Trafikutskottets betänkande nr 2 år 1971

TU 1971: 2

Nr 2

Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på
kapitalbudgeten för budgetåret 1971/72 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.

Kapitalbudgeten

1. Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen
nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 8, s. 134-137 i utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 4 januari 1971) lämnat
en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens investeringar,
avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och luftfartsverkets
fonder samt statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets
fond.

Den för budgetåret 1971/72 förordade investeringsverksamheten framgår
av följande tabell. Som jämförelse har i denna även upptagits beloppen
för den hösten 1970 beräknade förbrukningen under budgetåret
1970/71.

1970/71 1971/72

	Beräknat	Verkens	Förordnat
	hösten 1970	förslag milj. kr.	dep.chefen
Postverket	53,5	48,0	35,4
Televerket, exkl. rundradio	595,3	699,0	624,9
Statens järnvägar	377,6	451,0	355,0
Luftfartsverket	41,5	85,8	71,4
Statens vägverk	56,0	86,8	56,2
Sjöfartsverket	21,8	26,5	12,8
	1 145,7	1 397,1	1 155,7

I efterföljande tablå (s. 2) lämnas en sammanfattande översikt av de
faktiska investeringarna under budgetåren 1970/71 och 1971/72. Därav
framgår även beräkningen av de för investeringarnas genomförande erforderliga
anslagsbeloppen. Siffrorna anges i milj. kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971:946 av
herrar Magnusson i Borås och Söderström vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att anslagsramen för kommunikationsdepartementets kapitalbudget
måtte minskas med 114 milj. kr. i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag.

1 Riksdagen 1971. 15 sami. Nr 2

TU 1971:2

	Investe- ringsut- gifter	Av verken planerade investerings-utgifter	Av departe-mentschefen beräknade in-vesteringsutgifter	Reserva-tioner den 30/6	Anslag	F örslag	Beräk-nade reserva-tioner d. 30/6
	1969/70	1970/71	1971/72	1970/71	1971/72	1970	1970/71	1971/72	1971
Postverket Televerket, exkl. rundradio Statens järnvägar Luftfartsverket Vägverket Sjöfartsverket Summa	58.3 592,0 366,4 32,0 54.4 33,3	50.6 698,4 414,3 50.6 74,2 22,8	48,0 699.0 451.0 85.8 86.8 26,5	53.5 595,3 377,6 41.5 56,0 21,8	35.4 624,9 355,0 71.4 56,2 12,8	9.9 59,2 36,9 6.9 5,4 0,8	55.2 592,1 367,6 48,0 56.2 22,9	27,3 631,4 363,6 65.1 56.2 12.2	11,6 56,0 26,9 13,4 5,6 1,9
1 136,4	1 310,9	1 397,1	1 145,7	1 155,7	119,1	1 142,0	1 155,8	115,4

Utskottet

Enligt den i 1970 års statsverksproposition förordade och av riksdagen
sedermera godkända planen för investeringarna inom kommunikationsverkens
fonder beräknades den totala medelsförbrukningen - exklusive
anslaget till rundradioanläggningar å televerkets fond - under
innevarande budgetår till 1 124 milj. kr. Sedermera har postverket på
tilläggsstat I anvisats ett anslag av 13,9 milj. kr. för att möjliggöra för
postbanken att teckna aktier i ett fastighetskreditaktiebolag, som banken
fått Kungl. Maj:ts medgivande att bilda tillsammans med Sveriges kreditbank.
Genom vissa smärre övriga ramändringar uppgår den nuvarande
ramen till 53,5 milj. kr. Televerket har medgetts ramökning genom
Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1970 med 6 milj. kr. för teckning
av aktier i ELLEMTEL Utvecklings AB och den 2 oktober 1970
med 700 000 kr. för visst markförvärv. Den 9 juli 1970 minskades televerkets
ram med 3,5 milj. kr. till följd av en konjunkturbetingad senareläggning
av vissa byggen. De olika ramändringarna innebär att den nuvarande
ramen uppgår till 595,3 milj. kr. För SJ har investeringsramen
för innevarande budgetår ökats med 10 milj. kr. för investeringar i rullande
materiel med anledning bl. a. av riksdagens beslut om transportstöd
till Norrland. Den totala investeringsomslutningen under berörda
fonder beräknas därmed under budgetåret 1970/71 uppgå till 1 145,7
milj. kr. Någon ytterligare medelsanvisning från riksdagens sida för att
den sålunda förutsatta medelsförbrukningen skall kunna uppnås är med
hänsyn till befintliga medelsreservationer ej erforderlig.

I sina framställningar om anslag för nästa budgetår har verksstyrelserna
räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 1 397,1 milj. kr.
Departementschefen har emellertid vid en avvägning från olika synpunkter
funnit medelsförbrukningen böra begränsas till 1 155,7 milj. kr.
Detta innebär en ökning med 64,6 milj. kr. jämfört med beräkningarna
i 1970 års statsverksproposition av medelsförbrukningen för motsva -

TU 1971:2

rande ändamål under innevarande budgetår - om man därvid bortser
från medelsförbrukningen för speciella ändamål av engångskaraktär.
Under samma förutsättning innebär det en ökning med 51,2 milj. kr.
om jämförelse sker med de hösten 1970 gjorda beräkningarna. Till närmare
belysning av de framlagda förslagen har departementschefen i
statsrådsprotokollets inledande översikt lämnat en sammanfattande redogörelse
för investeringsbehoven inom de olika verken samt i korthet
berört investeringarnas inriktning för nästa budgetår.

Vad departementschefen härom anfört har i nu förevarande sammanhang
inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande. Till frågan om
investeringsverksamhetens omslutning för de skilda verken under nästa
budgetår samt storleken av de anslag som erfordras för dennas genomförande
återkommer utskottet under respektive punkter i det följande.
I samband därmed kommer utskottet även att redovisa sitt ställningstagande
till vissa motionsledes väckta frågor.

Beträffande det i motionen 1971:946 framställda yrkandet om en
minskning med sammanlagt 114 milj. kr. av medelsanvisningen under
här ifrågavarande fonder får utskottet anföra följande.

Såsom av propositionen framgår och av motionärerna jämväl framhållits
har anslagen för nästa budgetår under dessa fonder beräknats
så, att de jämte förutsedda behållningar vid budgetårets ingång skall
motsvara den föreslagna medelsförbrukningen och därutöver ge en marginal
om ca 10 %. En sådan marginal finner motionärerna onödig och
från budgettekniska synpunkter olämplig samt hemställer därför om
förenämnda minskning av den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att den nuvarande anslagsmetodiken
- innebärande främst att de olika investeringsanslagen under
varje kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett kollektivanslag - i
princip beslöts redan vid 1962 års riksdag samt tillämpats fr. o. m. budgetåret
1963/64. På respektive kollektivanslag skulle enligt nämnda beslut
en viss marginal utöver ramen finnas tillgänglig för att möjliggöra
en av konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av
medelsförbrukningen under löpande budgetår. Vid sin behandling av
dessa frågor fann också riksdagen den föreslagna omläggningen innebära
avsevärda fördelar från anslagstekniska synpunkter samt vara väl
ägnad att tjäna det därmed angivna syftet, nämligen att för de affärsdrivande
verkens och förrådsfondens del skapa ökad frihet i investeringshänseende
inom de ramar som av Kungl. Maj:t fastställs.

Trafikutskottet kan för sin del inte finna skäl föreligga att frångå
de av riksdagen tidigare godtagna principerna för budgettekniken på
detta område. Med hänsyn härtill och då anslagsmarginalen ej heller
synes böra minskas i enlighet med motionärernas förslag avstyrks mo -

TU 1971:2

tionen i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med avslag å motionen 1971: 946 som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande investeringsplan
för kommunikationsverken m. m.

Statens affärsverksfonder
Postverket

2. Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 138-148) föreslagit
riksdagen dels att för budgetåret 1971/72 under postverkets fond
anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 27 300 000
kr., dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst som överinspektör
i Ce 1 vid postverket.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971:926 av
herr Glimnér m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t uttala att där postutdelning sker den skall ske alla vardagar.

Utskottet

I sin framställning om anslag för nästa budgetår har postverket räknat
med en medelsförbrukning av 48 milj. kr. - efter viss frånräkning
i anledning av anslagsanvisningen på tilläggsstat I för innevarande budgetår.
Av medelsförbrukningen hänförs 12,5 milj. kr. till den fortsatta
tillbyggnaden av postgirohuset i Stockholm.

Departementschefen har ansett förbrukningen böra begränsas till 35,4
milj. kr., vilken med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel
samt under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna
kräver en medelsanvisning om 27,3 milj. kr. Förslaget möjliggör att tillbyggnaden
av postgirohuset kan fortgå planenligt Vidare kan bl. a.
igångsättas nybyggnad av posthus i Helsingborg och Ystad samt omoch
tillbyggnad av posthuset i Norrtälje.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade ramen
för postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den föreslagna
fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål tillstyrks
också av utskottet liksom anslagsberäkningen.

Utskottet har heller inget att erinra mot att Kungl. Maj:t i enlighet
med departementschefens förslag bemyndigas inrätta en tjänst som överinspektör
i Ce 1 vid postverket.

Med anledning av det i motionen 1971: 926 framställda yrkandet vill
utskottet till en början framhålla att som allmän princip redan gäller att
postutdelning skall ske på det sätt motionärerna yrkat. Fall förekom -

TU 1971:2

mer dock där en sådan ordning - till följd av geografiska förhållanden
och kommunikationsförhållanden m. m. samt därav föranledda kostnader
- rimligen inte kan tillämpas.

I samband med 1964 års beslut om ändrad organisation av postverket
(prop. 141, SU 136, rskr. 295) underströks att verket är ett allmännyttigt
företag, varmed anses följa en skyldighet i princip att bl. a.
genom ett över hela landet utbrett nät av postanordningar erbjuda erforderlig
postal service ävensom att uppehålla denna service också i
områden i vilka rörelsen inte är bärkraftig. Vidare framhölls att det
är angeläget att verket söker utveckla, anpassa och differentiera servicen
på ett sådant sätt och i sådana former att den tillgodoser näringslivets
och allmänhetens önskemål och dessutom på ett naturligt sätt kan
inpassas i verkets organisations- och arbetsmönster.

Enligt vad utskottet erfarit pågår enligt dessa riktlinjer en omfattande
verksamhet inom verket i syfte att förbättra och rationalisera dess service
gentemot allmänheten, bl. a. genom en successiv utveckling och
motorisering av lantbrevbäringen. Inte minst för skärgårdarnas och
glesbygdernas befolkning har åtgärder i nämnda syfte vidtagits. En särskild
servicekommitté inom postverket har också nyligen för verkets
styrelse lagt fram förslag berörande en ytterligare förbättrad servicestandard
m. m.

Utskottet anser sig kunna utgå från att bl. a. i samband med prövningen
av dessa förslag även frågor av den art motionärerna aktualiserat
beträffande skärgårdarnas postkommunikationer kommer att vederbörligen
uppmärksammas. Någon särskild åtgärd i frågan från riksdagens
sida synes med hänsyn till det anförda ej påkallad varför motionen
i fråga avstyrks.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Posthus m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag
av 27 300 000 kr.,

2. bemyndigar Kungl. Majit att inrätta en tjänst som överinspektör
i Ce 1 vid postverket,

3. avslår motionen 1971:926.

Televerket

3. Televerkets anslagsbehov. Kungl. Majit har (s. 149-166) föreslagit
riksdagen att dels för budgetåret 1971/72 under televerkets fond
anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 631 400 000
kr., dels uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande av
ytterligare rörelsemedel åt televerket tillhandahålla verket en från
400 000 000 kr. till 625 000 000 kr. ökad rörlig kredit.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

1* Riksdagen 1971. 15 sami. Nr 2

TU 1971:2

dels motionen 1971:209 av herrar Palm och Larsson i Lotorp vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en revision av
telefonreglementet i överensstämmelse med de riktlinjer som angivits
i motionen,

dels motionen 1971: 395 av herr Eriksson i Arvika m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att uppdrag
ges till glesbygdsutredningen att med förtur utreda och framlägga förslag
om nedsättning av avgiften för pensionär när det gäller flyttning av
telefon,

dels motionen 1971: 925 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att telefonabonnent, som så önskar,
utan särskild kostnad får samtalsmätare installerad i anslutning till befintlig
telefonapparat,

dels motionen 1971: 74 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning
dels av frågan om närsamtalstaxa inom de nya kommunerna och
inom kommunblocken, dels av frågan om utjämning av telefontaxorna
för hela landet i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen,

dels motionen 1971: 145 av herrar Johnsson i Blentarp och Johansson
i Simrishamn vari hemställts att riksdagen som sin mening uttalar att
en översyn bör ske av taxesystemet med syfte att pröva förutsättningarna
att för hela landet använda riktnummerområde som lokaltaxeområde,

dels motionen 1971: 396 av herrar Gustafsson i Byske och Pettersson
i örebro vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag rörande införandet av
en för hela landet gällande enhetlig teletaxa,

dels motionen 1971: 44 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson
i Bäckmora vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller
om utredning om övergång till en för hela landet enhetlig telefontaxa
i enlighet med vad som har anförts i motionen,

dels motionen 1971: 257 av herr Sellgren m. fl. vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ger till känna vad i
motionen anförts beträffande påskyndande av översynen av televerkets
taxor,

dels motionen 1971: 498 av herr Nordgren m. fl. vari, såvitt nu är i
fråga, hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en arbetsgrupp som med beaktande av regionpolitiska
och teletekniska synpunkter ser över nuvarande teletaxor
så skyndsamt att förslag om enhetliga eller reducerade teletaxor kan
framläggas under innevarande år,

TU 1971:2

dels motionen 1971: 954 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att SOSanropet
»Jourhavande präst» beviljas avgiftsbefrielse såsom nu sker för
anropen »Jourhavande läkare» m. fl.

Utskottet

Den av televerket för nästa budgetår beräknade medelsförbrukningen
av 699 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas till
624,9 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel
samt under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna
kräver en sådan ram en medelsanvisning av 631,4 milj. kr. Den av
departementschefen föreslagna investeringsplanen möjliggör bl. a. anskaffandet
av en automatisk telegramförmedlingscentral vid Stockholms
telegrafstation samt till begränsad del den fortsatta utbyggnad av telenätet
som erfordras på grund av ökningen av antalet abonnenter och den
ännu kraftigare ökningen av teletrafiken.

Utskottet har vid sin prövning av berörda frågor funnit sig kunna
godta den förordade ramen för medrisförbrukningen under televerkets
fond. Den förutsedda fördelningen på skilda investeringiändamål har ej
gett utskottet anledning till erinran liksom ej heller anslagsberäkningen.
Utskottet tillstyrker vidare - på de av departementschefen anförda skälen
- att maximibeloppet för verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret
ökas med 225 milj. kr. till 625 milj. kr.

Beträffande vissa motionsledes aktualiserade frågor får utskottet anföra
följande.

I motionen 1971: 209 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
en revision av telefonreglementet i överensstämmelse med de riktlinjer
som angetts i motionen. Enligt vad utskottet inhämtat har de av
motionärerna påtalade förhållandena uppmärksammats inom verket -utan att dock ännu ha föranlett några egentliga åtgärder. Förslag väntas
vidare inom kort från justitiedepartementets sida rörande bl. a. regleringen
av frågan om arbetsgivares ansvar för arbetstagares åtgärder m. m.
Dessa förslag torde även beröra urformningen av skadeståndsreglerna
på det offentliga området. Med hänsyn härtill och då utskottet förutsätter
att som följd härav en översyn kommer till stånd av bestämmelserna
på det nu aktuella området synes någon särskild åtgärd från riksdagens
sida ej påkallad. Motionen avstyrks därför.

I motionen 1971: 395 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
att uppdrag ges till glesbygdsutredningen att med förtur utreda och
framlägga förslag om nedsättningen av avgiften för pensionärer i vad
avser flyttning av telefon. Utskottet kan i och för sig ansluta sig till de
allmänna synpunkter motionärerna därvid anfört beträffande angelägenheten
av tillgång till telefon för pensionärer. Enligt vad utskottet

TU 1971:2

inhämtat har emellertid nämnda utredning redan - i överensstämmelse
med meddelade direktiv - tagit upp frågor som berör pensionärernas
kostnader för telefoninnehav m. m. I avvaktan på resultatet härav är
utskottet inte nu berett att ta ställning till på vilket sätt dessa spörsmål
skall lösas. Med hänsyn härtill och då utskottet inte heller finner det
lämpligt att begära en förtursbehandling av frågan avstyrks motionärernas
yrkande om en särskild framställning till Kungl. Maj:t i ämnet.

Av bl. a. kostnadsskäl har utskottet ej heller ansett sig kunna tillstyrka
yrkandet i motionen 1971: 925 att telefonabonnent som så önskar utan
särskild avgift skall få samtalsmätare installerad i anslutning till befintlig
telefonapparat. Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om de möjligheter
som föreligger för abonnent att på begäran och utan kostnad
för egen del genom s. k. automatisk trafikavläsning, ordnad genom televerkets
försorg, följa upp samtalsregistreringen och därmed även debiteringen.

I motionen 1971:74 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller om utredning rörande dels närsamtalstaxa inom de nya kommunerna
och kommunblocken, dels utjämning av telefontaxorna för
hela landet. Vidare har i motionen 1971: 145 yrkats att riksdagen skall
uttala att en översyn av taxesystemet bör ske med syfte att pröva förutsättningarna
att för hela landet använda riktnummerområde inom lokaltaxeområde.
I motionerna 1971: 396 och 1971: 44 har begärts att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag beträffande införande
av en enhetlig telefontaxa för hela landet och i motionen 1971: 257
har yrkats att den pågående översynen av televerkets taxor skall påskyndas.
Slutligen har i motionen 1971: 498, såvitt nu är i fråga, yrkats att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär tillsättandet av en arbetsgrupp som
med beaktande av regionpolitiska och teletekniska synpunkter ser över
nuvarande teletaxor så skyndsamt att förslag om enhetliga eller reducerade
taxor kan framläggas under innevarande år.

I anledning av motioner i samma syfte som de nu nämnda framhöll
statsutskottet vid fjolårets riksdag (uti. nr 90) att utskottet i likhet med
motionärerna fann största möjliga utjämning av telefontaxorna önskvärd.
Ett prioriterat utredningsarbete påginge emellertid inom televerket
i detta syfte. Utskottet, som i anslutning härtill förklarade sig
vara väl medvetet om att frågans belysning krävde omfattande undersökningar
av teknisk och ekonomisk art, förutsatte också att utredningsarbetet
bedrevs med största möjliga skyndsamhet.

Som bilaga till televerkets anslagsframställning för nästa budgetår
ingår en promemoria rörande de förslag som redan framlagts beträffande
taxelättnader för telefonsamtal med centralort i eget kommunblock.
Enligt dessa förslag skulle taxeändringen inledas under budgetåret
1971/72 men i angelägna fall kunna införas redan dessförinnan där så

TU 1971: 2

vore möjligt. Vidare skulle denna taxereform genomföras i sådan takt
att den blir slutförd under budgetåret 1973/74, varigenom viss anknytning
erhålles till tidpunkten för kommun reformens fullbordande. De
sålunda framlagda förslagen har enligt vad som upplysts utskottet numera
blivit prövade och i princip godkända av verkets styrelse.

Utskottet har också inhämtat upplysningar beträffande utredningsarbetet
i övrigt. Härav framgår att förslag beträffande utvidgade huvudortstaxor
eller s. k. norrlandstaxor beräknas kunna framläggas första
eller andra halvåret 1971 och förslag beträffande reducering av antalet
avståndsklasser under andra halvåret samma år. Härigenom skulle i och
för sig - under förutsättning dock att erforderliga investeringsmedel
ställs till förfogande och kompenserande taxehöjningar beslutas - möjligheter
skapas för genomförande av utvidgade huvudortstaxor under
budgetåren 1972/73-1974/75 samt reducering av antalet avståndsklasser
under budgetåren 1973/74-1975/76.

Med konstaterande av det anförda vill utskottet för sin del understryka
det angelägna i att utredningsarbetet slutföres i den planerade
ordningen samt att detta i sin tur och i enlighet med av riksdagen uttalade
önskemål snarast leder till den åsyftade utjämningen av telefontaxorna.
Utskottet förutsätter också att därvid inte minst regionalpolitiska
synpunkter beaktas.

Genom vad utskottet sålunda anfört synes motionärernas syften i allt
väsentligt tillgodosedda och någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens
sida f. n. ej påkallad.

I motionen 1971:954 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Majit
anhåller att SOS-anropet »Jourhavande präst» beviljas avgiftsbefrielse
såsom nu sker för anropen »Jourhavande läkare» m. fl.

Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sitt yrkande finner utskottet
i och för sig värt beaktande. Enligt vad utskottet erfarit har någon
framställning i ämnet ej ingivits till televerkets centralförvaltning,
varför frågan inte blivit principiellt prövad. I anslutning härtill må nämnas
att den avgiftsbelagda delen av SOS-tjänsten omfattar bl. a. vissa
hjälporgan ingående i apoteksväsendet, haveriväsendet, sjukvården
(inkl. jourhavande tandläkare), sjuktransportväsendet och socialvården.
Skäl kan anföras mot att finansieringen av den verksamhet motionen
avser skall ske via det affärsdrivande verkets taxor. Det synes böra prövas
om inte kostnaderna, såsom nu i viss utsträckning tycks vara fallet,
kan bestridas med allmänna medel av annat slag. Utskottet avstyrker
under hänvisning till det anförda motionen i fråga.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett investerinsanslag av 631 400 000 kr.,

TU 1971:2

2. uppdrager åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande
av ytterligare rörelsemedel åt televerket tillhandahåller verket
en från 400 000 000 kr. till 625 000 000 kr. ökad rörlig

kredit,

3. avslår motionen 1971:209.

4. avslår motionen 1971:395,

5. avslår motionen 1971: 925,

6. avslår motionen 1971:74,

7. avslår motionen 1971: 145,

8. avslår motionen 1971: 396,

9. avslår motionen 1971:44,

10. avslår motionen 1971:257,

11. avslår motionen 1971: 498 i vad den avser skrivelse till Kungl.

Maj:t rörande översyn av teletaxorna,

12. avslår motionen 1971:954.

Statens järnvägar

4. Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 167-189)
föreslagit riksdagen att dels för budgetåret 1971/72 under statens järnvägars
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av
363 600 000 kr., dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad
departementschefen förordat, behållningen på fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster får anlitas för att täcka nedskrivning av statens
järnvägars statskapital med 123 000 000 kr., dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att inrätta en ordinarie tjänst i C 4 vid statens järnvägar.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 399 av herr Helén m. fl. vari hemställts att riksdagen
i syfte att möjliggöra ökad anskaffning av godsvagnar beslutar
höja investeringsramen för järnvägar m. m. med 10 milj. kr. och anvisar
ett med 11 milj. kr. höjt investeringsanslag av 374 600 000 kr.,

dels motionen 1971: 969 av herr Wennerfors vari hemställts att riksdagen
med ändring av 1952 års riksdagsbeslut hos Kungl. Maj:t måtte
anhålla om sådan ändring av principen i kungörelsen 1952: 523 att valfri
resebyrå kan anlitas för resor som bekostas av statsmedel,

dels motionen 1971: 968 av herr Wennerfors vari hemställts att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om att frågan om att omorganisera
SJ:s reserbyråverksamhet till aktiebolag blir föremål för utredning,

dels motionen 1971: 929 av herr Hedin m. fl. vari yrkats att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t snarast utfärdar
bestämmelser som ålägger SJ renhållningsskyldighet av järnvägsområden
samt att Kungl. Maj:t vidtager åtgärder så att SJ på personvagnarna

TU 1971:2

snarast utbyter skyltarna »Kasta ej ut föremål som kan vålla brand eller
annan skada» mot skyltar som avråder från all nedskräpning av banvallen.

Utskottet

Den av statens järnvägar för budgetåret 1971/72 föreslagna medelsförbrukningen
om 451 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra
begränsas till 355 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel
samt under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna
förutsättningarna kräver en sådan ram en medelsanvisning av 363,6
milj. kr. Den beräknade nedgången i den totala medelsförbrukningen i
förhållande till innevarande budgetår sammanhänger med en förväntad
minskning av investeringarna för Storstockholms lokaltrafik. I det
av departementschefen förordade investeringsprogrammet ligger en ökad
anskaffning av lok och godsvagnar. Investeringsramen bedöms i övrigt
möjliggöra fortsatta investeringsinsatser i påbörjade och tidigare anmälda
projekt.

I den förordade medelsförbrukningen ingår även investeringar för

13,06 milj. kr. i järnvägslinjer, tillhörande det ersättningsberättigade
nätet, samt vissa medel för försvarsändamål.

Vid sin prövning av frågorna rörande SJ:s investeringar under
nästa budgetår har utskottet funnit sig böra godta den förordade omslutningen
av medelsförbrukningen liksom fördelningen på olika investeringsändamål
samt beräkningen av anslagsbehovet. Härav följer
att utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1971: 399 om en höjning av
investeringsramen med 10 milj. kr. samt däremot svarande ökning av investeringsanslaget
med 11 milj. kr. I anslutning härtill må framhållas att
det ytterligare medelsbehov för beställning av godsvagnar som förenämnda
yrkande avser enligt utskottets uppfattning vid behov torde
kunna tillgodoses genom en omdisponering av anslagsmedlen inom
ramen för medelsförbrukningen samt ett eventuellt utnyttjande av den
marginal om 10 % som förutsatts vid anslagsberäkningen. Såsom av
punkten 1 i det föregående framgår har f. ö. för innevarande budgetår
en ökning av ramen med 10 milj. kr. medgetts för investeringar i
rullande materiel.

Utskottet tillstyrker jämväl departementschefens förslag att SJ, i likhet
med vad som skett under de senaste budgetåren, även för nästa
budgetår i bokföringen inom värdeminskningskontot tillåts föra över
högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser till slopningskontot
i den mån behov därav föreligger. Vidare får SJ:s bokförda
statskapital per den 30 juni 1971 skrivas ned med 123 milj. kr. och förräntningsplikten
fr. o. m. innevarande budgetår sättas ned med ett be -

TU 1971:2

lopp som motsvarar räntan eller ca 8 milj. kr. Dessutom får inrättas vid
SJ:s förvaltningssekretariat en ordinarie tjänst i C 4.

I motionen 1971:969 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller om sådan ändring av principen i SFS 1952: 523 att valfri resebyrå
kan anlitas för resor som bekostas av statsmedel. Enligt nämnda
kungörelse har den som finner sig böra anlita resebyrå vid resa i statens
ärenden eller i verksamhet, för vilken kostnaderna helt eller till
övervägande del ersätts av statsmedel, att vända sig till någon av statens
järnvägars resebyråer, där detta kan ske utan olägenhet. Denna bestämmelse
anser motionären strida mot rådande princip om konkurrens
på lika villkor och vill därför ha den ändrad.

En motion i samma syfte behandlades senast förra året av tredje
lagutskottet i dess av riksdagen godkända utlåtande nr 69. Utskottet
framhöll därvid att det - eftersom statens företagsamhet bör ses som
en enhet - vore naturligt att statsverkets egna resebyråer i första
hand anlitas för resor som bekostas av statsmedel.

Trafikutskottet ansluter sig till denna uppfattning och avstyrker därför
motionen.

Även den i motionen 1971: 968 aktualiserade frågan om omorganisation
av SJ:s resebyråverksamhet till aktiebolag behandlades vid fjolårets
riksdag. Statsutskottet framhöll därvid i sitt av riksdagen sedermera godkända
utlåtande nr 144 att vissa skäl talade för ett överförande av
SJ:s resebyråverksamhet till aktiebolagsform eller i vart fall till en form
som vore bättre anpassad till verksamhetens karaktär och syften än
den nuvarande verksformen. Härmed sammanhängande frågor syntes
dock böra bedömas i ett större sammanhang såsom ju också skett inom
affärsverksutredningen. I avvaktan på den prövning av dess förslag
som påginge inom Kungl. Maj:ts kansli fann sig utskottet inte böra göra
något uttalande i frågan och kunde inte heller finna någon särskild
utredning av den art motionären föreslagit vara påkallad.

Trafikutskottet finner för sin del anledning inte föreligga att nu frångå
riksdagens tidigare deklarerade uppfattning i frågan och avstyrker följaktligen
motionen.

I motionen 1971: 929 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
att bestämmelser snarast utfärdas som ålägger SJ renhållningsskyldighet
av järnvägsområden. I anledning härav vill utskottet erinra om att tredje
lagutskottet vid höstsessionen av 1970 års riksdag bl. a. behandlade frågan
härom. Utskottet förklarade sig sålunda dela departementschefens
i prop. 157 deklarerade uppfattning att åtgärder mot nedskräpning
av järnvägsområden finge övervägas i annat sammanhang. Samtidigt
framhölls av utskottet att prov påginge med slutna toalettsystem för
järnvägsvagnar, varför det besvärligaste problemet i fråga om nedskräpningen
utefter järnvägslinjerna kunde antas bli löst inom en inte

TU 1971:2

alltför avlägsen framtid. Allmänna beredningsutskottet hade tidigare under
året (uti. nr 19) erinrat om nämnda försöksverksamhet och understrukit
angelägenheten av att arbetet härmed påskyndades. Under hänvisning
till sålunda redan gjorda uttalanden från riksdagens sida och då
utskottet anser sig kunna förutsätta att Kungl. Majit följer utvecklingen
på området samt låter vidta i anledning härav lämpliga åtgärder synes
någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida f. n. ej erforderlig.
Ej heller finner utskottet anledning föreligga att från riksdagens
sida göra en framställning om att vissa skyltar i SJ:s personvagnar
ändras i enlighet med motionärernas önskemål. Motionen avstyrks däi>
för även i denna del.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag å motionen
1971:399 till Järnvägar m.m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett investeringsanslag av 363 600 000 kr.,

2. bemyndigar Kungl. Majit att i enlighet med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet förordat behållningen på fonden för
oreglerade kapitalmedelsförluster får anlitas för att täcka nedskrivning
av statens järnvägars statskapital med 123 000 000 kr.,

3. bemyndigar Kungl. Majit att vid statens järnvägar inrätta en
ordinarie tjänst i C 4,

4. avslår motionen 1971:969,

5. avslår motionen 1971:968,

6. avslår motionen 1971:929.

Luftfartsverket

5. Luftfartsverkets anslagsbehov. Kungl. Majit har (s. 190-206) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1971/72 under luftfartsverkets fond
anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 65 100 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971:934 av herr Hörberg m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär att luftfartsverket får i uppdrag
att utreda möjligheterna för ett tidigareläggande av byggandet av
Härryda flygplats,

dels motionen 1971:920 av herr Clarkson m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådana åtgärder
från luftfartsverkets sida att banbelysningen vid flygplatser lydande under
detta hålles tänd mellan solens nedgång och uppgång,

dels motionen 1971: 919 av herr Clarkson och fru Sundberg vari hem -

TU 1971:2

ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning
angående allmänflygets vidare utveckling,

dels motionen 1971: 411 av herr Wirmark m. fl. vari yrkats att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om förslag om bildande av
ett bolag för Arlanda flygplats i enlighet med vad som i motionen anförts,

dels motionen 1971:917 av herr Brundin m. fl. vari hemställts att
Kungl. Maj:t måtte tillsätta en utredning med uppgift att utarbeta förslag
till etablerande av statligt-kommunala bolag för Arlanda respektive
Härryda flygplatser,

dels motionen 1971: 208 av herr Nilsson i Agnäs vari yrkats att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om översyn syftande
till en statlig passageraravgift för resenärer flygsträckan Umeå-Vasa motsvarande
den som gäller Danmarksresenärer Malmö-Köpenhamn.

Utskottet

Under förevarande punkt har departementschefen inledningsvis erinrat
om att luftfartsverkets rörelseresultat bedöms komma att utvecklas i
sådan riktning att något statligt driftbidrag inte behövs fr. o. m. budgetåret
1971/72. Något anslag för ändamålet har således inte längre upptagits.
Riksdagen har också - redan tidigare - beslutat att de kommuner
som lämnar investeringsbidrag till de statliga trafikflygplatserna
fr. o. m. budgetåret 1971/72 skall få ersättning för sina bidrag omfattande
både ränta och avskrivning (prop. 1970: 200, SU 225, rskr. 440).

För budgetåret 1971/72 har luftfartsverket räknat med en total investeringsomslutning
om 124,5 milj. kr. varav 102,9 milj. kr. för arbeten
som förutsätter medverkan från kommuner enligt de normer för vilka
redogjorts i prop. 1967: 57 (s. 48). Efter avdrag för kommunernas andel
av kostnaderna uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet
till 85,8 milj. kr. Departementschefen har ansett sig böra förorda
en investeringsram av 71,4 milj. kr. Detta motsvarar den statliga andelen
av en investeringsvolym av sammanlagt 103,3 milj. kr.

Den beräknade investeringsvolymen medger en planenlig fortsättning
av arbetena med den nya flygplatsen i malmöregionen (MalmöSturup).
I investeringsvolymen ingår 18 milj. kr. för bl. a. fortsatt utrednings-
och projekteringsarbete beträffande Arlanda flygplats samt

10,6 milj. kr. för arbeten på den särskilda anläggningen för chartertrafik,
som skall avlasta nuvarande stationsbyggnad tills det nya stationsområdet
blivit färdigt. För fortsatt utrednings- och projekteringsarbete
avseende ny flygplats i göteborgsregionen har också medel beräknats.

Utskottet kan för sin del godta den av Kungl. Maj:t förordade investeringsomslutningen
för luftfartsverkets del. Likaledes tillstyrker utskottet
den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål samt an -

TU 1971:2

slagsberäkningen. Vad departementschefen under förevarande punkt i
övrigt anfört beträffande de skilda investeringsobjekten under nästa
budgetår samt den nya trafikledarskolan i Sturup har inte gett utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

I statsrådsprotokollet erinras också om den i fjolårets statsverksproposition
redovisade preliminära överenskommelse som träffats med berörda
kommunala intressenter om avveckling av Torslanda flygplats samt
anläggande av en ny allmän flygplats i trakten av Härryda. Under hand
har en sammanfattande redovisning av Härrydaprojektet utarbetats inom
kommunikationsdepartementet (stencil K 1970: 3) och remissbehandlats.
Mot bakgrund av de positiva synpunkter på förläggning av den nya
flygplatsen som därvid framkommit förklarar sig departementschefen -om riksdagen inte har något att erinra - ämna begära Kungl. Maj:ts
godkännande av föreliggande preliminära överenskommelse i ämnet.
Utskottet tillstyrker för sin del att så sker samt får i anledning av motionen
1971:934 om tidigareläggandet av byggandet av Härryda flygplats
anföra följande.

Motionärerna har bl. a. framhållit att - med den utveckling som såväl
passagerarantal, flygfrakt och flygplanstyper beräknas få - Torslanda
flygplats inte kommer att kunna klara av Göteborgsregionens trafik
längre än till ungefär 1975 medan planerna för byggandet av Härryda
storflygplats siktar till ett färdigställande av huvudbanan 1977 och tvärbanan
först 1980. Dyrbara kortsiktiga investeringar torde därför bli
nödvändiga för att kunna uppehålla erforderlig trafik på Torslanda.
Även utskottet anser risk föreligga att så blir fallet. För undvikande
härav och för att det förutsedda trafikbehovet på de båda flygplatserna
skall kunna tillgodoses på ett rimligt sätt finner utskottet det vara angeläget
att Kungl. Maj:t later undersöka och tar till vara de möjligheter
som kan föreligga att tidigarelägga utbyggnaden av Härryda flygplats.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till
känna.

I motionen 1971:920 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
måtte anhålla om sådana åtgärder från luftfartsverkets sida att banbelysningen
vid flygplatser lydande under verket hålles tänd mellan solens
nedgång och uppgång. Enligt vad som upplysts utskottet har härmed
sammanhängande frågor tidigare ingående behandlats inom verket och
även mellan verket och allmänflygets representanter. Som följd härav utfärdade
luftsfartsverket vid årsskiftet 1969/70 bestämmelser innebärande
att flygplatsbelysningen på de av verkets flygplatser, där trafikledning
inte kontinuerligt är i tjänst, kan beställas i förväg i samband med förberedelserna
för en flygning. Särskilda kostnader härför debiteras f. n.
ej. Värdet av en tänd, lågintensiv flygplatsbelysning såsom navigeringshjälpmedel
för allmänflyget anses av flera skäl inte böra överdrivas.
Från luftfartsinspektionens sida har sålunda den uppfattningen uttalats

TU 1971:2

att det f. n. från flygsäkerhetssynpunkt inte synes motiverat att hålla
banbelysning tänd i större omfattning än vad nu är fallet.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i fråga.

I anledning av yrkandet i motionen 1971: 919 om utredning angående
allmänflygets vidareutveckling får utskottet anföra följande.

I skrivelse till Kungl. Majit (nr 351) gav 1969 års riksdag till känna
vad statsutskottet i dess utlåtande nr 159 anfört rörande en översiktlig
plan för inrikesflygets fortsatta utbyggnad m. m. Utskottet framhöll därvid
att vid prövningen av de i utlåtandet berörda spörsmålen även de
med allmänflyget och dess utveckling sammanhängande frågorna borde
beaktas. Kungl. Majit har sedermera uppdragit åt luftfartsverket att -i huvudsaklig överensstämmelse med en inom kommunikationsdepartementet
utarbetad promemoria - utarbeta normer och anvisningar till
grund för flygplatsplaneringen ävensom i anslutning härtill verkställa
översyn av vissa författningsbestämmelser på luftfartsområdet. I fråga
om bedömningar som sammanhänger med trafikbehovens omfattning
och inriktning samt med arbetsfördelningen mellan olika trafikmedel i
fråga om tillgodoseendet av trafikbehoven erinras i promemorian om
det utredningsarbete, som genom en särskild arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet
inletts för att skapa bättre betingelser för
en övergripande trafikplanering på det regionala planet.

Då även de av motionärerna aktualiserade frågorna torde komma att
prövas i anslutning härtill synes någon särskild framställning i ämnet
från riksdagen ej påkallad, varför motionen avstyrks av utskottet.

I motionen 1971: 411 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer
om förslag om bildande av ett bolag för Arlanda flygplats. Vidare
har i motionen 1971: 917 yrkats att riksdagen hos Kungl. Majit begär att
en utredning tillsätts med uppgift att utarbeta förslag till etablerande av
statligt-kommunala bolag för Arlanda och Härryda flygplatser.

Utskottet vill i anledning av nämnda yrkanden erinra om det av
1967 års riksdag fattade beslutet angående riktlinjer för luftfartsverkets
verksamhet och organisation (prop. 57, SU 107, rskr. 267). Detta beslut
kompletterades vid 1970 års riksdag genom godkännande av Kungl.
Majits förenämnda prop. 200 angående riktlinjer för ersättning till kommuner
för bidrag till investeringar i primärflygplatser. De nämnda besluten
får i sin tur ses som ett fullföljande av 1963 års riksdagsbeslut
rörande den statliga trafikpolitiken.

Ett förverkligande av motionärernas intentioner skulle uppenbarligen
innebära ett frångående av de sålunda antagna principerna för luftfartens
finansiering och kostnadstäckning, vilket trafikutskottet för sin del
inte kan tillstyrka. De båda motionerna avstyrks därför.

Under hänvisning till innebörden av de förenämnda principerna avstyrks
jämväl yrkandet i motionen 1971: 208 att riksdagen hos Kungl.

TU 1971:2

Maj:t begär en översyn syftande till en ändring av passageraravgiften för
flygresenärer på sträckan Umeå-Vasa.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Flygplatser m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag
av 65 100 000 kr.,

2. i anledning av motionen 1971: 934 som sm mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande utbyggnaden av
Härryda flygplats,

3. avslår motionen 1971:920,

4. avslår motionen 1971:919,

5. avslår motionerna 1971:411 och 1971:917,

6. avslår motionen 1971:208.

Statens utlåningsfonder

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Kungl. Maj:t har
(s. 207-231) föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet
förordade riktlinjer för det framtida stödet till den mindre skeppsfarten,
dels under statens utlåningsfonder anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag av 1 000 kr.

Utskottet

I statsrådsprotokollet har departementschefen - i anslutning till det
av småskeppsfartsutredningen avgivna betänkandet - tagit upp frågan
om formerna för ett fortsatt stöd till den mindre skeppsfarten och de
allmänna villkor som bör förknippas härmed. I anslutning härtill konstateras
att en successiv ökning av fartygsstorleken skett i takt med
kraven på ökad produktivitet inom näringen. Departementschefen, som
finner att vägande skäl talar för en fortsatt på den mindre skeppsfarten
inriktad långivning, föreslår att en sådan långivning ges en i viss
mån ändrad utformning, så att den på ett bättre sätt än hittills kompletterar
det kreditstöd som lämnas skeppsfarten i andra former, och
att den byggs ut med en till näringens behov anpassad rådgivning och
konsultverksamhet. I enlighet härmed förordas bl. a. att dräktighetsgränsen
för lån nu slopas. I stället bör långivningen mera allmänt inriktas
på den mindre företagsamheten inom rederinäringen, varvid avgränsningen
får ske utifrån en sammanvägd bedömning av olika faktorer
som motiverar ett kreditstöd. Vidare bör lånebestämmelserna utformas
så att huvudinriktningen klart blir mot de högre risklägena med
en därtill marknadsanpassad ränta och en lånetid som i princip begränsas
till tio år.

TU 1971:2

Utskottet har vid sin prövning av berörda frågor funnit de uppdragna
riktlinjerna för det framtida stödet till den mindre skeppsfarten kunna
godtas samt tillstyrker vidare att det föreslagna investeringsanslaget av
1 000 kr. anvisas för budgetåret 1971/72.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för det framtida stödet till den mindre
skeppsfarten som departementschefen förordat i statsrådsprotokollet,

2. till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten för budgetåret
1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

7. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1970/71. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (s. 232) och hemställer

att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1970/71 för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag
av 15 000 000 kr.

Diverse kapitalfonder

Statens vägverks förrådsfond

8. Vägmaskiner m. m. Kungl. Maj:t har (s. 233-238) föreslagit riksdagen
att dels under statens vägverks förrådsfond för budgetåret
1971/72 anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av
56 200 000 kr., dels medge att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet
angivet beställningsbemyndigande.

Utskottet

För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår departementschefen
för budgetåret 1971/72 en medelsförbrukningsram av
56,2 milj. kr. vilket i förhållande till vägverkets förslag innebär en
minskning med 30,6 milj. kr.

Utskottet tillstyrker det sålunda framlagda förslaget rörande investeringarna
i förrådsfonden för budgetåret 1971/72. Vad departementschefen
därvid anfört och förordat har inte gett utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker vidare att statens
vägverk erhåller ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat
beställningsbemyndigande om 30 milj. kr. för leveranser till maskincentralförrådet
under budgetåret 1974/75.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

TU 1971:2

att riksdagen

1. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag
av 56 200 000 kr.,

2. medger att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet förordat
beställningsbemyndigande.

Sjöfartsverkets fond

9. Sjöfartsmatcriel m. m. Kungl. Maj:t har (s. 238-243) föreslagit
riksdagen att dels under sjöfartsverkets fond för budgetåret 1971/72
anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 12 200 000 kr.,
dels medge att sjöfartsverket lämnas i statsrådsprotokollet angivna beställningsbemyndiganden.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 951 av herr Norrby i Akersberga m. fl. vari yrkats
att riksdagen hemställer hos Kungl. Maj:t om förslag till organisation
av räddningstjänst på Gotland enligt de riktlinjer som anges i motionen,

dels motionen 1971: 955 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. vari hemställts
att riksdagen vid behandlingen av kommunikationsdepartementets
huvudtitel måtte beträffande förstärkning av isbrytarservicen beakta vad
i denna motion anförts.

Utskottet

För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår departementschefen
för budgetåret 1971/72 en ram för medelsförbrukningen om 12,8
milj. kr. Härav belöper 9 milj. kr. på objektgruppen sjösäkerhet och
2,4 milj. kr på utrustning för sjökarteläggning. Under objektgruppen
isbrytarfartyg tas upp ett belopp av 1,4 milj. kr. avseende en ny isbrytare.

Utskottet har funnit sig kunna godta den förordade ramen om
12,8 milj. kr. för medelsförbrukningen under nästa budgetår samt anslagsberäkningen.
Vidare tillstyrker utskottet att sjöfartsverket erhåller
beställningsbemyndiganden avseende dels ny isbrytare, dels leveranser
av sjöfartsmateriel under budgetåret 1973/74. Utskottet lämnar också
utan erinran vad departementschefen anfört rörande den av vattenfallsverket
förordade utbyggnaden av Trollhätte kanal.

I statsrådsprotokollet redovisas i korthet ett av sjöfartsverket avgivet
förslag till en begränsad utbyggnad av Södertälje kanal. Enligt departementschefen
har det framlagda utredningsmaterialet inte övertygat honom
om att projektet har den säkra lönsamhet, att det - vid en priorite -

TU 1971:2

ring med andra angelägna investeringsändamål - f. n. bör komma till
stånd. Departementschefen förklarar sig med hänsyn härtill inte beredd
att tillstyrka några investeringsmedel för ändamålet. I motionen
1971:496 har i anledning härav hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär att frågan om Mälarledens fördjupning snarast tas upp till
behandling enligt sjöfartsverkets förslag. Några anslagsmedel för nästa
budgetår begärs dock inte. Utskottet återkommer framdeles till berörda
fråga i samband med behandlingen av förenämnda motion.

I motionen 1971:951 har föreslagits att riksdagen hos Kungl. Maj:t
begär att den nyligen tillsatta utredningen för översyn av sjöräddningens
organisation m. m. får i uppdrag att skyndsamt utreda och föreslå en
räddningstjänstorganisation på Gotland. Utskottet kan i och för sig ansluta
sig till de i motionen anförda synpunkterna. I utredningens uppdrag
torde dock ingå att ta upp frågor av just det slag motionärerna
aktualiserat, varför någon särskild framställning i ämnet från riksdagens
sida ej synes erforderlig. Motionen avstyrks därför.

I motionen 1971:955 har hemställts att riksdagen beträffande förstärkning
av isbrytarservicen beaktar vissa av motionärerna framförda
önskemål. Kungl. Maj:ts förslag beträffande nytt isbrytarfartyg torde
emellertid innebära bifall till sjöfartsverkets framställning i berörda del
samt därmed enligt vad utskottet erfarit även ett tillgodoseende av motionärens
syften. Någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida
synes sålunda ej heller i detta fall påkallad, varför motionen avstyrks.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
investeringsanslag av 12 200 000 kr.,

2. medger att sjöfartsverket lämnas de i statsrådsprotokollet förordade
beställningsbemyndigandena,

3. avslår motionen 1971:951,

4. avslår motionen 1971:955.

Stockholm den 23 februari 1971

På trafikutskottets vägnar
SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Johansson
i Norrköping (s), Dahlgren (c), Lindahl (s), Lothigius (m), Hjorth (s),
Persson i Heden (c), Hugosson (s), Sellgren (fp), Rosqvist (s), Brundin
(m), Lindberg (s), Håkansson (c) och Magnusson i Kristinehamn (vpk).

TU 1971:2

Reservationer

1. vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.)

beträffande minskning av medelsanvisningen av herrar Lothigius (m)
och Brundin (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 3 börjar med »Utskottet
vill» och på s. 4 slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionärerna finner utskottet den av Kungl. Maj:t
vid anslagsberäkningen föreslagna marginalen om 10 % obehövlig och
ur budgettekniska synpunkter olämplig. Skulle mot förmodan ett trängande
anslagsbehov uppstå bör detta i stället tillgodoses genom förslag
på tilläggsstat, varigenom riksdagen får möjligheter att i sedvanlig ordning
pröva de ifrågasatta anslagens behövlighet. På sålunda anförda
skäl och med beaktande i princip jämväl av vad motionärerna i övrigt
anfört tillstyrker utskottet motionärernas yrkande om en sammanlagd
minskning med 114 milj. kr. av anslagen under här ifrågavarande fonder.
»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen med bifall till motionen 1971: 946 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande investeringsplan
för kommunikationsverken m. m.»

2. vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov)

a. beträffande SJ:s investeringar under nästa budgetår av herrar Gustafson
i Göteborg (fp) och Sellgren (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Vid sin»
och slutar med »rullande materiel» bort ha följande lydelse:

»Vid sin prövning av frågorna rörande SJ:s investeringar under nästa
budgetår har utskottet funnit en höjning av ramen för medelsförbrukningen
böra ske i enlighet med de yrkanden som framförts i motionen
1971: 399. Det är som motionärerna därvid framhållit otillfredsställande
att SJ fått avstå från godstransporter på grund av den brist på godsvagnar
som rått de senaste åren. En eftersläpning av kapacitetsutbyggnaden
i förhållande till trafikefterfrågan i fråga om den rullande materielen
innebär att SJ:s möjligheter att hävda sig i konkurrensen med andra
transportmedel försämras. Det torde emellertid som motionärerna framhållit
stå klart att spårbunden trafik har stora konkurrensmöjligheter
vid godstransporter på längre avstånd. Utskottet delar uppfattningen
att transporterna på järnväg bör stimuleras i syfte att minska trängseln
på vägarna och därmed också olycksriskerna. Med hänsyn härtill och
under hänvisning jämväl till vad i motionen i övrigt anförts finner utskottet
medelsförbrukningen för nästa budgetår böra höjas till 365 milj.
kr. och investeringsanslaget till 374,6 milj. kr. Fördelningen i övrigt på
de olika investeringsändamålen anser sig utskottet kunna godta.»

TU 1971:2

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
1971: 399 till Järnvägar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett investeringsanslag av 374 600 000 kr.,»

b. beträffande rätt att anlita valfri resebyrå av herrar Lothigius (m)
och Brundin (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »En
motion» och slutar med »därför motionen» bort ha följande lydelse:
»Utskottet vill inledningsvis erinra om att konkurrensbegränsningslagen
har till syfte att främja en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens
inom näringslivet. Den bakomliggande tanken är att konkurrensen
i sig innebär en viss garanti för en från allmän synpunkt förmånlig
utveckling av priser och verkningsförmåga inom näringslivet.
Denna tankegång är också bärande för den statliga upphandlingsverksamheten.
Sålunda åligger det myndigheterna att vid upphandling för
statens behov anta det anbud som är att anse såsom för staten förmånligast.
Det förhållandet att det bland anbudsgivama förekommer
ett statligt företag skall inte inverka på den affärsmässiga bedömningen.
Anlitande av resebyrå vid resa i statens ärenden får anses utgöra en
form av statlig upphandling. Enligt utskottets mening bör därför den
princip om konkurrens på lika villkor som gäller vid statlig upphandling
i allmänhet också gälla vid anskaffning av resor.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts anser utskottet att kungörelsen
om skyldighet att anlita statens järnvägars resebyrå vid resa i statens
ärenden innebär en konkurrensbegränsning inom resebyråbranschen som
inte är förenlig med den nutida näringslagstiftningens allmänna inriktning.
På grund härav och då det är angeläget att resebyråbranschen
får den stimulans som fri konkurrens medför bör kungörelsen ändras.»
dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

»4. med bifall till motionen 1971: 969 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande ändring av principen
i kungörelsen (1952: 523) om anlitande av statens järnvägars
resebyråer vid vissa resor.»

c. beträffande omorganisation av SJ:s resebyråverksamhet av herrar
Lothigius (m) och Brundin (m) som anser att

dels den del i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Även
den» och slutar med »följaktligen motionen» bort ha följande lydelse:

»I motionen 1971: 968 har frågan om att omorganisera SJ:s resebyråverksamhet
till aktiebolag ånyo aktualiserats.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att bereda ett företag
med den servicekaraktär som SJ:s resebyråverksamhet har möjlighet att
arbeta i smidigaste tänkbara form. En sådan frihet krävs framför allt för
att kunna bjuda enskilda företag i branschen effektiv konkurrens. En

TU 1971:2

ombildning till aktiebolag har ju också SJ tidigare begärt. Utskottet
kan för sin del inte finna skäl föreligga att avvakta de mera långsiktiga
bedömanden som affärsverksutredningens betänkande kan ge
anledning till innan beslut fattas i den begränsade frågan om resebyråverksamhetens
företagsform. Under hänvisning härtill biträder utskottet
motionärens yrkande om utredning i ämnet.

Vad av utskottet härom anförts bör av riksdagen ges Kungl. Majit
till känna.»

dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:

»5. med bifall till motionen 1971: 968 som sin mening ger Kungl.
Majit till känna vad utskottet anfört beträffande utredning om en
omorganisation av SJ:s resebyråverksamhet.»

3. vid punkten 5 (Luftfartsverkets anslagsbehov) beträffande statligtkommunala
bolag för Arlanda och Härryda flygplatser av herrar
Lothigius (m) och Brundin (m), som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »avstyrks därför» bort ha följande lydelse:

»Såsom framhållits i motionerna har i en rad länder i Västeuropa
bildats särskilda bolag för byggande och drift av flygplats med övervägande
internationell trafik. Flera skäl kan anföras för detta. Utvecklingen
av de svenska internationella flygplatserna har varit beroende av
det kapital som i den statliga kapitalbudgeten har tilldelats luftfartsverket.
Få flygplatser torde i alla avseenden vara så primitiva som Arlanda,
Bulltofta och Torslanda. Utländska resenärer förvånas över hur
ett land med så hög standard som Sverige har kunnat släpa efter i utvecklingen
så som skett på detta område. Flygplatserna är ofta den
första bilden de får av Sverige, och den kan näppeligen göra dem sympatiskt
inställda till vårt land. Flygtransporten är en del av näringslivets
kommunikationsvägar. Inte minst fraktflygets utveckling gör det angeläget
att näringslivets intressen tillvaratas på ett bättre sätt än hittills.

Genom bildande av stats-kommunala bolag ges möjlighet att på ett
bättre sätt än via luftfartsverket anskaffa erforderligt kapital för investeringar.
Sådana bolag torde också arbeta effektivare än ett statligt
verk och samtidigt smidigare anpassa verksamheten till den internationella
utvecklingen. Genom den av motionärerna föreslagna bolagsbildningen
har samhället tillräcklig kontroll, och eventuella vinstmedel kan
användas för vidareutveckling av flygplatsen.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Majit till
känna.»

dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:

»5. i anledning av motionen 1971:411 och med bifall till motionen
1971: 917 som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad

TU 1971:2

utskottet anfört beträffande bildande av statskommunala bolag
för Arlanda och Härryda flygplatser.»

Särskilt yttrande

vid punkten 5 (Luftfartsverkets anslagsbehov) beträffande motionerna
1971: 411 och 1971: 917 om statligt-kommunala bolag för Arlanda och
Härryda flygplatser av herrar Gustafson i Göteborg (fp) och Sellgren
(fp) som anfört:

»Ett bifall till motionerna 1971:411 och 1971:917 skulle bryta
sönder 1967 års luftfartspolitiska principer. En framtida revision av
dessa principer måste föregås av ett omfattande och allsidigt utredningsarbete
från såväl allmänna luftfartspolitiska som regionalpolitiska utgångspunkter.
»

ESSELTE TRYCK. STHLM 71 711071