Utbildningsutskottets betänkande nr 1 år 1971

UbU 1971:1

Nr 1

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag
för budgetåret 1971/72 till utbildning inom kulturområdet
och till skolväsendet m. m. jämte motioner.

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Utbildningsdepartementet m. m.

1. Utbildningsdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts i propositionen 1971: 1, bilaga 10, framlagda förslag (punkterna
A 1—A 3, s. 14—15 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden
för den 4 januari 1971) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Utbildningsdepartementet ett förslagsanslag av 9 426 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 13 200 000 kr.,

3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Kulturändamål

Utbildning inom kulturområdet

2. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Utbildningskostnader.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 54, s.
112—114) och hemställer

att riksdagen till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 3 198 000 kr.

3. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt
B 55, s. 114—115) och hemställer

att riksdagen till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Undervisningsmateriel m.m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett reservationsanslag av 456 000 kr.

1 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 1

UbU 1971:1

4. Konstfackskolan: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
B 56, s. 115—119) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan staten och
Stockholms kommun om fördelningen av vissa kostnader för konstfackskolan
under budgetåret 1971/72,

2. till Konstfackskolan: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 7 323 000 kr.

Utskottet. Lärarutbildningssakkunniga lämnade i april 1970 ett förslag
angående anordnande av särskilt anpassad utbildning för icke behöriga
lärare i övningsämnen, bl. a. teckning. Departementschefen föreslår
i statsrådsprotokollet att med början nästa budgetår vid konstfackskolan
anordnas en för icke behöriga lärare i teckning särskilt anpassad
utbildning och har beräknat härför erforderliga medel. Enligt statsrådsprotokollet
bör det få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa närmare
föreskrifter om utbildningen, bl. a. beträffande antalet intagningsplatser.

Utskottet tillstyrker förslaget om att denna utbildning anordnas. Det
är väl motiverat att ifrågavarande lärare får möjlighet att förvärva behörighet.
I fråga om den av lärarutbildningssakkunniga föreslagna dimensioneringen
— 25 deltagare — har vissa invändningar framförts
under remissbehandlingen av de sakkunnigas förslag. Man hävdar att
deltagarantalet beräknats alltför snävt. Utskottet har önskat särskilt redovisa
detta förhållande. Utskottet räknar med att Kungl. Maj:ts beslut
om antalet utbildningsplatser kommer att fattas efter prövning av bl. a.
de skäl — vilka utskottet funnit bärande — som länsskolnämnden i
Malmö anfört för en större utbildningskapacitet.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under ifrågavarande anslagsrubrik har
inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan staten och
Stockholms kommun om fördelningen av vissa kostnader för
konstfackskolan under budgetåret 1971/72,

2. till Konstfackskolan: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/
72 anvisar ett förslagsanslag av 7 323 000 kr.

5. Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 57, s. 120—121) och hemställer

att riksdagen till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m.
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 501 000
kr.

6. Statens scenskolor. Statens dansskola. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna B 59—B 60, s. 122—125) och hemställer

UbU 1971:1

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Statens scenskolor ett förslagsanslag av 5 958 000 kr.,

2. till Statens dansskola ett förslagsanslag av 1 620 000 kr.

Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

7. Skolöverstyrelsen. Kungl. Maj:t har (punkt D 1, s. 145—159) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid skolöverstyrelsen inrätta en tjänst
för undervisningsråd i Ce 1,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att verkställa omorganisation av skolöverstyrelsen
i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

3. till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag
av 45 589 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 389 av herr Strindberg vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ge
till känna att skolöverstyrelsen bör utökas med dels en representant för
arbetsgivar- och avnämarintressena inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring,
dels med en representant för arbetstagarintressena inom
dessa områden samt att för vardera representanten förordnas en suppleant,

dels motionen 1971:849 av herr Elmstedt m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att antalet ledamöter
i styrelsen för skolöverstyrelsen måtte utökas med två ordinarie ledamöter
och två suppleanter enligt vad i motionen anförts,

dels motionen 1971: 882 av herr Nordgren m. fl. i vad avser hemställan
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att överföringen
av tillsynsområdet för jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
skolor till SÖ tills vidare uppskjutes samt att likaledes överförandet
av huvudmannaskapet för skogsinstituten till SÖ tills vidare
uppskjutes.

Utskottet. Genom sammanslagning av dåvarande skolöverstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning skapades år 1963 en ny central
myndighet för skolväsendet, skolöverstyrelsen. I samband därmed beslöts
även att yrkesutbildningen inom lantbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen
— som står under lantbruksstyrelsens och skogsbruksstyrelsens
tillsyn — senare skulle överföras till överstyrelsen.

UbU 1971:1

Kungl. Maj:t uppdrog år 1967 åt organisationskommittén för behandling
av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
skolor (ÖJST) att överväga bl. a. de organisatoriska m. fl. frågor,
som sammanhänger med att dessa skolor förs in under skolöverstyrelsens
och länsskolnämndemas tillsyn. Kommittén har i ett betänkande, som
avlämnats i april 1970, föreslagit att skolöverstyrelsens tillsynsområde
fr. o. m. den 1 juli 1971 utvidgas till att gälla även utbildning för lantbruk,
skogsbruk och trädgårdsnäring. Kommitténs förslag innefattar
viss institutionaliserad samverkan på central och regional nivå mellan
myndigheter och intressegrupper som berörs av dessa utbildningar i
syfte att främja den enligt kommitténs mening smidiga anpassningen
av resp. utbildning till produktionsförhållanden som hittillsvarande organisation
under fackämbetsverken möjliggjort. Vidare föreslår ÖJST
att antalet ledamöter i skolöverstyrelsens styrelse ökas med dels en
ledamot som företräder arbetsgivar- och avnämarintressen inom jordbruk,
skogsbruk och trädgårdsnäring, dels en ledamot som företräder
arbetstagarintressena samt med suppleanter för båda ledamöterna.
ÖJST föreslår också att en särskild byrå med två sektioner inrättas för
utbildningen inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.

I likhet med remissinstanserna har departementschefen biträtt förslaget
att skolöverstyrelsen fr. o. m. den 1 juli 1971 skall bli central tillsynsmyndighet
för utbildningen på gymnasieskolenivå inom jordbruk,
skogsbruk och trädgårdsnäring. Enligt statsrådsprotokollet delar departementschefen
OJST:s uppfattning att samverkan centralt och regionalt
med myndigheter och organisationer som berörs av nyssnämnda utbildningar
är betydelsefull men menar, att det bör vara möjligt att åstadkomma
denna utan att Kungl. Majit föreskriver formerna härför. Departementschefen
har inte varit beredd förorda någon ökning av antalet
ledamöter i styrelsen för skolöverstyrelsen. Förslaget att en särskild
byrå med två sektioner skall inrättas för utbildningen tillstyrks. Under
förevarande anslagspunkt har medel beräknats för personal m. m. vid
denna byrå.

I motionen 1971: 882 yrkas att överföringen till skolöverstyrelsen av
tillsynen över jordbrukets, skogsbrukets — inklusive skogsinstituten —
och trädgårdsnäringens skolor tills vidare uppskjuts. Motionärerna anser
att överföringsfrågan, som vid riksdagsbehandlingen år 1963 var omtvistad,
åter bör tas upp till principiell behandling i riksdagen och då bl. a.
mot bakgrund av att frågan om miljövården, som enligt motionärerna
i allra högsta grad berör landsbygdsnäringarnas utbildning, nu intar en
central plats i debatten. Motionärerna menar därför att överinseendet
över den aktuella utbildningen bör ligga kvar hos jordbruksdepartementet
såsom varande ett miljövårdsdepartement.

Utskottet, som vill erinra om att 1963 års riksdagsbeslut fattades mot
bakgrund av den principiella uppfattningen att all egentlig yrkesutbild -

UbU 1971:1

ning bör ledas av ett gemensamt skolämbetsverk, kan inte finna de i
motionen 1971: 882 framförda skälen mot en överföring fr. o. m. nästa
budgetår av de frågor som berör utbildningen inom jordbruk, skogsbruk
och trädgårdsnäring till skolöverstyrelsen bärande. Enligt utskottets mening
är det självklart att behovet av miljövårdsmässiga inslag i utbildningen
inte får åsidosättas för att tillsynsmyndigheten blir en annan. Det
åligger skolöverstyrelsen att tillse att utbildningen i fråga om innehåll
och metoder inom de nu aktuella områdena fortlöpande förnyas och utvecklas.
Utskottet avstyrker således motionen 1971: 882 såvitt nu är i
fråga.

Vid organisation av det nuvarande skolverket bestämdes att dess styrelse
skulle bestå, förutom av verkets generaldirektör och överdirektör,
av nio av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter och suppleanter. Därefter
har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser om försöksverksamhet med
studeranderepresentation i styrelsen.

I motionerna 1971: 389 och 1971: 849 uttalas att det är naturligt att
skolverkets styrelse nu utökas med dels en ledamot som representerar arbetsgivar-
och avnämarintressena inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring,
dels en ledamot som företräder arbetstagarsidan. Motionärerna
hemställer därför att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en
utökning av styrelsen med två ordinarie ledamöter och två suppleanter.

Utskottet får med anledning av motionsyrkandena konstatera att en
allsidig representation för skilda intressegrupper tillmättes stor betydelse
vid organisationen av den nuvarande överstyrelsen. En sådan målsättning
kan dock med hänsyn till arbetsformen inte tillåtas resultera
i att företrädare utses i skolverkets styrelse för en mängd skilda utbildningssektorer
som skolöverstyrelsens ansvarsområde omspänner.

Enligt utskottets mening är det dock av avgörande betydelse att frågor
som rör utbildningen inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring
kan ges en fullgod behandling inom överstyrelsen. Utskottet har också
uppfattat det så att detta är syftet med de framställda motionsyrkandena.
Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande över OJST:s betänkande
uttalat att verkets styrelse representerar en god allmän överblick över
näringsliv och arbetsmarknad och anser att de syften kommittén velat
nå genom utökning av styrelsen kan tillgodoses utan den av kommittén
föreslagna särskilda representationen. Utskottet, som erfarit att mandatperioden
för de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i skolverkets
styrelse utgår i september 1972, vill peka på de möjligheter Kungl. Maj:t
har att vid utseendet av nya ledamöter beakta behovet av företrädare
med god kunskap om landsbygdsnäringarnas förhållanden. Utskottet utgår
från att Kungl. Maj:t vid sin bedömning av ledamotskap i styrelsen
väger in de förändringar som inträffar avseende omfattning m. m. av
överstyrelsens ansvarsområde.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1971:
389 och 1971: 849.

UbU 1971:1

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
anslagsberäkning för nästa budgetår och hemställer
att riksdagen

1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 882 såvitt nu är i fråga bemyndigar Kungl. Maj:t att verkställa
omorganisation av skolöverstyrelsen i enlighet med vad
som förordats i statsrådsprotokollet,

2. bemyndigar Kungl. Majit att vid skolöverstyrelsen inrätta en
tjänst för undervisningsråd i Ce 1,

3. avslår motionerna 1971: 389 och 1971: 849,

4. till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 45 589 000 kr.

8. Länsskolnämndema m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna D 2—D 5, s. 159—163) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Länsskolnämndema ett förslagsanslag av 23 252 000 kr.,

2. till Läroboksnämnden ett förslagsanslag av 599 000 kr.,

3. till Bidrag till vissa elevorganisationer ett anslag av 295 000 kr.,

4. till Bidrag till vissa föräldraorganisationer ett anslag av 205 000
kr.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

9. Information om skolreformerna. Kungl. Majit har (punkt D 6, s.
164—165) föreslagit riksdagen att till Information om skolreformerna
för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 870 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 862 av
herrar Johansson i Skärstad och Mattsson i Lane-Herrestad i vad avser
hemställan att riksdagen måtte till Information om skolreformerna för
budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

Utskottet. Reformarbetet på utbildningsområdet ställer stora krav
på information om skolans mål, innehåll, organisation och arbetsformer.
Bland målgrupper för informationen kan nämnas elever, lärare och
skolledare, föräldrar, kommuner och arbetsmarknaden. Det är emellertid
samtidigt viktigt att informationen når andra och så vida grupper
som möjligt och inte endast till dem som är mer eller mindre direkt
engagerade i skolans arbete. Inte minst med hänsyn till detta senare
informationsbehov måste dagspressen, radio och TV tas i anspråk och
därmed också ge ett bredare underlag för en för skolans fortsatta förnyelse
angelägen debatt.

UbU 1971:1

Ifrågavarande anslag har mer än fördubblats under tre år. Detta
förhållande kan emellertid inte undanskymma att väsentligare satsningar
för information om i första hand grundskolan och den nya gymnasieskolan
hade varit av värde, bl. a. för att de möjliggjort en mer utbyggd
information till dem som behandlar utbildningsfrågor i massmedia. Utskottet
vill uttrycka sin tillfredsställelse med att skolöverstyrelsen inom
ramen för de sålunda relativt begränsade anslagsmedlen kunnat bedriva
en så aktiv informationsverksamhet som varit fallet. Med hänsyn till
budgetläget avstyrker utskottet ifrågavarande yrkande i motionen 1971:
862 och föreslår att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppförs
med oförändrat belopp.

Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1971: 862 såvitt nu är i fråga till Information om
skolreformerna för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 870 000 kr.

Det obligatoriska skolväsendet m.m.

10. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
D 7, s. 166—174) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av
3 189 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 200 av herr Wemer i Malmö m. fl. vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning och förslag
syftande till införande av frivillig, konfessionell kristendomsundervisning
i grundskolan,

dels motionen 1971: 383 av herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ge till känna
vad som i motionen anförts angående fördelning av göromål mellan
lärarbehöriga och icke lärarbehöriga innehavare av tjänst som skoldirektör
och biträdande skoldirektör,

dels motionen 1971:489 av herr Henmark vari hemställts att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag rörande utökad
trafikundervisning i grund- och gymnasieskola samt förläggande av
körkortsutbildning till gymnasieskola eller till av kommun anordnade
specialkurser,

dels motionen 1971: 495 av fm Söder m. fl. i vad avser hemställan att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj.t begär att information om de handikappades
problem skall ingå som en obligatorisk del i grundskolans
undervisning,

dels motionen 1971: 844 av herr Carlsson i Vikmanshyttan m. fl. vari

UbU 1971:1

hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder
för att i målsättningen för grundskolan ge karaktärsfostran på kristen
grund en framträdande plats,

dels motionen 1971: 877 av herrar Nilsson i Agnäs och Akerlind vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att undervisningen betalas
av statsmedel vare sig den sker i den vanliga grundskolan eller i
motsvarande alternativ skola,

dels motionen 1971: 890 av herr Oskarson m. fl. vari hemställts att
riksdagen som sin mening ger till känna att grunden för samhällets
fostrande gärning skall vara den kristna etiken,

dels motionen 1971:905 av herr Werner i Malmö m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om översyn
av läroplan för grundskolan i syfte att komplettera läroplanen med ämnet
samlevnadskunskap,

dels motionen 1971:909 av herr Wikström vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att en utredning om
den statsbidragsberättigade svenska undervisningen i utlandet kommer
till stånd och att i denna utredning representanter för de berörda kategorierna
av utlandssvenskar får representation,

dels motionen 1971: 1191 av fru Jonäng och herr Eriksson i Bäckmora
vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om utredning och förslag angående frågan om överförande av den teoretiska
delen av körkortsutbildningen till gymnasieskolan på i motionen
1971:938 anförda grunder.

Utskottet. Grundskolan är läsåret 1970/71 införd i årskurserna 1—7
i samtliga kommuner. Grundskolans högstadium skall planenligt vara
helt genomfört 1972/73 och folkskolan helt avvecklad med utgången
av läsåret 1971/72.

Den nya läroplanen för grundskolan tillämpas fr. o. m. innevarande
läsår i årskurserna 1, 4 och 7. Läroplanen skall vara fullt genomförd läsåret
1972/73.

Ur förevarande anslag bestrids i första hand kostnaderna för driftbidrag
till obligatoriska skolor och praktisk lärarutbildning vid dessa
skolor med undantag för vissa tjänstgöringstillägg. Vidare ersätts kostnaderna
för avlöning av skoldirektör ur detta anslag, från vilket även
bestrids kostnaderna för bl. a. statsbidrag till svensk undervisning i utlandet.

I motionen 1971: 877 har framställts yrkande om att staten skall
i samma omfattning som för grundskolan bestrida kostnaderna för till
denna alternativa skolor. Ett bifall till detta motionsyrkande skulle kunna
leda till så genomgripande förändringar av det svenska skolsystemet
att utskottet inte anser sig böra tillstyrka yrkandet.

Genom beslut vid 1968 års riksdag infördes ett system med stats -

UbU 1971:1

bidrag till svensk undervisning i utlandet. För budgetåret 1971/72 har
skolöverstyrelsen beräknat medelsbehovet för ändamålet till sammanlagt
5 milj. kr., vilket innebär en ökning med över 20 % jämfört med
innevarande budgetår. Departementschefen har ansett att erfarenheterna
av 1968 års beslut bör undersökas innan en så kraftig uppräkning av
bidragsmedlen medges. I avvaktan på resultatet av undersökningen
räknar departementschefen med i huvudsak oförändrad organisation.

Den av departementschefen aviserade undersökningen anser utskottet
motiverad. Det växande internationella samarbetet liksom expansionen av
biståndsverksamheten måste förväntas komma att medföra ytterligare
ökning av antalet svenskar som engageras utomlands. Undersökningen
bör som uttalas i motionen 1971:909 genomföras med stor skyndsamhet.

Med anledning av yrkandet i övrigt i denna motion har utskottet inhämtat
att det är avsikten att skolöverstyrelsen skall få i uppdrag att
göra undersökningen. Häremot kan enligt utskottets mening inte resas
någon invändning. Utskottet har då förutsatt att undersökningsarbetet
av överstyrelsen kommer att genomföras i nära kontakt med styrelsen
för internationell utveckling och representanter för närmast berörda
kategorier av utlandssvenskar.

Med det anförda har utskottet ansett sig böra avstyrka yrkandet i
motionen 1971:909.

Det nuvarande behörighetskravet för tjänst som skoldirektör eller biträdande
skoldirektör bygger på grundsatsen att pedagogisk utbildning
och erfarenhet är en förutsättning för tjänsten och att undantag härifrån
kan medges endast i speciella undantagsfall. Departementschefen
anför nu att han har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att vidta sådana
ändringar i gällande bestämmelser att i kommuner med mer än
en tjänst av ifrågavarande slag även personer som ej är behöriga till ordinarie
lärartjänst skall kunna komma i fråga till halva antalet tjänster.
Syftet med yrkandet i motionen 1971: 383 är att de nya bestämmelserna
skall kompletteras med en föreskrift om att göromålen så skall fördelas
mellan skoldirektör och biträdande skoldirektör att de pedagogiska ärendena
handläggs av tjänsteinnehavare som är behörig till lärartjänst.

Utskottet vill erinra om att 1962 års riksdag i skrivelse till Kungl.
Maj:t tog upp frågan om jämkning av behörighetsnormerna i den riktning
som nu aviseras i statsrådsprotokollet, och utskottet har för sin
del inte funnit anledning att nu ifrågasätta förevarande ändring i behörighetsbestämmelserna.
Utskottet räknar med att de kommunala myndigheterna
även i nu ifrågavarande avseende kommer att besluta om
den arbetsfördelning som bäst tjänar handläggningen av de pedagogiska
ärendena. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1971: 383.

Angelägenheten av ökad förståelse för de handikappades problem och
av bättre kännedom om deras förhållanden betonas i motionen 1971:
1* Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 1

UbU 1971:1

495. Motionärerna önskar att information om de handikappades problem
skall ingå som en obligatorisk del i grundskolans undervisning.

Utskottet vill instämma i motionärernas uppfattning att vidgad kunskap
om och insikt i de handikappades förhållanden är en förutsättning
för att man rätt skall kunna förstå deras svårigheter och kunna på olika
sätt underlätta deras många gånger besvärliga situation, ökad kunskap
kan också verksamt bidra till att omgivningen mera aktivt kan hjälpa
den handikappade ur hans isolering. För de handikappade barnen är det
viktigt att deras jämnåriga fått kunskaper som bidrar till att öka förståelsen
för den handikappade kamratens svårigheter. Det är alltså väsentligt
att de handikappades problem så tidigt som möjligt tas upp i undervisningen.

I läroplanen för grundskolan förutsättes att skolan skall »skapa förståelse
för de grupper som har särskilda problem i det moderna samhället».
I läroplanens anvisningar för undervisningens uppläggning nämns
vidare de handikappades problem som ett tema inom ramen för samlade
arbetsuppgifter inom samhällskunskap och religionskunskap på
högstadiet. I bamkunskap ingår momentet annorlunda barn i vilket skall
tas upp frågor med syfte att skapa förståelse för varje individs rätt att
utvecklas inom ramen av sin förmåga.

Utskottet, som utgår från att läroplanens intentioner fullföljes, anser
det inte erforderligt att riksdagen begär att informationen om de handikappades
problem skall ingå som en obligatorisk del i grundskolans läroplan.
Den stora betydelsen av information och undervisning om de
handikappades förhållanden och vikten av att hänsyn i olika sammanhang
tas till olika former av handikapp gör det angeläget att skolöverstyrelsen
under den successiva översynen av läroplanen särskilt uppmärksammar
bl. a. erfarenheterna beträffande tillämpningen av läroplanens
bestämmelser i nu ifrågavarande avseenden. Utskottet förutsätter
att så sker utan särkild åtgärd från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet motionen 1971:
495 såvitt nu är i fråga.

Yrkande om utredning och förslag om utökad trafikundervisning i
grundskolan och gymnasieskolan har förts fram i motionen 1971:489.
I denna har också tagits upp frågan om körkortsutbildning i gymnasieskolan
eller genom av kommun anordnade specialkurser. Förslag om
utredning om överförande av den teoretiska delen av körkortsutbildningen
till gymnasieskolan har forts fram i motionen 1971: 1191.

Frågorna om trafikundervisningen och körkortsutbildningen har under
senare år vid olika tillfällen behandlats av riksdagen. Vad beträffar
trafikundervisningen har vederbörande utskott därvid kunnat konstatera
att skolöverstyrelsen ägnar denna stor uppmärksamhet och bl. a. bildat en
arbetsgrupp — TRUSK — som har dels att följa utvecklingen inom
trafiksäkerhetsområdet och medverka till att skolan ständigt blir infor -

UbU 1971:1

merad om och aktiverad i det trafiksäkerhetsarbete som pågår, dels att
ta egna initiativ i fråga om skolans trafikundervisning och skolans övriga
verksamhet på trafiksäkerhetsområdet. I detta sammanhang bör vidare
upplysas om att i Hallsberg startats ett försök med integrerad trafikundervisning.
Detta försök har till uppgift att erbjuda eleverna en
systematisk studiegång i trafikkunskap och trafikantbeteende från förskola
över låg- och mellanstadium och högstadium till gymnasium och
vuxenutbildning. Den i motionen 1971: 489 yrkade särskilda utredningen
om trafikundervisning kan utskottet av anförda skäl inte anse påkallad,
varför utskottet avstyrker motionen i denna del.

Beträffande motionen 1971:489 i övrigt och motionen 1971:1191
erinras om allmänna beredningsutskottets utlåtande 1970: 22 i anledning
av motioner angående körkortsutbildning och utbildning av trafiklärare
m. m. Motionsyrkandena föranledde inte någon riksdagens åtgärd
med hänsyn till bl. a. att formerna för körkortsutbildningen och
trafikskolornas verksamhet var föremål för översyn inom trafiksäkerhetsverket.
Frågan om samhällets engagemang i trafikskoleverksamheten
har sålunda tagits upp till överläggningar mellan trafiksäkerhetsverket
och kommunförbundet.

Den förutnämnda försöksverksamheten i Hallsberg omfattar även
möjlighet att på skoltid ta körkort i en kommunal trafikskola. Vid gymnasieskolorna
i Sundsvall, Borlänge, Göteborg och Stockholm meddelas
en teoretisk trafikundervisning som täcker kraven för körkort och
som är kombinerad med praktisk körutbildning vid trafikskola. Med
hänsyn till redan pågående utredningsarbeten och försöksverksamhet
m. m. bör de i motionerna 1971: 489 och 1971: 1191 framställda yrkandena
beträffande körkortsutbildningen enligt utskottets mening avslås.

Som redan tidigare erinrats om tillämpas den nya läroplanen för grundskolan
fr. o. m. innevarande läsår. I motionen 1971: 905 yrkas att läroplanen
skall kompletteras med ämnet samlevnadskunskap. För egen del
kan utskottet inte anse det vara möjligt att nu bedöma önskemål om
revidering av läroplanen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet och
vill i samband härmed erinra om det uppdrag som givits utredningen
rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet.

Läroplanen för grundskolan skall vara ett hjälpmedel för att göra de
för skolan uppställda målen till realiteter i skolan (Lgr 69, s. 10). Den
anger ramen för grundskolans verksamhet och utbildningens innehåll. 1
motionen 1971: 844 hemställs nu att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t skall anhålla om åtgärder i syfte att karaktärsfostran på kristen
grund får en framträdande plats i målsättningen för grundskolan. I motionen
1971: 890 yrkas att riksdagen som sin mening skall ge till känna
att grunden för samhällets fostrande gärning skall vara den kristna
etiken.

UbU 1971:1

Förra årets riksdag hade att ta ställning till två likalydande motioner
med i stort sett samma innehåll och yrkande som den nu ifrågavarande
motionen 1971: 890. Fjolårets motioner, som behandlades i allmänna
beredningsutskottets utlåtande 1970: 79, föranledde inte någon riksdagens
åtgärd. Med erinran härom avstyrker utskottet den nu ifrågavarande
motionen 1971: 890. Med anledning av denna och motionen 1971:
844, vilken utskottet inte heller anser påkalla någon åtgärd, vill utskottet
emellertid anföra följande.

Skolan har till uppgift att hjälpa och stimulera varje elev att på bästa
sätt ta till vara och utveckla sina inneboende förutsättningar både som
enskild individ och som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Den
kunskap om tros- och livsåskådningar som skolan förmedlar i religionsundervisningen
och i undervisningen i övrigt är en väsentlig del av den
information som skolan i sådant syfte skall förmedla till eleverna.

Den information som skolan ger genom sin undervisning måste fylla
kraven på saklighet och allsidighet. Ett skäl härtill är att skolan tar emot
barn och ungdom ur alla grupper och åsiktsläger i samhället. Såsom
framhålls i Lgr 69 måste alla föräldrar med samma förtroende kunna
skicka sina barn till skolan, förvissade om att dessa inte blir påverkade
från skolans sida till förmån för den ena eller den andra av inbördes
kämpande åskådningar eller uppfattningar. Den starka invandringen till
Sverige belyser angelägenheten i detta uttalande. Ett viktigt problem
vårt land har att lösa är att utveckla attityder av förståelse och samverkan
mellan infödda svenskar och invandrare. De senare omfattar ofta
en annan livsåskådning och religiös tradition.

I Lgr 69 sammanfattas målet för undervisningen i religionskunskap på
följande sätt: »Undervisningen i religionskunskap har till uppgift att
orientera eleverna om de bibliska skrifternas huvudsakliga innehåll, om
kristen tro och etik och om huvuddragen av kristendomens historia och
samfundsformer. Den skall orientera om övriga religioner, deras heliga
skrifter, tro, etik och samfundsformer. Den skall vidare ge kännedom
om andra livsuppfattningar och attityder till tillvaron än de religiösa.
Den skall ge en inblick i nutidens etiska och livsåskådningsmässiga grundfrågor
och tankeströmningar.

Undervisningen skall vara vidsynt och objektiv i den meningen, att
den meddelar sakliga kunskaper om olika tros- och livsåskådningars innebörd
och innehåll utan att auktoritativt söka påverka eleverna att omfatta
en viss åskådning. Den bör ske på ett sådant sätt, att eleverna uppfattar
frågeställningarnas allvar och betydelse och så att den främjar
deras personliga utveckling och bidrar till att skapa förståelse för värdet
av en personlig livsåskådning liksom förståelse och respekt för olika
uppfattningar i livsåskådningsfrågor.

Arbetet bör inriktas på att bibringa eleverna sådana färdigheter, att
de kan självständigt förvärva kunskaper.»

UbU 1971:1

Utskottet vill vidare erinra om att särskilda utskottet år 1962 i sitt av
riksdagen godkända utlåtande nr 1, efter att ha konstaterat att skolberedningen
mot varandra noga avvägt olika förutsättningar, önskemål
och synpunkter inte minst i fråga om objektivitetskravet, underströk:
»Ett sammanfattande resultat har därvid erhållits, nämligen den målsättning
enligt vilken lärarna i ämnet kristendomskunskap på samma sätt
som varje annan lärare skall utföra sin uppgift med intresse för och
inlevelse i sin undervisning. Departementschefens uttalande i fråga om
målet för undervisningen i ämnet kristendomskunskap, som ansluter sig
till vad beredningen anfört och föreslagit, är därför inte en sådan kompromiss
som innebär utslätande av motsättningar. Den lämnar sålunda
inte läraren utan ledning i hans arbete.»

Utskottet förutsätter att lärarna i sin undervisning strävar efter att
fullfölja intentionerna i riksdagsbeslut och läroplan.

Kravet på objektivitet i undervisningen innebär inte att skolan i sitt
arbete kan bortse från det västerländska kulturarv som vuxit fram och
utvecklats under århundraden.

I läroplanen sägs: »En absolut objektivitet vid behandlingen av värderingsfrågor
är inte möjlig att uppnå.» Vidare sägs: »Det är därför
väsentligt att även de för vårt samhälle gemensamma värderingarna ses
som ett svar på de grundläggande frågorna och blir föremål för granskning
och personligt ansvarsmedvetet ställningstagande.»

Bland annat genom att hålla vår kulturtradition levande kan vi ge
ungdomen goda förutsättningar för att utvecklas till självständiga och
ansvarsfulla samhällsmedlemmar.

Med anledning av yrkandet i motionen 1971: 844 vill utskottet påpeka
att skolan redan nu bland sina mål har att göra begreppen demokrati
och jämlikhet, hänsyn, tolerans, samarbetsvilja och solidaritet till
realiteter bland eleverna, samtidigt som varje elev skall kunna känna sig
tillhöra skolans gemenskap, kunna påräkna dess stöd och vara föremål
för dess omvårdnad.

Det anförda får givetvis inte undanskymma det förhållandet att det
även under barnets år i skolan är hemmet som har det primära och huvudsakliga
ansvaret för barnets fostran och vård. Samverkan mellan
hem och skola i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevernas
personlighetsutveckling framstår som alltmer nödvändig som följd
av de strömningar i det moderna samhället som försvårar skolans uppgifter
i dess personlighetsfostrande arbete.

I motionen 1971:200 har framställts ett yrkande som syftar till att i
läroplanen för grundskolan skall tas upp en veckotimme för frivillig konfessionell
kristendomsundervisning.

Med hänsyn till det mål som i läroplanen ställts upp för undervisningen
i religionskunskap är utskottet inte berett att tillstyrka motionen.
Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet emellertid erinra om att

UbU 1971:1

mycket stor frihet förutsatts råda i fråga om val och utformning av aktiviteter
inom det fritt valda arbetet. Något principiellt hinder råder
inte för eleverna att ägna sig åt uppgifter inom arbetsområden av religiös
eller ideell karaktär.

Kungl. Maj:ts under förevarande anslagsrubrik redovisade förslag
föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. till Bidrag till driften av grundskolor m. m.

för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
3 189 000 000 kr.,

2. avslår motionen 1971: 877,

3. avslår motionen 1971:909,

4. avslår motionen 1971: 383,

5. avslår motionen 1971: 495 såvitt nu är i fråga,

6. avslår motionen 1971: 489,

7. avslår motionen 1971: 1191,

8. avslår motionen 1971: 200,

9. avslår motionen 1971: 905,

10. avslår motionen 1971: 844,

11. avslår motionen 1971: 890.

11. Nomadskolor m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna D 8—D 12, s. 174—184) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Nomadskolor ett förslagsanslag av 4 956 000 kr.,

2. till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader ett förslagsanslag
av 37 167 000 kr.,

3. till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. ett reservationsanslag
av 2 118 000 kr.,

4. till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare ett
förslagsanslag av 1 250 000 kr.,

5. till Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa handikappade
barn ett förslagsanslag av 1 110 000 kr.

Gymnasiala skolor m. m.

12. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Kungl. Maj:t har (punkt
D 13, s. 185—195) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i nuvarande statsbidragsbestämmelser
som behövs med anledning av gymnasieskolans
införande,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de åtgärder som behövs för att
lösa övergångsproblem inför gymnasieskolans start den 1 juli 1971,

UbU 1971:1

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till Eastmaninstitutet,

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela särskilda bestämmelser om
statsbidrag till den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade,

5. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 1 102 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 80 av herr Helén m. fl. i vad avser hemställan om
utredning angående möjligheterna att göra ämnet konsumentkunskap obligatoriskt
i gymnasieskolan,
dels motionen 1971:494 av herr Stridsman m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att Kungl. Maj:t tillmötesgår
de förslag som framförts av den av Riksidrottsförbundet tillsatta
arbetsgruppen,

dels motionen 1971:843 av herr Brundin m. fl. vari hemställts att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att Kungl.

Maj:t måtte föranstalta om att på sätt vederbörande myndighet prövar
lämpligt ämnena transportteknik, materialhantering och distributionsteknik
upptas i läroplanen för mellanskolan och utbyggs i den postgymnasiala
utbildningen,

dels motionen 1971: 892 av fröken Pehrsson m. fl. vari hemställts att
riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att initiativ
tages till utökad utbildning av dietister (dietassistenter),

dels motionen 1971:900 av fru Sundberg m. fl. vari hemställts att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att ämnet konsu mentkunskap

blir obligatoriskt för elever vid gymnasieskolans tvååriga
sociala och ekonomiska linjer,

dels motionen 1971: 1193 av herrar Åsling och Stjernström vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om snabba åtgärder
för en lösning av de akuta utbildningsfrågorna inom turistnäringen,
varvid särskilt överväges möjligheten att till Jämtlands län förlägga
ett särskilt utbildningscentrum för näringen enligt de riktlinjer som
skisserats i motionen 1971:1099.

Utskottet. Den 1 juli 1971 kommer en organisatoriskt sammanhållen
skolform, gymnasieskolan, att ersätta de nuvarande kommunala skolformerna
fackskola, gymnasium och yrkesskola, de landstingskommunala
yrkesskolorna samt sådana lantbruks-, lanthushålls- och skogsbruksskolor,
som den 1 juli 1971 drivs av landstingskommuner.

Den nya skolan kommer tills vidare att bestå av 22 linjer, av vilka
tre ersätter dagens fackskola och fem dagens gymnasium. Dessutom kommer
det att finnas ett antal specialkurser samt försöksverksamhet med
tvåårig musiklinje.

UbU 1971:1

Det frivilliga skolväsendet har under senare år genomgått en betydande
kvantitativ utveckling. Intagningskapaciteten har innevarande
läsår motsvarat närmare 90 % av antalet 16-åringar år 1969. Under
förevarande anslag har medel beräknats för ca 97 000 elevplatser i årskurs
1 i den direkt grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan.

I 1970 års statsverksproposition betonades betydelsen av att planeringsunderlaget
för vårdyrkesutbildningen förbättrades, inte minst med
hänsyn till planeringen för gymnasieskolans införande. En arbetsgrupp
för gemensam beredning av ärenden rörande utbildning på vårdområdet
tillsattes år 1969 med företrädare för skolöverstyrelsen, socialstyrelsen,
universitetskanslersämbetet, Svenska landstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet. Inom socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
(SPRI) pågår utredningar som enligt skolöverstyrelsen på både
kort och lång sikt får betydelse för överstyrelsens planeringsverksamhet
inom vårdyrkessektorn, såväl avseende utbildningens inriktning som dess
dimensionering.

1968 års utbildningsutredning (U 68) har tillsatt en arbetsgrupp med
uppgift att utarbeta konkreta förslag beträffande den eftergymnasiala
utbildningen inom vårdyrkessektorn. I en första etapp görs en kartläggning
av utbildningsbehovet och av nuvarande utbildning.

I motionen 1971: 892 hemställs att initiativ tas till utökad utbildning
av dietassistenter. Utskottet anser det självklart att denna kategori inom
vårdyrkessektorn innefattas i det utredningsarbete som nyss berörts och
som avses resultera i ett säkrare planeringsunderlag för vårdyrkesutbildningen.
Ett förslag till reviderad utbildning av dietassistenter har nyligen
presenterats av skolöverstyrelsen och varit föremål för remissbehandling.
Ett ställningstagande till detta förslag bör enligt utskottets uppfattning
underlätta den specifika bedömningen av dimensioneringen av
utbildningen i fråga. I detta sammanhang vill utskottet också framhålla
att de undersökningar inom SPRI som rör fördelningen av arbetsuppgifter
mellan olika personalkategorier och som avses ligga till grund för
personalplaneringen inom skilda vårdområden är av betydelse när det
gäller sjukvårdshuvudmännens bedömning av frågan om inrättande av
särskilda tjänster för dietassistenter. Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen
nu begär den av motionärerna yrkade utökade dietassistentutbildningen
och avstyrker därför motionen 1971: 892.

Frågan om utbildning inom turistnäringen tas upp i motionen 1971:
1193. Sålunda hemställs med hänvisning till vad som anförts i motionen
1971: 1099, vilken behandlas av näringsutskottet, om åtgärder för en
lösning av de akuta utbildningsfrågorna inom denna näring.

Utskottet vill först framhålla att utbildning för de personalkategorier
som motionärerna avser i viss utsträckning redan förekommer. Inom den
nya gymnasieskolan förekommer sålunda specialkurser för t. ex. idrottsoch
friluftsledare samt receptionspersonal för hotell m. fl. liksom kurser

UbU 1971:1

gande till i huvudsak motsvarande motionsyrkanden vid 1970 års riksdag
(SU 196, rskr. 414) avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena i
motionerna 1971: 80 och 1971: 900.

I motionen 1971: 843 hemställs att riksdagen uttalar sig för att ämnena
transportteknik, materialhantering och distributionsteknik ges en
starkare ställning i gymnasieskolan och inom den postgymnasiala utbildningen.
Motsvarande motionsyrkanden avslogs av 1970 års riksdag med
motiveringen att skolöverstyrelsen har att kontinuerligt följa läroplansfrågoma
och bedöma behovet av nya moment i undervisningen liksom
möjligheten att mönstra ut sådant som är mindre väsentligt.

Utskottet får framhålla att det inom gymnasieskolans ram anordnas
dels en ettårig grundkurs i transportledning inom lastbilstransportföretag,
förlagd till örebro, dels vid behov kurser i transportteknik omfattande
210 lektioner. Distributionstekniska moment ingår i kursplanen för den
treåriga ekonomiska linjen. Inom arbetsmarknadsutbildningen förekommer
en sex veckor lång s. k. försökskurs i transportteknik. Vad beträffar
den eftergymnasiala utbildningen ges undervisning i transportteknik vid
samtliga tekniska fakulteter. Vidare bör erinras om den förstärkning
av utbildningen inom transportekonomi och transportorganisation som
beslutet att inrätta en professur i transportsystem vid högskolenheten i
Linköping kommer att innebära. Utskottet har erfarit att universitetskanslersämbetet
och skolöverstyrelsen funnit det angeläget att ytterligare
öka utbildningsmöjligheterna inom de i motionen berörda ämnesområdena.
Sålunda pågår överväganden om anordnande av s. k. kombinationsutbildning
i transportteknik.

Utskottet kan således konstatera att vederbörande myndigheter har
sin uppmärksamhet riktad på de enligt utskottets mening väsentliga utbildningsfrågor
som tas upp i motionen. Utskottet anser det därför inte
erforderligt med någon åtgärd från riksdagens sida, såsom yrkas i motionen
1971: 843.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande anslagspunkt
och hemställer under åberopande av det anförda

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i nuvarande
statsbidragsbestämmelser som behövs med anledning av gymnasieskolans
införande,

2. bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de åtgärder som behövs för
att lösa övergångsproblem inför gymnasieskolans start den 1 juli
1971,

3. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till Eastmaninstitutet,

4. bemyndigar Kungl. Maj:t att meddela särskilda bestämmelser
om statsbidrag till den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade,

UbU 1971:1

för reseliv och turistnäring. Vidare kan nämnas Stockholms stads hotell-
och restaurangskola. Utskottet vill även peka på den ledarutbildning
som förekommer i en mängd olika former inom idrottsrörelsen,
vid folkhögskolor och inom kommunal kursverksamhet. Vad motionärerna
närmast synes åsyfta är en samordnad utbildning, förlagd till ett särskilt
utbildningscentrum i Jämtlands län. Utskottet har inhämtat att de
av Kungl. Majit tillkallade sakkunniga för planering av turistanläggningar
och friluftsområden under våren 1971 avser att lägga fram förslag rörande
ett större projekt för turismen lokaliserat till Jämtland och att de
sakkunniga i detta sammanhang även kommer att beröra vissa utbildningsfrågor.
Med hänsyn bl. a. härtill bör enligt utskottets mening riksdagen
inte göra något uttalande i den riktning motionärerna önskar. Utskottet
kan sålunda inte biträda motionen 1971: 1193.

Vid förra årets riksdag behandlades motioner om vidareutbildning av
elitidrottsmän. Statsutskottet uttalade därvid i sitt utlåtande nr 186 att de
problem som är förenade med samordning mellan studier och utövande
av elitidrott i första hand borde tas upp inom idrottsrörelsen själv. Utskottet
förutsatte att Sveriges riksidrottsförbund fullföljde de initiativ
som tagits genom att förbundet tillsatt en särskild arbetsgrupp för att
utreda nämnda problem och avstyrkte motionsförslaget om en offentlig
utredning av hithörande frågor.

I motionen 1971: 494 hemställs att riksdagen begär att Kungl. Majit
tillmötesgår de förslag som framförts av den nyssnämnda arbetsgruppen.
Enligt vad utskottet erfarit har gruppens förslag inte överlämnats till
Kungl. Majit. Däremot har utskottet sig bekant att riksidrottsstyrelsen tagit
kontakt med skolöverstyrelsen och att undersökningar pågår inom
överstyrelsen vad gäller möjligheterna att inom ramen för nu gällande
bestämmelser komma till rätta med de speciella problem som rör utbildningen
av elitidrottare. Vidare har från riksidrottsförbundets sida åtgärder
vidtagits för att sprida kännedom om de utbildningsmöjligheter som redan
nu finns och som kan vara lämpliga för elitidrottare. Vad beträffar
studiemedelsfrågan får utskottet erinra om att 1968 års studiemedelsutredning
i sitt år 1970 avgivna betänkande Vissa frågor rörande studiemedel
särskilt uppmärksammat elitidrottsutövning. Utskottet, som förutsätter
att riksidrottsförbundet tar de ytterligare initiativ och kontakter
arbetsgruppens förslag motiverar, avstyrker motionen 1971: 494.

Med anledning av hemställan i motionerna 1971: 80 och 1971: 900
om konsumentkunskap som obligatoriskt ämne i gymnasieskolan vill utskottet
med hänsyn till konsumentfrågornas betydelse i dagens samhälle
framhålla vikten av undervisning i konsumentkunskap. Utskottet förutsätter
att skolöverstyrelsen vid sin fortlöpande översyn av läroplanen
för gymnasieskolan uppmärksamt följer utvecklingen beträffande detta
ämne och föranstaltar om de ändringar och tillägg som kan visa sig vara
påkallade. Som följd härav och med erinran om riksdagens ställningsta -

UbU 1971:1

5. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 1 102 000 000 kr.,

6. avslår motionen 1971:892,

7. avslår motionen 1971: 1193,

8. avslår motionen 1971: 494,

9. avslår motionen 1971: 80 såvitt nu är i fråga,

10. avslår motionen 1971: 900,

11. avslår motionen 1971: 843.

13. Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning. Bidrag till driften
av skogsbrukets yrkesutbildning. Kungl. Maj:t har (punkterna D 14—
D 15, s. 195—199) föreslagit riksdagen att

1. till Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 23 723 000 kr.,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om bestämmelserna om statsbidrag
till skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad som förordats
i statsrådsprotokollet,

3. till Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 594 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 22 av herrar Petersson i Röstånga och Nelander
vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag till
tvåårig skogs- och jordbrukslinje inom gymnasieskolan,

dels motionen 1971: 490 av herr Josefson i Arrie m. fl. vari hemställts
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om förslag till höstriksdagen
angående tvåårig jordbruks- och skogsbrukslinje inom gymnasieskolan,

dels motionen 1971: 880 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att om landstingens
övertagande av skogsbruksutbildningen inte kommer till stånd
den 1 juli 1971 skall den nuvarande huvudmannen anpassa läroplanerna
till gymnasieskolan i likhet med vad som skall gälla för övrig gymnasial
utbildning enligt 1969 års riksdagsbeslut,

dels motionen 1971: 882 av herr Nordgren m. fl. i vad avser hemställan
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att överförandet
av huvudmannaskapet för skogsbrukets skolor till landstingen
tills vidare uppskjutes.

Utskottet. Från anslagen, som hittills upptagits under nionde huvudtiteln,
ersätts kostnader för bidrag till driften av lantbruksskolor och
lanthushållsskolor samt skogsbruksskolor. Vidare utgår bidrag till vissa
skogsföretag som bedriver skoglig utbildning.

Beträffande lantbrukets yrkesskolor är landstingen f. n. huvudmän

UbU 1971:1

för flertalet skolor. Därjämte finns lantbruks- och lanthushållsskolor
med stiftelse, förening eller hushållningssällskap som huvudman. Huvudmän
för skogsbruksskolorna är skogsvårdsstyrelserna.

Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 4, JoU 4, rskr. 99) skall lantbruks-
och lanthushållsskolor samt skogsbruksskolor erhålla landstingskommunalt
huvudmannaskap. Tidpunkten för omfördelningen av huvudmannaskapet
fastställdes till den 1 juli 1971, med en övergångstid
om tre år för reformens genomförande. Eftersom det undantagsvis kan
vara förenat med svårigheter att under angiven tid slutföra omfördelningen
lämnades Kungl. Maj:t rätt att i dylika fall förlänga övergångsperioden.
Övergången till nytt huvudmannaskap har inte gjorts tvingande.

I motionen 1971: 882 har i anslutning till yrkande om att överföringen
av tillsynsområdet för jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
skolor till skolöverstyrelsen tills vidare skall uppskjutas hemställts
att övergången av huvudmannaskapet för skogsbrukets skolor till landstingen
likaledes skall uppskjutas.

Utskottet har under punkten 7 i föreliggande betänkande redovisat
sitt ställningstagande till frågan om tillsynsmyndighet för de nu ifrågavarande
utbildningsområdena och tillstyrkt departementschefens förslag
om överföring till skolöverstyrelsen fr. o. m. den 1 juli 1971. Utskottet
får med anledning av förevarande motionsyrkande avseende huvudmannaskapsfrågan
erinra om att en övergångstid om tre år är fastställd
för omfördelningen av huvudmannaskapet samt att övergången inte
gjorts tvingande. Med hänsyn härtill och med beaktande av utskottets
ställningstagande till tillsynsfrågan avstyrker utskottet motionen 1971:
882 även i vad den avser huvudmannaskapets överförande till landstingskommunerna.

I gymnasieskolan skall fr. o. m. den 1 juli 1971 finnas en tvåårig
jordbrukslinje samt en likaledes tvåårig skogsbrukslinje, båda med
landstingskommunal huvudman. Det framgår av en skrivelse som organisationskommittén
för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets,
skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor ingivit till Kungl. Maj:t i
januari 1971, att jordbrukslinje inom gymnasieskolan föreslås vara inrättad
i 23 län nästa läsår. Skogsbrukslinje kan däremot inte beräknas
bli anordnad mer än i ett fåtal län. Det uppges att endast några landsting
hittills fattat definitivt beslut om övertagande av skogsbruksutbildningen
och att landstingen i övriga län inte synes vara beredda överta
huvudmannaskapet i så god tid att tvåårig skogsbrukslinje kan komma
till stånd under budgetåret 1971/72.

Genom beslut av 1970 års riksdag är förutsättningarna för inrättande
av jordbrukslinje och skogsbrukslinje inom gymnasieskolans ram givna.
Endast i den mån utbildningen övertas av landstingskommun kan gymnasielinje
komma i fråga.

UbU 1971:1

Under de ifrågavarande bidragsanslagen till lantbrukets och till skogsbrukets
yrkesutbildning har för nästa budgetår medel beräknats dels
för utbildning på jordbruks- och skogsbrukslinjerna inom gymnasieskolan,
dels för utbildning i former som vad avser innehåll och kapacitet
blir i stort sett oförändrade i förhållande till vad som nu gäller.

Överläggningar pågår mellan staten (utbildningsdepartementet) och
Svenska landstingsförbundet för att lösa bl. a. kostnads- och bidragsfrågor
som uppkommer vid förändring av huvudmannaskap.

I motionen 1971: 880 framhålls att det är beklagligt att anpassningen
av skogsbruksutbildningen till den nya gymnasieskolan i så ringa utsträckning
kan förverkligas fr. o. m. läsåret 1971/72. Motionärerna föreslår
att det skall åligga skogsvårdsstyrelsema — dvs. de nuvarande
huvudmännen — att anpassa läroplanerna till gymnasieskolans tim- och
kursplaner om landstingens övertagande av utbildningen inte kommer
till stånd.

Frågan om gymnasial utbildning fr. o. m. nästa läsår för elever som
väljer skogsbrukslinjen har även tagits upp i en interpellation vid årets
riksdag. Av utbildningsministerns svar och anföranden i interpellationsdebatten
framgår att man från utbildningsdepartementets sida anser
det angeläget att ett mer generellt övertagande från landstingens sida
av skogsbrukets yrkesutbildning kommer till stånd så snart som möjligt.
Vidare förklarade sig departementschefen beredd att föranstalta om undersökningar
huruvida en av interpellanten antydd utväg är möjlig,
nämligen att åstadkomma en gymnasial skogsyrkesutbildning genom att
landstingen övertar huvudmannaskapet fr. o. m. den 1 juli 1971 men att
det praktiska anordnandet av skogsyrkesutbildningen övergångsvis ligger
kvar hos skogsvårdsstyrelsema.

Utskottet delar uppfattningen om angelägenheten av att den planerade
gymnasiala skogsbrukslinjen snarast kan anordnas i den utsträckning
utbildningsbehov föreligger. Det är mot denna bakgrund väsentligt
att de problem som hindrar ett omedelbart överförande av huvudmannaskapet
till landstingen snarast bringas till en lösning.

Genom kungörelsen (1970:290) om gymnasieskolan har ställning
tagits till vilka skolformer som ersätts av gymnasieskolan. Utskottet är
inte berett att förorda någon förändring i gymnasieskolans omfattning
i jämförelse med vad kungörelsen innehåller därom, vilket ett tillstyrkande
av yrkandet om gymnasial utbildning under skogsvårdsstyrelsernas
huvudmannaskap torde innebära. I statsrådsprotokollet har uttalats
att utbildningen, i den mån den inte övertas av landstingskommun, tills
vidare skall bedrivas i stort sett i oförändrade former i vad avser innehåll,
kapacitet, statsbidrag och huvudman. Utskottet anser dock detta
inte utgöra hinder för att utbildningen — i avvaktan på definitivt ställningstagande
i huvudmannaskapsfrågan — i viss utsträckning får anpassas
så att en eventuell övergång till den gymnasiala skogsbrukslinjen

UbU 1971:1

underlättas. En förutsättning härför måste självfallet vara att en sådan
anpassning kan göras inom ramen för de för utbildningen i fråga gällande
statsbidragsbestämmelserna.

Med hänvisning till det anförda och med beaktande av det av utbildningsministern
uttalade intresset att få en snabb lösning till stånd avseende
de i motionen påtalade frågorna avstyrker utskottet motionen
1971: 880.

Vid 1970 års riksdag behandlade statsutskottet motioner med förslag
till tvåårig skogs- och jordbruksutbildning, dvs. en kombinerad utbildning.
I sitt utlåtande nr 222 anförde statsutskottet att det inte var uteslutet
att det i framtiden kunde komma att finnas behov av en utbildningslinje
av denna typ. Utskottet ansåg sig dock inte böra föreslå den
då önskade framställningen till Kungl. Maj:t i denna fråga. Riksdagen
biträdde statsutskottets mening. I de nu förevarande motionerna 1971:
22 och 1971:490 framförs förslag överensstämmande med de nyss
nämnda.

Utbildningsutskottet har inte funnit skäl förorda att riksdagen frånträder
sin tidigare intagna ståndpunkt beträffande den ånyo aktualiserade
utbildningen. Utskottet vill emellertid tillfoga att den samordning
i fråga om tillsynsmyndighet och huvudmannaskap som genomförs med
början den 1 juli 1971 torde innebära att det blir lättare än det är nu att
organisera den av motionärerna föreslagna kombinerade skogs- och
jordbruksutbildningen.

Utöver vad som nu anförts har utskottet inte funnit anledning till
uttalande beträffande Kungl. Maj:ts förslag under de båda anslagspunktema.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 23 723 000 kr.,

2. avslår motionen 1971: 882 i vad den avser huvudmannaskap för
skogsbrukets skolor,

3. avslår motionen 1971: 880,

4. bemyndigar Kungl. Majit att besluta om bestämmelserna om
statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad
som förordats i statsrådsprotokollet,

5. till Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 8 594 000 kr.,

6. avslår motionerna 1971: 22 och 1971: 490.

14. Statliga realskolor m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna D 16—D 24, s. 199—211) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Statliga realskolor ett förslagsanslag av 5 950000 kr.,

UbU 1971:1

2. till Bidrag till driften av högre kommunala skolor ett förslagsanslag
av 3 000 000 kr.,

3. till Bidrag till driften av riksinternatskolor ett förslagsanslag av
10 759 000 kr.,

4. till Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag av
8 442 000 kr.,

5. till Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. ett reservationsanslag
av 1 015 000 kr.,

6. till Statens skogsinstitut ett förslagsanslag av 1 687 000 kr.,

7. till Trädgårdsskolan i Norrköping ett förslagsanslag av 934 000
kr.,

8. till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad ett förslagsanslag av
974 000 kr.,

9. till Bidrag till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande
ett förslagsanslag av 88 000 kr.

15. Bidrag till driften av vissa privatskolor. Kungl. Maj:t har (punkt
D 25, s. 211—213) föreslagit riksdagen att

1. godkänna i statsrådsprotokollet förordade ändrade grunder för
statsbidrag till vissa privatskolor,

2. till Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 384 av herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att
riksdagen måtte besluta att statsbidrag till Mariannelundsskolan, Restenässkolan
och Solbacka läroverk skall utgå enligt kungörelsen 1964: 137
samt att statsbidrag får utgå till tvåårig social linje av gymnasieskolan
vid Höglandsskolan,

dels motionen 1971: 846 av herr Ekinge m. fl. vari hemställts att riksdagen
hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådana åtgärder att Solbacka
läroverk kan fortsätta sin verksamhet antingen i form av riksintemat
eller i annan form som anpassas till samhällets behov och Solbacka läroverks
allmänna förutsättningar.

Från detta anslag skall bestridas kostnaderna för statsbidrag enligt
kungörelsen 1964: 137 om statsbidrag till vissa privatskolor. Innevarande
budgetår får 11 privatskolor statsbidrag enligt denna kungörelse, däribland
Höglandsskolan i Stockholm.

Därjämte skall anslaget belastas med kostnaderna för statsbidrag enligt
av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser till Mariannelundsskolan,
Restenässkolan och Solbacka läroverk.

Utskottet. Genom beslut av 1970 års riksdag i anledning av propositionen
nr 53 angående riksinternatskolor (SU 134, rskr. 297) har Sig -

UbU 1971:1

tunastiftelsens humanistiska läroverk, Sigtunaskolan, Grännaskolan och
Viggbyholmsskolan inrättats som riksinternatskolor den 1 juli 1970.

I propositionen uttalades att de statsunderstödda internatskolor som
inte inrättades som riksinternatskolor tills vidare borde bibehållas vid
oförändrad bidragsnivå i avvaktan på erfarenhet rörande behovet av
internatplatser. Riksdagen delade denna uppfattning och avslog därmed
bl. a. motionsyrkanden om statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137 till
Mariannelundsskolan, Restenässkolan och Solbacka läroverk.

Samma yrkande om förbättrad statsbidragsgivning till nämnda tre
skolor har nu framförts i motionen 1971: 384. Solbacka läroverk och
statsbidraget till verksamheten vid denna skola har givit anledning till
yrkande även i motionen 1971: 846.

Utskottet har funnit att några skäl inte kan anföras som nu motiverar
ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida i fråga om statsbidrag
till Mariannelundsskolan, Restenässkolan och Solbacka läroverk.
Beträffande Restenässkolan vill utskottet erinra om statsutskottets uttalande
i fjol i frågan om en ökad bidragsgivning till skolan. Utskottet avstyrker
sålunda motionerna 1971: 384 och 1971: 846. Med anledning av
vad som anförts i sistnämnda motion vill utskottet påpeka att det i
första hand ankommer på huvudmannen för Solbacka läroverk samt vederbörande
kommun och landsting att pröva hur skolans anläggningar
bäst kan utnyttjas om de i en framtid ej kan tas i anspråk för sitt nuvarande
ändamål.

Enligt kungörelsen 1964: 137 utgår statsbidrag till Höglandsskolan i
Stockholm i vad avser grundskolans högstadium samt gymnasium.

I motionen 1971: 384 har yrkats att statsbidrag skall utgå också till
en vid Höglandsskolan planerad tvåårig social linje av gymnasieskolan.
Yrkandet överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen framfört förslag.
Departementschefen har ansett att resultatet av pågående planering av
skolväsendet i Stockholm bör avvaktas och har därför inte varit beredd
att tillstyrka statsbidraget. Ett bifall till motionen skulle innebära ett understrykande
av skolans traditionella syfte att ge en utbildning där
tyngdpunkten ligger mer på praktisk-estetisk än rent teoretisk utbildning.
Utskottet finner det emellertid inte lämpligt att de kommunala ställningstagandena
föregrips och avstyrker därför ifrågavarande motionsyrkande.

I statsverkspropositionen under förevarande punkt förordade ändrade
grunder för statsbidrag, bl. a. till den allmänna arbetsgivaravgiften, tillstyrker
utskottet.

Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har
inte gett utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. godkänner i statsrådsprotokollet förordade ändrade grunder för

UbU 1971:1

statsbidrag till vissa privatskolor,

2. avslår motionen 1971: 384 i vad avser statsbidrag till Mariannelundsskolan,

3. avslår motionen 1971:384 i vad avser statsbidrag till Restenässkolan,

4. avslår motionerna 1971: 384 och 1971: 846 i vad avser statsbidrag
till Solbacka läroverk,

5. avslår motionen 1971: 384 i vad avser statsbidrag till Höglandsskolan,

6. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
1971: 384 och 1971: 846, motionerna i vad avser medelsanvisningen,
till Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.

16. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning. Kungl. Maj:t har
(punkt D 26, s. 214—217) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att i de fall som angetts i statsrådsprotokollet
meddela särskilt beslut om statsbidrag,

2. till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 18 200 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 380 av
herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t som sin mening ge till känna att de enskilda yrkesskolor
som under innevarande budgetår erhållit statsbidrag och som oförändrat
fortsätter sin verksamhet även under kommande budgetår bör erhålla
statsbidrag på oförändrat sätt.

Utskottet. Från ifrågavarande anslag ersätts kostnaderna för bl. a.
statsbidrag till enskilda yrkesskolor enligt bestämmelserna i kungörelsen
(1957: 480) om statsbidrag till yrkesskolor. Dessa bestämmelser indelar
i statsbidragshänseende de enskilda yrkesskolorna i två kategorier, nämA-skolor
och B-skolor. B-skolorna är av två kategorier: företagsskolor
och övriga B-skolor.

De enskilda yrkesutbildningarna kommer att ligga utanför den nya
gymnasieskolans organisation. Skolöverstyrelsen har fått Kungl. Maj:ts
uppdrag att undersöka om verksamheten vid de olika skolorna fyller
ett sådant behov att statsbidrag bör utgå även framdeles samt att efter
samråd med styrelserna för resp. skolor inkomma med förslag till det
praktiska genomförandet i fråga om avvecklingen i förekommande fall
av statsbidrag. I avvaktan på resultatet har departementschefen inte
haft något att erinra mot skolöverstyrelsens beräkning av medelsbehovet
nästa budgetår för bidrag till ifrågavarande enskilda yrkesskolor. Detta

UbU 1971:1

innebär en för ändamålet med 4,3 milj. kr. minskad medelsanvisning.

Med anledning av det i motionen 1971: 380 framställda yrkandet beträffande
omfattningen av den fortsatta statsbidragsgivningen har utskottet
inhämtat kompletterande upplysningar i ärendet. På grundval av
dessa har utskottet funnit sig kunna redovisa att statsbidrag enligt oförändrade
grunder nästa budgetår torde komma att utgå till ett inte obetydligt
större antal skolor än som förutsatts tidigare. Det har vidare upplysts
att där avveckling blir aktuell med utgången av innevarande budgetår
detta sker i fullt samförstånd med vederbörande huvudman och
under hänsynstagande till de anställdas intressen.

Med anledning av det anförda synes yrkandet i motionen ej påkalla
någon riksdagens åtgärd. Utskottet vill stryka under att det förutsätter
att även de fortsatta övervägandena och ställningstagandena sker under
noga beaktande av utbildningsbehovet inom olika områden och på
sådant sätt att inte möjligheterna till mera speciell yrkesutbildning
stryps. Dessa önskemål får samtidigt inte undanskymma det förhållandet
att en större samordning av insatserna synes motiverad. En koncentrering
på sådan utbildning som inte kan erbjudas vid andra skolor bör
också eftersträvas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. avslår motionen 1971:380,

2. bemyndigar Kungl. Maj:t att i de fall som angetts i statsrådsprotokollet
meddela särskilt beslut om statsbidrag,

3. till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 18200000 kr.

17. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt D 27, s. 217) föreslagit riksdagen att till Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 098 000 kr.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 492 av
herr Nordgren m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att inrätta
ytterligare 100 bidragsrum och att till främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare m. m. anvisa ett förslagsanslag av 4 200 000
kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en sänkning av antalet bidragsrum
från 2 000 till 1 900 och en motsvarande anslagsminskning.
I motionen 1971: 492 föreslås att antalet bidragsrum bibehålls oförändrat
och att anslaget uppförs med 4,2 milj. kr.

UbU 1971:1

Den 1 juli 1971 ersätts fackskola, gymnasium och yrkesskola av gymnasieskolan.
Denna skolform kommer att bestå av 22 olika linjer jämte
specialkurser av olika slag. Antalet elevplatser motsvarar enligt redovisade
uppgifter närmare 90 % av årskullen 16-åringar. Det synes utskottet
naturligt att departementschefen mot bakgrunden av angivna
utbildningskapacitet funnit det vara möjligt att förorda en begränsning
av antalet bidragsrum. Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker
som en konsekvens härav bifall till yrkandet i motionen 1971: 492. Utskottet
vill samtidigt inte underlåta att betona angelägenheten av att
besluten om fördelningen av bidragsrum fattas under noggrant beaktande
av arbetsmarknadsläget inom olika branscher.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1971: 492 till Främjande av lärlingsutbildning hos
hantverksmästare m.m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 4 098 000 kr.

18. Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 28, s. 217—218) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 45 000
kr.

19. Vissa kurser för ingenjörer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt D 29, s. 218) och hemställer

att riksdagen till Vissa kurser för ingenjörer m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Investeringsbidrag

20. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt D 30, s. 219—231) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ändring av bestämmelserna
om statsbidrag till byggnadsarbeten för skollokaler enligt vad som förordats
i statsrådsprotokollet,

2. medge att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsarbeten för
skolväsendet får lämnas enligt vad som förordats i statsrådsprotokollet,

3. till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för budgetåret
1971/1972 anvisa ett förslagsanslag av 241 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 891 av
fröken Pehrsson m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa att 1. initiativ tages till en utvidgning

UbU 1971:1

av det antal skolformer som kan erhålla statsbidrag för anskaffning av
hörselteknisk utrustning, samt 2. att åtgärder vidtages för att informera
respektive huvudmän om möjligheterna till statsbidrag.

Utskottet. Frågan om ändrade bestämmelser rörande statsbidrag till
skolbyggnader bereds f. n. inom utbildningsdepartementet. En promemoria
i frågan har remissbehandlats. Vidare har servicekommittén lagt
fram vissa förslag beträffande statsbidrag till skollokaler som är integrerade
i olika typer av centrumanläggningar.

Till följd av beslutade reformer beträffande grundskolan och gymnasieskolan
föreslår Kungl. Maj:t vissa ändringar av bestämmelserna
om statsbidrag till skollokaler. Förslagen har bl. a. avseende på statsbidragsgivningen
till den yrkesutbildning som ingår i gymnasieskolan.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att de föreslagna
ändringarna av statsbidragsbestämmelserna genomförs, oaktat den större
översynen ännu inte avslutats.

Investeringsbehovet inom skolbyggnadsområdet är fortfarande betydande.
Kungl. Maj:t föreslår för nästa budgetår en investeringsram
på 500 milj. kr. samt att förhandsbesked om statsbidrag till skolbyggnader
skall få lämnas inom planeringsramar av följande storlek, nämligen
450 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/74
samt 100 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76.
Utskottet tillstyrker dessa förslag liksom också hemställan att under
den nu ifrågavarande anslagsrubriken anvisas 241 milj. kr.

I motionen 1971: 891 har framställts yrkanden beträffande statsbidrag
till hörselteknisk utrustning. Motionärerna önskar dels en vidgad
bidragsgivning, dels bättre information om olika bidragsmöjligheter.

Som vitsordats i motionen kan statsbidrag utgå till hörselteknisk utrustning
åt hörselskadade elever vid en rad olika skolformer. Till en
del är denna bidragsgivning av relativt sent datum. Den är att se som
ett led i statsmakternas successivt väsentligt ökade insatser att hjälpa
handikappade studerande över deras svårigheter i studiearbetet. Utskottet
har inhämtat att skolöverstyrelsen på grundval av vunna erfarenheter
nu gör en allmän översyn av bidragsbestämmelsema och att överstyrelsen
har för avsikt att lägga fram förslag i sin anslagsframställning
för budgetåret 1972/73. Förslagen torde komma att utformas så att ökade
möjligheter till bidrag till hörselteknisk utrustning ger de hörselskadade
eleverna större frihet i valet av studieväg. Det torde råda enighet
om betydelsen av att bidragsgivningen för att underlätta de handikappades
situation allmänt sett är utformad så att den inte får en ej
önskad styrande effekt.

Enligt utskottets mening är de i motionen yrkade särskilda informationsåtgärderna
inte behövliga.

UbU 1971:1

Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet yrkandena i
motionen 1971: 891.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om ändring av bestämmelserna
om statsbidrag till byggnadsarbeten för skollokaler enligt
vad i statsrådsprotokollet förordats,

2. medger att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsarbeten
för skolväsendet får lämnas enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,

3. till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 241 000 000 kr.,

4. avslår motionen 1971: 891.

21. Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
D 31—D 35, s. 231—235) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet
ett förslagsanslag av 1 240 000 kr.,

2. till Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet
ett förslagsanslag av 90 000 kr.,

3. till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor ett reservationsanslag
av 6 000 000 kr.,

4. till Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning
ett reservationsanslag av 3 412 000 kr.,

5. till Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning
ett reservationsanslag av 1 600 000 kr.

Uppskjutna frågor

22. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att
yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter och avsnitt
framlagda förslag, nämligen

punkten B 58 Musikhögskolorna,
punkten B 61 Dramatiska institutet,
avsnittet E Högre utbildning och forskning,
avsnittet F Lärarutbildning,
avsnittet G Vuxenutbildning,

punkten II: 18 Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.,

UbU 1971:1

punkten IV: 7 Lånefonden för studentkårlokaler,
vilket utskottet här anmäler.

Stockholm den 11 mars 1971

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s), Larsson
i Staffanstorp (c), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh
(m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s),
fru Gradin (s), fru Sundberg (m), fru Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad
(c) och Berndtson i Linköping (vpk).

Reservationer

vid punkten 15 (Bidrag till driften av vissa privatskolor)

1. av herr Nordstrandh (m), fru Sundberg (m) och herr Johansson
i Skärstad (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »nuvarande ändamål» bort ersättas med text
av följande lydelse:

»De förutnämnda fyra riksintematskolorna skall enligt riksdagens
beslut stå till förfogande för barn och ungdom, som har utlandssvenska
föräldrar eller har styrkt behov av miljöbyte eller är från glesbygd.
Riksintematskola står öppen också för externatelever från den kommun
där skolan finns och från närliggande kommuner.

Med denna erinran om för vilka elevkategorier riksintematskolorna
i första hand är avsedda vill utskottet konstatera att det inte framkommit
några förhållanden som jävar uttalandet i propositionen i fjol om riksinternatskolor
att man har anledning räkna med att behovet av utbildningsplatser
för de elevkategorier för vilka riksintematskolorna är avsedda
kommer att öka i framtiden. Fortfarande kan sålunda andra än
de fyra skolor som fjolårets beslut omfattade behöva komma att tas i
anspråk som riksinternatskolor.

Mariannelundsskolan, Restenässkolan och Solbacka läroverk åtnjuter
alla endast det lägre statsbidraget om 6:50 kr. per elev och dag av
läsåret. Som följd härav arbetar de under svåra ekonomiska villkor.
Utskottet anser det angeläget att de ges bidrag som bättre än de nuvarande
säkrar en fortsatt verksamhet, då det eljest kan uppkomma
onödiga svårigheter att realisera den av fjolårets riksdag förutsatta ökningen
av behovet av utbildningsplatser. Utskottet tillstyrker därför
motionsyrkandet om statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137 till Mariannelundsskolan,
Restenässkolan och Solbacka läroverk.»

UbU 1971:1

dels att utskottets hemställan under 2—4 bort ha följande lydelse:

»2. med bifall till motionen 1971:384 såvitt nu är i fråga medger att
statsbidrag till Mariannelundsskolan utgår enligt kungörelsen 1964:
137,

3. med bifall till motionen 1971: 384 såvitt nu är i fråga medger att
statsbidrag till Restenässkolan utgår enligt kungörelsen 1964: 137,

4. med bifall till motionen 1971: 384 och i anledning av motionen
1971: 846, båda motionerna såvitt nu är i fråga, medger att statsbidrag
till Solbacka läroverk utgår enligt kungörelsen 1964: 137,»

2. av herr Nordstrandh (m), fru Sundberg (m) och herr Johansson i
Skärstad (c) som — vid bifall till reservationen 1 — anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med
»Kungl. Maj:ts» och slutar med »till erinran» bort ha följande lydelse:
»Som en följd av utskottets förslag om statsbidrag enligt kungörelsen
1964: 137 till Mariannelundsskolan, Restenässkolan och Solbacka läroverk
föreslår utskottet att anslaget uppföres med 17 500 000 kr., dvs.
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag en uppräkning med 2 500 000
kr.»

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

»6. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1971: 384
och 1971: 846, motionerna i vad avser medelsanvisningen, till Bidrag
till driften av vissa privatskolor för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 17 500 000 kr.»

Särskilt yttrande

vid punkten 10 (Bidrag till driften av grundskolor m. m.) av herr
Nordstrandh (m) som anfört:

»Inrättandet av en alternativ skola torde medföra så betydande konsekvenser
och stöta på sådana svårigheter, att det i dagens skolsituation,
även om principiella skäl kan åberopas, knappast framstår som en realistisk
möjlighet. Å andra sidan hyser otvivelaktigt åtskilliga föräldrar
en önskan att skolan skall gc mera utrymme åt positiv kristendomsundervisning
och etisk fostran. Dessa berättigade föräldraönskemål bör så
långt möjligt tillgodoses på annat sätt än genom skapandet av en direkt
alternativ skolorganisation. Därvid kan framhållas önskvärdheten av en
generös inställning från myndigheternas sida till ansökningar om tillstånd
att enligt skollagens 27 § i skolans ställe ombesörja religionsundervisning,
då trosskäl åberopas och vederbörlig motsvarande undervisning
kommer att meddelas de elever som avses.»