av koraraunalskatl. I propositionen föreslås ökade

Bil. 5    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning S

förskottsutbetalningar lill korarauner raed befolkningsökning. Den ökade utbetalningen av koramunalskalleraedel har i propositionen beräknats till 160 raUj. kr. för år 1972 varav 80 mUj. kr. påverkar inkorast-skatletileln för budgetåret 1971/72.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämnings-fonden av kommunalskatlemedel, som enligl den nu fraralagda beräk-nmgen bör verkställas under budgetåren 1970/71 och 1971/72, framgår av följande sammanställning i vUken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj. kr.):

1970/71 1971/72

december-     ny beräk-       december-        ny beräk-

beräkning     ning beräkning        ning

Avsättning 3 150 2 800 3 000 2 600

Aterföring 1700 1700 2 400 2 325

Nettoavsättning 1450 1 100 600 275

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som föreligger ifråga om inkomstantaganden m. m. och ifråga om de nya beskattningsreglernas inverkan på kalkylen uppskattar riksrevisionsverket de behåUna inkomsterna på titeln skalt på inkomst och förmögenhet ra. m. för budgetåret 1970/71 tiU 18 400 mUj. kr. och föreslår, att titeln i rUcs-slalen för budgetåret 1971/72 uppförs med 19 500 milj. kr., vilket är 700 mUj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Kupongskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 21 raUj. kr. Riksrevisionsverket förordar med ledning av från riksskatteverket inhämtade uppgifter att titeln kupongskatt för budgetåret 1971/72 uppförs med 22 mUj. kr., vUket är 1 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 300 mUj. kr. Riksrevisionsverket förordar att titeln arvsskatt och gåvoskatt för budgetåret 1971/72 uppförs med 300 raUj. kr., vUket är sarama belopp som i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Titeln uppfördes i statsverkspropositionen med 105 mUj. kr. Med ledning av från riksskatteverket erhållna uppgifter i mars 1971 förordar riksrevisionsverket att titeln lotterivinstskatt i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs med 105 milj. kr., vUket är samraa belopp som i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 254 mUj. kr. Riksskatteverket och sjöfartsverket har i sina fömyade beräkningar uppskattat inkomstema

t—Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 5

Prop. 1971:115 6

på titeln till sararaanlagt 254 raUj. kr. Riksrevisionsverket förordar all titeln stämpelskatt och stämpelavgift i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs med 254 railj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. I deceraber 1970 beräknades tUeln fordonsskatt av riksrevisionsverket tUl 1 305 raUj. kr., vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen. Till gmnd för riksrevisionsverkets beräkning låg bl. a. elt anlagande om nyregistrering av personbilar med 205 000 st. för år 1970, 210 000 st. för år 1971 och 230 000 st. för år 1972. Enligl uppgift från AB Bilstatistik nyregistrerades under 1970 203 300 st. personbilar. I övrigt föreligger ej några nya dala som påverkar beräkningen, varför riksrevisionsverket förordar alt titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med samma belopp sora i statsverkspropositionen eller 1 305 railj. kr.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 2 038 milj. kr. Med ledning av från riksskatteverket erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket att titeln i riksstaten för budgetåret 1971/72 uppförs raed sararaa belopp som i statsverkspropositionen eller 2 038 milj. kr.

AUmän arbetsgivaravgift. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 915 raUj. kr. Med ledning av från riksförsäkringsverket erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket att titeln i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs raed 1 905 railj. kr., vUket är 10 railj. kr. mindre an i statsverkspropositionen.

Tullmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 1 110 milj. kr. I skrivelse lUl riksrevisionsverket i mars 1971 har generaltuUstyrelsen uppskattat netlouppbörden av tullraedel under budgetåret 1971/72 lUl 1 060 raUj. kr. Till grand för styrelsens uppskattning ligger iraporlprognosen i den prelirainära nationalbudgeten för 1971. Vidare har vissa förändringar i iraporlens sammansättning med en förskjutning mot tullfria produkter föranlett jämkningar.

Riksrevisionsverket förordar i anslulning till generaltuUstyrelsens ovannäranda beräkning att titeln i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs raed 1 060 milj. kr., vUkel är 50 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Mervärdeskatt. Denna titel uppfördes i slatsverksproposUionen med 8 820 mUj. kr. för budgetåret 1970/71 och med 12100 raUj. kr. för budgetåret 1971/72. Detta är respektive 40 raUj. kr. och 200 railj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket beräknade i december 1970. Avvikel-

Bil. 5    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7

serna beror på alt raan i statsverkspropositionen antagit att den totala lönesumraan för kalenderåret 1971 koramer alt öka raed 9 o/o jämfört med föregående år medan riksrevisionsverket räknat med en ökning på 10 o/o.

En förnyad beräkning som förulsätler alt lönesuraraan ökar 9 o/q 1971 och 7 o/o 1972 ger nu ett belopp av 8 900 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och 12 200 milj. kr. för 1971/72.

Vid beräkningen som presenteras i nedanstående tablå har följande justeringar gjorts.

1. Återbetalningarna minskade i stor utsträckning under februari månad p. g. a. arbetsraarknadskonflikten. I beräkningen har det icke utbetalda beloppet uppskattats tUl 200 milj. kr. Dessa utbetalningar har förutsatts komma all ske under mars 1971, vUket minskar skalteinflö-det denna period.

2. Inför höjningen av mervärdeskatten den 1 januari 1971 från 10 till 15 o/o skedde dels en kraftig omsättningsökning och dels en tidigareläggning av försäljning och fakturering, som återspeglas i det starkt stegrade skatteinflödet under perioden januari—febraari. Detta medför eraeUertid elt skattebortfall jämfört med om en tidigareläggning av försäljning och fakturering inle hade skett. Den rainskning av skatteinflödet som härav kan förväntas under påföljande perioder har av riksrevisionsverket uppskattats tUl 300 milj. kr. för perioden mars—aprU och tUl 150 milj. kr. för perioden maj—juni 1971.

Månad för	Beräknat	Beräknat	Beräknat
skatteinflöde	1970/71	1971/72	1972/73
Juli—aug	ni9i	1947	2 064
Sept—okt	'1092	1745	1850
Nov—dec	11327	2 096	2???.
Jan—febr	'2 257	2 537	2 689
Mars—april	1294	1901	2 015
Maj—juni	1616	1871	1983
Restantier	85	117	124
Summa	8 862	12 214	12 947

' Utfall

Under hänvisning tUl ovanslående beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln mervärdeskatt för budgetåret 1970/71 till 8 900 raUj. kr., vilket är 80 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen, och förordar alt titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 12 200 mUj. kr., vUket är 100 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Titeln uppfördes i statsverkspropositionen med 390 raUj. kr. Riksskatteverket och generaltuUstyrelsen har i sma förnyade beräkningar uppskattat inkoraslerna till 385 mUj. kr. Riksrevisions-

Prop. 1971:115 8

verket förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs med 385 raUj. kr., vUket är 5 railj. kr. raindre än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt på motorfordon. I deceraber 1970 beräknades denna titel av riksrevisionsverket tUl 461 milj. kr., vUket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen. Till grand för beräkningen låg ell antagande om nyregistrering av 210 000 personbilar för 1971 och 230 000 för 1972. Riksrevisionsverket, som ej funnit anledning frångå detla antagande, förordar alt titeln orasätlningsskatl pä motorfordon i riksstaten för budgetåret 1971/72 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen eller 461 railj. kr.

Tobaksskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

1 673 milj. kr. I förnyade beräkningar har riksskatteverket och gene
raltuUstyrelsen uppskattat inkomsterna på titeln till 1 673 raUj. kr. Riks
revisionsverket förordar att titeln tobaksskatt i riksstaten för budget
året 1971/72 uppförs med 1 673 raUj. kr., vilket är sarama belopp sora
i statsverkspropositionen.

Skatt på sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed

2 000 raUj. kr. I sin förnyade beräkning har riksskatteverket uppskattat
inkorasterna på titeln till 2 000 raUj. kr. Riksrevisionsverket förordar att
titeln skalt på sprit i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs raed
2 000 milj. kr., vilket är sararaa belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt på vin. Titeln uppfördes i statsverkspropositionen raed 265 milj. kr. I sin förnyade beräkning har riksskatteverket uppskattat inkomstema på titeln till 265 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar att titeln skatt på vin i riksstaten för budgetåret 1971/72 uppförs raed 265 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt på malt- och läskedrycker. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 675 milj. kr. Riksrevisionsverket beräknar nu med ledning av från riksskatteverket erhållna uppgifter inkomsterna tUl 640 milj. kr. och förordar att titeln skatt på malt- och läskedrycker i riksslaten för budgetåret 1971/72 uppförs med 640 mUj. kr., vUket är 35 railj. kr. raindre än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed 1116 mUj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning tiU riksskatteverkets förnyade beräkning all titeln energiskatt i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs med 1116 mUj. kr., vUkel är samraa belopp sora i statsverkspropositionen.

b

Bil. 5    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Särskild skatt på motorbränslen. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed 741 railj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till riksskatteverkets förnyade beräkning atl titeln särskUd skalt på motorbränslen i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs med 741 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Annonsskatt. I proposilion den 19 februari 1971 (nr 28) fraraläggs förslag ora införande av annonsskatt. Förslaget innebär att skatt fr. o. ra. den 1 juli skall ulgå på annonser i dagstidningar och andra periodiska publikationer. Skatten skall utgå på priset för införandet av annons exklusive skatt och utgöra 6 o/o för annons i dagstidning och 10 o/o för annons i annan periodisk publikation. Skatten skall uppbäras och redovisas av ägaren av publikation i vUken annonser införs. Vidare föreslås att vid redovisningen av skallen avdrag får göras från de skattepliktiga annonsintäktema med 3 milj. kr. för år. Skatten beräknas tillföra staten ca 48 mUj. kr. under budgetåret 1971/72. I statsverkspropositionen fraralades förslag tUl särskUd skatt på annonser som beräknades tUlföra staten 120 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Det nu framlagda förslaget till annonsskatt ersätter detla förslag.

Riksrevisionsverket förordar under föratsättning av bifall tUI ovannämnda proposition alt titeln annonsskatt i riksslaten för budgetåret 1971/72 uppförs med 48 raUj. kr.

Inkomster vid statens institut för folkhälsan. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel raed 1,5 milj. kr. I proposition den 26 febraari 1971 (nr 62) föreslås alt statens inslilul för folkhälsan skaU upphöra vid utgången av 1971. Institutets födoämneshygieniska avdelning och vilarainavdelning överförs den 1 januari 1972 tUl det då inrättade statens livsraedelsverk. Den oragivningshygieniska avdelningen överförs provisoriskt lUl statens naturvårdsverk. Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknas till 0,7 raUj. kr. till och raed utgången av år 1971.

Riksrevisionsverket förordar, under fömlsällning av bifall tUl ovannäranda proposition, atl titeln inkoraster vid statens institut för folkhälsan uppförs med 0,7 railj. kr. för budgetåret 1971/72, vUket är 0,8 mUj. kr. raindre än i statsverkspropositionen. Titeln bör från och raed budgetåret 1972/73 ulgå ur riksslaten.

Inkomster vid karolinska sjukhuset. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed 142 railj. kr. I sin förnyade beräkning har karolinska sjukhuset uppskattat atl höjda avgifter inora den slutna vården raedför en inkomstökning med 6 milj. kr. I proposition den 26 febraari 1971 (nr 49) föreslås vidare överföring av viss verksamhet vid Eugeniahem-rael och Norrbackainstitutet till karolinska sjukhuset.

Prop. 1971:115

10

Härigenom beräknas inkomsterna på denna titel öka raed 17,7 milj. kr.

Riksrevisionsverket förordar, under förutsättning av bifall till ovannämnda proposilion, att titeln inkomster vid karolinska sjukhuset uppförs med 166 milj. kr. för budgetåret 1971/72, vilket är 24 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Pensionsmedel m.m. I statsverkspropositionen uppfördes överskottet på denna titel med 241 milj. kr. Vid beräkning av titelns olika poster har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och statens personal-pensionsverk. För att erhålla likformighet vid beräkningarna av titelns inkomst- och utgiftssida har emellertid lönekostnadspålägg, vissa pensionsavgifter och personalpensionsförmåner m. m. beräknats öka i enlighet med riksrevisionsvcrkets inkomslanlagande. Återstående poster har beräknats av riksförsäkringsverket.

Beräkningen av titeln fraragår av följande tablå:

Pensionsmedel (milj. kr.)

	1969/70		1970/71			1971/72
	Riksslat	UtfaU	Riksstat	Decem-	Ny be-	Decem-	Ny be-
				berberäk-	räkning	berberäk-	räkning
				ning		ning
Inkomster' LÖnekostnadspälägg	1734	1820	1908	2 054	2 039	2 303	2 277
Personalsjukpenningar m. m.	95	96	105	105	105	110	110
Vissa pensionsavgifter	16	18	15	17	15	19	16
Vissa socialförsäkringsavgifter
m. m.	10	a	10	a ___	9 _____	—	—
Summa	1855	1934	2 038	2176	2159	2 432	2 403
Utgifter''
Personalpensionsförmäner m. m.	1026	1115	■   1 123	1196	1190	1316	1308
Arbetsgivaravgifter till den aU-
männa tiUäggspsnsioneringen	398	446	475	500	500	555	555
Arbetsgivaravgifter till den all-
männa sjukförsäkringen	127	133	155	160	160	185	185
Allmän arbetsgivaravgift	60	55	62	58	58	128	128
Vissa yrkesskadeersättningar
m. m.	7	6	7	7	7	7	7
Summa	1618	1755	1822	1921	1915	2191	2183
Överskott	237	179	216	255	244	241	220

' Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa personalpensionsförmåner med samma belopp på både inkomst- och utgiftssidan. " Redovisas under lönekostnadspålägg.

Bil. 5    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 11

Riksrevisionsverket förordar att titeln pensionsraedel ra. ra. i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs raed 220 railj. kr., vUket är 21 milj. kr. raindre än i statsverkspropositionen.

Inkomst av myntning och justering. Denna titel uppfördes raed 33,6 railj. kr. i statsverkspropositionen. I sin förnyade beräkning har mynt-och justeringsverket uppskattat inkomsterna på grandval av ny lag om rikels raynl den 17 deceraber 1970 (nr 1028), vilken träder i kraft den 1 januari 1972. Mynt skall finnas i valörerna fem kronor, en krona, femtio öre, ijugofera öre, tio öre och fem öre. Dessutom får tiokronors-raynl finnas. Mynt- och justeringsverket har i skrivelse lUl Kungl. Maj:t den 1 februari 1971 överläranal förslag tiU kungörelse ora raynls rae-tallinnehäll och storlek saml förslag till kungörelse om mynts prägel. Verkels produktionsplaner för budgetåret 1971/72 upptar bl. a. tUlverkning av 25 milj. st. nya femkronorsmynt, för vUka inkoraslen beräknas till ca 110 milj. kr. Mynt- och justeringsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel liU 145 milj. kr. för budgetåret 1971/72.

Riksrevisionsverket förordar all titeln inkomst av myntning och justering för budgetåret 1971/72 uppförs med 145 milj. kr., vilket är 111,4 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Inkomster vid statens livsmedelsverk. I proposilion den 26 februari 1971 (nr 62) föreslås all en ny central förvaltningsmyndighet, statens livsmedelsverk, inrättas den 1 januari 1972. Statens institut för folkhälsan upphör vid samma lidpunkt och dess födoäraneshygieniska avdelning och vilarainavdelning överförs lill livsraedelsverkel. Dessa avdelningars inkomster skall från och med den 1 januari 1972 upptas på ny inkomsttitel under rubriken inkomster vid statens livsmedelsverk. Inkomsterna under budgetåret 1971/72 beräknas till 0,7 milj. kr.

Riksrevisionsverket förordar, under föratsättning av bifall lill ovannäranda proposilion, atl titeln inkoraster vid statens livsraedelsverk för budgetåret 1971/72 uppförs med 0,7 milj. kr.

Bötesmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 90 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar all titeln bötesmedel i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs med 90 milj. kr., vilket är sararaa belopp som i riksstaten.

Totalisatormedel. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 103 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslulning lill lanlbraksslyrelsens förnyade beräkning alt titeln totalisatormedel i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs raed 103 milj. kr., vUket är samraa belopp sora i statsverkspropositionen.

Prop. 1971:115 12

Tipsmedel. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 176 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning tiU AB Tipsljänsts förnyade beräkning alt titeln tipsmedel i riksslaten för budgetåret 1971/72 uppförs med 182 raUj. kr., vUket är 6 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Lotterimedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 165 mUj. kr. I sin förnyade beräkning har Penninglotteriet uppskattat inkomstema lill 171 raUj. kr. I beräkningen har föratsatts att tillstånd läranas för minst sex nummerlotterier under år 1971 och åtta under 1972.

Riksrevisionsverket förordar, under förutsättning att tiUstånd läranas för ovannäranda nuraraerlollerier, alt titeln lotteriraedel för budgetåret 1971/72 uppförs med 171 milj. kr., vilket är 6 nulj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Statens aifärsverksfonder

Postverket. Deima titel uppfördes i statsverkspropositionen med 12 milj. kr. I skrivelse den 18 mars 1971 har poststyrelsen beräknat iiUeveran-sen av överskottsmedel under budgetåret 1971/72 tUl 13,1 milj. kr. Poststyrelsen anför i sin skrivelse följande:

"Avkastningen för de tre aktuella budgetåren har liksom tidigare anpassats lill del förslag som lämnats av affärsverksutredningen. För budgetåret 1970/71 beräknas överskottet inklusive ränta på postbankens stalsverkslån nu bli 11,5 raUj. kr. För budgetåren 1971/72 och 1972/73 beräknas överskotten inklusive ränta tUl 13,1 respektive 14,7 mUj. kr. Räntan på postbankens stalsverkslån uppgår lUl 2,1, 3,1 respektive 3,5 mUj. kr. Ökningen av räntan på statsverkslånet sararaanhänger raed del investeringsanslag på 13,9 railj. kr., sora Riksdagen anvisat under postverkets fond på tUläggsstat I tUl riksstalen för budgetåret 1970/71.

I beräkningama är liksom tidigare nivån för intäkter och kostnader beräknad raed utgångspunkt från väntade volym- och prishöjningar. Alltjämt gäller att en allraän portohöjning inle är aktuell under innevarande budgetår. Såsom tidigare har anmälts krävs dock med hänsyn till den beräknade kostnadsutvecklingen porlohöjningar under följande budgetår om underskott skall kunna undvikas.

Arbetstidsförkortningen fr. o. ra. den 1 januari 1972 beräknades i höstas öka kostnadema för budgetåret 1971/72 med 37 milj. kr. Delta belopp har nu ökats något med hänsyn lill alt genomförandet av administrativa skäl väntas kräva ytterligare kostnader under kalenderåret 1971. Lönehöjningarna från den 1 januari 1971 har beräknats med utgångspunkt från de bud sora under de pågående avtalsförhandlingarna fraralagls av avtalsverket eller raedlingskommissionen.

Vi anser oss nu ha anledning att räkna raed alt den ökade belastning sora blir en följd av försäkringsraässigl beräknade pensioner inle koraraer att påverka kostnaderna under budgetåret 1972/73.

Bil. 5    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13

Trafikökningen per vardag, sora den avspeglas i portointäktema sedan konsekvenserna av portohöjningama frånräknats, blev för kalenderåret 1970 3,40/0. För innevarande budgetår har tidigare föratsatts en volymökning raed 3,5 o/q. Den aklueUa konflikten på arbelsraarknaden har dock medfört en viss minskning av postverkets intäkter, hur mycket kan dock för närvarande inte helt överblickas. För budgetåren 1971/72 och 1972/73 räknar vi raed oförändrad volyra i järaförelse raed närraast föregående budgetår".

Riksrevisionsverket förordar, att titeln postverket i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs raed 13,1 milj. kr. vUket är 1,1 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Televerket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 154 milj. kr. I fömyad beräkning den 17 mars 1971 har televerket uppskattat inleveransen av överskott under nästkommande budgetår tUl ca 150 milj. kr. Televerket anför i sin skrivelse bl. a. följande:

"Hänsyn har tagits tUI de höjda arbetsgivaravgifterna fr. o. m. år 1971 saral mervärdeskattens höjning under hösten 1970 och vid årsskiftet 1970/71. Prisutvecklingen har, bortsett från raorashöjningen, förutsatts icke koraraa att avvika från den långsiktiga trenden raedan däreraot lönenivån uppräknats tUl den nivå sora för närvarande bedöms realistisk.

I avsättningen lUl värdeminskningskonto vilken är liktydig med 'Avskrivningsmedel inom fonden', har i likhet raed vad sora skett för budgetåren 1954/55—1969/70, raedräknats en extra avsättning raotsvarande den del av den inkoraslökning för televerket, sora uppstått genora de höjda inlrädesavgiflema för lelefonabonneraang. För budgetåren 1970/71—1972/73 har denna extra avsättning upplagils till 15,0 milj. kr., vilket är samraa belopp sora raedgivils tidigare.

Till följd av all några laxehöjningar ej har kunnat genomföras under 1970/71 blir överskottet för detta budgetår endast ca 85 milj. kr.

I beräkningarna för budgetåren 1971/72—1972/73 har inkalkylerals vissa laxeändringar, nödvändiga för atl uppnå nuvarande avkastningskrav vid beräknad kostnadsutveckling, d. v. s. täckning av statens beräknade räntekostnader beträffande såväl redovisade som inlevererade överskott saml för alt klara rörelsemedelsbehovel. När det gäller rörelse-raedelsbehovet har sålunda hänsyn tagils till en tänkbar lösning för alt reducera belastningen på televerkets rörliga kredit, vUken reduktion föreslagils i statsverkspropositionen.

Inleveranserna av överskotlsraedel i nu föreliggande likvidiletsprog-nos beräknas sålunda tiU ca 108 railj. kr. för budgetåret 1970/71, ca 150 railj. kr. för budgetåret 1971/72 saml ca 157 raUj. kr. för budgetåret 1972/73".

Riksrevisionsverket förordar, att titeln televerket i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs med 150 milj. kr., vUket är 4 mUj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Prop. 1971:115 14

Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 105 milj. kr. Statens järnvägar har i skrivelse lill riksrevisionsverket den 12 mars 1971 beräknat inleveransen av överskotlsraedel lill 80 milj. kr. Statens jämvägar anför i sin skrivelse följande:

"Arbetskonflikten har gjort del omöjligt för SJ atl på sedvanligt sätt fraraställa och bearbeta underlag för en prognos i egentlig raening. Vi kan därför lärana endasl grova uppskattningar av de begärda uppgiftema.

Sora allraänna förutsättningar för dessa uppskattningar gäller ifråga ora kostnadsutvecklingen sararaa antaganden som angivils i vår skrivelse 17.11.1970.

Ifråga om inläktsulvecklingen föratsattes all den av SJ i skrivelse lill Kungl. Maj:l 18.12.1970 föreslagna taxehöjningen koraraer atl träda i krafl senast 1.7.1971 och atl för åren 1972 och 1973 vissa anpassningar av laxenivån lill kostnadsutvecklingen genomföres.

Den drygt fem veckor långa strejken vid SJ medför för innevarande budgetår en resullatförsäraring sora uppskattas lill storleksordningen 150 railj. kr.

Tyvärr raåste SJ också räkna raed atl konflikten koraraer att få vissa negativa efterverkningar på efterfrägan av SJ transporttjänster, särskilt den närmaste liden. Omfattningen av dessa efterverkningar kan för närvarande inle kvantifieras, men en viss schablonmässig hänsyn till dem tages ändå vid denna uppskattning av rörelseresultatet.

Slutligen förutsattes liksom i noveraberprognosen all SJ får la i anspråk 30 railj. kr. av tidigare avsatta pensionsraedel".

Riksrevisionsverket förordar, att titeln statens jämvägar i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs med 80 milj. kr., vilket är 25 raUj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Luftfartsverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 20,1 mUj. kr. I skrivelse den 31 mars 1971 har luftfartsverket beräknat inleveransen av överskottsmedel under budgetåret 1971/72 lUl 23,9 railj. kr. I skrivelsen anför luftfartsverket följande:

"Luftfartsverket har vid sina prelirainära beräkningar av intäkter och kostnader antagit en lönekostnadsökning av 7 o/o och en orakoslnadsök-ning av 5 o/o för vart och ell av budgetåren 1971/72 och 1972/73. För att balans raellan intäkter och kostnader skaU erhållas för 1971/72 erfordras en genorasniltiig intäktsökning av 12—15 o/q fr. o. m. 1.1.1972 genom bl. a. höjning av flygplalsavgiflerna. Vidare avser luftfartsverket införa koncessionsavgifter för slalionsljänsl enligt slatsmakleraas beslut år 1967".

Riksrevisionsverket förordar, att titeln luftfartsverket i riksstaten för budgetåret 1971/72 uppförs raed 23,9 railj. kr., vUkel är 3,8 railj. kr. raer än i statsverkspropositionen.

Förenade fabriksverken. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed 21,6 railj. kr. I fömyad beräkning i raars 1971 har förenade fabriksverken beräknat inkoraslerna på titeln till 10,6 milj. kr. För-

Bil. 5    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 15

enade fabriksverken har därmed frångått den tidigare principen om in-levererans av ett belopp beräknat i enlighet med de grander som Kungl. Maj:t 1944 fastställt för beräkning av överskottet på försvarels fabriksfond. Riksrevisionsverket har i enlighet raed förenade fabriksverkens uppgifter upptagit titeln förenade fabriksverken i riksstalen för budgetåret 1971/72 liU 10,6 railj. kr., vUkel är 11 raUj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Statens vattenfallsverk. Denna titel som av riksrevisionsverket i deceraber 1970 beräknades till 411 railj. kr., uppfördes i statsverkspropositionen raed 380 railj. kr. Nedräkningen föranleddes av en höjning av avskrivningsbeloppet med 31 milj. kr. för budgetåret 1971/72. I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 18 mars 1971 har statens valtenfaUs-verk meddelat, att inkomsterna under näslkoraraande budgetår bör upptas lill 370 railj. kr. I skrivelsen anför statens vattenfallsverk följande:

"Beräkningarna bygger i princip på Vattenfalls ekonoraiprognos av den 18.12.1970. För budgetåret 1970/71 har prognosen dock justerats raed hänsyn dels till en ny kraftbalansberäkning under februari 1971, dels lill kännedora ora utfallet för första budgelhalvårel. För åren 1971/72 och 1972/73 har nya kraftbalansberäkningar icke kunnat utföras på grund av arbetsmarknadskonflikten.

För budgetåren 1971/72 respektive 1972/73 har i den tidigare nämnda ekonoraiprognosen beräkningarna baserats på förutsättningen av en 40/0 årlig inflation, varvid prisnivån för de båda budgetåren satts tUl K = 261 respektive 271.

Inkorastberäkningarna har vidare skett under anlagandel av oförändrade taxor under innevarande budgetår. Däreraot har den av verket beslutade, men på grund av prisstoppet nu ej genomförda höjningen av taxor för detaljförsäljningen av elkraft beaktats för de två senare budgetåren. Vidare har i inkomstberäkningarna raedtagils de inkomsllill-skott, sora utiösningen av den i kontrakten raed högspänningsabonnen-lerna gällande indexklausulen raedför.

Beräkningen av avskrivningarna har för saratliga budgetår anpassats till del ställningstagande, sora gjorts i 1971 års finansplan, innebärande atl en förräntning ora 6,5 0/0 av det beräknade, i medeltal disponerade statskapitalet prioriterats före avskrivningar. Sett över de tre budgetåren överensstämmer det totala avskrivningsbeloppet dock i stort med vad som skulle behövt avsällas enligt hittills tillämpade regler raed reguljär avskrivning och extra avskrivning på grund av penningvärdels förändring. På grund av konflikten på arbelsraarknaden föreligger klara indikationer på atl betydande rubbningar i de lill gmnd för här redovisade beräkningar liggande arbelsplanema kommer all uppslå. Vattenfall vill därför reservera sig för atl angivna beräkningar, sedan verkningarna av konflikten senare kan överblickas, kan komraa alt bli väsentiigt förändrade".

Riksrevisionsverket förordar, atl titeln statens vattenfallsverk i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs raed 370 railj. kr., vilket är 10 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Prop. 1971:115

16

Domänverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed 23 railj. kr. I anslutning till doraänslyrelsens skrivelse tUl riksrevisionsverket i mars 1971 förordar riksrevisionsverket atl titeln domänverket i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs med 23 mUj. kr., vUket är samraa belopp sora i statsverkspropositionen.

Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 200 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket i mars 1971 har fullmäktige i riksbanken meddelat, atl de icke funnit anledning föreslå ändring av detla belopp. Riksrevisionsverket föreslår i anslutning tUl fullmäktiges förslag all titeln riksbanksfonden i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs med oförändrat 200 milj. kr.

Lånefonden för bostadsbyggande. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed 1 280 raUj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslulning till bostadsstyrelsens förnyade beräkning alt titeln lånefonden för bostadsbyggande i riksslaten för budgetåret 1971/72 uppförs raed 1 285 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Kapitalbudgetens inkomster

Avskrivningsmedel inom fonden

Avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivningar) används för finansiering tUl viss del av investeringarna på kapilalbudgeten. I statsverkspropositionen uppfördes dessa inkomster för budgetåret 1971/72 med sararaanlagt 1 491,4 mUj. kr., varav 1 326,2 milj. kr. avsåg affärsverksfonderna.

Riksrevisionsverket har inhämtat upplysningar från vissa myndigheter rörande avskrivningsmedlens utveckling för olika fonder av större betydelse. I nedanstående sararaanstäUning ges uppgifter om dessa avskrivningsmedels storlek för budgetåret 1971/72 dels enligt statsverkspropositionen 1971, dels enligt myndigheternas bedöraningar i raars 1971 (i milj. kr.).

Fond	EnUgt 1971	Enligt myndig-
	års stats-	heternas skri-
	verkspropo-	velser i mars
	sition	1971
Postverket	14,5	14,5
Televerket	650,7	704,7
Statins jämvägar	237,8	238,0
Luftfartsverket	16,0	15,8
Förenade fabriksverken	192	16,5
Statens vattenfallsverk	388,0	407,0
Statens vägverks förrädsfond	56,9	55,3

Bil. 5    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

17

Avskrivningsmedlen under statens järnvägars fond har beräknats under förutsättning atl statens järnvägar erhåller- begärt berayndigande att utnyttja högst 30 mUj. kr. av tidigare avsatta pensionsmedel.

Riksrevisionsverket förordar att kapilalbudgelens mkomster för budgetåret 1971/72 upptas till 1 744,3 milj. kr., vUket är 68,7 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, atl följande inkorastlitlar i riksstaten för budgetåret 1971/72 upptas raed nedan angivna i förhåUande tUl statsverkspropositionen ändrade belopp.

	Enligt statsverks-	Enligt liksrevi-	Öknmg (+)
	propositionen	sionsverkets	Minskning
		ändringsförslag	(-)
	Kronor	Kronor	Kronor
Driftbudgeten
Skatt på mkomst och för-
mögenhet m. m.	18 800 000 000	19 500 000 000	+700 000 000
Kupongskatt	21000 000	22 000 000	+    1000 000
AUmän arbetsgivaravgift	1915 000 000	1905 000 000	- 10 000 000
TuUmedel	1 110 000 000	1060 000 000	- 50 000 000
Mervärdeskatt	12100 000 000	12 200 000 000	+ 100 000 000
SärskUda varuskatter	390 000 000	385 000 000	-    5 000 000
Skatt på malt- och läske-
drycker	675 000 000	640 000 000	- 35 000 000
Annonsskatt	120 000 000	48 000 000	- 72 000 000
Inkomster vid statens in-
stitut för folkhälsan	1500 000	700 000	-      800 000
Inkomster vid Karolinska
sjukhuset	142 000 000	166 000 000	+ 24 000 000
Pensionsmedel m. m.	241 000 000	220 000 000	- 21000 000
Inkomst av myntning och
justering	33 600 000	145 000 000	+ 111400 000
Inkomster vid statens livs-
medelsverk	—	700 000	+      700 000
Tipsmedel	176 000 000	182 000 000	+    6 000 000
Lotterimedel	165 000 000	171000 000	+    6 000 000
Postverket	12 000 000	13 100 000	+    1 100 000
Televerket	154 000 000	150 000 000	-    4 000 000
Statens järnvägar	105 000 000	80 000 000	- 25 000 000
Luftfartsverket	20 100 000	23 900 000	+    3 800 000
Förenade fabrUcsverken	21 600 000	10 600 000	- 11000 000
Statens vatlenfaUsverk	380 000 000	370 000 000	-  10 000 000
Lånefonden för bostads-
byggande	1280 000 000	1285 000 000	+    5 000 000

Kapitalbudgeten Avskrivningsrnedel inom fonden:

Televerkets fond Statens järnvägars fond Luftfartsverket Förenade fabriksverken Statens valtinfallsverk Statens vägverks förrådsfond

Summa   +715 200 000

650 700 000	704700000	+	54 000 000
237 800000	238 000000	+	200000
16000 000	15 800000		200 000
19 200 000	16 500000	—	2 700 000
388 000 000	407 000 000	+	19 000 000
56 900 000	55 300 000	-	1600 000
	Summa	+	68 700 000

Prop. 1971:115

18

Den samraanlagda nelloökningen i förhållande till riksstatsförslaget enligl statsverkspropositionen blir 783,9 railj. kr.

I saraband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under näslkoraraande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i bilaga D lUl ärabetsverkets inkorastberäkning i deceraber 1970.

I efterföljande sararaanställning, i vilken även de nu beräknade beloppen för budgetåren 1970/71 och 1971/72 medtagits som järaförelse, har de beräknade intäkterna på driftbudgeten och kapilalbudgeten under budgetåren 1972/73—1975/76 sararaanslällls (railj. kr.). Härvid har beträffande titeln inkomst på skatt och förmögenhet m. ra. räknats med en årlig ökningstakt om nära 7 o/o i skalleunderlaget för fysiska personer vid 1973—1976 års taxeringar.

	1970/71	1971/72	1972/73	1973/74	1974/75	1975/76
Driftbudgetens inkomster
Skatt på inkomst och förmögenhet
m. m.	18 900	19 500	20 000	23 100	26 800	30 000
Övrig skatt på iokomst, förmögenhet
och rörelse	649	697	728	761	795	832
Automobilskattemedel	3 210	3 343	3 490	3 628	3 779	3 931
Allmän arbetsgivaravgift	1245	1905	2175	2 327	2 420	2 517
Mervärdeskatt	8 900	12 200	13 000	13 700	14 500	15 400
TuUar och acciser i övrigt	7 903	8 473	8 699	9 029	9 379	9 748
Därav: tullmedel	1070	1060	1070	1 177	1295	1424
omsättningsskatt på motorfor-
don	436	461	483	483	483	483
tobaksskatt	1663	1673	1683	1703	1724	1744
skatt på sprit och vin	2 230	2 265	2 330	2 399	2 470	2 543
energiskatt	1001	1 116	1 171	1230	1291	1356
Uppbörd i statens verksamhet	923	1046	950	933	918	897
Därav: pensionsmedel	244	220	188	155	123	88
Diverse inkomster	638	646	651	653	656	659
Statens affärsverksfonder	538	671	748	749	749	749
Övriga kapitalfonder	1844	2 079	2 344	2 634	2 880	3 153

Summa för driftbudgetens inkomster   44 749       50 559       52 785       57 514       62 876       67 885

Kapitalbudgetens inkomster

1273

244

21

Avskrivningsmedel och övriga kapital' medel inom kapitalfonderna: Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder Övrig kapitalåterbelalning

Summa för kapilalbudgelens inkomster     1538 Summa för totalbudgetens inkomster     46 287

1415

286

43

1744

52 303

1577

305

43

1925

54 710

1619

307 43

1969

59 483

1669

307

43

2 019

64 895

1719

307

43

2 069

69955

Bil. 5    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 19

Della ärende har handlagts av avdelningschefen Ehnbom i närvaro av byrådirektören Hawor samt förste revisorerna Almströra, Rindlöw och Vereide, varjämte avdelningsdirektören Cederblad varit föredragande.

Underdånigst

På riksrevisionsverkets vägnar

BERTIL EHNBOM

Cad Olof Cederblad

Prop. 1971:115

20

Bilaga 1

Taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt för fysiska personer vid 1970 års taxering, verksamhetsåret 1969 enligt RRV:s urvalsimdersökning, taxeringsutfallet och debiteringsstatistiken (milj. kr.)

Taxering tiU statlig inkomstskatt

Inkomst av jordbruksfastighet

Inkomst av annan fastighet

Inkomst av rörelse

Inkomst såsom delägare i

handelsbolag etc

Inkomst av tjänst intäkt under E 1' intäkt under E 2' intäkt under E 3' intäkt under E 4' intäkt under E 5' sumraa intäkter under E' summa avdrag under B'

Inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet

Inkomst av kapital

Sammanräknad inkomst, statligt'

Underskott i förvärvskäUa, statiigt

Sammanräknad nettoinkomst, statiigt

Allmänna avdrag, statligt (överförd)

Allmänna avdrag, statligt (excerperad)' Kommunal skalt, alt 1 Kommunal skatt, alt 2 Tilläggspensionsavgift Obligatorisk sjukförsäkringsavgift

Premier och andra avgifter Avgifter för vissa pensionsförsäkringar

Periodiskt understöd Förvärvsavdrag, pkt 9 Förvärvsavdrag, pkt 10 Förvärvsavdrag, pkt 11 Andre makens ej utnyttjade avdrag, statligt

Föriustavdrag, statligt

TUI statlig skatt taxerad inkomst

Ortsavdrag, statligt

Extra avdrag, statligt

Till statiig skatt beskattningsbar inkomst

RRV:s estimat	Konfidens-	Taxerings-	Diff	Signi-
(inkl. O-tax)	intervall	utfall	Estimat-	fikant
	(95 %)		Taxerings-ulfall	skillnad
2 086	±245	2 035	+ 51	Nej
508	± 88	560	— 52	Nej
4 626	±415	4 613	+  13	Nej
588	±160	496	+ 92	Nej
84 728	±603	85 178	—450	Nej
78 344	±710
2 793	±194
9 008	±463
228	± 50
143	± 55
90 516	±643
4 275	±168
431	±240	433	—   2	Nej
2 371	±147	2 481	—110	Nej
96 777	±469	95 796	+981	Ja
2 217	±140	2 349	—132	Nej
93 120	±441	93 448	—328	Nej
21589	±312	21529	+ 60	Nej
23 000	±319	21529	+ 1471	Ja
7 395	±176
10 251	±169
408	± 39
1658	± 18
587	±  12
720	±243
298	± 41
1363	± 60
149	±    9
82	± 10
83	± 28
20	± 14
71493	±220	71862	—369	Ja
12 2771 ,,-. 969/ *	±128 ±108	13 571	—325	Ja

± 75

Nej

58 291

— 56

58 235

Bil. 5    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

21

	RRV:s estimat	Konfidens-	Taxerings-	Diff	Signi-
	(inkl. O-tax)	intervall	utfall	Estimat-	fikant
		(95 %)		Taxerings-utfall	skillnad
Taxering UU kommunal inkomst-
skatt
Sammanräknad inkomst, kom-
munalt	95 743	±465			..
Allmänna avdrag, kommunalt	7 342	±299		,.	..
Underskott i förvärvskälla.
kommunalt	2 040	±140
Andre makens ej utnyttjade av-
drag, kommunalt	52	± 20		,,	..
Förlustavdrag, kommunalt	70	± 42
Garanlibelopp för fastighet i
hemortskommunen	1322	± 92
Till kommunal skatt taxerad
inkomst*	89 436	±351	90 615	—1 179	Ja
Ortsavdrag, kommunalt* Extra avdrag, kommunalt'	13  0061    ,  .   g,, 18564 862	±130 ±188	15 264	—402	Ja
Till kommunal skatt beskatt-
ningsbar inkomst'	74 528	±208	75 351	—823	Ja
Taxering till statlig förmögenhets-
skatt
Behållen förmögenhet (överförd)	59 171.	±4 263	, ,	, ,	, ,
Behållen förmögenhet (excerperad) 58 918		±4 288	. .
Beskattningsbar förmögenhet
(överförd)	59 668	±5 474	60 238	—570	Nej
Beskattningsbar förmögenhet
(excerperad)	60 285	±5 661	60 238	+ 47	Nej
Påförda skatter och avgifter
Statiig inkomstskatt	11 633	± 65	11691	— 58	Nej
Folkpensionsavgift*	2 459	± 17	2 386	+ 73	Ja
Kommunal skatt i hemortskom-
mun	15 044	± 49
Kommunal skatt i utbokommun	89	± 24
Total kommunal inkomstskatt	15 133	± 51	15 249	—116	Ja
Sjukförsäkringsavgift*	1 603	±  15	1681	— 78	Ja
Tilläggspensionsavgift	408	± 39	397	+  11	Nej
Förmögenhetsskatt	441	± 44	. 440	+    1	Nej
Slutligt påförd skatt	31 677	±112	31945	—268	Ja
Preliminär skatt, överskjutande
respektive kvarstående skatt
Preliminär skatt inklusive fyll-
nadsbetalningar	31613	±233
_ Fyllnadsbetalningar	1 127	±163
Överskjutande skatt	2 515	±169	2 539	— 24	Nej
Kvarstående skatt	2 574	±121	2 520	+ 54	Nej

' I taxeringsstatisliken har registrering av inkomst- och avdragsbelopp ej skett, när den till statlig skatt taxerade inkomsten understigit 2 350 kr. I RRV:s estimat finns dock dessa uppgifter med, såvida personen inlämnat deklaration.

' I RRV:s estimat ingår endast uppgifter som avser taxeringen till kommunal skatt i hemortskommunen. I taxeringsstatistiken ingår även inkomster och avdrag, som taxeras till kommunal inkomstskatt i annan kommun än hemortskommunen.

' Debiteringsstatistiken omfattar A-längden dvs. fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser. RRV:s material omfattar endast fysiska personer.

* Vid genereringen av folkpensionsavgiften har förtidspensionärerna felaktigt påförts avgift.

» Vid generering av sjukförsäkringsavgift har hänsyn ej tagits till den avgift som debiteras andre make ulan egna inkomster.

Prop. 1971:115

BU. 5    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

22

_I

■5

iOf<1CSTfOOOOfvlO

lO t~ Tj-                               I~ o

o cs t~                   ■* o

Cl JJ  o rt  es  w

a>    CA    V3

Ovrioocnt—c

cn  f*l vo oo Tj-                          TJ-00

oo C<1 Tf        .-1

rt     CS

— ■ -*-•

tncsor-tc*fSO   |vo Crl-QTfoow-icO    lo

Ti* -1 rt( vo oo TJ. ,-4          00

ov C.1 U r-l

rt CS

O

»T»

rtTtol-OOOOTj-OO

Tj- t vo                                     oo -H

rt cv) 00                                   Tj. cs

rti                                            rt C<

v   CO    (A

csriovnioinOTj-m
oo'ovo'n.-.vo'<:J*cooocS
rt n o WI oo Tj. rt Tto
vo cn cs                  r-l m

rt      rs                       •*

t; «

■5

o cs

1

ta es

■B

00 Ji  u

CU

tel S

•a 60 H

mmincscnotoo            l'-

csoocsvOrtVo-m       |tj-

cn o\ ov m oo Tt rH    cs

t~ cs cs      rt             vo

rt       cs                                       Tt

OOirtfSt-OOOOOOO
cs cn Tt OO m

m cs ov Tt t—

c ä .2

o    V3    (/3

VOOCSrtOVOOOOOOOO

ooovw-irHr-cnTtcnocm TtOOv«ntTtH      Ttov

Tt cn ov             rH                    rH oo

.-H        rH                                     m

S o .:<

c

SU ' fl cd o c ooji o

g-s	&
B) "e ■ as	o
	1

Tt>OTtOOOVOOOO                         I   00

rH»novrHtfnTtcn                                Ivo

O0000»OtTt»-i vo

vo cs O      rt cs

rt           cs Tt

ovcsrooot-ioo I 00
oovOfni/i"OrtCcn jrn
rt vo 00 ■* f- Tt                         Tt

Tt cv) r-~     rt

t-m

ta      p >     -a

.p g ca

ca    C

.:  «

«j      -o

■g >

03 . c/i

JS ca c

=   C  ,~   cS

V3    C

Ö   3

BO

BO 5. fl

3 o o

ö : a> lu , a. BO J2 sr

•2 :o ES

c - S :o.3 ra

MARCUS BOKTR. STHLM 1971    7I0M3

Specifikation av

inkomsterna på driftbudgeten

för budgetåret 1971/72

Bilaga 6

Prop. 1971:115 1

Bii. 6.    Specifikation av inkomsterna pä driftbudgeten

Bilaga 6 Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72

Skatter, avgifter, m. ra.
/   Skatter:
1 Skall på inkomst, för-
mögenhet och rörelse:
a   Skalt på inkomst och för-
mögenhet m. m., bevillning	19 500 000 000
b  Kupongskall, bevillning	22 000 000
c   Utskiftningsskatt och er-
sättningsskatt, bevillning	1 000 000
d  Skogsvårdsavgifter, bevillning	11 700 000
e   Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter.
bevillning	3 000 000
f   Arvsskall och gåvoskall.
bevillning	300 000 000
g  Lolterivinslskalt, bevillning	105 000 000
h  Stämpelskall och stämpelavgift.
bevillning	254 000 000  20 196 700 000
2 Automobilskattemedel:
a  Fordonsskatt, bevillning	1 305 000 000
b  Bensin- och brännoljeskatt.
bevillning	2 038 000 000    3 343 000 000
3 Allmän arbetsgivaravgift, bevillning                          1 905 000 000
4 Tullar och acciser:
a  Tullmedel, bevillning	1 060 000 000
b  Mervärdeskatt, bevillning	12 200 000 000
c   Särskilda varuskatter.
bevillning	375 000 000
d  Omsättningsskatt på motor-
fordon, bevillning	461 000 000
e   Tobaksskatt, bevillning	1 673 000 000
f   Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevUl-
ning	30 000 000
g   Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevill-
ning	53 000 000
h  Skatt på sprit, bevillning	2 000 000 000
i   Skatt på vin, bevillning	265 000 000
j   Skalt på mall- och läske-
drycker, bevillning	640 000 000
k  Energiskatt, bevillning	1 116 000 000
1   Särskild skalt på motorbräns-
len, bevillning	741 000 000
m Särskild skalt på annonser,
bevillning	48 000 000
n  Investeringsavgifl, bevillning	1 000 000  20 663 000 000  46 107 700 000

1    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 6

Prop. 1971:115

//   Uppbörd i statens verksamhet:

1 Expeditionsavgifter 78 450 000

2 Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendel m. m. 77 500 000

3 Vallendomstolsavgifler 600 000

4 Inkomster vid kriminalvården 3 510 000

5 Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten 14 600 000

6 Bidrag lill riksförsäkringsverket och försäkringsrådel 9 650 000

7 Inkomster vid den statliga läkemedelskontroUen 7 600 000

8 Inkomster vid statens rätlskemiska laboratorium 1 928 000

9 Inkomster vid karolinska sjukhuset 166 000 000

10 Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare 400 000

11 Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade 1 300 000

12 Inkomster vid arbetsmedicinska institutet 660 000

13 Inkomster lill arbetarskyddsverkels och arbetsmedicinska institutets verksamhet 7 500 000

14 Inkomster vid statens vägverk, att tillföras aiito-inobilskattemedlen 2 000 000

15 Inkomster vid statens Irafiksäkerhetsverk, att

tillföras   automobilskattemedlen 19 000 000

16 Avgifter för registrering av motorfordon 19 300 000

17 Försäljning av sjökort 2 150 000

18 Fyravgifter 65 000 000

19 Lotsavgifter 23 000 000

20 Skeppsmätningsavgifler 1 500 000

21 Fartygsinspektionsavgifter m. m. 2 650 000

22 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 16 100 000

23 Inkomster vid statens geotekniska institut 3 200 000

24 Ersättning för visst värderingsförfarande 40 000

25 Pensionsmedel m. m. 220 000 000

26 Inkomst av myntning och justering 145 000 000

27 Kontrollstämpelmedel 1 300 000

28 Bidrag lill bankinspektionen 4 300 000

29 Bidrag för revision av sparbankerna 900 000

30 Bidrag till försäkringsinspeklionen 2 945 000

31 Avgifter för granskning av biograffilm 250 000

32 Inkomster vid riksantikvarieämbetet 3 592 000

33 Inkomster vid statens maskinprovningar 500 000

34 Inkomster vid lantbruksnämnderna 3 000 000

35 Inkomster vid statens hingsldepå och stuteri 980 000

36 Inkomster vid statens jordbruksnämnd 670 000

37 Inkomster vid statens centrala frökonlroUanslalt 5 200 000

38 Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 974 000

39 Inkomster vid statens lanlbrukskemiska laboratorium 1150 000

40 Avgifter vid köttbesiktning 7 400 000

41 Inkomster vid statens livsmedelsverk 700 000

42 Inkomster vid statens institut för folkhälsan 700 000

Bil. 6.    Specifikation av inkomstema på driftbudgeten

43 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

44 Inkomster vid veterinärhögskolan

45 Avgifter för statskontroll av krigsmaleriellill-verkningen

46 Inkomster av statens gruvegendom

47 Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

48 Inkomster vid patent- och regislreringsväsendel

49 Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

50 Exekutionsavgifter

51 Restavgifter

52 Inkomster vid statens planverk

53 Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

54 Tillsyn av alomenergianläggningar m. m.

55 Ersältning för vissa komplemenlkoslnader vid vissa myndigheter m. m.

///   Diverse inkomster:

1 Bötesmedel

2 Totalisatormedel

3 Tipsmedel

4 Lotlerimedel

5 Övriga diverse inkomster

B   Inkomster av statens kapitalfonder

/   Statens affärsverksfonder:

1 Postverket

2 Televerket

3 Statens järnvägar

4 Luftfartsverket

5 Förenade fabriksverken

6 Statens vattenfallsverk

7 Domänverket

// ///

Riksbaiiksfonden

Statens allmänna fastighetsfond:

1 Slottsbyggnadernas delfond

2 Kriminalvårdsstyrelsens

3 Beskickningsfastighetemas

4 Karolinska sjukhusets

5 Akademiska sjukhusets

6 Byggnadsstyrelsens

7 GeneraltuUstyrelsens

IV V

Försvarets fastighetsfond

Statens utiåningsfonder:

1 Utrikesförvaltningens lånefond

2 Biständsförvaltningens lånefond

3 Statens bosällningslånefond

4 Vatlenkraftslånefonden

5 Luftfartslänefonden

6 Statens länefond för den mindre skeppsfarten

4 200 000 1 300 000

165 000 6 900 000

1 330 000 39 500 000

1  167 000
14 000 000
50 000 000

2  440 000
770 000

1 736 000

8 100 000  1 055 807 000

90 000 000
103 000 000
182 000 000
171 000 000
100 000 000	646 000 000
	47 809 507 000
13 100 000
150 000 000
80 000 000
23 900 000
10 600 000
370 000 000
23 000 000	670 600 000
	200 000 000
1000
. 7 125 000
3 945 000
3 650 000
5 069 000
121720 000
127 000	141 637 000

94 542 000

85 000

30 000

9 500 000

280 000

3 400 000

2 000 000

Prop. 1971:115

Bil. 6.    Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

7 Statens lånefond för universitetsstudier

8 Allmänna studielänefonden

9 Lånefonden för studentkåriokaler

10 Jordbrukels lagerhusfond

11 Jordbrukels maskinlånefond

12 Statens sekundärlånefond för jordbrukare

13 Fonden för supplementär jordbrukskredit

14 Kraflledningslänefonden

15 Egnahemslänefonden

16 Statens avdikningslånefond

17 Fiskerilånefonden

18 Lånefonden lill främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

19 Skogsväglånefonden

20 Statens hantverks- och industrilånefond

21 Statens sekundärlånefond för rederinäringen

22 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer

23 Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

24 Lånefonden för bostadsbyggande

25 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

26 Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin

27 Lånefonden för kommunala markförvärv

28 Lånefonden för allmänna samlingslokaler

29 Övriga utlåningsfonder

VI   Fonden för låneunderstöd:

1 Statskontorets delfond

2 Lantbruksstyrelsens "

3 Arbetsmarknadsstyrelsens "

4 Bostadsslyrelsens "

5 Riksbankens "

6 Riksgäldskonlorets "

VII   Fonden för statens aktier VIII   Fonden för beredskapslagring IX   Statens pensionsfonder:

1 Folkpensioneringsfonden

2 Civila fjänstepensionsfonden

3 Militära tjänstepensionsfonden

4 Allmänna familjepensionsfonden

5 Statens pensionsanstalls pensionsfond

6 Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

X   Diverse kapitalfonder:

1 Fonden för kreditgivning till utlandet

2 Övriga diverse kapitalfonder

900 000
16 500 000
200 000
150 000
600 000
18 000
1000
120 000
1 400 000
1 600 000
800 000
80 000
50 000
20 000 000
6 000
1 470 000
1000
1 285 000 000
2 100 000
2 300 000
7 000 000
2 200 000
77 000	1 357 868 000
• 17 000 000
1000
27 000 000
375 000
60 000
1 110 000	45 546 000
	18 642 000
	72 950 000
69 700 000
2 050 000
220 000
6 200 000
13 600 000
43 000	91 813 000
3 720 000
52 207 000	55 927 000
2 749 525 000
Summa kr.	50 559 032 000
MARCUS BOKTR. STHLM im 710233

Specifikation

av anslagsförändringar

i förhåUande

till statsverkspropositionen

för budgetåret 1971/72

Bilaga 7

Prop. 1971: 115

Bil. 7    Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Bilaga 7

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen för budgetåret 1971/72

1 OOO-tal kronor

Anslagsrubrik

Beräknat    Slutligt förslag eller      Förändring

belopp i stats- verks- proposi- tionen	beslut	Ökning (-1-)
	Proposi- Anslags- tionens  belopp eller skrivelsens nummer	ning(—)

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter //. Justitiedepartementet Regeringsrätten, förslagsanslag Kammarrätterna, förslagsanslag

Summa IV. Försvarsdepartementet

Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag Anskaffning av fartygsmateriel m.m., reservationsanslag Anskaffning av flygmateriel ra. m., reservationsanslag Försvarets forskningsanstalt:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag Forskningsverksamhet, reservationsanslag

V. Socialdepartementet Folkpensioner, förslagsanslag

Täckning av driftkostnader för viss ortopedisk och pediatrisk verksamhet vid karolinska sjukhuset, förslagsanslag Bidrag till kommunala undervisningssjukhus, förslagsanslag Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag Täckning av vissa kostnader för elevhemsverksamhet,

förslagsanslag Arbetsmedicinska institutet, förslagsanslag

5 900 13 200	30 30	5 900 13 200		—
19 100		19 100		—
575 000 270 000 1 124 753	110 110 110	574 000 270 000 1 124 753	—	1 000
31700 51 500	110 110	32 200 52 000	+ +	500 500
2 052 953		2 052 953		—
8 290 000	rskr. 48	8 415 000	+125 000
—	49	26 150	+	26 150
190 000 9 000 3 400	44 49 49	190 000 7 700	—	1 300 3 400
10 000	49 23	1 300 10 255	-t- +	1 300 255

Summa 8 502 400

8 650 405       -hl48 005

VI

Kommunikationsdepartementet

Transportforskningsdelegationen, reservationsanslag "4 300

Statens väg- och trafikinstitut, förslagsanslag =3 461
Statens väg- och iraflkinstitut:

Utrustning, reservationsanslag HIQ

Summa 7 931

79 79

79

5 250       -t-       950 4 490       -1-1 029

200 1940

30 2 009

' Avser anslaget Trafiksäkerhelsforskning.

 Avser anslaget Statens väginstitut.

ä Avser anslaget Statens väginstitut: Utrustning.

1    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 7

Prop. 1971:115

109 500       -I-    9 500

500       -I-

500

47

32 32 rskr 53 31 31 31 36

36 36

35

38

38

38 38

37 37 37

17 500 7 000 3 595

1  332
10 769

314 21944

752 830

63 000

20 590

7  877

161483 22 630

130 000 130 000

8  900

609 016

78 500

300 200

2  464
7 873
7 813

1

97 151

+

300

—      226

500 226

-f +

+    1 300

-I-    3 200

74

—   3 886

-f- 7 873

—   3 987

+    1

3 201

Beräknat	Slutligt förslag eller		Förändring
belopp i	beslut		Ökr	ing(-f)
verks-	Proposi-	Anslags-	ning(—)
proposi-	tionens	belopp
tionen	eller skrivelsens nummer
130000	27	33 000	+	3 000
10 000	27	10 000		—
__	29	5 000	+	5 000
50 000	46	46 500	--	3 500
MO 000	56	15 000	+	5 000

Anslagsrubrik

VII. Finansdepartementet

Produktionsbidrag för dagstidningar, förslagsanslag Samdistributionsrabatt för dagstidningar, förslagsanslag Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet,

förslagsanslag Premiering av visst friviUigt sparande, förslagsanslag Viss informationsverksamhet, reservationsanslag

Summa    100 000 VIII Utbildningsdepartementet

Tidskriftsstöd, reservationsanslag —
Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet,

reservationsanslag 17 500

Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet 7 000

Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet 3 295

Musikaliska akademien, förslagsanslag

'12415

22 170

252 604

63 000

Musikhögskolorna: Ulbildningskostnader,/ör.f/a™/ii/a Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag

Socialhögskolorna, förslagsanslag

Fortbildning av socionomer, journalister m. m., reservationsanslag

Institutet för arbetsmarknadsfrågor m. m., förslagsanslag

Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m., reservationsanslag

Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet,/■e.se/'-vationsanslag

.'212 580

Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor, reservationsanslag

Lärarhögskolorna: Avlöningar lill lärarpersonal m. m., förslagsanslag

Lärarhögskolorna: Driftkostnader, förslagsanslag

130 000

130 000

8 900

Bidrag lill driften av komraunala skolor för vuxna, förslagsanslag

Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag

Bidrag till studieförbund

607 716

Summa IX. Jordbruksdepartementet

»75 300

Stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m., förslagsanslag Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande,

	300	51
	200	51
	6 350	62
	—	62
iislag	•11 800	62 41
Summa	93 950

reservationsanslag Kompensation för bensinskatt till rennäringen Veterinärstyrelsen, förslagsanslag Statens livsmedelsverk, förslagsanslag Statens institut för folkhälsan m. m., förslagsanslag Statens växtsortnämnd, förslagsanslag

1       Avser anslaget Stöd till dagspressen.

2       Avser anslaget Kostnader för viss statlig annonsering.
» Avser anslaget Musikhögskolorna.

*       Avser anslaget Lärarhögskolorna.

» Avser anslaget Särskilt slöd ål det mindre jordbruket.

•       Avser anslaget V E 10 Statens institut för folkhälsan.

Bil. 7    Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Anslagsrubrik

stats-verks-proposi tionen

Beräknat Slutligt förslag eller jFörändring
belopp i beslut------------- Ökning (-I-)
--------------------------------  Minsk-

Propositionens eller

skrivelsens nummer

Anslags-    ning(—) belopp

XI. Inrikesdepartementet

Anpassningsåtgärder för invandrare, reservationsanslag       3 725

Summa       3 725

XII. Civildepartementet

Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter,/öwfoja«j/a 13 944

Förrättnings- och uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1
Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet,

förslagsanslag 7 007

Utrustning, reservationsanslag 1 150

Summa     22 102

Summa förändringar av egentliga statsutgifter

rskr 70

57 57

57 57

4 050 + 325

4 050 + 325

16 000 + 2 056

1 —

993 850

8 000      + 2 000       -I-

26 001       -I-    3 899

-1168 239

B. Utgifter för statens kapitalfonder

Underskott på riksgäldsfonden 2 020 000

Summa förändringar av utgifter för statens kapitalfonder

Summa förändringar pä driftbudgeten

2 000 000      — 20 000 — 20 000

-H48 239

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

Finansdepartementet:

Markinköp i samband med oralokalisering av statiig
verksamhet —

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten vid universiteten ra. ra. 140 000

Summa utgiftsförändringar under statens allmänna fastighetsfond

29	25 000	-f 25 000
35	140 000	-1- 25 000

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond: Markförvärv för övningsfält

Summa utgiftsförändringar under försvarets fastighetsfond

15 500      110

15 500

Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet: Pressens lånefond

Summa utgiftsförändringar under fonden för låneunderstöd

Summa förändringar på kapitalbudgeten

25 000

27

25 000

-f 25 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1971    71023 3

Förslag

till investeringsplan

och

investeringsstater

för budgetåret 1971/72

Bilaga 8

Prop. 1971:115

Bil. 8.    Förslag till investeringsplan och investeringsstater

Bilaga 8

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1971/72

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond

B. Televerkels fond

C. Statens järnvägars fond

D. Luftfartsverkets fond

E. Fabriksverkens fond

F. Statens vatlenfallsverks fond

G. Domänverkels fond

II. Statens allmänna fastighetsfond

III. Försvarels fastighetsfond

IV.   Statens utlåningsfonder
V. Fonden för låneunderstöd

VII. Fonden för förlag till statsverket IX. Diverse kapitalfonder:

A. Statens vägverks förrådsfond

B. Sjöfartsverkets fond

C. Statens datamaskinfond

D. Jordfonden

E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Avgår kapitalåterbetalning: Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbelalning

12 798 000
—7 900 000
98 240 000
49 298 000
25 499 000
562 999 000
5 000 000	745 934 000
	188 144 000
	19159 000
	3 274 052 000
	299 744 000
	—3 000 000
699 000
—1 295 000
—600 000
1000
3 938 000	2 743 000
Summa	4 526 776 000
1000 000
42 758 000	43 758 000
Summa	4 483 018 000

1    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 8

Prop. 1971:115

FÖRSLAG TILL

INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1971/72

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel

från riksstalen 1 000

inom fonden 14 500 000

Övriga kapilalmedel 1 000

Investeringsbemyndigande 12 798 000

Investeringsanslag

27 300 000

	27 300 000		27 300 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel: Tele-		Investeringsanslag:
anläggningar m. m.		Teleanläggnmgar m. m.	631400 000
från riksslaten	8 500 000	Rundradioanläggningar	31800 000
inom fonden	629 800 000
Avskrivningsmedel: Rund-
radioanläggningar
inom fonden	31800 000
Övriga kapilalmedel:
Teleanläggningar m. m.	1000 000
Investeringsbemyndigande:
Teleanläggningar m. m.	—7 900 000 663 200 000
			663 200 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel		Investeringsanslag	363 600 000
från riksstalen	15 360 000
inom fonden	238 000 000
Övriga kapitalmedel	12 000 000
Investeringsbemyndigande	98 240 000 363 600 000
			363 600 000
D. Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel		Investeringsanslag	65 100 000
från riksstalen	1000
inom fonden	15 800 000
Övriga kapilalmedel	1000
Investeringsbemyndigande	49 298 000

65 100 000

65 100 000

Bil. 8.    Fiirslag till investeringsplan och investeringsstater

E. Fabriksverkens fond

Avskrivningsmedel		Investeringsanslag	42 500 000
från riksstalen	1000
inom fonden	16 500 000
Övriga kapilalmedel	500 000
Investeringsbemyndigande	25 499 000 42 500 000
			42 500 000
F. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel		Investeringsanslag	975 000 000
från riksslaten	1000
inom fonden	407 000 000
Övriga kapilalmedel	5 000 000
Investeringsbemyndigande	562 999 000 975 000 000
			975 000 000
G. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel		Summa investeringsanslag	5 002 000
från riksstalen	2 000
Investeringsbemyndigande	5 000 000 5 002 000
			S 002 000
Summa invesleringsbemyndi-
ganden för statens affärs-
verksfonder	745 934 000

II. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel

från riksstalen

inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

136 477 000

46 082 000

5 000 000

188 144 000

375 703 000

Summa investeringsanslag       375 703 000

375 703 000

III. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel

från riksstalen

inom fonden Övriga kapilalmedel Investeringsbemyndigande

150 525 000

25 115 000

26 000 000 19 159 000

220 799 000

Summa investeringsanslag       220 799 000

220 799 000

Prop. 1971:115

IV. Statens utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande	200 000	Investeringsanslag	200 000
Biståndsförvaltningens länefond
Investeringsbemyndigande	200 000	Investeringsanslag	200 000
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande	20 000 000	Investeringsanslag	20 000 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande	1000	Investeringsanslag	1000
Allmänna studielånefonden
Investeringsbemyndigande	113 000 000	Investeringsanslag	113 000 000
Studiemedelsfonden
Avskrivningsmedel från riksslaten	790 000 000	Investeringsanslag	790 000 000
Lånefonden för studentkårlokaler
Investeringsbemyndigande	1000	Investeringsanslag	1000
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel från riksstalen Investeringsbemyndigande	383 000 617 000	Investeringsanslag	1 000 000
	1 000 000		1 000 000
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Avskrivningsmedel från riksstalen Investeringsbemyndigande	67 000 133 000 200 000	Investeringsanslag	200 000
			200 000
Statens hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyndigande	20 000 000	Investeringsanslag	20 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande
Investeringsbemyndigande	3 060 000 000	Investeringsanslag	3 060 000 000
Lånefonden för inventarier i	vissa specialbostäder
Investeringsbemyndigande	6 900 000	Investeringsanslag	6 900 000
Lånefonden för kommunala markförvärv
Investeringsbemyndigande	50 000 000	Investeringsanslag	50 000 000

Bil. 8.    Förslag till investeringsplan och investeringsstater

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel

från riksstalen 7 000 000

Investeringsbemyndigande 3 000 000

10 000 000

Summa investeringsbemyndi-ganden för statens

3 274 052 000

utlåningsfonder

Investeringsanslag

10 000 000

10 000 000

v. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel

från riksslaten Övriga kapilalmedel Investeringsbemyndigande

31 083 000

51 675 000

299 744 000

382 502 000

Summa investeringsanslag       382 502 000

382 502 000

VII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

40 000 000 —3 000000

37 000 000

Summa investeringsanslag        37 000 000

37 000 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Statens vägverks förrådsfond

Avskrivningsmedel		Investeringsanslag	56 200 000
från riksstalen	1 000
inom fonden	55 300 000
Övriga kapitalmedel	200 000
Investeringsbemyndigande	699 000 56 200 000
			56 200 000
B. Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel		Investeringsanslag	12 200 000
från riksstalen	1000
inom fonden	13 444 000
Övriga kapilalmedel	50 000
Investeringsbemyndigande	—1 295 000 12 200 000
			12 200 000

Prop. 1971:115

Bil. 8.    Förslag till Investeringsplan och investeringsstater

C. Statens datamaskinfond

Avskrivningsmedel		Summa investeringsanslag	22 000 000
inom fonden	22 600 000
Investeringsbemyndigande	—600 000 22 000 000
			22 000 000
D. Jordfonden
Investeringsbemyndigande	1000	Investeringsanslag	1000
E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
Avskrivningsmedel		Investeringsanslag	5 355 000
från riksstaten	355 000
inom fonden	1 062 000
Investeringsbemyndigande	3 938 000 5 355 000
			5 355 000
Summa investeringsbe-
myndiganden för
diverse kapitalfonder	2 743 000

SUMMA INVESTERINGSSTATER

Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

1 139 758 000

1517 003 000

141 427 000

4 526 776 000

7 324964 000

Summa investeringsanslag    7 324 964 000

7 324964 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1971    71023 3

Bilaga 9

Förändringar i riksstatsförslaget

för budgetåret 1971/72

sedan statsverkspropositionen

Prop. 1971:115

Bil. 9    Förändringar i riksstatsförslaget

Bilaga 9

FÖRÄNDRINGAR I RIKSSTATSFÖRSLAGET FÖR BUDGETÅRET 1971/72 SEDAN STATSVERKSPROPOSITIONEN

1    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 9

Prop. 1971:115

Totalbudgeten för

Inkomster

	Slatsverks-	Senare	Summa
	proposUionen	ändringar	Milj. kr.
	MUj. kr.	Milj. kr.
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skaller	45 488,7	-f619,0	46 107,7
II. Uppbörd i statens verksamhet	931,4	-fl 24,4	1 055,8
III. Diverse inkomster	634,0	+  12,0	646,0
Summa	47 054,1	+ 755,4	47 809,5
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder	715,7	- 45,1	670,6
II. Riksbanksfonden	200,0	—	200,0
III. Statens allmänna fastighetsfond	141,6	—	141,6
IV. Försvarels fastighetsfond	94,5	—	94,5
V. Statens utlåningsfonder	1 352,9	+    5,0	1 357,9
VI. Fonden för låneunderstöd	45,5	—	45,5
VII. Fonden för statens aktier	18,6	—	18,6
VIII. Fonden för beredskapslagring	73,0	—	73,0
IX. Statens pensionsfonder	91,8	—	91,8
X. Diverse kapitalfonder	55,9	—	55,9
Summa	2 789,6	- 40,1	2 749,5

C. Beräknad övrig finansiering:

I. Avskrivningar och öviiga kapitalmedel inom kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder 1 344,7 + 27,2 1 371,9

övriga kapitalfonder 288,1 -    1,6 286,5

11. Övrig kapitalåterbetalning 42,8                   — 42,8

Summa 1675,6 -t- 25,6 1701,2

Summa 51519,3 +740,9 52 260,2

Underskott (+) resp. överskon +205,9 -317,6 111,7

Summa milj. kr. 51725,2 +423,2 52148,5

Bil. 9   Förändringar i riksstatsförslaget

budgetåret 1971/72 Utgifter

Statsverks-	Senare	Summa
propositionen	ändringar	Milj. kr.
Milj. kr.	Milj. kr.
8,5	_	8,5
1 914,5	—	1 914,5
1 188,9	—	1 188,9
6 544,7	—	6 544,7
'14 897,5	+ 148,0	15 045,5
3 888,2	+    2,0	3 890,2
2 730,5	+ 34,5	2 765,0
8 872,7	+    1,3	8 874,0
'971,9	+    3,2	975,1
203,6	—	203,6
6 013,5	+    0,3	6 013,8
779,4	+    3,9	783,3
1 305,6	—	1 305,6
1,0	—	1,0
84,9	—	84,0
2 020,0	- 20,0	2 000,9

A. Utgiftsanslag:

I. Kungl. hov- och slottsstatema

II. Justitiedepartementet

III. Utrikesdepartementet

IV.    Försvarsdepartementet
V. Socialdepartementet

VI. Kommunikationsdepartementet

VII. Finansdepartementet

VIII. Utbildningsdepartementet

IX. Jordbruksdepartementet

X. Handelsdepartementet

XI. Inrikesdepartementet

XII. Civildepartementet

Xni. Industridepartementet

XIV. Oförutsedda utgifter

XV. Riksdagen och dess verk m. m.

XVI. Riksgäldsfonden

Summa   51425,2 +173,2 51598,5

B. Beräknad övrig medelsförbrukning:

I. Minskning av anslagsbehållningar        200,0 +150,0 350,0

II. Ökad disposition av röriiga kre
diter 100,0 +100,0 200,0

Summa        300,0 +250,0 550,0

Summa milj. kr.    51725,2 +423,2 52148,5

' Anslaget Statens institut för folkhälsan överfört till IX ht.

Prop. 1971:115

Driftbudgeten för

Inkomster

	Statsverkspropositionen Milj. kr.	Senare ändringar Milj. kr.	Summa Milj. kr.
Skatter, avgifter, m. in.:
1. Skatter 11. Uppbörd i statens verksamhet 111. Diverse inkomster	45 488,7 931,4 634,0	+ 619,0 + 124,4 +  12,0	46 107,7 1 055,8 646,0

Summa   47 054,1

+ 755,4

47 809,5

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

1. Statens affärsverksfonder 715,7

11. Riksbanksfonden 200,0

III. Statens aUmänna fastighetsfond 141,6

IV. Försvarets fastighetsfond 94,5 V. Statens utiåningsfonder 1 352,9

VI. Fonden för låneunderstöd 45,5

VII. Fonden för statens aktier 18,6

VIII. Fonden för beredskapslagring 73,0

IX. Statens pensionsfonder 91,8

X. Diverse kapitalfonder 55,9

Summa 2 789,6

- 45,1

5,0

40,1

670,6

200,0

141,6

94,5

1          357,9

45,5 18,6 73,0 91,8 55,9

2          749,5

Summa inkomster pä driftbudgeten    49 843,7

+ 715,3

50 559,0

Summa milj. kr.    49 843,7

+ 715,3

50 559,0

Bil. 9    Förändringar i riksstatsförslaget

budgetåret 1971/72

Utgifter

Statsverks-       Senare
propositionen   ändringar
Milj. kr. Milj. kr.

Summa Milj. kr.

+ +

A. Egentliga statsutgifter:

8,5 1 861,5

1  182,3

6     299,8
'14 773,5

2  717,4
2 585,6

7 778,7
'952,4

179,7

2 616,6

777,4

286,1

1,0

84,9

1. Kungl. hov- och slottsstaterna

11. Justitiedepartementvjt

III. Utrikesdepartementet

IV.    Försvarsdepartementet
V. Socialdepartementet

VI. Kommunikationsdepartementet

VII. Finansdeparlementet

VIII. Utbildningsdepartementet

IX. Jordbruksdepartementet

X. Handelsdepartementet

XI. Inrikesdepartementet

XII. Civildepartementet

XIII. Industridepartementet

XIV. Oförutsedda utgifter

XV. Riksdagen och dess verk m. m.

Summa    42 105,3

B. Utgifler för statens kapitalfonder:

I. Riksgäldsfonden 2 020,0

II. Avskrivningar av nya kapitalin
vesteringar 1 139,8
III. Avskrivning av oreglerade kapi
talmedelsförluster 1,0

Summa      3 160,8

+ 148,0

+ + +

2,0 9,5 1,3

3,2

0,3 3,9

+ 168,2

20,0

20,0

8,5 1 861,5

1 182,3

6  299,8
14 921,5

2 719,4
2 595,1

7       780,0
955,6
179,7

2 616,9

781,3

286,1

1,0

84,9

42 273,5

2 000,0
1 139,8

1,0

3 140,8

Beräknat överskott pä statsregleringen: Överskott av inkomster Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel

Summa utgifter på driftbudgeten    45 266,0

3 977,7

600,0 Summa     4 577,7 Summa milj. kr.    49 843,7

+ 148,2

+ 892,1

-325,0 + 567,1 + 715,3

45 414,3

4 869,8

275,0

5  144,8
50 559,0

' Anslaget Statens institut för folkhälsan överfört till IX ht.

Prop. 1971:115

Kapitalbudgeten för

Inkomster

Länemedel

Statsverks- Senare Summa

propositionen ändringar Milj. kr.

Milj. kr Milj. kr.

4 483,6 - 0,6 4 483,0

Summa mUj. kr.    4 483,6 - 0,6 4 483,0

Bil. 9    Förändringar i riksstatsförslaget

budgetåret 1971/72 Utgifter

	Statsverks-	Senare	Summa
	propositionen	ändringar	Milj. kr.
	Milj. kr.	Milj. kr.
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond	12,8	.—.	12,8
Televerkets fond	3,0	-10,9	-7,9
Statens järnvägars fond	98,4	- 0,2	98,2
Luftfartsverkets fond	49,1	+ 0,2	49,3
Fabriksverkens fond	22,8	+ 2,7	25,5
Statens vattenfallsverks fond	582,0	-19,0	563,0
Domänverkets fond	5,0	—	5,0
11. Statens allmänna fastighetsfond	163,1	+ 25,0	188,1
III. Försvarets fastighetsfond	19,2	—	19,2
IV. Statens utlåningsfonder	3 274,1	—	3 274,1
V. Fonden för låneunderstöd	299,7	—	299,7
VII. Fonden för förlag till statsverket	- 3,0	—	- 3,0
IX. Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond	-0,9	+ 1,6	0,7
Sjöfartsverkets fond	-1,3	—	-1,3
Statens datamaskinfond	- 0,6	—	-0,6
Jordfonden	0,0	—	0,0
Förrådsfonden för ekonomisk
försvarsberedskap	3,9	—	3,9
Summa	4 527,4	- 0,6	4 526,8
Avgår kapitalåterbetataing:
Avsättning till fonden för oregl;rade
kapitalmedelsföriuster	1,0	—	1,0
Övrig kapitalåterbetalning	42,8	—	42,8
Summa	43,8	—	43,8
Summa milj. kr.	4 483,6	- 0,6	4 483,0

MARCUS BOKTR. STHLM IWI    710233

Bilaga 10

Förslag till förordning om

ändring i förordningen (1970:99)

om investeringsavgift för

vissa byggnadsarbeten

Prop. 1971:115

Bil. 10    Ändring i förordningen om investeringsavgift

Bilaga 10

Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten

Härigenom förordnas, alt 1 § förordningen (1970: 99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

För byggnadsarbete, som igångsattes under liden den 7 maj 1970 —den 31 juli 1971, skall investeringsavgifl eriäggas till staten, om arbetet helt eller lill huvudsakUg del avser

bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslulning lill ny bostadsbebyggelse,

butiks-, kontors- eller banklokaler,

kommunal förvaltningsbyggnad,

kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler,

sporthall eller annan idrottsanläggning,

bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, när arbetet ingår i ell byggnadsförelag som omfattar mer än ell sådani hus eller när huset genom arbetet erhåller en bostadsyta överstigande 80 kvadratmeter.

För byggnadsarbete, som igångsattes under liden den 7 maj 1970 —den 31 maj 1971, skall investeringsavgifl erläggas till staten, om arbetet helt eller lill huvudsaklig del avser

bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslulning lill ny bostadsbebyggelse,

butiks-, kontors- eller banklokaler,

kommunal förvallningsbyggnad,

kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler,

sporthall eller annan idrottsanläggning,

bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, när arbetet ingår i ell byggnadsförelag som omfattar mer än ell sådani hus eller när huset genom arbetet erhåller en bostadsyta överstigande 80 kvadratmeter.

Investeringsavgifl erlägges icke för

1. byggnadsarbete i Norrbottens, Västerbollens, Jämtlands och Västernorrlands län samt i de delar av Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Älvsborgs och Göteborgs och Bohus län som Konungen bestämmer,

2. kommunalt eller enskilt beredskapsarbete för vilket statsbidrag utgår enligt arbelsmarknadskungörelsen (1966: 368),

3. byggnadsarbete som är föranlett av skada för vilken ersättning utgår enligl försäkringsavtal,

1    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 10

Prop. 1971:115

Bilaga. 10    Ändring i förordningen om investeringsavgift

4.   arbete, som avser installation av elektriska ledningar eller andra
elektriska anordningar, måleriarbele eller arbete, som avser mindre
komplettering (s. k. lapparbete) av befintlig värme-, vatten-, avlopps-
eller ventilationsanläggning,

när arbetet icke har samband med annat byggnadsarbete,

5.   reparations- eller underhållsarbete i annat fall, om sammanlagt
högst tre personer sysselsattes för arbetet.

Denna förordning träder i kraft dagen efler den, då förordningen enligl därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

MARCUS BOKTR. STHLM 1971   71023 3

^{Innehållsförteckning}

Innehållsförteckning

Reviderad finansplan 1971 2

Den internationella utvecklingen 2

Den ekonomiska utvecklingen under 1970 5

Konjimktiirer och ekonomisk politik 1971 9

Budgetpolitiken 14

Försörjningsbalans och bytesbalans 16

De ekonomiska perspektiven på längre sikt 19

Långtidsbudgeten 19

Långtidsutredningen 22

Särskilda frågor 42

Tolalbudgelens utgiftsanslag budgetåren 1970/71 och 1971 j72 42
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1971 j72, m. m. 42
Beräkning av anslagsbehåUiiingarnas utveckling 43
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter 44
Totalbiidgeteiis inkomster budgetåren 1970/71 och 1971/72 samt in
vesteringsplan för budgetåret 1971/72 44
Beräkning av lotalbiidgeten för budgetåren 1970/71 och 1971/72 48

Hemställan 49

Bilaga   I: Reviderad nationalbudget för år 1971

Bilaga   2: Långtidsbudget för perioden 1971/72—1975/76

Bilaga   3: 1970 års långtidsutredning och remissinstanserna

Bilaga   4: Riksrevislonsverkels approximativa beräkning av budgetutfallet

för 1970/71 Bilaga   5: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret

1971/72 Bilaga   6: Specifikation  av  inkomsterna  på  driftbudgeten för budgetåret

1971/72 Bilaga   7: Specifikation av anslagsförändringar i förhällande till statsverkspropositionen för budgetåret 1971/72 Bilaga   8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret

1971/72 Bilaga   9: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1971/72 sedan

statsverkspropositionen Bilaga 10: Förslag  tUl  förordning  om ändring  i förordningen  (1970:99)

om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten

Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. InnehåU