Utbildningsutskottets betänkande nr 21 år 1971

UbU 1971:21

Nr 21

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition om studie- och yrkesorientering i grundskola och
gymnasieskola jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1971: 34 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 12 mars
1971 föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer sorn förordats i statsrådsprotokollet för en
omorganisation av studie- och yrkesorienteringen i grundskolan och
gymnasieskolan,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att bestämma dels storleken av de schablonbelopp
som skall utgå i statsbidrag enligt vad som förordats i statsrådsprotokollet,
dels grunderna för extra statsbidrag,

3. godkänna de riktlinjer för statsbidrag till studie- och yrkesorientering
som i övrigt förordats i statsrådsprotokollet,

4. godkänna att det fr. o. m. läsåret 1971/72 anordnas utbildning i
studie- och yrkesvägledning enligt de riktlinjer som förordats i statsrådsprotokollet.

På grundval av en promemoria som upprättats inom utbildningsdepartementet
föreslås i propositionen att studie- och yrkesorienteringen
(syo) skall förstärkas inom gymnasieskolan. En gemensam organisation
för syo bör införas i grundskolan och gymnasieskolan. Den som närmast
svarar för syo bör normalt vara en särskilt utbildad kommunalt anställd
funktionär som ägnar sig uteslutande åt syo inom skolväsendet.
Den nuvarande organisationen, där arbetsmarknadsverkets yrkesvägledare
i samarbete med kuratorer närmast svarar för syo inom gymnasium
och fackskola och yrkesvalslärare närmast svarar för syo på grundskolan,
bör gradvis avvecklas. Yrkesvalslärarna bör stimuleras att verka
inom den nya organisationen.

Varje kommun och landstingskommun bör, oavsett storleken, få
statsbidrag motsvarande minst ett schablonbelopp. Om antalet elever
i grundskolans årskurs 6—9 och gymnasieskolan tillsammans överstiger
750 skall ytterligare statsbidrag utgå. Antalet heltidsanställda syo-funktionärer
i en kommun bör ungefär motsvara antalet schablonbelopp.
Den föreslagna organisationen är enligt propositionen så flexibel att den
lätt kan utvidgas till att omfatta syo inom vuxenutbildningen.

1 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 21

UbU 1971: 21

Den nya organisationen bör införas den 1 juli 1973 i första och andra
årskursen i gymnasieskolan och den 1 juli 1974 i övriga årskurser i gymnasieskolan
och i grundskolan. Under budgetåret 1972/73 bör ett statsbidrag
motsvarande 60 schablonbelopp utgå till kommunerna. Statsbidraget
bör fördelas av skolöverstyrelsen och användas för syo i gymnasieskolan.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 1402 av herr Sundkvist m. fl. (c, fp) vari hemställts
att riksdagen måtte

1. besluta att avslå propositionen 1971: 34,

2. uttala att den nuvarande organisationen för studie- och yrkesorientering
i grundskolan med yrkesvalslärare som samordnare och specialist
bibehålls,

3. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag innebärande organisation
av studie- och yrkesorienteringen i gymnasieskolan enligt samma
principer som gäller i grundskolan,

dels motionen 1971: 1404 av herr Stålhammar m. fl. (fp, c, m) vari
hemställts att riksdagen beslutar att

1. bibehålla nuvarande yrkesvalslärarorganisation i grundskolan,

2. i gymnasieskolan och för vuxenutbildningen inrätta en studie- och
yrkesorienteringsorganisation i enlighet med de i propositionen 1971: 34
angivna riktlinjerna,

3. uppdra åt Kungl. Maj:t att utforma bestämmelser samt anvisningar
beträffande inrättande och utformning av tjänsterna i studie- och yrkesorientering
i enlighet med motionens förslag,

4. uppdra åt Kungl. Maj:t att utforma bestämmelser om behörighet
och utbildning enligt de riktlinjer som anförts i motionen,

dels motionen 1971: 1411 av herr Hjorth (s) vari hemställts att riksdagen
med bifall till propositionen 1971: 34 i skrivelse till Kungl. Maj:t
ger till känna vad i motionen anförts,

dels motionen 1971: 1412 av fru Marklund m. fl. (vpk) vari hemställts
att riksdagen i anledning av propositionen 1971: 34 måtte uttala att jämsides
med nuvarande ordning med yrkesvalslärare i grundskolan försöksverksamhet
med syo-funktionärer bedrivs i gymnasieskolan och att
slutligt ställningstagande sker efter utvärdering av erfarenheterna,

dels motionen 1971: 1413 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c) vari
hemställts att riksdagen beslutar att

1. yrkesvalslärarsystemet bibehålls i grundskolan,

2. yrkesvalslärarsystemet prövas i gymnasieskolan,

3. befattningshavare i studie- och yrkesorientering både i grundskola
och gymnasieskola skall inneha lärarbehörighet,

UbU 1971: 21

4. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande av bestämmelser
för utbildning av befattningshavare för tjänster i studie- och yrkesvägledning
gemensam för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning,

dels motionen 1971: 1414 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen måtte med avslag på propositionen 1971: 34 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om förnyad utredning och förslag till
höstriksdagen 1971 rörande studie- och yrkesorienteringen i grundskolan
och gymnasieskolan syftande till ett yrkesvalslärarsystem i båda dessa
skolformer,

dels motionen 1971: 1415 av herr Richardson (fp) vari hemställts att
riksdagen vid behandlingen av propositionen 1971: 34 måtte besluta att
beteckningen syo-funktionär ersätts med beteckningen studievägledare
om propositionens förslag till yrkes- och studieorientering bifalles.

Utskottet

Beträffande mål och program för studie- och yrkesorienteringen i skolan
(syo) har i propositionen särskilt understrukits vissa synpunkter. Studie-
och yrkesorienteringen bör uppmuntra individens egen aktivitet och
självanalys. Den skall bidra till att vidga kunskapen om valmöjligheter
och måste därför motverka sådana begränsningar i studie- och yrkesvalet
som t. ex. beror på den studerandes sociala bakgrund, traditionella könsrollsföreställningar
eller bristande motivation att analysera sin egen situation.
Syo bör utgöra en motvikt till sådana inflytanden från massmedier,
hemmiljö, kamrater m. m. som begränsar perspektivet. Genom att orientera
om utbildning och arbetsmarknad, öka individens självkännedom
och vidga perspektivet bör studie- och yrkesvägledningen kunna bidra
till ett mer genomtänkt studie- och yrkesval. I propositionen understryks
vidare att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning även från samhällets
synpunkt är av stort värde när det gäller att förhindra felinvesteringar
i utbildning och därmed slöseri med samhällsresurser.

I arbetet med syo inom grundskolan medverkar rektorer, studierektorer,
lärare, kuratorer, m. fl. Funktionen som samordnare och specialist
på syo utövas av yrkesvalslärare. De flesta yrkesvalslärare är vidareutbildade
folkskollärare med tjänst i samhällskunskap med yrkesvägledning.
De förenar denna tjänst med arvodesbefattning hos länsarbetsnämnden.

Inom gymnasieskolan ombesörjs syo både av arbetsmarknadsverkets
personal och skolans befattningshavare. Skolkuratorn ansvarar för de
praktiska samordningsfrågorna och biträder arbetsmarknadsverkets yrkesvägledare
vid den yrkesvalsanknutna studieorienteringen och studievägledningen.

1* Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 21

UbU 1971: 21

I propositionen konstateras att behov föreligger av en förstärkning
av studie- och yrkesorienteringen i gymnasieskolan. Departementschefen
har i det sammanhanget funnit naturligt att också organisationen för syo
i grundskolan omprövas med hänsyn till de förändringar som inträffat
där sedan yrkesvalslärarsystemet infördes. I propositionen skisseras olika
tänkbara organisatoriska modeller, dels med utgångspunkt från ett enhetligt
system för gymnasieskola och grundskola, dels med utgångspunkt
från skilda system. Efter genomgång av argument för och mot olika modeller
föreslås i propositionen en enhetlig syo-organisation för grundskola
och gymnasieskola. För ett enhetligt system talar enligt propositionen
bl. a. att fältet för specialister inom studie- och yrkesvägledning tenderar
att växa och att det är en fördel att funktionärer med i huvudsak samma
utbildning tjänstgör och är utbytbara inom vuxenutbildningen, gymnasieskolan
och grundskolan. Kontinuiteten i undervisning, elevvård och syoprogram
talar vidare för att samma organisation införs i båda skolformerna.
I propositionen diskuteras tre olika normalmodeller för syo
inom ett enhetligt system, nämligen yrkesvalslärarsystem, system med
yrkesvägledare-kurator och system med särskild syo-funktionär. Kungl.
Maj:t föreslår ett system med särskild syo-funktionär. För ett system
med särskild funktionär, som normalt ägnar sig uteslutande åt syo i skolan,
talar enligt föredraganden bl. a. att de mål och det program som
uppställts för syo rymmer så många och delvis helt olika moment, att det
krävs en funktionär på heltid. I syo ingår uppgifter av pedagogisk natur,
men enligt propositionen bör tjänsten inte konstrueras som lärartjänst.

I vad gäller organisationen av studie- och yrkesorienteringen föreligger
ett flertal motioner. I motionen 1971: 1402 liksom i motionen 1971:
1414 yrkas avslag på propositionen. I båda dessa motioner föreslås
att den nuvarande studie- och yrkesorienteringen i grundskolan med
yrkesvalslärare som samordnare och specialist bibehålls och att studieoch
yrkesorienteringen i gymnasieskolan organiseras enligt samma system
som i grundskolan. I motionen 1971: 1413 yrkas att det nuvarande systemet
med yrkesvalslärare bibehålls i grundskolan och prövas i gymnasieskolan.
Ett bibehållande av nuvarande system i grundskolan och försöksverksamhet
med syo-funktionärer i gymnasieskolan föreslås i motionen
1971: 1412. I motionen 1971: 1404 hemställs att riksdagen beslutar
bibehålla nuvarande organisation med yrkesvalslärare i grundskolan och
inrätta en organisation för studie- och yrkesorientering i enlighet med de
i propositionen angivna riktlinjerna i gymnasieskolan och för vuxenutbildningen.
I motionen 1971: 1411 uttalas bl. a. farhågor för att det i propositionen
framlagda förslaget till organisation av studie- och yrkesorienteringen
kan komma att innebära en försämrad situation för eleverna i
grundskolan, varför man i den slutliga utformningen av förslaget särskilt
bör uppmärksamma att så ej blir fallet. Enligt motionären bör skol -

UbU 1971:21

eleverna få tillgång till samma studie- och yrkesorientering, oavsett var
de är bosatta. I motionen yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t ger till känna vad som anförts i motionen.

Utskottet anser i likhet med föredraganden att en förstärkning är behövlig
av studie- och yrkesorienteringen i gymnasieskolan. I vad gäller
grundskolan har visserligen det nuvarande systemet med yrkesvalslärare
fungerat utan större problem. Skäl kan anföras för att studie- och yrkesorienteringen
organiseras enligt ett enhetligt system för såväl gymnasieskolan
som grundskolan. Till dessa hör bl. a. att fältet för specialister
på studie- och yrkesvägledning tenderar att växa och att det är en fördel
att funktionärer med i stora delar lika utbildning tjänstgör inom vuxenutbildningen,
gymnasieskolan och grundskolan. Vidare är kontinuiteten
i undervisning, elevvård och syo-program ett skäl för samma organisation
på samtliga stadier. Utskottet har i och för sig inte funnit anledning till
några väsentliga erinringar mot de synpunkter på organisationen —
t. ex. förslag om kommunalt huvudmannaskap, statsbidrag och de centrala
myndigheternas medverkan — som redovisats i propositionen.
Föredraganden har förordat att systemet med en särskild syo-funktionär
som normalt ägnar sig uteslutande åt syo i skolan införes successivt
med början den 1 juli 1973.

En förändring av det slag varom här är fråga bör givetvis göras till
föremål för en successiv utvärdering innan ställning tas till den slutliga
utformningen av systemet. Utskottet förordar därför att den nya organisationen
för studie- och yrkesorientering får karaktären av försöksverksamhet.
Kungl. Maj:t bör med uppmärksamhet följa utvecklingen
inom området och när erfarenheter vunnits återkomma till riksdagen
i frågan. Enligt utskottets bedömning bör tillräckliga erfarenheter ha
vunnits efter en femårsperiod.

I vad gäller grundskolan finns som nyss nämnts flera yrkanden om att
de nuvarande yrkesvalslärarna även framdeles bör få vara verksamma
inom skolans organisation för studie- och yrkesorientering. Utskottet
vill för sin del — liksom gjorts i propositionen och motionerna — vitsorda
betydelsen av att den fond av erfarenheter och kunskaper som yrkesvalslärama
har — liksom fördelarna i nuvarande kontaktformer med
eleverna — även framdeles kommer skolväsendet till nytta. Enligt utskottets
mening bör behovet av att tillvarata den befintliga personalens
erfarenheter och kunskaper väl kunna förenas med målsättningen att
få en enhetlig organisation för studie- och yrkesorientering i det kommunala
skolväsendet. Av betydelse härvid är att det nya systemet för
studie- och yrkesorientering införs mjukt och under en längre period
kan anpassas till skiftande förhållanden i de olika kommunerna och
skolenheterna. Detta är värdefullt också med hänsyn till att antalet personer
som genomgått den föreslagna nya utbildningen till en början blir
tämligen begränsat.

UbU 1971:21

Nuvarande ordinarie och extra ordinarie yrkesvalslärare bör kunna
få stå kvar i sin statligt lönereglerade tjänst och i grundskolan kombinera
syo och undervisning. Utskottet förutsätter att ett samråd härom äger
rum mellan kommunen och dessa yrkesvalslärare. Genom ett sådant
arrangemang kommer sålunda det nuvarande systemet med yrkesvalslärare
att tills vidare finnas kvar i grundskolan parallellt med det nya
systemet. Utskottet förutsätter att utbildningsmyndighetema med uppmärksamhet
följer de särskilda frågor som aktualiseras härav.

Utskottet föreslår sålunda att den i propositionen förordade organisationen
på försök införs den 1 juli 1973 i första och andra årskursen i
gymnasieskolan och den 1 juli 1974 i övriga årskurser i gymnasieskolan
och i grundskolan.

I propositionen framhålls att utbildningen till syo-funktionär bör ha
en sådan bredd att den inte bara attraherar personer som planerar att
ägna sig åt syo i skolan utan också blir en god förberedelse för arbete
som yrkesvägledare, arbetsvårdare eller arbetsförmedlare inom arbetsmarknadsverket
eller utbildningsadministratör inom näringslivet, inom
olika organisationer etc.

Den särskilda utbildningen föreslås i propositionen få formen av en
ettårig Dyrk-kurs i studie- och yrkesorientering, som bör kunna tillgodoräknas
som studiekurs om 40 poäng i filosofie kandidatexamen. Föredraganden
föreslår att utbildningen startar läsåret 1971/72 och förläggs
till lärarhögskola. För behörighet att bli antagen till kursen bör enligt
statsrådsprotokollet krävas antingen teoretisk utbildning eller yrkeserfarenhet.
Som särskilt krav för behörighet uppställs i propositionen
minst ett års erfarenhet av anställning efter 18 års ålder, vari bör ingå
minst sex månaders sammanhängande anställning utanför utbildningsväsendet.

I motionen 1971: 1413 yrkas att befattningshavare i studie- och yrkesorientering
skall inneha lärarbehörighet. I samma motion föreslås vidare
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utarbetande av
gemensamma bestämmelser för utbildning av befattningshavare för tjänster
i studie- och yrkesorientering i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.
I motionen 1971: 1404 yrkas att riksdagen uppdrar åt Kungl.
Maj:t att utfärda bestämmelser om behörighet och utbildning för tjänster
i studie- och yrkesorientering enligt i motionen närmare angivna riktlinjer.

Frågan huruvida befattningshavare i studie- och yrkesorientering skall
inneha lärarbehörighet finner utskottet lämpligen kunna prövas efter
den av utskottet föreslagna försöksverksamheten med det nya systemet.
Motionen 1971: 1413 bör sålunda avslås i denna del.

Det i samma motion framförda yrkandet om för grundskola, gymnasieskola
och vuxenskola gemensamma bestämmelser för utbildning till
tjänster för studie- och yrkesorientering torde förutsätta ett yrkesvalslärarsystem
i såväl grundskolan som gymnasieskolan.

UbU 1971:21

Som en följd av utskottets ställningstagande i det föregående till propositionens
förslag om ett enhetligt sy o-system avstyrks motionen 1971:
1413 såvitt nu är i fråga.

De i motionen 1971: 1404 framförda förslagen om i förhållande till
propositionen utvidgade bestämmelser för behörighet och utbildning till
syo-tjänst är utskottet inte berett att nu tillstyrka. Hela behörighets- och
utbildningsfrågan för tjänster i studie- och yrkesorientering bör enligt
utskottet bli föremål för prövning i samband med den föreslagna försöksverksamheten.
Motionen 1971: 1404 bör sålunda avstyrkas i denna
del.

I motionen 1971: 1415 har hemställts att den i propositionen använda
beteckningen syo-funktionär ersätts med beteckningen studievägledare.
Utskottet finner inte anledning avge förslag till beteckning på de föreslagna
tjänsterna men utgår dock från att innehavarna av dessa tjänster
inte kommer att kallas syo-funktionärer.

I motionen 1971: 1404 har framförts yrkande om att riksdagen skall
uppdra åt Kungl. Maj:t att utforma vissa bestämmelser och anvisningar
beträffande inrättande och utformning av tjänster i studie- och yrkesorientering.
Utskottet förutsätter att erforderliga bestämmelser i dessa
avseenden kommer att utfärdas utan att riksdagen gör något särskilt
uttalande i frågan. Motionen 1971: 1404 avstyrks sålunda i denna del.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna
1971: 1402, 1971: 1404, 1971: 1412, 1971: 1413 och 1971: 1414
såvitt nu är i fråga godkänner de riktlinjer som i statsrådsprotokollet
förordats för en omorganisation av studie- och yrkesorienteringen
i grundskolan,

2. i anledning av motionen 1971:1411 beslutar att syo-systemet
i grundskolan i enlighet med vad utskottet förordat efter en försöksperiod
skall utvärderas och ånyo underställas riksdagen,

3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1971: 1404
samt i anledning av motionen 1971: 1412 och med avslag å motionerna
1971: 1402, 1971: 1413 och 1971: 1414 såvitt nu är i fråga
godkänner de riktlinjer som i statsrådsprotokollet förordats för en
omorganisation av studie- och yrkesorienteringen i gymnasieskolan,

4. med bifall till motionen 1971: 1412 såvitt nu är i fråga beslutar
att syo-systemet i gymnasieskolan i enlighet med vad utskottet
förordat efter en försöksperiod skall utvärderas och ånyo underställas
riksdagen,

5. bemyndigar Kungl. Maj:t att bestämma dels storleken av de
schablonbelopp som skall utgå i statsbidrag enligt vad som förordats
i statsrådsprotokollet, dels grunderna för extra statsbidrag,

UbU 1971:21

6. godkänner de riktlinjer för statsbidrag till studie- och yrkesorientering
som i övrigt förordats i statsrådsprotokollet,

7. godkänner att det fr. o. m. läsåret 1971/72 anordnas utbildning
i studie- och yrkesvägledning enligt de riktlinjer som förordats
i statsrådsprotokollet,

8. avslår motionen 1971: 1413 i vad avser krav på lärarbehörighet,

9. avslår motionen 1971: 1413 i vad avser bestämmelser för utbildning
till syo-tjänster,

10. avslår motionen 1971: 1404 i vad avser bestämmelser om behörighet
och utbildning för syo-tjänster,

11. avslår motionen 1971: 1415,

12. avslår motionen 1971: 1404 i vad avser anvisningar om inrättande
och utformning av syo-tjänster.

Stockholm den 18 maj 1971
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s), Larsson
i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand
(s), fru Gradin (s), fru Sundberg (m), fru Dahl (s), herrar Johansson
i Skärstad (c), Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s), fru Söder
(c) och herr Stålhammar (fp).

Reservationer

1. beträffande omorganisation av studie- och yrkesorienteringen av
herrar Wikström (fp), Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), fru
Sundberg (m), herr Johansson i Skärstad (c), fru Söder (c) och herr Stålhammar
(fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med »Utskottet
anser» och på s. 6 slutar med »i grundskolan» bort ha följande
lydelse:

»Utskottet anser i likhet med vad som hävdas i propositionen att en
förstärkning av studie- och yrkesorienteringen i gymnasieskolan är behövlig.
Utskottet har däremot inte övertygats om att nuvarande system
med yrkesvalslärare i grundskolan bör ersättas med en organisation för
syo på sätt i propositionen föreslagits. Enligt utskottets uppfattning har
nämligen systemet med yrkesvalslärare i grundskolan fungerat tillfredsställande.
Som framhålles i flertalet motioner har detta system stora fördelar
bl. a. genom att det lätt kan anpassas till olika skolenheters behov
då yrkesvalslärarens tjänstgöring är uppdelad på undervisning och studie -

UbU 1971:21

och yrkesvägledning. Undervisningsskyldigheten har medgivit flexibilitet,
så att varje högstadieskola kunnat ha en egen yrkesvalslärare oberoende
av elevunderlag. Den föreslagna organisationen enligt vilken syo-funktionären
inte har någon undervisningsskyldighet medför att många syofunktionärer
måste tjänstgöra på två skolor med därav försämrad kontakt
med eleverna. Detta kommer att bli fallet inte bara i glesbygderna
utan även i tätortsregionema.

Utskottet som ansluter sig till de mål och program för syo som redovisas
i propositionen vill understryka att syon måste ses som en fortgående
process, som har nära samband med skolans pedagogiska verksamhet.
För att på ett riktigt sätt och under hänsynstagande till undervisningsplanering,
lärogång och metodik kunna foga in syo-programmet
i skolans undervisning måste syo-funktionären enligt utskottets uppfattning
ha mycket goda insikter i undervisningsmetodik och praktisk pedagogik.
En rad av de arbetsuppgifter som förutsätts åligga syo-funktionären
är av kvalificerad pedagogisk natur. Även dessa skäl talar för att
yrkesvalslärarsystemet bibehålls inom grundskolan.

För gymnasieskolans del erfordras som utskottet redan uttalat en upprustning
av studie- och yrkesorienteringen. Ett vägande skäl för detta
är att den nya gymnasieskolan kommer att omfatta så många skilda
elevgrupper. I denna skola behöver syo-funktionären inte delta lika aktivt
i elewårdskonferenser och allmän elevvårdande verksamhet som inom
grundskolan, eftersom hans väsentliga uppgifter består i individuell rådgivning.
Syo-funktionären behöver inte heller i gymnasieskolan fungera
som pedagogisk handledare för syon i samma omfattning som inom
grundskolan. Utskottet anser det därför motiverat att i propositionen
förordad organisation för studie- och yrkesorientering prövas i gymnasieskolan.

Slutlig ställning till organisationen av syo bör tas sedan erfarenheterna
av försöksverksamheten kunnat utvärderas, vilket bör ske senast inom
fem år.

Sammanfattningsvis föreslår sålunda utskottet med bifall till motionerna
1971: 1402, 1971: 1404, 1971: 1412, 1971: 1413 och 1971: 1414,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, samt med avslag på Kungl. Maj:ts
förslag i förevarande del att nuvarande organisation med yrkesvalslärare
i grundskolan bibehålls. I vad gäller gymnasieskolan föreslår utskottet
avslag på Kungl. Maj:ts förslag till organisation av studie- och yrkesorienteringen.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen i denna del bifaller
motionerna 1971: 1412 och 1971: 1414 och avslår motionerna 1971:
1402, 1971: 1404 och 1971: 1413. Med bifall till yrkandet härom i motionen
1971: 1412 förordar utskottet att av Kungl. Maj:t föreslagen
organisation för studie- och yrkesorientering på försök införs i gymnasieskolan.
»

dels att utskottets hemställan under 1—4 bort ha följande lydelse:

UbU 1971:21

»1. med bifall till motionerna 1971: 1402, 1971: 1404, 1971: 1412,
1971: 1413 och 1971: 1414 samt med avslag på Kungl. Maj:ts
förslag såvitt nu är i fråga beslutar att nuvarande yrkesvalslärarorganisation
i grundskolan skall bibehållas oförändrad,

2. avslår motionen 1971: 1411,

3. med bifall till motionerna 1971: 1412 och 1971: 1414 och med
avslag å motionerna 1971: 1402, 1971: 1404 och 1971: 1413,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, beslutar avslå Kungl.
Maj:ts förslag om omorganisation av studie- och yrkesorienteringen
i gymnasieskolan,

4. med bifall till motionen 1971: 1412 såvitt nu är i fråga beslutar
att försöksverksamhet med i statsrådsprotokollet förordad organisation
av studie- och yrkesorienteringen i gymnasieskolan skall
bedrivas i enlighet med vad utskottet föreslagit,»

2. beträffande motionen 1971: 1404 i vad avser behörighet att antas
till syo-kurs m. m. av herrar Wikström (fp), Larsson i Staffanstorp (c),
Nordstrandh (m), fru Sundberg (m), herr Johansson i Skärstad (c), fru
Söder (c) och herr Stålhammar (fp) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »De i»
och slutar med »denna del» bort ersättas med text av följande lydelse:
»Med anledning av det i motionen 1971: 1404 framförda yrkandet
om i förhållande till propositionens förslag utvidgade bestämmelser för
behörighet och utbildning till syo-tjänst vill utskottet erinra om att i propositionen
framhålls vikten av att studie- och yrkesorienteringen integreras
i undervisningen på alla stadier. Likaså betonas syo-funktionärens
behov av kunskaper i undervisningsmetodik.

De pedagogiska momenten i syo-arbetet är av stor omfattning och
pedagogisk utbildning bör därför tillmätas stor betydelse vid intagning
till syo-utbildningen. Det är utskottets uppfattning att lärarhögskolornas
klasslärarutbildning är av sådan karaktär och omfattning att en fullbordad
sådan utbildning måste innebära att kravet på teoretisk utbildning
är uppfyllt.

Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionen 1971:1404.»
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

»10. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
i anledning av motionen 1971: 1404 anfört beträffande bestämmelser
om behörighet och utbildning för syo-tjänster,»

Särskilt yttrande

av herr Berndtson i Linköping (vpk) som anfört:

»Utskottets förslag att syo-systemet efter en försöksperiod skall utvärderas
och ånyo underställas riksdagen innebär en betydelsefull förändring
i förhållande till propositionen. Frågan om ett enhetligt system

UbU 1971: 21

eller skilda system i grundskola och gymnasium bör också enligt min
mening lättare kunna besvaras efter utvärderingen.

Genom att nuvarande ordinarie och extra ordinarie yrkesvalslärare
bör kunna kvarstå i sin tjänst och kombinera syo och undervisning möjliggöres
en fortlöpande jämförelse, som kan vara av stor betydelse för
den slutliga utformningen av syo-systemet.

Med vad som i dessa avseenden anförts och med understrykande av
utskottets uttalande att de positiva erfarenheterna från yrkesvalslärarsystemet
även framdeles bör komma skolväsendet till nytta, har jag
ansett mig kunna biträda utskottets betänkande. >

HÄGGSTRÖM AB. STOCKHOLM