Utbildningsutskottets betänkande nr 12 år 1971

UbU 1971:12

Nr 12

Utbildningsutskottets betänkande 1 anledning av
Kungl. Maj:ts proposition om pedagogisk utbildning
och forskning m. m. jämte motioner.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1971: 1, bilaga 10, beräknat medel
för Lärarhögskolorna m. m. (punkt F 1 i utdrag av protokollet över
utbildningsärenden för den 4 januari 1971) har Kungl. Maj:t i propositionen
1971: 38 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 26 februari 1971 lagt fram förslag om
pedagogisk utbildning och forskning samt om anslag till lärarhögskolorna
med flera ändamål.

I detta sammanhang har utskottet behandlat Kungl. Maj:ts i propositionen
1971: 1, bilaga 10 (punkterna E 10—E 11) gjorda framställningar
om anslag till de samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.

1. Pedagogisk utbildning och forskning. Kungl. Maj:t har i propositionen
1971: 38 föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för
den 26 februari 1971 förordats beträffande riktlinjer för bedrivandet
av pedagogisk utbildning och forskning,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i pedagogik vid
universitetet i Stockholm den 1 juli 1971.

I propositionen 1971: 38 behandlas frågor om samordning av verksamheten
vid pedagogiska institutioner vid lärarhögskolor och universitet
m. m. De pedagogiska institutionerna i Uppsala, Lund/Malmö,
Göteborg, Stockholm, Umeå och Linköping bör enligt propositionen
fr. o. m. den 1 juli 1971 samverka inom ramen för särskilda institutionsgrupper
för pedagogik.

En särskild nämnd med uppgift att vara rådgivande organ inom skolöverstyrelsen
kommer att bereda ärenden om pedagogiskt forskningsoch
utvecklingsarbete, däri inbegripet utvärdering av arbetet i skolan.
Avsikten är att skolöverstyrelsen i vissa fall skall kunna delegera beslutanderätten
i dessa ärenden till nämnden. I nämnden avses ingå bl. a.
företrädare för allmänna samhällsintressen, för skolans huvudmän, personal
och elever samt för beteendevetenskaplig forskning.

Med utgångspunkt i att statligt finansierad uppdragsforskning rörande
utbildningsfrågor i regel skall bedrivas i anslutning till institutioner
vid universitet och lärarhögskolor avses forskare som avlönas med

1 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 12

UbU 1971:12

medel från bl. a. anslagen till pedagogiskt utvecklingsarbete bli skyldiga
att meddela undervisning och att förrätta examination inom forskarutbildning
samt att handleda studerande som deltar i sådan utbildning.

Förslag läggs fram om en särskild ämnesmetodisk forskarutbildning
som avses ge behörighet till lektorstjänst i gymnasieskolan. Försöksverksamhet
med central dokumentation inom ämnesområdet pedagogik kommer
att inledas vid statens psykologisk-pedagogiska bibliotek med början
den 1 juli 1971.

En professur i pedagogik med Torsten Husén som förste innehavare
föreslås inrättad vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1971. En biträdande
professur i pedagogik avses bli inrättad vid lärarhögskolan i
Malmö vid samma tidpunkt.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971:70 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och
förslag angående de icke-behöriga lärarnas situation på i motionen anförda
grunder,

dels motionen 1971: 486 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hemställan
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t dels anhålla att
en parlamentarisk kommission tillsättes med uppdrag att i enlighet med
de riktlinjer som angivits i motionen snarast framlägga en redovisning
av de faktiska förhållandena rörande skolans undervisningsresultat, dels
som sin mening ge till känna att den kontinuerliga utvärderingen av
skolans verksamhet i första hand bör handhas av forskare och forskningsinstitutioner
fristående från de centrala undervisningsmyndighetema,

dels motionen 1971: 493 av herr Richardson m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att Kungl. Maj:t
måtte tillsätta en projektgrupp med uppgift att utvärdera resultaten av
de senaste skolreformerna,

dels motionen 1971: 862 av herrar Johansson i Skärstad (c) och
Mattsson i Lane-Herrestad (c) i vad avser hemställan att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående frågan
om ökad tyngd i lärarutbildningen på moment som är ägnade att effektivisera
undervisningen av teoretiskt svagpresterande elever,

dels motionen 1971: 1263 av fröken Ljungberg (m) och herr Tobé (fp)
vari hemställts att riksdagen måtte besluta att en professur i pedagogik
skall inrättas vid universitetet i Uppsala fr. o. m. den 1 juli 1971,
dels motionen 1971: 1264 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl.
(c) vari hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling av Kungl. Maj:ts
proposition 1971: 38 uttala 1. nödvändigheten av att beteendevetenskapliga
studier ges vidgat utrymme i lärarutbildningen på i motionen angivna
grunder samt 2. att i skolöverstyrelsens nämnd för pedagogiskt utveck -

UbU 1971:12

lingsarbete och försöksverksamhet jämväl skall ingå företrädare för föräldrarna,

dels motionen 1971: 1265 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen måtte, med avslag på proposition 1971: 38 i vad avser
frågan om vetenskaplig utbildning i ämnesmetodik, hos Kungl. Maj:t
anhålla om förnyad utredning och förslag i frågan med beaktande av
kravet på grundliga studier i såväl undervisningsämnet som pedagogik
och metodik,

dels motionen 1971: 1266 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t a) som sin mening
ge till känna vad som i motionen anförts angående beslutsrätten för
skolverkets nämnd för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet;
b) som sin mening ge till känna att denna nämnd till viss del
bör ges parlamentarisk sammansättning; c) anhålla att en parlamentarisk
kommission tillsättes med uppdrag att i enlighet med de riktlinjer
som angivits i motionen snarast framlägga en redovisning av de faktiska
förhållandena rörande skolans undervisningsresultat,

dels motionen 1971: 1267 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att en professur i internationell pedagogik
skall inrättas vid universitetet i Stockholm från den 1 juli 1971,

dels motionen 1971: 1268 av herr Richardson m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller 1. att Kungl.
Maj:t måtte utfärda riktlinjer för den föreslagna omorganisationen av
skolöverstyrelsens nämnd för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet
i enlighet med i motionen anförda synpunkter, 2. att
riksdagen — utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna befattningen som biträdande
professor vid lärarhögskolan i Malmö — beslutar inrätta dels
en tjänst som professor i pedagogik vid universitetet i Göteborg, dels
en för professorn Torsten Husén personlig professur i internationell pedagogik
vid universitetet i Stockholm, båda tjänsterna fr. o. m. den 1 juli
1971, 3. att riksdagen fattar principbeslut om inrättande av två tjänster
som biträdande professor i pedagogik vid lärarhögskolorna i Uppsala
resp. Umeå fr. o. m. den 1 juli 1972 samt 4. att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t uttalar, att ämnesstudierna i den forskarutbildning
i ämnesmetodik som avses anordnas försöksvis ges en betydligt starkare
ställning än vad som föreslagits i pedagogikutredningens betänkande.

Utskottet. I propositionen betonas inledningsvis att det pedagogiska
forsknings- och utvecklingsarbetet är av stor betydelse för den allmänna
utbildningsplaneringen. Pedagogikutredningen, vars betänkande Pedagogisk
utbildning och forskning ligger till grund för propositionen,
har framhållit att resultat från utbildningsforskningen på väsentliga
punkter varit vägledande för de senaste decenniernas beslut om förändringar
inom utbildningsväsendet. En viktig uppgift för dagens pe -

1* Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 12

UbU 1971:12

dagogiska forsknings- och utvecklingsarbete är enligt statsrådsprotokollet
att utarbeta bättre metoder att förverkliga intentionerna bakom
dessa förändringar bl. a. genom att klarlägga resultaten av utbildningsverksamheten.

I propositionen fastslås att varje myndighet ständigt skall uppmärksamma
om verksamheten inom dess område bedrivs på ett ändamålsenligt
sätt. Det åligger alltså skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet
att svara för att erforderlig kontroll och utvärdering av pågående
utbildning sker och för att pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete
bedrivs. I syfte att främja skolöverstyrelsens arbete med utbildningsforskning,
däri inbegripet utvärdering av arbetet i skolan, bör
enligt propositionen överstyrelsens nämnd för pedagogiskt utvecklingsarbete
och försöksverksamhet reorganiseras. Den planerade förändringen
innebär ett förstärkt inflytande i nämnden för personer och sammanslutningar
som står utanför det dagliga arbetet inom skolan. Sålunda
avses bl. a. företrädare för allmänna samhällsintressen, företrädare
för skolans huvudmän, personal och elever samt företrädare för
beteendevetenskaplig forskning ingå i nämnden. Nämndens uppgift skall
vara att såsom rådgivande organ inom skolöverstyrelsen bereda ärenden
om pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Avsikten är att
överstyrelsen i vissa fall skall kunna delegera beslutanderätten i dessa
ärenden till nämnden.

I motionerna 1971: 486 och 1971: 493, som väcktes inom den allmänna
motionstiden, framhålls vikten av en systematisk och allsidig
kartläggning av skolans resultat i förhållande till dess målsättning. I
den förstnämnda motionen yrkas att den kontinuerliga utvärderingen
av skolans verksamhet i första hand skall handhas av forskare och forskningsinstitutioner;
i den sistnämnda motionen att utvärderingen anförtros
åt en projektgrupp med parlamentariskt inslag. Vad som anförts och
föreslagits i den nu föreliggande propositionen samt i motioner som
väckts med anledning härav innebär att nämnda yrkanden inte synes
erfordra någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet instämmer till fullo i de uttalanden som gjorts i propositionen
rörande angelägenheten av pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete
och därmed bl. a. utvärderingen av arbetet inom utbildningsväsendet.
Det är därför enligt utskottets mening väsentligt att reorganiseringen
av nämnden för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet
kommer att medföra den avsedda förstärkningen och breddningen
av resurserna för planering m. m. av projekt inom det mycket
omfattande område som pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete
utgör.

Beträffande vad i motionerna 1971: 1264, 1971: 1266 och 1971: 1268
föreslagits rörande sammansättningen av nämnden får utskottet anföra
följande.

UbU 1971:12

Föredragande statsrådet har uttalat att skolans arbete och resultatet
av arbetet får ses som en för hela samhället väsentlig fråga. Detta har,
såsom framgår av statsrådsprotokollet, varit det avgörande skälet för
den föreslagna reorganiseringen av nämnden. Mot denna bakgrund anser
utskottet att man kan förvänta sig att nämnden får en allsidig och
väl avvägd sammansättning. Vad i propositionen uttalats rörande nämndens
sammansättning innebär enligt utskottets mening att i nämnden
bereds utrymme för parlamentariker men att det också ges möjligheter
till föräldrarepresentation. Något särskilt uttalande från riksdagens sida
rörande nämndens sammansättning torde med hänvisning till det anförda
inte vara erforderligt.

I motionerna 1971: 1266 och 1971: 1268 framförs även synpunkter
på arbetet i nämnden, dess beslutanderätt m. m. Beträffande hithörande
frågor får utskottet först framhålla att utskottet utgår från att de
företrädare för beteendevetenskaplig forskning som avses ingå i nämnden
kommer att ha en sådan kunskap om och överblick över utbildningsforskningen
att nämnden får reella förutsättningar att bedöma i
vilken utsträckning forskare och experter utanför nämnden bör engageras
vid formulering och avgränsning av de projektuppdrag nämnden
har att behandla i sitt arbete. Det framgår vidare av pedagogikutredningens
betänkande att skolöverstyrelsen vid utarbetandet av projektplaner
har nära kontakt med såväl forskare som avnämare av skolforskning.
Med anledning av bl. a. ett yrkande i motionen 1971:486, som
behandlats i det föregående, vill utskottet i detta sammanhang understryka
att det klart utsagts i propositionen att — sedan ställning tagits
till vilka forskningsprojekt som bör förverkligas — projekten skall utföras
av självständiga forskargrupper.

Det är givetvis angeläget att resultaten av det pedagogiska forsknings-
och utvecklingsarbetet får en sådan utformning och spridning
att de kan användas på ett insiktsfullt och effektivt sätt och så snabbt
som möjligt. Utskottet kan inte finna annat än att skolöverstyrelsen uppmärksammat
vikten av information och informationsutbyte när det gäller
för skolväsendet väsentligt forsknings- och utvecklingsarbete. En
särskild skriftserie utges sålunda, en katalog över pågående skolforskning
sammanställs och distribueras, symposier anordnas etc. Inom det
universitetspedagogiska området har under de senaste åren den universitetspedagogiska
utredningen utgett ett antal betänkanden och skrifter
som behandlat pågående projekt samt kartläggningar av angelägna universitetspedagogiska
problem. Sedan en tid tillbaka ger även universitetskanslersämbetet
ut särskild information i dessa frågor. Självfallet har
ämbetsverket skyldighet att också i andra former ge information. Nämnden
bör därför ha förutsättningar att orientera sig om erfarenheter från
det eftergymnasiala området såsom önskas i motionen 1971: 1268. Beträffande
möjligheterna att organisera en för hela utbildningsväsendet

UbU 1971:12

gemensam, nämnd för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet
bör riksdagen enligt utskottets mening inte nu uttala sig.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet dels yrkandet i motionen
1971: 1268 om riktlinjer för nämnden för pedagogiskt utvecklingsarbete
och försöksverksamhet, dels det yrkande om beslutanderätt
för nämnden beträffande redovisningen av forsknings- och utvecklingsarbete
som framställts i motionen 1971: 1266.

I motionen 1971: 486 har föreslagits att en parlamentarisk kommission
tillsätts med uppgift att snarast framlägga en redovisning av de
faktiska förhållandena rörande skolans undervisningsresultat. Detta yrkande
återkommer i motionen 1971: 1266. Motionärerna anser att den
i propositionen angivna nämnden inom skolöverstyrelsen på längre sikt
kan bli ett lämpligt organ för beredning av ärenden rörande utvärdering
av skolans arbete men menar att särskilda åtgärder krävs för att
skyndsamt klarlägga framför allt frågor angående skolutbildningens
kvalitet.

Att kontrollera resultaten av utbildningsverksamheten utgör självfallet
ett viktigt led i det arbete som en systematisk utvärdering av skolreformerna
omfattar. Den verksamhet som bedrivs inom skolöverstyrelsens
pedagogiska utvecklingsarbete liksom i fråga om provkonstruktion
har också under senare tid breddats och fördjupats. Utskottet anser att
det bör ankomma på överstyrelsen och den föreslagna nämnden att
tillse att fakta framkommer rörande undervisningsresultaten i grundoch
gymnasieskola och finner det angeläget att uppgifterna presenteras
i sådan form att de bidrar till att ge underlag för en seriös skoldebatt.
På anförda skäl avstyrker utskottet yrkandena om en särskild kommission.

Bland områden inom utbildningsforskningen som enligt propositionen
särskilt bör uppmärksammas kan nämnas förskolpedagogiken och
vuxenpedagogiken samt det universitetspedagogiska området. Det kan
nämnas att pedagogikutredningen i ett nyligen framlagt betänkande
behandlat vuxenpedagogiska frågor. I propositionen framhålls vidare behovet
av ökade insatser inom den barn- och ungdomspsykologiska forskningen,
vilken pedagogikutredningen haft i uppdrag att särskilt undersöka.
I statsrådsprotokollet uttalas också att det är ytterligt väsentligt
att de svagpresterande elevernas problem uppmärksammas. I sammanhanget
erinras om de uppgifter som givits utredningen om skolans
inre arbete (SIA). Det förutsättes att utredningen kommer att ta initiativ
till undersökningar som bidrar till att belysa frågor som rör elever
med särskilda svårigheter i skolan och därmed sammanhängande problem.
Av propositionen framgår även att skolöverstyrelsen i sitt förslag
till disposition av anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
fört upp projekt som avser försök med olika behandlingsmodeller
för svagpresterande eller svagmotiverade elever.

UbU 1971:12

I motionen 1971: 862 behandlas bl. a. frågor som rör de teoretiskt
svagpresterande elevernas problem. Motionärerna anser att det är väsentligt
att utbildningen av lärare utformas så att bästa förutsättningar
tillförsäkras för undervisning av dessa elever och föreslår att en utredning
tillsätts med uppgift att överväga frågan om ökad tyngd i lärarutbildningen
på moment som är ägnade att effektivisera undervisningen
av svagpresterande elever.

Utskottet kan inte finna annat än att de betydelsefulla frågor som behandlas
i nämnda motion i hög grad beaktas av utbildningsdepartementet
och skolöverstyrelsen. Beträffande möjligheterna att genom lärarutbildningen
söka underlätta de svårigheter som sammanhänger med undervisning
av svagpresterande elever bör framhållas att enligt av Kungl.
Maj:t den 29 juni 1970 fastställda mål och riktlinjer för lärarutbildningen
särskild uppmärksamhet bör ägnas åt frågor som sammanhänger
med undervisning av dessa elever. Med hänvisning härtill och med beaktande
av arbetet inom SIA har utskottet inte funnit det erforderligt
att riksdagen tar initiativ till den i motionen 1971: 862 föreslagna utredningen,
varför yrkandet härom avstyrks.

Med hänsyn till vikten av att lärarna besitter goda kunskaper om
den miljö som deras elever vuxit upp i och lever i hemställs i motionen
1971: 1264 att riksdagen uttalar sig för att beteendevetenskapliga studier
ges vidgat utrymme i lärarutbildningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av beteendevetenskapliga
inslag i lärarutbildningen. Med anledning av förevarande
motionsyrkande får utskottet framhålla att det enligt de tidigare nämnda
riktlinjerna för lärarutbildningen förklarats vara angeläget att lärarna
har insikter i personlighets- och utvecklingspsykologi samt kunskaper
om hur individer i grupp påverkar varandra och om hur olika förhållanden
i hemmen, skolan och samhället i övrigt inverkar på elevernas
situation. Utskottet, som utgår från att de ansvariga myndigheterna har
sin uppmärksamhet fäst på att dessa intentioner fullföljs och vidtar de
åtgärder som kan befinnas erforderliga, finner det inte påkallat att riksdagen
gör det i motionen önskade uttalandet. Utskottet avstyrker således
motionen 1971: 1264 i denna del.

Yrkande om utredning och förslag angående de icke behöriga lärarnas
situation har förts fram i motionen 1971:70. Motionärerna framhåller
att efter hand ökad balans uppnåtts mellan behov och utbildning
av lärare och att de ändrade förhållandena på lärarnas arbetsmarknad
medfört en osäker situation för de lärare som saknar formell kompetens.
Många av dessa lärare har tjänstgjort inom skolväsendet på ett
förtjänstfullt sätt under en längre tid. I motionen föreslås olika åtgärder
i syfte att lösa hithörande problem.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att man bör utröna hur
många icke behöriga lärare det rör sig om och hur länge de bedrivit

UbU 1971:12

undervisningsverksamhet. Enligt vad utskottet erfarit går det inte att få
fram dessa uppgifter ur tillgängliga statistiska data, lärarregister m. m.
Vissa specialundersökningar har gjorts dels av skolöverstyrelsen — beträffande
klasslärare — dels av lärarutbildningskommittén i fråga om
icke behöriga lärare i s. k. övningsämnen. Ytterligare undersökningar
torde krävas för att beträffande övriga lärare ge en korrekt bild av omfattningen
av de problem motionärerna påtalat. Utskottet föreslår att
Kungl. Maj:t uppdrar åt skolöverstyrelsen att skyndsamt undersöka
antalet lärare som inte är formellt behöriga att söka ordinarie eller
extra ordinarie tjänst inom skolväsendet. Denna undersökning eller
kartläggning bör avse lärare som tjänstgör mer eller mindre stadigvarande,
således även dem som regelbundet anlitas som vikarier.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att en rad åtgärder redan
vidtagits för att bereda icke behöriga lärare möjlighet att förvärva behörighet
till lärartjänst. Sålunda har anordnats särskild låg- och mellanstadielärarutbildning
vid lärarhögskolorna i Stockholm (1968), Göteborg,
Uppsala och Umeå (1969). Vidare anordnas f. n. särskild utbildning
av lärare i musik vid tre lärarhögskolor, och ytterligare sådan utbildning
börjar nästa läsår. Då börjar också särskild utbildning av lärare
i teckning. Vissa åtgärder har också vidtagits i fråga om ämneslärare.

Tillströmningen till forskarutbildning i pedagogik har ökat kraftigt
under senare år. Pedagogikutredningen har föreslagit förstärkning av
handledarresurserna dels genom organisatoriska åtgärder, dels genom
en ökning av antalet högre forskartjänster. Under budgetåren 1971/72
—1975/76 bör enligt utredningen bl. a. åtta tjänster som professor/
biträdande professor inrättas. I propositionen redovisar föredragande
statsrådet sin avsikt att i enlighet med utredningens förslag föreslå Kungl.
Maj:t att föreskriva att det skall åligga forskare, som avlönas med medel
från bl. a. anslagen till pedagogiskt utvecklingsarbete, att inom ramen
för forskningsuppdraget meddela undervisning och förrätta examination
inom forskarutbildning samt handleda studerande som deltar i
sådan utbildning. Vidare anförs att det är väsentligt att lärarhögskolornas
forskningspersonal kan användas för forskarutbildning.

Pedagogikutredningen har övervägt olika organisatoriska möjligheter
för samordning och arbetsfördelning mellan de pedagogiska institutionerna
vid universitet och lärarhögskola.

Enligt utskottets mening torde de krav som bör ställas i fråga om
samarbete och arbetsfördelning mellan dessa institutioner kunna tillgodoses
genom den i propositionen förordade organisationsformen. Utskottet
förutsätter att bestämmelserna rörande gemensamma institutionsangelägenheter
m. m. utformas så att hänsyn tas till lokala förutsättningar
och behov samt att de administrativa svårigheter institutionsgruppsorganisationen
kan innebära beaktas.

UbU 1971:12

Förutom de organisatoriska åtgärder som redovisats i propositionen
föreslås i syfte att öka handledningsresursema för forskarutbildning i
pedagogik att vid universitetet i Stockholm skall den 1 juli 1971 inrättas
en professur i pedagogik med Torsten Husén som förste innehavare.
Vidare har medel beräknats för en ordinarie tjänst som biträdande professor
i pedagogik vid lärarhögskolan i Malmö.

I motionen 1971: 1267 hävdas att det ständigt ökande behovet av
kunskap om internationella utbildningsfrågor motiverar en särskild professur
i internationell pedagogik. Motionärerna föreslår därför att det
i stället för en professur i pedagogik vid Stockholms universitet inrättas
en professur i internationell pedagogik vid samma universitet och att
Husén utses till förste innehavare av tjänsten. Frågan om denna professorstjänst
behandlas även i motionen 1971: 1268. Motionärerna anser
att specialisering av tjänster bör markeras när det gäller att friställa
framstående, internationellt erkända forskare för att de helt skall kunna
ägna sig åt sitt specialområde. I motionen föreslås — i enlighet med
ett av universitetskanslersämbetet framfört förslag — att en för Husén
personlig professur i internationell pedagogik inrättas i stället för den
i propositionen föreslagna professuren i pedagogik. Därvid förutsätts att
Husén får bibehålla den lägre undervisningsskyldighet, som han har i
egenskap av professor vid lärarhögskola.

Utskottet delar helt de åsikter som framförts om behovet av ökade
kunskaper om internationella utbildningsfrågor och det stora värdet av
Huséns forskningsverksamhet. Med anledning av föreliggande motionsyrkanden
får utskottet framhålla att föredragande statsrådet förklarat
att det genom den föreslagna professuren blir möjligt för Husén att, såsom
förste innehavare av tjänsten, ägna sig åt forskning kring internationella
utbildningsfrågor. Beträffande frågan om en personlig eller icke
personlig professur, i sistnämnda fallet med Husén som förste innehavare,
vill utskottet understryka att bifall till den i propositionen föreslagna
professuren i pedagogik kommer att innebära att ämnesområdet
förstärks på ett säkrare och mer bestående sätt än om en personlig professur
inrättas. Utskottet tillstyrker med hänsyn härtill Kungl. Maj:ts förslag
och avstyrker yrkandet i motionen 1971: 1268 om en personlig professur.

Vad därefter beträffar professurens benämning och det i motionen
1971: 1267 framförda önskemålet att även Huséns efterträdare på den
aktuella tjänsten bör ägna sig åt sådan forskning får utskottet erinra
om att frågan om professorstjänsts ämnesinnehåll skall prövas i samband
med att tjänst blir ledig. Föreligger sålunda grundad anledning
att vid Huséns avgång skapa garantier för att tjänsten alltfort skall ha
en inriktning mot den internationella pedagogiken kan professuren vid
detta tillfälle ändras. På anförda skäl avstyrker utskottet vad i motionerna
1971: 1267 och 1971: 1268 föreslagits rörande tjänstens benäm -

UbU 1971:12

ning. Vid sina ställningstaganden till de aktuella motionsyrkandena har
utskottet utgått från att Huséns undervisningsskyldighet skall ges en
omfattning som inte hindrar honom att fullgöra de uppgifter som sammanhänger
med den internationella inriktningen av hans verksamhet.

Under åberopande av det stora behovet av undervisning och handledning
på forskarutbildningsnivå vid pedagogiska institutionen vid universitetet
i Uppsala framförs i motionen 1971: 1263 yrkande om inrättande
av en professur i pedagogik vid detta lärosäte den 1 juli 1971.
Yrkandet överensstämmer med förslag som framförts av såväl pedagogikutredningen
som universitetskanslersämbetet.

Pedagogikämnet tillhör, anförs i motionen 1971: 1268, jämte psykologin
de mest missgynnade områdena när det gäller antalet högstadiestuderande
per handledare. Motionärerna föreslår att en professur i pedagogik
inrättas vid universitetet i Göteborg nästa budgetår. Som stöd
för förslaget framhålls bl. a. att man vid pedagogiska institutionen i Göteborg
sedan länge medverkat i den reforminriktade utbildningsplaneringsforskningen.
Därjämte föreslås i motionen att riksdagen fattar
principbeslut om inrättande den 1 juli 1972 av två tjänster som biträdande
professor, en vid var och en av lärarhögskolorna i Uppsala och
Umeå.

Enligt utskottets mening kan ingen tvekan råda om att behovet av
flera fasta forskartjänster inom ämnesområdet pedagogik är mycket påtagligt.
Såsom framhålls i statsrådsprotokollet är möjligheterna att bedriva
pedagogisk forskning beroende av tillgången på utbildade forskare.
För att forskarutbildningen skall bli så effektiv som möjligt är det
angeläget att handledningsresurserna förstärks och examinationen av
personer med kvalificerad pedagogisk utbildning bringas att bättre svara
mot det antal som aktivt bedriver forskarutbildning. Ett visst antal
permanenta forskartjänster är också nödvändigt för att den omfattande
uppdragsforskningen vid institutionerna skall fungera tillfredsställande.

Till följd av budgetläget har utskottet ansett sig böra avstå från att
förorda bifall till yrkandena i motionerna 1971: 1263 och 1971: 1268
om inrättande av ytterligare professorstjänster den 1 juli 1971. Utskottet
instämmer emellertid helt i föredragande statsrådets mening att handledningsresursema
för forskarutbildning i pedagogik bör ökas genom
att fasta forskartjänster successivt inrättas.

Den verksamhet som bedrivs vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs
universitet synes ha en inriktning som direkt främjar forskningsoch
utvecklingsarbetet rörande utvärdering av skolreformerna och den
allmänna utbildningsplaneringen. Med beaktande härav och med hänsyn
till bristen på handledningsresurser vid institutionen, som bl. a. tagit
sig uttryck i att tillträdet till forskarutbildningen i pedagogik varit begränsat
fr. o. m. vårterminen 1970, förordar utskottet att riksdagen nu
bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en professur i pedagogik vid Göteborgs
universitet den 1 juli 1972.

UbU 1971:12

Utskottet anser sig mot bakgrund av uttalanden i propositionen också
kunna räkna med att förslag om ytterligare professurer/biträdande
professurer inom ämnesområdet kommer att föreläggas riksdagen så
snart förutsättningar härför bedöms föreligga. Enligt utskottets mening
bör den fortsatta utbyggnaden av forskningsorganisationen dock inte
bindas genom att riksdagen fattar de i motionen 1971: 1268 föreslagna
principbesluten. Yrkandet härom avstyrks därför.

Pedagogikutredningen har haft till uppgift att pröva frågan om en
vetenskaplig utbildning i ämnesmetodik, som kan ge behörighet till lektorstjänst
i gymnasieskolan. I propositionen föreslås att en högre ämnesmetodisk
forskarutbildning som leder fram till doktorsexamen vid
samhällsvetenskaplig fakultet kommer till stånd. Utbildningen avses innehålla
tre huvuddelar, nämligen ämnesstudier, pedagogik och ämnesmetodik
och ge den av pedagogikutredningen förordade kompetensen.

Enligt den principskiss för utbildningen som lagts fram av pedagogikutredningen
skall utbildningen i skolämnet omfatta ca fyra och en halv
terminers studier, dvs. 90 poäng. I motionen 1971: 1265 hävdas att den
del av studietiden som avsetts omfatta ämnesutbildning är otillräcklig.
En förskjutning till förmån för denna utbildning skulle emellertid enligt
motionärernas mening innebära högst oförmånliga effekter för det
i deras mening relativt begränsade utrymmet för pedagogiska och metodiska
studier. I motionen föreslås därför att propositionen 1971: 38
avslås i denna del och att den ämnesmetodiska forskarutbildningen görs
till föremål för förnyad utredning.

Även i motionen 1971: 1268 görs gällande att den tid som enligt pedagogikutredningen
bör anslås till ämnesstudier är alltför begränsad för
behörighet till lektorstjänst i gymnasieskola. Med anledning härav framställs
i motionen yrkande om att ämnesstudierna skall ges en betydligt
starkare ställning än vad utredningen föreslagit.

Utskottet ansluter sig till pedagogikutredningens och föredragande
statsrådets bedömning att åtgärder bör vidtas för att stimulera forskning
kring ämnesmetodiska problem och tillstyrker att den föreslagna
forskarutbildningen inom området kommer till stånd. Utbildningen bör,
såsom förordas i propositionen, prövas genom en försöksverksamhet i
ett begränsat antal ämnen. Utskottet avstyrker således motionen 1971:
1265.

Tveksamhet har uttalats huruvida den föreslagna forskarutbildningen
bör ge behörighet till tjänst som lektor i läroämne i gymnasieskolan.
Utskottet får med anledning härav understryka att utbildningen avses
bedrivas som försöksverksamhet. Vidare bör framhållas att relationerna
mellan de olika delarna i utbildningen förutsätts kunna växla beroende
på ämnets art. Utskottet utgår från att man vid uppläggningen av studieplanerna
söker uppnå en optimal avvägning i fråga om omfattningen
av ämnesstudier respektive pedagogik- och metodikstudier. Försöks -

UbU 1971:12

verksamheten måste givetvis följas med största uppmärksamhet av de
ansvariga myndigheterna. En grundlig utvärdering av utbildningsresultaten
bör göras så snart förutsättningar härför föreligger. Mot denna
bakgrund har utskottet inte funnit det befogat att riksdagen gör något
uttalande i fråga om ämnesstudiernas omfattning. Motionen 1971: 1268
avstyrks därför i denna del.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och i anledning av motionerna
1971: 1264, 1971: 1266 och 1971: 1268, motionerna såvitt
nu är i fråga, godkänner i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden
för den 26 februari 1971 förordade riktlinjer för
nämnden för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet,

2. avslår motionen 1971:493 om former för utvärdering av skolreformerna,

3. avslår motionen 1971:486 i vad den avser formen för kontinuerlig
utvärdering av skolans verksamhet,

4. avslår motionerna 1971: 486 och 1971: 1266 i vad de avser
parlamentarisk kommission,

5. godkänner vad i nämnda statsrådsprotokoll förordats beträffande
riktlinjer för bedrivandet av pedagogisk utbildning och
forskning,

6. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
1971: 1267 och 1971: 1268, sistnämnda motion såvitt nu
är i fråga, bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en professur i
pedagogik vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1971,

7. avslår motionen 1971: 1263 om inrättande den 1 juli 1971 av
en professur i pedagogik vid universitetet i Uppsala,

8. i anledning av motionen 1971: 1268 bemyndigar Kungl. Maj:t
att inrätta en professur i pedagogik vid universitetet i Göteborg
den 1 juli 1972,

9. avslår motionen 1971: 1268 i vad den avser biträdande professurer,

10. avslår motionen 1971: 862 i vad den avser åtgärder för svagpresterande
elever,

11. avslår motionen 1971: 1264 i vad den avser beteende vetenskapliga
studier i lärarutbildningen,

12. i anledning av motionen 1971:70 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört rörande undersökning avseende
icke behöriga lärare,

13. avslår motionerna 1971: 1265 och 1971: 1268, sistnämnda motion
i vad den avser ämnesmetodisk forskarutbildning.

UbU 1971:12

2. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1971: 38, s. 39—43) och hemställer

att riksdagen till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 20 590 000 kr.

3. Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1971: 38, s. 43—46)
och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid universitetskanslersämbetet inrätta
en tjänst för byråchef i Ce 1,

2. till Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor
för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 7 877 000 kr.

4. Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. Lärarhögskolorna:
Driftkostnader. Kungl. Maj:t har i propositionen 1971: 38 (s. 46
—55) föreslagit riksdagen att

1. till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret
1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
161 483 000 kr.,

2. till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 22 630 000 kr.

Utskottet. I riksstaten för innevarande budgetår har under åttonde
huvudtiteln förts upp ett förslagsanslag Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader
och ett reservationsanslag Lärarhögskolorna: Materiel m. m.
I statsrådsprotokollet föreslås en anslagsteknisk omläggning komma till
stånd den 1 juli 1971 i syfte att åstadkomma en medelsdisposition för
verksamheten vid lärarhögskolorna som är friare än f. n. Anslagen till
lärarhögskolorna har med hänsyn härtill förts upp med förändrad benämning,
nämligen Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. och Lärarhögskolorna: Driftkostnader. Utskottet har inte funnit
anledning till erinran mot den föreslagna anslagsomläggningen.

I propositionen har medel beräknats för bl. a. en ordinarie tjänst
som biträdande professor i pedagogik. Tjänsten avses bli inrättad vid
lärarhögskolan i Malmö. Utskottet tillstyrker förslaget.

Beträffande den fortsatta utbyggnaden av lärarorganisationen vid lärarhögskolorna
får utskottet erinra om sitt under punkten 1 redovisade
ställningstagande till yrkande härom i motionen 1971: 1268.

Under förevarande avlöningsanslag har medelsbehovet beaktats för
de kurser i studie- och yrkesvägledning vid lärarhögskolorna som förordats
i propositionen 1971: 34. Utskottet har ingenting att erinra mot

UbU 1971:12

att medel nu beräknas för nämnda ändamål. Dispositionen av desamma
får emellertid blir beroende av riksdagens ställningstagande till förslagen
i nyssnämnda proposition.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under ifrågavarande anslagsrubriker
har inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisar

1. till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. ett förslagsanslag
av 161 483 000 kr.,

2. till Lärarhögskolorna: Driftkostnader ett reservationsanslag av
22 630 000 kr.

5. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl.
Maj:t har i propositionen 1971: 1, bilaga 10 (punkterna E 10—E 11)
föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att inrätta professurer i enlighet med vad
i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 4 januari 1971
förordats,

2. godkänna de riktlinjer för inordnande av handelshögskolan i Göteborg
i universitetet i Göteborg som förordats i nämnda statsrådsprotokoll,

3. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 83 901 000 kr.,

4. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för
budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 14 200 000 kr.

Utskottet. I syfte att skapa grundläggande förutsättningar för ett rationellt
utnyttjande av de samlade utbildnings- och forskningsresurserna
föreslås i statsrådsprotokollet att handelshögskolan i Göteborg inordnas
i den samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet fr. o. m. den
1 juli 1971. Resurserna för utbildning och forskning vid de båda läroanstalterna
kommer enligt förslaget att för varje ämnesområde föras
samman i en och samma institution. Förvaltningsresurserna vid högskolan
och universitetet avses bli samordnade. Utskottet har inte något
att erinra mot vad föredragande statsrådet förordat beträffande ifrågavarande
samordning.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om inrättande
av en professur i pedagogik vid universitetet i Stockholm den
1 juli 1971. Medel för denna tjänst samt för 1 000 assistenttimmar för
forskning och allmänt institutionsarbete har beräknats under nu ifråga -

UbU 1971:12

varande avlöningsanslag. I statsverkspropositionen har vidare föreslagits
att nästa budgetår inrättas dels en professur i sjörätt och annan
transporträtt vid universitetet i Göteborg, dels en för professorn Assar
Lindbeck personlig professur i internationell ekonomi vid universitetet
i Stockholm. Utskottet tillstyrker att Kungl. Maj:t bemyndigas inrätta
även de båda sistnämnda tjänsterna.

Beträffande frågan om ytterligare professorstjänster i pedagogik får
utskottet hänvisa till sitt under punkten 1 redovisade ställningstagande.
Utskottet hemställer
att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer i enlighet med
vad som förordats i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden
för den 4 januari 1971,

2. godkänner de riktlinjer för inordnande av handelshögskolan i
Göteborg i universitetet i Göteborg som förordats i nämnda statsrådsprotokoll,

3. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 83 901 000 kr.,

4. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för
budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 14 200 000 kr.

Stockholm den 4 maj 1971
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Richardson (fp), Jönsson
i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Gustafsson
i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad
(c), Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s), fru Söder (c), herrar
Fiskesjö (c) och Strindberg (m).

Reservationer

vid punkten 1 (Pedagogisk utbildning och forskning)

1. beträffande tillsättande av en parlamentarisk kommission av herrar
Nordstrandh (m) och Strindberg (m) som anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 6 som börjar med »Att
kontrollera» och slutar med »särskild kommission» bort ha följande
lydelse:

»Enligt utskottets mening har i motionerna 1971: 486 och 1971: 1266
framförts övertygande motivering för att faktiska uppgifter angående

UbU 1971:12

undervisningsresultaten i grundskolan och gymnasieskolan snarast bör
framläggas. Med hänsyn till vikten av att så långt möjligt garantera ett
objektivt undersökningsresultat bör en kommission med parlamentarisk
sammansättning svara för detta arbete. Kommissionen bör givetvis få
anlita den expertis den finner behövlig.»

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

»4. med bifall till motionerna 1971: 486 och 1971: 1266, båda
motionerna såvitt nu är i fråga, anhåller hos Kungl. Maj:t om
tillsättande av en parlamentarisk kommission med de uppgifter
som angivits i motionerna,»

2. beträffande ämnesmetodisk forskarutbildning av herrar Wikström
(fp), Richardson (fp), Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c), fru
Söder (c), herrar Fiskesjö (c) och Strindberg (m), som anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 11 börjar med
»Tveksamhet har» och på s. 12 slutar med »denna del» bort ha följande
lydelse:

»Utskottet anser det vanskligt att på grundval av det material som
presenterats i pedagogikutredningens betänkande och i propositionen
göra någon närmare bedömning av frågan om den ämnesmetodiska forskarutbildningens
värde för andra verksamhetsområden än forskningsoch
utvecklingsarbete. Sannolikt bör utbildningen kunna vara lämplig
för t. ex. blivande metodiklektorer och utbildningskonsulenter. Utskottet
finner det emellertid tveksamt om doktorsexamen i pedagogik med ämnesmetodisk
inriktning avseende visst ämne bör ge samma behörighet
till lektorstjänst i ämnet i gymnasieskolan som den nu gällande meriteringsvägen.
Enligt utskottets mening föreligger, såsom anförts i motionen
1971: 1268, risk för att den föreslagna utbildningen kan komma
att leda till att kompetensen i läroämnet blir alltför svag. Med anledning
härav bör — i avvaktan på en utvärdering av resultatet av den
avsedda försöksverksamheten — för dem som genomgått utbildningen
och söker lektorstjänst på sedvanligt sätt kunna tillämpas ett dispensförfarande.
»

dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

»13. i anledning av motionerna 1971: 1265 och 1971: 1268, sistnämnda
motion såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört beträffande den ämnesmetodiska
forskarutbildningens meritvärde.»

Särskilt yttrande

vid punkten 2 (Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet) av
herr Wikström (fp) som anfört:

»I förevarande proposition har föreslagits att avgifter skall uttas för

UbU 1971:12

praktisk prövning av läroböcker, systemläromedel och systemliknande läromedel.
Härigenom skulle anslaget till SÖ:s forsknings- och utvecklingsarbete
tillföras ca 200 000 kr.

När läroböcker inlämnas till statens läroboksnämnd för beslut om
uppförande eller icke uppförande på läroboksförteckningen erläggs författningsenlig
avgift om 200 kr. per titel. Denna avgift inlevererar läroboksnämnden
enligt särskilt kungligt brev till statsverket. Granskningen
utförs genom nämndens försorg antingen — och i regel — genom anlitande
av särskild arvoderad ämnessakkunnig eller efter praktisk prövning
(enl. SFS 1948: 613, ändrad senast 1966: 150). Kostnaderna för
nämndens hela verksamhet bestrids genom ett särskilt anslag under åttonde
huvudtiteln.

Uttrycket praktisk prövning har hitintills använts som teknisk term
för läroboksnämndens beredande verksamhet. I propositionen används
samma begrepp på ett sådant sätt att det sannolikt torde syfta på det
utprövningsarbete, som omfattas av Kungl. Maj:ts bemyndigande till
SÖ 6.5.1970 jämte SÖ:s Provisoriska anvisningar för utprövning av läromedel,
som utfärdats 18.11.1970.

I propositionen föreslås nu att producenten, förutom granskningsavgiften
till läroboksnämnden, också skall erlägga en avgift till SÖ när
han önskar utpröva vissa läromedel under konstruktionsarbetet. Avgiften
har föreslagits vara 500 kr. för en lärobok samt minst 3 000 kr.
och högst 7 000 kr. för systemläromedel.

Begreppet lärobok har av läroboksnämnden tolkats inbegripa även de
i dag aktuella häftena för arbetsområden (16—24—32 sidor), och för
granskning även av sådana tar läroboksnämnden ut en avgift om 200 kr.
En producent, som önskar pröva ett läromedel i en undervisningssituation
för att det skall bli så bra som möjligt, kommer nu att belastas
med en ytterligare kostnad om 500 kr. per titel, när han anmäler utprövningen
(mindre utprövning) till SÖ, som endast registrerar verksamheten.
Detta innebär att ett årskurstäckande studiematerial för t. ex.
högstadiets no- och so-ämnen om 20—25 häften för arbetsområden,
som tillsammans ersätter de klassiska läroböckerna, i grundinvesteringar
nu belastas med ytterligare 10 000—12 500 kr. enbart för att
SÖ registrerar utprövningsverksamheten. Vill producenten göra en större
utprövning i enlighet med Sö:s anvisningar — i sex eller flera klasser
— av en lärobok kan detta komma att behandlas efter samma normer
som systemläromedel. För dessa skall enligt propositionen erläggas
3 000—7 000 kr. I detta senare fall är statsverkets insats att lämna
tillstånd till och registrera utprövningen. I samtliga fall betalar producenten,
liksom hitintills, alla med utprövningen förenade kostnader för
författare, produktion, arvode till i utprövningen deltagande lärare etc.

Kommunernas begränsade ekonomiska resurser tvingar dem i dag att
välja så billiga läromedel som möjligt. Producenterna har genom olika

UbU 1971:12

åtgärder sökt stabilisera prisnivån för att tillmötesgå kommunernä.
Den föreslagna avgiften kommer naturligtvis att påverka priset på läromedlen.
På en större klassisk lärobok om 200—300 sidor torde det
inte betyda så mycket. På ett häfte för ett enda arbetsområde, som omfattar
mellan 3 och 24 lektionstimmar, kommer avgiften att märkbart
fördyra läromedlet för kommunerna.

Den nya skolan kräver nya och mer kvalificerade läromedel, som dock
inte borde få bli dyrare med hänsyn till den kommunalekonomiska situationen.
Den föreslagna avgiften på mellan 500 och 7 000 kr. per
titel torde komma att dämpa producenternas vilja att genom praktisk
prövning förbättra läromedlen, därför att de då automatiskt blir dyrare
— så dyra att det föreligger risk att kommunerna av rent ekonomiska
skäl föredrar billigare, icke utprövade läromedel av lägre kvalitet.

Det nya system som redovisas i propositionen borde endast försöksvis
prövas särskilt som läromedelsutredningen väntas avlämna sitt betänkande
redan till hösten.»