Utbildningsutskottets betänkande nr 30 år 1971 UbU 1971:30

Nr 30

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner
angående skolans inre arbete m. m.

Motionerna

I motionen 1971: 251 av herrar Hedlund (c) och Helén (fp) har hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till
plan för försöksverksamhet med föräldrautbildning i enlighet med de
riktlinjer som i motionen angetts.

I motionen 1971: 253 av herr Åkerlind (m) har hemställts att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller att utredningen om skolans inre arbete
jämväl får i uppdrag att utreda frågan om större möjligheter för elever
att erhålla befrielse från åttonde och nionde skolåret i grundskolan.

I motionen 1971: 381 av herr Nordstrandh m. fl (m) har hemställts att
riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla att utredningen om skolans
inre arbete (SIA) får i uppdrag att utreda frågan om frånvarorapporteringen
i skolan och utarbeta förslag till sådana ändringar i skolstadgan
att skolan åläggs skyldighet att underrätta föräldrarna om omyndiga
skolelevers frånvaro.

I motionen 1971: 486 av herr Bohman m. fl. (m) har såvitt nu är i
fråga hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

1. som sin mening ge till känna att pågående överläggningar mellan
statsmakterna och kommunerna rörande fördelningen av kostnaderna
bl. a. för skolväsendet måste drivas med största skyndsamhet,

2. anhålla att motionen överlämnas till utredningen rörande skolans
inre arbete (SIA) för beaktande av vad som i densamma anförts angående
undervisningsgruppernas storlek, skolornas storlek, tid för klassföreståndarnas
elevvårdande uppgifter, nivågruppering, varvad utbildning
på grundskolans högstadium samt samverkan i skolan,

3. anhålla att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppdrag att
med beaktande av vad som anförts härom i motionen företa en total
översyn av gymnasieskolans funktion och struktur,

4. som sin mening ge till känna att riksdagen bör beredas tillfälle att
yttra sig angående ordningen för betygsättningen i skolorna,

Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 30

UbU 1971: 30

5. anhålla att utbildningen av ämneslärare på gymnasieskolan och
grundskolans högstadium tas upp till förnyad prövning i enlighet med
vad som anförts i motionen.

I motionen 1971: 875 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) har hemställts
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om bestämmelser
om raster i grundskolan på i motionen anförda grunder.

I motionen 1971: 878 av fru Nilsson i Kristianstad (c) och herr Josefson
i Arrie (c) har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om åtgärder i syfte att förhindra tobaksrökning bland
eleverna i grundskolan.

I motionen 1971: 879 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c) har hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att det utfärdas
sådana bestämmelser för lärarnas undervisningsskyldighet på
grundskolans högstadium, att klassföreståndare inom ramen för denna
får tillräcklig tid för kontakt med eleverna och deras hem.

I motionen 1971: 897 av herrar Stålhammar (fp) och Wikström (fp)
har hemställts att riksdagen i skrivelse begär att Kungl. Maj:t låter utreda
frågan om elevvårdens organisation och verksamhetsformer enligt
i motionen angivna riktlinjer.

I motionen 1971: 910 av herr Wikström m. fl. (fp) har hemställts att
riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t hemställa om att statsbidragsbestämmelserna
får en sådan utformning att åtgärder som på det lokala
planet främjar läroplanens anvisningar om samarbetet mellan hem och
skola därigenom stimuleras.

I motionen 1971: 911 av herr Wikström m. fl. (fp) har hemställts att
riksdagen begär

A. att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta

1. alternativa inskolningsprogram för elever i åk 1, 4 och 7 i grundskolan
och åk 1 i gymnasieskolan,

2. alternativa utformningar av klassföreståndarsystemet,

3. utbildningsprogram för skolmåltids-, vaktmästar- och lokalvårdspersonal
i elewårdsfrågor,

4. ändrade statsbidragsbestämmelser som möjliggör inrättande av
stabstjänster för lärare,

5. program för personalvårdande åtgärder i skolorna,

6. kompletterande anvisningar för arbetet i samarbetsnämnder och
andra samarbetsorgan enligt vad i motionen anförts;

UbU 1971: 30

B. att Kungl. Maj:t måtte låta företa en översyn av

1. statsbidragsbestämmelsema i syfte att åstadkomma ett mera flexibelt
utnyttjande av skolans personella och ekonomiska resurser,

2. skolans norm- och regelsystem i relation till samhällets.

Utskottet

Under 1960-talet har en rad reformer inom det svenska skolväsendet
inletts. Beslutet om grundskola vid 1962 års riksdag följdes år 1964
av beslut om reformering av gymnasiet och fackskolan. Riksdagen beslöt
år 1968 dels att de yrkesutbildande linjerna på det gymnasiala stadiet
skulle reformeras, dels att de tre skolformerna gymnasium, fackskola
och yrkesskola skulle ersättas av en sammanhållen skolform, gymnasieskolan.
Under år 1970 har viktiga beslut fattats rörande gymnasieskolan,
bl. a. om huvudmannaskapet och om grunderna för ett i huvudsak
enhetligt regelsystem för den nya skolan.

Antalet elever är under läsåret 1971/72 i grundskolan m. m. ca
975 000 och i gymnasieskolan ca 235 000 eller sammanlagt drygt 1,2
miljoner. De statliga kostnaderna för skolväsendet, inkl. lärarutbildning
och studiesociala åtgärder, uppgår till drygt 5 miljarder kr. för år. Genom
en schablonmässig beräkning kan de kommunala kostnaderna för
driften av dessa skolformer uppskattas till mellan 3 och 4 miljarder
kr. för år.

Skolväsendets omorganisation har inneburit krav på en förändring
också av skolans inre arbete. På begäran av riksdagen tillsattes i maj
1970 en utredning rörande skolans inre arbete (SIA). Enligt vad utskottet
inhämtat har till denna utredning knutits sju arbetsgrupper som
behandlar resp. Beslutsrätt och samverkan, Social fostran, Personalfrågor,
Resursfrågor, Metodiska frågor, Skolan och fritiden samt Kontakterna
mellan skola och hem. Utredningen har initierat ett antal forskningsprojekt
och startat försöksverksamhet i några skolkommuner. SIA
beräknas bli färdig med sitt arbete vid årsskiftet 1973/74. Enligt direktiven
kan utredningen avlämna sina förslag etappvis.

Ett av skolans övergripande mål är att utbilda eleven för dennes roll
som samhällsmedborgare. I motionen 1971:911 förs fram förslag om
en översyn av skolans norm- och regelsystem i relation till samhällets.
Enligt motionärerna förekommer det att åtgärder vidtas i skolan som
leder till minskad samstämmighet mellan skola och samhälle. Som
exempel på detta anförs dels arbetslivets och skolans krav på närvaro
på arbetsplatsen resp. i skolan, dels brott mot regler och förordningar
i samhället utanför skolan och de påföljder som detta föranleder jämfört
med motsvarande företeelser i skolan. Frågan om elevers frånvaro
tas också upp i motionen 1971: 381. I denna yrkas att riksdagen an -

UbU 1971:30

håller att SIA får i uppdrag att utreda frågan om frånvarorapporteringen
och att utarbeta förslag till sådana ändringar i skolstadgan att skolan
åläggs skyldighet att underrätta föräldrarna om omyndiga skolelevers
frånvaro. Motionärerna anser det angeläget att förälder är underrättad
om huruvida barnet deltar i skolgången eller ej.

Det föreligger sedan någon tid vissa undersökningar om elevfrånvaron
i skolan. Den största av dessa är skolöverstyrelsens undersökning
angående elevfrånvaron i gymnasiet och fackskolan vårterminerna
1969 och 1970. Ändamålet med undersökningen var att se om skolstadgeändringen
den 27 juni 1969 av innebörd att elev själv kan få göra
anmälan om hinder att besöka skolan fått effekter på närvaron. Av
skolöverstyrelsens undersökning framgår bl. a. att enligt skolstyrelsernas
beslut eleverna själva kunde inge anmälan om bortovaro i 87 av 103
kommuner och att angivande av orsak genom intyg behövde ske i 42 av
100 kommuner samt att i flertalet av de fall som krav på intyg ställts
eleverna själva kunnat stå för uppgifterna i intyget. Totala antalet elever
i de skolor som deltagit i undersökningen var vårterminen 1970 i gymnasiet
ca 85 000 och i fackskolan ca 29 000, dvs. sammanlagt närmare
114 000. Antalet redovisade frånvarotimmar per elev vårterminen 1970
uppgick till i genomsnitt 54 i gymnasiet och till 65 i fackskolan, dvs.
sammanlagt ca 6,5 miljoner elevtimmar under ett halvt läsår vilket beräknas
motsvara 12—13 % av den egentliga undervisningstiden under
perioden. Jämfört med förhållandena vårterminen 1969 innebär det en
ökning med 2 resp. 3 timmar, dvs. sammanlagt närmare 260 000 elevtimmar
för nämnda termin. I undersökningen redovisade uppgifter avser
det antal frånvarotimmar per elev som har registrerats. Överstyrelsen
påpekar att den verkliga frånvaron troligen är större än siffrorna visar,
överstyrelsen sammanfattar sin undersökning så, att det är oklart i vilken
utsträckning nämnda ökning av antalet frånvarotimmar sammanhänger
med ändrade former för anmälan av och intyg om frånvaro. Av
materialet från jämförelsen mellan terminerna synes enligt överstyrelsen
dock framgå att i de fall föräldrar ansvarar för anmälan eller intyg
frånvaron snarare minskat i omfattning än ökat.

Elevfrånvaron i skolan är en svår och komplicerad fråga. Utskottet,
som noterat att överstyrelsens undersökning haft ett bestämt syfte
och att det därför inte varit möjligt att gå in på frånvarons fördelning
på elevgrupper och ämnen, anser det angeläget att frånvaromönstret
närmare analyseras. Det frånvaromönster som grundläggs under de
första skolåren har en tendens att upprepas under senare år i skolan.
Oregelbunden skolgång, frånvaro utan giltig anledning eller frånvaro
utan föregående kontakt med skolan leder lätt till att dåliga arbetsvanor,
som sedan försvårar anpassningen till samhälls- och yrkesliv, grundläggs
i skolan. Dessa tendenser måste motverkas. Samtidigt bör betonas
att frånvaroproblemet inte kan ses lösryckt från andra frågor såsom

UbU 1971:30

skolstorlek, antal elever som den enskilde läraren undervisar, klassföreståndarens
arbetsuppgifter och den tid som står till buds för dessa uppgifter,
den övriga personal som finns till hands för att konstruktivt lösa
de problem som ligger bakom ett inte önskat frånvaromönster samt kontakten
mellan skola och föräldrar.

De genom motionen 1971: 381 och motionen 1971: 911 såvitt nu är
i fråga aktualiserade frågorna förutsätts av utskottet bli behandlade av
SIA, som dels i en arbetsgrupp för social fostran tagit upp hithörande
problem, dels också leder ett särskilt forskningsprojekt kring elevfrånvaron
i skolan. Alternativa modeller för registrering och rapportering av
närvaro eller frånvaro kan därvid prövas i kombination med andra åtgärder.
Utskottet vill vidare erinra om att skolan har skyldighet att hålla
kontakt med hemmen. I vilken utsträckning och på vad sätt skolan skall
hålla sådan kontakt är intill dess SIA lämnat sina förslag och beslut fattats
i anledning av dessa en fråga för skolmyndigheterna. Utskottet vill
emellertid stryka under angelägenheten av att samarbetet mellan hem
och skola byggs ut och finner det naturligt att skolan tar en omedelbar
kontakt med hemmet då det finnes anledning ifrågasätta att eleven har
giltig anledning för sin frånvaro. Med hänvisning till vad som anförts
avstyrker utskottet bifall till motionen 1971: 381 och förevarande yrkande
i motionen 1971: 911.

I motionen 1971: 253 hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
att SIA jämväl får i uppdrag att utreda frågan om större möjligheter
för elev att erhålla befrielse från åttonde och nionde skolåret i
grundskolan. Riksdagen har i tidigare sammanhang inte ansett sig böra
biträda önskemål om ytterligare möjligheter att befria s. k. skoltrötta
elever från fortsatt skolgång (SU 1967: 141, 1968: 8 och 1970: 49). Enligt
skollagen (1962: 319) kan elev under vissa omständigheter befrias
från skolgång. Vidare kan skolstyrelse enligt läroplan för grundskolan
(Lgr 69 s. 122) för elev, som inte inom ramen för undervisning enligt
läroplanen kan erhålla en utbildning som i rimlig grad är avpassad
efter hans intressen och anlag, besluta om sådan jämkning i studiegången
i årskurs 9 som bedöms vara nödvändig för att elevens skolgång
skall bli meningsfull. Vid sådan jämkning kan den praktiska yrkesorienteringen
utsträckas till högst 36 dagar under läsåret. Under den tid
jämkningen gäller bör skolan ge eleven personlig och kontinuerlig ledning
genom t. ex. klassföreståndare, yrkesvägledare, skolpsykolog, skolkurator
eller skolsköterska. Utskottet, som erinrar om att SIA enligt
sina direktiv har att behandla frågor som avser elever med skolsvårigheter,
avstyrker bifall till motionsyrkandet.

I motionen 1971:486 påpekas att mindre skolenheter i bl. a. elevvårdshänseende
har fördelar jämfört med större enheter. Motionärerna
yrkar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att motionen
överlämnas till SIA för beaktande av vad som i densamma anförts an -

UbU 1971:30

gående undervisningsgruppernas storlek, skolornas storlek, tid för klassföreståndarnas
elevvårdande uppgifter, nivågruppering, varvad utbildning
på grundskolans högstadium samt samverkan i skolan. Utskottet har inhämtat
att SIA tillkallat en särskild expert för att frågan om skolstorlekens
inverkan på skolarbetet skall kunna utredas. Med hänvisning till
dels detta utredningsarbete, dels de andra undersökningar som olika
arbetsgrupper inom SIA f. n. bedriver beträffande de aktualiserade frågorna
föreslår utskottet att motionen 1971: 486 i förevarande del lämnas
utan bifall.

Frågor i anslutning till klassföreståndarskapet tas upp i ytterligare två
motioner. Den ena är motionen 1971: 879. Motionärerna föreslår att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om sådana bestämmelser
för lärarnas undervisningsskyldighet på grundskolans högstadium att
klassföreståndare inom ramen för denna får tillräcklig tid för kontakt
med eleverna och deras hem. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att det är viktigt att ge klassföreståndaren tillfälle till en förebyggande
elevvård. Den fråga motionärerna tar upp har emellertid två sidor,
varav den ena är av organisatorisk art och den andra av arbetstidskaraktär.
Arbetstidsfrågor avgörs genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens
parter. Med hänvisning till att övriga frågor som rör klassföreståndarskap
f. n. utreds av SIA och är föremål för särskild försöksverksamhet
avstyrker utskottet bifall till motionen 1971: 879.

Ett annat yrkande angående klassföreståndarskap förs fram i motionen
1971: 911. I denna hemställs att riksdagen begär att Kungl. Maj:t låter
utarbeta alternativa system för klassföreståndarskapet. Enligt vad utskottet
inhämtat har skolöverstyrelsen, sedan motionen väckts, utfärdat
anvisningar med exempel på åtgärder som inom nuvarande ramar stärker
klassföreståndarens ställning. Med hänvisning härtill och till SIA:s
utredningsarbete avstyrker utskottet bifall till motionen 1971:911 såvitt
nu är i fråga.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att isolerat utreda just
den form av elevvård som tas upp i motionen 1971: 897. Elevvården
är beroende av en mängd faktorer, bl. a. skolstorlek och skolledares samt
klassföreståndares och övriga lärares möjligheter till elevvårdande uppgifter,
och bör därför ses i ett vidare sammanhang. SIA avser att genom
sina arbetsgrupper ta ett samlat grepp på elewårdsfrågorna. Med hänvisning
till pågående utredningsarbete inom SIA förordar utskottet att
förevarande motionsyrkande lämnas utan bifall.

I motionen 1971:911 föreslås att riksdagen begär att Kungl. Maj:t
låter utarbeta alternativa inskolningsprogram för elever i årskurs 1, 4
och 7 i grundskolan och i årskurs 1 i gymnasieskolan. Motionärerna anser
att de möjligheter som finns att lägga en god grund för skolans
arbete genom inskolning bör tillvaratas på ett bättre sätt än hittills.

Enligt utskottets mening måste det ingå i skolöverstyrelsens uppgifter

UbU 1971:30

som tillsynsmyndighet att noggrant följa inskolningen och vidta erforderliga
åtgärder. Det är vidare naturligt att en försöksverksamhet i
första hand utvecklas genom lokala experiment. Med hänvisning till
vad som anförts och till pågående utredning inom SIA avstyrker utskottet
bifall till motionen såvitt nu är i fråga.

I motionen 1971: 878 yrkas att riksdagen anhåller om åtgärder i syfte
att förhindra att eleverna i grundskolan röker tobak. Utskottet anser att
motionärerna tar upp en väsentlig fråga och vill med anledning härav
anföra följande.

I läroplanen för grundskolan liksom i läroplanen för gymnasieskolan
förutsätts viss undervisning om alkohol, narkotika och tobak komma
till stånd. Detta innebär att lärare i de ämnen, som traditionellt fått
bära huvudansvaret för denna undervisning, nämligen företrädesvis
lärarna i samhällskunskap, biologi och hemkunskap, tillsammans lägger
upp sin undervisning. Undervisningen om t. ex. tobak har till uppgift
att ge eleverna förutsättningar att både principiellt och i konkreta valsituationer
självständigt och under ansvar ta ställning till eget bruk.
Med välgrundad och utförlig motivering förutsätts skolan samtidigt
klart och entydigt framhålla det positiva värdet i att man i första hand
under uppväxtåren helt avstår från bruk av tobak.

Enligt utskottets mening är det skolans huvudmän och personalgrupper
samt elever och föräldrar som skall ta ställning till vilka förändringar
av nuvarande regler för rökning som kan föranledas av den
ökade kunskapen om rökningens skadeverkningar. Problem med tobak
hör sålunda till de angelägenheter som ställer stora krav på samarbete
både inom och utom skolan. Av största vikt inom skolan är samarbetet
med eleverna själva. Genom gemensamma diskussioner och insatser kan
ungdomarnas eget ansvar för arbetsklimatet i här nämnt avseende uppmuntras
och utnyttjas. Väsentligt är således att understödja elevernas
engagemang i den av motionärerna berörda frågan. Däremot finner
utskottet det inte möjligt att genom statliga åtgärder förhindra att
grundskolans elever röker tobak. Med hänvisning till det anförda hemställer
utskottet att yrkandet i motionen inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Enligt 5 kap. 29 § skolstadgan (1971: 235) skall i grundskolan lämnas
rast om 5—30 minuter mellan lektioner eller arbetspass. Om undervisningen
kräver det får rektor bestämma om annan fördelning av lektioner
och raster. Då skolstadgan således redan innehåller föreskrifter om raster
avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motionen 1971: 875. Det ankommer
på skolöverstyrelsen att utfärda de kompletterande anvisningar
som kan anses nödvändiga för att förhindra i motionen påtalade avsteg
från intentionerna med bestämmelserna i skolstadgan.

Förhållandet mellan barn och föräldrar tas upp i en annan motion.
I motionen 1971:251 hemställs sålunda om förslag till plan för för -

UbU 1971:30

söksverksamhet med föräldrautbildning i enlighet med riktlinjer som
angetts i motionen. Motionärerna anför att tiden för undervisning i
föräldrakunskap och samlevnadsfrågor inom skolan är av begränsad
omfattning. Kunskaper om barns psykiska och fysiska behov anses vara
en förutsättning för ett harmoniskt samspel mellan vuxna och barn.
Det föreslås att föräldrautbildningen sker i två etapper, dels i den
obligatoriska skolan och gymnasieskolan, dels inom vuxenutbildningen.

Undervisning i föräldrakunskap förekommer i vissa ämnen i dels
grundskolan dels gymnasieskolan. Inom ramen för exempelvis ämnet
hemkunskap i grundskolan har i årskurs 9 en halv veckotimme beräknats
för barnkunskap. Enligt läroplan för grundskolan (Lgr 69 s. 164)
skall denna undervisning till eleverna förmedla kännedom om barns
utveckling och vård, insikt om deras ansvar som framtida föräldrar
och förståelse för värdet av ett utvecklingsfrämjande samspel mellan
den vuxne och barnet. Vad gäller möjligheter till föräldrautbildning
utanför grundskola och gymnasieskola har Kungl. Maj:t uppdragit åt
TRU att i samråd med 1968 års barnstugeutredning bedriva försöksverksamhet
med förskoleprogram i radio och TV. Med anledning härav
har producerats bl. a. en föräldraserie. Enligt bestämmelserna om statsbidrag
till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (1970: 329) är det
vidare möjligt för studieförbund att anordna studiecirklar avseende t. ex.
föräldrautbildning. Utskottet finner angeläget att denna möjlighet i ökad
utsträckning tas till vara. Detta kan ske i anslutning till verksamheten
vid mödra- och barnavårdscentraler, barnstugor och fritidshem samt
skolor, allt under förutsättning att antalet deltagare är lägst fem och
studietiden utgör minst 20 studietimmar. Kungl. Maj:t har den 12
februari 1971 till skolöverstyrelsen för beaktande överlämnat riksdagens
skrivelse den 25 november 1970, vari anmälts beslut i anledning av
motionerna I: 188 och II: 214 om försöksverksamhet med föräldrautbildning.
Med hänvisning till dessa förhållanden samt till att barnstugeutredningen
överväger frågan om föräldrautbildningens utformning finner
utskottet att den förevarande motionen 1971: 251 inte påkallar någon
riksdagens vidare åtgärd.

I motionen 1971: 486 behandlas bl. a. frågan om ordningen för betygsättningen
i skolorna. Motionärerna anser att kritiken mot nuvarande
betygssystem inte får medföra ett slopande av betygsättningen och hävdar
att under pågående betygsutredningsarbete ett antal administrativa
beslut fattats som inneburit ingrepp i den ordning för betygsättning om
vilken riksdagen tidigare fattat beslut.

Frågor om betyg och betygsättningens omfattning är av betydande
vikt för skolans verksamhet. Dessa frågor har hittills behandlats i skolpropositioner,
för grundskolan i propositionen 1962: 54, s. 293, för
gymnasiet och fackskolan i propositionen 1964: 171, s. 435, och för
gymnasieskolan i propositionen 1970: 159, s. 64. Med anledning härav

UbU 1971:30

anser sig utskottet kunna räkna med att riksdagens yttrande kommer att
inhämtas, innan beslut fattas om att ändra formerna för betygsättningen
i skolorna. Med hänvisning till det anförda finner utskottet att motionen
1971: 486 såvitt nu är i fråga inte påkallar någon åtgärd.

Förslag om kompletterande anvisningar för arbetet i samarbetsnämnder
och andra samarbetsorgan förs fram i motionen 1971:911. Enligt
motionärerna bör t. ex. tid för samarbetsnämnd och elewårdsarbete
kunna schemaläggas utan att inkräkta på den tid som avdelats för olika
ämnen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att dessa och liknande
frågor snarast bör lösas. Utskottet vill erinra om att SIA tillsatt en
särskild arbetsgrupp för att behandla frågan om beslutsrätt och samverkan
i skolan. De av motionärerna aktualiserade frågorna torde sålunda
komma att behandlas av SIA, varför utskottet föreslår att motionen
1971: 911 i denna del inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1971:911 föreslås att riksdagen begär att Kungl. Maj:t
låter utarbeta utbildningsprogram för skolmåltids-, vaktmästar- och lokalvårdspersonal
i elevvårdsfrågor. Utskottet erinrar om att lärarhögskolornas
fortbildningsavdelningar bedriver viss fortbildningsverksamhet
för i motionen angiven personal. Denna fortbildning är eljest i princip
en angelägenhet för de kommunala myndigheterna. Med hänvisning till
vad som anförts och med erinran om att SIA kan förutsättas behandla
elevvårdsfrågan i hela dess vidd avstyrker utskottet bifall till motionen
i denna del.

I förevarande motion 1971:911 har därtill hemställts att riksdagen
begär att Kungl. Maj:t låter utarbeta program för personalvårdande åtgärder
i skolorna. Utskottet har inledningsvis erinrat om att SIA tillsatt
en särskild arbetsgrupp för personalfrågor. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet bifall till motionen 1971:911 såvitt nu är i fråga.

I motionen 1971: 486 hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhåller att en parlamentarisk utredning tillsätts för översyn av
gymnasieskolans funktion och struktur. Motionärerna framför tanken
att gymnasieskolan bör göras tvåårig med möjlighet till påbyggnadsutbildning.
Genom en sådan målinriktad utbildning i ett fåtal ämnen anses
de särskilda förkunskaper kunna förvärvas som krävs för olika slag av
högre utbildning. Inom ramen för denna påbyggnad som föreslås omfatta
ett eller två år avses även avslutande yrkesutbildning kunna inrymmas.
I motionen har erinrats om att 1968 års riksdag på förslag av
statsutskottet i dess utlåtande 1968: 195 gav Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört om att det framdeles kunde bli lämpligt att låta en
parlamentariskt sammansatt kommitté se över det frivilliga skolväsendets
organisation och utformning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att gymnasieskolan
har reformerats genom statsmakternas beslut år 1968 och år
1970. Inom ramen för 1968 års utbildningsutredning (U 68), vars förslag

UbU 1971:30

är att vänta före utgången av år 1972, behandlas gymnasieskolans struktur
och funktion. Med hänsyn härtill och till att enligt utskottets mening
förändringar av gymnasieskolan inte bör göras förrän erfarenheter
av den nyligen introducerade skolan vunnits, finner utskottet inte anledning
att redan nu se över gymnasieskolan genom en parlamentariskt
sammansatt utredning. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen
såvitt nu är i fråga.

I motionen 1971:486 yrkas vidare att utbildningen av ämneslärare
för gymnasieskolan och grundskolans högstadium skall tas upp till förnyad
prövning.

Utskottet får erinra om att riksdagen år 1967 och år 1969 fattat beslut
om utbildning av ämneslärare. U 68 har ännu ej avlämnat sina
förslag. Inte heller lärarutbildningskommittén har avslutat sitt utredningsarbete.
Vidare kan anmälas, att en viss översyn av studieordningen
vid de filosofiska fakulteterna pågår inom universitetskanslersämbetet.
Utskottet, som anser att dessa utredningsarbeten bör avvaktas innan
utbildningen av i motionen nämnda lärare prövas på nytt, avstyrker
bifall till förevarande motionsyrkande.

Slutligen har frågan om statsbidraget till kommun för dess skolkostnader
tagits upp i flera motioner.

En promemoria med diskussionsunderlag angående utformningen av
det statliga driftbidraget till skolväsendet har tidigare i år färdigställts
inom utbildningsdepartementet. Den har remitterats till ett 40-tal kommuner
och ca 25 andra remissinstanser med begäran om svar vid årsskiftet
1971/72. I promemorian skisseras fyra modeller till nytt bidragssystem.
Därtill diskuteras ett allmänt finansieringsbidrag till kommunerna,
i vilket bidraget till skolväsendet skulle kunna ingå som en del.
Det kan i detta sammanhang noteras att Kungl. Maj:t genom beslut den
23 april 1971 medgett att ett antal kommuner utan hinder av vissa bestämmelser
i skolstadgan får anordna försöksverksamhet i grundskolan
med friare resursanvändning. Frågan om utnyttjandet av skolans resurser
behandlas även inom SIA:s arbetsgrupp för resursfrågor. Med anledning
av vad som anförts i motionen 1971: 911 vill utskottet vidare erinra
om att SIA tillsatt en arbetsgrupp för personalfrågor som kan förutsättas
behandla frågan om s. k. stabstjänst för lärare. Med hänvisning
till vad som anförts föreslår utskottet att ifrågavarande yrkanden
i motionerna 1971: 910 och 1971: 911 lämnas utan bifall.

Vad slutligen gäller den i motionen 1971: 486 aktualiserade frågan
om en översyn av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
vill utskottet erinra om att riksdagen, sedan denna motion väckts, ånyo
hemställt om en skyndsam parlamentarisk utredning rörande kommunernas
ekonomiska situation, varvid kostnadsfördelningen mellan stat
och kommun skall beaktas. Enligt nyligen lämnat svar på en enkel fråga
skall denna utredning tillsättas inom de närmaste månaderna. Inom

UbU 1971:30

ramen för denna utredning är det naturligt att också pröva frågan om
fördelningen av kostnaderna på skolväsendets område. Yrkandet i den
förevarande motionen 1971: 486 såvitt nu är i fråga behöver därför
enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. avslår motionerna 1971: 381 och 1971: 911, sistnämnda motion
i vad avser översyn av skolans norm- och regelsystem,

2. avslår motionen 1971: 253,

3. avslår motionen 1971: 486 i vad avser motionens överlämnande
till utredningen rörande skolans inre arbete (SIA),

4. avslår motionen 1971: 879,

5. avslår motionen 1971: 911 i vad avser alternativa system för
klassföreståndarskapet,

6. avslår motionen 1971: 897,

7. avslår motionen 1971:911 i vad avser alternativa inskol ningsprogram,

8. avslår motionen 1971: 878,

9. avslår motionen 1971: 875,

10. avslår motionen 1971: 251,

11. avslår motionen 1971:486 i vad avser betygsättningen i

skolorna,

12. avslår motionen 1971:911 i vad avser samarbetsnämnder
och andra samarbetsorgan,

13. avslår motionen 1971:911 i vad avser utbildningsprogram,

14. avslår motionen 1971:911 i vad avser personalvårdspro gram,

15. avslår motionen 1971: 486 i vad avser översyn av gymnasieskolan,

16. avslår motionen 1971: 486 i vad avser utbildningen av ämneslärare,

17. avslår motionerna 1971: 910 och 1971: 911, sistnämnda motion
i vad avser statsbidragsbestämmelserna,

18. avslår motionen 1971: 486 i vad avser fördelningen av kostnaderna
för bl. a. skolväsendet.

Stockholm den 23 november 1971

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Mårtensson (s), Larsson i Staffanstorp
(c), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i
Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s),
fru Sundberg (m), fru Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad (c), Berndtson
i Linköping (vpk) och Stålhammar (fp).

UbU 1971:30

Reservationer

1. beträffande betygsättningen i skolorna av herr Nordstrandh (m)
och fru Sundberg (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Frågor
om» och på s. 9 slutar med »någon åtgärd» bort ha följande lydelse:

»Frågor om betyg och betygsättningens omfattning är av betydande
vikt för skolans verksamhet. Dessa frågor har hittills behandlats i skolpropositioner,
för grundskolan i propositionen 1962: 54, s. 293, för
gymnasiet och fackskolan i propositionen 1964: 171, s. 435, och för
gymnasieskolan i propositionen 1970: 159, s. 64. Enligt uttalande i förstnämnda
proposition skall betyg i grundskolan utfärdas vid slutet av
vårterminerna i årskurserna 2—5 samt därefter vid slutet av varje termin.
Sedermera har, utan att riksdagen beretts möjlighet att avge synpunkter
på frågan, administrativa beslut fattats innebärande att betyg
skall ges i årskurserna 3, 6 och 7 vid slutet av vårterminen och i årskurserna
8 och 9 vid slutet av varje termin samt att skolstyrelse får
besluta att betyg i årskurserna 3 och 6 skall ersättas med annan form
av besked. Vad gäller det gymnasiala stadiet framgår av propositionen
1964: 171, s. 400 och s. 436, att betyg i gymnasiet skall förekomma
varje termin. Utskottet förutsätter att det fortsättningsvis inte vidtas
förändringar i fråga om betygsättningen förrän Kungl. Maj:t inhämtat
riksdagens synpunkter på frågan om formerna för betygsättningen i skolorna.
Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges till känna för Kungl.
Maj:t.»

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

»11. i anledning av motionen 1971: 486 såvitt nu är i fråga som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
om betygsättningen i skolorna,»

2. beträffande utbildningen av ämneslärare av herrar Richardson (fp),
Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Utskottet
får» och slutar med »förevarande motionsyrkande» bort ersättas av
text med följande lydelse:

»I motionen anförs bl. a. att Sverige numera har en internationellt
sett mycket kort utbildning av ämneslärare för det gymnasiala stadiet
och att studiekurser om sammanlagt 120 poäng inte kan anses tillräckliga
för uppnående av fullgod kompetens för adjunktstjänst i gymnasieskolan
samt att grundkurs om sammanlagt 40 poäng i ett enskilt ämne
inte kan vara till fyllest för behörighet i ämnet när det gäller tvåämnestjänst
i gymnasieskolan. Motionärerna förordar studiekurser om sammanlagt
160 poäng för dem som avser förvärva behörighet för tjänst i
gymnasieskolan varigenom det blir möjligt att bedriva fördjupade studier
inom t. ex. blockämnen som svenska, samhällskunskap och biologi.

UbU 1971: 30

En sådan åtgärd har enligt motionärerna från olika håll framhållits som
nödvändig för att en fortsatt standardsänkning i fråga om den ämnesteoretiska
utbildningen skall kunna undvikas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning och anser att det numera
finns starka skäl för att statsmakterna på nytt prövar frågan om utbildningstidens
längd för blivande ämneslärare i gymnasieskolan. Vad utskottet
här anfört bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.»
dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

»16. i anledning av motionen 1971: 486 såvitt nu är i fråga som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
om utbildningen av ämneslärare,»