Trafikutskottets betänkande nr 15 är 1971

TU 1971: 15

Nr 15

Trafikutskottets betänkande i anledning av motion om fördjupning av
Mälarleden

I motionen 1971:496 av herr Enskog m. fl. (fp, s, c, m) har yrkats att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att frågan om Mälarledens fördjupning
snarast tas upp till behandling enligt sjöfartsverkets förslag.

Över motionen har yttrande inhämtats från statens järnvägar, länsstyrelsen
i Stockholms län, Mätarledskommittén och Näringslivets trafikdelegation.
Se bilaga till detta betänkande. Utskottet har dessutom
hemställt om yttrande från Svenska hamnförbundet, vars styrelse dock
— enligt utskottet tillhandakommet protokollsutdrag - beslutat att inte
yttra sig i ärendet.

Utskottet

I årets statsverksproposition (bil.8, s.241 o. följ.) har redovisats ett av
sjöfartsverket framlagt förslag till en begränsad utbyggnad av Södertälje
kanal. Kostnaderna för arbetet enbart i kanalen beräknas till 21,5 milj.kr.
Härtill kommer kostnaden för erforderlig uppmuddring och fördjupning
av Mälaren m. m. om ca 14 milj. kr. Enligt sjöfartsverkets bedömning är
den föreslagna investeringen lönsam och bör betraktas som säkrare än
tidigare framlagda utbyggnadsalternativ. Departementschefen förklarar
sig emellertid inte ha övertygats av det framlagda utredningsmaterialet
om att projektet har den säkra lönsamhet att det — vid en prioritering
med andra angelägna investeringsändamål — f. n. bör komma till
utförande. Med hänsyn härtill säger han sig inte beredd att tillstyrka
några investeringsmedel för ändamålet.

Enligt vad utskottet erfarit har departementschefen sedermera förklarat
att man inom kommunikationsdepartementet under höstens budgetarbete
kommer att överväga Mälarens kanal- och farledsproblem i
anslutning till den utredning som verkställts av sjöfartsverket. Nämnda
verk har också i sina anslagsframställningar för nästa budgetår ånyo tagit
upp frågan.

Riksdagen 1971. 15 sami Nr 15

TU 1971:15

Mälarledskommittén framhåller i sitt yttrande över motionen att den
föreslagna fördjupningen innebär en väsentlig och nödvändig förbättring
av farledens säkerhetsstandard men samtidigt i hög grad ökar farledens
kapacitet och tillgången på tonnage i avvaktan på en framtida definitiv
utbyggnad. Den snabba trafikutveckling som under de senaste åren skett
på Mälaren anses motivera en omedelbar upprustning och samtidigt visa
på Mälarledens växande betydelse. I en samhällsekonomisk bedömning
anses dessutom hänsyn böra tas till de vinster en be;gränsning av de tunga
transporterna på vägarna medför. Vid bedömningarna av kostnaden för
en modernisering av Mälarleden bör vidare beaktas att vissa underhållsarbeten
i Södertälje kanal, bl. a. ombyggnad av slussen i Södertälje, under
alla förhållanden måste ske med det snaraste.

Länsstyrelsen i Stockholms län förklarar att frågan om åtgärder för
fördjupning av leden i och för sig bör vidtas i första hand är beroende av
om åtgärderna kan anses vara samhällsekonomiskt lönsamma. Vidare bör
bl. a. beaktas intresset av att trafiksäkerheten till sjöss i Mälaren i
görligaste mån tillgodoses, inte minst därför att Mälaren utgör den
huvudsakliga vattentäkten för Stockholmsområdet.

Statens järnvägar finner — nu som tidigare — att det är föga sannolikt
att en utbyggnad av mälarfarlederna skulle vara samhällsekonomiskt
lönsam. De skäl för en fördjupning av Mälarleden som motionärerna
anfört anses inte innehålla något i sak nytt som skulle motivera en ändrad
syn på projektets lönsamhet. SJ framhåller också att den ökade
transportvolym som på sikt eventuellt kommer att tillföras järnvägen —
om en fördjupning av Mälarleden ej kommer till stånd — bedöms kunna
klaras utan utbyggnad av järnvägens fasta anläggningar.

Näringslivets trafikdelegation erinrar om att den expansion som skett
befolkningsmässigt och när det gäller det industriella och kommersiella
näringslivet i Stor-Stockholm och Mälardalen medfört en snabb tillväxt
av transportarbetet och trafiken i nämnda region samt till och från
denna. Det sägs därför vara att hälsa med tillfredsställelse om åtgärder
kan vidtas som syftar till en mer ekonomisk och rationell utveckling av
den nu förekommande och väntade godstrafiken inom Mälar-området.
Frågan om en utbyggnad måste enligt delegationen bedömas ur totalsynpunkt,
varvid så långt möjligt prognoser rörande trafikunderlaget och
kostnadsjämförelser mellan olika transportalternativ bör framtagas.

Trafikdelegationen tillstyrker slutligen att frågan om Mälarledens
fördjupning ånyo snarast tas upp till behandling i enlighet med
sjöfartsverkets förslag. Delegationen anser nämligen angeläget att underhållsarbeten
och mindre förbättringar inte ytterligare uppskjuts i avvaktan
på en eventuell större utbyggnad av kanalen. Denna och anslutande
farleder bör hållas i ändamålsenligt skick.

TU 1971:15

Utskottet ställer sig för sin del positivt till motionärernas förslag och
ansluter sig därvid närmast till de av trafikdelegationen framförda
synpunkterna. Frågan om en utbyggnad av leden bör i enlighet härmed
inte bedömas ur strikt företagsekonomiska synpunkter utan med hänsyn
jämväl till de fördelar i övrigt och inte minst ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt
som kan vara förenade med möjligheterna till olika
transportalternativ. Enligt utskottets uppfattning bör därför frågan om
Mälarledens fördjupning snarast tas upp till behandling i enlighet med
motionärernas förslag.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen i anledning av motionen 1971:496 som sin mening ger
Kungl. Majd tillkänna vad utskottet anfört rörande frågan om
Mälarledens fördjupning.

Stockholm den 14 oktober 1971
På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST

Närvarande: herrar Mellqvist (s), Dahlgren (c), Lindahl (s), Hjorth (s),
Persson i Heden (c), Sellgren (fp), Rosqvist (s), Brundin (m), Lindberg
(s), Håkansson (c), Magnusson i Kristinehamn (vpk), Karlsson i Malung
(s), Taube (fp), Clarkson (m), och Sundgren (s).

)

TU 1971:15

Bilaga

Yttranden över motionen 1971:496

Statensjärnvägar (28.4.1971)

Av det av motionärerna åberopade avsnittet av statsverkspropositionen
framgår det, att kommunikationsministern ”inte övertygats av det
framlagda utredningsmaterialet om att projektet har den säkra lönsamhet,
att det — vid en prioritering med andra angelägna investeringsändamål
— f. n. bör komma till utförande”.

SJ har tidigare i yttrande till sjöfartsverket1 och kommunikationsdepartementet2
uttalat, att det är föga sannolikt att en utbyggnad av
mälarfarlederna skulle vara samhällsekonomiskt lönsam. De skäl för en
fördjupning av Mälarleden som motionärerna nu anför synes inte
innehålla något i sak nytt som skulle motivera en ändrad syn på
projektets lönsamhet.

SJ ansluter sig därför till uppfattningen, att det inte finns skäl att
anvisa investeringsmedel för ändamålet.

Enligt ovan åberopat avsnitt av statsverkspropositionen har sjöfartsverket
framhållit att möjligheterna till framtida taxehöjningar på Södertälje
kanal skulle vara begränsade. Härav synes man kunna dra den slutsatsen
att det inte kommer att vara möjligt att ta ut kostnaderna för
fördjupningen av de trafikanter som drar ekonomisk nytta av densamma.
Ett genomförande av fördjupningen skulle i så fall behöva ske med
åsidosättande av den trafikpolitiska målsättningen om kostnadsansvar
och konkurrens på lika villkor för de olika transportgrenama.

SJ vill också framhålla, att den ökade transportvolym som på sikt
eventuellt kommer att tillföras järnvägen, om en fördjupning av
Mälarleden ej kommer till stånd, bedöms kunna klaras utan utbyggnad av
järnvägens fasta anläggningar.

Länsstyrelsen i Stockholms län (22.4.1971)

På ämnets politiska aspekter — dvs. om anslag till fördjupning av
Mälarleden bör ifrågakomma före anslag till andra ändamål — anser sig
länsstyrelsen inte böra ingå. Om åtgärder för fördjupning av leden i och
för sig bör vidtas är enligt länsstyrelsens mening i första hand beroende av
om åtgärderna kan anses vara samhällsekonomiskt lönsamma. Vidare
torde bl. a. böra beaktas intresset att trafiksäkerheten till sjöss i Mälaren i

1Yttrande 15.1.64 över utredning av länsstyrelsen i Västmanlands län med
anledning av ifrågasatt breddning och fördjupning av Södertälje kanal samt
fördjupning av farlederna i Mälaren.

2Yttrande 25.11.65 över utredning av sjöfartsstyrelsen angående fördjupning av
Södertälje kanal och Mälarens djup led.

TU 1971:15

görligaste mån tillgodoses, inte minst därför att Mälaren utgör den
huvudsakliga vattentäkten för Stockholmsområdet. Remisshandlingarna
eller eljest för länsstyrelsen tillgängligt material ger inte underlag för en
samhällsekonomisk bedömning. Länsstyrelsen kan därför inte uttala
någon uppfattning i frågan om eller på vilket sätt fördjupning av
Mälarleden bör ske. Tilläggas bör att en fördjupning av Mälarleden
sannolikt kommer att föra med sig att Södertäljebroarna måste höjas till
segelfri höjd. Broöppningarna är redan mycket besvärande för vägtrafiken.
Skulle sjötrafiken öka som följd av ledens fördjupning försvåras
läget självfallet ytterligare. Den för kanalutbyggnaden beräknade kostnaden
om 21,5 miljoner kronor förefaller emellertid inte inrymma
kostnaden för nu nämnd ombyggnad av broarna.

Mälarledskommittén (29.3.1971)

Mälarledskommittén har i yttrande till sjöfartsstyrelsen 20.5.1970
uttalat sig för det förslag till begränsad modernisering av Mälarfarleden,
som sjöfartsstyrelsen lagt fram. Det betonades där att den fördjupning av
farleden i Mälaren till 7,6 meter och av kanalen till 8,4 meter, som detta
förslag innebar, endast fick ses som ett första steg mot en upprustning av
Mälarleden till en för den framtida mälarsjöfartens behov godtagbar
dimensionering och standard. Den föreslagna dellösningen borde emellertid
komma till stånd snarast möjligt. Mälarledskommittén vill därför
instämma i motionärernas hemställan om en omgående behandling av
ärendet med förhoppning om att medel anslås snarast möjligt. De skäl för
en snabb igångsättning av arbetet som motionärerna åberopar är var för
sig tungt vägande och överensstämmer helt med Mälarledskommitténs
bedömningar. Utöver vad som framgår av motionen kan följande anföras:
Den föreslagna fördjupningen innebär en väsentlig och nödvändig
förbättring av farledens säkerhetsstandard, men ökar samtidigt i hög grad
farledens kapacitet och tillgången på tonnage i avvaktan på en framtida
definitiv utbyggnad. Den snabba trafikutveckling som under de senaste
åren skett på Mälaren - för Västerås del nära nog en fördubbling av
godsmängden under den senaste 5-årsperioden — motiverar en omedelbar
upprustning och visar samtidigt på Mälarledens växande betydelse.

På grund av förskjutningen mot allt större enheter i det aktuella
fartygsbeståndet skulle Mälarledens nuvarande kapacitet omöjliggöra en
fortsatt ökning av transportvolymen i enlighet med föreliggande behov.
Flera rederier har för närvarande planer på att bygga tanktonnage i den
storleksklass som den föreslagna fördjupningen tillåter. Man skulle därvid
få möjlighet att utnyttja fartyg om ca 7 500 ton d.w., för specialbyggda
fartyg något större, vilket i hög grad skulle förbättra lönsamheten för
oljetransporter. Detta gäller även transporter av råvaror för industrins
behov. För linjetrafiken på Amerika skulle den begränsade fördjupningen

TU 1971:15

vara värdefull, genom att fartygen för närvarande inte kan gå med full
last, med högre transportkostnader som följd. Även för denna trafik
skulle ett utnyttjande av större fartyg bli aktuellt efter den föreslagna
fördjupningen.

Beträffande de ekonomiska kalkylerna bör framhållas att sjöfartsverket
trots ytterligt försiktiga beräkningar kommit fram till att utbyggnaden
av Södertälje kanal kan betraktas som företagsekonomiskt lönsam.
Trafikökningen har emellertid överstigit den som ligger som underlag för
beräkningen, varför lönsamheten säkerligen i själva verket blir bättre än
den kalkylerade. I en samhällsekonomisk bedömning bör dessutom
hänsyn tas till de vinster en begränsning av de tunga transporterna på
vägarna medför. Den kostnad på 21,5 miljoner (1970 års prisläge) för
kanalutbyggnaden, vilken skulle belasta statsbudgeten, måste betraktas
som mycket måttlig med hänsyn till den resulterande kapacitetshöjningen
av transportsystemet som helhet. En övergång till rörtransporter av
vissa oljeprodukter finner Mälarledskommittén inte realistisk under
överskådlig tid av bl. a. ekonomiska skäl, varför denna möjlighet helt kan
lämnas utanför ställningstagandet till den aktuella moderniseringen av
Mäl arleden.

Vid bedömningarna av kostnaden för en modernisering av Mälarleden
bör beaktas att vissa underhållsarbeten i Södertälje kanal, bl. a. ombyggnad
av slussen i Södertälje, under alla förhållanden måste ske med det
snaraste. De återkommande reparationsarbetena i kanalen tvingar under
en månad per år fartygen att ta omvägen över Hammarbyleden eller i
vissa fall helt avstängas för Mälartrafik.

Det bör framhållas att kommunerna Västerås och Köping samt
Västmanlands läns landsting fattat principbeslut om att bekosta förbättringsarbetena
av farleden i Mälaren samt även åtagit sig att stå för
kostnaderna för projekteringsarbeten och vattendom. Intressenterna i
mälarsjöfarten har dessutom förfrågat sig om möjligheten att själva få
överta och i bolagsform driva Södertälje kanal och sjöfarten på Mälaren
till Västerås och Köping. Denna lösning är fortfarande aktuell, men något
besked har inte erhållits från berörda statliga organ.

Mälarledskommittén vill sammanfattningsvis uttala sitt fulla stöd för
de synpunkter som framförts i motion 496 och ytterligare understryka
ärendets utomordentliga vikt för en fortsatt expansiv utveckling av
näringslivet i den inre Mälarregionen. Kommittén hemställer slutligen att
den beredes tillfälle att inför trafikutskottet få lämna ytterligare
information och utveckla sina synpunkter på denna fråga.

Näringslivets trafikdelegation (24.3.1971)

Motionen har föranletts av att kommunikationsministern i årets
statsverksproposition uttalat, att han icke övertygats om att ett av

TU 1971:15

Sjöfartsverket framlagt förslag till begränsad utbyggnad av Södertälje
kanal har den säkra lönsamhet, att det — vid en prioritering mellan andra
angelägna investeringsändamål — f. n. bör komma till utförande. I
motionen hemställs om att frågan om Mälarledens fördjupning snarast tas
upp till behandling enligt Sjöfartsverkets förslag. Detta innebär, att
kanalen fördjupas till att svara mot ett fartygsdjupgående av 6,8 m vid
medelvattenstånd. Fördjupningen skulle ske i huvudsakligen nuvarande
sträckning men med vissa förbättringar i linjeföringen. Nuvarande slussar
skulle bibehållas med vissa tekniska förbättringar.

Näringslivets Trafikdelegation vill inledningsvis erinra om att den
expansion som skett befolkningsmässigt och när det gäller det industriella
och kommersiella näringslivet i Stor-Stockholm och Mälardalen medfört
en snabb tillväxt av transportarbetet och trafiken i nämnda region samt
till och från denna. Det är därför ur de synpunkter Trafikdelegationen
företräder att hälsa med tillfredsställelse, om åtgärder kan vidtas som
syftar till en mer ekonomisk och rationell utveckling av den nu
förekommande och väntade godstrafiken inom Mälar-området. Frågan
om en fördjupning av Södertälje kanal och Mälarfarlederna har länge varit
aktuell. Hittills har dock ett ställningstagande försvårats av att utredningar
med alternativa förslag beträffande samordningen av hela transportväsendet
inom regionen icke funnits tillgängliga.

Trafikdelegationen framhöll redan i samband med remissbehandlingen
av Sjöfartsverkets år 1965 verkställda utredning angående fördjupning av
Södertälje kanal m. m., att frågan om en utbyggnad måste bedömas ur
totalsynpunkt, varvid så långt möjligt prognoser rörande trafikunderlaget
och kostnadsjämförelser mellan olika transportalternativ borde framtagas.
I avsaknad av en sådan hela transportväsendet inom regionen
omspännande översikt fann Trafikdelegationen det svårt att ta slutlig
ställning till det av Sjöfartsverket år 1965 framlagda förslaget.

Sjöfartsverket har nu för budgetåret 1971/72 begärt 7 miljoner kronor
för att påbörja en första utbyggnad i enlighet med verkets senaste förslag.
Den sammanlagda kostnaden för utbyggnaden har av verket beräknats till
ca 21 miljoner kronor. Trafikdelegationen har visserligen icke möjlighet
att bedöma de tekniska utredningarna avseende kanalens sträckning,
slussarnas förläggning och utformningen av farlederna i Mälaren men
finner dock för sin del, att de kostnader som nämnts i sammanhanget är
påfallande låga jämfört med de kostnader som tidigare framräknats i
utredningar av Sjöfartsverket. I likhet med den s. k. Mälarledskommittén
anser delegationen, att den föreslagna utbyggnaden i vilket fall som helst
skulle vara en välkommen åtgärd för att höja säkerheten för kanaltrafiken.
Mera tveksamt är dock om denna begränsade utbyggnad skulle
medföra en avsevärt bättre transportkapacitet i kanalen. Med hänsyn till
att intressenterna i Mälarleden — Västmanlands läns landsting och

TU 1971: 15

kommunerna i Västerås och Köping — är beredda att med mångmiljonbelopp
ensamma bekosta fördjupningen av farleden i Mälaren, kunde
man dock förvänta en mer positiv inställning till en ekonomisk satsning i
projektet jämväl från statens sida för att förbättra transportmöjligheterna
inom den berörda regionen. Underhållet av kanalen får i vart fall icke
eftersättas så att passage av modernt tonnage försvåras.

En utbyggnad av Mälarleden skulle troligen vara mest till fördel för
olje- och massgodstransporter inom området, medan däremot färdigvarutransporter
skulle beröras i mindre omfattning. Möjligt är att en
utbyggnad icke blir företagsekonomiskt lönsam om kanaltaxorna — vid
upprätthållande av kravet på kostnadstäckning — måste höjas och
därigenom kan komma att medföra trafikbortfall. Stor betydelse bör
dock även tillmätas den indirekta och stimulerande effekt, som förbättrade
kommunikationer kan ha för näringslivet och befolkningen inom
den berörda regionen.

Dessa positiva verkningar har enligt Trafikdelegationens mening varit
betydande under den tid kanalen varit i drift. Det finns anledning att
förvänta sig liknande gynnsamma effekter för framtiden, om Mälarleden
anpassas till den utveckling som väntas ske inom sjöfarten och inom
regionens näringsliv. Möjligheten till ett fortsatt alternativ till landtransporterna
bör upprätthållas.

Mot denna bakgrund vill Trafikdelegationen tillstyrka, att frågan om
Mälarledens fördjupning ånyo snarast tas upp till behandling i enlighet
med Sjöfartsverkets förslag. Trafikdelegationen anser nämligen angeläget,
att underhållsarbeten och mindre förbättringar icke ytterligare uppskjuts
i avvaktan på en eventuell större utbyggnad av kanalen. Denna och
anslutande farleder bör — som delegationen tidigare framhållit — hållas i
ändamålsenligt skick.