Utbildningsutskottets betänkande nr 3 år 1971

UbU 1971:3

Nr 3

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag
för budgetåret 1971/72 till högre utbildning och forskning
jämte motioner.

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Centrala myndigheter m.m.

1. Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader rn. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Majrts i propositionen 1971: 1, bilaga 10,
framlagda förslag (punkterna E 1—E 3, s. 236—239 i utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 4 januari 1971) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 8 174 000 kr.,

2. till Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. ett reservationsanslag
av 1 475 000 kr.,

3. till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor ett förslagsanslag
av 1 769 000 kr.

Universiteten m. m.

2. Vissa gemensamma frågor. Kungl. Maj:t har under rubriken Vissa
gemensamma frågor (s. 240—259) behandlat vissa universitetsfrågor av
allmän karaktär.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 138 av herr Wijkman vari hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att de lokala utbildningsnämnderna
tills vidare erhåller generell dispens från att tillämpa §§31—
33 i utbildningskungörelsen (SFS 1969: 327) samt att sådana åtgärder
vidtas att de studenter som redan blivit utsatta för utspärrning bereds
möjligheter att återuppta studierna på respektive utbildningslinje,

dels motionen 1971: 198 av herrar Molin och Fiskesjö vari hemställts

1 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 3

UbU 1971: 3

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala att åtgärder bör
vidtas för att säkerställa att lärarutbildningen för samhällskunskap på
gymnasiet uppgår till minst 80 poäng,

dels motionen 1971: 382 av herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådana åtgärder
att de inträdessökande ges möjligheter att bli bedömda efter sitt mest
konkurrenskraftiga betyg vid urvalet till sådana utbildningslinjer vid
vilka tillämpas kvotering med avseende på de sökandes skolunderbyggnad
samt som sin mening ge till känna att könskvotering vid urval av
studerande icke bör förekomma,

dels motionen 1971: 387 av herrar Petersson i Röstånga och Levin
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om
översyn av intagningsreglerna vid tandläkarhögskolorna med beaktande
av de i motionen framförda synpunkterna,

dels motionen 1971: 491 av herr Molin m. fl. i vad avser hemställan
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att 1972 års
riksdag föreläggs en treårsplan för utbyggnad av de humanistiska, samhällsvetenskapliga
och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid
universiteten med fasta tjänster som professor respektive biträdande professor
enligt i motionen förordade principer,

dels motionen 1971: 858 av herr Gustavsson i Nässjö m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en översyn av förutsättningarna
för ett generellt införande av obligatoriskt förvärvsarbete
innan postgymnasiala studier påbörjas,

dels motionen 1971: 866 av fru Jonäng m. fl. vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala att bestämmelsen i kungörelsen
om vidgat tillträde till högre utbildning, som inskränker studierna
till 60 poäng, varav högst 40 poäng inom ett och samma ämnesområde,
må upphävas,

dels motionen 1971: 870 av herr Larsson i Lotorp m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ger till
känna att högskolenheten i Linköping fr. o. m. 1 juli 1971 bör få namnet
Linköpings universitet,

dels motionen 1971:886 av herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad i motionen anförts
angående tillträdesbegränsning till forskarutbildningen,

dels motionen 1971: 889 av herr Olsson i Kil m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att försöksverksamhet
med forskarutbildning i ämnet historia anordnas vid universitetsfilialen
i Karlstad under budgetåret 1971/72,

dels motionen 1971: 896 av herrar Stålhammar och Olsson i Kil vari
hemställts att riksdagen uttalar sig för den av universitetskanslersämbetet
föreslagna utbyggnaden av universitetsfilialerna i Örebro och Karlstad
t. o. m. budgetåret 1974/75,

UbU 1971: 3

dels motionen 1971: 908 av herr Wijkman m. fl. beträffande höjda anslag
till studievägledning.

Utskottet. Fram till slutet av 1950-talet ägde utbyggnaden av den
högre utbildningen i huvudsak rum på de äldre universitets- och högskoleorterna.
Under 1960-talet har utbyggnaden till stor del skett genom
att utbildning anordnats på nya orter, framför allt i Umeå, Linköping,
Örebro, Karlstad och Växjö.

Den av 1965 års riksdag beslutade uppbyggnaden av universitetsfilialerna
på sistnämnda tre orter har fortskridit så långt att utbildning inom
de flesta centrala ämnesområdena inom humanistisk och samhällsvetenskaplig
fakultet nu kommit till stånd. Frågan om ytterligare ämnesområden
vid filialerna har under startperioden regelmässigt i förväg redovisats
för riksdagen. Med hänsyn till att den första fasen i uppbyggnaden
av filialerna var avslutad anförde föredragande statsrådet i propositionen
1970: 52 att Kungl. Maj:t i fortsättningen på samma sätt som beträffande
moderuniversiteten borde efter förslag av universitetskanslersämbetet
kunna besluta om tillkomsten av nya ämnen vid filialerna. Detta uttalande
föranledde inte några erinringar från riksdagens sida.

Universitetskanslersämbetet har i sin anslagsframställning för budgetåret
1971/72 redovisat en plan för fortsatt utbyggnad av universitetsfilialerna
i Örebro, Karlstad och Växjö samt av den filosofiska fakulteten
vid högskolenheten i Linköping. Planen omfattar såväl laborativa som
icke-laborativa ämnesområden och avser budgetåren 1971/72—1974/75.
Föredragande statsrådet har i statsverkspropositionen redovisat vissa
ställningstaganden till kanslersämbetets förslag. Därvid har statsrådet vad
beträffar möjligheterna att anordna utbildning i Linköping och Örebro
inom laborativa ämnesområden förklarat sig räkna med att sådan utbildning
skall kunna anordnas omkring mitten av 1970-talet i den omfattning
som angivits genom statsmakternas beslut rörande riktlinjer för
dimensioneringen av grundläggande utbildning inom vissa laborativa
ämnesområden (prop. 1970: 76, SU 102, rskr. 225).

I motionen 1971: 896 föreslås att riksdagen uttalar sig för den av
universitetskanslersämbetet föreslagna utbyggnaden av universitetsfilialerna
i örebro och Karlstad.

Utskottet vill med anledning av motionen först framhålla att — som
utskottet i det föregående erinrat om — frågan om införande av ytterligare
ämnesområden fortsättningsvis inte avses genomgående och uttömmande
bli redovisad för riksdagen. Av statsrådsprotokollet framgår också
att vad som anförts i detta inte är att uppfatta som ett fullständigt och
slutligt ställningstagande till universitetskanslersämbetets utbyggnadsplan
för filialerna. Tvärtom framhålls att ytterligare beslut beträffande universitetsfilialerna
avses skola fattas vid en senare tidpunkt. Utskottet vill
vidare peka på att möjligheterna att anordna utbildning i örebro och

UbU 1971: 3

Karlstad i synnerhet inom laborativa ämnesområden är avhängiga av
tillgången på lämpliga lokaler. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning
att det är väsentligt att söka vidga ämnesuppsättningen vid
filialerna, anser på anförda grunder att riksdagen inte bör göra det av
motionärerna yrkade uttalandet.

Statsmakternas beslut år 1965 om uppbyggnaden av universitetsfilialer
innebar att utbildningen vid dessa skulle ligga på grundexamensnivå. Utskottet
kan inte biträda yrkandet i motionen 1971: 889 om att försöksverksamhet
med forskarutbildning i ämnet historia skall anordnas vid
universitetsfilialen i Karlstad fr. o. m. nästa budgetår. I anslutning till
detta ställningstagande vill utskottet erinra om att det ligger inom ramen
för 1968 års utbildningsutrednings (U 68) långsiktiga planeringsarbete
att framlägga förslag rörande den eftergymnasiala utbildningens
dimensionering och lokalisering. Anknytningen mellan utbildning och
forskning är en av de faktorer utredningen i detta sammanhang överväger.

Höstterminen 1969 skrevs för första gången studerande in för studier
enligt den nya studieordningen vid filosofisk fakultet. Enligt utbildningskungörelsen
(1969: 50) skall frågan om fortsatt undervisning för en heltidsstuderande
prövas om han efter tre terminers studier inom ramen för
en studiekurs om 40 poäng inte godkänts i samtliga prov för studiekursen.
Den studerande skall avstängas från undervisningen på utbildningslinjen
om icke förhållanden av personlig natur eller andra omständigheter
kan antas ha försenat hans studier eller andra särskilda skäl föreligger
för att han inte skall avstängas. Fråga om fortsatt undervisning prövas
av vederbörande utbildningsnämnd.

I motionen 1971: 138 hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
att utbildningsnämnderna tills vidare erhåller generell dispens
från att tillämpa ifrågavarande bestämmelser i utbildningskungörelsen
och föranstaltar om åtgärder beträffande den som redan avstängts. Som
motivering för yrkandet anförs bl. a. att undervisningens organisation är
bristfällig och att resurserna för studievägledning varit klart otillräckliga.

Utskottet har funnit att bestämmelserna för den s. k. utspärrningen
utformats så att de synpunkter helt tillgodosetts som vederbörande utskott
framförde i samband med riksdagens ställningstagande år 1965
till principerna för begränsning av rätten till utbildning. Det bör också
framhållas att Kungl. Maj:t i en promemoria den 27 november 1970
uttalat, att om stora differenser i fråga om studieresultat inom ett och
samma ämne mellan olika studieorter föreligger och i den mån de otillfredsställande
studieresultaten beror på omständigheter över vilka den
studerande rimligen inte kan råda, detta bör utgöra sådant särskilt skäl
som utbildningsnämnd har att ta hänsyn till vid prövning av fråga om
avstängning från undervisningen. Utskottet har också erfarit att avstängningen
inte fått den omfattning som befarats i motionen 1971: 138. Ut -

UbU 1971: 3

skottet utgår från att myndigheterna ägnar uppmärksamhet åt de frågor
som tas upp i motionen. Enligt utskottets mening föreligger på anförda
skäl inte anledning för riksdagen att göra det i motionen begärda uttalandet.
Utskottet avstyrker därför motionen.

I samband med införandet av 1969 års studieordning vid de filosofiska
fakulteterna förstärktes resurserna för studievägledning främst genom
att medel anvisades till tjänster som utbildningsledare, studierådgivare
och studievägledare. Universitetskanslersämbetet har lagt fram
förslag om fortsatt förstärkning av resurserna för detta ändamål. Föredragande
statsrådet konstaterar att det är angeläget att ytterligare förstärka
och bygga ut organisationen för studievägledning. För nästa budgetår
föreslås att medel anvisas för förstärkning av resurserna för studievägledning
vid vissa förvaltningar och vid de tekniska fakulteterna
samt för ett ökat antal studievägledartjänster vid de humanistiska fakulteterna.
Yrkanden om ytterligare förstärkningar har framförts i motionen
1971: 908. Förslagen i denna om medelsanvisningar överensstämmer
nära med kanslersämbetets förslag.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att de
som studerar vid universitet och högskolor kan erbjudas en väl fungerande
studieorganisation och att studievägledningen har sin givna betydelse
när det gäller att effektivisera utbildningen. Med anledning av motionen
får utskottet erinra om att statsutskottet i sitt udåtande 1969: 34
kraftigt underströk vikten av att frågan om studievägledningens effektivitet
följs med största uppmärksamhet och förutsatte att Kungl. Maj:t
lade fram de förslag i ämnet som kunde visa sig erforderliga. Det bör
framhållas att en arbetsgrupp inom universitetskanslersämbetet lämnat
förslag rörande studievägledningens uppgifter, organisation och omfattning.
Underlag föreligger således för bedömning av den fortsatta utvecklingen
av studievägledningen.

Utskottet ser Kungl. Maj:ts förslag beträffande studievägledningen för
nästa budgetår som ett led i en etappvis utveckling av resurserna för
ändamålet och är inte berett biträda de yrkanden om ytterligare höjningar
redan nästa budgetår som förts fram i motionen 1971: 908. Hemställan
i anledning av de i denna motion framförda yrkandena gör utskottet
i det följande under respektive anslagsrubriker.

Enligt det principprogram för en successivt genomförd reform av
forskarutbildningen, som statsmakterna fattade beslut om år 1969, förutsätts
en etappvis förstärkning av undervisnings- och handledningsresurserna
komma till stånd. Med hänsyn till forskarutbildningens behov
föreslås i årets statsverksproposition bl. a. att medel anvisas för ytterligare
20 tjänster som docent och 50 tjänster som forskarassistent samt
en ökning av anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning.

I motionen 1971:491 framhålls att en väsentlig del av handledningen
på forskarutbildningsnivån bör handhas av professorer och biträdande

UbU 1971: 3

professorer. Enligt motionärerna bör en målmedveten planering av resurserna
för de tre kommande åren ske i syfte att åstadkomma rimligare
relationer mellan antalet aktiva studerande i forskarutbildning och antalet
fasta tjänster som professor och biträdande professor. I motionen
yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att 1972 års riksdag
föreläggs en treårsplan för utbyggnad av de humanistiska, samhällsvetenskapliga
och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna med professurer
och biträdande professurer.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av att forskningsorganisationens
utveckling planeras på längre sikt, gärna i form av
två- eller flerårsplaner som redovisas för riksdagen. Utskottet vill framhålla
att en sådan planering i viss utsträckning redan förekommer. Särskilt
gäller detta beträffande uppbyggnaden av nya enheter för utbildning
och forskning. Som exempel härpå kan nämnas humanistiska fakulteten
i Umeå och tekniska fakulteten i Linköping. De tjänster motionärerna
avser är i huvudsak motiverade av brist på handledningsresurser till
följd av den starka tillströmningen till forskarutbildningen i vissa ämnen.
Beträffande flerårsplaner för denna typ av professorstjänster får utskottet
anföra följande.

Inom en av universitetskanslersämbetet tillsatt arbetsgrupp pågår analys
av resurserna för forskarutbildning i vissa s. k. typämnen. Avsikten
är att detta arbete för i första hand de filosofiska fakulteternas del skall
leda till förslag om någon form av riktlinjer för resurstilldelningen till
undervisningen på forskarutbildningsnivån. Utskottet anser det sannolikt
att även behovet av handledningsresurser i olika ämnen genom denna
analys och gruppens arbete i övrigt kommer att ytterligare klarläggas.
Härigenom skulle bättre förutsättningar föreligga för en bedömning av
frågan om hur detta behov skall kunna tillgodoses i annan ordning än
genom de tillfälliga insatser som nu görs via anslaget Särskilda åtgärder
för forskarutbildning. Innan slutlig ställning kan tas till dessa frågor anser
sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att göra den i motionen
1971: 491 angivna framställningen till Kungl. Maj:t.

I statsrådsprotokollet uttalas ånyo att man inte kan räkna med att det
blir möjligt att ställa resurser till förfogande för en fri tillströmning av
studerande till forskarutbildningen. Statsrådet har i anslutning härtill
erinrat om de lokala universitets- och högskolemyndigheternas möjligheter
att begränsa antagningen till denna utbildning. I motionen 1971:
886 framhålls att det med hänsyn till resursbristen inom forskarutbildningen
i stället bör ankomma på Kungl. Maj:t att ansvara för att den
nödvändiga tillträdesbegränsningen kommer till stånd. Motionärerna anser
det inte acceptabelt att allt fler institutioner kommer i den situationen
att de tvingas avvisa ett stort antal sökande utan att därvid kunna
stödja sig på centralt utfärdade anvisningar.

Utskottet får med anledning av nämnda motion påpeka dels att av

UbU 1971: 3

utbildningsnämnd fattat beslut om spärr skall anmälas för universitetskanslersämbetet,
som kan ändra beslutet, dels att universitetskanslersämbetet
enligt 56 § utbildningskungörelsen har att meddela närmare bestämmelser
om urval bland behöriga sökande. Kanslersämbetet har funnit
att trycket på de tillgängliga utbildningsresurserna, särskilt inom
vissa ämnesområden vid filosofisk fakultet, är sådant att forskarutbildningsreformens
syfte äventyras om inte tillströmningen minskar eller
minskas. I en nyligen avgiven skrivelse till läroanstalterna har ämbetet
behandlat vissa frågor rörande begränsad antagning, bl. a. hur en sådan
begränsning skall genomföras. Utskottet förutsätter att universitetskanslersämbetet
även i fortsättningen följer utvecklingen med stor uppmärksamhet
och vidtar de ytterligare åtgärder som visar sig erforderliga i syfte
att underlätta de lokala myndigheternas bedömning av urval och antagning
till forskarutbildning. Med hänsyn till det anförda finner utskottet
motionen 1971: 886 inte påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.

I propositionen 1970: 52 angående organisationen m. m. för högre
utbildning och forskning i Linköping framhölls att de ställningstaganden
som gjordes borde i minsta möjliga mån föregripa de beslut som kan
komma att fattas på grundval av U 68:s förslag angående den eftergymnasiala
utbildningens organisation. I anslutning härtill förordade föredragande
statsrådet att den nya utbildnings- och forskningsorganisationen
tills vidare skulle benämnas högskolenheten i Linköping. Mot förslaget
i propositionen väcktes inga erinringar från riksdagens sida. Med
erinran härom och då benämningen universitet enligt utskottets förmenande
inte på ett adekvat sätt beskriver den nuvarande utbildnings- och
forskningsorganisationen i Linköping, avstyrker utskottet motionen
1971: 870.

Frågor angående behörighet, meritvärdering och principer för intagning
av studerande till vissa utbildningar berörs i flera motioner. Utskottet
får med anledning härav erinra om att kompetensutredningen i juni
1970 lade fram första delen av sitt slutbetänkande Vägar till högre utbildning;
behörighet och urval. Utredningens förslag har remissbehandlats.

I motionen 1971: 858 anhålls om en översyn av förutsättningarna för
ett generellt införande av obligatoriskt förvärvsarbete innan postgymnasiala
studier påbörjas. Utskottet kan konstatera att kompetensutredningen
i nämnda betänkande inte tagit upp förvärvsarbete bland de allmänna
behörighetsvillkor som föreslagits gälla för tillträde till högre utbildning.
Man torde emellertid kunna räkna med att denna fråga kommer att ägnas
uppmärksamhet i samband med den fortsatta behandlingen av utredningens
förslag. Vidare får utskottet framhålla att frågor som har
nära anknytning till dem som motionärerna aktualiserat är föremål för
analys inom U 68. Mot denna bakgrund finner utskottet inte den i motionen
begärda särskilda översynen påkallad. Utskottet avstyrker därför
yrkandet härom.

UbU 1971: 3

Manuellt handlag bör enligt vad som anförs i motionen 1971: 387
tillmätas större betydelse som meritvärderingsunderlag vid urvalet av
sökande till tandläkarutbildning. Denna fråga har diskuterats av kompetensutredningen,
vars förslag efter remissbehandling är föremål för
Kungl. Maj:ts prövning. I avvaktan på ställningstagande till utredningens
förslag anser sig utskottet inte böra biträda förslaget om den ifrågavarande
översynen.

Det kvoteringssystem med avseende på de sökandes skolunderbyggnad
som tillämpas vid urvalet av studerande till vissa utbildningslinjer inom
grundskolans kompetensområde har enligt vad som hävdas i motionen
1971: 382 visat sig medföra vissa mindre önskvärda effekter. Efter att
ha exemplifierat dessa hemställer motionärerna att åtgärder vidtas i syfte
att ge de inträdessökande möjligheter att bli bedömda efter sitt mest konkurrenskraftiga
betyg.

Utskottet utgår från att de allmänna principerna för urval och kvotering
kommer att övervägas i samband med behandlingen av kompetensutredningens
förslag. I avvaktan på ställningstagandena till dessa
mycket kompbcerade frågor måste verkningarna av de nu gällande kvoteringsbestämmelserna
följas med största uppmärksamhet. Utskottet förutsätter
att allvarliga ansträngningar görs att rätta till icke önskvärda effekter
utan att riksdagen gör någon särskild anhållan därom.

I motionen 1971: 382 framförs även synpunkter på en annan form av
kvotering, nämligen s. k. könskvotering, vilket innebär en sådan utformning
av intagningsreglerna att de i viss mån gynnar det kön som på en
utbildningslinje är underrepresenterat. Motionärerna anser att sådan
kvotering inte bör förekomma.

Med anledning härav får utskottet framhålla att könskvotering inte
ensamt kan lösa de problem som är förenade med den traditionella synen
på könsrollerna. Sådan kvotering kan endast i viss mån förhindra
i och för sig icke önskvärda skevheter i fördelningen mellan män och
kvinnor på olika utbildningsvägar. Utskottet får vidare erinra om att
statsutskottet i sitt utlåtande 1970: 88 förutsatte att de problem som var
förknippade med en eventuell könskvotering ingående penetrerades och
framhöll att förutsättningarna och konsekvenserna måste vara klarlagda
och redovisade innan beslut fattades av de ansvariga instanserna. Under
förutsättning att synpunkterna i detta uttalande beaktas vill utskottet
inte motsätta sig begränsad försöksverksamhet med könskvotering. Utskottet
avstyrker därför motionen 1971: 382 i denna del.

Frågan om behörighetskrav för lärartjänst med undervisning i samhällskunskap
tas vad gäller gymnasiestadiet upp i motionen 1971: 198.
I motionen föreslås åtgärder i syfte att lärarutbildningen i samhällskunskap
skall omfatta 80 poäng, dvs. en utökning med 20 poäng i förhållande
till nuläget.

Utskottet vill betona betydelsen av att de blivande lärarna i samhälls -

UbU 1971: 3

kunskap har en utbildning som motsvarar de krav som måste ställas på
dem i skolorna. Enligt utskottets mening har alltför kort tid förflutit
sedan det nya utbildningssystemet vid de filosofiska fakulteterna började
tillämpas för att det skall vara möjligt att nu göra en utvärdering av reformen
vare sig i dess helhet eller med avseende på delar av densamma,
t. ex. beträffande samhällskunskap. Sedan man fått en något längre tids
erfarenhet av det nya systemet bör en samlad redovisning lämnas, varvid
särskilt blockämnena bör uppmärksammas. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen 1971: 198.

Sedan en tid bedrivs på grundval av förslag från kompetensutredningen
försöksverksamhet med vidgat tillträde till grundläggande utbildning
inom vissa ämnesområden vid filosofisk fakultet. Behörig att inskrivas
vid universitet är enligt bestämmelserna den som fyller 25 år senast det
kalenderår då han inskrivs och som därtill varit yrkesverksam under
minst fem år eller på annat sätt förvärvat motsvarande erfarenhet samt
uppfyller vissa förkunskapskrav. Försöksverksamheten omfattar studier
för sammanlagt 60 poäng, varav högst 40 poäng inom ett och samma
ämnesområde. De inskränkningar som gäller i fråga om omfattningen
av studier föreslås i motionen 1971: 866 bli upphävda.

Utskottet är ense med motionärerna om värdet av den vidgade rätten
till tillträde till högre utbildning som ifrågavarande försöksverksamhet
medger. Med anledning av yrkandet i motionen vill utskottet påpeka att
universitetens konsistorier kan medge dispens för fortsatta studier fram
till examen. Enligt vad utskottet erfarit tillämpas sådan dispensgivning
i många fall. Utskottet vill också framhålla att kompetensutredningen
föreslagit att försöksverksamheten skall utvidgas och öppna vägen till
fullständig utbildning. Det av motionärerna framställda förslaget finner
utskottet i och för sig välgrundat. Ställningstagandena till nämnda utredningsförslag
bör dock inte föregripas. Utskottet är därför inte berett
tillstyrka att riksdagen nu gör det i motionen begärda uttalandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. avslår motionen 1971: 896 om utbyggnad av universitetsfilialerna
i Örebro och Karlstad,

2. avslår motionen 1971:889 om forskarutbildning vid universitetsfilialen
i Karlstad,

3. avslår motionen 1971:138 om dispens från tillämpningen av
utspärrningsreglerna,

4. avslår motionen 1971: 491 i vad avser förslag till 1972 års riksdag
om en treårsplan för utbyggnad av vissa fakulteter,

5. avslår motionen 1971: 886 om begränsning av tillträdet till
forskarutbildningen,

6. avslår motionen 1971: 870 om ändrad beteckning på högskolenheten
i Linköping,

UbU 1971: 3

7. avslår motionen 1971: 858 om obligatoriskt förvärvsarbete före
postgymnasiala studier,

8. avslår motionen 1971: 387 om översyn av intagningsreglerna
för tandläkarutbildningen,

9. avslår motionen 1971: 382 i vad avser viss kvotering med avseende
på skolunderbyggnad,

10. avslår motionen 1971: 382 i vad avser könskvotering,

11. avslår motionen 1971: 198 om lärarutbildning för gymnasieämnet
samhällskunskap,

12. avslår motionen 1971:866 om upphävande av vissa begränsningar
i rätten att studera vid universitet och högskolor.

3. Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar tili lärarpersonal. Humanistiska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna
E 4—E 5, s. 259—264) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad i statsrådsprotokollet
förordats,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professurer enligt
vad i statsrådsprotokollet förordats,

3. för budgetåret 1971/72 anvisa till Humanistiska fakulteterna m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal ett förslagsanslag av 68 986 000 kr. och
till Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 12 150 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 137 av fru Håvik m. fl. vari hemställts att riksdagen
bemyndigar Kungl. Maj:t att vid Göteborgs universitet inrätta en
personlig forskningsprofessur för docenten Sture Allén,

dels motionen 1971: 374 av fru Kristensson m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag
till ny institution vid Stockholms universitet för utbildning och forskning
i ämnet byggnadskulturvård,

dels motionen 1971: 377 av herr Lundberg m. fl. vari hemställts att
riksdagen måtte besluta att vid Stockholms universitet från den 1 juli
1971 inrätta en professur i japanologi, särskilt modern japanska,
dels motionen 1971: 378 av herr Lundberg m. fl. vari hemställts att
riksdagen måtte besluta att vid Uppsala universitet från den 1 juli 1971
inrätta en professur i estetik med docenten Teddy Brunius som förste
innehavare,

dels motionen 1971:903 av herr Turesson m. fl vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte föreslå att en personlig professur
i byggnadskultur och bebyggelsemiljö med undervisning i vård
och restaurering med tillhörande institution inrättas vid Stockholms universitets
humanistiska fakultet, att arkitekten fil. lic. Börje Blomé kallas

UbU 1971: 3

till sagda professur, samt att en utredning föranstaltas om inrättande av
universitetslektorat i byggnadskultur och bebyggelsemiljö med undervisning
i vård och restaurering vid universiteten och de tekniska högskolorna,

dels motionen 1971: 908 av herr Wijkman m. fl. i vad avser hemställan
att riksdagen under anslaget Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
om 69 062 000 kr.

Utskottet. I motionen 1971: 378 påpekas att universitetskanslersämbetet
ånyo fört fram förslag om en professur i estetik. Motionärerna
yrkar att riksdagen i enlighet med ämbetets förslag skall besluta inrätta
en professur i estetik i Uppsala den 1 juli 1971. Till förste innehavare
av professuren föreslås docenten Teddy Brunius.

Förra året anmälde föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet att
medel beräknats för ett ordinarie universitetslektorat i estetik, personligt
för Brunius. Lektoratet inrättades den 1 juli 1970.

Därefter har Kungl. Maj:t den 12 mars 1971 — dvs. sedan motionen
väcktes — på grund av i ärendet föreliggande särskilda omständigheter
medgivit att forskarutbildning enligt 45 § kungörelsen (1969: 50) om
utbildning vid de filosofiska fakulteterna får under viss förutsättning anordnas
inom ämnesområdet estetik vid universitetet i Uppsala så länge
Brunius kvarstår i sin lektorstjänst.

Kungl. Maj:ts tidigare medgivande att studiekurs i ämnesområdet
estetik får anordnas i Uppsala har sålunda nu kompletterats genom beslut
varigenom forskarutbildning blir möjlig. Behovet av viss forskarutbildning
och forskarhandledning har sålunda dokumenterats. Sistnämnda
beslut måste även uppfattas som ett ytterligare väsentligt led i utvecklingen
mot en utbyggnad av forsknings- och utbildningsorganisationen
i ämnet estetik. Det är här fråga om ett forskningsområde som är av
stort intresse och vars praktiska tillämpning är av växande betydelse.
Utskottet har dock ansett sig inte böra biträda yrkandet i motionen
1971: 378. Någon erfarenhet från tillämpningen av Kungl. Maj:ts nyssnämnda
i mars i år fattade beslut bör enligt utskottets mening ha redovisats
innan slutlig ställning tas till frågan om en professur i estetik.
Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t uppmärksamt följer utvecklingen
inom ämnesområdet.

På grundval av det i Nordiska kulturkommissionens regi år 1965
publicerade betänkandet »Afro-asiatiska studier i Norden» har resurserna
inom de mera betydande afro-asiatiska språkens område byggts ut
successivt. Professurer har inrättats i sinologi, indologi och arabiska.
Universitetskanslersämbetet har funnit det angeläget att utbyggnaden kan
fortsätta i enlighet med de i betänkandet uppdragna riktlinjerna. Ämbetet
har i konsekvens härmed föreslagit att en professur i japanologi, särskilt

UbU 1971: 3

modern japanska, skall inrättas vid universitetet i Stockholm. Förslaget
har inte biträtts av Kungl. Maj:t. I motionen 1971: 377 yrkas nu att riksdagen
beslutar att professuren skall inrättas den 1 juli 1971.

Utskottet anser i likhet med universitetskanslersämbetet och motionärerna
det väl motiverat att en professur i japanologi inrättas snarast
möjligt. Japan är en ekonomisk stormakt och utvecklingen i landet är
i olika avseenden av stor betydelse för vårt land. Informationsöverföringen
från Japan stöter på en hel rad barriärer, av vilka språket utgör
den mest svårforcerade. Till följd av budgetläget har utskottet emellertid
ansett sig böra avstå från att förorda bifall till yrkandet i motionen.

I sin anslagsframställning för nästa budgetår har humanistiska forskningsrådet
fört fram förslag om en tjänst som extra ordinarie professor i
språklig databehandling med placering vid universitetet i Göteborg och
med docenten vid universitetet Sture Allén som förste innehavare. Kungl.
Maj:t har inte biträtt förslaget. I motionen 1971: 137 yrkas att riksdagen
beslutar om en professur i språklig databehandling, personlig för
Allén.

Allén är initiativtagare till och ledare för en forskningsgrupp för modern
svenska i Göteborg. Gruppens arbete har i första hand koncentrerats
på datorbaserad undersökning av svenskt tidningsspråk.

Även universitetskanslersämbetet har bedömt den språkliga databehandlingen
vara av stor betydelse för en nyorientering inom språkforskningen.

Forskningsrådets och universitetskanslersämbetets ställningstaganden
liksom vad som anförts i motionen har övertygat utskottet om att en
professur i språklig databehandling är väl motiverad. Utskottet räknar
därför med att förslag om en sådan professur av Kungl. Maj:t kommer
att föreläggas riksdagen. Utskottet är sålunda inte berett att nu föreslå
den anslagsuppräkning som är erforderlig för genomförandet av motionsförslaget.
Yrkandet i motionen 1971: 137 avstyrks därför.

I motionerna 1971:374 och 1971:903 har framställts yrkanden beträffande
resurser för utbildning och forskning i ämnet byggnadskulturvård.
Dessa yrkanden skall ses mot bakgrunden av en motion som väcktes
vid 1970 års kyrkomöte. Denna motion fick till resultat att kyrkomötet
genom skrivelse den 30 september 1970 hos Kungl. Maj:t anhöll
om utredning angående ökad forskning och utbildning på de byggnadskulturvårdande
och restaureringstekniska områdena för främjande av
vården av landets kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader. Kyrkomötets
skrivelse har tillställts universitetskanslersämbetet för yttrande.
Efter remissbehandling har ämbetet nyligen avgivit yttrande i ärendet.

Utskottet anser att Kungl. Maj:ts ställningstaganden till kyrkomötets
skrivelse inte bör föregripas och avstyrker därför ifrågavarande motionsyrkanden.
Därtill kommer att i motionerna aktualiserad utbildning
och forskning är beroende av bl. a. utredningsarbeten hos 1965 års musei-
och utställningssakkunniga och konstnärsutbildningssakkunniga.

UbU 1971: 3

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 2 anfört
i anledning av motionen 1971: 908 avstyrker utskottet motionen såvitt
nu är i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1971: 378 om inrättande den 1 juli 1971 av en
professur i estetik,

2. avslår motionen 1971: 377 om inrättande den 1 juli 1971 av en
professur i japanologi, särskilt modern japanska,

3. avslår motionen 1971: 137 om en professur i språklig databehandling,

4. avslår motionen 1971:908 angående studievägledning såvitt nu
är i fråga,

5. bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer vid de tidpunkter
som förordats i statsrådsprotokollet,

6. bemyndigar Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professurer
enligt vad som förordats i statsrådsprotokollet,

7. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
1971: 378, 1971: 377, 1971: 137 och 1971: 908, motionerna
såvitt nu är i fråga, till Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 68 986 000 kr.,

8. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
1971: 378, 1971: 377 och 1971: 137, motionerna såvitt nu är i
fråga, till Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för
budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 12 150 000
kr.,

9. avslår motionerna 1971: 374 och 1971: 903 angående utbildning
och forskning i ämnet byggnadskulturvård m. m.

4. Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Teologiska fakulteterna:
Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 6—E 7, s.
264—266) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1971/72 anvisa till
Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal ett förslagsanslag
av 3 610 000 kr. och till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader ett
reservationsanslag av 730 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 884 av herr Nordstrandh m. Q. vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att Religionssociologiska institutet
i Stockholm måtte tillerkännas ett anslag på 25 000 kr.,

dels motionen 1971:885 av herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om inrättande av en professur
i religionssociologi vid universitetet i Lund från och med budgetåret
1972/73,

UbU 1971: 3

dels motionen 1971: 908 av herr Wijkman m. fl. i vad avser hemställan
att riksdagen under anslaget Teologiska fakulteterna: Avlöningar till
lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag om
3 727 000 kr.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts uppdrag har universitetskanslersämbetet
tillkallat sakkunniga (RUMO) med uppgift att utreda och
framlägga förslag avseende den religionsvetenskapliga utbildningens mål
och organisation. Vidare har en sakkunnig tillkallats för utredning av
frågan angående de praktisk-teologiska övningsinstitutens framtida ställning
m. m.

Frågan om inrättande av en professur i religionssociologi behandlas i
motionen 1971: 885. Motionärerna önskar att en professur i ämnet skall
inrättas i Lund den 1 juli 1972.

Enligt utskottets mening kan ingen tvekan råda om att det föreligger
ett behov av en professur i religionssociologi. Ämnet intar en framträdande
plats bland de vetenskapsgrenar som studerar religionen som allmänmänsklig
företeelse och dess samhälleliga roll. Enligt utskottets mening
kan emellertid den frågan ställas om en professur i ämnet bör tillhöra
teologisk fakultet. Bl. a. önskemål om att kunna samordna resurser
inom närliggande ämnesområden kan motivera en annan organisatorisk
lösning. Vilket alternativ som bör väljas synes bättre kunna bedömas
sedan resultatet av RUMO:s arbete föreligger. Det torde därför
vara lämpligt att det slutliga ställningstagandet till frågan om en professur
i religionssociologi får anstå och att professuren tas upp till behandling
i samband med bedömningen av utredningens förslag. Enligt
universitetskanslersämbetets anslagsframställning räknar RUMO med
att kunna avsluta sitt arbete under år 1971. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionen 1971: 885.

I motionen 1971: 884 har hemställts att Religionssociologiska institutet
i Stockholm skall få ett anslag på 25 000 kr. Beloppet avses som ersättning
för den forskarhandledning som institutet lämnar studerande
vid Uppsala, Lunds, Göteborgs och Stockholms universitet. Förra året
framfördes motionsyrkande av samma innehåll. Statsutskottet hänvisade
till den möjlighet att förstärka lärarresurserna för forskarutbildning som
står till buds genom att medel kan anvisas ur anslaget Särskilda åtgärder
för forskarutbildning.

Med anledning av vad som anförts i den nu ifrågavarande motionen
vill utskottet först uttala att det inte anser det lämpligt med en särskild
medelsanvisning vid sidan av det nyssnämnda anslaget till särskilda forskarutbildningsåtgärder.
Samtidigt vill emellertid utskottet understryka att
det enligt utskottets mening är uppenbart att i den mån ett lärosäte utnyttjar
Religionssociologiska institutets tjänster så får man också — såvida
inte annat överenskommes — ta i anspråk sina tillgängliga medel

UbU 1971: 3

för att betala för tjänsten i fråga. Utskottets ställningstagande får till
konsekvens att utskottet avstyrker yrkandet i motionen.

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 2 anfört
i anledning av motionen 1971: 908 avstyrker utskottet denna motion
såvitt nu är i fråga.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1971:908 angående studievägledning såvitt nu
är i fråga,

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 908 såvitt nu är i fråga till Teologiska fakulteterna: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 3 610 000 kr.,

3. till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1971/
72 anvisar ett reservationsanslag av 730 000 kr.,

4. avslår motionen 1971: 885 om inrättande den 1 juli 1972 av en
professur i religionssociologi,

5. avslår motionen 1971:884 om anslag till Religionssociologiska
institutet.

5. Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Juridiska fakulteterna:
Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 8—E 9, s. 266—
268) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1971/72 anvisa till Juridiska
fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal ett förslagsanslag av
9 916 000 kr. och till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 1 540 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 252 av herr Zachrisson m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad som anförts i
motionen,

dels motionen 1971: 376 av herr Lundberg vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en
skyndsam utredning och förslag om att de juridiska fakulteterna måtte
sammanslås med de samhällsvetenskapliga, samt att den juridiska delen
av undervisningen snabbt reformeras och får en funktionell inriktning
samt anpassas till dagens och framtidens samhälle,
dels motionen 1971:488 av herr Hedlund m. fl. vari hemställts att
riksdagen måtte besluta att en biträdande professur i miljörätt vid Lunds
universitet inrättas från och med budgetåret 1971/72,
dels motionen 1971:893 av herr Regnéll m. fl. vari hemställts att
riksdagen måtte besluta att vid Lunds universitets juridiska fakultet inrätta
en professur i ämnet socialrätt fr. o. m. budgetåret 1971/72,
dels motionen 1971: 908 av herr Wijkman m. fl. i vad avser hemstäl -

UbU 1971: 3

lan att riksdagen under anslaget Juridiska fakulteterna: Avlöningar till
lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag om
9 975 000 kr.

Utskottet. Ett av huvudmotiven för U 68:s tillkomst var behovet av
en planering över de organisatoriska gränser som f. n. finns inom den
eftergymnasiala utbildningen. I U 68:s arbete prövas möjligheten att
dela in den eftergymnasiala utbildningen i sektorer efter bl. a. yrkesinriktning.
Inom varje sektor tänks utbildningen organiserad på utbildningslinjer
för skilda ändamål. U 68 har tillkallat två expertgrupper med
uppgift att utarbeta konkreta förslag för ett par sektorer. Expertgruppen
för sektorn för administrativa yrken skall främst behandla utbildning
som i dag ges vid samhällsvetenskaplig och juridisk fakultet och
vid socialhögskolornas förvaltningslinje.

I avvaktan på resultatet av arbetet inom bl. a. U 68 har universitetskanslersämbetet
ansett det angeläget att den nuvarande juristutbildningen
i vissa mer begränsade avseenden överses. Härför har ämbetet tillsatt
en arbetsgrupp. Dess förslag skall i stort sett kunna genomföras inom
ramen för nu gällande bestämmelser. Utredningsarbetet skall inriktas på
den propedeutiska kursen, de tillämpade studierna, nya hjälpmedel m. m.

I motionen 1971: 376 har framställts yrkande som syftar till en sammanslagning
av ett universitets juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteter
och i samband därmed en översyn av juristutbildningens mål
och utformning. Denna motion har nära anknytning till motionen 1971:
252 som yrkar sådana ändringar i utbildningen vid juridisk fakultet att
beteendevetenskaplig utbildning blir obligatorisk för den som avser att
tjänstgöra inom rättsväsendet.

Med den kortfattade redovisningen av vissa pågående utredningsarbeten
angående juristutbildningen har utskottet önskat visa att i nämnda
motioner upptagna spörsmål redan är under överväganden, varför motionerna
inte påkallar någon åtgärd.

Resultatet av U 68:s arbete har påtagligen också sitt intresse för ett
riktigt och slutligt ställningstagande till det förslag om en professur i
ämnet socialrätt som förts fram i motionen 1971: 893. Utskottet är
ense med motionärerna om den socialrättsliga forskningens betydelse
både för utbildningen av jurister och socionomer samt för de lagstiftande
och rättstillämpande myndigheterna. Övervägande skäl synes
emellertid tala för att frågan om en utbildnings- och forskningsorganisation
i socialrätt vid Lunds universitet prövas i ett senare och större
sammanhang. Utskottet avstyrker därför motionen 1971: 893.

I motionen 1971: 488 föreslås att en tjänst som biträdande professor
i miljörätt imättas vid Lunds universitet den 1 juli 1971. Motionärerna
påpekar att nya lagar tillskapats som reglerar vår miljö i vidare bemärkelse.
Som exempel nämns miljövårdslagstiftningen, lagen om renhåll -

UbU 1971: 3

ning och lagen om fastighetsbildning. I motionen framhålls vidare att
arbete pågår med att tillskapa nya regler för den enligt motionärernas
mening viktigaste lagen inom miljörätten, nämligen byggnadslagen. I
miljörätten skall man analysera och undersöka rättsreglerna med utgångspunkt
från det sammanhang i vilket de skall användas. Man saknar
nu en grundläggande forskning på miljörättens område, där man tar
hänsyn även till tekniska, ekonomiska och andra faktorer.

Som framgår av motionen spänner begreppet miljörätt över ett utomordentligt
brett forskningsfält av stort forskningspolitiskt intresse. Någon
tvekan synes inte behöva råda om att det här är fråga om ett permanent
behov av forskning och forskarutbildning. Samtidigt kan inte
bortses från att då det som nu är fråga om universitetsorganisationens
uppsättning av högre tjänster det är angeläget med en precisering av
var forskningsresurserna i första hand bör sättas in. Denna fråga behöver
ytterligare klarläggas. Utskottet har inhämtat att samhällsvetenskapliga
forskningsrådet har för avsikt att hos Kungl. Maj:t göra framställning
om en särskild forskartjänst som rådet avser ta i anspråk för
ämnet miljörätt. Genom denna tjänst blir behovet av initiativåtgärder
på ett nytt, inte etablerat forskningsområde tillgodosett och skapas en
möjlighet att få fram underlag för nyssnämnda precisering.

Utskottet föreslår att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört i anledning av motionen 1971: 488.

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 2 anfört
i anledning av motionen 1971: 908 avstyrker utskottet motionen
såvitt nu är i fråga.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1971: 893 i vad den avser inrättande den 1 juli
1971 av en professur i socialrätt,

2. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1971: 488 angående en tjänst som biträdande
professor i miljörätt,

3. avslår motionen 1971:908 i vad den avser studievägledning vid
de juridiska fakulteterna,

4. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
1971: 893, 1971: 488 och 1971: 908, motionerna såvitt nu är
i fråga, till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 9916000
kr.,

5. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
1971: 893 och 1971: 488, motionerna såvitt nu är i fråga,
till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1971/72
anvisar ett reservationsanslag av 1 540 000 kr.,

2 Riksdagen 1971.14 sami. Nr 3

UbU 1971: 3

6. avslår motionen 1971: 252 om beteendevetenskaplig undervisning
i juristutbildningen,

7. avslår motionen 1971: 376 om reformering av juristutbildningen.

6. Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Medicinska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna
E 12—E 13, s. 274—279) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1971/72
anvisa till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
ett förslagsanslag av 87 726 000 kr. och till Medicinska fakulteterna
m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag av 59 760 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 136 av fru Håvik m. fl. vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om inrättande av en
professur i audiologi vid Göteborgs universitet från och med budgetåret
1971/72,

dels motionen 1971: 196 av herr Bergman m. fl. vari hemställts att
riksdagen måtte besluta om inrättande vid Göteborgs universitet från
och med budgetåret 1971/72 av en personlig professur i långvårdsmedicin,
alternativt geriatrik, för docent Alvar Svanborg,

dels motionen 1971: 375 av herr Lundberg vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att lärarbefattningen i medicin, särskilt lungmedicin,
vid Uppsala universitet från den 1 juli 1971 ändras till professur i samma
ämne med biträdande professorn Gunnar Dahlström som förste
innehavare,

dels motionen 1971: 865 av fru Jonäng och herr Elmstedt vari hemställts
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en snabb
utredning i syfte att trygga den framtida utvecklingen av forskningen
inom hjärt- och kärlsjukdomarna i enlighet med vad som i motionen
anförts,

dels motionen 1971: 869 av herrar Källstad och Mattsson i LaneHerrestad
vari hemställts att riksdagen, med erinran om riksdagens skrivelse
nr 137 år 1969 och statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969 i vad
avser åldersforskning, i skrivelse till Kungl. Maj-.t måtte hemställa om
program för en stegvis utbyggnad av åldersforskningen på både det
geriatriska och det gerontologiska området,

dels motionen 1971: 874 av herr Lundberg vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att vid Uppsala universitet från den 1 juli 1971 inrätta
en professur i bamkirurgi och att till förste innehavare av tjänsten
utse överläkaren i barnkirurgi vid Akademiska sjukhuset, Gunnar
Grotte,

dels motionen 1971:912 av herr Akerlind m. fl. vari hemställts att
riksdagen måtte besluta om inrättandet av en professur i perifer kärlkirurgi
och att denna förläggs till lämpligt universitet med kliniska möjligheter.

UbU 1971: 3

Utskottet. I motionen 1971: 874 föreslås inrättande vid Uppsala universitet
den 1 juli 1971 av en professur i bamkirurgi med överläkaren
i bamkirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala Gunnar Grotte som
förste innehavare. Utskottet delar motionärens uppfattning om den
stora betydelsen av barnkirurgisk forskning och utbildning. Inte minst
de för varje år alltmer ökande bamolycksfallen i trafiken har påvisat
vikten och behovet härav. Något förslag om en professur i ämnet har
emellertid inte förts fram av universitetskanslersämbetet. Utskottet, som
för egen del anser sig inte ha tillräckligt underlag för att tillstyrka det
i motionen framförda yrkandet, föreslår mot bakgrund av den stora
vikt utskottet fäster vid forskning och utbildning inom det bamkirurgiska
området att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att universitetskanslersämbetet
ges i uppdrag att utreda frågan hur förbättrade forsknings- och
utbildningsresurser inom området bör tillskapas. Utskottet anser sig med
hänsyn härtill inte böra föreslå riksdagen att nu besluta om inrättande
av den i motionen 1971: 874 föreslagna professuren i bamkirurgi. Vad
utskottet anfört i anledning av motionen 1971: 874 bör av riksdagen
ges till känna för Kungl. Maj:t.

Det i motionen 1971: 375 framförda yrkandet om ett beslut av riksdagen
att lärarbefattningen i medicin, särskilt lungmedicin, vid Uppsala
universitet från den 1 juli 1971 ändras till en professur i samma ämne
med biträdande professorn Gunnar Dahlström som förste innehavare
anknyter till motioner i samma ämne vid 1969 och 1970 års riksdagar.
Utskottet, som konstaterat att en tjänst som biträdande professor i medicin,
särskilt lungmedicin, inrättats vid Uppsala universitet så sent som
den 1 juli 1969, finner inte vad som anförts i motionen 1971: 375 utgöra
tillräckliga skäl för utskottet att föreslå riksdagen att med avvikande
från propositionens restriktiva linje bifalla motionen.

Frågan om förstärkning av resurserna inom geriatriken har upprepade
gånger behandlats av riksdagen. En första professur i ämnet inrättades
vid universitetet i Uppsala från och med budgetåret 1966/67 men
därefter framförda förslag till utbyggnad av forsknings- och utbildningsorganisationen
i ämnet har inte vunnit bifall. I motionen 1971: 196
föreslås inrättande vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1971 av en
personlig professur i långvårdsmedicin, alternativt geriatrik, för docent
Alvar Svanborg. Vidare föreslås i motionen 1971: 869 att riksdagen
med erinran om statsutskottets utlåtande nr 46 år 1969, vari önskvärdheten
av ökade forskningsresurser inom geriatriken underströks, i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställer om program för en stegvis utbyggnad
av åldersforskningen på det geriatriska (läran om åldrandets sjukdomar)
och det gerontologiska (läran om åldrandet) området.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om önskvärdheten av ökade
forskningsresurser inom såväl det geriatriska som det gerontologiska
området. Det var för övrigt på initiativ av riksdagen som professuren

2* Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 3

UbU 1971: 3

i geriatrik vid Uppsala universitet inrättades den 1 juli 1966. I sammanhanget
vill utskottet även erinra om att universitetskanslersämbetet
i sin i anslagsframställningen för budgetåret 1971/72 intagna långtidsbedömning
— som omfattar en femårsperiod — uttalat att förstärkningar
kan komma att bli aktuella inom forskningsområdet rörande
åldrandet. Utskottet vill understryka betydelsen av att resultaten av den
hittillsvarande verksamheten inom det ifrågavarande forskningsområdet
snarast utvärderas så att statsmakterna och utbildningsmyndigheterna
får bättre grundval för den fortsatta planeringen. Med hänsyn till vad
utskottet sålunda anfört anser utskottet att motionerna 1971: 196 och
1971: 869 inte bör föranleda någon riksdagen åtgärd.

Det yrkande om en snabbutredning i syfte att trygga den framtida
utvecklingen av forskningen inom hjärt- och kärlsjukdomama som förs
fram i motionen 1971: 865 överensstämmer med yrkanden i samma
ämne vid 1969 och 1970 års riksdagar. Motionärerna pekar på att de
inkomster som Svenska nationalföreningen mot hjärt- och lungsjukdomar
erhåller genom televerket successivt minskat. Detta har medfört
en minskning av de forskningsanslag som nationalföreningen delar ut.
Utskottet är ense med motionärerna om betydelsen av denna forskning
och förutsätter att berörda myndigheter — främst universitetskanslersämbetet
och statens medicinska forskningsråd — med uppmärksamhet
följer utvecklingen inom området. Utskottet finner emellertid inte tillräckliga
skäl för riksdagen att begära en utredning om hur forskningen
inom ämnesområdet skall tryggas. Utskottet avstyrker alltså motionen.

I motionen 1971: 912 uttalas att den praktiska sjukvården för de kärlskadade
skulle bli bättre tillgodosedd om en professur i kärlkirurgi med
inriktning på den perifera kärlkirurgin inrättades i anslutning till något
av de stora universitetssjukhusen. Motionärerna hemställer att riksdagen
beslutar om inrättande av en dylik professur med förläggning till
lämpligt universitet med kliniska möjligheter.

Statsutskottet, som vid 1969 års riksdag behandlade motionsyrkanden
rörande inrättande av en personlig professur i perifer kärlkirurgi,
konstaterade i sitt utlåtande nr 132 att den omfattande remissbehandlingen
av då föreliggande motioner i ämnet inte givit stöd för tillstyrkande
från utskottets sida. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionen 1971: 912.

Under åberopande bl. a. av att inrättandet av en professur i audiologi
skulle medföra många fördelar för hörselvården i landet hemställs i
motionen 1971: 136 att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller
om att en professur i ämnet inrättas vid universitetet i Göteborg från
och med budgetåret 1971/72.

Utskottet har inhämtat att forskning förekommer inom det audiologiska
området — utöver vid de i motionen angivna audiologiska avdelningarna
vid undervisningsklinikema — vid såväl arbetsmedicinska in -

UbU 1971: 3

stitutet som statens institut för folkhälsan. Främst har forskningen vid
dessa institut ägnats bullerproblemen och de hörselskador som har samband
med dessa. Vid arbetsmedicinska institutet finns en laboratur med
inriktning på de medicinska forskningsproblemen inom området. Vidare
föreslås i propositionen 1971: 23 att en laboratur inrättas vid institutet
för forskning rörande de tekniska problemen i samband med
bullerbekämpning.

Utskottet, som funnit de i motionen framförda synpunkterna på audiologisk
forskning beaktansvärda, anser dock att vad som anförts i motionen
1971: 136 inte utgör tillräckliga skäl för utskottet att — med avvikelse
från Kungl. Maj:ts och universitetskanslersämbetets restriktiva linje
— tillstyrka motionen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen

1. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1971: 874 om inrättande den 1 juli
1971 av en professur i barnkirurgi,

2. avslår motionen 1971:375 om inrättande den 1 juli 1971 av
en professur i medicin, särskilt lungmedicin,

3. avslår motionen 1971:196 om inrättande den 1 juli 1971 av
en personlig professur i långvårdsmedicin, alternativt geriatrik,

4. avslår motionen 1971: 912 om inrättande av en professur i perifer
kärlkirurgi,

5. avslår motionen 1971: 136 om inrättande den 1 juli 1971 av en
professur i audiologi,

6. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
1971:874, 1971:375, 1971:196, 1971:912 och 1971:
136, motionerna såvitt nu är i fråga, till Medicinska fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 87 726 000 kr.,

7. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
1971:874, 1971:375, 1971:196, 1971:912 och 1971:
136, motionerna såvitt nu är i fråga, till Medicinska fakulteterna
m.m.: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 59 760 000 kr.,

8. avslår motionen 1971: 869 om åldersforskningen,

9. avslår motionen 1971: 865 angående forskningen om hjärt- och
kärlsjukdomarna.

7. Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.
Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkterna E 14—E 15, s. 280—282) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1971/72 anvisa till Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlö -

UbU 1971: 3

ningar till lärarpersonal ett förslagsanslag av 25 622 000 kr. och till
Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 8 450 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 873 av
fröken Ljungberg m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att en personlig forskartjänst (biträdande
professur) i oral diagnostik vid odontologiska fakulteten vid
Lunds universitet måtte inrättas för med. lie., odont. dr, docent I.
Brynolf.

Utskottet. I propositionen erinras om den utbyggnad av den odontologiska
utbildningen som skett genom tillkomsten av fakulteten i Göteborg
samt om den betydande kapacitetsökning som enligt statsmakternas
beslut skall genomföras vid fakulteten i Stockholm. På Kungl.
Maj:ts uppdrag utreder f. n. universitetskanslersämbetet i samråd med
U 68 förutsättningarna att snabbt öka utbildningskapaciteten vid de
odontologiska fakulteterna. I ämbetets uppdrag ingår att särskilt pröva
dessa möjligheter vid fakulteterna i Lund och Umeå samt att även utreda
organisationen av den odontologiska utbildningen och tandsjukvården
vid fakulteten i Lund.

Under åberopande bl. a. av att undervisningen i ämnet oral diagnostik,
som sedan 1967 är ett obligatoriskt undervisningsämne, måste underbyggas
med klinisk forskning för att inte stagnera har i motionen
1971: 873 förts fram förslag om en personlig forskartjänst i ämnet. Utskottet
anser sig med hänsyn till nyssnämnda utredning rörande bl. a.
organisationen av utbildningen och tandsjukvården vid fakulteten i
Lund inte böra tillstyrka motionen.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
att riksdagen

1. avslår motionen 1971: 873 om inrättande av en biträdande professur
i oral diagnostik,

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 873, motionen såvitt nu är i fråga, till Odontologiska fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 25 622000 kr.,

3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 873, motionen såvitt nu är i fråga, till Odontologiska fakulteterna
m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisar
ett reservationsanslag av 8 450 000 kr.

8. Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader
m. fl. anslag. Uskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 16
—E 18, s. 282—286) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

UbU 1971: 3

1. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader
ett förslagsanslag av 17 268 000 kr.,

2. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
ett förslagsanslag av 3 884 000 kr.,

3. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 2 860 000 kr.

9. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Kungl. Maj:t har (punkterna E 19—E 20, s. 286—289) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1971/72 anvisa till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal ett
förslagsanslag av 90 125 000 kr. och till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag av 39 440 000
kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 856 av
herrar Gadd och Pettersson i Lund vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t framhåller vikten av att en professur i fasta jordens
fysik snarast inrättas vid Uppsala universitet.

Utskottet. Utbildnings- och forskningsorganisationen vid matematisknaturvetenskapliga
fakulteten i Umeå förstärks från och med nästa budgetår
genom den professur i teoretisk plasmafysik, om vilkens inrättande
riksdagen tidigare fattat beslut.

I motionen 1971: 856 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
framhåller vikten av att en professur i fasta jordens fysik snarast inrättas
vid Uppsala universitet. Motionärerna påpekar att 1965 års geoutredning
framhållit att den viktiga allmänna geofysiken och dess geologiska
tillämpningar skulle få en nödvändig bas för fortsatt utveckling
genom en professur i fasta jordens fysik.

I sitt 1968 avlämnade betänkande Geovetenskaplig utbildning och
forskning föreslog geoutredningen elva nya professurer och laboraturer.
Enligt i betänkandet presenterad utbyggnadsplan borde den i
motionen angivna professuren i fasta jordens fysik inrättas den 1 juli
1971. Universitetskanslersämbetet har i anslagsframställningen för nästa
budgetår berett utrymme för vissa högre tjänster inom det geovetenskapliga
ämnesområdet. Bland dessa tjänster återfinns emellertid inte
den nu ifrågavarande professuren i fasta jordens fysik.

I detta sammanhang är vidare av intresse förslag rörande utbildningen
inom fasta jordens fysik som utarbetats av en av universitetskanslersämbetet
tillkallad arbetsgrupp. Förslagen prövas efter avslutad
remissbehandling f. n. inom ämbetet. Arbetsgruppen har redovisat bl. a.
förslag till studieplaner och utbildningsgång för ämnesområdet fasta

UbU 1971: 3

jordens fysik liksom den också behandlat undervisningens organisation
och frågor avseende forskarutbildning.

Vidare kan redovisas att Svenska nationalkommittén för fysik nyligen
presenterat resultatet av ett utredningsarbete som universitetskanslersämbetet
efter viss överarbetning avser lägga som grund för arbetet
med en utbyggnadsplan för forskningsresurserna inom fysikområdet.

Ytterligare planeringsunderlag har sålunda numera framkommit och
utskottet anser sig kunna utgå från att någon särskild åtgärd från riksdagens
sida inte erfordras för att behovet av en professur i fasta jordens
fysik skall komma att beaktas vid totalbedömningen inom universitetskanslersämbetet
av frågor om förstärkning av universitetens och
högskolornas forskningsresurser. Yrkandet i motionen 1971: 856 påkallar
därför enligt utskottets mening inte någon åtgärd. Utskottet har
inhämtat att statens naturvetenskapliga forskningsråd nyligen ledigförklarat
en särskild forskartjänst i fasta jordens fysik.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande
anslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 90 125 000 kr.,

2. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av
39 440 000 kr.,

3. avslår motionen 1971:856 om en professur i fasta jordens fysik.

10. Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Tekniska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 21—
E 22, s. 290—294) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1971/72 anvisa
till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal ett
förslagsanslag av 79 920 000 kr., varav 651 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen, och till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
ett reservationsanslag av 37 930 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971:839 av
herr förste vice talmannen Bengtson vari hemställts att riksdagen måtte
besluta att en professur i sjukhusbyggande inrättas.

Utskottet. Förra året beslöt riksdagen (prop. 88, SU 133, rskr. 296)
att högre teknisk utbildning och forskning skall förläggas till övre Norrland.
För ändamålet har under förevarande avlöningsanslag beräknats
800 000 kr. och under förevarande driftkostnadsanslag 200 000 kr.

UbU 1971: 3

I motionen 1971: 839 föreslås riksdagen besluta om en professur i
sjukhusbyggande. Motionären anser det önskvärt att forskning bedrivs
för att få fram ändamålsenliga sjukhusbyggnader till så låga kostnader
som möjligt.

I ämnet byggnadsfunktionslära studeras grunderna för byggnadsprojekten
och utvecklas metoder för att funktionskraven i skilda byggnadstyper,
t. ex. bostäder, sjukhus och industrier skall kunna bestämmas.
Nyligen har en vid tekniska högskolan i Stockholm nyinrättad professur
i byggnadsfunktionslära fått sin första ordinarie innehavare. Ett av motiven
för riksdagens beslut om denna professur var att de växande statliga
och kommunala investeringarna i vårdbyggnader och laboratorielokaler
ökar behovet av utbildning och forskning i dessa frågor.

I sammanhanget kan också erinras om att riksdagen förra året behandlade
motionsyrkande om att byggandet av modellsjukhus borde påskyndas.
Vederbörande utskott framhöll att skisser till hela standardsjukhus
inte torde kunna normaliseras och att det inom sjukvårdens och
socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI) pågår aktivt
arbete på typplaner och normer för olika sjukhusenheter m. m. Motionsyrkandet
avslogs av riksdagen.

SPRI har nyligen avlämnat berättelse över sitt tredje verksamhetsår.
I denna understryks att i centrum för verksamheten under året har
stått frågor bl. a. om vad som är viktigast att satsa på i fråga om planering
och rationalisering inom sjukvården under de närmaste tio åren.
Berättelsen visar att SPRI driver en rad olika projekt som ligger helt
i linje med vad motionären åsyftar att uppnå genom den föreslagna professuren
som genom sin ämnesbegränsning skulle bli mycket specialiserad.

Mot bakgrunden av det anförda avstyrker utskottet yrkandet i motionen
1971: 839.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1971: 839 i vad den avser inrättande av en professur
i sjukhusbyggande,

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 839, motionen såvitt nu är i fråga, till Tekniska fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 79 920 000 kr., varav 651 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 839, motionen såvitt nu är i fråga, till Tekniska fakulteterna
m.m.: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 37 930 000 kr.

UbU 1971: 3

11. Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola. Kungl.
Majit har (punkt E 23, s. 294—298) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att inrätta en professur i statistisk fysik
enligt vad som förordats i statsrådsprotokollet,

2. till Tekniska fakulteterna m. m.i Chalmers tekniska högskola för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 61 913 000 kr.,
varav 524 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet. Chalmers tekniska högskola tillhör de myndigheter som
deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering.
Enligt anvisningar som utfärdats för den fortsatta utrednings- och försöksverksamheten
inom området högre utbildning och forskning har
universitetskanslersämbetet lämnat anslagsframställning i programtermer
för budgetåret 1971/72 avseende verksamheten vid Chalmers tekniska
högskola. I statsrådsprotokollet föreslås att programbudgetering
tillämpas försöksvis vid högskolan fr. o. m. budgetåret 1971/72. Utskottet
har inte funnit anledning till erinran häremot eller mot vad i
statsrådsprotokollet i övrigt anförts och föreslagits beträffande Chalmers
tekniska högskola. Utskottet hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Majit att inrätta en professur i statistisk
fysik enligt vad som förordats i statsrådsprotokollet,

2. till Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola för
budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 61 913 000
kr., varav 524 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

12. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar. Utskottet tillstyrker Kungl.
Majits förslag (punkt E 24, s. 298—301) och hemställer

att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 29 744 000 kr.

13. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. Kungl. Majit har (punkt
E 25, s. 301—303) föreslagit riksdagen att till Vetenskapliga bibliotek:
Bokinköp m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag
av 13 381 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971:854 av herr Fiskesjö m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit uttalar att 280 000 kr. för fortsatt
uppbyggnad av bokbeståndet vid filialbiblioteken i Örebro, Växjö och
Karlstad må utgå för budgetåret 1971/72 ur anslaget till Vetenskapliga
bibliotek: Bokinköp m. m.,

dels motionen 1971: 888 av herrar Olsson i Kil och Stålhammar vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär förslag om

UbU 1971: 3

ändring av lagen angående skyldighet att avlämna för bibliotek avsedda
exemplar av tryckt skrift i enlighet med vad som anförts i motionen,
alternativt förslag om statliga inköp för universitetsfilialernas och högskolans
i Linköping bibliotek av nyutkomna svenska skrifter.

Utskottet. Under detta reservationsanslag har Kungl. Maj:t beräknat
920 000 kr. för ändamål av tillfällig natur. Härav avses 230 000 kr. för
den fortsatta uppbyggnaden av biblioteket i Linköping och 100 000 kr.
för fortsatt uppbyggnad av universitetsbiblioteket i Umeå. Återstoden,
590 000 kr., är enligt statsrådsprotokollet beräknat för bl. a. ändamål
som berör hela biblioteksväsendet. Utskottet har inhämtat att beloppet
till större delen avses bli taget i anspråk för bestridande av vissa för biblioteken
gemensamma utredningskostnader.

Av motiveringen till yrkandet i motionen 1971: 854 framgår att motionärerna
anser att det i motionen begärda engångsbeloppet på 280 000
kr. i första hand kan tas ur förut angivna belopp på 590 000 kr. Som
framgår är detta inte möjligt utan att andra väsentliga ändamål blir
eftersatta. Med hänsyn härtill och då utskottet som en följd av budgetläget
inte anser sig kunna förorda en i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag ökad medelsanvisning under denna anslagsrubrik avstyrker utskottet
motionen 1971: 854. Utskottet avstyrker även motionen 1971:
888 i vad den avser medelsanvisning till bokinköp. Utskottet vill i anledning
av motionsyrkandena betona moderuniversitetens ansvar för att
filialbiblioteken får sin rättmätiga del av för till bokinköp anvisade
medel.

Som förstahandsyrkande har i nämnda motion 1971: 888 framförts
förslag som syftar till sådan ändring i lagen angående skyldighet att avlämna
för bibliotek avsedda exemplar av tryckt skrift att skyldigheten
utvidgas att gälla leverans även till biblioteket vid högskolenheten i Linköping
och till filialbiblioteken i Karlstad, Växjö och Örebro.

Som framhålls i motionen skulle ett genomförande av förslaget leda
till ökade behov av personal och lokaler. Som även framhålls skulle
personal- och lokalkostnaderna endast till en del kompenseras genom
lägre kostnader för inköp av böcker. Med hänsyn bl. a. till det anförda
anser sig utskottet böra avstyrka ifrågavarande motionsyrkande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. avslår motionen 1971: 888 i vad den avser lagen angående skyldighet
att avlämna för bibliotek avsedda exemplar av tryckt
skrift,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna 1971: 854 och 1971: 888, sistnämnda motion
såvitt den inte behandlats under 1, till Vetenskapliga bibliotek:
Bokinköp m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 13 381 000 kr.

UbU 1971: 3

14. Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor. Kungl.
Maj:t har (punkt E 26, s. 303—306) föreslagit riksdagen att till Förvaltningarna
m. m. vid universiteten och vissa högskolor för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 30 028 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971:908 av
herr Wijkman m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen under anslaget
Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 30 948 000 kr.

Utskottet. Med erinran om vad utskottet i det föregående under
punkten 2 anfört i anledning av motionen 1971: 908 avstyrker utskottet
denna motion såvitt nu är i fråga.

Då vad Kungl. Maj:t anfört och föreslagit under den nu ifrågavarande
anslagsrubriken inte föranleder någon erinran hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1971:908 såvitt nu är i fråga till Förvaltningarna
m. m. vid universiteten och vissa högskolor för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 30 028 000 kr.

15. Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 27, s. 307—308) och hemställer

att riksdagen till Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 155 770000
kr.

16. Decentraliserad universitetsutbildning m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
E 28, s. 308—310) föreslagit riksdagen att till Decentraliserad universitetsutbildning
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag
av 5 545 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 388 av herrar Richardson och Hyltander vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att samarbetsgruppen
skolöverstyrelsen-universitetskanslersämbetet-Samverkande
bildningsförbunden (SAMSUS) får i uppdrag att anordna försöksverksamhet
med samordnad vuxenutbildning på gymnasial och akademisk
nivå i Skaraborgs län,

dels motionen 1971: 857 av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte dels uttala
att möjligheter i ökad utsträckning bör skapas för förläggande av universitetsstudier
till Gotland inom bl. a. de ämnesområden som angetts
i motionen och att statligt stöd bör utgå till pågående försöksverksamhet,
dels anhålla att Kungl. Maj:t måtte vidtaga härför lämpliga och erforderliga
åtgärder,

UbU 1971: 3

dels motionen 1971: 883 av herr Nordstrandh vari hemställts att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller att försöksverksamheten med systematiserad
decentraliserad universitetsutbildning snarast utvidgas till orter
i mellersta eller södra Sverige,

dels motionen 1971: 902 av herr Turesson vari hemställts att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller att försöksverksamhet med systematiserad
decentraliserad universitetsutbildning från och med höstterminen
1971 förläggs till Falun eller Borlänge,
dels motionen 1971: 904 av herrar Wennerfors och Wijkman vari
hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t som sin mening ge till
känna att möjligheter i ökad utsträckning bör skapas för förläggande
av universitetsstudier till Gotland.

Utskottet. I enlighet med beslut av fjolårets riksdag (prop. 1970: 169,
SU 223, rskr. 438) bedrivs innevarande läsår i Luleå, Sundsvall och
Östersund försöksverksamhet med systematiserad decentraliserad universitetsutbildning.
Verksamheten är ett led i arbetet att få underlag
för beslut om ökad geografisk spridning av möjligheterna att erhålla
universitets- och högskoleutbildning. I statsverkspropositionen har beräknats
medel för det fortsatta genomförandet av försöksverksamheten.
Föredragande statsrådet anför i statsrådsprotokollet att allteftersom erfarenheter
vinns bör ställning tas till en eventuell förlängning och utbyggnad
av försöksverksamheten. Föredraganden har emellertid inte
varit beredd att föreslå att försöksverksamheten utvidgas till ytterligare
orter redan nästa budgetår.

I motionen 1971: 883 föreslås riksdagen anhålla om att försöksverksamheten
snarast utvidgas till orter i mellersta eller södra Sverige. Som
lämpliga nya orter för försöksverksamhet anges i motionen 1971: 902
Falun och Borlänge. I motionen hemställs att riksdagen fattar beslut
i syfte att få i gång försöksverksamhet på någon av dessa orter redan
nästa läsår.

Enighet torde råda om vikten av att U 68 kan grunda sina förslag
på en så vid erfarenhet som möjligt av hur decentraliserad universitetsutbildning
fungerar på orter av olika karaktär och att det därför är angeläget
med en större lokal spridning än den nuvarande. Utskottet har
emellertid ansett sig böra acceptera att försöksverksamheten även nästa
läsår är begränsad till de tre nuvarande orterna. Utskottet avstyrker
därför yrkandena i de förevarande motionerna 1971: 883 och 1971: 902
samtidigt som utskottet vill betona önskemålet om en fortsatt utbyggnad
i så snabb takt som möjligt.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet även motionerna
1971: 857 och 1971: 904 i vad de avser försöksverksamhet på Gotland
med systematiserad decentraliserad universitetsutbildning.

Vad därefter beträffar dessa motioner i övrigt förutsätter utskottet

3 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 3

UbU 1971: 3

att universitetskanslersämbetet vid planeringen av decentraliserad universitetsutbildning
m. m. tar under beaktande de olika skäl som föreligger
för att på Gotland skapa förbättrade möjligheter till studier i
universitetsämnen. Utskottet är emellertid inte berett att förorda ett
uttalande som i detta hänseende binder ämbetsverket liksom ej heller
beträffande statsbidrag till i motionen 1971: 857 angiven pågående försöksverksamhet.
Motionerna avstyrks sålunda i nu berörda avseenden.

I motionen 1971: 388 anförs att det finns starka skäl att genom försöksverksamhet
pröva en samordnad vuxenutbildning på gymnasial och
akademisk nivå. Enligt motionärernas mening är Skaraborgs län en
lämplig region för försöksverksamheten. SAMSUS föreslås få i uppdrag
att anordna försöksverksamhet i nämnda län redan läsåret 1971/72.

U 68 har under det gångna året publicerat en debattpromemoria i vilken
utredningen belyser några utvecklingslinjer för gymnasieskolan. I
sitt arbete har U 68 tagit upp sambandet mellan gymnasial och eftergymnasial
utbildning liksom relationen mellan ungdomsutbildning och
vuxenutbildning. Det ligger inom ramen för U 68:s uppdrag att uppmärksamma
i motionen 1971:388 berörda speciella svårigheter att
anordna adekvat och önskad vuxenutbildning och att framlägga de förslag
som övervägandena kan ge anledning till.

SAMSUS torde vara oförhindrad att ta initiativ till den i motionen
begärda försöksverksamheten. Till följd härav har utskottet, som finner
det naturligt att sådan försöksverksamhet i första hand förläggs till områden
som saknar andra typer av decentraliserad utbildning, ansett sig
böra avstyrka motionsyrkandet i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. avslår motionerna 1971: 883, 1971: 902, 1971: 857 och 1971: 904
i vad de avser lokaliseringen av systematiserad decentraliserad
universitetsutbildning,

2. avslår motionen 1971: 857 i vad avser statsbidrag till viss försöksverksamhet,

3. avslår motionerna 1971: 857 och 1971: 904 i vad de avser möjligheter
i övrigt till universitetsutbildning på Gotland,

4. avslår motionen 1971: 388 angående uppdrag till SAMSUS,

5. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
1971:388, 1971:857, 1971:883, 1971:902 och 1971:904,
motionerna såvitt nu är i fråga, till Decentraliserad universitetsutbildning
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 5 545 000 kr.

17. Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkt E29, s. 310) och hemställer
att riksdagen

UbU 1971: 3

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna i statsrådsprotokollet
angivet avtal den 4 december 1970 med Stockholms stad, Handelshögskoleföreningen
i Stockholm och Handelshögskolans i
Stockholm direktion om ändringar i avtalet den 23 januari 1954
angående Handelshögskolan i Stockholm,

2. till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm för budgetåret
1971/72 anvisar ett anslag av 2 606 000 kr.

Vissa högskolor m. m.

18. Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet.
Kungl. Maj:t har (punkt E 32, s. 312) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet för budgetåret
1971/72 anvisa ett anslag av 323 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 379 av
herr Nelander m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att
Svenska diakonsällskapet för sin sociala utbildning utöver nu utgående
statsbidrag erhåller ekonomisk kompensation för under kommande budgetår
beräknade automatiska kostnadsökningar med 32 000 kr.

Utskottet. Kungl Maj:t har inte biträtt ett förslag av direktionen för
Svenska diakonsällskapet att bidraget för utbildningsverksamheten vid
Sköndalsinstitutets sociala linje skall höjas med 58 000 kr. utan föreslagit
oförändrat bidrag. I motionen 1971: 379 föreslås att bidraget höjs
med tio procent eller avrundat 32 000 kr.

Enligt utskottets mening har inte i motionen anförts några skäl som
motiverar ett avsteg från Kungl. Maj:ts förslag om oförändrat anslagsbelopp
för nästa budgetår.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1971: 379 till Bidrag till Svenska diakonsällskapets
sociala utbildningsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisar
ett anslag av 323 000 kr.

19. Journalisthögskolorna m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna E 33—E 37, s. 312—318) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Journalisthögskolorna ett förslagsanslag av 4 684 000 kr.,

2. till Nordiska af rikainstitutet: Avlöningar m. m. ett förslagsanslag
av 409 000 kr.,

3. till Nordiska af rikainstitutet: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 305 000 kr.,

UbU 1971: 3

4. till Latinamerika-institutet i Stockholm ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

5. till Vissa kurser för utländska studerande ett förslagsanslag av
1 522 000 kr.

Gemensamt för universitet och högskolor

20. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 38—E 40, s. 319—
320) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ett förslagsanslag
av 800 000 kr.,

2. till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag
av 3 500 000 kr.,

3. till Gästföreläsningar ett reservationsanslag av 443 000 kr.

21. Särskilda åtgärder för forskarutbildning. Kungl. Maj:t har (punkt
E41, s. 320—321) föreslagit riksdagen att till Särskilda åtgärder för
forskarutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 5 444 000
kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 491 av
herr Molin m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte besluta att
till Särskilda åtgärder för forskarutbildning anvisa ett anslag av 6 500 000
kr.

Utskottet. Av statsmakterna angivna riktlinjer för reformerad forskarutbildning
(prop. 1969: 31, SU 93, rskr. 222) innebär att undervisningsresurserna
skall förstärkas allteftersom den nya utbildningen byggs ut.
I avvaktan på att slutlig ställning tas till olika frågor som berör resurstilldelningen
för forskarutbildningen anvisas medel för tillfälliga förstärkningsändamål
från förevarande anslag. Universitetskanslersämbetet
tillsatte i början av år 1970 en arbetsgrupp för att inom ämbetsverket
medverka i arbetet med forskarutbildningsreformens genomförande.
De frågor gruppen enligt sina direktiv skall behandla avser bl. a. samordning
av studieplansarbetet, normer för tilldelning av lärarkrafter till
forskarutbildningen vid filosofisk fakultet och anordnande av metodkurser
och specialkurser.

Universitetskanslersämbetet konstaterar i sin anslagsframställning att
till följd av tillströmningen av studerande till forskarutbildning en stor
del av förevarande anslag permanent har fått avsättas för extra tjänster
inom vissa ämnesområden och föreslår att anslaget nästa budgetår
räknas upp med 3 200 000 kr. Kungl. Maj:t hemställer att anslaget ökas

UbU 1971: 3

med avrundat 1 milj. kr. I motionen 1971: 491 understryks betydelsen
av de insatser som kan göras med medel från detta anslag. Motionärerna
föreslår en ökning med 2 milj. kr.

Utskottet instämmer i motionärernas åsikt att anslagsmedlen till särskilda
åtgärder för forskarutbildning har sin givna betydelse när det
gäller att i dagens läge på ett snabbt och smidigt sätt förstärka resurserna
inom ämnesområden där behoven av insatser är störst. Utskottet
kan också konstatera att anslaget — vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag
avseende medelsanvisningen för nästa budgetår — kommer att ha ökat
med över 3 milj. kr. sedan budgetåret 1968/69.

Som tidigare berörts pågår arbete inom universitetskanslersämbetet
som syftar till att bl. a. få fram riktlinjer för resurstilldelningen till
forskarutbildningen. Inte minst med hänsyn till att nya studieplaner
avses skola tillämpas fr. o. m. nästa läsår är det angeläget att ställning
så snart som möjligt kan tas till dessa resursfrågor. I avvaktan härpå
anser sig utskottet böra biträda Kungl. Majits förslag om uppräkning av
anslaget och avstyrker därför motionen 1971: 491 såvitt nu är i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1971: 491 såvitt nu är i fråga till Särskilda åtgärder
för forskarutbildning för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag
av 5 444 000 kr.

22. Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier. Kungl.
Maj:t har (punkt E 42, s. 322) föreslagit riksdagen att till Stipendier för
främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret 1971/72 anvisa
ett reservationsanslag av 11 942 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 491 av herr Molin m. fl. i vad avser hemställan
att riksdagen beslutar att till Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier i enlighet med universitetskanslersämbetets förslag anvisa
ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 2 050 000 kr. förhöjt
anslag om avrundat 14 000 000 kr.,

dels motionen 1971:853 av herr Fiskesjö m. fl. vari hemställts att
riksdagen måtte besluta att till Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag
av 13 022 000 kr.

Utskottet. I statsrådsprotokollet har medel beräknats för ytterligare
50 stipendier för forskarutbildning (doktorandstipendier). I motionen
1971: 491 föreslås en medelsanvisning som avser att möjliggöra inrättande
av 240 nya stipendier eller samma antal som föreslagits av universitetskanslersämbetet.
Det i motionen 1971: 853 framställda yrkandet

UbU 1971: 3

motsvarar kostnader för en ökning av antalet stipendier med 150 under
nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts förslag innebär samma ökning av antalet stipendier som
för vart och ett av de senaste budgetåren. Utskottet ansluter sig till förslaget
och avstyrker alltså förevarande motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna 1971: 491 och 1971: 853, förstnämnda motion såvitt
nu är i fråga, till Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 11 942 000 kr.

23. Universitetens datamaskincentraler m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 43—E 45, s. 323—326) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Universitetens datamaskincentraler ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

2. till Kostnader för datamaskintid ett förslagsanslag av 22 650 000
kr.,

3. till Extra utgifter vid universitet och högskolor ett reservationsanslag
av 1015 000 kr.

Vissa forskningsändamål

24. Medicinsk forskning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt E 46, s. 333—334) och hemställer

att riksdagen till Medicinsk forskning för budgetåret 1971/72 anvisar
ett reservationsanslag av 42 960 000 kr.

25. Humanistisk forskning. Kungl. Maj:t har (punkt E 47, s. 334—335)
föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens humanistiska forskningsråd
inrätta en extra ordinarie professur i historia, särskilt de svenska folkrörelsernas
historia,

2. till Humanistisk forskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag
av 8 760 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 391 av
herr Wikström och fru Anér vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller om förslag om att i enlighet med 1960 års radioutrednings
förslag forskningsråden bereds möjlighet att stödja och
initiera forskningsprojekt med anknytning till radio och television, i
form av forskartjänster eller anslag till avdelningar för massmedieforskning
i statsvetenskap, litteraturvetenskap och eventuellt andra ämnen.

UbU 1971: 3

Utskottet. Kungl. Maj:t föreslår att anslaget för nästa budgetår räknas
upp med 1,1 milj. kr. Utskottet tillstyrker förslaget liksom att Kungl.
Maj:t får begärt bemyndigande att vid statens humanistiska forskningsråd
inrätta en extra ordinarie professur i historia, särskilt de svenska
folkrörelsernas historia.

I motionen 1971: 391 framhålls att ett snabbt insatt stöd åt forskning
rörande massmedia och i synnerhet radio och television är angeläget
med hänsyn dels till skolornas undervisning om massmedia, dels
till den debatt som radions och televisionens ställning och roll i samhället
ger upphov till. Motionsyrkandet avser att forskningsråden skall
beredas möjlighet att i enlighet med radioutredningens förslag stödja
och initiera forskningsprojekt med anknytning till radio och television.

Utskottet vill starkt understryka betydelsen av en intensifierad forskning
rörande massmedia. Stöd till sådan forskning kan lämnas i första
hand av de humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsråden
samt av Riksbankens jubileumsfond. Hittills synes forskningsinsatserna
inom området ha varit begränsade. Den främsta anledningen härtill har
uppgivits vara att antalet ansökningar om forskningsanslag för ändamålet
varit fåtaliga. Utskottet anser det angeläget att berörda forskningsråd,
Riksbankens jubileumsfond och Sveriges Radio söker stimulera
forskning rörande massmedia och i synnerhet radio och television.
Vad utskottet anfört i anledning av motionen 1971: 391 bör riksdagen
som sin mening ge till känna för Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens humanistiska forskningsråd
inrätta en extra ordinarie professur i historia, särskilt de
svenska folkrörelsernas historia,

2. till Humanistisk forskning för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 8 760 000 kr.,

3. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1971: 391 om forskning rörande massmedia.

26. Samhällsforskning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt
E 48, s. 335—336) och hemställer
att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens råd för samhällsforskning
inrätta en extra ordinarie professur i kulturgeografisk process-
och systemanalys och vidta övergångsanordningar i enlighet
med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

2. till Samhällsforskning för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 9 900 000 kr.

UbU 1971: 3

27. Naturvetenskaplig forskning. Kungl. Maj:t har (punkt E 49, s. 337
—338) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens naturvetenskapliga forskningsråd
inrätta en extra ordinarie professur i molekylär cellfysiologi,

2. till Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett
reservationsanslag av 46 350 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971:371 av
fru Anér m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
begär att statens naturvetenskapliga forskningsråd tilldelas tilläggsanslag
om 800 000 kr. för ekologisk forskning av ekosystemanalystyp för budgetåret
1971/72.

Utskottet tillstyrker att en forskargrupp för molekylär cellfysiologi
inrättas den 1 juli 1971.

Kungl. Majit föreslår att anslaget för nästa budgetår räknas upp med
4 500 000 kr. till 46 350 000 kr. Med hänsyn till att kostnaderna för
vissa tjänster i fortsättningen kommer att bestridas från annat anslag
än forskningsrådets är den reella medelsförstärkningen för kvarstående
ändamål större än 4,5 milj. kr.

I motionen 1971: 371 har nu framställts yrkande av innebörd att riksdagen
för nästa budgetår skall anvisa ytterligare 800 000 kr. under
ifrågavarande anslagsrubrik. Beloppet önskar motionärerna reserverat
för ekologisk forskning av ekosystemanalystyp.

Som framgår av det föregående innebär Kungl. Majits förslag att det
nu ifrågavarande anslaget räknas upp med drygt 10 procent. Någon
ytterligare uppräkning för nu aktuella ändamål är utskottet inte berett
förorda. I motionen 1971: 371 angiven forskningsuppgift ankommer det
på rådet att som sakkunnig instans pröva i sedvanlig ordning inom ramen
för disponibla medel.

Utskottet tillstyrker sålunda det av Kungl. Maj:t begärda anslagsbeloppet.
Frågor som äger samband med Sveriges deltagande i det europeiska
samarbetet på kämforskningens område kommer utskottet att
behandla i annat sammanhang.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Majit att vid statens naturvetenskapliga forskningsråd
inrätta en extra ordinarie professur i molekylär cellfysiologi,

2. med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag å motionen
1971:371 till Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1971/
72 anvisar ett reservationsanslag av 46 350 000 kr.

28. Europeiskt samarbete inom rymdforskningen. Kungl. Majit har
(punkt E 52, s. 341—346) föreslagit riksdagen att till Europeiskt sam -

UbU 1971: 3

arbete inom rymdforskningen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag
av 18 185 OOO kr.

Utskottet. Från detta förslagsanslag bestrids kostnaderna för Sveriges
deltagande i den europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO). Enligt
artikel II i konventionen angående upprättande av organisationen
för europeisk rymdforskning skall ESRO ha till syfte att för uteslutande
fredligt ändamål möjliggöra och främja samarbete mellan europeiska
stater inom rymdforskning och rymdteknologi. Fr. o. m. år 1972 kommer
de deltagande staterna att vara bundna för medlemskap endast för
ett år i sänder. Sverige har varit medlem i ESRO alltsedan organisationens
tillkomst.

Kungl. Maj:t föreslår att detta förslagsanslag räknas upp med
2 903 000 kr. till 18 185 000 kr. Utskottet, som noterar att Kungl. Maj:ts
förslag avser att möjliggöra en verksamhet av i huvudsak oförändrad
omfattning, tillstyrker förslaget.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 18 185 000 kr.

29. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader m. fl. anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 54— E 63,
s. 347—356) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader ett
förslagsanslag av 1 919 000 kr.,

2. till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 222 000 kr.,

3. till Nordiska institutet för samhällsplanering ett förslagsanslag av
401 000 kr.,

4. till Bidrag till centralinstitutet för nordisk asienforskning ett förslagsanslag
av 242 000 kr.,

5. till Bidrag till nordiska institutet för sjörätt ett förslagsanslag av
119 000 kr.,

6. till Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik ett förslagsanslag
av 978 000 kr.,

7. till Bidrag till Institutet för internationell ekonomi ett anslag av
709 000 kr.,

8. till Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut ett anslag av
628 000 kr.,

9. till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm
ett anslag av 322 000 kr.,

10. till Bidrag till Riksföreningen mot cancer ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

UbU 1971: 3

KAPITALBUDGETEN

Statens utlåningsfonder

30. Lånefonden för studentkårlokaler. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkt IV: 7, s. 443—444) och hemställer

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1971/72 lån får beviljas från lånefonden
för studentkårlokaler intill ett sammanlagt belopp av
20 000 000 kr.,

2. till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret 1971/72
anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

31. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att
yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter och avsnitt
framlagda förslag, nämligen

punkten E 10 Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal,
punkten Eli Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader,

punkten E 30 Socialhögskolorna m. m.,

punkten E31 Fortbildning av socionomer, journalister m. m.,
punkten E50 Atomforskning,

punkten E 51 Europeiskt samarbete inom käraforskningen,
punkten E 53 Institutet för arbetsmarknadsfrågor,
punkten E 64 Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten
m. m.,

vilket utskottet här anmäler.

Stockholm den 23 mars 1971
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s), Larsson
i Staffanstorp (c), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m),
Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Sundberg (m),
fru Dahl (s), herr Berndtson i Linköping (vpk), fru Laag (s) och fröken
Andersson i Stockholm (c).

Vid punkterna 3—15 och 22—30 ersattes herr Larsson i Staffanstorp (c)
av fru Söder (c).

Vid punkterna 6, 10—11 och 21—30 ersattes herr Elmstedt (c) av herr
Fiskesjö (c).

Vid punkterna 6 och 25 ersattes herr Mårtensson (s) av herr Sundgren
(s), fru Sundberg (m) av herr Strindberg (m) och fröken Andersson i
Stockholm (c) av herr Johansson i Skärstad (c).

UbU 1971: 3

Reservationer

1. vid punkten 18 (Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet)
av herrar Wikström (fp), Larsson i Staffanstorp
(c), Richardson (fp), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), fru Sundberg (m)
och fröken Andersson i Stockholm (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 31 som börjar med »Enligt
utskottets» och slutar med »nästa budgetår» bort ersättas med text av
följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag innebär ett avsteg från principen om sådan
uppräkning av ifrågavarande lärarlönebidrag att diakonsällskapet får
kostnaderna för automatiska ökningar av lärarlöner täckta. Ett godtagande
av Kungl. Maj:ts förslag skulle innebära att diakonsällskapet får
vidkännas ytterligare besvärande förluster.

Utskottet kan inte anse att vad som i statsrådsprotokollet anförts om
utbyggnad av socionomutbildningen och om en eventuell omprövning
av bidraget till diakonsällskapet utgör några skäl för oförändrad bidragsgivning
under det närmast kommande budgetåret. Utskottet har därför
funnit sig böra tillstyrka yrkandet i motionen 1971: 379 om en i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag med 32 000 kr. ökad medelsanvisning.
»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1971: 379 till Bidrag till Svenska diakonsällskapets
sociala utbildningsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisar ett
anslag av 355 000 kr.»

2. vid punkten 21 (Särskilda åtgärder för forskarutbildning) av herrar
Wikström (fp), Richardson (fp), Nordstrandh (m) och fru Sundberg
(m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med »Utskottet
instämmer» och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Såsom motionärerna framhållit har anslagsmedlen till särskilda åtgärder
för forskarutbildning sin givna betydelse när det gäller att på
ett snabbt och smidigt sätt förstärka resurserna inom ämnesområden
där behovet av insatser är störst. Universitetskanslersämbetet har särskilt
betonat vikten av att redan budgetåret 1971/72, då de nya studieplanerna
för forskarutbildningen skall börja tillämpas, resursmässiga förutsättningar
skapas för vissa metodkurser och tvärvetenskapliga kurser
gemensamma för flera ämnesområden. För att i ökad utsträckning möjliggöra
dylika och andra temporära åtgärder anser utskottet att förevarande
anslag, såsom föreslås i motionen 1971: 491, för nästa budgetår
bör föras upp med 6 500 000 kr.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

UbU 1971: 3

till motionen 1971: 491 såvitt nu är i fråga till Särskilda åtgärder
för forskarutbildning för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag
av 6 500 000 kr.»

3. vid punkten 22 (Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier) av herrar Wikström (fp), Richardson (fp) Nordstrandh (m), fru
Sundberg (m), fru Söder (c), herr Fiskesjö (c) och fröken Andersson i
Stockholm (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 34 som börjar med »Kungl.
Maj:ts förslag» och slutar med »förevarande motionsyrkanden» bort
ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att den av Kungl. Maj:t
föreslagna ökningen av antalet stipendier är otillräcklig. Innevarande
budgetår har sammanlagt omkring 1 000 stipendier kunnat delas ut.
Behovet kan illustreras av att antalet aktiva licentiander/doktorander
detta läsår beräknas uppgå till ca 9 500.

Ett väl fungerande stipendiesystem är en av förutsättningarna för att
de studerande skall kunna avlägga doktorsexamen inom den stipulerade
studietiden. En snabbare ökningstakt vad beträffar anslaget till stipendier
än hittills finner utskottet därför angelägen. Den ökning som föreslås
av universitetskanslersämbetet och i motionen 1971: 491 anser utskottet
vara motiverad. Med hänsyn till budgetläget har utskottet emellertid
ansett sig böra förorda en medelsanvisning som motsvarar kostnaderna
för 150 stipendier utöver Kungl. Maj:ts förslag.»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
1971: 491 och 1971: 853, förstnämnda motion såvitt nu är i
fråga, till Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av
13 600 000 kr.»

Särskilda yttranden

1. vid punkten 2 (Vissa gemensamma frågor) av herr Berndtson i Linköping
(vpk) som anfört:

»Till frågan om den s. k. utspärrningen anför utbildningsutskottet som
sin mening att avstängningen inte fått befarad omfattning och att man
utgår från att myndigheterna ägnar dessa frågor uppmärksamhet. Utskottet
avstår från att till granskning ta upp utspärrningssystemet, som
av studenterna upplevs såsom ohållbart.

Trots den relativt korta tid som förflutit sedan riksdagens beslut om
PUKAS-systemet, mot vilket som bekant vpk-gruppen vände sig, anser
jag att effekterna av detta system bör upptas till kritisk prövning.»

UbU 1971: 3

2. vid punkten 27 (Naturvetenskaplig forskning) av herrar Wikström
(fp) och Richardson (fp) som anfört:

»Folkpartiet har i olika sammanhang påtalat betydelsen och behovet
av en utvidgad miljövårdsforskning. I partimotionen 1971: 28 har även
tagits upp frågan om prioritering på detta område och speciellt framhävts
behovet av forskning kring bullerproblem, avfallshantering och
biologisk kontroll. Genomgående har folkpartiets bedömning varit att
speciella insatser krävs för studier och åtgärder i syfte att hindra långsiktiga
ogynnsamma förändringar i de ekologiska systemen.

I förevarande motion 1971: 371 har föreslagits att medel ställs till
förfogande för ekologisk forskning av ekosystemanalystyp. Anslaget
skulle utnyttjas inom ramen för ett internationellt samarbete, där Sveriges
insatser främst innebär medverkan i två »storprojekt», ett angående
östersjön och ett angående förändringar i naturtyperna myrar och barrskog.
Forskning av denna typ är av väsentlig betydelse för att skaffa
kunskap om verkningarna av miljögifter och annan påverkan på ekosystemen
från det moderna samhället liksom för bedömningar rörande
naturresursernas fortsatta användning. Denna forskning måste ske inom
ramen för existerande utbildnings- och forskningsorganisation men kräver
starkt stöd av statsmakterna genom befintliga forskningsråd. Det
ankommer emellertid på forskningsråden att själva disponera de medel
som anslås. Vi vill dock starkt understryka betydelsen av att dessa projekt
kan genomföras.»