Trafikutskottets betänkande nr 27 år 1971

TU 1971: 27

Nr 27

Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående ändrad regional organisation av SJ
jämte motioner.

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen 1971: 147 under åberopande av
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
22 oktober 1971 föreslagit riksdagen att godkänna en ändrad regional
organisation av SJ enligt vad i propositionen anförts.

I propositionen läggs fram förslag till ändringar i nuvarande regionala
organisation av SJ. Förslaget innebär i viss mån ett fullföljande
av 1963 års omorganisation.

Nuvarande elva driftdistrikt och elva bandistrikt föreslås ersättas av
åtta trafikdistrikt och lika många bandistrikt. De geografiska gränserna
för trafik- och bandistrikten förutsättes sammanfalla. Till skillnad mot
tidigare föreslås gränserna för de nya distrikten vara i huvudsak länsanpassade.
Minskningen av antalet distrikt innebär att de nuvarande
distriktsexpeditionema i Växjö, Borås och Umeå dras in.

De f. n. till driftdistrikten hörande driftverkstädema och de till maskinavdelningen
hörande huvudverkstäderna föreslås sammanförda i sex
verkstadsregioner under maskinavdelningen. I fråga om förrådsverksamheten
föreslås viss organisatorisk omläggning.

Den nya organisationen avses börja genomföras fr. o. m. den 1 juli
1972.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 1523 av herr Persson i Heden m. fl. (c, fp, m)
vari hemställts att riksdagen måtte som sin mening uttala att Borås
bör bli huvudort för de trafik- och bandistrikt som omfattar Göteborgs
och Bohus, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län, eller - för den
händelse riksdagen inte kan ansluta sig till nyssnämnda krav - att
beslut i fråga om ändrad organisation av SJ i vad avser trafik- och bandistrikten
bör anstå till dess att resultatet av den regionala trafikplaneringen
föreligger,

1 Riksdagen 1971. 15 sami. Nr 27

TU 1971:27

dels motionen 1971: 1524 av herrar Winberg (m) och Nordgren (m)
vari hemställts att riksdagen avslår propositionen,

dels motionen 1971: 1545 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c, fp,
m) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
om dels ytterligare utredningar avseende statens järnvägars trafikoch
bandistriktsorganisation i syfte att lokalisera expeditioner till Växjö
för distrikt omfattande Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge
län, dels utredning i syfte att åstadkomma rationalisering av statens
järnvägars centrala förvaltning,

dels motionen 1971: 1546 av herr Hammarberg m. fl. (s) vari hemställts
att riksdagen som sin mening ger till känna 1. att Västmanlands
län bör tillhöra Stockholms trafikresp. bandistrikt samt 2. att den
åkande maskintjänsten organiseras i enlighet med vad i motionen anförts,

dels motionen 1971: 1547 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl.
(vpk, s, c, fp, m) vari hemställts att riksdagen beslutar att en omprövning
skall ske av den i propositionen föreslagna distriktsindelningen
och att då även ett i motionen framställt krav om Värmlands läns överförande
till Göteborgsdistriktet bör prövas,

dels motionen 1971: 1548 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl.
(vpk) vari föreslagits att riksdagen beslutar avslå det i propositionen
framlagda förslaget till omorganisation av SJ samt att riksdagen hemställer
om att en ny utredning snarast tillsättes med beaktande av vad i
motionen anförts,

dels motionen 1971: 1549 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Nordgren
(m) vari hemställts att riksdagen måtte avslå i propositionen framförda
förslag om indragning av SJ:s Umeådistrikt,

dels motionen 1971: 1550 av herrar Nilsson i Tvärålund (c) och
Gustafsson i Byske (c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte uttala att beslut angående SJ:s regionala organisation må
uppskjutas i avvaktan på resultatet av den pågående regionala trafikplaneringen
samt att det skall ytterligare utredas på vilket sätt SJ:s organisation
bör utformas för att stödja den regionalpolitiska målsättningen,

dels motionen 1971:1551 av herr Nygren m. fl. (s) vari hemställts
att riksdagen i avvaktan på resultatet av den regionala trafikplanering,
som kommunikationsdepartementet uppdragit till länsstyrelserna att utföra
före den 1 oktober 1974, uttalar sig för ett uppskov med ställningstagandet
till de i propositionen föreslagna indragningarna av drifts- och
bandistriktsenhetema i Växjö, Borås och Umeå,

dels motionen 1971: 1552 av herr Olsson i Sundsvall (c) vari hem -

TU 1971:27

ställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att SJ:s
totala verksamhet inom Ange kommun ej får minskas i samband med
omorganisationen av SJ:s regionala verksamhet och att frågan oai en
utökning av SJ:s verksamhet inom Ange kommun bör prövas,

dels motionen 1971: 1553 av herr Stadling (s) vari hemställts att
enligt den gamla planen distrikt åtta och nio sammanslås till ett distrikt,
alternativt att de gamla gränserna bibehålles, samt att den verkstadsregion
som enligt förslaget skall flyttas till östersund bibehålles
i Ange,

dels motionen 1971:1554 av herrar Angström (fp) och Larsson i
Umeå (fp) vari hemställts att riksdagen måtte avslå propositionen i vad
den avser en indragning av Umeådistrikten och att ny utredning göres
med sikte på en effektivisering och bättre näringslivsanpassning av
Umeådistrikten och en rationalisering av SJ:s centrala förvaltning.

Utskottet

I propositionen erinras om den översyn av SJ:s organisation som företogs
åren 1961-1962 och - sedan frågan underställts 1963 års riksdag
- resulterade i en ny huvudorganisation för såväl den centrala som den
regionala administrationen. En betydande rationalisering har sedan successivt
ägt rum inom SJ och har f. ö. varit nödvändig för att möta kostnadsutvecklingen
och hävda SJ:s ställning på transportmarknaden. I
sammanhanget fästes uppmärksamheten på den personalintensiva karaktären
hos SJ:s trafikservice som innebär att ca 75 % av driftkostnaderna
utgörs av personalkostnader. Samtidigt som drift- och underhållspersonal
genom den tekniska utvecklingen och rationaliseringsarbetet samt förändringar
i trafiken kunnat reduceras i betydande utsträckn ng på lokal
nivå har en motsvarande utveckling inte ägt rum inom drift- och bandistriktens
regionala organ. Dessa sägs i dagens läge vara totalt sett klart
överdimensionerade. Rationaliseringen på fältet måste enligt proposit
onen här följas upp av en motsvarande nödvändig organisatorisk anpassning
och rationalisering av de administrativa funktionerna.

Av särskilt värde anges vara att man genom begränsningar av antalet
distrikt och genom en i anslutning därtill åstadkommen utjämning av
de nya distriktens ansvarsområden får en på en gång mera balanserad
och mera kvalificerad bevakn ng av trafikutvecklingen, den kommersiella
verksamheten och banunderhållstjänsten i olika delar av landet.
På samma sätt som den nya organisationen bygger på en ytterligare
delegering av ansvar och befogenheter till den lokala nivån blir också
en vidare delegering möjlig från centralförvaltningen till distriktsexpeditonerna.

1* Riksdagen 1971. 15 sami. Nr 27

TU 1971: 27

Mot bakgrund bl. a. härav och på grundval av en inom SJ verkställd
organisationsundersökning föreslås i propositionen att nuvarande elva
driftdistrikt o.h elva bandistrikt ersätts av åtta trafikdistrikt och lika
många bandistrikt. De geografiska gränserna för trafik- och band.strikten
förutsättes sammanfalla. Till skillnad mot tidigare föreslås gränserna
för de nya distrikten vara i huvudsak länsanpassade. Minskningen av
antalet distrikt innebär att de nuvarande distriktsexpeditionerna i Växjö,
Borås och Umeå dras in.

Utskottet har vid sin prövning av departementschefens förslag funnit
starka skäl i och för sig tala för en omorganisation. Det är sålunda av
stor vikt att de organisatoriska förändringar av d striktsorganisationen
vidtas som genom den tekniska utvecklingen och trafikens förändringar
i skilda hänseenden blivit mer eller mindre nödvändiga. Att så sker
framstår inte minst ur företagsekonomiska synpunkter som angeläget.

De i proposit onen nu framlagda förslagen grundas, som tidigare
nämnts, på en utredning som verkställts av en särskild organisationsgrupp
inom SJ. Vid remissbehandlingen av frågan har dock från olika
remissinstansers sida åtskillig kritik riktats mot förslagen.

Sålunda anser riksrevisionsverket att uppbyggnaden av SJ:s regionala
organisation är av stor betydelse inte enbart för SJ utan även för statliga
och kommunala myndigheter samt näringslivet. Ändringar av distriktsindelningen
måste dessutom ses i ett relativt långsiktigt perspektiv.

SJ har enligt verket inte lämnat någon närmare motivering till den
föreslagna distriktsindelningen. Riksrevisionsverket anser sig därför inte
ha någon möjlighet att bedöma förslagets ändamålsenlighet. Beslut om
ny distriktsindelning bör inte fattas förrän SJ utrett denna fråga ytterligare.
Enligt verkets men ng bör SJ därvid pröva om inte en bättre
anknytning till näringsgeografiska områden kunde ernås om antalet
distrikt reducerades mer än vad SJ föreslagit.

Enligt statskontorets uppfattning bör en organisationsöversyn grundas
på noggranna analyser av olika intressenters krav på verksamheten.
Personalgrupperna är att betrakta som en typ av intressenter. Andra är
i SJ:s fall resenärer, befraktare, leverantörer, statsmakterna, de delar av
den centrala statsförvaltningen som bevakar lokaliseringsfrågor, näringspolitiska
frågor, hamnfrågor, vägfrågor, miljöfrågor m. fl. samt län och
kommuner. Tillsammans formar dessa intressenters krav SJ:s miljö.
Ämbetsverket finner det i och för sig rimligt mot bakgrund av SJ:s målsättning
att distriktsindelningen huvudsakligen motiveras utifrån strikt
företagsekonomiska utgångspunkter. I vissa situationer kan emellertid
en åtgärd som ter sig företagsekonomiskt rationell ur myndighetens synpunkt
medföra ogynnsamma externa, sociala eller samhällsekonomiska
konsekvenser. När det gäller en ny distriktsindeln ng för SJ är det enligt
ämbetsverket önskvärt att statsmakternas ställningstagande underlättas

TU 1971: 27

genom en noggrann genomgång av såväl företagsekonomiska som samhällsekonomiska
konsekvenser av olika alternativ.

Statskontoret finner det inte osannolikt att en distriktindragning kan
få en betydande regionalpolitisk effekt dels genom att antalet arbetstillfällen
minskar, dels genom att den allmänna transportservicen minskar
- något som beaktas av företagen vid nylokalisering. En ny regionindelning
för SJ:s organisation bör således enligt ämbetsverket föregås
av en närmare utredning om de lokaliseringspolitiska aspekterna av olika
organisationsalternativ, så att statsmakterna i sista hand kan göra en
rimlig avvägning mellan företagsekonomiska effektivitetskrav och regionalpolitiska
strävanden.

Kommerskollegium framhåller att det självfallet är ett från allmän
synpunkt angeläget intresse att SJ:s organisation i olika avseenden fortlöpande
anpassas till förändringarna på transportmarknaden och den
tekniska utvecklingen så att den ej blir en belastning utan en positiv
faktor i strävandena att hävda SJ:s ställning som transportföretag. I
vad mån de föreslagna rationaliseringsåtgärderna kan komma att bidraga
härtill är, enligt kollegiets mening, svårt att bedöma på grundval av det
material som redovisats. Sålunda saknas preciserade motiveringar för
förslagen. Ej heller återfinns någon mer ingående lönsamhetsbedömning
och analys av de konsekvenser förslagen kan få för SJ:s olika intressegrupper.

Kolleg et håller i och för sig för troligt att den förordade reduceringen
av antalet distrikt på sikt kan komma att medföra rationaliseringsvinster
för SJ:s del. Huruvida vinsterna blir av sådan storleksordning som SJ
beräknar anses däremot tveksamt.

Uppenbart anses sålunda vara att en omorganisation av angivet slag
försvårar upprätthållandet av en effektiv marknadsbevakning samtidigt
som reformen kan komma att medföra ej obetydliga nackdelar för de
av SJ:s godstransportkunder, vilka härigenom får längre avstånd till
närmaste distriktshuvudort.

Också från en rad andra remissinstanser har kritik i olika hänseenden
riktats mot utredningen liksom i de i anslutning till propositionen väckta
motionerna. Utskottet får i anledn ng av de synpunkter och yrkanden
som framförts i dessa för egen del anföra följande.

Även enligt utskottets uppfattning företer det framlagda organisationsförslaget
- med de av departementschefen vidtagna ändringarna - stora
brister. Utskottet motsätter sig dock inte en ändring av distriktsindelningen.
Beträffande de olika distriktens storlek och avgränsn ng samt
valet av huvudorter bör emellertid ytterligare utredning och överväganden
komma till stånd. Enligt utskottets uppfattning har nämligen de
näringsgeografiska och regionalpolitiska förhållandena i landets olika
delar inte tillräckl gt beaktats. Detsamma synes i viss utsträckning gälla
trafikströmmamas riktning och styrka inom de olika distrikten. I anslut -

TU 1971: 27

ning härtill må f. ö. erinras om den regionala trafikplanering som Kungl.
Majit uppdragit åt länsstyrelserna att genomföra fram till 1974 och som
i vissa avseenden torde vara av betydelse i sammanhanget.

Vidare må erinras om att riksdagen redan i samband med 1963 års
organisationsbeslut uttalade tveksamhet rörande lämpligheten av att -som då skedde — dela upp distriktschefsfunktionerna på två sidoordnade
chefsbefattningar. Frågan om en ändring härvidlag - innebärande en
återgång till det gamla systemet med en chefsbefattning - har under
utredningsarbetets gång och även därefter aktualiserats från personalhåll
samt synes böra uppmärksammas i samband med en blivande omorganisation.

Även ur företagsdemokratiska synpunkter kan invändningar resas mot
förslaget - inte minst ur den synpunkten att behovet av de anställdas
insyn och medinflytande bort mer beaktas. Detsamma gäller de personalpolitiska
och personalvårdande frågorna, där från bl. a. personalorganisationernas
sida betonats att större hänsyn måste tas till närmast berörda
personalgruppers berättigade intressen i samband med omflyttningar
och ändrade förutsättningar i befordringshänseenden m. m.

Mot bakgrund bl. a. av det anförda finner utskottet de nu framlagda
förslagen inte böra läggas till grund för ett beslut i frågan. Ytterligare
utredning bör ske i syfte att skapa ett bättre underlag för bedömningen
av olika på organisationsfrågan inverkande faktorer. Det fortsatta utredningsarbetet
bör ske i samråd med representanter för bl. a. näringslivet
och vederbörande personalorganisationer samt under medverkan exempelvis
av personer med erfarenhet från regionalpolitiska bedömningar.
Utredningsarbetet bör vidare bedrivas med skyndsamhet. Ett nytt organisationsförslag
i anledning härav bör sedan föreläggas riksdagen.

Från flera remissinstansers sida har framhållits att redan inom den
nuvarande organisationens ram en betydande rationalisering och personalminskning
bör kunna ske. Enligt vad utskottet erfarit har dock en
inte oväsentlig rationalisering ägt rum på det lokala och regionala planet.
Utskottet har vidare bibringats uppfattningen att en ytterligare sådan
kan genomföras och vill jämväl erinra om det omfattande utredningsoch
undersökningsarbete i detta syfte som sedan någon tid pågått beträffande
centralförvaltningen. För sin del vill utskottet understryka vikten
av att detta arbete bedrives med kraft och - i den mån så inte redan
skett - utsträcks att omfatta alla nivåer inom såväl centralförvaltn:ngen
som de regionala och lokala förvaltningarna. Härav föranledda åtgärder
torde i stor utsträckning kunna vidtas inom ramen för verksledningens
egna befogenheter. Även härvidlag bör regionalpolitiska synpunkter
beaktas och utskottet vill i sammanhanget erinra om de i detta hänseende
motionsledes framförda synpunkterna beträffande SJ:s organisation
i Angeområdet. Skälig hänsyn måste vidare - också i samband med
sådana åtgärder - tas till personalens berättigade intressen i fråga om

TU 1971: 27

anställningstrygghet och avlöningsförmåner samt sociala villkor m. m.
Utskottet förutsätter att så sker.

Genom utskottets sålunda intagna ståndpunkt synes motionärernas
syften i väsentliga delar tillgodosedda.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med avslag å propositionen 1971: 147 och i anledning
av motionerna 1971: 1523 och 1971: 1524 samt
1971: 1545-1971: 1554 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär
ytterligare utredning och nytt förslag angående regional organisation
av SJ.

Stockholm den 7 december 1971
På trafikutskottets vägnar
SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren
(c), Lindahl (s), Lothigius (m), Hjorth (s), Persson i Heden (c), Hugosson
(s)*, Sellgren (fp), Rosqvist (s), Lindberg (s), Håkansson (c), Magnusson
i Kristinehamn (vpk), Karlsson i Malung (s)* och Komstedt (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Mellqvist (s), Lindahl (s), Hjorth (s), Hugosson (s), Rosqvist
(s), Lindberg (s) och Karlsson i Malung (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med »Utskottet
har» och på s. 7 slutar med »delar tillgodosedda» bort ha följande
lydelse:

»Utskottet kan för sin del ansluta sig till de av departementschefen
anförda synpunkterna på behovet av en omorganisation. Det är sålunda
även enligt utskottets uppfattning angeläget att de organisatoriska förändringar
av distriktsorganisationen vidtas som bedöms erforderliga för
en ytterligare rationalisering och effektivisering av företagets verksamhet.
Att så sker torde f. ö. vara nödvändigt för att SJ skall kunna på ett
ur såväl företagsekonomiska som samhällsekonomiska synpunkter riktigt
och ändamålsenligt sätt fullgöra sina uppgifter enligt de av statsmakterna
godtagna riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken.

De i propositionen framlagda förslagen synes utskottet väl ägnade att
läggas t il grund för beslut i frågan. Utskottet kan följaktligen inte biträda
de i motionerna 1971: 1524 och 1971: 1548 framförda yrkandena
om avslag å propositionen samt det i sistnämnda motion framställda

TU 1971: 27

yrkandet om en ny utredning i frågan. Likaså avstyrks yrkandet i
motionen 1971: 1550 att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar
att beslut angående SJ:s reg onala organisation bör uppskjutas i avvaktan
på resultatet av den pågående reg onala trafikplaneringen samt att
ytterligare utredes på vilket sätt SJ:s organisation bör utformas för att
stödja den regionalpolitiska målsättningen.

I den mån något samband kan anses föreligga mellan den regionala
trafikplaneringen och den föreslagna omorganisationen stärker enligt
utskottets uppfattning detta samband snarare skälen för en till länsgränserna
knuten omorganisation i enl ghet med propositionens förslag.
Utskottet kan vidare inte finna att omorganisationen motverkar den
regionalpolitiska målsättningen.

Med beaktande av olika inverkande faktorer och då bl. a. betingelserna
för en ändamålsenlig geografisk avgränsning av distrikten finner
departementschefen en begränsning av antalet drift- och bandistrikt till
åtta vara väl avvägd. Driftdistriktens benämning föreslås i sammanhanget
ändras till trafikdistrikt och benämningen dr ftavdelning i konsekvens
därmed till trafikavdelning. Inom ramen för en länsanpassad
distriktsorganisation finner departementschefen vidare - med vissa avvikelser
- att SJ:s konkreta förslag till geografisk avgränsning i stort sett
innebär en rimlig avvägning som i önskvärd utsträckning beaktar bl. a.
de näringsgeografiska sambanden. I fråga om Växjö- och Boråsdistrikten
har han funnit avgörande skäl tala för den av SJ förordade lösningen,
innebärande en uppdelning av berörda områden på de nya Göteborgsresp.
Malmö- och Norrköpingsdistrikten. Beträffande Växjödistrikten
har därvid beaktats de av SJ påtalade förhållandena, nämligen dels att
Smålandslänens geografiska avgränsning gör dem mindre lämpliga som
en regional enhet inom SJ, dels att området öster om Vättern, söder om
Stockholmsregionen och norr om Malmöregionen är för litet för indelning
i två regioner och för stort och oenhetligt för att bilda endast en
region. Med hänsyn härtill och till praktisk-ekonomiska synpunkter har
det befunnits lämpligast med en uppdelning av Växjödistrikten på de
nya Malmö- och Norrköp'ngsdistrikten. Härvid sägs böra beaktas att
Norrköpingsdistrikten i sin nuvarande omfattning är trafikmässigt alltför
begränsat och att dess bibehållande förutsätter en utvidgning. I fråga
om de trafikmässigt otillräckligt underbyggda Boråsdistrikten, anses en
utvidgning med ytterligare delar av Småland av ol ka skäl vara mindre
lämplig medan för Boråsregionens del en anknytning till Göteborg framstår
som i hög grad naturlig.

Vad avser de nuvarande Umeådistrikten, har departementschefen -utifrån det förhållandet att nuvarande Umeådistrikt är trafikmässigt
alltför små för att kunna bestå - funnit övervägande näringsgeografiska,
regionalpol tiska och samhällsplaneringsmässiga skäl tala för en anknytning
till Norrbottens län. Behovet hos näringslivet/transportörerna i

TU 1971: 27

Västerbotten av goda kontakter med SJ anses väl kunna tillgodoses inom
ramen för ett sålunda utvidgat distrikt, i vilket huvudorten blir Luleå.

Utskottet har vid sin prövning av dessa frågor funnit sig kunna ansluta
sig 111 departementschefens förslag. Härav följer att utskottet avstyrker
yrkandet i motionen 1971: 1551 att riksdagen - i avvaktan på
resultatet av den regionala trafikplanering som kommunikationi departementet
uppdragit åt länsstyrelserna att utföra före den 1 oktober 1974

- uttalar sig för ett uppskov med ställningstagandet till de föreslagna
indragningarna av drifts- och bandistriktsenheterna i Växjö, Borås och
Umeå. Ett b fall till detta yrkande torde i realiteten innebära ett avslag
på propositionen.

Av utskottets ställningstagande följer vidare att yrkandet i motionen
1971: 1523 att Borås bör bli huvudort för de trafik- och bandistrikt som
omfattar Göteborg och Bohus, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län
avstyrks - liksom det alternativa yrkandet att beslut i fråga om ändrad
organisation av SJ vad avser trafik- och bandistrikten bör anstå till dess
att resultatet av den regionala traf kplaneringen föreligger. Såsom i det
föregående nämnts torde Boråsdistrikten nämligen vara trafikmässigt
otillräckligt underbyggda, varför en anknytning till Göteborg framstår
som naturlig - främst då med hänsyn tagen till dess inom det nya området
dominerande trafik.

Vidare avstyrks yrkandet i motionen 1971: 1545 att riksdagen måtte
anhålla om dels ytterligare utredn ngar avseende statens järnvägars trafikoch
bandistriktsorganisation i syfte att lokalisera expeditioner till Växjö
för distrikt omfattande Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge
län.

I samma motion har yrkats utredning i syfte att åstadkomma rationalisering
av statens järnvägars centrala förvaltning. Ett yrkande av
samma innebörd återfinns i motionen 1971: 1554. Utskottet vill i anledning
härav framhålla att ett omfattande undersöknings- och utredningsarbete
i dessa frågor redan pågår, varför någon särskild framställning i
ämnet från riksdagens s:da ej torde vara erforderlig. Det bör dock i
anslutning härtill framhållas att rationalisering av centralförvaltningen

- om den skall få någon verklig effekt - förutsätter en omorganisation
på regional nivå. Därest den nu föreslagna omorganisationen inte kommer
till stånd torde f. ö. stor risk föreligga att rationaliseringsarbetet för
företaget i dess helhet avsevärt försvåras eller försenas.

Likaledes avstyrks yrkandena i motionerna 1971: 1549 och 1971: 1554
att riksdagen avslår förslaget om indragning av SJ:s Umeådistrikt liksom
förslaget i sistnämnda motion att ny utredning göres med sikte på en
effektivisering och bättre näringslivsanpassning av Umeådistrikten.

I anslutning till sina överväganden beträffande den nya distriktsindelningen
har departementschefen erinrat om att delegationen för lokalisering
av statlig verksamhet f. n. överväger de möjligheter som finns att

TU 1971: 27

från Stockholm utlokalisera ytterligare statliga verksamheter samt förklarat
det vara naturligt att de orter där distriktsexped tioner nu föreslås
bli indragna - Umeå, Borås och Växjö - omfattas av delegationens överväganden.
Utskottet vill för sin del understryka angelägenheten av att
så sker.

Utskottet avstyrker vidare yrkandet i motionen 1971: 1553 att distrikten
8 och 9 sammanslås till ett distrikt alternativt att de gamla gränserna
bibehålles.

I fråga om Västmanland konstateras i propositionen att de delar av
länet som nu ingår i Stockholmsdistrikten har ett näringsgeografiskt
samband med de områden som ingår i de nya örebrodistrikten, vilka
förutom Närke och Västmanland omfattar Värmland. Med hänsyn tagen
dels till önskvärdheten av en länsanpassning, dels till angelägenheten
från administrativa och praktiska synpunkter av en begränsning av
Stockholmsdistrikten har departementschefen ansett vägande skäl tala
för SJ:s lösning i denna del.

Även utskottet har funnit sig kunna ansluta sig härtill, varav följer
att yrkandet i motionen 1971: 1546 att Västmanlands län skall tillhöra
Stockholmsdistrikten avstyrks.

Likaså avstyrks yrkandet i motionen 1971: 1547 att en omprövn;ng
skall ske av den i propositionen föreslagna distriktsindelningen o:h att
då också frågan om Värmlands läns överförande till Göteborgsdistrikten
prövas.

I propositionen erinras vidare om att SJ i sitt organisat onsförslag
föreslagit en omorganisation av maskintjänsten med dess uppgifter i
fråga om konstruktion, reparation och underhåll av spårbunden rullande
materiel. Förslaget innebär att de till de nuvarande driftdistrikten
knutna driftverkstädema vid vagn- och lokstationerna med deras på
serviceunderhåll inriktade verksamhet sammanförs med de under chefen
för maskinavdelningen sorterande, industriellt arbetande huvudverkstäderna
med tillhörande lokala enheter. I den nya organisationen föreslås
drift- och huvudverkstäderna sammanförda i sex verkstadsreg oner -lydande under chefen för maskinavdelningen - med huvudorter i anslutning
till huvudverkstäderna i Malmö, Göteborg, örebro, Tillberga,
östersund och Notviken. Den nuvarande huvudverkstaden i Åmål föreslås
- utan förändringar i övrigt - organisatoriskt inpassad i Göteborgsregionen.

Departementschefen har ansett sig kunna t:llstyrka den sålunda föreslagna
omorganisationen, som förklaras utgöra en godtagbar lösning av
de problem i fråga om maskintjänsten, som kvarstått efter 1963 års
omorganisation. Omorganisationen beräknas på några års sikt möjliggöra
betydande rationaliserings- och effektivitetsvinster bl. a. i form av
minskn:ng av personalbehovet avseende såväl administrativ som verkstadspersonal.

TU 1971: 27

Utskottet tillstyrker även i nu berörda delar ett genomförande av
departementschefens förslag. I konsekvens härmed avstyrks yrkandet i
motionen 1971: 1553 att den verkstadsregion som enligt förslaget skall
flyttas till östersund bibehålls i Ånge. I sammanhanget vill utskottet
dock erinra om att den nuvarande driftverkstaden i Ånge kommer att
behållas därstädes samt att dess arbetsuppgifter kvantitativt inte torde
påverkas av att administratonens centrum förläggs till Östersund. I
stället ökar enligt förslaget förutsättningarna att till driftverkstäder föra
över arbete som i dag utförs på huvudverkstäder. Ej heller finner sig
utskottet kunna tillstyrka att riksdagen, såsom i motionen 1971: 1552
yrkats, i särskild skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att SJ:s totala verksamhet
inom Ånge kommun ej får minskas i samband med omorgansationen
av SJ:s regionala verksamhet samt att frågan om utökning av SJ:s
verksamhet inom Ånge kommun bör prövas.

Utskottet anser sig vidare inte kunna tillstyrka yrkandet i motionen
1971: 1546 att den åkande maskintjänsten organiseras i enlighet med
motionärernas förslag. Utskottet förutsätter dock att frågan härom ytterligare
prövas med beaktande av vad Landsorganisationen och Statsanställdas
förbund i sina remissyttranden anfört.

Den ekonomiska vinsten av omorganisationen, som även innebär en
viss omläggning av förrådsverksamheten, beräknas i propositionen att
efter genomförandet uppgå till ca 25 milj. kr. per år i 1970 års pris- och
löneläge. Värdet av omorganisatonen anses emellertid ha vidare aspekter
med hänsyn till de gynnsamma effekter som allmänt följer med att
förutsättningar skapas för en mera funktionell uppdelning av uppgifterna,
för en ökad delegering av ansvar och befogenheter från central till regional
och från regional till lokal nivå samt för en effektivare regional
administrativ betjäning av landets olika delar i fråga om trafikplanering,
kommersiell bevakning och underhållsplanering.

I propositionen föreslås slutligen att den nya ordningen börjar genomföras
den 1 juli 1972. Planerings- och genomförandeperiodens längd
anges i första hand bli beroende av möjligheterna att på ett smidigt och
hänsynsfullt sätt lösa de personalproblem som följer med omorganisationen.
Utskottet vill i anslutning härtill understryka departementschefens
uttalande att omläggningen bör genomföras med stor hänsyn tagen
till den berörda personalens önskemål om eventuellt nya placeringsorter.
I viss utsträckning anses personal komma att kunna överföras till
de kvarvarande huvudorterna i anslutning till inträffade och uppkommande
vakanser. Härutöver sägs den berörda personalen kunna erbjudas
placering vid i huvudsak de lokala förvaltningsorganen på ett stort
antal orter över hela landet, där SJ bedömer utsikterna goda för en
framtida expansion av verksamheten.

De verkningar som organisationsförändringarna kan komma att medföra
för personalen måste sålunda enligt utskottets uppfattning lösas

TU 1971: 27

med beaktande av de anställdas önskemål och situation samt behov av
information och insyn i företaget.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen med avslag å motionerna 1971: 1523 och
1971: 1524 samt 1971: 1545-1971: 1554 godkänner de riktlinjer
för ändrad regional organisation av SJ som av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordats.»

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971

712250