Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1971 Prop. 1971:102

Nr 102

Kungl. Majrts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank; given Stockholms slott den 2 april 1971.

Kungl. Maj:l vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprolokollel över finansärenden, föreslå riksdagen all bifalla det förslag om vars avlåtande lill riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ls

Min allernådigsle Konungs och Herres frånvaro,

cnligl Dess nådiga beslut:

BERTIL

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås alt riksbanken skall ges möjlighet all bevilja Sveriges Invesleringsbank Aktiebolag kredit i checkräkning med etl belopp om högst 200 milj. kr.

1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 102

Prop. 1971:102

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

Härigenom förordnas, all 17 § lagen (1934:437) för Sveriges riksbank skal! ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 § Riksbanken må driva utlåningsrörelse medelst:

a) diskontering av växlar, som förfalla lill betalning inom sex månader;

b) utlåning mot förbindelse till återbetalning antingen å beslämd lid av högst sex månader eller ock efter högst tre månaders uppsägning saml mot pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper; dock atl kommun och annan därmed jämförlig samfäUighet må, på ovan stadgade ålerbetalningsvillkor, kunna erhålla lån utan annan säkerhet än dess egen förbindelse;

c) utlåning mol förbindelse lill återbetalning å beslämd tid av högst sex månader i förening med panträtt, som stiftals genom överlåtelse av upplagspanlbevis eller upplagsbevis, varom stadgas i lagen om upplagshus och upplagsbevis, eller upplåtils i varor liggande å allmän våg eller satta i förvar hos Iredje man, vilken förbundit sig all hålla dem eller deras värde riksbanken tillhanda, för så vill den, som utfärdat beviset eller åtagit sig förbindelsen, prövas därför vederhäftig;

d) beviljande på högst tolv månader av kredit i checkräkning mot
pant av svenska statens, allmänna hypoteksbankens eller konungarikets
Sveriges sladshypolekskassas obligationer eller, intill ell belopp av fem
lon miljoner kronor, mot annan säkerhet.

Riksbanken får dessutom bevilja Sveriges Investeringsbank Aktiebolag kredit i checkräkning, intill elt bdopp av tvåhundra miljoner kronor, utan annan säkerhet än bolagets egen förbindelse.

Denna lag träder i kraft dagen efler den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1971:102

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slotl den 2 april 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern iör utrikes äiendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank och anför.

Sveriges Investeringsbank Aktiebolag (investeringsbanken), som ägs av staten, har f. n. ett aktiekapital på 900 milj. kr. och en reservfond på 100 milj. kr. För bankens förbindelser finns dessutom en av riksgäldskonlorel tecknad garanti på 900 milj. kr. Invesleringsbanken, som hittills finansierat sin utiåningsverksamhcl med eget kapital, har enligl de bestämmelser som gäller för banken rält alt skaffa medel för verksamheten genom upplåning. Vid utgången av 1970 uppgick bankens utestående lån till drygt 500 milj. kr. och dess låneutfästelser lill ytterligare 1,1 miljarder kr. I den till årets stalsverksproposilion fogade finansplanen log jag upp frågan om en utbyggnad av investeringsbankens utiåningsmöjligheter (prop. 1971: 1 bilaga 1 s. 17). Jag framhöll där att banken visat sig vara etl effektivt näringspolitiskt medel och svarar mol väsenlliga behov hos näringslivet och all del därför var angelägel all banken tillåts öka sill bidrag till näringslivets investeringar i samma takt som under tidigare år. I samband med all jag berörde frågan om kapilalimport framhöll jag vidare bl. a. all syftet med en sådan import måste vara atl den kommer den industriella utbyggnaden tillgodo och alt en upplåning utomlands av investeringsbanken utgör etl led i dessa strävanden. Riksdagen har vid behandlingen av de riktlinjer för den ekonomiska politiken som anges i finansplanen godkänt vad som anförts i fråga om investeringsbankens verksamhet (FiU 1971: 1, rskr 1971: 25).

I skrivelse den 25 mars 1971 har fullmäktige i riksbanken hemställt atl riksbanken ges möjlighet all bevilja investeringsbanken kredit i checkräkning med elt belopp om högst 200 milj. kr.

Riksbanksfullmäktige, som inledningsvis i skrivelsen påpekar alt de har atl genom sina ålgärder bidraga till alt realisera de av riksdagen godtagna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, har övervägt frågan hur investeringsbankens upplåningsbehov skall passas in i den allmänna

Prop. 1971:102 4

ramen för del svenska näringslivels kreditfinansiering. En utgångspunkt för fullmäktiges bedömning har varit det av riksdagen nyligen fattade beslutet i fråga om investeringsbankens verksamhet. En annan utgångspunkt har varit den princip som slogs fast då invesleringsbanken inrättades all banken i kreditpoUtiska sammanhang bör bedömas på ell i stort sett likartat sätt som hypoleksbanker och kredUaktiebolag och också omfattas av riksbankens emissionskontroll. Särskild hänsyn måste dessutom enligl fullmäktige tas till investeringsbankens teknik vid beviljande och utbetalning av lån. Fullmäktige anför vidare. Del kunde synas naturligt atl invesleringsbanken tillämpade samma ordning som andra mellan-handsinstitut, där tidpunkten för utbetalning av lån är beroende av tidsplaceringen av obligationsemissioner eller av rcverslån. Normall finns sålunda hos dessa andra inslilul en kortare eller längre kö av beviljade men inte utbetalade lån. Under väntetiden brukar finansieringen ske genom inlerimskrediler från bankinslilut. Investeringsbanken specificerar emellertid i stor utsträckning i lånekontrakten ulbelalningstidpunk-tcr, som bestäms av lidsplaneringen för det investeringsprojekt som finansieringen avser. Några problem har hittills inle uppstått, eftersom utbetalningarna täckts av bankens egna medel och upplåning således inle varit aktuell. I den mån de egna medlen inte längre förslår måste emellertid arrangemang vidtas, så atl medel finns för alt täcka lånc-utbclalningarna vid de i förväg bestämda tidpunkterna. Riksbanken är givetvis beredd alt medverka till att täcka de upplåningsbehov hos invesleringsbanken, som ligger inom den i finansplanen angivna och av riksdagen godtagna ramen. Del skulle emellerlid enligt fullmäktiges mening innebära en alllför stark bindning av handlingsfriheten all garantera en långsiktig upplåning, som skulle vara tidsmässigt helt bunden till de ulbetalningstidpunkler som följer av investeringsbankens låneavtal med kunderna. För dc likviditelspåfreslningar som kan följa av cn bristande synkronisering mellan upplåningslikviderna och låneutbetalningarna skulle invesleringsbanken visserligen kunna söka la upp kortfristiga krediter från banker. Möjligheterna lill del kan emellertid under långa perioder vara små eller obefintliga. För atl skapa tillräcklig säkerhet för all uppfylla sina åtaganden skulle invesleringsbanken därför tvingas atl bland sina tillgångar hålla etl betydande belopp likvida medel. En mera tillfredsställande lösning är all tillförsäkra invesleringsbanken en garanterad kredit atl användas för atl möta tillfälliga likviditelspåfreslningar. Fullmäktige anser del naturligt att en sådan kredillimil ställs till förfogande av riksbanken, något som tillsammans med den mera långsikliga ramen för investeringsbankens upplåning skulle ge investeringsbanken tillräcklig säkerhet vid nya kre-dilålaganden. Kreditlimilens storlek får avvägas med utgångspunkt i den accepterade ramen för bankens bevilj ningar. F. n. synes en kredit på 200 milj. kr. vara tiUräcklig.

Prop. 1971:102 5

Fullmäktige har också övervägt formen för kredit till investeringsbanken. Karaktären av komplement till investeringsbankens likvida medel med ell i förväg bestämt belopp pekar på kredit i checkräkning som den naturliga formen. Riksbankens möjligheter all bevilja sådan kredit anges i 17 § lagen för Sveriges riksbank under d. Där stadgas alt riksbanken på högst tolv månader får bevilja kredit i checkräkning mol pant av svenska statens, allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges sladshypolekskassas obligationer eUer, intill etl belopp av femlon milj. kr., mol annan säkerhet. F. n. kan riksbanken sålunda inle lämna ifrågavarande checkräkningskredil åt investeringsbanken. Fullmäktige hemsläller därför atl till 17 § fogas ell nytt stycke, vari anges atl riksbanken dessutom får bevilja invesleringsbanken kredit i checkräkning intill ell belopp av 200 milj. kr. utan annan säkerhet än dess egen förbindelse.

Efler remiss har yttrande över riksbanksfullmäktiges framställning avgetls av bankinspektionen, som har ingen erinran mol del föreslagna upplåningsarrangemanget för invesleringsbanken och tiUstyrker förslagel till ändring i lagen för Sveriges riksbank. Med hänvisning till all någon subventionering inle är avsedd alt ske i den verksamhet som invesleringsbanken bedriver förutsätter inspektionen därvid, alt checkräkningskrediten beviljas på affärsmässiga villkor i fråga om ränta m. m.

Departementschefen

Sveriges investermgsbank är ell viktigt näringspolitiskt instrument och svarar mol väsenlliga behov hos näringslivet. Jag har tidigare erinrat om atl jag i den lill årets slatsverksproposition fogade finansplanen framhöll angelägenheten av all invesleringsbanken tillåts öka sitt bidrag till näringslivets investeringar i samma takt som under tidigare år. Vad jag i finansplanen anförde om investeringsbankens verksamhet har godtagits av riksdagen. Riksbanksfullmäktiges förslag atl skapa möjlighet för invesleringsbanken all hos riksbanken erhålla checkräkningskredil intill ell belopp av 200 milj. kr. är enligl min mening etl lämpligl sätt all minska de tillfälliga likviditetspåfreslningar som kan uppkomma för invesleringsbanken vid en forlsall ökad utlåningsverksamhel. Efler samråd med chefen för industridepartementet förordar jag därför atl fullmäktiges förslag i delta avseende bifalles och tillstyrker atl i 17 § lagen för Sveriges riksbank tas in etl nytt stycke i enlighet med förslaget.

Under åberopande av det anförda hemsläller jag all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

alt antaga inom finansdepartementet upprättat förslag tUl lag om ändring i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank.