Utbildningsutskottets betänkande nr 27 år 1971

UbU 1971:27

Nr 27

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion angående
statsbidraget till lanthushållsskolor.

Motionen

I motionen 1971:850 av herr Elmstedt m. fl. (c) har hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att statsbidrag skall
utgå till lanthushållsskolorna i den utsträckning efterfrågan på utbildning
kräver enligt hittillsvarande bestämmelser.

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från skolöverstyrelsen,
lantbruksstyrelsen och Svenska landstingsförbundet.

Skolöverstyrelsen hänvisar beträffande omfattningen av verksamheten
vid ifrågavarande skolor, utbildningens innehåll m. m. till en till lantbruksstyrelsens
yttrande fogad promemoria angående lanthushållsskolornas
framtida arbetsuppgifter samt erinrar bl. a. om att Kungl. Maj:t
tillsatt en organisationskommitté för behandling av vissa frågor rörande
jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (ÖJST). Kommittén
har överlämnat förslag om lanthushållsskolorna till Kungl. Maj:t.
Överstyrelsen har vidare anfört i huvudsak följande.

Skolöverstyrelsen finner att riksdagens eller Kungl. Maj:ts beslut inte
ifrågasätter fortsatt statsbidrag till lanthushållsskolorna. Skolöverstyrelsen
har därför i planeringen räknat med att statsbidrag skall utgå till
skolorna tills vidare, detta bl. a. med hänsyn till att elevtillströmningen
till skolorna är god. Det är givetvis viktigt att tillgängliga resurser utnyttjas
effektivt. Omfattningen och lokaliseringen av konsumtionsutbildningen
vid lanthushållsskolor och övriga gymnasieskolor måste därför
enligt skolöverstyrelsens mening bedömas gemensamt och med utgångspunkt
från det totala behovet i de olika regionerna.

Kungl. Maj:ts uppdrag till ÖJST att undersöka vilka skolor som kan
komma i fråga för nedläggning avser förutom lanthushållsskolorna lantbruksskolorna
och skogsbruksskoloma. Utredningar också om lantbruksskolorna
och skogsbruksskoloma har därför överlämnats av ÖJST till
Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:ts beslut föreligger endast beträffande skogsbruksutbildningen.
I beslutet uppdras åt skolöverstyrelsen att efter samråd
med landstingskommunerna och med utgångspunkt i OJST:s förslag
planera lokaliseringen av skogsbruksutbildningen i gymnasieskolan. Det
är enligt skolöverstyrelsens mening av största vikt att bedömningen över
hur befintliga utbildningsresurser vid lantbruksskolor, lanthushållsskolor

1 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 27

UbU 1971:27

och skogsbruksskolor bäst skall utnyttjas sker gemensamt för alla dessa
skolor.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1971 uppdragit åt skolöverstyrelsen att
inkomma med förslag senast den 1 mars 1972 angående den fortsatta
planeringen av gymnasieskolans organisation. Bl. a. skall enligt uppdraget
prövas om gymnasieskolans linjer i vissa gymnasieregioner kan uppdelas
på två skilda orter. Viktig utgångspunkt enligt uppdraget är därvid
att ett allsidigt val av studievägar kan erbjudas på de båda orterna. Frågan
om eventuell förläggning av konsumtionslinje till någon lanthushållsskola
kommer således att bli prövad även ur här aktuella aspekter.

Lantbruksstyrelsen, som till sitt yttrande bilagt en den 3 juni 1971
dagtecknad promemoria angående lanthushållsskolornas framtida arbetsuppgifter,
har anfört bl. a. följande.

Den utbildning sorn för närvarande bedrivs vid lanthushållsskolorna
är visserligen inte yrkesinriktad, frånsett utbildning av hemvårdarinnor
och ekonomipersonal, men är likväl av stort värde. Den ger nämligen
en konsumentutbildning som är nödvändig främst för ungdomar oavsett
om de förblir ensamstående eller kommer att bilda familj. Med den anpassning
av läroplanerna sorn ständigt sker läggs stor vikt vid att ge
eleverna sådana kunskaper som erfordras för att konsumenten skall
kunna träffa rätt val i det stora utbudet av varor och tjänster.

Utöver de nuvarande kurserna om 40 och 20 veckor, som efter den
1 juli 1971 kommer att benämnas specialkurser, anordnas i mindre omfattning
kombinationsutbildning i samarbete med lantbruksskolorna. Från
jordbrukets organisationer har framförts önskemål om att utbildningen
skall utökas. Denna utbildning är avsedd att även tillgodose behovet av
jordbruksutbildning för de kvinnor, som kommer att bli verksamma
inom familjejordbruket.

Det förhållandet att antalet ansökningar till höstens kurser betydligt
överstiger antalet befintliga elevplatser visar att den utbildning som bedrivs
vid lanthushållsskolorna uppskattas av såväl målsmän som elever.

Lantbruksstyrelsen finner det i hög grad angeläget att följa utvecklingen
så att förhastade beslut om nedläggningar inte fattas så länge
som ifrågavarande skolform har en uppgift att fylla, vilket i varje fall
måste anses vara förhållandet så länge som efterfrågan på denna utbildning
finns.

Svenska landstingsförbundet har den principiella uppfattningen att
statsbidrag skall utgå till lanthushållsskolorna i den utsträckning efterfrågan
på utbildning kräver enligt hittillsvarande bestämmelser men vill
samtidigt erinra om nödvändigheten av samordning med konsumtionslinjen
i gymnasieskolan. Alternativa användningsmöjligheter av dessa
skolor, såsom motionärerna antyder i sin motion, bör enligt förbundet
självfallet övervägas av huvudmännen.

Utskottet

På grundval av betänkandet »Huvudmannaskap för de gymnasiala
skolformerna» (SOU 1968: 63) föreslog Kungl. Maj:t i propositionen

UbU 1971:27

1970:4 att gymnasieskolan skulle erhålla primärkommunalt huvudmannaskap.
Alnarpsinstitutet, trädgårdsskolan i Norrköping och skogsinstituten
skulle dock enligt förslaget tills vidare förbli statliga. Lantbruks-
och lanthushållsskolor, i propositionen betecknade jordbrukets
yrkesskolor, samt skogsbruksskolor föreslogs erhålla landstingskommunalt
huvudmannaskap. Omfördelningen av huvudmannaskapet avsågs
komma till stånd den 1 juli 1971 med en övergångsperiod om tre år för
reformens slutförande. Efter hemställan från jordbruksutskottet godkände
riksdagen vad i propositionen föreslagits angående huvudmannaskapet
för jordbrukets, trädgårdsnäringens och skogsbrukets yrkesskolor
(JoU 1970: 7, rskr 1970: 99).

I propositionen 1970: 159 föreslog Kungl. Maj:t bl. a. att gymnasieskola,
för vilken landstingskommun är huvudman, skulle kunna omfatta
tvåårig jordbrukslinje, tvåårig skogsbrukslinje och tvåårig vårdlinje samt
specialkurser, som avser utbildning för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring,
sjukvård, åldringsvård eller barna- och ungdomsvård. Riksdagen
beslöt i enlighet med detta förslag (SU 1970: 222, 2LU 1970: 95, rskr
1970: 437 och 1970: 460).

Av lanthushållsskolorna stod vid utgången av budgetåret 1970/71
33 under landstingskommunalt huvudmannaskap, två ägdes av hushållningssällskap
och övriga av föreningar eller stiftelser. Det sammanlagda
antalet internatplatser vid dessa skolor är f. n. ca 1 600.

Kungl. Maj:t har den 23 april 1971 utfärdat en ny skolstadga (1971:
235). Punkten 10, andra stycket i övergångsbestämmelserna till denna
stadga är av följande lydelse: »Gymnasieskola, för vilken landstingskommun
är huvudman, får under läsåren 1971/1972—1973/1974 omfatta
även annan specialkurs än som avses i 7 kap. 9 §, om skolöverstyrelsen
medger det. Specialkursen skall motsvara kurs vid landstingskommunens
yrkesskola under läsåret 1970/1971.» Hänvisningen till
7 kap. 9 § innebär att landstingskommuner under angivna treårsperiod
får anordna även andra specialkurser än sådana som avser utbildning
för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, sjukvård, åldringsvård eller
barna- och ungdomsvård.

Punkten 11 i samma övergångsbestämmelser är av följande lydelse:
»Om särskilda skäl föreligger, kan Kungl. Maj:t eller, efter bemyndigande
av Kungl. Maj:t, skolöverstyrelsen medge att lands tingskommuns

gymnasieskola får omfatta specialkurs som avses i

punkt 10 andra stycket även under senare läsår än läsåret

1973/1974.»

Skolöverstyrelsen har avgett yttrande över den ifrågavarande motionen
1971: 850. överstyrelsen uppfattar riksdagens beslut i fråga om
lanthushållsskolorna så att förekommande konsumtionsutbildning vid
nämnda skolor i statsbidragshänseende skall betraktas som utbildning

UbU 1971:27

för jordbruk. Enligt överstyrelsen bör tillgängliga resurser utnyttjas effektivt.
Omfattningen och lokaliseringen av konsumtionsutbildningen vid å
ena sidan gymnasieskolor med enbart specialkurser (inkl. icke-landstingskommunala
lanthushållsskolor) och å andra sidan övriga gymnasieskolor
bör bedömas gemensamt och med utgångspunkt i det totala behovet i
de olika regionerna. Landstingsförbundet har i sitt yttrande över motionen
framfört den principiella uppfattningen att statsbidrag skall utgå
till ifrågavarande skolor i den utsträckning efterfrågan på utbildning
kräver och instämmer i behovet av en samordning av de primärkommunala
och landstingskommunala utbildningarna.

Utskottet delar motionärernas och remissinstansernas uppfattning att
befintliga lokaler och andra resurser effektivt bör utnyttjas och vill också
stryka under vad sorn i yttrandena anförts om samordning och samplanering.
Sorn framgår av lantbruksstyrelsens yttrande har styrelsen
med anledning av lanthushållsskolomas nya utbildningssituation låtit en
särskild arbetsgrupp utreda lanthushållsskolomas framtida arbetsuppgifter.
Arbetsgruppen har lämnat förslag till ändrade former för verksamheten
vid dessa skolor. Bl. a. föreslås att utbildningen anpassas till
samhällsutvecklingens nya krav, t. ex. genom ökade insatser för vuxenutbildning
i folkhögskolans former.

Organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets,
skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (ÖJST) har i
skrivelse den 29 juni 1971 till Kungl. Maj:t framfört den uppfattningen
att ändringar i utbildningsorganisationen vid lanthushållsskolorna under
de närmaste åren bör begränsas till vad som kan komma att aktualiseras
av berörda huvudmän för utbildningen, bl. a. med hänsyn till elevtillströmningen
till skolorna, samt att mera definitiva förslag beträffande
ändringar i lanthushållsskolomas antal och lokalisering inte bör genomföras
innan erfarenheter om bl. a. konsumtionsutbildningen i gymnasieskolan
föreligger.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 4 augusti 1971 till Kungl. Majit
föreslagit att verksamheten vid nämnda gymnasieskolor och lanthushållsskolor
under läsåret 1972/73 skall ha oförändrad omfattning jämfört
med innevarande år.

I propositionen 1968: 140 uttalade departementschefen att den gymnasiala
utbildningen utanför dagens gymnasieorter bör kunna bibehållas så
länge det finns en tillfredsställande elevtillströmning och ett klart avnämarintresse
för utbildningen. Detta uttalande föranledde inte någon erinran
från riksdagens sida (SU 1968:195, rskr 1968:404). Enligt vad
utskottet erfarit överstiger antalet ansökningar för hösten 1971 till kurser
vid ifrågavarande gymnasieskolor och lanthushållsskolor antalet befintliga
elevplatser med ca 1 000.

På grund av i detta betänkande redovisade omständigheter, som får
anses utgöra särskilda skäl för att ifrågavarande landstingskommunala

UbU 1971:27

utbildning skall få anordnas fortsättningsvis, utgår utskottet från att
statsbidrag enligt hittillsvarande principer även efter läsåret 1973/74
kommer att utgå till konsumtionsutbildning vid landstingskommunal
gymnasieskola eller lanthushållsskola i den utsträckning som efterfrågan
på utbildning kräver. Det ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga
kompletterande bestämmelser för att utbildningen skall fortfara
så länge det finns en tillfredsställande elevtillströmning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet
anfört i anledning av motionen 1971: 850.

Stockholm den 9 november 1971

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Richardson
(fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Gustafsson i
Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad
(c), Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s) och Jonsson i Alingsås
(fp).

Svenska Reproduktion* AB. Sthlm 1971