Utbildningsutskottets betänkande nr 29 år 1971
UbU 1971:29
Nr 29
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående ökat
medinflytande för vissa studerande m. m.
Motionerna
I motionen 1971:99 av herr Helén m. fl. (fp) har — med hänvisning till
motiveringen i motionen 1971:86 — hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhåller att skol- och universitetsdemokratin vidgas bl. a.
genom att
1. försöksverksamheten med beslutande samarbetsnämnder fortsätter
och utvidgas,
2. klasskonferensen med deltagande av samtliga elever och lärare
prövas,
3. universitetslärarna inom ramen för försöksverksamheten med nya
samarbetsformer bereds representation i universitetskanslersämbetets
(UKÄ :s) styrelse,
4. vid det slutliga beslutet om samarbetsformer vid universiteten
studenter och övriga lärare ges medinflytande vid samtliga institutioner
och utbildningsnämnder.
I motionen 1971:848 av fröken Eliasson m.fl. (c) har hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
1. anhålla om att demokratifrågorna och individualiseringsfrågorna
ägnas ökat utrymme i lärarutbildningen,
2. som sin mening uttala att det är angeläget att en försöksverksamhet
med nya samarbetsformer mellan lärare, studerande och övrig personal
snarast kommer till stånd vid lärarutbildningsanstalterna och att därvid
olika försöksmodeller prövas.
Pågående försöksverksamhet
1. Skolväsendet
Genom beslut den 13 juni 1969, den 14 maj 1970 och den 30 juni
1971 har Kungl. Maj:t bemyndigat skolöverstyrelsen att under läsåren
1969/72 bedriva försöksverksamhet i fråga om samarbetsnämnder i
grundskolan m. fl. skolformer i huvudsaklig överensstämmelse med de
riktlinjer som angivits i en skrivelse från skolöverstyrelsen den 7 maj
1969 och med iakttagande av vissa i förstnämnda beslut angivna särskilda
föreskrifter.
Enligt bemyndigandet i beslutet den 30 juni 1971 kan skolstyrelse
inom ramen för försöksverksamheten bestämma att samarbetsnämnd
skall vara sammansatt på annat sätt än som förutsätts i de tre organisa
-
Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 29
UbU 1971:29
2
tionsmodeller som anges i skolöverstyrelsens skrivelse den 7 maj 1969.
2. Universitet och vissa högskolor
Försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan studerande,
lärare och övrig personal vid universitet och vissa högskolor under
universitetskanslersämbetets överinseende har under budgetåren 1968/71
bedrivits enligt bemyndiganden i beslut den 17 juli 1968, den 31 januari
och den 10 juli 1969 samt den 20 mars 1970. Genom beslut den 13
november 1970 har bemyndigandena förlängts att gälla även budgetåret
1971/72.
Försöksverksamheten på institutionsnivå innebär i stort följande.
Ett kollegialt organ - benämnt institutionsnämnd eller institutionsstyrelse
— har i varierande omfattning övertagit prefektens rätt att ensam
(i vissa fall tillsammans med övriga ordinarie lärare) fatta beslut. I vilken
utsträckning beslutanderätten förs över till det kollegiala organet beror
på vilken av fyra s. k. standardmodeller som valts vid respektive institutioner.
I den första modellen är en institutionsnämnd för utbildningsfrågor
beslutande i frågor rörande utbildningens innehåll och organisation. I
den andra modellen är en institutionsnämnd beslutande i frågor rörande
utbildningens innehåll och organisation samt vissa andra, klart angivna
frågor, exempelvis petitafrågor. I den tredje modellen är en institutionsstyrelse
beslutande i alla frågor med undantag av vissa klart angivna,
exempelvis tjänstetillsättnings- och fördelningsfrågor. 1 den fjärde modellen
slutligen är en institutionsstyrelse beslutande i alla frågor. I styrelsen/
nämnden ingår representanter för institutionens lärare, assistenter/
amanuenser, teknisk och administrativ personal samt studenter.
Försöksverksamheten med ändrad sammansättning av utbildningsnämnder
innebär bl. a. att studeranderepresentationen i vissa
nämnder förstärkts jämfört med vad som gäller enligt universitetsstadgan.
Samtliga konsistorier har vidare försöksvis utökats med företrädare
för studerande och anställda.
1 beslut den 10 juli 1969 och den 13 november 1970 har Kungl. Maj:t
som ett led i försöksverksamheten med ökat inflytande för studerande
och anställda inom utbildningsväsendet föreskrivit, att representanter för
de studerandes och arbetstagarnas intressen skall beredas plats i universitetskanslersämbetets
styrelse och fakultetsberedningar,
skolöverstyrelsen, centrala studiehjälpsnämnden, LUP-nämnden
och LUP-kommittéerna.
För att biträda vid utarbetandet av förslag till nya bestämmelser för
förvaltningsformerna tillkallade UKÄ i januari 1971 nio experter, hämtade
från universitet och högskolor och flertalet nominerade av berörda
personal- och studerandeorganisationer, dvs. LO, SACO, TCO och SFS.
Experterna har fungerat som en referensgrupp inom UKÄ.
UKÄ:s styrelse avser att under våren 1972 ta ställning till utformningen
av UKÄ:s slutliga förslag i de aktuella frågorna. Detta skall ske på
grundval av synpunkter och förslag som kommer fram i yttrandena över
en den 21 oktober 1971 dagtecknad promemoria i ämnet.
UbU 1971:29
3
I detta sammanhang bör även nämnas att motsvarande försöksverksamhet
under budgetåren 1968/71 har bedrivits vid socialhögskolorna enligt
bemyndiganden i beslut den 20 november 1968 och den 10 juli 1969
samt vid journalisthögskolorna enligt bemyndiganden i beslut den 10 juli,
den 12 september och den 30 december 1969 och den 25 september
1970. Genom beslut den 12 februari och den 14 maj 1971 har berny ndigandena
förlängts att gälla även budgetåret 1971/72.
3. Lärarhögskolor och andra lärarutbildningsanstalter
Genom beslut den 16 april 1971 har Kungl. Maj:t bemyndigat
skolöverstyrelsen att för läsåren 1971/73 besluta om försöksverksamhet
med nya former för samverkan mellan lärare, studerande och övrig
personal vid lärarhögskolorna, folkskoleseminarierna, seminarierna för
huslig utbildning, slöjdlärarseminariet, förskoleseminariema, statens institut
för högre utbildning av sjuksköterskor, yrkespedagogiska instituten
samt teckningslärarinstitutet. Samverkan sker med utgångspunkt i ett av
skolöverstyrelsen utarbetat förslag och kan äga rum på tre nivåer,
nämligen i utbildningsråd, i utbildningsnämnder och i rektorsnämnd.
Försöksverksamheten omfattar ett antal modeller som avser bl. a. samverkansorganens
sammansättning och valet av representanter i dessa. Försöksverksamheten
förutsätts anpassas till de skilda förutsättningar som
finns vid varje lärarutbildningsanstalt.
Genom beslut den 14 februari 1969 har Kungl. Maj:t bemyndigat
styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna att besluta om försök
med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig
personal vid högskolorna.
Utskottet
Det svenska utbildningsväsendet har under efterkrigstiden utvecklats
snabbt. En rad reformer har genomförts som berört såväl utbildningens
organisation och innehåll som formerna för samarbetet mellan dem som
arbetar inom utbildningsväsendet — lärare, studerande och övrig personal.
En fungerande skol- och universitetsdemokrati förutsätter att de berörda
är så intresserade, kunniga och välinformerade, att de genom ett aktivt
personligt engagemang kan bruka ett formellt medinflytande. Ett mål för
reformarbetet inom utbildningsväsendet har varit att alla berörda skall
kunna engageras både i utformningen av den dagliga verksamheten och i
det långsiktiga utvecklingsarbetet.
I motionen 1971:99 hemställs att rikdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller att skol- och universitetsdemokratin vidgas genom vissa åtgärder.
Motionens första yrkande avser en fortsättning och utvidgning av försöksverksamheten
med beslutande samarbetsnämnder. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att elever som i skolan får vänja sig vid inflytande
över och ansvar för det gemensamma arbetet och den gemensamma
miljön är bättre rustade att utöva sitt demokratiska inflytande och ansvar
på arbetsplatsen och i samhällslivet. Enligt vad utskottet erfarit fortsätter
försöksverksamheten med samarbetsnämnder i skolan under läsåret
UbU 1971:29
4
1971/72. Vidare har utskottet inhämtat att Kungl. Maj:t i beslut den 30
juni 1971 erinrat skolstyrelse om möjligheten att inom ramen för
försöksverksamheten utforma en egen modell för samarbetsnämndens
sammansättning. Utskottet, som förutsätter att nämnda försöksverksamhet
skall fortgå tills slutlig ställning tagits till frågan om samarbetsnämndernas
sammansättning och funktion, anser att motionärernas
hemställan, såvitt nu är i fråga, genom nämnda Kungl. Maj:ts beslut blivit
tillgodosedd, varför motionsyrkandet i fråga kan avslås.
Vad gäller motionens yrkande i fråga om sammansättningen av olika
konferenser i skolan, t. ex. klasskonferenser, har utskottet inhämtat att
en särskild arbetsgrupp inom utredningen om skolans inre arbete (SIA)
för närvarande behandlar frågan om beslutsrätt och samverkan i skolan.
Utskottet, som inte finner det lämpligt att riksdagen föregriper utredningens
slutliga förslag genom något uttalande, anser att motionen i
denna del inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frågan om sammansättningen av universitetskanslersämbetets styrelse
tas även upp i motionen 1971:99. I motionen yrkas att universitetslärarna
inom ramen för försöksverksamheten med nya samarbetsformer skall
beredas representation i universitetskanslersämbetets styrelse. Utskottet
vill erinra om att enligt bestämmelserna för den pågående försöksverksamheten
utses en ledamot av styrelsen bland företrädare för de studerandes
intressen samt två ledamöter av var och en av de fem fakultetsberedningarna
bland företrädare för de studerandes och två bland företrädare
för de anställdas intressen. Beträffande styrelsens sammansättning — där
de nuvarande försöksbestämmelserna sålunda endast gäller representation
för de studerandes intressen — inrymmer den inledningsvis nämnda
promemorian om nya samarbetsformer på universitetsområdet förslag om
representation i ämbetets styrelse även för arbetstagarintressena, något
som nu förekommer i bl. a. skolöverstyrelsen enligt dess instruktion. Som
påpekats i promemorian har för universitetskanslersämbetets del en sådan
representation i realiteten redan kommit till stånd genom att företrädare
för personalorganisationerna förordnats till ledamöter i styrelsen i samband
med uppkommande vakanser. Med hänvisning till detta förhållande
påkallar motionsyrkandet inte någon utvidgning av nu pågående försöksverksamhet.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionen såvitt nu är i
fråga.
I den sistnämnda motionen har vidare hemställts att i det slutliga
beslutet om samarbetsformer vid universiteten studenter och övriga lärare
ges medinflytande vid samtliga institutioner och utbildningsnämnder.
Under pågående försöksverksamhet bör enligt utskottets mening inga
uttalanden göras om den slutliga organisationen. Försöksverksamheten
måste först utvärderas och universitetskanslersämbetets organisationsförslag
avvaktas. Motionen avstyrks därför i denna del.
Motionen 1971:848 tar upp individualiseringsfrågor och demokratifrågor
i lärarutbildningen. Utskottet vill erinra om att mål och riktlinjer för
utbildningen vid lärarhögskola nyligen fastställts. Det är enligt dessa av
stor vikt att lärarutbildningen blir ett led i en fortgående skolreform. I de
UbU 1971:29
5
av Kungl. Maj:t fastställda riktlinjerna för utbildningen har sakens vikt
markerats på följande sätt: ”Den grundläggande lärarutbildningen skall
individualiseras. Den skall primärt ses som ett aktivt arbete utfört av vaije
studerande, planlagt i samverkan mellan honom och hans olika lärare och
stött av dessas undervisning och handledning. Verksamheten i
skolan präglas i hög grad av samverkan mellan elever och personal. Inom
ramen för den grundläggande lärarutbildningen skall därför sådan samverkan
behandlas och övas. Detta bör ske inom pedagogiken, metodiken och
praktiken. Det är också nödvändigt att lärarutbildningen själv präglas av
denna princip. Det bör vara naturligt att de studerande i samverkan med
lärare och handledare får utöva stort inflytande vid planeringen av sin
utbildnings form och innehåll.”
Med utgångspunkt i dessa mål och riktlinjer för utbildning vid
lärarhögskola har skolöverstyrelsen fastställt ny utbildningsplan för
ämneslärarlinjen att gälla fr. o. m. den 1 juli 1971. Motsvarande utbildningsplan
för låg- och mellanstadielärarlinjerna har i det närmaste
färdigställts och beräknas utkomma av trycket i december 1971 och avses
bli fastställd att gälla fr. o. m. den 1 januari 1972. 1 dessa utbildningsplaner
har individualiseringsfrågor ägnats stor uppmärksamhet. Även demokratiseringen
av utbildningsverksamheten ägnas där utrymme. Eftersom
motionärernas önskemål härigenom blivit tillgodosett finner utskottet
inte skäl att tillstyrka bifall till ifrågavarande yrkande i motionen
1971:848.
Sistnämnda motion behandlar även frågan om försöksverksamhet med
nya samverkansformer vid lärarutbildningsanstalter. Enligt vad utskottet
erfarit har Kungl. Maj:t den 16 april 1971, således sedan motionen
väcktes, meddelat bestämmelser för sådan försöksverksamhet. Försöksverksamheten
bygger på andra utbildningsorganisatoriska förutsättningar
än dem som finns inom universitetssektorn. Lärarkandidater som följer
undervisningen vid t. ex. förskollärarlinje, lågstadielärarlinje eller mellanstadielärarlinje
studerar under en termin samtidigt ett stort antal ämnen
vid flera institutioner, varför intressegemenskapen hos dem framför allt
är koncentrerad till lärarutbildningslinjen. Skolöverstyrelsens förslag till
försöksverksamhet, som tagit fasta på dessa förhållanden, omfattar olika
försöksmodeller och avses pågå under läsåren 1971/72 och 1972/73. Av
det anförda framgår att i motionen 1971:848 framfört önskemål om försöksverksamhet
blivit tillgodosett.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. avslår motionen 1971:99 i vad avser försöksverksamhet med
beslutande samarbetsnämnder,
2. avslår motionen 1971:99 i vad avser klasskonferens med
deltagande av samtliga elever och lärare,
3. avslår motionen 1971:99 i vad avser representation för universitetslärarna
i universitetskanslersämbetets styrelse inom ramen
för försöksverksamheten med nya samarbetsformer,
4. avslår motionen 1971:99 i vad avser medinflytande vid samtli -
UbU 1971:29
6
ga institutioner och utbildningsnämnder för studenter och
övriga lärare,
5. avslår motionen 1971:848 i vad avser demokratifrågor och
individualiseringsfrågor i lärarutbildningen,
6. avslår motionen 1971:848 i vad avser försöksverksamhet med
nya samarbetsformer mellan lärare, studerande och övrig personal
vid lärarutbildningsanstalter.
Stockholm den 9 november 1971
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Richardson
(fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s),
Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Sundberg
(m), fru Dahl (s), herrar Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s),
Jonsson i Alingsås (fp) och fröken Andersson i Stockholm (c).
Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.514 S