Utbildningsutskottets betänkande nr 31 år 1971

UbU 1971:31

Nr 31

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner
angående vissa frågor rörande forskning och forskningsplanering.

Motionerna

I motionen 1971: 841 av herr Bergqvist m. fl. (s) har hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en plan för uppbyggande
i statlig regi av ett centralt databaserat register över planerade, pågående
och avslutade forskningsprojekt.

I motionen 1971: 842 av herr Bohman m. fl. (m) har hemställts att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att Kungl.
Maj:t snarast måtte tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift
att i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen företa en total
och förutsättningslös översyn av den svenska forskningens och forskningsplaneringens
organisation.

I motionen 1971: 851 av herr Ericson i Örebro m. fl. (s) har hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

1. begär en samlad bedömning i framtida statsverkspropositioner av
de prioriteringsfrågor som berör forskningen och utvecklingsarbetet,

2. anhåller om en förändring av de anslagsfördelande forskningsorganens
sammansättning, så att ett väsentligt ökat lekmannainflytande
säkras,

3. anhåller om en förändring av universitetsstadgan, så att det blir
möjligt att genom tidsbegränsade program närmare definiera enskilda
forskartjänsters omfattning och inriktning.

I motionen 1971: 859 av herr Helén m. fl. (fp) har hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

1. att en parlamentarisk utredning tillsätts för att verkställa en förutsättningslös
översyn av forskningspolitikens mål samt forskningens
organisation och anslagsbehov, varvid också bör beaktas forskningsberedningens
ställning och framtida uppgifter,

2. att denna utredning även tar upp de i motionen nämnda åtgärderna
att främja industriforskning och utveckling,

3. att denna utredning tar upp frågan om

a) rullande långsiktsplanering av forsknings- och utvecklings-(FoU-)
insatser och samordning av resursutbyggnad och resursutnyttjande,

1 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 31

UbU 1971: 31

b) statligt engagemang i stora forsknings- och utvecklingsprojekt och
därvid särskilt beaktar arbetsformerna för drivande av sådana projekt,

c) arbetsformer och anslagsgivning för utbyggnad, underhåll och drift
av tung vetenskaplig apparatur,

4. att denna utredning initierar undersökningar av typen »forskning
om forskning» och lägger fram förslag till uppbyggnad av resurser inom
detta forskningsområde,

5. att femårsplanering av forskningsrådens, styrelsens för teknisk utveckling
(STU), universitetens och miljövårdande organs FoU-arbete
föreläggs riksdagen.

I motionen 1971: 887 av herr Nordstrandh m. fl. (m) har hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t upprepar den i riksdagsskrivelse
1969: 222 framförda begäran om en översyn av forskarkarriären.

Utskottet

Ett gemensamt grundmotiv för flertalet motionsyrkanden som utskottet
tar upp till behandling i detta betänkande är angelägenheten
av att de totala forskningsresurserna inom landet utnyttjas så effektivt
som möjligt och att forskningsframsteg så snabbt som möjligt förs ut
i näringsliv och förvaltning, så att man där kan dra nytta av forskningsresultaten.
Motionerna 1971: 842 och 1971: 859 utmynnar båda
i yrkanden om en förutsättningslös utredning om forskningspolitikens
mål, planeringen och prioriteringen av forskningsinsatserna samt forskningens
organisation och anslagsbehov. Prioriteringsfrågan behandlas
även i motionen 1971: 851 som dessutom inrymmer yrkanden om lekmannainflytande
i de anslagsfördelande forskningsorganen och om s. k.
program för forskartjänster. Motionen 1971: 841 har tagit upp en specialfråga,
nämligen frågan om register över forskningsprojekt. I detta
sammanhang behandlar utskottet dessutom motionen 1971: 887 med
yrkande om en översyn av forskarkarriären.

I den förutnämnda motionen 1971: 859 med yrkande om en parlamentarisk
utredning uttalas att forsknings- och utvecklingsarbetet
måste inordnas i samhällsbyggnadsprocessen och inriktas så att
det kommer i samklang med övriga ansträngningar att nå de mål som
samhället ställt upp för sin utveckling. För att få till stånd en riktig avvägning
och prioritering fordras vidare enligt motionärernas mening en
långtidsplanering av forskningsinsatserna. Denna fråga bör särskilt studeras
av den utredning som föreslås. I avvaktan på resultatet av denna
och på ytterligare erfarenheter uttalar sig motionärerna för en femårsplanering.
En översyn av den svenska forskningsorganisationen bedöms
som angelägen om syftet med långtidsplaneringen skall kunna uppnås

UbU 1971: 31

liksom en bättre samordning av insatserna för forskning och utvecklingsarbete.
Som andra viktiga uppgifter för en parlamentarisk utredning
anges att föreslå arbetsformer som medför att förväntade tekniska utvecklingsresultat
på ett tidigt stadium kan bli föremål för en samlad
bedömning av hur de kommer att påverka människor och samhälle
samt att stora projekt, t. ex. rymdprogram och atomenergiprogram, kan
planeras och genomföras under större insyn än nu. Insatser som kan
väntas ge resultat av betydelse för lokaliseringspolitiken bör prioriteras.
Forskningsberedningens ställning och framtida sammansättning och organisation
bör övervägas. Vikten av att olika företag får samma möjligheter
att tillgodogöra sig forskningsresultaten stryks under och i den
föreslagna utredningens uppdrag skall ingå också bl. a. åtgärder som
kan leda till ett effektivare utnyttjande av forskningsresultaten i näringsliv
och samhälle. Som en central fråga framträder i motionen
önskemål att genom organisatoriska och andra åtgärder nå fram till
bättre möjligheter för statsmakterna och de underlydande anslagsfördelande
organen att ta ställning till de många gånger intrikata prioriteringsfrågorna.
Härtill anknyter nära önskemål att genom organisatoriska
ändringar eller andra åtgärder tillförsäkra nya forskningsområden erforderliga
anslagsmedel.

Som motiv för det i motionen 1971: 842 framförda yrkandet om en
total och förutsättningslös översyn av den svenska forskningens och
forskningsplaneringens organisation har åberopats bl. a. att det kan
ifrågasättas om samhällets organ för planering av forskningspolitiken,
för stöd till forsknings- och utvecklingsverksamhet och för samverkan
mellan olika intressenter har den lämpligaste utformningen för att de
medel som satsas skall bli så effektivt utnyttjade som möjligt och för
att forskningsresultaten skall bli nyttiggjorda. Bl. a. anförs också att den
flexibilitet som ursprungligen kännetecknade forskningsråden till stor
del gått förlorad. Motionärerna efterlyser vidare bättre underlag för den
forskningspolitiska debatten och forskningsplaneringen. Man påpekar att
försummelser i fråga om planeringen kan leda till långt svårare störningar
i människans och naturens samspel med tekniken än vi hittills
upplevt.

I motionen 1971: 851 framhålls att en styrning av forskningen så att
den mer än hittills kan tjäna samhället och bli ett effektivare instrument
för social förändring förutsätter ett starkt lekmannainflytande också
på den anslagsfördelande nivån.

Med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden får utskottet anföra
följande.

I början av 1960-talet diskuterades livligt den s. k. teknikfaktorns roll
för den ekonomiska tillväxten. Detta ledde till väsentligt ökade statliga
insatser för teknisk forskning och utveckling bl. a. som ett led i en aktiv
näringspolitik. Avsikten med bildandet år 1968 av styrelsen för teknisk

1* Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 31

UbU 1971: 31

utveckling (STU) var i första hand att uppnå en bättre planering och
samordning av finansieringen av den tekniska forsknings- och utvecklingsverksamhet
som stöddes av olika statliga forskningsråd och fonder.
Successivt har samtidigt betydelsen av forsknings- och utvecklingsverksamhet
som en grundläggande faktor för samhällsutvecklingen i dess
helhet alltmer kommit att uppmärksammas i den allmänna debatten.
Bl. a. som följd härav har denna verksamhet numera blivit en integrerande
del av samhällslivet på nästan alla områden. Dess funktion är
väsentlig för hela vårt ekonomiska och sociala liv.

Nya krav gör att forskningspolitiken inte längre i samma utsträckning
som tidigare kan begränsas till naturvetenskaper och teknisk utveckling.
Samhällsvetenskaperna och humaniora måste tas med i väsentligt ökad
omfattning. I olika sammanhang har vidare betonats vikten av att forskarna
i ökad utsträckning medverkar till att deras kunskaper utnyttjas
för ett riktigt klarläggande av olika konsekvenser av alternativa utvecklingslinjer.
Detta måste göras på ett tidigt stadium, innan beslutsfattaren
i samhälle och näringsliv låst sig för planer, som kan få allvarliga, negativa
konsekvenser för våra levnadsförhållanden. Från såväl samhällsekonomiska
som sociala och kulturella synpunkter är det vidare angeläget
att en riktig avvägning mellan olika ändamål görs inom ramen för de
medel som kan ställas till förfogande för forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Forskningsberedningens verksamhet är inte speciellt inriktad på den
tekniska forskningen utan spänner över hela forskningsfältet. Utskottet
erinrar om att beredningens uppgift är att verka som rådgivande organ
till regeringen i frågor om den långsiktiga inriktningen av forskningspolitiken.
En viktig uppgift när det gäller att initiera forskning på olika
angelägna områden har forskningsråden. I dag finns det nio forskningsråd,
vartill kommer STU som i fråga om det tekniska området har
samma funktion som ett forskningsråd.

Den svenska forskningspolitiken och forskningsorganisationen har
i riksdagen under den senaste tioårsperioden vid upprepade tillfällen
varit föremål för diskussion, senast vid fjolårets riksdag i anledning av
då i statsutskottets utlåtande 1970: 204 behandlade utredningsförslag.
Statsutskottet erinrade om att det i utlåtandet 1968: 168 framhållit att
de priorieringsbeslut beträffande forskningsstöd, som statsmakterna fattar,
är och måste vara politiska beslut. Den av statsmakterna förda
forskningspolitiken kan dock — och bör måhända också — slå igenom
i de underordnade organens handlande. Utskottet underströk också den
väsentliga skillnaden mellan statsmakternas prövning av anslagsfrågor
och exempelvis det enskilda forskningsrådets, vilket kan grunda sin bedömning
på en av sakkunniga gjord granskning av projektens intresse
och värde ur vetenskaplig synpunkt.

Riksdagen beslöt (rskr 1970: 421) att som sin mening ge Kungl. Maj:t

UbU 1971: 31

till känna vad statsutskottet i nämnda utlåtande anfört i fråga om forskningsplanering.
Statsutskottet anförde härom att utvecklingen under
senare år har gjort behovet av en genomtänkt forskningsplanering grundad
på överblick över hela fältet allt påtagligare. De resurser som i vårt
Iand kan disponeras för forskningen är begränsade och en prioritering
mellan olika forskningsfält och forskningsprojekt därför nödvändig.
Utvecklingen mot alltmer kostnadskrävande forskning, främst inom tekniska
och naturvetenskapliga ämnesområden, kan bedömas komma att
leda till ett behov av ökad internationell forskningssamverkan, för vårt
lands del i första hand en vidareutveckling av det nordiska forskningssamarbetet
och en utbyggnad av den forskningssamverkan som förekommer
på europeisk nivå. Samma utveckling kan också leda till att
inhemska prioriteringsfrågor måste bedömas mot bakgrund av den internationella
forskningssituationen med risk att detta av den enskilde
forskaren kan komma att upplevas som en besvärande styrning av forskningen.
Utskottet underströk behovet av en genomtänkt forskningplanering
och pekade samtidigt på att allmänpolitiska värderingar i framtiden
säkerligen i högre grad än hittills kommer att påverka bedömningen
av hur forskningsresurserna skall disponeras.

De nu ifrågavarande motionsyrkandena måste enligt utskottets mening
bedömas mot bakgrund av dels riksdagens i fjol gjorda ställningstaganden
och motiven för dessa, dels den förda forskningspolitiska debatten
och statsmakternas i denna alltmer framträdande ansvar för
forsknings- och utvecklingsverksamheten. Utskottet har med denna utgångspunkt
ansett sig böra förorda att i första hand forskningsrådens
sammansättning och organisation i övrigt samt befogenheter och ställning
i relation till myndigheter och andra instanser som har forskningsansvar
utreds genom en parlamentariskt sammansatt utredning eller i
annan ordning. Forskningsråden har spelat en stor roll i den statliga
forskningspolitiken och måste förutsättas komma att även i fortsättningen
vara ett viktigt instrument för statsmakternas styrning av forskningsresurserna
till prioriterade områden. Utskottet föreslår att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet sålunda
anfört i anledning av förevarande yrkanden i motionerna 1971: 842 och
1971: 859 samt motionen 1971: 851 i vad den avser lekmannainflytande
i bl. a. forskningsråden.

I syfte att få ett mera samlat och redan därigenom bättre underlag
för riksdagens ställningstaganden i anslagsfrågorna
har i motionen 1971:851 yrkats att regeringen fortsättningsvis i
statsverkspropositionen skall i ett sammanhang redovisa sina bedömningar
i prioriteringsfrågorna avseende forskning och utvecklingsarbete.
Motionärerna menar att statsverkspropositionen är det främsta
instrumentet när det gäller att formulera de övergripande politiska
målen för forskningen och göra prioriteringar mellan olika forsknings -

UbU 1971: 31

områden. På grund av att de ifrågakommande medels anvisningarna sker
under olika huvudtitlar är det emellertid nu svårt för riksdagens ledamöter
att få den rätta helhetssynen om statsverkspropositionen ej samtidigt
redovisar regeringens samlade bedömning av frågorna.

Ifrågavarande motionsyrkande anknyter nära till yrkandet i motionen
1971: 859 om långtidsplanering av anslagsgivningen till forskning
och utvecklingsarbete. I denna motion hemställs att det beträffande stödet
till forskningsrådens, styrelsens för teknisk utveckling, universitetens
och miljövårdande organs forsknings- och utvecklingsarbete skall utarbetas
rullande femårsplaner som skall föreläggas riksdagen. Yrkandet
är motiverat bl. a. av att många uppgifter sträcker sig över flera år.
Planerna bör omfatta fem år tills ökad erfarenhet vunnits av hur lång
planeringsperioden lämpligen bör vara.

I de två motionsyrkandena ligger önskemål om ett förbättrat beslutsunderlag.
Utskottet är ense med motionärerna om betydelsen härav och
förutsätter att den av utskottet föreslagna utredningen kommer att få
positiva effekter även i detta avseende. Uskottet är emellertid inte berett
förorda att riksdagen nu binder sig för den föreslagna långtidsplaneringen
av anslagsgivningen till forskningsråden m. fl. eller för fram
särskilda önskemål beträffande prioriteringsproblemen. Utskottet avstyrker
sålunda bifall till ifrågavarande yrkanden i motionerna 1971: 851
och 1971: 859.

Såväl motionen 1971: 842 med yrkande om parlamentarisk utredning
som motionen 1971: 859 med samma yrkande stryker under vikten
av att forskningsresultaten kan nyttiggöras. Härigenom verifierar dessa
motioner det ofta och i den nu aktuella motionen 1971: 841 påtalade
behovet av register över och information om pågående och avslutad
forskning. I den sistnämnda motionen förs fram förslag avseende ett
centralt databaserat register över planerade, pågående
och avslutade forskningsprojekt.

Automatisk databehandling (ADB) för administrativa uppgifter introducerades
i Sverige under senare hälften av 1950-talet. Utvecklingen
inom ADB-området har därefter gått snabbt. Redan i början av 1960-talet var sålunda över hundratalet datorer i bruk i vårt land. Härav
svarade staten för en betydande andel eller omkring en fjärdedel. I dag
har enbart inom den statliga sektorn anskaffats närmare 100 datorer
och det totala antalet anläggningar i vårt Iand uppskattas till omkring
600 stycken. Därtill kommer att utvecklingen medfört en betydande
kapacitetshöjning för datorerna. Av stort intresse i detta sammanhang
är även utvecklingen på datatransmissionsområdet. Den nya tekniken
på detta område möjliggör tillgång till en dator oberoende av dess geografiska
placering.

Inom den statliga sektorn pågår ett omfattande planerings- och förberedelsearbete
i fråga om uppbyggnad av databanker. En relativt ut -

UbU 1971: 31

förlig redogörelse härför har av konstitutionsutskottet lämnats i dess
betänkande 1971: 64, till vilket betänkande ubildningsutskottet får hänvisa.
Här bör dock särskilt erinras dels om att riksdagen under vårsessionen
fattat beslut om att ADB skall utnyttjas inom exekutionsväsendet
och för ett centralt körkortsregister, dels om arbetet med försöksverksamhet
avseende utnyttjande av ADB i riksdagsarbetet för lagring
och återvinning av information. Denna senare information avser riksdagstrycket
och registreringen av händelsemoment i riksdagsarbetet.
Inom ramen för ett av Kungl. Maj:t givet uppdrag till statskontoret bedrivs
för närvarande även försöksverksamhet med ett s. k. personaladministrativt
informationssystem. Andra exempel på uppbyggnad av databanker
är ett system för informationsåtervinning avseende diarie- och
rättsfallsuppgifter inom regeringsrätt och kammarrätter att tagas i
drift från årsskiftet 1971/72 samt ett liknande system för informationsåtervinning,
som försöksvis prövats för styrelsens för internationell utveckling
och forskningsbibliotekens räkning. Slutligen har Kungl. Maj:t
uppdragit åt statskontoret att biträda miljökontrollutredningen med att
genomföra en förstudie till ett miljövårdens informationssystem. Systemet
skall om möjligt tillgodose såväl de administrativa myndigheternas
som forskningens behov av samlad information om miljön och om de
förändringar som sker i miljön.

De allt större insatserna för forsknings- och utvecklingsarbete skapar
ett motsvarande ökat behov av informations- och dokumentationstjänst.
Ett omfattande arbete har utförts och utförs av en rad enskilda och statliga
organ för att åstadkomma förbättrade former för information och
dokumentation. Som motionärerna erinrar om inrättades samtidigt med
STU år 1968 statens råd för vetenskaplig information och dokumentation
(SINFDOK). STU har tagit initiativet till viss inventering av pågående
forskning och för forskningsrådens del har en arbetsgrupp ägnat
dokumentationsfrågan särskild uppmärksamhet. En mer samlad lösning
synes av olika skäl emellertid inte ha kunnat växa fram. Till de
olika forskningsråden anvisade medel tas i inte obetydlig utsträckning
i anspråk för dokumentation och informationsspridning. Motionärerna
påpekar att det bl. a. från samhällsekonomiska utgångspunkter inte kan
vara rimligt att dokumentations- och informationsverksamheten är
splittrad på små avgränsade register med varierande kvalitet och användbarhet.

Det torde väl vara varje forskares strävan att sprida information om
sina forskningsresultat för att få dem kända, kritiskt granskade och helst
accepterade. Det är också väsentligt att det är möjligt att få en överblick
över vad som utförs på ett visst område så att arbete och kostnader
inte läggs ner på att försöka lösa problem, som redan lösts på
annat håll. Resultatet av den forskning som bedrivs vid institutioner,
inom forskargrupper och av enskilda forskare har emellertid ett stort

UbU 1971: 31

intresse även för vidare kretsar. De finns numera på flera håll i samhället
tydliga behov av en mer allsidig information, vilket behov ingalunda
är begränsat till det tekniska forsknings- och utvecklingsområdet.

Utskottet har sålunda blivit övertygat om vikten av att möjligheterna
utreds att få till stånd ett datasystem för central registrering av planerade,
pågående och avslutade forskningsprojekt, forskningsinstitutioner,
enskilda forskare, medelstilldelning etc. För forskningsplaneringen skulle
ett sådant register vara av stort värde och det skulle också underlätta
det internationella samarbetet. I många forskningsprojekt förekommer
insamling av relativt omfattande datamängder, som bearbetas genom
automatisk databehandling. Det synes naturligt att det utarbetas riktlinjer
för dokumentation och arkivering, för eventuellt framtida utnyttjande
av det datamaterial till vilket forskningsdata överförts. Som en
integrerad del i förevarande utredningsuppdrag framträder även frågan
om programmeringsarbetet inom dessa forskningsprojekt.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i vilka former arbetet på
att utveckla ifrågavarande ADB-system skall bedrivas. Som framgått
av det föregående har statskontoret skaffat sig erfarenhet från ett flertal
områden med informationsåtervinningsproblem av samma typ som
skulle vara aktuella vid skapandet av ett databaserat svenskt forskningsregister.
Ett utredningsuppdrag med syfte att skapa ett sådant register
skulle på ett naturligt sätt inrymmas bland verkets pågående aktiviteter.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj: till
känna vad utskottet sålunda anfört i anledning av ifrågavarande yrkande
i motionen 1971: 841.

Förslag som syftar till ökad användning avs. k. program för
forskartjänster förs fram i motionen 1971:851. Motionärerna
framhåller att man med hjälp av program kan nå en bättre styrning av
forskningsresurserna mot de ämnesområden och inriktningar som prioriterats
av de politiska instanserna. Motionärerna anser att programmen
bör vara tidsbegränsade.

Enligt 42 § i den t. o. m. den 30 juni 1964 gällande stadgan för de
tekniska högskolorna ankom det på dåvarande överstyrelsen för högskolorna
att efter förslag av vederbörande lärarkollegium fastställa program
för undervisningen. På grund härav och motsvarande äldre bestämmelser
utvecklades en praxis, enligt vilken överstyrelsen i samband
med tillsättning av professur, laboratur eller speciallärarbefattning fastställde
ett program, som närmare definierade området för tjänsten.
Denna praxis motiverades främst av svårigheten att i tekniska tillämpningsämnen
tillräckligt noggrant precisera området för en tjänst enbart
genom tjänstens benämning. Den kom emellertid efter hand att gälla
tjänster inom alla slags ämnesområden vid högskolorna.

Ifrågavarande praxis på det tekniska området har i stort sett tillämpats
även sedan de tekniska högskolorna den 1 juli 1964 fått universitetskanslersämbetet
(UKÄ) som central förvaltningsmyndighet.

UbU 1971: 31

I framställning till Kungl. Majit har UKÄ påtalat att det också inom
andra områden än det tekniska i vissa fall visat sig finnas behov av
precisering av ämnesområdet för en lärartjänst utöver vad som kommer
till uttryck i tjänstens benämning. UKÄ har i sin framställning anfört
bl. a. följande: »En självklar utgångspunkt för UKÄ:s överväganden i
hithörande frågor är att en lärartjänsts ämnesinnehåll så långt möjligt
bör komma till uttryck i den benämning av tjänsten som statsmakterna
fastställer. I vissa fall måste emellertid UKÄ presentera förslag om en
tjänsts inriktning och innehavarens tänkta arbetsområde i annan form
än enbart genom den ämnesbenämning som föreslås. Det är synnerligen
angeläget att statsmakterna i sådana fall klart tar ställning till också
dessa delar av UKÄ:s förslag. Det är vidare väsentligt att de ställningstaganden
och uttalanden som statsmakterna gjort beträffande ämnesinnehållet
för en lärartjänst verkligen läggs till grund för i första hand
de sakkunnigas bedömningar i tillsättningsärendet. För att detta skall
underlättas avser UKÄ att i fortsättningen, då så bedöms påkallat, innan
en professur etc. ledigförklaras sammanfatta de av statsmakterna givna
förutsättningarna beträffande tjänstens ämnesinnehåll i ett dokument till
ledning för samtliga berörda.» UKÄ påpekar att samma behov av preciseringar
föreligger då en tjänst skall återbesättas med oförändrad benämning
eller enligt statsmakternas beslut ändras till sitt ämnesinnehåll.
UKÄ:s framställning avser sådan ändring av universitetsstadgan att ämbetets
befogenhet att genom ett dokument närmare precisera ämnesinnehållet
klart kommer till uttryck i stadgan.

UKÄ:s framställning överensstämmer sålunda med motionärernas
önskemål om precisering av ämnesinnehållet för forskartjänster. Utskottet
har erfarit att Kungl. Majit inom kort kommer att meddela beslut
om erforderlig ändring av universitetsstadgan. Med hänsyn härtill påkallar
ifrågavarande motionsyrkande i denna del inte någon riksdagens
åtgärd. Som en följd härav och då utskottet inte kan biträda yrkandet
i vad det avser tidsbegränsning föreslår utskottet att motionen
1971: 851 såvitt nu är i fråga avslås av riksdagen.

Statsmakternas beslut år 1969 om reformerad forskarutbildning syftade
till en väsentlig förkortning av utbildningstiden och angav riktlinjer
för en mer systematiserad och effektiviserad utbildningsorganisation.
Genom reformen skapades en fyraårig utbildning som avslutas med
doktorsexamen. Beträffande forskarkarriären beslöts endast
vissa jämkningar inom ett i huvudsak oförändrat tjänstesystem. Beslut
fattades om avveckling av tjänstetypen forskardocent och om utvidgad
möjlighet till förlängning av docentförordnande. Riksdagen beslöt vidare
att som sin mening ge Kungl. Majit till känna vad statsutskottet i utlåtandet
1969: 93 (rskr 1969: 222) anfört om fortsatta överväganden i
fråga om forskarkarriären. Med anledning av då framfört motionsyrkande
om en skyndsam översyn av forskarkarriären anförde statsutskottet
avslutningsvis följande: »Utskottet anser att det finns skäl att

UbU 1971: 31

man, allteftersom erfarenhet vinnes av det nya systemet, fortsatt överväger
frågan om forskarkarriärens utformning. Denna utskottets uppfattning
bör riksdagen som sin mening ge till känna för Kungl. Maj:t
utan att uttala sig om formen för en översyn. Någon ytterligare åtgärd
med anledning av de nu förevarande motionsyrkandena anser sig utskottet
inte böra föreslå.»

I den ifrågavarande motionen 1971: 887 har hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t »upprepar den i riksdagsskrivelse 1969: 222
framförda begäran om en översyn av forskarkarriären». Motionärerna
erinrar om att man vid reformen av forskarutbildningen ej följde
1963 års forskarutrednings förslag om utformning av forskarkarriären.
Starka skäl talar enligt motionärernas mening för att forskarkarriären
nu begränsas till att omfatta tre steg, nämligen forskarassistent,
biträdande professor och professor. Tjänster som e. o. docent skulle sålunda
inte vidare inrättas och de nuvarande tjänsterna av denna typ
ändras till biträdande professurer för att undanröja den otrygghet i anställningen
som är en följd av att docentförordnandena är tidsbegränsade.
Ett väsentligt motiv för motionsyrkandet synes vara att genom beslutet
år 1969 tillskapade möjligheter till förlängning av förordnande
som e. o. docent inte utnyttjats i den omfattning och på det sätt som man
enligt motionärernas mening haft anledning räkna med.

Utskottet har inhämtat att UKÄ undantagslöst följt konsistoriernas
förslag om förlängning — från sex månader upp till tre år — av förordnande
på docenttjänst. Under budgetåret 1969/70 har UKÄ handlagt
omkring 30 framställningar och under budgetåret 1970/71 36. UKÄ
har funnit det ändamålsenligt att beslutsrätten i dessa frågor förs över
på konsistorierna och har nyligen i framställning till Kungl. Maj:t föreslagit
härför erforderlig ändring i universitetsstadgan.

Med hänsyn till att omförordnanden synes ha meddelats av UKÄ i
överensstämmelse med intentionerna i 1969 års riksdagsbeslut anser utskottet
att det saknas anledning för riksdagen att så kort tid efter beslutet
om reformerad forskarutbildning upprepa sitt då gjorda uttalande
om fortsatta överväganden av forskarkarriärens utformning. Utskottet
avstyrker därför yrkandet i motionen 1971: 887.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

l.i anledning av motionerna 1971:842, 1971:851 och

1971: 859, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i
fråga om utredning angående forskningsråden,

2. avslår motionen 1971: 851 i vad avser en samlad bedömning
i statsverkspropositionen av vissa prioriteringsfrågor,

3. avslår motionen 1971: 859 i vad avser femårsplanering av
anslagsgivningen till forskningsråden m. fl.,

UbU 1971: 31

4. i anledning av motionen 1971: 841 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande ett databaserat
svenskt forskningsregister,

5. avslår motionen 1971: 851 i vad avser viss ändring av universitetsstadgan,

6. avslår motionen 1971: 887.

Stockholm den 2 december 1971

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Mårtensson (s), Larsson i Staffanstorp
(c), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i
Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s),
fru Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad (c), Berndtson i Linköping
(vpk), Stålhammar (fp) och Strindberg (m).

Särskilt yttrande

av herrar Nordstrandh (m) och Strindberg (m) som anfört:

»Att forskningsrådens sammansättning, organisation, befogenheter
och ställning i relation till myndigheter och andra instanser, som har
forskningsansvar, utreds genom en parlamentariskt eller på annat sätt
sammansatt utredning får endast betraktas som ett delmål. Övriga
problemkomplex såsom forskningspolitikens mål, forskningens planering
och organisation i sin helhet liksom prioriteringsspörsmålen måste emellertid
också, i en övergripande utformning, övervägas och överses inom
en snar framtid. Forskningsberedningens sammansättning och arbetssätt
kan därvid icke förbigås.

På samma sätt kan Kungl. Maj:t inte underlåta att också fortsättningsvis
överväga frågan om forskarkarriärens utformning, även om — såsom
redovisas — vissa åtgärder till karriärens förbättring vidtagits. Det vidare
problemet om forskarkarriärens uppbyggnad och eventuella begränsning
till tre steg återstår. Erfarenheter av det nya forskarutbildningssystemets
verkningssätt torde nu börja föreligga.»

■

TRYCKER.BOLAOET I