Utbildningsutskottets betänkande nr 2 år 1971
UbU 1971:2
Nr 2
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret
1971/72 till lärarutbildning och vuxenutbildning jämte motioner.
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Lärarutbildning
1. Folkskoleseminaricrna: Utbildningskostnader. Kungl. Majit har i propositionen
1971: 1, bilaga 10 (punkt F 2, s. 358—361 i utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 4 januari 1971) föreslagit
riksdagen att till Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader för
budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 449 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 840 av
fru Berglund och herr Häll vari hemställts att Kungl. Majit ger skolöverstyrelsen
i uppdrag att snabbt utreda förutsättningarna för ett utnyttjande
av Haparanda seminarium i enlighet med motionens syfte samt
att, därest detta förslag bedöms ogörligt, skolöverstyrelsen erhåller i
uppdrag att seriöst undersöka och inkomma med förslag till annan lämplig
utbildning i seminariets lokaler.
Utskottet. Folkskoleseminarierna i Skara och Haparanda skall enligt
statsmakternas tidigare beslut avvecklas med början läsåret 1971/72.
Med anledning av motioner till 1970 års riksdag, som syftade till att
få någon form av utbildningsverksamhet förlagd till Haparanda som
ersättning för seminariet där, gav riksdagen i enlighet med förslag i statsutskottets
utlåtande nr 88 till känna önskvärdheten av att ersättning för
seminarieverksamheten i någon form tillföres Haparanda. Utskottet
anförde att i den mån man på lokalt håll tog initiativ som krävde statens
medverkan borde dessa prövas i positiv anda. Utskottet förutsatte också
att de statliga myndigheter — inte minst skolöverstyrelsen — som på
1 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 2
UbU 1971: 2
2
□ågot sätt har kontakt med problemet övervägde vilka initiativ som kunde
tas.
De förslag som hittills framlagts som alternativ till seminarieutbildningen
har emellertid inte bedömts vara möjliga att realisera. Mot denna
bakgrund har i motionen 1971: 840 aktualiserats frågan att använda
seminariet för utbildning av svensk- och finskspråkiga tjänstemän, tolkar
och invandrad arbetskraft. Motionärerna anser att skolöverstyrelsen bör
ges i uppdrag att närmare utreda förutsättningarna härför eller för
anordnande av annan utbildning i seminariets lokaler.
Utskottet kan konstatera att föredragande statsrådet förklarat att han
är beredd att i positiv anda pröva förslag att förlägga andra utbildningar
till Haparandaseminariets lokaler. Utskottet vill åter kraftigt understryka
önskvärdheten av att ersättning för seminarieverksamheten i
någon form tillföres Haparanda. Enligt utskottets mening bör man därvid
överväga även alternativ som ligger utanför utbildningssektorn. Det
i motionen påfordrade särskilda uppdraget till skolöverstyrelsen är enligt
utskottets mening inte erforderligt. Med hänsyn till vad riksdagen föregående
år gav till känna i denna fråga förutsätter utskottet att skolöverstyrelsen
och andra berörda myndigheter som har eller kan få kontakt
med problemet seriöst prövar de förslag som kan komma att framläggas
angående förläggning av lämplig aktivitet till Haparanda. Utskottet
räknar också med en aktiv medverkan från berörda statliga myndigheters
sida för att lösa denna fråga.
På grund av de svårigheter av arbetsmarknadsmässig natur som kan
väntas uppkomma om man inte finner någon ersättning för seminarieverksamheten
och då enighet råder om vikten av regional spridning av
olika aktiviteter bör inte de merkostnader för resor m. m. som vid en
förläggning till Haparanda skulle uppkomma jämfört med en förläggning
till någon mer centralt belägen ort tillmätas en avgörande betydelse
vid valet mellan Haparanda och den andra lokaliseringsorten.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motionen 1971: 840 bör riksdagen
som sin mening ge till känna för Kungl. Maj:t.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande
anslag och hemställer
1. att riksdagen till Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 5 449 000
kr.,
2. att riksdagen i anledning av motionen 1971:840 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i anledning
av den beslutade avvecklingen av seminarieverksamheten i Haparanda.
2. Folkskoleseminarierna: Materiel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkt F 3, s. 361—362) och hemställer
UbU 1971: 2
3
att riksdagen till Folkskoleseminarierna: Materiel m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 134 000 kr.
3. Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
F 4, s. 362—364) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser
vid förskoleseminarierna,
2. till Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 24 405 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971: 759 av fru Mogård och herr Carlshamre vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och
förslag rörande vidareutbildning av dagbarnvårdare enligt i motionen
angivna riktlinjer,
dels motionen 1971: 845 av fru Dahl m. fl. vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ger till känna att
undervisningen i samhälls- och socialkunskap bör ges större utrymme
i utbildningen och fortbildningen av barnsköterskor, förskollärare och
fritidspedagoger,
dels motionen 1971: 872 av herr Lindberg m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla om en översyn av
förskollärarutbildningen enligt de riktlinjer som anförts i motionen.
Utskottet. Kommunerna planerar en betydande utbyggnad av barnstugeverksamheten
under de närmaste åren. Vidgade statliga insatser
för utbildning av förskollärare har bedömts nödvändiga, om kommunernas
planer skall kunna förverkligas. Antalet intagningsplatser vid
förskoleseminarierna är innevarande budgetår 1 710 och föreslås av
Kungl. Majit öka med 390 till 2 100 nästa budgetår. Departementschefen
har räknat med att 180 av de nya platserna skall tillkomma
genom att förskollärarlinje den 1 juli 1971 inrättas vid var och en av
lärarhögskolorna i Kalmar och Kristianstad. Den lokalmässiga samordningen
innebär bl. a. att lärarutbildningarna för lågstadiet och förskolestadiet
kan samverka i pedagogiskt hänseende. Utskottet tillstyrker att
Kungl. Majit bemyndigas besluta om antalet intagningsplatser vid förskoleseminariema
i överensstämmelse med vad i statsverkspropositionen
föreslagits och har inte heller något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag
i övrigt beträffande förevarande anslag.
För intagningen vid förskoleseminarierna gäller vissa krav på förpraktik.
Sökande skall ha praktiserat under en tid av minst tre och en
halv månader under förskollärares ledning vid barnstuga, annan barnavårdsanstalt
eller institution för barn. Vidare skall sökande ha inhäm
-
UbU 1971: 2
4
tat tillfredsställande förkunskaper i barnavård enligt de närmare anvisningar
härom som skolöverstyrelsen utfärdar.
I motionen 1971: 872 framhålls att det system som tillämpas för
praktiken skapar problem för de blivande eleverna vid förskoleseminariema.
Motionärerna pekar dels på svårigheterna för de sökande att
erhålla meningsfylld praktiktjänstgöring med sakkunnig handledning,
dels på de ekonomiska problem som uppkommer genom att studiemedel
inte utgår under praktiktiden. Förskollärarnas praktikskede bör enligt
motionärernas mening om möjligt förläggas till institutioner inom
den samhällsorganiserade barntillsynsverksamheten och en s. k. varvad
utbildning av teori och praktik övervägas. Frågor rörande studiesociala
förmåner och vidareutbildning av förskollärare berörs även i motionen
som utmynnar i en hemställan om en översyn av förskollärarutbildningen.
Personalen i barnstugorna ställs i dag såsom framhålls i motionen
1971: 845 inför komplicerade och ansvarsfulla arbetsuppgifter, som kräver
kunskap och förståelse för barns behov och utveckling men också
om det samhälle där barnstugan verkar. Även om behovet av god samhällsorientering
understryks i riktlinjer och allmänna uttalanden om
målsättningen för barnstugepersonalens utbildning har samhällskunskapen
i vid bemärkelse enligt motionärernas mening en blygsam plats i
läro-, kurs- och timplaner för utbildningen av barnsköterskor, förskollärare
och fritidspedagoger. I motionen hemställs därför att samhällsoch
socialkunskap ges större utrymme i utbildningen och fortbildningen
för nämnda personalkategorier.
Utskottet delar uppfattningen att de i motionerna 1971: 872 och
1971: 845 upptagna frågorna är av väsentlig betydelse för utbildning av
förskollärare och andra personalkategorier med uppgifter vid lekskolor
och daghem. Enligt utskottets mening kan emellertid inte de förslag
som framställs i motionerna behandlas fristående från de frågor som
1968 års barnstugeutredning har att utreda.
En genomgripande översyn av daghems- och förskoleverksamheten
pågår inom bamstugeutredningen. Utredningen behandlar bl. a. målsättningen
för den verksamhet som bedrivs i daghem och lekskolor samt
frågan om utformningen av en förskoleverksamhet som på sikt kan omfatta
alla barn under en tid närmast före inträdet i grundskolan. Utredningen
behandlar även de frågor som gäller fritidsverksamheten för
skolbarn. En uppgift för utredningen är också att pröva behoven av
personal, lokaler och utrustning mot bakgrund av tendenserna och önskemålen
inom de verksamhetsområden utredningen har att behandla.
Utredningen förutsätts vidare uppmärksamma hur dess slutsatser beträffande
den inre verksamheten i daghem och lekskolor kan inverka på
förskollärarutbildningen.
UbU 1971: 2
5
Barnstugeutredningen väntas under år 1971 redovisa ett betänkande
angående utformningen och omfattningen av barnstugeverksamheten
för barn under skolåldern. Vidare har utredningen i dagarna presenterat
en promemoria om pedagogisk målsättning och program för förskolan.
Utskottet utgår från att barnstugeutredningens överväganden kommer
att föra med sig behov av förändringar av bl. a. innehållet i förskollärarutbildningen.
Vidare har kompetensutredningen i betänkandet Vägar
till högre utbildning förordat att för förskollärarutbildningen skall gälla
allmänna behörighetsvillkor för högre utbildning och föreslagit att skolöverstyrelsen
får i uppdrag att i samband med ändrad förkunskapsnivå
överse läroplaner m. m. i syfte att anpassa utbildningen till de ändrade
förutsättningarna. Det bör också nämnas att skolöverstyrelsen tillsatt
en särskild arbetsgrupp för pedagogisk samverkan mellan förskollärarutbildningen
och lågstadielärarutbildningen. överstyrelsen räknar med att
genom denna arbetsgrupp kunna vidga och intensifiera samarbetet med
barnstugeutredningen. Mot denna bakgrund kan utskottet inte tillstyrka
att riksdagen, såsom yrkas i motionen 1971: 872, nu begär en översyn
av förskollärarutbildningen i syfte att ändra praktiktjänstgöringens uppläggning.
Överväganden härom måste enligt utskottets mening vara ett
led i arbetet med den översyn av förskollärarutbildningen i dess helhet
som är att vänta.
Utskottet anser sig av samma skäl inte nu kunna förorda att riksdagen
hos Kungl. Majit hemställer att samhälls- och socialkunskap ges
större utrymme i utbildningen och fortbildningen av barnsköterskor,
förskollärare och fritidspedagoger. Utbildningens och fortbildningens
innehåll bör enligt utskottets mening bedömas mot bakgrund av den
målsättning för den inre verksamheten i lekskolor, daghem och fritidshem
som barnstugeutredningen kommer att lägga fram förslag om.
Härvid torde även de frågor som aktualiserats i motionen 1971: 845
komma att övervägas. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad
föredragande statsrådet anfört under anslaget Lärares fortbildning m. m.
rörande vikten av att lärarna har kunskaper om hur olika förhållanden
i hemmen, skolan och samhället i övrigt påverkar elevernas situation
och av att dessa frågor ägnas särskild uppmärksamhet vid planeringen
av fortbildningen. Utskottet avstyrker således även motionen 1971: 845.
Det framgår av vad utskottet anfört beträffande bamstugeutredningens
arbetsområde att utredningen har att pröva såväl det kortsiktiga
som det mera långsiktiga personalbehovet inom barnstugor m. fl. verksamhetsområden.
Med hänsyn härtill och till departementschefens uttalande
att skolöverstyrelsen bör se till att bamavårdsutbildningen inom
gymnasieskolan anpassas till det ökade behovet av bamsköterskor avstyrker
utskottet yrkandet i motionen 1971: 759 om anhållan hos Kungl.
Majit om utredning och förslag rörande vidareutbildning av dagbarnvårdare.
UbU 1971: 2
6
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser
vid förskoleseminariema,
2. till Förskoleseminariema: Utbildningskostnader för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 24 405 000 kr„
3. avslår motionen 1971: 872,
4. avslår motionen 1971: 845,
5. avslår motionen 1971: 759.
4. Förskoleseminariema: Materiel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkt F 5, s. 364—365) och hemställer
att riksdagen till Förskoleseminariema: Materiel m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 410 000 kr.
5. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader. Gymnastik-
och idrottshögskolorna: Materiel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna F 6—F 7, s. 365—367) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader
ett förslagsanslag av 6 978 000 kr.,
2. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 295 000 kr.
6. Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 8, s. 367—369) och hemställer
att
riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser
vid seminarierna för huslig utbildning,
2. till Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 15 077 000 kr.
7. Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m.m. med flera anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 9—F 13, s.
369—373) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1. till Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 396 000 kr.,
2. till Slöjdlärarseminariet: Utbildningskostnader ett förslagsanslag
av 1 020 000 kr.,
3. till Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 60 000 kr.,
UbU 1971: 2
7
4. till Yrkespedagogiska instituten ett förslagsanslag av 7 446 000
kr.,
5. till Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
ett förslagsanslag av 6 046 000 kr.
8. Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Kungl. Maj:t
har (punkt F 14, s. 373—376) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Majit att besluta om anordnandet av kurser
vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,
2. till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 584 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 899 av
herr Stålhammar m. fl. vari hemställts att riksdagen beträffande verksamheten
vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
(SIHUS) för budgetåret 1971/72 måtte besluta 1. att avdelningssköterske-
och anestesikurser alltjämt skall anordnas av SIHUS oavsett hur
den ekonomiska frågan kommer att lösas, 2. att minst tre administrativa
kurser anordnas av institutet, 3. att fyra kompletteringskurser för
vårdyrkeslärare anordnas utan krav på utbyte mot de reguljära lärarkurserna.
Utskottet. Vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
(SIHUS) anordnas kurser för utbildning av lärare i hälso- och sjukvård,
avdelningssköterskekurser, anestesikurser, administrativa kurser
samt viss fortbildning.
De av 1968 års riksdag godtagna riktlinjerna för vidareutbildning av
sjuksköterskor m. m. innebär bl. a. att institutet i fortsättningen huvudsakligen
skall svara för lärarutbildning och viss kursverksamhet i anslutning
till denna. Under förevarande punkt har medel beräknats för
tolv lärarkurser och en kompletteringskurs för yrkeslärare samt en administrativ
kurs.
övrig utbildningsverksamhet vid SIHUS förutsätts i enlighet med
riksdagens beslut i anledning av förslag i propositionen 1968: 66 upphöra
med utgången av budgetåret 1970/71. Föredragande statsrådet
anmäler emellertid att överläggningar pågår med sjukvårdshuvudmännen
rörande behovet av och formerna för avdelningssköterske- och
anestesiutbildning. Under förevarande punkt hemställs i anslutning härtill
om bemyndigande för Kungl. Majit att besluta om anordnandet av
ifrågavarande kurser vid institutet.
I motionen 1971: 899 hemställs att riksdagen beslutar att avdelningssköterske-
och anestesikurser alltjämt skall anordnas av SIHUS oavsett
hur den ekonomiska frågan kommer att lösas.
UbU 1971: 2
8
Utskottet, som under hand inhämtat kompletterande uppgifter i ärendet,
förutsätter att överläggningarna kommer att leda till ett resultat
som innebär att det speciella utbildningsbehov som nu tillgodoses genom
avdelningssköterskekurserna och anestesikurserna vid SIHUS blir
tillgodosett även fortsättningsvis. Största möjliga hänsyn bör tas till
önskemål om vidareutbildning som framförs av sjuksköterskor med äldre
sjuksköterskeutbildning. Utskottet förordar att riksdagen som sin mening
ger till känna för Kungl. Maj:t vad utskottet sålunda anfört. Med hänsyn
härtill anser utskottet det inte erforderligt att riksdagen fattar det i
motionen påyrkade beslutet.
I motionen 1971: 899 föreslås vidare att riksdagen i överensstämmelse
med skolöverstyrelsens förslag beslutar att tre administrativa kurser
och fyra kompletteringskurser för vårdyrkeslärare skall anordnas
budgetåret 1971/72.
I enlighet med den överenskommelse mellan sjukvårds- och utbildningshuvudmännen
på vilka ställningstagandena i propositionen 1968: 66
grundades skall de administrativa kurserna anordnas endast tills vidare
vid SIHUS och ersättas av utbildning i sjukvårdshuvudmännens regi.
Inom Svenska landstingsförbundet pågår utredningsarbete angående
utbildning av sjukhusadministratörer. Utskottet är inte berett att på
grundval av vad som anförts i motionen förorda avsteg från Kungl.
Maj:ts förslag i vad det avser administrativa kurser.
Beträffande motionen i övrigt framgår av statsverkspropositionen att
tillförlitliga lärarbehovsberäkningar för vårdyrkesområdet inte föreligger.
Skolöverstyrelsen avser att i anslagsframställningen för budgetåret
1972/73 lägga fram förslag om en samordning av de yrkespedagogiska
instituten och lärarhögskolorna samt om ett inordnande i lärarhögskolorna
av den lärarutbildning som bedrivs vid SIHUS. Utskottet utgår
från att man i detta sammanhang ytterligare prövar ifrågavarande utbildningsbehov.
Utskottet anser sig mot denna bakgrund och med hänsyn
till att utbyte föreslås kunna ske av planerad kurs mot annan kurs
kunna godkänna Kungl. Maj:ts förslag i vad gäller antalet kompletteringskurser
nästa budgetår och avstyrker motionen 1971: 899 i denna del.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
att riksdagen
1. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning
av motionen 1971: 899 anfört beträffande avdelningssköterskekurser
och anestesikurser,
2. avslår motionen 1971: 899 i vad den avser antalet administrativa
kurser,
3. avslår motionen 1971:899 i vad den avser antalet kompletteringskurser,
4. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om anordnandet av kurser
vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,
UbU 1971: 2
9
5. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 899 i vad den avser medelsanvisningen till Statens institut
för högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 10 584 000 kr.
9. Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F 15, s. 376—377) och hemställer
att riksdagen till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 2 142 000 kr.
10. Lärares fortbildning m.m. Kungl. Maj:t har (punkt Fl6, s. 377—
382) föreslagit riksdagen att till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret
1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 36 553 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971: 390 av herr Wennerfors m. fl. vari hemställts
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla att inom ramen för anslaget
till lärares fortbildning m. m. anordnas skolledarutbildning i den
utsträckning som 1970 års riksdag funnit önskvärd,
dels motionen 1971: 486 av herr Bohman m. fl. i vad avser hemställan
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ge
till känna vad i motionen anförts angående lärarnas fortbildning,
dels motionen 1971:495 av fru Söder m. fl. i vad avser hemställan
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att skolmyndigheterna
medverkar till att de handikappades problem tas upp till behandling i
lärarfortbildningen,
dels motionen 1971: 862 av herrar Johansson i Skärstad och Mattsson
i Lane-Herrestad i vad avser hemställan att riksdagen måtte anhålla
om utredning av frågan om fortbildning av lärare i fråga om betygsättning,
värdering av kunskaper som inte anknyter direkt till kunskapsförvärvandet
och vidgad kontakt mellan hem och skola genom radiooch
TV-kurser kompletterade med korrespondenskurser,
dels motionen 1971:901 av fru Söder m. fl. vari hemställts att riksdagen
för information till företagen om praktisk yrkesorientering och
reguljär utbildning av pryohandledare beviljar ett anslag i enlighet med
skolöverstyrelsens förslag.
Utskottet. Ur detta anslag bekostas fortbildning av skolledare, lärare
samt personal av olika kategorier för skolans elevvårdande verksamhet
m. fl. Fortbildningens främsta arbetsformer är studiedagarna, kursverksamheten
och konsulentorganisationen.
För att lärare och övrig personal skall kunna bidra till att förverkliga
skolans mål fordras att de bereds tillfälle att genomgå fortbildning
framhåller föredragande statsrådet och föreslår att under den nu ifrågavarande
anslagsrubriken anvisas drygt 36 milj. kr. Statsrådet delar så
-
UbU 1971: 2
10
ledes den uppfattning sorn kommer till synes i skolöverstyrelsens anslagsframställning
och som i motionen 1971:486 uttrycks så att »det
är av största vikt att lärarna regelbundet bereds tillfälle till fortbildning,
så att en jämn och hög undervisningsstandard kan upprätthållas». Vid
sådant förhållande och då motionen 1971: 486 i övrigt beträffande fortbildning
tar upp en förhandlingsfråga, vilken av riksdagen bör prövas
i annan ordning, föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1971:
486 i vad den avser hemställan beträffande lärares fortbildning.
Skolöverstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att analysera
hela fortbildningsverksamheten, dvs. fortbildningens mål, innehåll
och organisation. Detta är ett ytterligare uttryck för det intresse och
den vikt skolöverstyrelsen tillmäter fortbildningsuppgifterna.
För information till företagen om praktisk yrkesorientering (pryo)
och utbildning av pryohandledare har skolöverstyrelsen räknat med ett
ökat medelsbehov av i det närmaste 500 000 kr. Föredragande statsrådet
har inte närmare kommenterat detta förslag. I propositionen erinras
om att det ankommer på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen
meddela bestämmelser angående användningen av anslaget.
I motionen 1971: 901 har nu hemställts att riksdagen skall bevilja
medel för ändamålet i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. Utskottet,
som inte är berett tillstyrka en kraftigare uppräkning av anslaget
än den Kungl. Maj:t föreslagit, anser det inte lämpligt att riksdagen gör
ett för Kungl. Maj:t bindande uttalande beträffande dispositionen utan
att fördelningen av anslagsbeloppet på olika ändamål även i detta avseende
anförtros Kungl. Maj:t. Att vissa problem kan uppkomma då
det gäller att mot varandra väga de olika utbildningsbehov som skall
tillgodoses ur anslaget är givet. Utskottet anser sig emellertid ha grundad
anledning förmoda att det skall visa sig vara möjligt att disponera
ett inte oväsentligt ökat belopp för utbildning av pryohandledare. Att så
sker anser utskottet betydelsefullt med hänsyn till att det här är fråga
om en grupp som i allt väsentligt saknar utbildning för den uppgift som
den tas i anspråk för.
I statsrådsprotokollet anger föredragande statsrådet olika områden
inom fortbildningsverksamheten som bör prioriteras eller eljest särskilt
uppmärksammas när det gäller att inom ramen för anslaget tillgodose
olika angelägna behov. Som exempel kan här nämnas fortbildning av
lärare inom yrkesundervisningen och av skolledare samt fortbildningskurser
etc. som tar särskilt fasta på handikappade elevers problem.
Sistnämnda fortbildningsbehov tas upp i motionen 1971: 495. Motionärerna
önskar att skolmyndigheterna skall medverka till att de handikappades
problem tas upp till behandling i lärarfortbildningen.
Mot bakgrund av föredragande statsrådets uttalande att de handikappades
problem skall ägnas särskild uppmärksamhet i fortbildningsverksamheten
anser utskottet inte någon särskild åtgärd från riksdagens
UbU 1971: 2
11
sida påkallad i anledning av ifrågavarande motionsyrkande, varför utskottet
avstyrker detta.
Bland kurser som ingår i feriekursverksamheten sommaren 1971
kan nämnas följande tre, nämligen Undervisning av elever med rörelsehinder,
Undervisning av synskadade elever i vanliga klasser och Undervisning
av hörselskadade elever i vanliga klasser.
När statsutskottet förra året behandlade frågan om medelsanvisning
för innevarande budgetår till lärares fortbildning hade utskottet att ta
ställning också till ett motionsyrkande beträffande fortbildning av skolledare.
Med tillstyrkan av statsutskottets hemställan gav riksdagen som
sin mening till känna för Kungl. Maj:t att det vore ett rimligt önskemål
att var och en som första gången tillträder en tjänst som skolledare i
anslutning därtill erbjudits eller erbjudes möjlighet att få viss grundutbildning
för sin tjänst. I motionen 1971: 390 har yrkats att riksdagen
skall uttala att skolledarutbildning inom ramen för det av Kungl. Maj:t
föreslagna anslagsbeloppet skall anordnas i den utsträckning som 1970
års riksdag funnit önskvärd.
Utskottet har funnit att skolöverstyrelsens anslagsframställning liksom
kursplaneringen är klara belägg för att ämbetsverket strävar efter
att tillgodose behovet av fortbildning för skolledarna. Motionen synes
därför inte behöva påkalla någon riksdagens åtgärd.
Även i motionen 1971: 862 har pekats på några viktiga fortbildningsom
råden, såsom information om betygssystemet och frågor sammanhängande
med kontakten mellan hem och skola. Fortbildningsarbetet
synes även i dessa avseenden redan nu bedrivas med relativt stor
intensitet. Med hänsyn härtill och till att överstyrelsen tillsatt en arbetsgrupp
med uppgift att ingående analysera fortbildningsverksamheten
har utskottet ansett sig böra avstyrka motionen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. avslår motionen 1971: 390,
2. avslår motionen 1971: 901,
3. till Lärares fortbildning m.m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett reservationsanslag av 36 553 000 kr.,
4. avslår motionen 1971: 486 såvitt nu är i fråga,
5. avslår motionen 1971: 495 såvitt nu är i fråga,
6. avslår motionen 1971: 862 såvitt nu är i fråga.
11. Bidrag till Ericastiftelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt F 17, s. 383) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 640 000 kr. att disponeras under
förutsättning att Stockholms kommun bidrar till verksamheten i
den i statsrådsprotokollet angivna omfattningen.
UbU 1971: 2
12
Vuxenutbildning
12. Viss utbildning via radio och television m. m. Kungl. Majit har
(punkt G 1, s. 384—390) föreslagit riksdagen att till Viss utbildning via
radio och television m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag
av 42 750 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 201 av
herr Wiklund i Stockholm m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av statsverkspropositionens bilaga 10, anslag G 1, som sin
mening uttalar, att kommittén för TV och radio i utbildningen (TRU)
redan vid planeringen av undervisningsprogram m. m. i största möjliga
utsträckning beaktar de synskadades och de hörselskadades problem.
Utskottet. Från detta anslag bekostas innevarande budgetår utgifter
för den försöksverksamhet med produktion av undervisningsprogram
m. m. för radio och television som sedan budgetåret 1967/68
handhas av kommittén för TV och radio i utbildningen (TRU). Även
medel för Sveriges Radios skolprogramverksamhet föreslås fr. o. m.
nästa budgetår skola anvisas från detta anslag. För sistnämnda ändamål
beräknas oförändrad medelsanvisning, avrundat 24,4 milj. kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majits under ifrågavarande anslagsrubrik
framlagda förslag.
I motionen 1971: 201 yrkas att riksdagen vid behandlingen av detta
ärende som sin mening skall uttala att TRU redan vid planeringen av
undervisningsprogrammen m. m. i största möjliga utsträckning skall
beakta de synskadades och de hörselskadades problem.
Med anledning av motionsyrkandet har utskottet inhämtat kompletterande
uppgifter från TRU och från Sveriges Radio. Utskottet har
därvid kunnat konstatera att Sveriges Radio gör ambitiösa ansträngningar
för att få fram program som är tillrättalagda för de synskadade
och hörselskadade och som tar upp deras speciella problem. Utskottet
har fått en klar bild av de svårigheter och kostnader som är förknippade
med denna del av skolprogramverksamheten, som omspänner såväl
skolstadiet som vuxenstadiet. Inom vuxenutbildningens ram anordnas
för övrigt under våren en kurs i talavläsning som är textad för hörselskadade.
Insatserna från TRU:s sida är uppenbarligen avsevärt mer
begränsade.
Det är med tillfredsställelse utskottet tagit del av uppgifter om Sveriges
Radios insatser för de synskadade och för de hörselskadade. Inte
minst med hänsyn till de speciella problem som synes vara förknippade
med sådana insatser framstår det för utskottet som synnerligen angeläget
att någon del av TRU:s försöksverksamhet ägnas dessa frågor.
UbU 1971: 2
13
Utskottet förordar att riksdagen som sin mening ger till känna för Kungl.
Maj:t vad utskottet sålunda anfört. Därigenom synes motionärernas syfte
vara tillgodosett.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. till Viss utbildning via radio och television m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 42750000 kr.,
2. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1971: 201.
13. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt G 2, s. 391—392) föreslagit riksdagen att till Statliga skolor för
vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag
av 5 793 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet diskuterat motionen 1971: 894 av
herr Sellgren m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer att vid statens skola för vuxna i Härnösand får utan
hinder av vad som stadgas i § 13 SFS 1967: 452 bedrivas försöksverksamhet
med lägre antal elever än vad som stadgas i nämnda paragraf.
Utskottet. Kungl. Maj:t har föreslagit att detta anslag räknas upp
med 214 000 kr. Medelsökningen avser bl. a. en tjänst som skolkurator
vid skolan i Norrköping. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.
Förslag till riksdagens ställningstagande till yrkandet i motionen
1971: 894 avser utskottet att redovisa i annat sammanhang.
Utskottet hemställer
att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 5793000
kr.
14. Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier. Statliga skolor
för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna G 3—G 4, s. 392—394) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1. till Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier ett reservationsanslag
av 3 500 000 kr.,
2. till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. ett
reservationsanslag av 293 000 kr.
15. Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj.ts förslag (punkt G 9, s. 397—398) och
hemställer
UbU 1971: 2
14
att riksdagen till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m.
till folkhögskolor för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.
16. Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 10, s. 398—399) och
hemställer
att riksdagen till Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 5 000 000 kr.
17. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att
yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda
förslag, nämligen
punkten F 1 Lärarhögskolorna m. m.,
punkten G 5 Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna,
punkten G 6 Bidrag till studiecirkelverksamhet,
punkten G 7 Bidrag till studieförbund,
punkten G 8 Bidrag till driften av folkhögskolor,
vilket utskottet här anmäler.
Stockholm den 11 mars 1971
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s), Larsson
i Staffanstorp (c), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh
(m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s),
fru Gradin (s), fru Sundberg (m), fru Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad
(c) och Berndtson i Linköping (vpk).
Vid punkterna 3—17 ersattes herr Larsson i Staffanstorp av fru Söder.
Vid punkten 8 ersattes herr Richardson av herr Stålhammar.