Utbildningsutskottets betänkande nr 13 år 1971

UbU 1971:13

Nr 13

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående vuxenutbildning jämte motioner.

Propositionen

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1971:1 (bilaga 10, punkterna G
5—G 7) beräknat medel för nedannämnda ändamål, har Kungl. Maj:t
i propositionen 1971: 37 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 26 februari 1971 föreslagit riksdagen
att

1. anta vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i studiemedelsförordningen
(1964: 401),

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de bestämmelser som behövs
för att införa ett system med interkommunal ersättning på den kommunala
vuxenutbildningens område,

3. godkänna vad som förordats i statsrådsprotokollet i fråga om inrättande
av och skolledning för särskild skolenhet med kommunal vuxenutbildning
m. m.,

4. medge att reservationsanslaget Kommittéer m. m. under åttonde
huvudtiteln får tas i anspråk under budgetåret 1971/72 för försöksverksamhet
med viss vuxenutbildning,

5. godkänna vad som i övrigt förordats i statsrådsprotokollet om kommunal
vuxenutbildning, studiecirklar och fria läromedel vid statliga läroanstalter,

6. till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret
1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
130 000 000 kr.,

7. till Bidrag till studiecirkelverksamheten för budgetåret 1971/72
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 130 000 000 kr.,

8. till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1971/72 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett anslag av 8 900 000 kr.

Propositionen 1971: 37 har behandlats av socialförsäkringsutskottet
såvitt angår författningsförslaget. Övriga delar av propositionen har hänvisats
till utbildningsutskottet.

Vuxenutbildningen har nått en betydande omfattning. Mer än 1 milj.
vuxna deltar i någon form av utbildning. De skiftande förkunskaperna
liksom de skilda behoven av förbättrad utbildning har gjort det nödvändigt
att erbjuda de vuxna flera alternativa studiemöjligheter. Folkbild -

1 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 13

UbU 1971:13

ningsorganisationerna liksom folkhögskolan har en lång tradition på utbildningsområdet.
På 1960-talet har tillkommit bl. a. arbetsmarknadsutbildning,
vuxenutbildning i radio och TV samt statlig och kommunal
vuxenutbildning. Totalt satsar staten ca 1 miljard kr. på vuxenutbildning
innevarande budgetår.

De ökade statliga insatserna har skapat utrymme för en snabb expansion
av bl. a. den kommunala vuxenutbildningen. År 1968 anordnade
endast 30 kommuner vuxenutbildning. I dag anordnas sådan utbildning
i mer än 300 kommuner. Av deltagarna i kommunal vuxenutbildning är
närmare en tredjedel över 35 år, medan medianåldern är inemot 30 år.
I propositionen framhålls att det likväl återstår väsentliga mål att förverkliga.

Formellt står den kommunala vuxenutbildningen öppen för alla. Men
erfarenheter visar att studiehindren är betydande för stora grupper av
medborgare. Vuxenutbildningen når fortfarande inte dem som har det
största behovet av sådan utbildning.

Mot denna bakgrund framstår en starkare styrning av den fortsatta utbyggnaden
av den kommunala vuxenutbildningen som önskvärd. Tillgängliga
resurser måste i större utsträckning ställas till förfogande för
dem som är utbildningsmässigt mest missgynnade. Därför bör enligt
propositionen en prioritering av grundskolutbildningen i fortsättningen
äga rum. Kurserna på gymnasieskolans nivå föreslås öka med 10 %.

Frågan om intagning av studerande till vuxenutbildning måste — enligt
vad som framhålls i propositionen — ägnas ökad uppmärksamhet.
Särskilda intagningsnämnder för vuxenutbildning kommer att inrättas
av kommunerna. Ett statsbidrag om totalt 2 % av statsbidraget till lärare
och skolledare föreslås utgå till kommunerna som bidrag till utgifter
för intagningsverksamheten m. m.

I propositionen föreslås också vissa åtgärder för den kommunala
vuxenutbildningen i glesbygdsområdena. Minimiantalet elever för inrättande
av kurs föreslås bli sänkt från tolv till åtta. Vidare föreslås bidrag
till resekostnader och traktamente för studiehandledare vid allmän
studiecirkel och lärare i kommunal vuxenutbildning. Slutligen avses bestämmelser
komma att meddelas som inom glesbygd gör det möjligt för
lärare i ungdomsskolan att i sin tjänst inräkna tjänstgöring i kommunal
vuxenutbildning.

I propositionen behandlas i anslutning till förslag från läromedelsutredningen
och 1968 års studiemedelsutredning även vissa studiesociala
frågor. Bl. a. införs möjlighet för deltidsstuderande att erhålla studiemedel.

Anslagsberäkningarna för nästa budgetår innebär en uppräkning med
64,5 milj. kr.

UbU 1971:13

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 71 av herrar Jönsson i Arlöv (s) och Johnsson i
Blentarp (s) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om ett sådant tillägg i stadgan för gymnasial vuxenutbildning
att skollagens 2 kap. 9 § c och skolstadgans 9 kap. 5 § c görs tilllämpliga
även för den gymnasiala vuxenutbildningen och att tillägg görs
i stadgan för gymnasial vuxenutbildning så att lärare, som undervisar
minst fyra veckotimmar i gymnasial vuxenutbildning, bereds tillfälle att
under tid motsvarande minst en dag varje läsår delta i av skolöverstyrelsen,
länsskolnämnd eller skolstyrelse anordnad fortbildning,

dels motionen 1971: 199 av herrar Stålhammar (fp) och Jonsson i
Alingsås (fp) vari hemställts att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t
hemställa att statsbidragen till vuxenutbildningen får en sådan utformning,
att det blir möjligt att till de kommunala vuxenutbildningsråden
knyta en studierådgivare med uppgift att biträda de vuxenstuderande
med individuell studierådgivning och studieplanering,

dels motionen 1971: 372 av herrar Helén (fp) och Hedlund (c) vari
hemställts att riksdagen måtte besluta att

1. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en samlad översyn av hela
vuxenutbildningsområdet genom en parlamentariskt tillsatt kommitté
vari även skall ingå representanter för näringsliv och organisationer, varvid
särskild uppmärksamhet bör ägnas åt a) vuxenutbildning bedriven
av kommuner, organisationer, företag och institutioner, b) det fria folkbildningsarbetet
och dess relation till den målinriktade vuxenutbildningen,
c) vuxenutbildningens lokala och regionala organisation, d) radio/TVverksamhet
för vuxenutbildning och möjligheterna för kompletterande
regional undervisning,

2. godkänna att statsbidrag till central kursverksamhet skall utgå till
även annan organisation med direktanslutna medlemmar än löntagarorganisation
enligt vad i motionen anförts,

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa föreskrifterna härför,

dels motionen 1971: 855 av herrar Fransson (c) och Andersson i Nybro
(c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t på basis
av inhämtade erfarenheter begär en skyndsam utredning med sikte på
det fortsatta reformarbetet för vuxenutbildning för de grupper som i dag
inte kommer i kontakt med redan etablerade undervisningsmetoder,
dels motionen 1971: 864 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c) vari
hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
skyndsam utredning och förslag för införande av fasta tjänster inom
vuxenutbildningen på i motionen anförda grunder,

dels motionen 1971: 871 av fru Lewén-Eliasson (s) och fröken Mattson
(s) vari hemställts att riksdagen med beaktande av vad i motionen

1* Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 13

UbU 1971:13

anförts i skrivelse till Kungl. Maj:t begär igångsättande av organiserade
försök på några orter med uppsökande verksamhet inom vuxenutbildningen
särskilt inriktad på de hemarbetande kvinnorna,

dels motionen 1971: 894 av herr Sellgren m. fl. (fp, c, m) vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att vid
statens skola för vuxna i Härnösand får utan hinder av vad som stadgas
i 13 § SFS 1967: 452 bedrivas försöksverksamhet med lägre antal elever
än vad som stadgas i nämnda paragraf,

dels motionen 1971: 1308 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp, c) vari
hemställts att riksdagen

1. i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att minimitalet för inrättande
av ämneskurs på ort utanför gymnasieort sänks från 12 till 8,

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att bestämmelserna rörande interkommunal
ersättning utformas så att en samverkan mellan kommuner
i glesbygd vid inrättandet av vuxenutbildningskurser underlättas,

3. beslutar att statsbidraget till handledare för universitetscirkel utgår
med 75 % av handledararvodet, dock beräknat på högst det timarvode
som utgår till universitetslektor som avlagt disputationsprov,

dels motionen 1971: 1309 av herr Wiklund i Härnösand m. fl. (s) vari
hemställts att riksdagen beslutar att

1. kommunerna åläggs att inrätta vuxenutbildningsråd i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som anförts i motionen,

2. vuxenutbildningsråden åläggs ansvaret för intagningen av elever
i den kommunala vuxenutbildningen,

3. det i propositionen 1971: 37 föreslagna 2-procentiga statsbidraget
får användas för uppsökande verksamhet,

dels motionen 1971:1356 av herr Hermansson i Stockholm m. fl.
(vpk) vari hemställts att riksdagen beslutar att

1. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att en utredning tillsätts
med uppgift att utarbeta ett samlat förslag för hela vuxenutbildningen
med särskilt beaktande av de vuxenstuderandes studiesociala situation
och pedagogiska problem,

2. avslå förslaget om en begränsning av utbyggnaden av den kommunala
vuxenutbildningen på gymnasieskolnivå,

3. som bidrag till studieförbund för budgetåret 1971/72 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett anslag av 13 900 000 kr.,

dels motionen 1971: 1358 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla att försöksverksamhet
med heltidsanställda lärare och arvoderade huvudlärare inom den
kommunala vuxenutbildningen kommer till stånd fr. o. m. den 1 juli 1971,

dels motionen 1971: 1359 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om en parlamentarisk
utredning, i vilken ingår representanter för näringslivet och arbetsmarknadsorganisationerna,
med uppgift att i enlighet med de riktlinjer

UbU 1971:13

som angetts i motionen företa en samlad översyn av vuxenutbildningen
i Sverige,

dels motionen 1971: 1360 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag syftande
till ett införande av fria läromedel även i sådana gymnasiala skolor som
handhas av enskild huvudman,

dels motionen 1971: 1362 av herr Wennerfors (m) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om sådana stadgeändringar att studierektor
för vuxenutbildning ges möjlighet till tjänstgöring i den skolform
han är utsedd att leda,

dels motionen 1971: 1363 av herr Wikström (fp) och fröken Andersson
i Stockholm (c) vari hemställts att riksdagen måtte uttala att vid den
fortsatta utbyggnaden av vuxenutbildningen de i motionen framförda
synpunkterna måtte beaktas.

Utskottet

De studieformer som i dag kan erbjudas de vuxenstuderande har vuxit
fram successivt. Folkhögskolorna och den övriga folkbildningen är äldst,
medan den kommunala vuxenutbildningen fått sin nuvarande form genom
1967 års vuxenutbildningsreform. De reformer på vuxenutbildningens
område som beslutades av förra årets riksdag var främst riktade
till grupper med kort och bristfällig utbildning. Besluten innebar bl. a.
särskilt kraftig höjning av statsbidragen till vissa typer av studiecirklar,
stöd till den fackliga centrala kursverksamheten och förstärkt stödundervisning
i den kommunala vuxenutbildningen. Angelägenheten av att
vuxenutbildningen får vidgad omfattning kan belysas av att ännu år
1980 kommer — om inga speciella insatser görs — en mycket stor del
av dem som då befinner sig i den relativt låga åldersgruppen 30—44 år
att ha en kortare utbildning än grundskolan bakom sig. De förslag som
Kungl. Maj:t i den förevarande propositionen förelagt riksdagen avser
i första hand åtgärder som syftar till att i ökad utsträckning nå dem
som har en kort och otillfredsställande grundutbildning. Dessa förslag
ligger helt i linje med den grundsyn till vilken riksdagen redan tidigare
anslutit sig.

I flera olika motioner uttalas önskemål om en samlad översyn av
vuxenutbildningsområdet.

I samband med behandlingen av vuxenutbildningsfrågorna vid 1969
års riksdag (SU 1969: 46, s. 37) underströk statsutskottet vuxenutbildningens
stora och växande betydelse i dagens och morgondagens samhälle.
En glädjande utveckling var enligt utskottet i gång, men utskottet
framhöll samtidigt att det inte saknades problem. Önskemål om översyn
av bidragsreglerna för bl. a. studiecirkelverksamheten fördes fram. Det
var över huvud taget enligt utskottets mening angeläget för det fortsatta

UbU 1971:13

arbetet att man på grundval av en samlad översyn bildade sig en uppfattning
om föreliggande problem och om hur de lämpligen borde lösas.

För en rad områden inom vuxenutbildningen har riksdagen därefter
beslutat om ökade insatser. På grundval av propositionen 1969: 52 har
beslut fattats om lärarutbildning för folkhögskolan m. m. (SU 1969: 112,
rskr. 1969: 290). I propositionen 1970: 35 föreslogs dels en betydande
höjning av bidraget till studiecirkelverksamheten, dels en prioritering
av vissa cirklar. I samma proposition föreslogs också införande av statsbidrag
till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet. I förevarande
proposition står den kommunala vuxenutbildningen i centrum
för intresset. I 1970 och 1971 års särpropositioner har också översikter
gjorts av nuläge och debatt på vuxenutbildningsområdet.

Genom fattade beslut, föreliggande förslag och fortsatta utredningar
förs arbetet med utvecklingen av vuxenutbildningen nu successivt vidare.
Utskottet delar för sin del den syn på angelägenhetsgraderingen av åtgärderna
inom vuxenutbildningsområdet som föredragande statsrådet
gett uttryck för. Utskottet har också noterat att sedan propositionen avlämnades
två viktiga utredningsförslag lagts fram, nämligen dels pedagogikutredningens
betänkande (SOU 1971: 24) Vuxenpedagogisk forskning
och utbildning jämte översikten (DsU 1971: 1) Vuxenutbildning i
Sverige, dels TRU-kommitténs betänkande (SOU 1971: 16) TV och radio
i utbildningen, I Produktionsresurser. Även kompetensutredningens betänkande
(SOU 1970: 21) Vägar till högre utbildning har nära samband
med vuxenutbildningsfrågorna.

Struktur, dimensionering och organisation av den högre utbildningen
behandlas av 1968 års utbildningsutredning. Utredningen prövar därvid
möjligheten att utbildningsväsendet utvecklas mot ett mer systematiskt
genomfört system för återkommande utbildning. U 68:s arbete kan bl. a.
på sikt leda till en väsentligt förändrad fördelning mellan ungdoms- och
vuxenutbildning. I flera andra pågående utredningar uppmärksammas
de särskilda insatser som behövs för att möta vuxenutbildningens starkt
varierande krav. Distributionen av vuxenutbildningen via etermedierna
behandlas av TRU-kommittén, som fortsätter sitt arbete, och 1969 års
radioutredning. Den viktiga frågan om vilka metoder som skall användas
för att nå grupper med kort och ofta ofullständig utbildning kommer att
bli belyst genom material från kommittén för försöksverksamhet inom
vuxenutbildningen (FÖVUX). Inom skolöverstyrelsen pågår ett utredningsarbete
om verkets organisation i syfte att bl. a. få en mer samlad
behandling av vuxenutbildningsfrågoma. Av avgörande betydelse för de
vuxnas möjligheter att tillgodogöra sig de förbättrade utbildningsmöjligheterna
är studiestödets utformning, som utreds av kommittén för studiestöd
åt vuxna (SVUX).

Vad utskottet här redovisat belyser den snabba utveckling som pågår
på vuxenutbildningsområdet i linje med de av statsmakterna fastställda

UbU 1971:13

principerna och antagna riktlinjerna. Utskottet, som vill understryka att
dessa principer och riktlinjer står fast, finner det samtidigt angeläget
framhålla att Kungl. Majit fortlöpande bör redovisa utveckling och
utredningsläget på området. Sålunda bör Kungl. Majit till 1972 års riksdag
lämna en sådan redogörelse. Redovisningen bör även innefatta de
förslag som avses bli föremål för statsmakternas beslut. Utskottet vill
vidare framhålla att det givetvis är viktigt att vuxenutbildningens olika
former stöder och kompletterar varandra på ett så effektivt sätt som
möjligt. I förevarande proposition har föredraganden berört bl. a. samordningsproblemen
på det lokala planet och därvid uppehållit sig vid
den roll vuxenutbildningsråden bör kunna spela. Det är enligt utskottets
mening angeläget att frågorna om samordning och arbetsfördelning inom
vuxenutbildningen även i övrigt — bl. a. mot bakgrund av erfarenheterna
från FÖVUX — blir behandlade. Dessa frågor har samband också med
lösningen av studiefinansieringsproblemen och bör därför enligt utskottets
mening kunna belysas genom arbetet i SVUX. Det kan därvid visa
sig nödvändigt med en vidgning av ramen för SVUX’ uppgifter. En här
antydd precisering av uppgifterna för SVUX bör enligt utskottet leda
till att man ökar det parlamentariska inslaget i kommittén. I det längre
perspektivet, sedan nu pågående utredningsresultat redovisats, kan frågan
om en samlad översyn ånyo aktualiseras. Vad utskottet här har anfört
i anledning av motionerna 1971: 372, 1971: 855, 1971: 1356 och
1971: 1359 bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.

I fråga om den kommunala vuxenutbildningen är
avsikten att fr. o. m. budgetåret 1972/73 anpassa utbildningsprogrammet
till de förändringar som för ungdomsutbildningens del beslutats för
grundskolan och gymnasieskolans tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska
linjer. Vad beträffar utbildningsvolymen har som framgår av det
föregående i propositionen föreslagits att grundskolutbildningen i fortsättningen
skall ytterligare prioriteras. För att göra detta möjligt är det
enligt föredragandens mening nödvändigt att hålla igen expansionen
på det gymnasiala stadiet. I detta syfte föreslås att av den för nästa
budgetår föreslagna resursförstärkningen för den kommunala vuxenutbildningen
ökningen av resurserna för utbildningen på gymnasieskolnivå
skall begränsas till 10 % i förhållande till antalet undervisningstimmar
under läsåret 1970/71. Av propositionen framgår vidare att man har
för avsikt att söka uppnå en jämnare fördelning inom landet.

I motionen 1971: 1356 har yrkats att riksdagen skall avslå förslaget
om en begränsning av utbyggnaden av den kommunala vuxenutbildningen
på gymnasieskolnivå. Motionärerna påpekar att åtgärden kan
komma att drabba många vuxenstuderande som planerat för gymnasiestudier
vilka till följd av begränsningen av utbudet av kurser inte kommer
att kunna fullföljas. Samma farhågor har kommit till uttryck i
motionen 1971: 1363.1 denna framhålls bl. a. att prioriteringen av grund -

UbU 1971:13

skolkursema och försöken att uppnå en jämnare fördelning av vuxenutbildningsutbudet
inom landet inte får gå ut över de kommuner som
i god tid startade utbyggnaden av sin vuxenutbildning, inte heller över
enskilda individer som målmedvetet inriktat sig på en viss vuxenutbildning
och planerat att under det närmaste året påbörja denna.

Utskottet har redan i det föregående tillstyrkt att grundskolkursema
prioriteras och har av samhällsekonomiska skäl funnit sig även böra
acceptera den avvägning i fråga om den fortsatta utbyggnaden som
föredraganden gjort. Detta ställningstagande grundar sig på att utskottet
inhämtat att av ökningen med 10 % ca hälften kan beräknas
komma att tas i anspråk för att uppnå en utjämnande effekt och att man
därför kan räkna med en generell förstärkning i alla kommuner av resurserna
för kurser på gymnasieskolans nivå med ca fem procent. Med
hänsyn till det anförda anser utskottet att ifrågavarande yrkanden i motionerna
1971: 1356 och 1971: 1363 inte bör föranleda någon åtgärd.

I propositionen betonas att det är förenat med stora svårigheter att ge
enkla och schabloniserade regler för intagningen till vuxenutbildningen
och att det därför måste bli fråga om en prövning som tillåter att individuella
hänsyn kan tas. Det bör därför enligt föredragandens mening
vara en uppgift för kommunerna att med ledning av de allmänna riktlinjer
som redovisas i propositionen svara för intagningen. Uppgiften skall
lämnas en särskild intagningsnämnd. Ett statsbidrag om totalt 2 % av
statsbidraget till lärare och skolledare föreslås utgå till kommunerna
som bidrag till utgifter för intagningsverksamheten och därmed sammanhängande
åtgärder vid de kommunala vuxenskolorna.

Flera kommuner har i dag upprättat vuxenutbildningsråd. Utvecklingen
beträffande inrättande av sådana råd är emellertid enligt propositionen
ojämn. I motionen 1971: 1309 yrkas att kommunerna skall
åläggas att inrätta vuxenutbildningsråd samt att råden skall åläggas ansvaret
för intagningen av elever i den kommunala vuxenutbildningen.

Med hänsyn till kommunernas skiftande förhållanden anser föredraganden
det inte lämpligt att i författning ålägga kommunerna att
införa vuxenutbildningsråd. Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker
yrkandet i motionen 1971: 1309 om sådant åläggande. Av statsrådsprotokollet
framgår vidare att det skall stå en skolstyrelse fritt att
avgöra om man vill låta ett vuxenutbildningsråd få hand om intagningsverksamheten
eller om man skall skapa ett nytt organ. Med hänsyn härtill
synes motionen 1971: 1309 i vad den avser ansvaret för intagningen
inte böra föranleda någon åtgärd.

I den under den allmänna motionstiden väckta motionen 1971: 199
yrkas en sådan ändring av de nuvarande statsbidragsbestämmelserna att
det blir möjligt att till vuxenutbildningsråden knyta en studierådgivare
med uppgift att biträda de vuxenstuderande med individuell studierådgivning
och studieplanering. Förevarande motionsyrkande anknyter nära

UbU 1971:13

till yrkandet i motionen 1971: 1309 att det förutnämnda nya statsbidraget
skall få tas i anspråk för bestridande av kostnaderna för uppsökande
verksamhet.

Utskottet vill understryka vad i motionerna 1971: 199 och 1971: 1309
uttalats om betydelsen av god information och studierådgivning. Såväl
information och studierådgivning liksom också den uppsökande verksamheten
är väsentliga led i den aktiva intagningsverksamhet som åsyftas
med det i propositionen föreslagna statsbidraget. Beträffande yrkandet
om utvidgad användning av det 2-procentiga schablonbidraget vill utskottet
understryka betydelsen av en ökad studieaktivitet bland kortutbildade.
Samma tankegångar återfinns i LOVUX-rapportema. Utskottet får med
hänvisning till det ovan anförda och med instämmande i motionerna
som sin mening betona vikten av att schablonbidraget får användas för
uppsökande verksamhet inklusive studierådgivning inom dessa grupper.

I fråga om minimiantal elever för inrättande av kurs gäller för närvarande
att det krävs ett stadigvarande antal om tolv elever, vilket förorsakat
problem för glesbygdskommuner. Kungl. Maj:t föreslår nu en
gynnsammare föreskrift för orter utanför gymnasieort (s. k. g-ort) inom
det allmänna stödområdet, nämligen att elevantalet i kurs skall vara lägst
åtta. Däremot bör det enligt statsrådsprotokollet liksom hittills vara tolv
i övriga fall, dvs. för g-ort inom det allmänna stödområdet och samtliga
orter som ligger utanför det allmänna stödområdet. I motionen 1971:
1308 föreslås att den generösare bestämmelsen skall gälla samtliga orter
utanför s. k. g-ort.

De statliga insatserna för vuxenutbildning har under senare år ökat
kraftigt och Kungl. Maj:ts nu redovisade förslag innebär ytterligare
medelsbehov. Utskottet ser den av Kungl. Maj:t föreslagna sänkningen
av elevantal för kurs som ett led i statsmakternas successivt ökade satsning
på vuxenutbildningen. Sedan konsekvenserna av förslaget bättre kan
överblickas bör tiden vara inne att överväga den ytterligare förbättring
i statsbidragsgivningen som föreslås i motionen. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts nu framförda förslag och avstyrker motionen 1971: 1308
i vad den avser elevantal för inrättande av kurs. I anledning av motionsyrkandet
vill utskottet påpeka att nuvarande dispensmöjligheter kommer
att finnas kvar.

Kungl. Maj:t hemställer om bemyndigande att meddela de bestämmelser
som behövs för att införa ett system med interkommunal ersättning
på den kommunala vuxenutbildningens område. Enligt propositionen
har erfarenheterna visat att antalet elever i den lokala gymnasiala
vuxenutbildningen som är hemmahörande i annan kommun är väsentligt
större än väntat. Utskottet tillstyrker att Kungl. Maj:t får det begärda
bemyndigandet. I motionen 1971: 1308 har framförts synpunkter
på utformningen av bestämmelserna.

Motionärerna framhåller att bestämmelserna bör få en sådan utform -

UbU 1971:13

ning att de underlättar samverkan mellan kommuner i glesbygd. Utskottet
förutsätter att motionärernas synpunkter blir beaktade utan särskild
åtgärd från riksdagens sida varför motionen 1971: 1308 i förevarande
del kan avslås. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att angelägenheten
att stimulera till vuxenutbildning i glesbygd särskilt stryks under
i propositionen. I sådant syfte föreslår Kungl. Maj:t att statsbidrag
skall utgå till resekostnader och traktamente för studiehandledare vid
allmän studiecirkelverksamhet och lärare inom den kommunala vuxenutbildningen
i det allmänna stödområdet utanför s. k. g-ort. Utskottet
tillstyrker förslaget.

Lärarna inom den kommunala vuxenutbildningen är f. n. anställda
som timlärare. Lärare i yrkesskolan kan dock i sitt tjänsteunderlag inräkna
yrkesskolkurser. I propositionen uttalas nu att lärare i ungdomsutbildningen
i kommuner i det allmänna stödområdet utanför s. k. g-ort
bör medges möjlighet att i tjänsten inräkna undervisning i kommunal
vuxenutbildning. Utskottet har inte funnit anledning till erinran häremot.
Underlaget för lärartjänster i nämnda kommuner blir genom medgivandet
större. Utredningar om och försöksverksamhet med fasta heltidstjänster
som lärare och arvodestjänster som huvudlärare inom den kommunala
vuxenutbildningen har föreslagits i motionerna 1971: 864 och
1971: 1358.

Utskottet ser en utveckling mot fasta tjänster som naturlig men anser
sig för närvarande sakna tillräckligt underlag för ett ställningstagande
till ifrågavarande motionsyrkanden och avstyrker därför desamma. I den
redogörelse till nästa års riksdag som utskottet anser att riksdagen bör
begära synes det lämpligt att frågan om lärartjänster och huvudlärarna
blir belyst ur olika synvinklar.

Fortbildningen av lärare inom vuxenutbildningen har tagits upp i
motionen 1971: 71. Enligt vad utskottet inhämtat ägnas denna fråga en
successivt ökad uppmärksamhet från skolmyndigheternas sida. Feriekurser
anordnas och ett självinstruerande fortbildningsmaterial kommer
att ligga klart till höstterminens början. Flera länsskolnämnder har tagit
upp vuxenutbildningsproblem på studiedagtid. Frågan om föreskrifter
om obligatoriska studiedagar måste bedömas mot bakgrunden av lärarnas
anställningsform. Utskottet, som således funnit att man på flera håll
inom skolväsendet arbetar aktivt för en förbättrad lärarfortbildning på
vuxenutbildningens område, anser det angeläget att Kungl. Maj:t överväger
vilka vägar som lämpligast bör väljas för att förbättra lärarnas
möjligheter att komma i åtnjutande av och delta i fortbildning. Utskottet
föreslår att riksdagen ger detta till känna för Kungl. Maj:t.

I motionen 1971: 1362 behandlas frågan om studierektors tjänstgöring.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är motiverat att i
lärartjänst som innehas av arvodesanställd studierektor får ingå undervisning
inom kommunala vuxenutbildningen. Enligt vad utskottet in -

UbU 1971:13

hämtat torde inte någon åtgärd från riksdagens sida vara erforderlig för
att syftet med motionen skall uppnås. Motionsyrkandet torde därför
kunna avslås.

Utbildningsprogrammet för den statliga vuxenutbildningen
vid skolorna i Norrköping och Härnösand avses liksom beträffande
den kommunala vuxenutbildningen fr. o. m. budgetåret 1972/
73 bli anpassat till de förändringar som för ungdomsutbildningens del
beslutats för grundskolan och gymnasieskolans tvååriga ekonomiska,
sociala och tekniska linjer.

I propositionen påpekas att det i fråga om den muntliga undervisningen
med nuvarande bestämmelser om erforderliga elevantal varit svårt
att på förhand veta om en kurs kan komma till stånd. Detta har medfört
stor osäkerhet för eleverna i den varvade undervisningen beträffande
möjligheten att kunna fullfölja sina studieplaner. Problemet har
uppmärksammats även i den under den allmänna motionstiden väckta
motionen 1971: 894, i vilken föreslås försöksverksamhet med lägre elevantal
vid skolan i Härnösand.

Föredragande statsrådet anser av angivna skäl att formerna för resursanvisning
till de statliga skolornas muntliga undervisning bör omprövas.
Med hänsyn härtill och då förslag kan förväntas redan i skolöverstyrelsens
anslagsframställning för nästa budgetår är i motionen 1971: 894
föreslagen försöksverksamhet inte påkallad. Motionsyrkandet avstyrkes
därför.

Som tidigare anförts fattades förra året beslut om en rad förbättringar
i arbetsvillkoren för studiecirklarna. Utskottet har i det
föregående tillstyrkt Kungl. Maj:ts nu framförda förslag om statsbidrag
till resekostnader och traktamente för studiehandledare vid allmän studiecirkelverksamhet
och tillstyrker också Kungl. Maj:ts förslag i fråga
om bestämmelserna för universitetscirkelverksamheten. I motionen 1971:
1308 har framförts förslag om ytterligare ändring i dessa bestämmelser.
Motionsyrkandet gäller statsbidraget till lärararvode.

Sedan 1963 är taket för bidrag till lärararvode 60 kr. per timme. Andelen
statsbidrag har senare ökat till 75 % av arvodeskostnaden.
SAMSUS har föreslagit, att bidragstaket skall vara 75 % av högst det
timarvode som utgår till universitetslektor som avlagt disputationsprov
och motionärernas yrkande överensstämmer med detta förslag.

Utskottet har inhämtat att kostnaden för den förordade ändringen
kan komma att uppgå till 2 milj. kr. och är för sin del inte berett att
föreslå härför erforderlig anslagsuppräkning. Utskottet avstyrker alltså
ifrågavarande motionsyrkande.

Statsbidrag utgår fr. o. m. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationerna
för deras centrala kursverksamhet enligt beslut
vid 1970 års riksdag. Bidraget avser kostnader för undervisning, resor
och inackordering. Till ersättning för undervisningskostnader utgår stats -

UbU 1971:13

bidrag med 100 % av de faktiskt utgående ersättningarna, dock högst 100
kr. per vecka. Till kostnader för deltagares resor utgår bidrag med hälften
av de faktiska kostnaderna och för inackordering med 30 kr. per elevdygn.
I motionen 1971: 372 har hemställts att riksdagen skall godkänna
att statsbidrag till central kursverksamhet skall utgå till även annan
organisation med direktanslutna medlemmar och att Kungl. Maj:t skall
bemyndigas att fastställa föreskrift för statsbidraget.

Utskottet har inte funnit skäl föreligga för den yrkade vidgade statsbidragsgivningen.
Motionen 1971: 372 avstyrks därför.

Läromedelsutredningen har föreslagit att läromedel skall tillhandahållas
de studerande utan kostnad vid alla de utbildningsanstalter
där studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet utgår.

Beträffande de utbildningar för vilka kommunerna är huvudmän
eller eljest har ett betydande ansvar har föredragande statsrådet inte funnit
av utredningen föreslagen lagstiftning behövlig för att man skall nå
utredningens syfte. Vid primärkommunala gymnasiala skolor har fria
läromedel införts i betydande omfattning i vad gäller ungdomsutbildningen.
Däremot torde endast ett mindre antal kommuner ha infört fria
läromedel för dem som deltar i vuxenutbildningen. Det är utskottets
förhoppning att kommunerna här skall så snart som möjligt genomföra
utredningens förslag.

Kungl. Maj:ts förslag i vad det gäller fria läromedel vid statliga utbildningsanstalter
tillstyrker utskottet.

Läromedelsutredningens förslag att fria läromedel skall införas i samtliga
gymnasiala skolformer för såväl ungdomsutbildning som vuxenutbildning
innefattar även enskilda skolor liksom folkhögskolor. Vid enskilda
utbildningar bör enligt utredningen möjligheterna att tillhandahålla
och finansiera läromedel tillgodoses inom ramen för statsbidraget. Kostnaderna
budgetåret 1971/72 har redovisats till ca 2 milj. kr. Kungl.
Maj:t har inte förordat ifrågavarande ökade statsbidragsgivning. I motionen
1971: 1360 hemställs att riksdagen begär att Kungl. Maj:t framlägger
förslag om fria läromedel i sådana gymnasiala skolor som handhas av
enskild huvudman.

Utskottet anser sig inte kunna biträda nämnda motionsyrkande. Ett
bifall till detta skulle innebära att studerandena vid ifrågavarande skolor
i förhållande till andra studerande kom i särskilt gynnsam ställning i vad
avser läromedel.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades förra året sakkunniga
med uppgift att bedriva försöksverksamhet med
viss vuxenutbildning (FÖVUX). Innevarande budgetår bedriver
kommittén försöksverksamhet på ett tiotal orter. Av statsrådsprotokollet
framgår att erfarenheterna från verksamheten visar att försöksperioden
bör förlängas. Utskottet har ingen erinran häremot eller
mot förslaget om formerna för finansieringen av verksamheten nästa
budgetår.

UbU 1971:13

Försöksverksamheten avser att i studiecirklar och uppsökande verksamhet
systematiskt pröva och utvärdera åtgärder för att undanröja de
spärrar och hinder, som nu utestänger vuxna med kort och bristfällig
ungdomsutbildning och som av sociala, psykologiska, geografiska eller
andra skäl inte anser sig ha möjlighet att nu delta i samhällets vuxenutbildning.
Avsikten är att vinna erfarenhet som kan komma det fortsatta
reformarbetet på vuxenutbildningsområdet till godo, så att även de
lågutbildade, lågavlönade och kulturellt sämst lottade kan utnyttja de
utbildningsresurser samhället ställer till förfogande.

Med anledning av det i motionen 1971: 871 framställda yrkandet vill
utskottet redovisa att FÖVUX enligt planen för sitt arbete under nästa
budgetår kommer att genomföra uppsökande verksamhet syftande till
studiecirkeldeltagande för hemarbetande kvinnor. Planen är godkänd av
Kungl. Maj:t och motionsyrkandet sålunda numera tillgodosett, varför
motionen kan avslås.

Vad slutligen beträffar för nästa budgetår erforderliga medelsanvisningar
under nu ifrågavarande anslagsrubriker har kostnaderna
för bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna beräknats till 130
milj. kr., för bidrag till studiecirkelverksamhet till likaledes 130 milj. kr.
och för bidrag till studieförbund till 8,9 milj. kr. I motionen 1971: 1356
har yrkats att till sistnämnda ändamål skall anvisas ytterligare 5 milj.
kr. eller sålunda tillsammans 13,9 milj. kr.

Studieförbundens verksamhet utgör en väsentlig del av vuxenutbildningen
och en förstärkning av medelsanvisningen utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit synes i och för sig motiverad. Utskottet har emellertid
funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts i förevarande proposition föreslagna
anslagsbelopp. Utskottet avstyrker sålunda yrkandet i motionen
1971: 1356.

Under åberopande av det anförda och då utskottet ej funnit anledning
till särskilt uttalande i anledning av vad Kungl. Maj:t i övrigt anfört
och föreslagit hemställer utskottet

att riksdagen

1. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning
av motionerna 1971: 372, 1971: 855, 1971: 1356 och
1971: 1359 anfört beträffande fortsatt behandling av frågorna
om samordning och arbetsfördelning inom vuxenutbildningen,

2. godkänner vad i statsrådsprotokollet i fråga om den kommunala
vuxenutbildningen förordats beträffande utbildningsprogram,

3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
1971: 1356 och 1971: 1363, förstnämnda motion såvitt nu är i
fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet i fråga om den kommunala
vuxenutbildningen förordats beträffande utbildningsvolym,

4. avslår motionen 1971: 1309 i vad avser vuxenutbildningsråd,

UbU 1971:13

5. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och i anledning av motionen
1971: 1309 såvitt nu är i fråga godkänner vad som i statsrådsprotokollet
beträffande kommunal vuxenutbildning förordats i
fråga om intagning av elever,

6. som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet i anledning
av motionerna 1971: 199 och 1971: 1309 anfört beträffande
i statsrådsprotokollet förordat statsbidrag till intagningsverksamhet
m. m.,

7. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 1308 såvitt nu är i fråga godkänner i statsrådsprotokollet
förordad ändring i fråga om minimiantal elever för inrättande av
kurs,

8. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 1308 såvitt nu är i fråga bemyndigar Kungl. Maj:t att meddela
de bestämmelser som behövs för att införa ett system med
interkommunal ersättning på den kommunala vuxenutbildningens
område,

9. avslår motionerna 1971: 864 och 1971: 1358 om lärartjänster
m. m.,

10. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning
av motionen 1971: 71 anfört beträffande lärares fortbildning,

11. avslår motionen 1971: 1362 om studierektors tjänstgöring,

12. godkänner vad som förordats i statsrådsprotokollet i fråga om inrättande
av och skolledning för särskild skolenhet med kommunal
vuxenutbildning m. m.,

13. godkänner vad som i övrigt förordats i statsrådsprotokollet om
kommunal vuxenutbildning,

14. avslår motionen 1971: 894 om viss försöksverksamhet,

15. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 1308 såvitt nu är i fråga godkänner vad som förordats i
statsrådsprotokollet om studiecirklar,

16. avslår motionen 1971: 372 i vad avser statsbidrag till central
kursverksamhet,

17. godkänner vad som förordats i statsrådsprotokollet om fria läromedel
vid statliga läroanstalter,

18. avslår motionen 1971: 1360 om statsbidrag till fria läromedel vid
enskilda skolor,

19. medger att reservationsanslaget Kommittéer m. m. under åttonde
huvudtiteln får tas i anspråk under budgetåret 1971/72 för försöksverksamhet
med viss vuxenutbildning,

20. avslår motionen 1971: 871 om viss uppsökande verksamhet,

21. till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret
1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 130 000 000 kr.,

UbU 1971:13

22. till Bidrag till studiecirkelverksamheten för budgetåret 1971/72
under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
130 000 000 kr.,

23. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 1356 såvitt nu är i fråga till Bidrag till studieförbund för
budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag
av 8 900 000 kr.

Stockholm den 6 maj 1971
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s), Larsson
i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Gustafsson
i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad
(c), Berndtson i Linköping (vpk), fru Söder (c), herrar Jonsson i Alingsås
(fp), Strindberg (m) och fru Laag (s).

Reservationer

1. beträffande kurser på gymnasieskolans nivå av herr Berndtson i
Linköping (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »någon åtgärd» bort ha följande lydelse:

»Förslaget om att ökningen av kurserna på gymnasieskolans nivå
begränsas till 10 % torde enligt utskottets mening innebära att många
människor hindras från att fullfölja sina utbildningsplaner. Den uttalade
avsikten att satsa särskilt på grupper med låg utbildning, varom
enighet råder, torde inte främjas av att spärrar införs för den gymnasiala
utbildningen. Tvärtom kan införande av sådana spärrar redan efter så
kort tid av vuxenutbildning på gymnasienivå inverka menligt på hela
vuxenutbildningens område. Utskottet anser sig därför inte kunna godta
den i propositionen föreslagna begränsningen av kurser på gymnasieskolans
nivå.»

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. med bifall till motionen 1971: 1356 och i anledning av motionen
1971: 1363, förstnämnda motion såvitt nu är i fråga,
avslår Kungl. Maj:ts förslag om begränsning av expansionen
av den kommunala vuxenutbildningen på gymnasieskolnivå,»

2. beträffande lärartjänster av herrar Nordstrandh (m) och Strindberg
(m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Utskottet
ser» och slutar med »olika synvinklar» bort ha följande lydelse:

UbU 1971:13

»Det står nu enligt utskottets mening alltmer klart att lärarorganisationen
inom den kommunala vuxenutbildningen behöver förstärkas.
Många skäl talar härför. Fasta lärartjänster inom vuxenutbildningen
medför ökad stabilitet. Vuxenutbildningens starka expansion understryker
behovet av lärare som på heltid kan ägna sig åt uppgifterna inom
densamma. Med en fast medarbetarstab ökas möjligheterna att skapa
en skola särskilt anpassad till de vuxenstuderandes behov. Vuxenstudier
på dagtid främjas. Förslag om fasta heltidstjänster som lärare och arvodestjänster
som huvudlärare inom den kommunala vuxenutbildningen
bör därför läggas fram snarast. Då emellertid ett sådant förslag inte kan
presenteras och verkställas omgående men behoven redan nu är mycket
stora, synes det lämpligt att genast ta initiativ till en försöksverksamhet,
varvid också erfarenheter kan vinnas till gagn för utformningen av det
definitiva förslaget. Försöksverksamheten bör kunna starta nästa år.»

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

»9. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i
anledning av motionerna 1971: 864 och 1971: 1358 förordat
om anordnande fr. o. m. den 1 januari 1972 av försöksverksamhet
med fasta heltidstjänster som lärare och arvodestjänster
som huvudlärare inom den kommunala vuxenutbildningen,»

3. beträffande statsbidrag till central kursverksamhet av herrar Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Johansson i
Skärstad (c), fru Söder (c), herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Strindberg
(m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »avstyrks därför» bort ha följande lydelse:

»Utskottet är ense med motionärerna om att många andra organisationer
har medlemmar med lika starkt behov av utbildning som löntagarorganisationerna.
Det finns vidare, som framhålls i motionen 1971: 372,
en råd organisationer, vilkas medlemmar har minst lika stora ekonomiska
svårigheter då det gäller att delta i centralt anordnade kurser som
löntagarorganisationernas medlemmar kan ha. Utskottet tillstyrker därför
det i motionen 1971: 372 framställda yrkandet om statsbidrag till
central kursverksamhet. För ändamålet bör för nästa budgetår beräknas
500 000 kr.»

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

»16. bifaller i motionen 1971:372 framställt yrkande om statsbidrag
till central kursverksamhet och i anledning härav till
Central kursverksamhet för budgetåret 1971/72 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 500 000 kr.,»

4. beträffande statsbidrag till studieförbunden av herr Berndtson i
Linköping (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Stu -

UbU 1971:13

dieförbundens verksamhet» och slutar med »motionen 1971: 1356» bort
ersättas av text med följande lydelse:

»Studieförbundens verksamhet utgör en väsentlig del av vuxenutbildningen.
Riksdagen har i olika sammanhang betonat värdet av förbundens
insatser. Såvitt utskottet kan bedöma måste den minskade utbyggnadstakten
inom kommunala vuxenutbildningen av det gymnasiala
stadiet få till konsekvens växande anspråk på studieförbunden och deras
aktiviteter.

Därtill kommer att förbunden har sin givna plats när det gäller att
för vuxenutbildning aktivera dem som inte nås av utbildningsutbudet.
Även i detta avseende är det betydelsefullt att förbundens anslag avvägs
så att verksamheten kan få den intensitet som är en förutsättning för att
i propositionen angivna mål skall uppnås.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att anslaget till studieförbunden
i enlighet med förslaget i motionen 1971: 1356 tas upp med
13,9 milj kr.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt om medelsanvisningar tillstyrker utskottet.
»

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

»23. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
1971: 1356 såvitt nu är i fråga till Bidrag till studieförbund
för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisar 13 900 000 kr.»

Särskilt yttrande

av herrar Nordstrandh (m) och Strindberg (m) som anfört:

»Strävan att införa fria läromedel bör gälla alla gymnasiala skolor,
även dem som har enskilda huvudmän. För närvarande har långtifrån
alla kommunala gymnasiala skolor fria läromedel, och generellt statsbidrag
för fria läromedel vid gymnasiala skolor med enskilda huvudmän
skulle i dagens situation kunna gynna studerandena vid dessa skolor i
jämförelse med flertalet elever vid de kommunala gymnasiala skolorna.
Då det övervägande antalet kommunala gymnasiala skolor infört fria
läromedel, bör emellertid läromedelsfrågan — inom ramen för statsbidragsgivningen
— lösas även för de gymnasiala skolorna med enskilda
huvudmän. Vi utgår från att så kommer att ske i enlighet med läromedelsutredningens
förslag.»