Utbildningsutskottets betänkande nr 24 år 1971
UbU 1971:24
Nr 24
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående utbildningen
av läkare och sjuksköterskor m. fl. vårdpersonal.
I motionen 1971:373 av herr Helén m. fl. (fp) har — med hänvisning
till vad som anförts i motionen 1971:355 — hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t begär att förslag framläggs om ytterligare
differentiering av vårdutbildningen, varvid förslagen om inrättande av en
särskild socialpsykiatrisk linje vid de medicinska högskolorna beaktas
liksom sjuksköterskornas vidareutbildningsmöjligheter i syfte att överta
vissa läkaruppgifter av i motionen 1971:355 exemplifierat slag.
I motionen 1971:861 av fru Hjelm-Wallén m. fl. (s) har hemställts att
riksdagen som sin mening ger till känna att samtalsmetodiken samt de
sociala och psykologiska momenten i psykiatrikerutbildningen måtte
förstärkas.
Utskottet
Nuvarande läkarutbildningsorganisation fastställdes av statsmakterna
år 1969. Fr. o. m. läsåret 1969/70 tillämpas vid de medicinska fakulteterna
en helt bunden studieordning, enligt vilken läkares grundutbildning
omfattar fem och ett halvt år. Detta innebär att de första studerande
efter den nya studieordningen avlägger läkarexamen våren 1973. I arbetet
på nya studieplaner har särskild vikt lagts vid mera detaljerade beskrivningar
än tidigare av målen för de olika kurserna. Universitetskanslersämbetet
har tillsatt en arbetsgrupp för översyn av de två första studieåren,
vilka leder till medicine kandidatexamen.
Efter grundutbildningen följer vidareutbildning, som omfattar dels en
allmäntjänstgöring om 21 månader, dels specialistutbildning eller utbildning
för allmän praktik. Allmäntjänstgöringen skall fullgöras som läkare i
underordnad ställning. Tiden om 21 månader fördelas så att för vardera
medicin, kirurgi och öppen vård avsätts 6 månader och för psykiatri 3
månader.
Vid beslutet år 1969 om genomförande av den nya ordningen för
vidareutbildning av läkare fattades även vissa principbeslut beträffande
tjänster för dem som genomgår vidareutbildning. Frågan om konstruktionen
av läkartjänsterna m. m. krävde emellertid fortsatt utredningsarbete.
I böljan av år 1970 tillkallades Läkartjänstutredningen, vilken
nyligen avlämnat betänkandet ”Läkartjänster. Konstruktion, behörighet,
tillsättning m. m.”.
Kapaciteten för läkarutbildningen har mer än fördubblats under
1960-talet, och under den närmaste femårsperioden beräknas nytillskottet
Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 24
Omtryckning. Sid. 4 rad 3 nerifrån inskjutes. ”i anledning av motionen 1971:373”.
UbU 1971:24
2
av läkare utgöra ca 1 000 om året. Det nya systemet för läkarutbildningen
ger samhället större möjligheter att kanalisera läkarresurserna till
de delar av landet och de områden av sjukvården där behoven är störst.
Den plan för fördelningen av de ökande läkarresurserna som har upprättats
i anslutning till läkarutbildningsreformen innebär en prioritering av
bl. a. psykiatri och långtidsvård.
Universitetskanslersämbetet har i sin anslagsframställning för budgetåret
1972/73 anfört att diskussionen om läkarutbildningen inom berörda
universitetsorgan, i fackpress m. m. på senare tid intensifierats, delvis från
nya utgångspunkter. Den förs nu som ett viktigt led i debatten om
utformningen av den samlade vårdutbildningen. Bakgrunden till diskussionen
utgörs bl. a. av de aktuella förändringarna i organisationen m. m.
av hälso- och sjukvårdsarbetet i samhället. De framtidsinriktade frågorna
gäller i första hand huvudmålen och därmed grundläggande enskildheter i
utformningen, t. ex. graden av specialisering i läkarnas grundutbildning,
omfattningen av de beteendevetenskapliga momenten och betydelsen av
inslag med inriktning på läkarnas hälsovårdande uppgifter. UKÄ påpekar
vidare att frågor av denna art uppmärksammas bl. a. i samband med 1968
års utbildningsutrednings (U 68) överväganden beträffande vårdutbildningen.
Kungl. Maj:t uppdrog den 6 maj 1970 åt universitetskanslersämbetet
att i samråd med socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och dåvarande samarbetsnämnden
för socialhögskolorna utreda frågan om utbildning i psykoterapi
för olika personalkategorier inom hälso- och sjukvården. Kanslersämbetet
har därefter i samråd med de nämnda myndigheterna hållit en
konferens med företrädare för ett trettiotal intresseorganisationer m. m.,
och numera har en arbetsgrupp tillsatts för utredning av frågan om
utbildning i psykoterapi.
Med hänvisning till det anförda och tidigare uttalande av riksdagen att
vederbörande myndigheter uppmärksamt bör studera önskemål om förändringar
i läkarutbildningen och att utbildnings- och studieplanerna
fortlöpande bör revideras med hänsyn till sjukvårdens utveckling och
forskningens framsteg utgår utskottet från att i motionen 1971:861
framförda önskemål kommer att i lämplig omfattning beaktas utan något
riksdagens uttalande.
I motionen 1971:355 framhålls bl. a. att nya och integrerade vårdformer
kräver nya personalkategorier och att därför en mer flexibel
utbildning på vårdområdet är ett angeläget krav. Det finns sålunda enligt
motionärernas mening i dag -1, ex. inom den öppna psykiska vården - behov
av läkare som inte nödvändigtvis behöver den breda utbildning som
krävs för nuvarande läkarexamen. Vidareutbildningsmöjligheterna för sjuksköterskor
bör förbättras i syfte bl. a. att få fram en ny personalkategori
inom hälso- och sjukvården mellan läkare och sjuksköterska.
Med anledning av det yrkande som framställts i motionen 1971:373, i
vilken beträffande motiveringen hänvisas till nyssnämnda motion
1971:355, erinras om att U 68 särskilt har uppmärksammat den eftergym
-
UbU 1971:24
3
nasiala utbildningsorganisationen inom vårdområdet. Sålunda tillkallade
U 68 i juni 1970 en expertgrupp för utbildningssektom för vårdyrken. I
direktiven för gruppens arbete framhölls bl. a. att en kartläggning av
utbildningsbehovet borde innefatta dels en undersökning av om nuvarande
utbildningslinjer är ändamålsenliga för de yrkesfunktioner som de
främst är avsedda för, dels ett klarläggande av om ytterligare utbildningsbehov
kan motivera helt nya utbildningslinjer. Vidare framhölls att
kartläggningen borde avse sådana utbildningsbehov, som kan bedömas bli
tillgodosedda i en framtida högskola, samtidigt som kartläggningen i de
fall där det är speciellt påkallat, borde kunna ge underlag för eventuella
åtgärder redan på kort sikt.
U 68 :s expertgrupp för utbildningssektom för vårdyrken har i en i
våras till utredningen avlämnad rapport redovisat resultatet av sitt arbete.
Utredningen har nyligen beslutat att studierna av utbildningssektom för
vårdyrken skall fortsättas med en översyn av innehåll i och organisation
av dels vissa medellånga utbildningslinjer med inriktning på vård och dels
till dessa anknytande utbildningar. Särskilt skall studeras bl. a. vilka
utbildningslinjer som bör förekomma, samordningen mellan kortare och
längre vårdutbildningar inklusive frågorna om vidareutbildning samt
vilket beteende- och samhällsvetenskapligt innehåll som kan behöva
tillföras utbildningarna.
Inom U 68 pågår sålunda ett arbete som har en klar anknytning till de
synpunkter och förslag om differentiering av vårdutbildningen, som forts
fram i ifrågavarande motioner, nämligen i motionen 1971:355 — yrkandena
i denna motion är behandlade i socialutskottets betänkande
1971:30 — och i den till utbildningsutskottet remitterade följdmotionen
1971:373. Någon skrivelse till Kungl. Maj:t i frågan synes därför knappast
erforderlig, varför utskottet avstyrker bifall till yrkandet i motionen
1971:373.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. avslår motionen 1971:861,
2. avslår motionen 1971:373.
Stockholm den 2 november 1971
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande: herrar Alemyr (s), Mårtensson (s), Larsson i Staffanstorp (c),
Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i
Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Sundberg (m),
fru Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad (c), Berndtson i Linköping
(vpk), Jonsson i Alingsås (fp) och fru Laag (s).
UbU 1971:24
4
Reservation
av herrar Richardson (fp) och Jonsson i Alingsås (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Inom
U 68” och slutar med ”motionen 1971:373” bort ha följande lydelse:
”U 68 :s utredningsuppdrag är emellertid i första hand långsiktigt och av
principiell natur. Det hittills tillgängliga materialet präglas av hög abstraktionsgrad
och en inriktning främst på organisatoriska principfrågor. U 68 :s
promemorior och rapporter är över huvud en svårtillgänglig materia,
vilket försvårar för dem som ej deltar i utredningsarbetet att bilda sig en
klarare uppfattning om i vilka banor U 68 :s tänkande går.
Utskottet har emellertid blivit övertygat om att den konkreta utbildningsfråga
som motionen 1971:373 tar upp är en sådan specialfråga att
den inte kan förväntas komma att eller kunna beredas erforderligt
utrymme inom U 68 :s arbete. Bl. a. torde det ligga utanför utredningens
direktiv att mera ingående analysera och utreda motionens förslag om en
särskild socialpsykiatrisk linje vid de medicinska högskolorna och om en
ny personalkategori inom hälso- och sjukvården mellan läkare och
sjuksköterska.
Utskottet är ense med motionärerna om angelägenheten av en ytterligare
differentiering av vårdutbildningen och att förslag härom snarast
möjligt bör föreläggas riksdagen. Bl. a. är detta viktigt för skolhälsovården
där läkarbristen nu är mycket besvärande. I fråga om skolhälsovården
liksom i fråga om andra uppgifter, t. ex. vissa hälsoundersökningar,
vaccinationer och rutinkontroller, torde med fördel vidareutbildade
sjuksköterskor kunna få inte oväsentligt vidgat ansvarsområde varigenom
läkarnas insatser kan koncentreras på andra arbetsuppgifter.
Övervägande skäl talar enligt utskottets mening för att den genom
ifrågavarande motionsyrkande aktualiserade vårdutbildningsfrågan utreds
genom särskilt för ändamålet tillkallade sakkunniga.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger denna utskottets
uppfattning till känna för Kungl. Maj:t.”
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
”2. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning
av motionen 1971:373 anfört beträffande utredning
av frågan om ytterligare differentiering av vårdutbildningen.”
Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.572 S