Utbildningsutskottets betänkande nr 11 år 1971

UbU 1971:11

Nr 11

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående social utbildning och forskning m. m. jämte motioner.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1971: 1, bilaga 10, dels beräknat
medel för Socialhögskolorna m. m. (punkt E 30 i utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 4 januari 1971) och för
Fortbildning av socionomer, journalister m. m. (punkt E 31), dels framlagt
förslag beträffande förslagsanslaget till Institutet för arbetsmarknadsfrågor
(punkt E 53) har Kungl. Maj:t i propositionen 1971: 36 under
åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden
för den 26 februari 1971 och med återkallande av propositionen
1971: 1 i vad avser ovan nämnda institut föreslagit riksdagen att anvisa
medel till nedan nämnda ändamål m. m.

1. Socialhögskolorna. Kungl. Maj:t har i propositionen 1971: 36 föreslagit
riksdagen att

1. besluta att en socialhögskola skall inrättas i Östersund den 1 juli
1971 i överensstämmelse med vad som förordats i statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 26 februari 1971,

2. godkänna de riktlinjer för samarbetet mellan socialhögskolorna
som förordats i nämnda statsrådsprotokoll,

3. till Socialhögskolorna för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 21 944 000 kr.

I propositionen 1971: 36 anges riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden
av socionomutbildningen. Målet att snabbt fördubbla intagningskapaciteten
står kvar. Förslag läggs fram om inrättande av en ny socialhögskola
i östersund den 1 juli 1971. Denna högskola föreslås få 180
intagningsplatser det första läsåret. Verksamheten vid den nya högskolan
avses bli organiserad på samma sätt som vid de befintliga socialhögskolorna.
Vidare kommer en ökning av intagningskapaciteten vid
socialhögskolorna i Lund och Örebro att äga rum nästa budgetår.

Samarbetsnämnden för socialhögskolorna föreslås få ökade befogenheter.
I samband därmed ändras nämndens sammansättning och benämningen
ändras till nämnden för socionomutbildning.

Studieordningen vid socialhögskolorna planeras bli ändrad, varvid
den praktiska delen av utbildningen avses bli utformad som fem månader
praktikarbete före de teoretiska studierna, fem månader handledd

1 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 11

UbU 1971:11

praktik och två månader praktikarbete efter den handledda praktiken.
Praktisk yrkeserfarenhet förvärvad före ansökan till socionomutbildningen
skall få tillgodoräknas som en del av den praktiska utbildningen.

Medelsanvisningen till socialhögskolorna föreslås ökad med 2 674 000
kr. till 21 944 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 852 av herr Emulf m. fl. (fp, c, m) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Majit begär att i kommande förslag till
riksdagen angående nya socialhögskolor beaktas önskvärdheten av att
en sådan högskola förläggs till Borås,

dels motionen 1971: 1307 av herr Larsson i Luttra m. fl. (c, s, fp, m)
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte uttala att
vid socionomutbildningens utbyggnad den befintliga utbildningskapaciteten
vid Sköndalsinstitutet även i fortsättningen utnyttjas,

dels motionen 1971: 1351 av fröken Andersson i Stockholm m. fl. (c)
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit uttalar att blivande
socionomer, som vid sitt inträde till socialhögskola saknar erfarenheter
inom yrkeslivet, skall erhålla sin praktik inom utbildningen på
det sätt som sagts i motionen och att denna praktik skall handhas av
socialhögskolorna och ske inom för socionomutbildningen väsentliga områden,

dels motionen 1971: 1352 av herr Berndtson i Linköping m. fl. (vpk)
vari hemställts att riksdagen med antagande i övrigt av propositionen
1971: 36 till Kungl. Majit som sin mening ger till känna vad i motionen
anförts i fråga om studiepraktiken vid socialhögskolorna,

dels motionen 1971: 1353 av herrar Lindkvist (s) och Zachrisson (s)
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit uttalar som sin
mening att de studerande som vid intagningen till socialhögskola helt
saknar praktisk erfarenhet skall erhålla två terminers praktik, båda inbyggda
i utbildningen, den ena utformad som hittills och den andra
utformad i enlighet med vad i motionen anförts,

dels motionen 1971: 1354 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit som sin mening måtte
ge till känna att den nuvarande studieordningen för socialhögskolorna
vad gäller studiepraktiken bör bibehållas,

dels motionen 1971: 1355 av herr Wikström m. fl. (fp) i vad avser
hemställan att riksdagen uttalar att den nuvarande studieordningen för
socionomutbildningen bibehålls i avvaktan på resultatet av den pågående
översynen av utbildningen som äger rum inom U 68.

Utskottet. Efterfrågan på socionomer inom olika verksamhetsområden
har under senare år ökat starkt. Samtidigt har, framhålls vidare
i den ifrågavarande propositionen, efterfrågan på socionomutbildning
vuxit. Förra året presenterades i statsverkspropositionen ett av 1968 års
utbildningsutredning (U 68) framlagt förslag om en fördubbling av an -

UbU 1971:11

talet utbildningsplatser, ökningen borde enligt förslaget vara fullt genomförd
senast budgetåret 1971/72. Kungl. Maj:t förutsatte att utbyggnaden
inte skulle kunna ske i den snabba takt som U 68 tänkt sig.
Statsutskottet uttalade att avsikten givetvis var att utbyggnaden skulle
ske i så snabb takt som de praktiska omständigheterna, bl. a. tillgången
på lärare, lokaler och praktikplatser, medger.

Med stöd av riksdagens beslut och på grundval av ett av 1970 års
socionomutbildningsberedning framlagt förslag beslöt Kungl. Maj:t den

29 juni 1970 att intagningskapaciteten vid befintliga socialhögskolor
skulle läsåret 1971/72 ökas med 450 platser, dvs. till 1 590 platser.

Kungl. Maj:t har nu föreslagit att antalet intagningsplatser nästa
läsår skall ökas med 270 platser till sammanlagt 1 860. Ytterligare 60
studerande skall enligt förslaget tas in vid socialhögskolan i Örebro och

30 i Lund. Återstående 180 nya utbildningsplatser skall tillkomma genom
en ny socialhögskola i Östersund. Samarbetsnämnden för socialhögskolorna
föreslås få ökade befogenheter. Benämningen ändras till
nämnden för socionomutbildning. Föredragande statsrådet redovisar
vidare att han har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t ändring av
studieordningen vid socialhögskolorna.

Riksdagens beslut i fjol om ökning av utbildningskapaciteten
innebar som tidigare anförts att antalet utbildningsplatser
snabbt skulle ökas med sikte på en fördubbling. Enighet synes alltjämt
råda om behovet av en kraftig ökning av socionomutbildningens kapacitet.
Utskottet anser därför att man i den fortsatta planeringen skall
utgå från att förra årets beslut skall genomföras så snart som möjligt.
Kungl. Maj:ts förslag om 270 nya intagningsplatser nästa läsår biträder
utskottet.

I anledning av yrkandet i motionen 1971:1307 vill utskottet påpeka
att den nu ifrågavarande propositionen inte innehåller något Kungl.
Maj:ts uttalande beträffande utbildningsverksamheten vid Sköndalsinstitutets
sociala linje. Med hänsyn bl. a. härtill saknas enligt utskottets
mening anledning för riksdagen att i detta sammanhang behandla frågan
om statsbidrag till denna utbildningsverksamhet för tiden efter nästkommande
budgetår. Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare i år
beslutat om statsbidrag för nästa budgetår. Mot bakgrunden av det anförda
torde yrkandet i motionen 1971: 1307 kunna avslås.

Vad därefter beträffar Kungl. Maj:ts förslag i vad de avser lokalisering
av socionomutbildning har utskottet inte funnit anledning till
erinran mot att den nu föreslagna socialhögskolan förläggs till Östersund
liksom ej heller mot den begränsade kapacitetsökningen vid de
befintliga högskolorna i Lund och Örebro.

I den under den allmänna motionstiden väckta motionen 1971: 852
har framställts yrkande som syftar till att en socialhögskola skall bli
lokaliserad till Borås.

1* Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 11

UbU 1971:11

Lokalisering av eftergymnasial utbildning är en av de frågor som behandlas
av U 68. Med hänsyn härtill och till pågående överväganden
rörande de allmänna regionalpolitiska målen har Kungl. Maj:t inte
varit beredd att i detta sammanhang ta ställning till frågan om lokalisering
av socionomutbildning till nya orter i södra Sverige. Denna fråga
bör enligt propositionen övervägas i det pågående planeringsarbetet.
Med hänsyn till vad som anförts i propositionen torde motionen 1971:
852 inte påkalla någon åtgärd. Samtidigt härmed bör framhållas att enligt
utskottets mening den fortsatta ökningen av intagningskapaciteten
för socionomutbildning bör komma till stånd — förutom i Östersund —
på orter som nu saknar socionomutbildning.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om nämnden för socionomutbildning
tillstyrker utskottet.

Genom omläggningen av socionomutbildningen år 1964 (prop. 1964:
48, SU 1964:71, rskr. 1964: 190) infördes två terminers handledd
studiepraktik. Då riksdagen i fjol hade att behandla frågan om
ökad intagningskapacitet för socionomutbildning skedde detta mot bakgrund
av samtidigt redovisade planer på en avkortning av tiden för den
handledda studiepraktiken. Statsutskottet konstaterade att möjligheterna
att snabbt få till stånd den förordade ökningen av socionomutbildningens
kapacitet i väsentlig mån var beroende av vilken ståndpunkt
man intar i praktikfrågan och att det för utskottet var en självklar utgångspunkt
att man bör undvika varje åtgärd som innebär en försämring
av utbildningen. Allvarliga ansträngningar borde göras för att öka
antalet praktikplatser inom skilda delar av samhället. Utskottet fann det
nödvändigt att socionomutbildningsberedningen ingående övervägde möjligheterna
att lösa praktikfrågan utan någon försämring av utbildningens
kvalitet. »De studerande bör före eller under studietiden inhämta
erforderlig praktisk erfarenhet inom för socionomutbildningen betydelsefulla
områden och av i huvudsak samma omfattning som för närvarande.
Inom den ramen bör man fasthålla kravet på att praktik till en omfattning
motsvarande minst en av de nuvarande praktikperioderna skall
utgöras av handledd praktik» (SU 1970: 88, s. 39). Riksdagen anslöt
sig till vad utskottet anfört.

De nya 450 intagningsplatserna innevarande läsår har tillkommit utan
att någon ändring genomförts i vad avser den handledda studiepraktikens
längd.

I den nu förevarande propositionen har föredragande statsrådet redovisat
förslag om ändrad utformning av den praktiska utbildningen. Enligt
detta skall den handledda praktiken omfatta fem månader. I anslutning
till utbildningen skall vidare förekomma praktikarbete omfattande
sju månader, vilket skall fullgöras inom för socionomutbildningen
betydelsefulla områden. Av praktikarbetet bör fem månader ha fullgjorts
innan de teoretiska studierna påbörjas, medan två månader bör

UbU 1971:11

fullgöras efter studiepraktiken. Praktisk yrkeserfarenhet förvärvad före
ansökan till socionomutbildningen skall i ökad omfattning få tillgodoräknas
som en del av den praktiska utbildningen. Vidare redovisas vissa
modifieringar i uppläggningen av den teoretiska utbildningen. Vad i
propositionen anförts i fråga om förkortning av tiden för handledd studiepraktik
har föranlett kommentarer och invändningar i flera motioner.

Riksdagen uttalade i fjol att en självklar utgångspunkt bör vara att
man bör undvika varje åtgärd som innebär eller kan innebära en försämring
av socionomutbildningen. Någon mot detta uttalande stridande
uppfattning har inte redovisats eller eljest kommit fram utan tvärtom
har detta uttalande i olika sammanhang strukits under. Vad motionärerna
hävdar är att i propositionen angiven begränsning av den handledda
praktiktiden innebär en försvagning av utbildningen som enligt deras
mening bör och kan undvikas och som inte är en nödvändig förutsättning
för eller ofrånkomlig följd av en ökad intagningskapacitet.

Enligt statsverkspropositionen kan U 68 väntas lägga fram sitt huvudbetänkande
under år 1972. Riksdagen har i olika sammanhang hävdat
att man bör söka undvika att föregripa resultatet av U 68:s arbete.
Vidare framgår av den nu ifrågavarande propositionen att U 68 inlett
en översyn av den teoretiska utbildningens uppläggning och innehåll
vid socialhögskolorna. Enligt utskottets mening bör en andra utgångspunkt
för det nu aktuella ställningstagandet vara att studieordningen vid
socialhögskolorna i avvaktan på U 68:s förslag i möjligaste mån bibehålls
oförändrad.

Utifrån dessa allmänna utgångspunkter för sina ställningstaganden
och uttalandet i det föregående att den avsedda intagningskapaciteten
bör uppnås så snart som möjligt har utskottet prövat motionsyrkandena
beträffande studiepraktiken. Utskottet har härvid inte kunnat komma
fram till något entydigt svar på frågan om möjligheterna att helt
tillgodose behovet av praktikplatser. En möjlighet till modifiering av
nuvarande intagningsordning synes därför påkallad i syfte att skapa
bättre garantier för att den önskade intagningskapaciteten skall bli en
realitet inom rimlig tid.

Försöksverksamheten med praktikcentra, förändringen av kommunernas
— och i viss mån statliga förvaltningars — inställning till praktikplatser
och den förstärkning av konsulentorganisationen som ägt rum
har ostridigt fått som resultat ett nettotillskott av praktikplatser. Inte
minst inom den statliga sektom bör det vara möjligt att anordna betydligt
flera för socionomutbildningen adekvata praktikplatser. Detsamma
gäller bl. a. fackliga, politiska och ideella organisationer. Kungl. Maj:t
bör vidta åtgärder i syfte att stimulera ett ökat utbud av praktikplatser.

Möjligheterna att få fram erforderligt antal praktikplatser bedömer
utskottet vara större om de nya utbildningsplatserna lokaliseras till or -

UbU 1971:11

ter som inte nu har socionomutbildning. På dessa orter och inom deras
omland bör finnas en latent tillgång på platser för handledd praktik.
Utskottet har i det föregående uttalat sig för sådan lokalisering av den
fortsatta utbyggnaden.

Frågan om tillgången på praktikplatser har gett utskottet anledning
att ånyo och i ett vidare perspektiv stryka under betydelsen av arbetslivserfarenhet
vid inträdet på teoretiska utbildningsvägar. Denna uppfattning
i kombination med att det måste bedömas vara av intresse att
nå fram till en något mer allsidig rekrytering till socialhögskolorna, jämförbar
med förhållandena före reformen 1964, ger utskottet ytterligare
skäl att förorda en annan lösning än den propositionen redovisar.

Försöksverksamhet med vidgat tillträde till socionomutbildningen inleddes
höstterminen 1970. Denna innebär att den som fyllt 25 år, varit
yrkesverksam minst fem år eller på annat sätt förvärvat motsvarande
erfarenhet samt har de förkunskaper i ämne eller ämnen som oundgängligen
fordras för att han skall kunna tillgodogöra sig utbildningen
är behörig att antas till socionomutbildning. Vid samma tidpunkt inleddes
även försöksverksamhet inom vilken sökande, som har slutbetyg
från gymnasium (motsvarande), får tillgodoräkna sig praktisk yrkeserfarenhet
omfattande minst tio månader vid urval bland sökande till
socionomutbildning. Enligt propositionen prövades ca 800 sökande inom
ramen för försöksverksamheten vid antagningen till vårterminen 1971.

De inledda försöken leder till att en betydande andel av de sökande
till socionomutbildningen har relativt omfattande yrkeserfarenhet från
skilda samhällssektorer. Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet
det utomordentligt väsentligt att dessa personer får tillgodoräkna
sig denna erfarenhet — inom de ramar som anges i propositionen —
som en del av den praktiska erfarenhet som fordras för socionomexamen.
Härigenom minskar automatiskt behovet av praktikplatser.

Med hänsyn till svårigheterna att nu tillförlitligt beräkna resultatet
av en effektiv ackvisition av nya platser för handledd praktik har utskottet
funnit sig böra förorda att man väsentligt okar andelen intagna
med praktisk yrkeserfarenhet som får tillgodoräknas som handledd
praktik. Ökningen måste bli beroende av resultatet av arbetet med att
få fram nya praktikplatser. Strävan bör vara att antalet studerande med
yrkeserfarenhet blir så stort att den ökning av antalet intagningsplatser
som utskottet tidigare uttalat sig för kan genomföras. De som inte har
yrkeserfarenhet bör liksom hittills få handledd praktik under två terminer
i avvaktan på ställningstagandena till U 68:s kommande förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet i anledning av motionerna 1971: 1351—1354 samt
1971: 1355 såvitt nu är i fråga anfört beträffande studiepraktik.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts anslagsberäkning
inte gett anledning till erinran hemställer utskottet

UbU 1971:11

att riksdagen

1. beslutar att en socialhögskola skall inrättas i Östersund den 1
juli 1971 i överensstämmelse med vad som förordats i statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 26 februari 1971,

2. godkänner de riktlinjer för samarbetet mellan socialhögskolorna
som förordats i nämnda statsrådsprotokoll,

3. till Socialhögskolorna för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 21 944 000 kr.,

4. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning
av motionerna 1971: 1351, 1971: 1352, 1971: 1353,
1971: 1354 och 1971: 1355, sistnämnda motion såvitt nu är i
fråga, anfört beträffande studiepraktik,

5. avslår motionen 1971: 1307,

6. avslår motionen 1971: 852.

2. Fortbildning av socionomer, journalister m. m. Kungl. Maj:t har i
propositionen 1971: 36 föreslagit riksdagen att

1. godkänna att försöksverksamhet med fortbildning av journalister
bedrivs i enlighet med de riktlinjer som redovisats i utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 26 februari 1971,

2. till Fortbildning av socionomer, journalister m. m. för budgetåret
1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
752 000 kr.

Under ifrågavarande reservationsanslag har för innevarande budgetår
anvisats 252 000 kr. Av anslaget får enligt Kungl. Maj:ts beslut disponeras
högst 188 000 kr. för anordnande av en mentalhygienisk kurs vid
vardera av socialhögskolorna i Stockholm och Lund, högst 20 000 kr.
till stipendier och resekostnadsbidrag till deltagare vid kurserna samt
högst 30 000 kr. till fortbildningsverksamhet för journalister inom aktuella
ämnesområden.

Kungl. Maj ris förslag innebär en anslagsuppräkning med 500 000 kr.
Beloppet avses för försöksverksamhet med fortbildning av journalister.
Verksamheten, som avses pågå minst två år, syftar till att bereda yrkesverksamma
journalister främst inom landsortspressen möjligheter till
yrkesinriktad högre utbildning. Planeringen och ledningen av försöksverksamheten
skall uppdras åt särskilt tillkallade sakkunniga. Föredragande
statsrådet förklarar sig avse att sedan försöksverksamheten utvärderats
återkomma till Kungl. Majri med förslag till riksdagen i ämnet.

Utskottet anser det motiverat att de yrkesverksamma journalisternas
möjligheter till fortbildning förbättras och har inte funnit anledning till
erinran mot den föreslagna försöksverksamheten.

Utskottet tillstyrker att under ifrågavarande anslagsrubrik anvisas
752 000 kr.

UbU 1971:11

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. godkänner att försöksverksamhet med fortbildning av journalister
bedrivs i enlighet med de riktlinjer som redovisats i statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 26 februari 1971,

2. till Fortbildning av socionomer, journalister m. m. för budgetåret
1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 752 000 kr.

3. Institutet för arbetsmarknadsfrågor m. m. Kungl. Majit har i propositionen
1971: 36 föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att inrätta en professur i enlighet med vad
som förordats i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 26
februari 1971,

2. till Institutet för arbetsmarknadsfrågor m. m. för budgetåret
1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 830 000
kr.

Institutet för arbetsmarknadsfrågor, som inrättades år 1966 (jfr prop.
1966:52, SU 1966: 107, rskr. 1966:251), har till uppgift att anordna
och medverka vid utbildning i arbetsmarknadsfrågor, driva och främja
arbetsmarknadsforskning samt verka för samordning av sådan utbildning
och forskning. Kungl. Majit har fastställt instruktion (1966: 541,
ändrad senast 1970: 784) för institutet. Universitetskanslersämbetet är
chefmyndighet för institutet. Till institutet har innevarande budgetår
anvisats ett förslagsanslag av 519 000 kr. För den nuvarande verksamheten
vid institutet föreslås för nästa budgetår en med 85 000 kr. ökad
medelsanvisning.

Vidare läggs i propositionen 1971: 36 fram förslag om inrättande av
en professur i socialpolitik den 1 januari 1972 och att för med denna
förenade kostnader anvisas 226 000 kr. Tjänsten föreslås bli placerad
vid ett forskningsinstitut, till vilket även resurserna vid institutet för
arbetsmarknadsfrågor skall föras över. Det nya institutet avses börja
sin verksamhet den 1 januari 1972. Organisationen av det vidgade institutet
skall prövas av en organisationskommitté. Avsikten är att kommittén
skall avge förslag i så god tid att förslag rörande institutets organisation
m. m. kan underställas riksdagen i höst.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 1355
av herr Wikström m. fl. (fp) i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Majit begär att 1972 års riksdag föreläggs ett program
rörande en intensifierad och planmässig social forskning.

Utskottet tillstyrker att Kungl. Majit erhåller begärt bemyndigande
att den 1 januari 1972 inrätta en professur i socialpolitik och att för
ändamålet anvisas 226 000 kr. Utskottet delar föredragande statsrådets

UbU 1971:11

uppfattning att det är väsentligt att innehavaren av professuren har nära
kontakt såväl med annan samhällsvetenskaplig forskning som med utbildningen
inom det sociala området. Innehavaren bör därför som förutsatts
i propositionen vara ledamot av såväl samhällsvetenskapliga fakulteten
vid universitetet i Stockholm som nämnden för socionomutbildning.
Med hänsyn till betydelsen av ett väl etablerat samarbete med
socialhögskolan i Stockholm bör enligt utskottets mening innehavaren
av professuren äga rätt delta i lärarrådets sammanträden.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att nu ifrågavarande
resurser för social forskning förs samman med resurserna vid institutet
för arbetsmarknadsfrågor till ett nytt forskningsinstitut. De slutliga
ställningstagandena till dessa och hithörande frågor torde emellertid
lämpligen böra anstå till dess att Kungl. Maj:t förelägger riksdagen
förslag på grundval av resultatet av det utredningsarbete som lämnats
den särskilda organisationskommittén. Denna kommitté har bl. a. till
uppgift att utarbeta mål och riktlinjer för verksamheten vid institutet.

I avvaktan på nämnda förslag bör inga förändringar vidtas avseende
institutet för arbetsmarknadsfrågor. Den i propositionen 1971: 36 med
återkallande av förslaget i propositionen 1971: 1 begärda medelsanvisningen
tillstyrker utskottet.

I motionen 1971: 1355 understryks att det är ett angeläget behov som
blir tillgodosett genom nu ifrågavarande professur i socialpolitik. Motionärerna
menar emellertid att förslaget är blygsamt i förhållande till
behoven av socialpolitisk forskning och beklagar att Kungl. Maj:t inte
i detta sammanhang redovisat ett utbyggnadsprogram för en intensifierad
och planmässig social forskning. I motionen hemställs att riksdagen
begär att ett sådant program föreläggs 1972 års riksdag.

Med anledning av förevarande motionsyrkande får utskottet erinra
om att statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1969: 46
underströk nödvändigheten av en utbyggnad av den socialpolitiska forskningen.
Utbildningsutskottet delar helt denna uppfattning. Den kartläggning
av den sociala forskningen som utförts av samarbetskommittén
för social forskning visar att ett inte ringa antal forskningsprojekt
och undersökningar pågår inom det socialpolitiska området. Såsom
framförts i skilda sammanhang, bl. a. i en av forskningsberedningen utgiven
rapport om samhällsforskning, är frågan om en samordning av
forskningsinsatserna av central betydelse. Av propositionen framgår också
att den aviserade organisationskommittén skall pröva vissa samordningsfrågor.

Vid behandlingen av motionsyrkandet har utskottet ansett sig böra
beakta även den osäkerhet som i avvaktan på ställningstaganden till U
68:s kommande förslag angående planeringen av den eftergymnasiala
utbildningen gäller beträffande den framtida högskoleutbildningens
forskningsanknytning.

UbU 1971:11

Med hänsyn till anförda omständigheter är utskottet inte övertygat
om att förutsättningar ännu föreligger att göra den av motionärerna begärda,
mer fullständiga utbyggnadsplanen för socialpolitisk forskning
och anser sig därför inte böra biträda yrkandet härom. Utskottet räknar
med att organisationskommitténs överväganden avseende omfattningen
och inriktningen av verksamheten vid det föreslagna institutet
på sedvanligt sätt kommer att omspänna en flerårsperiod.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att den 1 januari 1972 inrätta en professur
i socialpolitik i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 26 februari
1971,

2. till Institutet för arbetsmarknadsfrågor m. m. för budgetåret
1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
830 000 kr.,

3. avslår motionen 1971: 1355 i vad avser social forskning.

Stockholm den 27 april 1971

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s), Nordstrandh
(m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s),
Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s), Stålhammar (fp), Svensson
i Kungälv (s), Fiskesjö (c), Strindberg (m), fru Laag (s) och fröken
Andersson i Stockholm (c).