Trafikutskottets betänkande nr 28 år 1971

TU 1971:28

Nr 28

Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående transportstöd vid viss linjesjöfart från Gotland jämte motioner.

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen 1971: 154 under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 29
oktober 1971 föreslagit riksdagen att dels godkänna riktlinjer för ett
transportstöd till Gotland enligt vad i propositionen anförts, dels till
Transportstöd för Gotland för budgetåret 1971/72 under sjätte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kr.

För att skapa gynnsammare betingelser för den näringsgeografiska
utveckling som Gotlands inlemmande i stödområdet syftar till föreslås
i propositionen ett fraktstöd avseende de utgående godstransporterna i
Gotlandsbolagets färjetrafik med fastlandet. Godstaxan (längdmetertaxan
för godsfordon) avses reduceras med 50 %.

För att gynna turismen och förbilliga den gotländska allmänhetens
fastlandsresor föreslås vidare en statlig insats, som i förening med visst
företagsekonomiskt utrymme inom Gotlandsbolaget medger en reducering
av bolagets personbilstaxa med 25 °/o.

Årskostnaden för det angivna stödet, som avses utgå fr. o. m. den 1
februari 1972, har beräknats till sammanlagt 2,1 milj. kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels den vid början av årets riksdag väckta motionen 1971:408 av
herrar Schött (m) och Kronmark (m) vari yrkats att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Majit måtte hemställa att Kungl. Majit förelägger
riksdagen förslag om särskilt stöd till sjötransporter till och från Gotland
och att Kungl. Majit vidtager åtgärder för att sänka kostnaderna
för flyg till och från Gotland,

dels den likaledes vid början av årets riksdag väckta motionen 1971:
497 av herr Gustafsson i Stenkyrka (c) vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit begär att de statliga avgifter som
belastar Gotlandsflyget slopas,

dels motionen 1971: 1588 av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. (c, s,
fp, m) vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

1 Riksdagen 1971.15 sami. Nr 28

TU 1971:28

2

Kungl. Maj:t 1. som sin mening uttala att nedsättning av godstaxan
(längdmetertaxan för godsfordon) för utgående transporter må utgöra
65%, 2. anhålla om att Kungl. Maj:t på tilläggsstat begär medel för
av bifall till yrkandet under punkten 1 föranledda kostnader, 3. anhålla
om skyndsam utredning och förslag beträffande frågan om nedsättning
av godstaxan för ingående transporter på i motionen anförda grunder,
4. som sin mening uttala att statsbidrag till Visby hamn må utgå med
95 % av utbyggnadskostnaderna, 5. som sin mening uttala att samråd
skall komma till stånd under den treåriga försöksperioden mellan Gotlands
kommun och kommunikationsdepartementet angående den slutliga
lösningen av Gotlands trafikfrågor och att formerna för detta samråd
skyndsamt fastställes,

dels motionen 1971: 1589 av herr Hallgren m. fl. (vpk) vari föreslagits
att riksdagen i skrivelse till regeringen begär förslag om förstatligande
av Gotlandsbolaget och AB Sjölinjer,

dels motionen 1971: 1590 av herr Hamrin m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär skyndsam utredning
och förslag om ytterligare åtgärder i syfte att skapa likställighet mellan
Gotland och fastlandet i fråga om kostnader för transport av gods, fordon
och passagerare,

dels motionen 1971: 1591 av herrar Persson i Heden (c) och Polstam
(c) vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t dels
som sin mening uttala att det statliga stödet till gotlandstrafiken efter den
treåriga försöksperioden skall grundas på den s. k. vägprincipen innebärande
att staten svarar för merkostnader förorsakade av transport
över vattnet jämfört med transportkostnaderna på allmän väg, dels anhålla
om utredning och förslag till riksdagen i god tid före försöksperiodens
utgång angående stödsystem grundat på nämnda princip,

dels motionen 1971: 1592 av herr Schött m. fl. (m) vari yrkats att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att förslag förelägges
riksdagen om att fraktstödet skall omfatta jämväl lastbilstransporter
enligt likartade regler som gäller inom andra delar av stödområdet
och att fraktstödet vidgas till att omfatta även transporter till Gotland
enligt i motionen angivna grunder och att åtgärder vidtas för att nedbringa
flygpriserna mellan Gotland och fastlandet.

Utskottet

I den av 1970 års riksdag godtagna propositionen 1970: 175 — om
lag om linjesjöfart på Gotland — erinrades om de speciella näringsgeografiska
och andra förhållanden som påverkar utformningen och omfattningen
av transporterna mellan Gotland och övriga delar av landet.

TU 1971:28

3

Det konstaterades därvid att med Gotlands läge följer dess starka beroende
av sjötransporter och att detta i särskild grad gäller godstrafiken.
I fråga om persontrafiken konstaterades att flyget i allt större utsträckning
tagit över de fasta, över hela året fördelade persontransporterna,
medan beträffande turistresorna transporterna med båt alltjämt dominerar.
Mot bakgrund av bl. a. nämnda förhållanden och i syfte att skapa
garantier för en tillfredsställande transportförsörjning för Gotland till
lägsta möjliga kostnader föreslogs i propositionen en lag, enligt vilken
linjesjöfart mellan Gotland och svensk hamn utanför Gotland skall få
bedrivas endast efter tillstånd av Kungl. Maj:t. I lagen anges de närmare
förutsättningarna för att tillstånd skall lämnas. Taxor och turplaner
skall fastställas av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl.
Maj:t bestämmer. Även i övrigt kan bestämmas särskilda villkor.

Sedan lagen antagits av riksdagen har trafiktillstånd meddelats Gotlandsbolaget
att bedriva sjöfart för gods- och personbefordran mellan
Gotland och svenska hamnar utanför Gotland. Vidare har AB Sjölinjer
lämnats tillstånd att bedriva sjöfart för styckegodsbefordran i regelbunden
trafik mellan Gotland och Stockholm. Genom särskilda beslut
har turplaner och taxor fastställts för de båda bolagen att gälla t. o. m.
den 31 januari 1972.

I den förut nämnda propositionen uttalade departementschefen också
sin avsikt att senare återkomma till frågan om den ekonomiska insats
som ställts i utsikt i syfte att reducera fraktkostnaderna i den reguljära
trafiken mellan Gotland och fastlandet. Sedan frågan om ett sådant
transportstöd behandlats inom kommunikationsdepartementet har förslag
i ämnet lagts fram i propositionen 1971: 154. Utskottet finner det
tillfredsställande att så skett. Förslaget torde till väsentlig del också
innebära ett tillgodoseende av yrkandet i den vid början av årets riksdag
väckta motionen 1971:408 att riksdagen föreläggs förslag om särskilt
stöd till sjötransporter till och från Gotland. Någon särskild åtgärd
från riksdagens sida i anledning av detta motionsyrkande synes sålunda
inte vara påkallad.

Beträffande förslagets olika delar jämte de i ämnet i övrigt väckta
motionerna får utskottet anföra följande.

Det föreslagna fraktstödet anses böra knytas till den reguljära färjetrafiken.
Med en sådan utgångspunkt gäller det enligt departementschefen
att utforma stödet på ett sådant sätt att det bäst främjar Gotlands
regionala och näringspolitiska utveckling. Vid sina överväganden
huruvida fraktstödet skall avse både in- och utgående färjetransporter
eller om det bör koncentreras till de utgående transporterna och därvid
kunna ges ett relativt sett ökat djup har han funnit avgörande skäl
tala för det senare alternativet.

I fråga om dessa transporter anses vägande skäl tala för att genom

lt Riksdagen 1971.15 sami. Nr 28

TU 1971:28

4

ett fraktstöd minska de kostnadsmässiga olägenheter för det gotländska
näringslivet som följer med Gotlands läge och med de därav betingade
merkostnaderna i samband med färjeöverfarten. Därmed förklaras
också gynnsammare betingelser kunna skapas för den näringspolitiska
utveckling som Gotlands inlemmande i stödområdet syftar till. I fråga
om utformningen av transportstödet gäller att de utgående transporterna
till helt övervägande del avser på Gotland producerade jordbruksoch
livsmedelsprodukter samt mera bearbetade produkter från i första
hand verkstadsindustrin. Allmänt gäller att det är fråga om varor som
det från regionalpolitisk synpunkt är angeläget att stödja. Vid en jämförelse
med det norrländska transportstödet konstateras också att det
till allra största delen är varor som faller inom detta. Detsamma gäller
de speciella godsslag som f. n. går i trampfart men som vid ett fraktstöd
inom ramen för färjetrafiken kan tänkas på kortare eller längre
sikt gå över till biltransporter.

Med den angivna strukturen på det utgående godset krävs enligt
departementschefen inte den selektiva stödform som man i Norrlandssammanhang
arbetar med, utan en generell lösning innefattande hela
det färjetransporterade godset kan väljas. I ett sådant generellt arrangemang
anses ligga väsentliga administrativa fördelar. Bl. a. kan man
därigenom bygga in fraktstödet direkt i Gotlandsbolagets taxa. En
sådan ordning — som bygger på att det anslag som anvisas för fraktstöd
utbetalas till Gotlandsbolaget för att möjliggöra en däremot
svarande reducering av taxan — förklaras vara möjlig genom den
kontroll i taxehänseende och den insyn i bolaget som lagen om linjesjöfart
på Gotland medger.

I anledning av förslaget har i motionen 1971: 1588 begärts skyndsam
utredning och förslag beträffande frågan om nedsättning av godstaxan
för vissa ingående transporter på de i motionen anförda grunderna.
Vidare har i motionen 1971: 1592 begärts att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer att fraktstödet vidgas till att omfatta även
vissa transporter till Gotland.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta departementschefens
förslag i dessa delar och avstyrker därför — och under hänvisning
till vad i det föregående anförts rörande stödets utformning
m. m. — nämnda motionsyrkanden.

Av förut anförda skäl avstyrker utskottet vidare det i motionen
1971: 1589 framställda yrkandet att riksdagen hos regeringen begär
förslag om förstatligande av Gotlandsbolaget och AB Sjölinjer.

Vid avvägningen av fraktstödet säger sig departementschefen ha
velat ge det ett sådant djup att marknadsförutsättningarna för det
gotländska näringslivet påtagligt förbättras och avsättningen av gotländska
produkter i motsvarande mån stimuleras. Han har därvid

TU 1971:28

5

stannat för att föreslå en nedsättning av godstaxan (längdmetertaxan
för godsfordon) för de utgående transporterna med 50 %> fr. o. m.
den 1 februari 1972. Därmed följer att fraktavgiften per längdmeter
vad avser sträckan Gotland—Nynäshamn kan minskas från 39 till
20 kr. samt beträffande sträckan Gotland—Oskarshamn/Västervik
från 32 till 16 kr. Denna reducering av färjetaxan innebär utslagen på
olika totala transportlängder — under antagande av fordonslaster om
5—15 ton — att frakten på exempelvis sträckorna Visby—Stockholm,
Visby—Göteborg och Visby—Norrköping sänks med 15—25 %.

Utskottet har även i nu berörda delar funnit sig kunna godta departementschefens
förslag. Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet
i motionen 1971: 1588 att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att
nedsättning av godstaxan (längdmetertaxan för godsfordon) för utgående
transporter må utgöra 65 % samt att i anledning härav erforderliga
ytterligare anslagsmedel beräknas.

I anslutning till behandlingen av godstaxan — avseende avgifter för
överföring av godsfordon — har departementschefen även övervägt
frågan om avgifter för överföring av personbilar mellan Gotland och
fastlandet. För att på en gång gynna turismen — som är en betydelsefull
inkomstkälla på Gotland — och förbilliga den gotländska allmänhetens
fastlandsresor föreslås även för dessa fordon en kraftig
fraktreducering. Vid de överläggningar som förts mellan kommunikationsdepartementet
och Gotlandsbolaget har det visat sig att ett
företagsekonomiskt utrymme finns för en reducering av personbilstaxan
med ca 10 °/o- Departementschefen förklarar sig beredd förorda
att ett medelsutrymme beräknas som vid den givna trafiken
motsvarar en ytterligare reducering med ca 15 °/o- Detta skulle alltså
innebära en total fraktminskning med 25 °/o. Det innebär vid nuvarande
förhållanden att avgiften för en överförd personbil fr. o. m.
den 1 februari 1972 skulle bli 45 kr., varå på Gotland bosatta personer
liksom hittills skulle erhålla 50 °/o rabatt. Företagsekonomiskt utrymme
har därjämte inom bolaget bedömts finnas för en sänkning
av person taxan med 10 %. I enlighet härmed har genom beslut av
Kungl. Maj:t den 29 oktober 1971 priset på färdbiljett enkel resa
mellan Gotland och fastlandet fr. o. m. den 1 februari nästa år bestämts
till 38:50 kr., mot f. n. 42:50 kr. På detta erhåller på Gotland
bosatta personer 50 °/o rabatt.

Kostnaden för det nu föreslagna fraktstödet beräknas till sammanlagt
2,1 milj. kr. per år, varav ca 1,5 milj. kr. hänför sig till godstransportstödet
och ca 600 000 kr. till nedsättning av personbilstaxan.

Medel till fraktstödet bör enligt departementschefen anvisas under
ett särskilt förslagsanslag, benämnt Transportstöd till Gotland. För
budgetåret 1971/72 föreslås att anslaget anvisas med 900 000 kr., svarande
mot kostnaderna för en femmånadersperiod (1.2—30.6.1972).

TU 1971:28

6

I motionen 1971: 1590 har framhållits att färjorna i praktiken är
Gotlands ”landsväg” till det övriga Sverige. Som princip borde därför
gälla, att staten skall bära de merkostnader, som pålägges gods, fordon
och passagerare för transport mellan Gotland och fastlandet jämfört
med transportkostnaden för motsvarande sträcka på fastlandet.
Om betingelserna på Gotland någonsin skall bli jämförbara med betingelserna
på fastlandet, måste därför målsättningen vara att transportkostnaderna
till och från Gotland åtminstone inte får vara högre än vad
en transport på fastlandet av motsvarande längd skulle betinga.

Mot bakgrund bl. a. härav begär motionärerna skyndsam utredning
och förslag om ytterligare åtgärder i syfte att skapa likställighet mellan
Gotland och fastlandet i fråga om kostnader för transport av gods,
fordon och passagerare.

Utskottet vill i anledning härav hänvisa till vad i det föregående anförts
beträffande behovet av och syftet med det i propositionen föreslagna
transportstödet samt den utformning stödet ur skilda synpunkter
lämpligen bör ha.

Utskottet vill vidare erinra om att det förordade systemet skall bedrivas
som försöksverksamhet under en treårsperiod. Resultatet härav
bör enligt utskottets uppfattning avvaktas innan ytterligare åtgärder vidtas.
Utskottet förutsätter dock att redan under treårsperioden överväganden
sker beträffande stödets utformning och tillämpning efter försöksperiodens
utgång. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionen i fråga.

Av samma skäl avstyrker utskottet yrkandena i motionen 1971: 1591
att riksdagen dels som sin mening redan nu uttalar att det statliga stödet
till Gotlandstrafiken efter den treåriga försöksperioden skall grundas
på den s. k. vägprincipen, dels begär utredning och förslag före
försöksperiodens utgång angående ett stödsystem grundat på nämnda
princip.

Ej heller finner utskottet anledning föreligga att såsom i motionen
1971: 1588 yrkats riksdagen beslutar att i särskild skrivelse till Kungl.
Maj:t uttala att samråd skall komma till stånd under den treåriga försöksperioden
mellan Gotlands kommun och kommunikationsdepartementet
angående den slutliga lösningen av Gotlands trafikfrågor samt
att formerna för detta samråd skyndsamt fastställes. Utskottet förutsätter
nämligen att samråd ändock kommer till stånd i fråga om taxor
och turlistor samt trafikens och trafikmedlens utformning m. m. Att
föreskriva bindande former för detta samråd är enligt utskottets uppfattning
inte erforderligt.

Utskottet avstyrker vidare yrkandet i motionen 1971: 1592 att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär att förslag föreläggs riksdagen om att
fraktstödet skall omfatta jämväl lastbilstransporter enligt likartade regler
som gäller inom andra delar av stödområdet.

TU 1971:28

7

Vad beträffar yrkandet i motionen 1971: 1588 att statsbidrag till
Visby hamn må utgå med 95 % av utbyggnadskostnaderna anser utskottet
detsamma inte böra prövas i nu förevarande sammanhang och
avstyrker därför motionen även i denna del. Utskottet vill dock i sammanhanget
framhålla att nämnda kostnader i vart fall i viss utsträckning
torde komma att återspeglas i utgående taxor m. m. och sålunda
indirekt omfattas av transportstödet.

I motionen 1971: 408 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
åtgärder för att nedbringa flygkostnaderna mellan Gotland och fastlandet.
Ett yrkande av samma innebörd har ställts i motionen 1971:
1592. Vidare har i motionen 1971: 497 yrkats att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär att de statliga avgifter som belastar Gotlandsflyget slopas.

Utskottet vill i anledning av de förstnämnda båda yrkandena framhålla
att taxorna för Gotlandsflyget fastställts efter godkännande av luftfartsstyrelsen.
Såsom av propositionen framgår har därvid viss differentiering
av taxorna vidtagits i syfte att tillgodose den fasta gotländska
befolkningens intressen. Frågan om Linjeflygs prispolitik på Visbylinjerna
har f. ö. varit föremål för en ingående granskning av näringsfrihetsombudsmannen
utan att ha föranlett någon särskild taxeåtgärd. Utskottet
finner mot bakgrund bl. a. härav inte anledning föreligga att riksdagen
i nu förevarande sammanhang begär någon särskild åtgärd i
frågan från Kungl. Maj:ts sida.

Beträffande yrkandet i motionen 1971:497 vill utskottet erinra om
innebörden av 1967 års riksdagsbeslut rörande riktlinjerna för luftfartsverkets
verksamhet och organisation (prop. 1967: 57, SU 1967: 107,
rskr 1967: 267). Med hänsyn till det krav på full kostnadstäckning
för den civila luftfartens del som i samband därmed fastställts kan utskottet
inte tillstyrka att de statliga passagerar- och flygplatsavgifterna
på berörda linjer slopas samt avstyrker därför motionen i fråga.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att motionen 1971: 408 i vad avser skrivelse till Kungl. Maj:t
om särskilt stöd till sjötransporter till och från Gotland, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1588 i vad avser yrkandet
om skyndsam utredning och förslag beträffande frågan om
nedsättning av godstaxan för vissa ingående transporter samt
motionen 1971: 1592 i vad avser yrkandet att fraktstödet vidgas
att omfatta även vissa transporter till Gotland,

3. att riksdagen avslår motionen 1971: 1589,

4. att riksdagen avslår motionen 1971: 1588 i vad avser yrkandena
att nedsättning av godstaxan för utgående transporter må
utgöra 65 % samt att Kungl. Maj:t på tilläggsstat begär de
ytterligare anslagsmedel som erfordras vid ett bifall till förstnämnda
yrkande,

TU 1971:28

8

5. att riksdagen avslår motionerna 1971:1590 och 1971:1591,
motionen 1971: 1592 i vad avser transportstöd till lastbilstransporter,
motionen 1971: 1588 i vad avser statsbidrag till Visby
hamn samt samråd mellan Gotlands kommun och kommunikationsdepartementet,
motionerna 1971: 408 och 1971: 1592,
sistnämnda båda motioner i vad avser kostnaderna för flyg
mellan Gotland och fastlandet, samt motionen 1971: 497,

6. att riksdagen godkänner de av departementschefen i statsrådsprotokollet
i övrigt förordade riktlinjerna för ett transportstöd
till Gotland,

7. att riksdagen till Transportstöd för Gotland på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1971/72 under sjätte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 900 000 kr.

Stockholm den 3 december 1971

På trafikutskottets vägnar

SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp), Lothigius (m), Hjorth
(s), Persson i Heden (c), Hugosson (s), Sellgren (fp), Rosqvist (s), Lindberg
(s), Håkansson (c), Magnusson i Kristinehamn (vpk), Karlsson i
Malung (s), Torwald (c), fru Thunvall (s), herrar Komstedt (m) och
Sundgren (s).

Reservationer

1. beträffande frågan om nedsättning av godstaxan för vissa ingående
transporter av herrar Gustafson i Göteborg (fp), Lothigius (m), Persson
i Heden (c), Sellgren (fp), Håkansson (c), Torwald (c) och Komstedt
(m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”nämnda motionsyrkanden” bort ha följande lydelse: ”Utskottet

har i princip funnit sig kunna godta den av departementschefen
förordade konstruktionen av stödet. Beträffande vissa varuslag
bör emellertid, såsom i motionen 1971: 1588 yrkats, stöd utgå även
för införsel till Gotland. Enligt utskottets mening är det sålunda angeläget
att stärka förutsättningarna för näringslivet och därmed för länets
utveckling genom stöd för ingående transporter av råvaror och halvfabrikat.
Utskottet anser därför att en skyndsam utredning bör göras i
frågan samt att härav föranledda förslag föreläggs riksdagen. Utskot -

TU 1971:28

9

tets sålunda intagna ståndpunkt torde innebära ett tillgodoseende även
av det i motionen 1971: 1592 framställda yrkandet i frågan.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till
känna.”

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

”2. att riksdagen med bifall till motionerna 1971: 1588 och 1971:
1592, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört beträffande fraktstöd för vissa
transporter till Gotland,”

2. beträffande förstatligande av Gotlandsbolaget och AB Sjölinjer av
herr Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Av förut”
och slutar med ”AB Sjölinjer” bort ha följande lydelse:

”1 motionen 1971: 1589 föreslås att riksdagen i skrivelse till regeringen
begär förslag om förstatligande av Gotlandsbolaget och AB Sjölinjer.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att nämnda rederier har en
stark monopolställning i fråga om sjötransporten på Gotland och att
fraktpriserna i anledning härav kunnat hållas höga. Detta förhållande
har givit höga vinster till dessa rederier. Det nu föreslagna trafikstödet
skulle ytterligare stärka Gotlandsbolagets och AB Sjölinjers monopolställning,
vilket utgör anledning till att dessa rederier borde förstatligas.

Utskottet delar sålunda motionärernas uppfattning om att ett förstatligande
av Gotlandsbolaget och AB Sjölinjer är att föredra för att för
framtiden lösa Gotlands trafikproblem. För att stimulera näringslivet på
Gotland och ge öbefolkningen en jämbördig ställning med övriga medborgare
i landet, vilket måste vara målsättningen, bör rederirörelsen
drivas utan vinstsyfte och, om så är nödvändigt för att uppnå
denna målsättning, även ta nödvändig förlust på sjötrafiken på Gotland.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

”3. att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1589 i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär förslag om förstatligande av Gotlandsbolaget
och AB Sjölinjer,”

3. beträffande nedsättning av godstaxan av herrar Gustafson i Göteborg
(fp), Lothigius (m), Persson i Heden (c), Sellgren (fp), Håkansson
(c), Torwald (c) och Komstedt (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”anslagsmedel beräknas” bort ha följande lydelse: ”Utskottet

har i nu berörda delar funnit sig böra vidta en ändring av
departementschefens förslag. På de i motionen 1971: 1588 anförda grunderna
anser utskottet nämligen som ett första led en höjning av det
föreslagna 50-procentiga stödet för Gotlandsfrakten till 65 % vara nöd -

TU 1971:28

10

vändig. Utskottet tillstyrker därför att en sådan höjning av stödet sker.

Vad utskottet i denna fråga anfört bör av riksdagen ges Kungl.
Maj:t till känna.”

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

”4. att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1588, såvitt nu är
i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening uttalar att
nedsättningen av godstaxan för utgående transporter må utgöra
65 <•/»,”

4. beträffande ytterligare åtgärder i syfte att skapa likställighet mellan
Gotland och fastlandet av herrar Gustafson i Göteborg (fp), Lothigius
(m), Persson i Heden (c), Sellgren (fp), Håkansson (c), Torwald (c)
och Komstedt (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
vill i anledning” och på s. 7 slutar med ”motionen i fråga” bort ha följande
lydelse:

”Utskottet finner för sin del — på de i motionen anförda grunderna
— angeläget att en sådan skyndsam utredning kommer till stånd och
resulterar i förslag om ytterligare åtgärder i det av motionärerna angivna
syftet. I anslutning härtill vill utskottet erinra om att redan 1964 års
Gotlandstrafikutredning i sitt betänkande (SOU 1967: 29) framhöll att
'det finns utrymme för en inte oväsentlig sänkning av den officiella
biltaxan till och från Gotland’. Möjligheterna för en sådan sänkning
bör nu prövas. Vidare synes böra beaktas de i motionen 1971: 1591 framförda
önskemålen att det statliga stödet till Gotlandstrafiken efter den
treåriga försöksperioden grundas på den s. k. vägprincipen samt att utredning
sker och förslag i dessa delar framläggs före försöksperiodens
utgång.

I samband härmed bör också prövas det i motionen 1971: 1592 framförda
förslaget att fraktstödet skall omfatta lastbilstransporter enligt
likartade regler som gäller inom andra delar av stödområdet.

Frågan om statsbidrag till erforderliga utbyggnader av Visby hamn
bör likaledes prövas.

I motionen 1971: 408 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
åtgärder för att nedbringa flygkostnaderna mellan Gotland och fastlandet.
Ett yrkande av samma innebörd har ställts i motionen 1971:
1592. Vidare har i motionen 1971: 497 yrkats att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär att de statliga avgifter, som belastar Gotlandsflyget, slopas.

Såsom i motionen 1971: 1592 framhållits behandlas frågorna härom
inte i propositionen. Det framstår dock som angeläget att åtgärder vidtas
i syfte att även dessa kostnader nedbringas för att åstadkomma en
allmän sänkning av kostnadsnivån på Gotland — framför allt med hänsyn
till den fördyrande faktor för näringslivet och turismen som kostnaderna
utgör. Vad nu anförts gäller i tillämpliga delar även de statliga

TU 1971:28

11

avgifter som f. n. belastar Gotlandsflyget. Vilken lösning som skall väljas
för att möjliggöra en reducering för trafikanterna av angivna kostnader
och avgifter måste närmare övervägas, varför det bör ankomma på
Kungl. Maj:t att föranstalta härom samt för riksdagen lägga fram förslag
i ämnet. Utskottet tillstyrker alltså nu berörda motionsyrkanden.

Slutligen bör, såsom i motionen 1971: 1588 yrkats, samråd komma
till stånd under den treåriga försöksperioden mellan Gotlands kommun
och kommunikationsdepartementet angående den slutliga lösningen av
Gotlands trafikfrågor. Utskottet finner det också önskvärt att formerna
för detta samråd skyndsamt fastställes.

Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till
känna.”

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

”5. att riksdagen i anledning av motionerna 1971:1590 och 1971:

1591, motionen 1971: 1592 i vad avser transportstöd för lastbilstransporter,
motionen 1971: 1588 i vad avser statsbidrag till
Visby hamn samt samråd mellan Gotlands kommun och kommunikationsdepartementet,
motionerna 1971:408 och 1971:

1592, sistnämnda båda motioner i vad avser kostnaderna för
flyg mellan Gotland och fastlandet, samt motionen 1971: 497
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
rörande ytterligare åtgärder i syfte att skapa likställighet
mellan Gotland och fastlandet i fråga om kostnader för transport
av gods, fordon och passagerare,”

5. av herrar Gustafson i Göteborg (fp), Lothigius (m), Persson i
Heden (c), Sellgren (fp), Håkansson (c), Torwald (c) och Komstedt (m)
som under förutsättning av bifall till den med 3 betecknade reservationen
anser att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
”7. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionen
1971: 1588, nämnda motion i vad avser ytterligare medelsbehov,
till Transportstöd för Gotland på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 under sjätte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.”

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 71004 1