Utbildningsutskottets betänkande nr 19 år 1971

UbU 1971:19

Nr 19

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utbildning av bibliotekspersonal m. m. jämte
motioner.

Propositionen

I propositionen 1971: 52 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 26 mars
1971 föreslagit riksdagen att

1. godkänna i statsrådsprotokollet förordade riktlinjer för utbildning
på biblioteksområdet m. m.,

2. besluta att den 1 juli 1972 skall inrättas en bibliotekshögskola i
Borås.

I propositionen läggs förslag fram om principerna för en reform av
utbildningen av bibliotekarier och annan bibliotekspersonal. Vissa riktlinjer
anges också för den fortsatta behandlingen av frågorna om utbildning
av arkivpersonal och personal med informations- och dokumentationsuppgifter.

För bibliotekarier bör utbildningen innefatta dels egentlig yrkesutbildning,
dels de varierande teoretiska studier och den praktik som är erforderlig
med hänsyn till de krav på arbetsinsatser som ställs i olika befattningar
på biblioteksområdet.

Den egentliga yrkesutbildningen för bibliotekarier för verksamhet
inom folkbibliotek, forskningsbibliotek och skolbibliotek föreslås bli tvåårig.
Utbildningens innehåll bör ges en relativt stor bredd och utformas
med hänsyn till behovet att främja de utbildades möjligheter till rörlighet
på arbetsområdet och förmåga att klara av nya arbetsuppgifter.

För tillträde till bibliotekarieutbildningen bör enligt propositionen t. v.
gälla samma formella behörighetskrav som för tillträde till universiteten.
Antagningssystemet bör dock utformas på sådant sätt att de sökande får
tillgodoräkna sig även ytterligare meritering i form av yrkesverksamhet,
teoretiska studier eller bådadera.

Bibliotekarieutbildningen bör bedrivas i nära samverkan med universiteten.
Genomgången utbildning bör kunna tillgodoräknas som 80 poäng
i filosofie kandidatexamen. Bibliotekarieutbildningen avses bli anordnad
inom en särskild utbildningsenhet, bibliotekshögskolan, som bör inrättas
den 1 juli 1972 och förläggas till Borås. Högskolan bör t. v. dimensioneras
för en årlig intagning av 360 studerande.

1 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 19

UbU 1971:19

Den nuvarande ettåriga utbildningen av folkbibliotekarier inom skolöverstyrelsens
biblioteksskola bör upphöra den 30 juni 1972. Den
ettåriga utbildningen beräknas dock fortsätta övergångsvis under ett år
vid bibliotekshögskolan.

Det föreslås att utbildningen av annan bibliotekspersonal än bibliotekarier
utformas med hänsynstagande till bibliotekens vidgade arbetsuppgifter
och behovet av bredd i utbildningen. Denna utbildning bör
utformas som en specialkurs i gymnasieskolan.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 1400 av herr Henmark m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att utbildningen av bibliotekarier i vad avser
tidsomfång, volym och kvalitet icke får understiga den av utredningen
rörande utbildning av bibliotekspersonal m. m. föreslagna,
dels motionen 1971: 1401 av herr Molin (fp) vari hemställts att riksdagen 1.

avslår proposition 1971: 52,

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att sådana åtgärder vidtas att
förutsättningar skapas för att inom ramen för nuvarande utbildningssystem
vid universiteten tillgodose kraven på yrkesinriktade utbildningslinjer
för bibliotekarier,

dels motionen 1971: 1405 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Petersson
i Gäddvik (m) vari hemställts att riksdagen uttalar som sin mening
att bibliotekshögskolan förlägges i Umeå,
dels motionen 1971: 1406 av herr Norrby i Gunnarskog m. fl. (c, fp,
m, vpk) vari hemställts att riksdagen beslutar att förlägga den i proposition
1971: 52 föreslagna bibliotekshögskolan till Karlstad,

dels motionen 1971: 1416 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställts att
riksdagen vid sin behandling av proposition 1971: 52 måtte uttala att till
grund för inträde vid bibliotekshögskola skall ligga eftergymnasial utbildning
motsvarande 80 poäng vid filosofisk fakultet eller likvärdiga
teoretiska studier eller kvalificerad yrkeserfarenhet,
dels motionen 1971: 1417 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen måtte med avslag på proposition 1971: 52 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om

1. förslag till organisation av bibliotekarieutbildning i huvudsaklig
överensstämmelse med det förslag som framlagts av utredningen rörande
utbildning av bibliotekspersonal m. m.,

2. förslag om en särskild ettårig forskningsbibliotekarielinje, till vilken
för tillträde skall krävas doktorsexamen eller motsvarande,

3. förslag om lokalisering av bibliotekshögskolan i enlighet med de
riktlinjer som angivits i motionen,

UbU 1971:19

dels motionen 1971: 1418 av fru Ryding m. fl. (vpk) vari hemställts
att riksdagen

1. bifaller förslaget i proposition 1971: 52 om inrättande av en bibliotekshögskola
i Borås från den 1 juli 1972,

2. beträffande riktlinjerna för utbildningen på biblioteksområdet m. m.
måtte uttala

a. att minst ett års akademiska studier, alternativt ett särskilt preparandår
vid bibliotekshögskolan, bör vara förutsättning för tillträde till den
tvååriga utbildningen för de studerande som inte kan åberopa god praktisk
erfarenhet av biblioteksarbete e. d.,

b. att möjligheter bör skapas för en fort- och vidareutbildning svarande
mot minst 2 terminers studier,

c. att vid planeringen av utbildningen i övrigt beaktas vad som anförts
i motionen,

3. uttalar sig för skapande av universitetsfilialundervisning i Borås i
enlighet med vad som anförts i motionen,

dels motionen 1971: 1419 av herr Wikström m. fl. (fp, c) vari hemställts
att riksdagen måtte vid sin behandling av proposition 1971: 52
uttala att vid de kommande övervägandena angående grunderna för antagning
till bibliotekarieutbildningen förutsättningen — enligt i motionen
anförda grunder — skall vara behörighetskrav motsvarande minst
två års akademiska studier eller långvarig, kvalificerande yrkeserfarenhet,

dels motionen 1971: 1420 av herr Ångström m. fl. (fp, c, m) vari hemställts
att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 1971: 52 om
lokalisering av bibliotekshögskolan till Borås och i stället beslutar förorda
bibliotekshögskolans placering i Umeå.

Utskottet

Uppgifterna för biblioteken har under senare tid ökat kraftigt i omfattning.
Biblioteken har alltmer kommit att framstå som institutioner
för allmänkulturell verksamhet. Vidare har informations- och dokumentationsverksamheten
i dess moderna utformning på kort tid fått stor
betydelse. En snabb teknisk utveckling äger rum. Behovet av en effektivare
och mer sammanhållen fackutbildning för bibliotekspersonal har,
såsom anförs i propositionen, mot den angivna bakgrunden gjort sig
gällande med allt större kraft.

Till grund för förevarande proposition, i vilken läggs fram förslag om
principerna för en reform av utbildningen av bibliotekarier och annan
bibliotekspersonal, ligger ett omfattande utredningsarbete som utförts
av den år 1965 tillkallade utredningen rörande utbildning av bibliotekspersonal.
För bibliotekarier vid folkbibliotek, gymnasiebibliotek och
forskningsbibliotek har utredningen föreslagit att en i princip samman -

1* Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 19

UbU 1971:19

hållen tvåårig yrkesutbildning skall anordnas vid en fristående bibliotekshögskola.
Enligt förslaget skall studerande kunna vinna tillträde till
denna utbildning efter genomgång av eftergymnasial utbildning som till
omfånget motsvarar minst 80 poäng vid filosofisk fakultet. Vid bibliotekshögskolan
föreslås även utbildning av viss annan bibliotekspersonal
bli anordnad.

Propositionens förslag beträffande bibliotekarieutbildning innebär i
korthet att utbildningen av bibliotekarier vid folkbibliotek, forskningsbibliotek
och skolbibliotek delas upp på två stadier. Det andra stadiet,
dvs. den egentliga bibliotekarieutbildningen, skall såsom utredningen
förordat utgöras av en tvåårig yrkesinriktad utbildning vid bibliotekshögskola.
För tillträde till denna utbildning bör enligt propositionen
tills vidare gälla samma formella behörighetskrav som nu gäller för
allmän behörighet för tillträde till universiteten. Några närmare preciseringar
av det första stadiets utformning görs inte i propositionen. Intagningen
till bibliotekshögskolan förutsätts emellertid enligt propositionen
bli anordnad på sådant sätt att man får en i rimlig grad varierande sammansättning
av de studerande med hänsyn till yrkeserfarenheter och
karaktären av föregående utbildning. Departementschefen framhåller
vidare att han inte finner tillräckligt starka skäl föreligga för att utbildningen
läggs upp så att den för alla studerande inleds med en teoretisk utbildning
av viss omfattning.

I dagarna har en organisationskommitté tillkallats med uppgift att
planera utbildningen vid den föreslagna bibliotekshögskolan.

I de motioner som tagit upp frågan om biblioteksutbildningens allmänna
uppläggning och grunderna för antagning till bibliotekarieutbildningen
betonas bibliotekens centrala betydelse i svenskt utbildningsväsen,
forskning och kulturliv. På bibliotekarierna ställs därför enligt motionärerna
allt större krav när det gäller allmänna kunskaper liksom
när det gäller speciella insikter i dokumentations- och informationsteknik,
bokkunskap och aktiv marknadsföring. De i propositionen föreslagna
grunderna för antagning till den tvååriga biblioteksutbildningen har
uppfattats som en nedskärning av utbildningstiden i förhållande till biblioteksutredningens
förslag vilket skulle komma att medföra en sänkning
av bibliotekarieutbildningens standard. Enligt vad som yrkas i motionen
1971: 1416 bör eftergymnasial utbildning motsvarande 80 poäng vid
filosofisk fakultet eller likvärdiga teoretiska studier eller kvalificerad
yrkeserfarenhet ligga till grund för inträde vid bibliotekshögskola. Motsvarande
yrkande framförs i motionen 1971: 1419 medan ett års akademiska
studier, alternativt ett särskilt preparandår enligt motionen 1971:
1418 bör vara förutsättning för tillträde till utbildningen för de studerande
som inte kan åberopa praktisk erfarenhet av biblioteksarbete. Yrkandena
i motionerna 1971: 1417 och 1971: 1401 liksom hemställan i
motionen 1971: 1400 synes ha sin huvudsakliga grund i farhågor be -

UbU 1971:19

träffande utbildningens kvalitet som uttalanden i propositionen givit
upphov till.

Utskottet, som inhämtat förtydligande upplysningar beträffande de
i propositionen skisserade reglerna för tillträde till den föreslagna biblioteksutbildningens
yrkesinriktade stadium, får anföra följande.

De formella behörighetskrav som uppställs i propositionen uppfattar
utskottet motsvara vad som med den terminologi som används beträffande
kompetensfrågor inom utbildningsområdet benämns villkor för
allmän behörighet. Den allmänna behörigheten är knuten till övergångarna
mellan olika stadier i utbildningsväsendet och anger viss utbildningsnivå
eller motsvarande som villkor för fortsatt utbildning. Regler
som anger utbildning eller yrkeserfarenhet m. m. med visst specificerat
innehåll, t. ex. kunskaper i visst ämne, för behörighet till viss utbildning
benämns enligt gällande terminologi villkor för särskild behörighet.
Dessa villkor anger främst de förkunskaper som kan krävas för studier
av visst slag och utgör en andra kategori av krav utöver de allmänna
behörighetsvillkoren.

Med hänsyn till de krav på arbetsinsatser som ställs på befattningshavare
inom biblioteksområdet finner utskottet det ofrånkomligt att särskilda
behörighetsvillkor måste uppställas för tillträde till den egentliga
bibliotekarieutbildningen. Uttalandet i propositionen att det första stadiet
av utbildningen inte för alla studerande skall utgöras av en teoretisk
utbildning, skall enligt vad utskottet fått bekräftat så tolkas att
som särskilt behörighetsvillkor kommer att ställas upp krav på utbildning,
yrkesverksamhet eller en kombination av bådadera av viss minsta
omfattning som sammanlagt uppgår till eller är likvärdig med 80 poäng
i filosofie kandidatexamen. Yrkesverksamheten skall ha fullgjorts
inom område som är väsentligt för den yrkesutövning för vilken bibliotekarieutbildningen
är avsedd, exempelvis inom bibliotek eller folkbildningsarbete.
Det finns såsom departementschefen i annat sammanhang
uttalat anledning räkna med att antalet sökande med universitets/
högskoleutbildning blir stort och att studerande med denna bakgrund
kommer att utgöra huvuddelen i bibliotekarieutbildningen.

Med det förtydligande i fråga om de särskilda behörighetskraven som
utskottet funnit erforderligt med anledning av motionerna kan utskottet
ansluta sig till propositionens förslag i vad avser grunderna för antagningen
till bibliotekarieutbildningen och samtidigt konstatera att ifrågavarande
yrkanden i motionerna 1971: 1400, 1971: 1416, 1971: 1417,
1971: 1418 och 1971: 1419 i huvudsak blivit tillgodosedda.

Utskottet har ansett sig böra godta att teoretiska studier utöver
80 poäng normalt inte tillmäts meritvärde vid urval av behöriga sökande.
För vissa arbetsuppgifter, särskilt vid forskningsbiblioteken, kan
man dock som departementschefen framhållit räkna med att kraven på
eftergymnasial utbildning i många fall måste ställas högre. Utskottet ut -

UbU 1971:19

går från att den förutnämnda organisationskommittén i sitt arbete med
utformningen av urvalsreglerna kommer att beakta dessa synpunkter.
Med hänsyn till behovet av bibliotekarier med varierande studie- och
yrkeserfarenhetsbakgrund räknar utskottet med att personer med annan
än akademisk studiebakgrund skall kunna antas till utbildningen. Sålunda
torde exempelvis i vissa fall den utbildning som ges funktionärer och förtroendemän
inom folkrörelserna vara en lämplig grund för bibliotekarieutbildning.

I flera motioner har uttryckts farhågor för att den i propositionen
föreslagna biblioteksutbildningen skall försvåra eller omöjliggöra en
gemensam nordisk arbetsmarknad inom biblioteksväsendet. Med anledning
härav får utskottet hänvisa till bilagda tablå som uppgjorts inom utbildningsdepartementet
och åskådliggör en jämförelse mellan den avsedda
reformerade utbildningen i Sverige och utbildningen av folkbibliotekarier
i Danmark, Norge och Finland.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört rörande biblioteksutbildningens
första stadium, som grundats på de allmänna bedömningar som redovisats
i propositionen, tillstyrker utskottet att en yrkesinriktad utbildning
för bibliotekarier vid folkbibliotek, forskningsbibliotek och skolbibliotek
anordnas med början budgetåret 1972/73. Utskottet biträder också
förslaget att utbildningen i fråga organiseras inom en särskild högskola
som tills vidare dimensioneras för en årlig intagning av 360 studerande.
Mot de riktlinjer som föreslagits för utbildningen i fråga har utskottet
inte funnit anledning till erinran. Utgångspunkten för organisationskommitténs
arbete med studieplansfrågor förutsätter utskottet skall vara
de förslag som lagts fram av utredningen rörande utbildning av bibliotekspersonal.
Kommittén bör därvid beakta de justeringar i utredningens
förslag som kan föranledas av departementschefens i statsrådsprotokollet
gjorda uttalanden, till vilka utskottet i allt väsentligt ansluter sig.
Utskottet biträder således inte de avslagsyrkanden på propositionsförslagen
som framförts i motionerna 1971: 1401 och 1971: 1417.

Utskottet anser det angeläget att det anordnas vidareutbildning för
bibliotekspersonal. Med hänsyn till att åtgärder för att tillgodose detta
utbildningsbehov kommer att övervägas i det fortsatta planeringsarbetet
anser utskottet sig inte böra förorda att riksdagen, som yrkats i motionen
1971:1418, nu gör något uttalande om fortbildning eller vidareutbildning.
Vidare förklarar departementschefen sig ha för avsikt att uppdra åt skolöverstyrelsen
att lägga fram förslag om utbildning för annan bibliotekspersonal
än bibliotekarier, varför utskottet inte ansett sig böra närmare
beröra frågan om utbildningen för den s. k. mellankategorin av bibliotekspersonal
som tagits upp i motionen 1971: 1419.

Av regionpolitiska skäl har i propositionen föreslagits att bibliotekshögskolan
förläggs till Borås. Möjligheterna att där bedriva biblioteksutbildning
förklaras vara goda. I motionerna 1971: 1405 och 1971:

UbU 1971:19

1420 föreslås en förläggning till Umeå, medan i motionen 1971: 1406
förordas en lokalisering till Karlstad och i motionen 1971: 1417 till ort
med universitet eller universitetsfilial.

På i propositionen anförda skäl är utskottet berett godta den föreslagna
förläggningen till Borås och avstyrker alltså yrkandena om annan
lokaliseringsort. Utskottet har vid sitt ställningstagande förutsatt att de
särskilda behov som kan föranledas av lokaliseringen till Borås kommer
att beaktas vid den fortsatta planeringen av högskolan. Yrkandet i
motionen 1971: 1418 om särskilt uttalande beträffande planeringen av
utbildningen vid bibliotekshögskolan bör alltså inte föranleda någon
åtgärd. Beträffande frågan om begränsning av intagningen första läsåret
till hälften av den föreslagna årliga intagningskapaciteten — dvs. från
360 till 180 studerande — finner utskottet inte anledning att nu yttra
sig, då frågan om intagning till bibliotekshögskolan får förutsättas komma
att föreläggas riksdagen i samband med förslag till medelsanvisning
för verksamheten för budgetåret 1972/73.

Med hänsyn till bl. a. inom 1968 års utbildningsutredning pågående
överväganden rörande det eftergymnasiala utbildningsväsendets lokalisering
och organisation är utskottet inte heller berett förorda att riksdagen,
såsom föreslås i motionen 1971: 1418, nu uttalar sig för universitetsutbildning
i Borås.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

l.i anledning av motionerna 1971: 1400, 1971: 1416, 1971: 1417,
1971: 1418 och 1971: 1419 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört beträffande grunderna för antagningen till bibliotekarieutbildningen,

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
1971: 1400, 1971: 1401, 1971: 1417 och 1971: 1418, motionerna
såvitt nu är i fråga, godkänner i statsrådsprotokollet förordade
riktlinjer för utbildning på biblioteksområdet m. m.,

3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 1401 såvitt nu är i fråga beslutar att en bibliotekshögskola
skall inrättas den 1 juli 1972,

4. beträffande förläggning av bibliotekshögskolan till Umeå avslår
motionerna 1971: 1405 och 1971: 1420 samt motionen 1971:
1417 såvitt nu är i fråga,

5. beträffande förläggning av bibliotekshögskolan till Karlstad avslår
motionen 1971: 1406 samt motionen 1971: 1417 såvitt nu är
i fråga,

6. avslår motionen 1971: 1417 i vad avser lokalisering till annan
universitetsort eller universitetsfilialort,

7. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 1417 såvitt nu är i fråga beslutar att bibliotekshögskolan
skall förläggas till Borås,

UbU 1971:19

8. avslår motionen 1971: 1417 i vad avser forskningsbibliotekarielinje,

9. avslår motionen 1971: 1418 i vad avser fortbildning och vidareutbildning,

10. avslår motionen 1971: 1418 i vad avser viss planering,

11. avslår motionen 1971: 1418 i vad avser universitetsutbildning i
Borås.

Stockholm den 13 maj 1971
På utbildningsutskottets vägnar
JAN-ERIK WIKSTRÖM

Närvarande: herrar Wikström (fp), Mårtensson (s), Richardson (fp),
Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby
(s), fru Gradin (s), fru Sundberg (m), fru Dahl (s), herrar Johansson i
Skärstad (c), Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s), fru Söder (c)
och fru Laag (s).

Särskilda yttranden

1. av herrar Wikström (fp), Richardson (fp) och Nordstrandh (m) som
anfört:

»Genom införande av bl. a. fasta studiegångar och s. k. Dyrk-kurser
söker man organisera utbildningen vid de filosofiska fakulteterna så att
de erhåller en mera yrkesinriktad karaktär. Flera remissinstanser har i
sina yttranden över biblioteksutredningens betänkande förordat att biblioteksutbildningen
ges formen av särskilt ämnesområde i utbildningen
vid filosofisk fakultet eller att utbildningen organiseras i form av en
yrkesinriktad studiekurs. Även i motionen 1971: 1401 har framförts
förslag av denna innebörd. Förläggning av bibliotekshögskolan till ort
med universitet eller universitetsfilial förordas i motionen 1971: 1417.
Vi ansluter oss liksom utskottet i övrigt till förslaget i propositionen att
bibliotekarieutbildningen i avvaktan på en övergripande lösning av det
högre utbildningsväsendets organisationsfrågor bedrivs vid en särskild
utbildningsenhet, bibliotekshögskolan.

Som framgår av propositionen har regionpolitiska skäl legat till grund
vid valet av förläggningsort för bibliotekshögskolan. Enligt vår mening
är det tveksamt om sådana skäl bör vara avgörande vid lokaliseringen
av högre utbildningsanstalter. Då vi godtagit den föreslagna förläggningen
till Borås har detta skett i förvissningen om att alla möjligheter
tas till vara för att skapa sådana betingelser för biblioteksutbildningen
i Borås att utbildningen kommer att fungera på ett tillfredsställande
sätt.

UbU 1971:19

Vi delar departementschefens uppfattning att man vid planeringen
av eftergymnasial yrkesutbildning låter sig vägledas av en helhetssyn
på det eftergymnasiala utbildningssystemet och vill särskilt understryka
uttalandet i statsrådsprotokollet att bibliotekarieutbildningen bör bedrivas
i nära samverkan med universiteten.

Från denna utgångspunkt anser vi det väsentligt att organisationskommittén
i sitt arbete med den närmare utformningen av bibliotekarieutbildningen
noga överväger och beaktar alla möjligheter till samverkan
mellan bibliotekshögskolan och framför allt universitetet i Göteborg.
Enligt vår mening bör verksamheten vid högskolan i Borås redan från
början planeras så att ett eventuellt framtida inordnande i en organisatoriskt
sammanhållen större eftergymnasial utbildningsenhet inte försvåras.
»

2. av herr Berndtson i Linköping (vpk) som anfört:

»I motionen 1971: 1418 föreslås bl. a. att riksdagen uttalar sig för anordnande
av universitetsundervisning i Borås. En sådan undervisning
skulle i flera avseenden vara av stor betydelse för bibliotekarieutbildningen
och även i övrigt medverka till en utveckling av Boråsregionen.

Utskottet är med hänsyn till bl. a. inom 1968 års utbildningsutredning
pågående överväganden rörande det eftergymnasiala utbildningsväsendets
lokalisering och organisation inte berett att nu uttala sig för
universitetsutbildning i Borås.

Då jag inte finner det anförda skälet för utskottets ställningstagande
stå i motsättning till motionens tankegångar har jag ansett mig kunna
biträda utskottets ställningstagande.»

4 —

3 —

2 —

1 —

GRUND UTBILD NING -

Jämförelse mellan utbildning av folkbibliotekarier i Norden

DANMARK SVERIGE NORGE FINLAND

(Enl. förslag) (För högre

tjänster fordras

akademisk

examen)

Teori
1 år

Praktik
7 mån.

Teori
1 år

Praktik
5 mån.

Teori
1 år

Bibliotekshögskola
2 år (inkl.
viss praktik)

Universitetsstudier,
yrkesverksamhet
av väsentlig
betydelse
el. bådadera med
omfattning motsvarande
2 år

Teori
2 år

Praktik
1 år

Teori
m år

Praktik
6 mån.

GYMNASIUM

GYMNASIUM
EL. SOCIALHÖGSKOLA -

UbU 1971:19 Bilaga