Utbildningsutskottets betänkande nr 18 år 1971

UbU 1971:18

Nr 18

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående svenskt deltagande i program för en europeisk
storaccelerator m. m. jämte motioner.

Propositionerna

I propositionen 1971: 1, bilaga 10, har Kungl. Maj:t under åberopande
av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 4 januari
1971 föreslagit riksdagen att för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisa till Atomforskning ett reservationsanslag av 17 650 000
kr. (punkt E 50) och till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
ett förslagsanslag av 19 815 000 kr. (punkt E 51).

I propositionen 1971: 55 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 12 mars
1971 föreslagit riksdagen att

1. godkänna Sveriges deltagande i CERN:s program för en europeisk
300 GeV-accelerator,

2. godkänna de riktlinjer för finansieringen av ett svenskt deltagande
i CERN:s program för en europeisk 300 GeV-accelerator som angetts
i nämnda statsrådsprotokoll.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om anslaget till atomforskning
en uppräkning med 1 650 000 kr. och i fråga om anslaget till samarbetet
inom kärnforskningen en uppräkning med 1 955 000 kr.

Det europeiska samarbetet på kämforskningens område inleddes i
början av 1950-talet. En överenskommelse angående upprättande av
en europeisk organisation för kärnforskning (CERN) antogs i Paris den
1 juli 1953. Sverige ratificerade överenskommelsen den 18 juni 1954
(jfr prop. 1953: 127, SU 1953: 77, rskr. 1953: 167). Vissa ändringar har
gjorts i överenskommelsen. För Sveriges del godkändes dessa genom
Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1970 (jfr prop. 1970: 182, SU
1970: 224, rskr. 1970: 439). Ändringarna har trätt i kraft den 17 januari
1971.

CERN har enligt artikel II i överenskommelsen till ändamål att vidta
åtgärder för samarbete mellan europeiska stater rörande kärnforskning
av rent vetenskaplig och grundläggande karaktär samt annan forskning
nära samhörande därmed. Organisationen skall enligt nämnda artikel
inte befatta sig med uppgifter för militära ändamål. Resultaten av dess

1 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 18

)

UbU 1971:18 2

experimentella och teoretiska arbete skall offentliggöras eller på annat
sätt göras allmänt tillgängliga.

Följande stater är för närvarande medlemmar i CERN: Belgien, Danmark,
Frankrike, Grekland, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz,
Storbritannien, Sverige, Förbundsrepubliken Tyskland samt Österrike.
Jugoslavien och Spanien har tidigare varit medlemmar. Jugoslavien, Polen
och Turkiet har ställning som observatör. Varje medlemsstat har
en röst i CERN:s beslutande organ, rådet.

År 1967 undertecknades ett avtal mellan CERN och den sovjetryska
statskommittén för utnyttjande av atomenergi. Genom detta avtal har
forskare från CERN fått möjlighet att delta i experiment vid den sovjetiska
76 GeV-acceleratorn i Serpukhov.

Medlemsstaternas ekonomiska bidrag fastställs på grundval av respektive
lands nationalinkomst. Sverige svarar för närvarande för 4,59 %
av kostnaderna för CERN:s grundläggande program, vilket för budgetåret
1971/72 motsvarar ca 15,1 milj. kr. samt 4,62 % av kostnaderna för
verksamheten vid lagringsringarna (tilläggsprogram), vilket motsvarar
ca 4,7 milj. kr., dvs. sammanlagt ca 19,8 milj. kr. (jfr prop. 1971: 1 bil.
10 s. 340).

Statens råd för atomforskning är svenskt kontaktorgan med CERN.

I propositionen 1971: 55 föreslås att Sverige deltar i det program för
en storaccelerator som beslutats av CERN.

Kostnaderna för programmet under den åttaåriga uppbyggnadsperioden
har beräknats till sammanlagt 1 150 milj. schweizerfrancs (i 1970
års prisläge), dvs. ca 1,4 miljarder kr. Detta belopp får överskridas endast
om CERN:s råd med två tredjedels majoritet beslutar att så får
ske och under förutsättning att ingen stat som deltar i programmet röstar
mot ett sådant förslag. Under förutsättning att samtliga medlemsstater
deltar i programmet kan den svenska andelen av kostnaderna under
den åttaåriga uppbyggnadsperioden beräknas till sammanlagt ca 64
milj. kr. Den årliga kostnaden för programmet beräknas uppgå till följande
belopp (i 1970 års prisläge).

1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Kostnader i milj. schweizerfrancs
30 105 165 180 175 165 165 165

Svensk andel (milj. kr.) 1,7 5,8 9,2 10,0 9,7 9,2 9,2 9,2

För att undvika en alltför kraftig ökning av CERN:s totala budget
på grund av kostnaderna för 300 GeV-programmet har förslag lagts
fram om inskränkningar i nuvarande program, dvs. det grundläggande
programmet och programmet för lagringsringar, jämfört med den kostnadsutveckling
för dessa program som fastställdes av CERN:s råd i december
1969. Konsekvenserna för forskningsverksamheten av nedskär -

UbU 1971:18

ningar om sammanlagt ca 200—350 milj. schweizerfrancs under den
åttaåriga uppbyggnadsperioden har undersökts. En nedskärning om ca
200 milj. schweizerfrancs har enligt propositionen därvid bedömts vara
möjlig och utan alltför allvarliga konsekvenser för detta forskningsprogram.
För Sveriges del innebär detta att merkostnaden för 300 GeVprogrammet
under den aktuella perioden begränsas till ca 52 milj. kr.
(i 1970 års prisläge).

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 1388 av fröken Ljungberg m. fl. (m, s, c, fp)
vari hemställts att riksdagen, i händelse av bifall till propositionen
1971: 55, beviljar medel — nämligen 3,4 milj. kr. till ombyggnad av
synkrocyklotronen och 1,135 milj. kr. till omdisponering av befintliga
lokaler — att i särskild ordning ställas till förfogande, så att ombyggnaden
av synkrocyklotronanläggningen vid Gustaf Werners institut i
Uppsala kan genomföras i enlighet med uppgjorda planer,
dels motionen 1971: 1396 av herr Gadd m. fl. (s) vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte framhålla att anslagen till
inhemsk atomforskning vid framtida statbehandlingar bör prövas i sedvanlig
ordning så att satsningen på storacceleratom vid CERN i sig inte
leder till att inhemsk forskning ges försämrade villkor,

dels motionen 1971: 1397 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c)
vari hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling av Kungl. Maj:ts
proposition 1971: 55 uttala att medel må ställas till förfogande för den
nationella fysikforskningen under kommande år i sådan utsträckning att
forskningen i princip kan bibehållas på hittillsvarande nivå och att de
vid CERN utvunna forskningsresultaten kan utnyttjas effektivt,

dels motionen 1971: 1398 av herr Levin (fp) vari hemställts att riksdagen
bifaller Kungl. Maj:ts förslag om svenskt deltagande samt beslutar
att realvärdet av de för den nationella forskningen avsedda anslagen
bibehålies oförändrat,

dels motionen 1971: 1399 av herrar Wikström (fp) och Richardson
(fp) vari hemställts att riksdagen beslutar att

1. i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att 1972 års riksdag föreläggs
en sådan forskningspolitisk femårsplan som föreslagits i motion 1971:
589,

2. för budgetåret 1970/71 resp. 1971/72 under anslaget Europeiskt
samarbete inom kämforskningen anvisa ett anslag på 850 000 resp.
3 750 000 kr. för svenskt deltagande i CERN:s storacceleratorprojekt,

3. ta ställning till den fortsatta finansieringen sedan riksdagen förelagts
den begärda femårsplanen,

4. anslaget till storacceleratorprojektet skall lämnas via ett särskilt
organ med vetenskaplig, ekonomisk och administrativ expertis,

1* Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 18

UbU 1971:18

5. bidraget till projektet ges med förbehållet a) att vårt land efter investeringsperiodens
slut ges fri tillgång till producerade resultat även
om vi då ej deltar i CERN-arbetets finansiering, b) att det kan dras tillbaka
för återstående del av projektet om angivna kostnadsramar vid
någon tidpunkt överskrides.

Utskottet

Sverige deltar i internationellt forskningssamarbete på ett flertal områden.
Sålunda har Sverige deltagit i den europeiska organisationen för
kärnforskning (CERN) sedan denna organisation bildades år 1953. Organisationen
driver för närvarande ett laboratorium som omfattar bl. a.
en protonsynkrotron (accelerator) för energin 28 miljarder elektronvolt
(gigaelektronvolt, GeV), en synkrocyklotron för energin 0,6 GeV och
detektorer. De två acceleratorerna är forskningsverksamhetens basinstrument.
Protonsynkrotronen har kompletterats med s. k. lagringsringar.
Med hjälp av lagringsringarna kan man — dock med väsentliga begränsningar
bl. a. i fråga om tid och intensitet — studera kollisioner mellan
protoner vid energier motsvarande vad en accelerator för energin 1 700
GeV skulle kunna prestera.

I propositionen 1971: 55 föreslår Kungl. Maj:t att riksdagen godkänner
Sveriges deltagande i CERN:s program för en europeisk 300 GeVaccelerator.
Den nya acceleratorn skall förläggas i direkt anslutning
till CERN:s nuvarande laboratorium, varigenom man kan utnyttja befintliga
resurser. Den svenska andelen av kostnaderna under acceleratorns
åttaåriga uppbyggnadsperiod beräknas uppgå till ca 64 milj. kr.
(i 1970 års prisläge). De sammanlagda kostnaderna för Sveriges deltagande
i CERN:s nuvarande forskningsprogram kommer under storacceleratorns
uppbyggnadsperiod att reduceras med ca 12 milj. kr. Merkostnaderna
för ett deltagande i storacceleratorprojektet kan således beräknas
uppgå till ca 52 milj. kr. Statens naturvetenskapliga forskningsråd
och styrelsen för teknisk utveckling har beslutat bidra till projektet med
sammanlagt 3 milj. kr. under budgetåren 1971/72—1973/74. I övrigt
skall enligt förslaget i propositionen såväl kostnader under uppbyggnadsperioden
för 300 GeV-acceleratorn som driftkostnader bestridas inom
ramen för reservationsanslaget Atomforskning genom en motsvarande
reduktion av de medel som står eller kan komma att ställas till förfogande
för nationell forskning.

Svenskt deltagande i projektet har inte avstyrkts i någon av motionerna.
Däremot framför motionärerna erinringar beträffande de av Kungl.
Maj:t föreslagna riktlinjerna för finansieringen av ett svenskt deltagande.

Utskottet har genom en studiedelegation, som besökt anläggningarna i
CERN och sammanträffat med företrädare för CERN, kunnat komplettera
sitt beslutsunderlag.

UbU 1971:18

Utskottet vill först erinra om att statsutskottet förra året i utlåtandet
1970: 204 anförde att de resurser som vårt land kan disponera för forskningen
är begränsade varför en prioritering mellan olika forskningsfält
och forskningsprojekt är nödvändig. Utvecklingen mot alltmer kostnadskrävande
forskning, främst inom tekniska och naturvetenskapliga ämnesområden,
kan, framhöll utskottet vidare, bedömas komma att leda
till ett behov av ökad internationell forskningssamverkan, för vårt lands
del i första hand en vidareutveckling av det nordiska forskningssamarbetet
och en utbyggnad av den forskningssamverkan som förekommer
på europeisk nivå. Samma utveckling kan, enligt utskottet, också leda
till att inhemska prioriteringsfrågor måste bedömas mot bakgrund av
den internationella forskningssituationen med risk att detta av den enskilde
forskaren kan komma att upplevas som en besvärande styrning av
forskningen.

CERN har under årens lopp befäst sin ställning som en effektivt fungerande
internationell samarbetsorganisation. Olika forskare och forskarlag
— ofta med internationell sammansättning — utnyttjar anläggningarna
kortare eller längre tid för experiment vars resultat i väsentlig omfattning
studeras och analyseras i hemlandet.

Med hänsyn till utvecklingen i USA och Sovjetunionen är det angeläget
att CERN:s organisatoriska enhet bevaras och att man får en kapacitet
som kan mäta sig med den i USA och Sovjetunionen. Utskottet har
styrkts i sin uppfattning att storacceleratom är en betydelsefull förutsättning
härför och för ett givande samarbete mellan USA, Västeuropa
och Sovjetunionen, vilket samarbete i sin tur bedöms vara en nödvändig
förutsättning för en eventuell framtida global forskningsplanering.

Enligt vad utskottet inhämtat har erfarenheterna visat att det samarbete
som hittills varit möjligt med i första hand USA haft en starkt stimulerande
effekt och bidragit till en snabb utveckling inom elementarpartikelfysiken.
Samtidigt är det visat att problemen inom partikelfysiken
fordrar, för att kunna studeras, tillgång till högre energier än vad befintliga
acceleratorer utvecklar.

Det är självklart angeläget att en nation som deltar i storacceleratorprojektet
har sådana resurser för en nationell aktivitet att insatsen i
CERN effektivt kan nyttiggöras och återväxten av för acceleratorns utnyttjande
erforderliga inhemska forskare är tryggad. Allvarliga betänkligheter
har med hänsyn härtill framförts i motionerna mot i propositionen
förordade riktlinjer för finansieringen av ett svenskt deltagande.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att Sveriges andel
av kostnaderna i huvudsak kommer att bestridas över reservationsanslaget
Atomforskning.

Med anledning av motionsyrkandena bör framhållas att det däremot
inte synes nödvändigt att riksdagen i detta sammanhang binder sig för
en anslagsutveckling som uppenbarligen kan få inte önskade konsekven -

UbU 1971:18

ser vad beträffar den nationella forskningen och då i första hand för
forskningen inom fysikområdet. Enligt utskottets mening bör anslagsgivningen
till atomforskningsrådet prövas i sedvanlig ordning vid den
årliga budgetbehandlingen och målsättningen härvid vara att i största
möjliga utsträckning eliminera försämrade ekonomiska villkor för inhemsk
forskning. Särskilda medelsanvisningar för deltagandet i storacceleratorprojektet
är utskottet inte berett tillstyrka för innevarande
och nästa budgetår.

Enligt artikel II p. 1 i konventionen skall resultatet av organisationens
experimentella och teoretiska arbete offentliggöras eller på annat sätt
göras allmänt tillgängligt. Av artikel III p. 4 kan utläsas att den godkända
kostnadsramen för projektet får överskridas endast om CERN:s
råd med två tredjedels majoritet beslutar att så får ske och under förutsättning
att ingen stat som deltar i programmet röstar mot ett sådant
förslag. Av propositionen framgår att från svensk sida betonats vikten
av att man tar till vara möjligheterna att begränsa utgifterna för såväl
nuvarande program som storacceleratorprogrammet. Det har vidare
från svensk sida understrukits att Sverige inte är berett att gå utöver den
finansiella ram som fastställts för projektet samt att framtida tekniska
förändringar av projektet måste betraktas som nya projekt och därför
prövas enligt gällande bestämmelser.

Med det anförda har utskottet önskat visa att det svenska bidraget är
förknippat med sådana förbehåll, varom uttryckts önskemål i motionen
1971: 1399. Motionen i förevarande del påkallar därför inte någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet har i det föregående avstyrkt i motionen 1971: 1399 framställt
yrkande beträffande särskilda medelsanvisningar innevarande budgetår
och nästa budgetår till storacceleratom. I denna motion har vidare
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära att 1972
års riksdag föreläggs en sådan forskningspolitisk femårsplan som föreslagits
i den under den allmänna motionstiden väckta motionen 1971:
589 samt att riksdagen beslutar att ta ställning till den fortsatta finansieringen
sedan riksdagen förelagts den begärda femårsplanen. Utskottets
i det föregående redovisade ställningstaganden innebär att sistnämnda
motionsyrkande bör avslås. Vad därefter beträffar i den nu ifrågavarande
motionen framfört yrkande om femårsplan bör detta inte föranleda
någon riksdagens ytterligare åtgärd med hänsyn till att riksdagen
under höstsessionen med anledning av motionen 1971: 589 m. fl. motioner
kommer att behandla denna och andra forskningspolitiska frågor.

I motionen 1971: 1399 yrkas att anslaget till storacceleratom skall
lämnas via ett särskilt organ med vetenskaplig, ekonomisk och administrativ
expertis.

AFR har fått Kungl. Maj:ts uppdrag att tills vidare vara svenskt kontaktorgan
med CERN. Det åligger i nämnda egenskap rådet att följa

UbU 1971:18

CERN:s verksamhet och årligen i rådets årsredogörelse lämna en översikt
rörande denna verksamhet, att bland de av Kungl. Maj:t förordnade
delegaterna och suppleanterna i CERN utse deltagare (en eller flera) i
sammanträde i CERN och dess kommittéer samt att hos Kungl. Maj:t
göra de framställningar rörande CERN som befinns påkallade. Till efterrättelse
av den sistnämnda föreskriften kontaktar enligt lämnad uppgift
AFR före varje sammanträde med CERN:s råd och finanskommitté
utbildningsdepartementet som — i samråd med utrikes- och finansdepartementen
— utfärdar instruktion för de svenska delegaterna.

Utskottet har inte blivit övertygat om att syftet med ifrågavarande
yrkande i motionen 1971: 1399 bättre skulle uppnås genom ett särskilt
organ, varför utskottet föreslår att ifrågavarande motionsyrkande avslås.

I motionen 1971: 1388 har förts fram yrkanden om särskilda medelsanvisningar
till upprustning av synkrocyklotronen vid Gustaf Werners
institut i Uppsala. I motionen erinras om att byggnadsstyrelsen fått
Kungl. Maj:ts uppdrag att påbörja projekteringen av byggnadsarbetena
under förutsättning att AFR beviljade medel för ombyggnaden av acceleratom.
Motionärerna framhåller att genom upprustningen skulle vi
inom landet få tillgång till en internationellt sett mycket konkurrenskraftig
acceleratoranläggning.

Storacceleratorprojektet har fått till resultat att AFR:s prioritering
av ombyggnaden av synkrocyklotronen i Uppsala för tillfället fallit. Utskottet
har förståelse för de synpunkter som framförts i motionen och
delar motionärernas uppfattning att ombyggnaden och upprustningen
bör komma till stånd. Denna uppfattning delas synbarligen för övrigt av
Kungl. Maj:t, vilket framgår av det uppdrag som givits byggnadsstyrelsen.
Med anledning av uttalandena i motionen om den ombyggda acceleratorns
vida användningsområde vill utskottet stryka under de olika
forskningsrådens ansvar för att inom ramen för tillgängliga medel bidrag
anvisas till sådana objekt som råden funnit böra prioriteras. Utskottet
är för sin del inte berett att tillstyrka i motionen 1971: 1388 begärda
specialdestinationer.

Kungl. Maj:ts anslagsberäkning har inte gett utskottet anledning till
erinran, varför utskottet tillstyrker att föreslagna anslag anvisas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. godkänner Sveriges deltagande i CERN:s program för en europeisk
300 GeV-accelerator,

2. avslår motionen 1971:1399 i vad avser forskningspolitisk femårsplan,

3. godkänner de riktlinjer för finansieringen av ett svenskt deltagande
i CERN:s program för en europeisk 300 GeV-accelerator
som angetts i statsrådsprotokollet,

4. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i

UbU 1971:18

anledning av motionerna 1971: 1396, 1971: 1397, 1971: 1398
och 1971: 1399 anfört beträffande anslagsgivningen till atomforskningsrådet,

5. avslår motionen 1971: 1399 i vad avser tilläggsanslag för budgetåret
1970/71,

6. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 1399 såvitt nu är i fråga till Europeiskt samarbete inom
kärnforskningen för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 19 815 000 kr.,

7. till Atomforskning för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 17 650 000 kr.,

8. avslår motionerna 1971: 1388 samt 1971: 1396, 1971: 1397,
1971: 1398 och 1971: 1399 beträffande ombyggnaden av synkrocyklotronen
vid Gustaf Werners institut,

9. avslår motionen 1971: 1399 såvitt den inte behandlats under 2
samt 4—6 och 8.

Stockholm den 6 maj 1971

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s), Larsson
i Staffanstorp (c), Richardson (fp), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand
(s), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Dahl (s), herrar
Johansson i Skärstad (c), Berndtson i Linköping (vpk), Fiskesjö (c),
Strindberg (m) och fru Laag (s).

Reservation

av herrar Wikström (fp), Larsson i Staffanstorp (c), Richardson (fp),
Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c), Fiskesjö (c) och Strindberg
(m) som anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 7 som börjar med »Storacceleratorprojektet
har» och slutar med »begärda specialdestinationer»
bort ersättas med text av följande lydelse:

»Storacceleratorprojektet har fått till resultat att AFR inte såsom
avsetts kan ställa erforderliga medel, 3,4 milj. kr., till förfogande för
den planerade ombyggnaden av synkrocyklotronen i Uppsala.

Kring synkrocyklotronen vid Gustaf Werners institut har utvecklats
en mycket framgångsrik vetenskaplig verksamhet, omfattande såväl
grundläggande fysikalisk, kemisk och biologisk forskning som betydelsefulla
medicinska tillämpningar inom terapi och diagnostik. Av det upprustningsprogram
som acceleratorkommittén inom AFR förordat fram -

UbU 1971:18

går att ombyggnaden av den nuvarande cyklotronen i första hand kan
betecknas som en utveckling av den acceleratortekniska sidan av ett
terapiprojekt. De tekniska principer som skulle bli utprovade i samband
med ombyggnaden bedöms bli en möjlig grund för byggandet av en
framtida i anslutning till sjukhus uppförd terapianläggning för högenergetisk
partikelstrålning inom sjukvården.

Av det anförda framgår att den finansieringsmetod som valts för det
svenska deltagandet i CERN:s nya storacceleratorprojekt fått utomordentligt
allvarliga ekonomiska konsekvenser för ett projekt som i
betydande utsträckning ligger utanför fysikområdet. Detta förhållande
illustrerar på ett påtagligt sätt att de farhågor som yppats i flera motioner
är befogade.

Det av Gustaf Werners institut framlagda förslaget till ombyggnad av
acceleratoranläggningen synes utskottet i vetenskapligt och tekniskt
avseende vara synnerligen väl underbyggt och prövat. Utskottet anser
därför att ett beslut om svenskt deltagande i program för en europeisk
storaccelerator inte skall få som konsekvens att ombyggnaden av synkrocyklotronen
ej kan förverkligas.

Utskottet inser emellertid att AFR i det uppkomna läget inte kan bestrida
kostnaderna för ombyggnaden av synkrocyklotronen inom ramen
för rådets anslag innevarande och nästa budgetår. Det bör ankomma
på Kungl. Maj:t att ompröva frågan om hur finansieringen skall lösas.
Då den aktuella upprustningen brådskar bör det uppgjorda tidsschemat
för ombyggnaden om möjligt följas. Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen ge till känna för Kungl. Maj:t.»

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

»8. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i
anledning av motionerna 1971: 1388 samt 1971: 1396, 1971:
1397, 1971: 1398 och 1971: 1399 anfört beträffande ombyggnaden
av synkrocyklotronen vid Gustaf Werners institut,»

Särskilt yttrande

av herr Berndtson i Linköping (vpk) som anfört:

»Farhågor har uttalats för att ett svenskt deltagande i CERN:s storacceleratorprojekt
kan komma att inverka menligt på anslagsutvecklingen
för andra forskningsområden. Propositionens förslag rörande finansieringen
kan ge anledning till sådan oro. Det är djupt otillfredsställande
om forskning på viktiga områden även i fortsättningen delvis måste
finansieras genom insamlingar o. d.

Därför finns starka skäl att understryka utskottets uttalande att målsättningen
vid den årliga budgetbehandlingen bör vara att i största möjliga
utsträckning eliminera försämrade ekonomiska villkor för inhemsk
forskning.

UbU 1971:18

Utifrån denna förutsättning har jag ansett mig kunna biträda utskottets
förslag. Jag förutsätter vidare att Sveriges deltagande i CERN II
blir föremål för fortlöpande studium både i fråga om värdet för svensk
forskning och i fråga om de ekonomiska konsekvenserna för andra
forskningsområden.»