Socialutskottets betänkande nr 42 år 1971

SoU 1971: 42

Nr 42

Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. jämte motioner.

Propositionen

Genom en den 29 oktober 1971 dagtecknad proposition, 1971: 156,
har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslagit riksdagen att

1) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grunderna
för statligt bostadstillägg för barnfamiljer,

2) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grunderna
för statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer,

3) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grunderna
för statsbidrag till daghem och fritidshem,

4) till Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 65 000 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag om kraftigt höjda bostadstillägg
för barnfamiljer, särskilt familjer med många barn och familjer med
höga boendekostnader.

I fråga om de statliga bostadstilläggen föreslås att den nuvarande
uppbyggnaden med grundbelopp och bostadsanknutna tilläggsbelopp ersätts
av ett enhetligt inkomstprövat stöd med 75 kr. i månaden för
varje barn, oberoende av bostadsstandard. Det innebär en förenkling av
systemet och ger samtidigt ett förstärkt stöd främst till familjer med låga
inkomster och många barn.

Vidare föreslås en kraftig förstärkning av de statsbidragsberättigande
kommunala bostadstilläggen. Den andel av hyran över 400 kr. i månaden
som kompenseras genom tilläggen föreslås höjd från 40 % till
80 %. Det betyder en fördubbling av stödet för de familjer som nu har
kommunala bostadstillägg enligt statsbidragsnormema. Dessutom föreslås
en uppräkning av de övre hyresgränserna för statsbidragsberättigande
kommunala bostadstillägg. De nya övre hyresgränserna föreslås
bli 650 kr./mån. för familjer med ett eller två barn, 800 kr./mån. för
familjer med tre eller fyra barn och 925 kr./mån. för familjer med fem
eller flera barn. För familjer med hyror som går upp till de nya gränserna
innebär förslaget mer än en fördubbling av det kommunala tilllägg
som nu utgår enligt statsbidragsreglema.

Riksdagen 1971.12 sami. Nr 42

SoU 1971:42

Förbättringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1972. Kostnadsökningen
beräknas till ca 300 milj. kr. för helt år. Denna kostnadsökning
bör i sin helhet falla på staten. Det föreslås i propositionen att
kommunerna kompenseras för sina kostnader dels genom en höjning
av statsbidraget för de kommunala bostadstilläggen från 50 % till 60 %,
dels genom en höjning av statsbidragen till kommunernas kostnader för
driften av daghem och fritidshem. Statsbidraget för daghem höjs från
2 800 kr. till 4 000 kr. per plats och för fritidshem från 1 500 kr. till
2 000 kr. per plats.

I propositionen anges att utredningsarbetet beträffande ett bostadssocialt
stöd till låginkomsttagare utan barn bedrivs med sikte på att det
skall finnas möjligheter att införa ett sådant stöd under år 1973. Preliminärt
beräknas ett sådant stöd kosta i runt tal 100 milj. kr.

Motionerna

1) I motionen 1971: 1556 av herr Bergman m. fl. (s, c, fp) yrkas att
riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 156 måtte
besluta att Kungl. Maj:t ges fullmakt att efter särskild framställan från
kommun medge denna att tillämpa särskild form för utbetalning av bostadstillägg.

2) I motionen 1971: 1557 av herr Carlshamre m. fl. (m) yrkas att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition 1971: 156 samt att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om ett samlat förslag till
1972 års riksdag om utbyggnad av det ekonomiska stödet till barnfamiljer.

3) I motionen 1971: 1558 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas att riksdagen
vid behandlingen av proposition 1971: 156

a) i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar sig för en översyn av bostadstilläggen
för barnfamiljer, i enlighet med vad i motionen anförts, i samband
med att ett samlat förslag till familjepolitiska stödåtgärder framläggs; b)

beslutar höja statsbidraget till kommunala bostadstillägg till 75 %
av kommunens kostnader för statsbidragsberättigande bostadstillägg från
den 1 januari 1972;

c) till Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisar ett med
20 000 000 kr. i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag förhöjt förslagsanslag
av 85 000 000 kr.;

d) beslutar om höjning av statsbidragen till kommunala familjedaghem
till 50 % av kommunens kostnader för lön och sociala förmåner åt
dagbarnvårdare efter avdrag för influtna föräldraavgifter.

4) I motionen 1971: 1559 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas

a) att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1971: 156 uttalar

SoU 1971:42

att utformningen av bostadstilläggen är provisorisk och bör underkastas
en förutsättningslös prövning i samband med behandlingen av familjepolitiska
kommitténs förslag, varvid särskilt de samlade marginaleffekterna
av skattesystem och bostadstillägg uppmärksammas,

b) att riksdagen beslutar att statsbidrag till kommunalt bostadstillägg
fr. o. m. den 1 januari 1972 skall utgå med 75 procent av kommunens
kostnader för statsbidragsberättigande bostadstillägg,

c) att riksdagen till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. på tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisar
ett med 20 000 000 kr. i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
förhöjt förslagsanslag av 85 000 000 kr.,

d) att riksdagen beslutar att statsbidrag för kommunala familjedaghem
fr. o. m. den 1 januari 1972 skall utgå med 50 procent av kommunens
kostnader för lön och sociala förmåner åt dagbarnvårdare efter
avdrag för influtna föräldraavgifter.

5) I motionen 1971: 1560 av herr Hermansson i Stockholm m. fl.
(vpk) yrkas att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1971: 156 måtte besluta

a) att 4 § i KK 1968: 425 »Statliga bostadstillägg till barnfamiljer»
erhåller följande ändrade lydelse:

Förutsättningar för bostadstillägg och tilläggets storlek m. m.

4 §

Bostadstillägg utgår till familj med barn under sjutton år som helt
eller delvis försörjes inom familjen. Fosterbarn som sedan minst sex
månader vistas i familjen anses såsom försörjt inom familjen.

b) att 2 § i KK 1968: 426 »Kommunala bostadstillägg till barnfamiljer»
erhåller följande ändrade lydelse:

2 §

Bostadstillägg skall utgå till familj med barn under sjutton år som
helt eller delvis försörjes inom familjen. Fosterbarn som sedan minst
sex månader vistas i familjen skall anses såsom försörjt inom familjen.

Utan hinder av första stycket skall hänsyn tagas även till barn över
sjutton år, som åtnjuter förlängt barnbidrag enligt förordningen den 4
juni 1964 (nr 400) om förlängt barnbidrag eller studiebidrag enligt
studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402), under förutsättning
att familjen uppbar kommunalt bostadstillägg då barnet fyllde sjutton år;

c) att statsbidragen till kommunala bostadstillägg utgår med 80 procent
av dessa kostnader;

d) att till Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 75 000 000 kronor.

1* Riksdagen 1971. 12 sami. Nr 42

SoU 1971:42

6) I motionen 1971: 1561 av herr Knut Johansson i Stockholm m. fl.
(s) yrkas att riksdagen måtte besluta

a) att tills vidare bibehålla kravet på viss bostadsstandard för att
helt statligt bostadstillägg skall utgå, och

b) att anmoda Kungl. Maj:t att låta ändra tillämpningsföreskrifterna
beträffande utbetalning av bostadstillägg så att kommun efter bostadsstyrelsens
medgivande kan besluta om annan mottagare av bostadstillägg
än familjen.

7) I motionen 1971: 1562 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) yrkas
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådan
ändring av gällande bestämmelser att vid inkomstprövning för bostadstillägg
för barnfamiljer den fastställda beskattningsbara inkomsten skall
ökas med 10 procent av den behållna förmögenhet som överstiger
50 000 kronor.

Utskottet

Allmänt. Genom beslut av 1968 års riksdag genomfördes från den 1
januari 1969 en familjepolitisk reform som syftade till att bereda barnfamiljer
med lägre inkomster och familjer med flera barn ett förstärkt
ekonomiskt stöd, vilket utformades så att det också medverkar till att
höja familjens bostadsstandard. Det ökade familjestödet fick formen av
dels ett statligt bostadstillägg, dels ett kommunalt bostadstillägg för barnfamiljer
med särskilt höga hyror.

Det statliga bostadstillägget består av ett grundbelopp, som utgår oberoende
av bostadsvillkor, och av bostadsanknutna tilläggsbelopp. Grundbeloppet
utgår med 60 kr. i månaden för familjer med ett barn och ökar
med 20 kr. i månaden för varje tillkommande barn. Till familjer med
två eller flera barn kan ytterligare stöd utgå beroende på bostadens storlek
och utrustning. För en tvåbarnsfamilj kan i statligt bostadstillägg utgå
maximalt 140 kr. i månaden och för en fembamsfamilj 320 kr. i
månaden.

Statsbidrag utgår till kommun som utger bostadstillägg till barnfamiljer
med höga bostadskostnader. Förutsättning för statsbidragsberättigande
kommunalt bostadstillägg är att bostaden i fråga om utrymmes- och utrustningsstandard
uppfyller samma krav som gäller för högsta statliga
tillägg. Statsbidrag utgår för kommunala bostadstillägg som ges åt barnfamiljer
med en bostadskostnad som med minst 25 kr. överstiger 400 kr.
i månaden. Vid beräkningen av statsbidraget beaktas inte den del av
bostadskostnaden som överstiger vissa hyresgränser, nämligen för barnfamiljer
med ett eller två barn 525 kr. i månaden, med tre eller fyra barn
625 kr. i månaden och med fem eller flera barn 725 kr. i månaden. Den
andel som berättigar till statsbidrag utgör 40 % av hyran som ligger

SoU 1971: 42

inom denna intervall. Statsbidrag utgår med 50 % av kostnaden för
det kommunala bostadstillägget.

För både statliga bostadstillägg och statsbidragsberättigande kommunala
bostadstillägg finns inkomstprövningsregler. Enligt de regler som
gäller för bidragsgivningen under nästa år utgår oreducerat bostadstillägg
om familjeförsörjarens till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst
inte överstiger 10 000 kr.

I den proposition som behandlas i detta betänkande läggs fram förslag
om kraftigt höjda bostadstillägg för barnfamiljer.

Det föreslås att de statliga bostadstilläggen omkonstrueras till ett
enhetligt inkomstprövat stöd med 75 kr. i månaden för varje barn, oberoende
av bostadsstandard. Beträffande de statsbidragsberättigande kommunala
bostadstilläggen föreslås att den andel av hyran över 400 kr. i
månaden som kompenseras genom tilläggen höjs från 40 % till 80 %.
Dessutom föreslås en uppräkning av den övre hyresgränsen, nämligen
till 650 kr. i månaden för familjer med ett eller två barn, 800 kr. i månaden
för familjer med tre eller fyra barn och 925 kr. i månaden för familjer
med fem eller flera barn.

Reformen föreslås träda i kraft den 1 april 1972. Kostnadsökningen,
som beräknas till ca 300 milj. kr. för helt år, föreslås i sin helhet falla
på staten. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall kommunerna kompenseras
för sina kostnader dels genom en höjning av statsbidraget för de kommunala
bostadstilläggen från 50 % till 60 %, dels genom en höjning av
statsbidragen till kommunernas kostnader för driften av daghem och
fritidshem, nämligen från 2 800 kr. till 4 000 kr. per plats i daghem och
från 1 500 kr. till 2 000 kr. per plats i fritidshem.

Principiella frågor. I motionen 1971: 1557 av herr Carlshamre m. fl. (m)
yrkas att riksdagen skall avslå propositionen samt hos Kungl. Maj:t hemställa
om ett samlat förslag till nästa års riksdag om utbyggnad av det
ekonomiska stödet till barnfamiljer. Motionärerna anför att Kungl.
Maj:ts förslag visserligen har vissa förtjänster - bl. a. genom att stödet
föreslås bli konsumtionsneutralt och genom att tyngdpunkten läggs på
stöd till familjer med flera barn och/eller låga inkomster - men att den
framtida familjepolitiken inte bör slutgiltigt utformas och fastställas förrän
man kan ha möjlighet att avväga olika stödformer mot varandra.
Detta kan enligt motionärerna ske först sedan familjepolitiska kommittén
i början av nästa år slutfört sitt arbete och kommitténs betänkande
remissbehandlats. Det anförs att vid ett genomförande av förslagen i
propositionen kommer, som en följd av de gällande inkomstprövningsreglema,
marginaleffekterna att ytterligare förvärras. Vidare anförs att
det - med hänsyn till vikten av att bibehålla ett tillräckligt starkt incitament
till billigare bostadsproduktion - framstår som äventyrligt att sub -

SoU 1971: 42

ventionera bort en så stor del av toppkostnadema för bostaden som
80 %. Kritik framförs även mot den metod som valts för att kompensera
kommunerna för deras ökade kostnader i anledning av reformen. Motionärerna
hänvisar till att de i motionen 1971: 1528 i anledning av propositionen
1971: 140 angående konjunkturstimulerande åtgärder föreslagit
en provisorisk förstärkning av det ekonomiska stödet till barnfamiljer för
första halvåret 1972. De anför att provisoriet kan utsträckas att gälla
ytterligare något eller några kvartal.

I motionen 1971: 1558 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas att riksdagen
skall uttala sig för en översyn av bostadstilläggen i samband med att ett
samlat förslag till familjepolitiska stödåtgärder läggs fram. I ett sådant
förslag bör en sammanvägning ske av barnbidrag, särskilt stöd till låginkomsttagare
och vårdnadsbidrag. En samordning mellan familjepolitiska
och skattepolitiska åtgärder måste komma till stånd. I motionen
anförs att genom det nu framlagda reformförslaget, som inte remissbehandlats,
det familjepolitiska reformarbetet fortsätter med dellösningar
och provisorier. Det finns inte några redovisningar av verkningarna
av förslaget, och ett accepterande av förslaget innebär inte
någon lösning för framtiden i fråga om konstruktionen av stödet till
låginkomstfamiljerna.

I motionen 1971: 1559 av herr Helén m. fl. (fp) framställs ett likartat
yrkande. Där hemställs att riksdagen skall uttala att utformningen av
bostadstilläggen är provisorisk och bör underkastas en förutsättningslös
prövning i samband med behandlingen av familjepolitiska kommitténs
förslag, varvid särskilt de samlade marginaleffekterna av skattesystem
och bostadstillägg uppmärksammas. Motionärerna anför i väsentliga avseenden
samma synpunkter som ovan redovisats beträffande motionen
1971: 1558. Motionärerna framhåller härutöver särskilt att endast omkring
hälften av samtliga barnfamiljer berörs av Kungl. Maj:ts förslag
och att för den stora grupp barnfamiljer i inkomstskikten omedelbart
ovanför dem som får bostadstillägg är verkningarna av prishöjningar och
av skattesystemets progressivitet särskilt kännbar.

Den betydelsefulla reform på det familjepolitiska området som beslöts
år 1968 innebar att man genom selektiva åtgärder satte in en förstärkning
av det ekonomiska stödet till de barnfamiljer som har de största
ekonomiska svårigheterna på grund av barnens försörjning. Förra året
förbättrades stödet till alla barnfamiljer genom att barnbidraget med
giltighet från den 1 januari i år höjdes med 300 kr. till 1 200 kr. per
barn och år. Vidare höjdes bidragsförskotten från 30 % till 40 % av basbeloppet.
Ytterligare resurser kan nu ställas till förfogande för familjepolitiska
åtgärder. Enligt utskottets mening är det ytterst angeläget att
dessa resurser så snart som möjligt sätts in för att förbättra de ekonomiska
villkoren för i huvudsak samma grupper som vid 1968 års reform,
nämligen barnfamiljer med låga inkomster, särskilt familjer med många

SoU 1971: 42

barn och familjer med höga boendekostnader. Familjepolitiska kommittén
kan visserligen inom kort beräknas lägga fram sitt slutbetänkande
med förslag till utbyggnadslinjer för familjestödet och avvägning av olika
stödformer mot varandra. Ett avvaktande av kommitténs förslag skulle
emellertid i realiteten innebära en inte obetydlig försening av det ytterligare
stöd till de sämst ställda barnfamiljerna som uppenbarligen är
erforderligt. Utskottet noterar också att förslagen i propositionen bygger
på en arbetspromemoria från kommittén, även om kommittén vid tidpunkten
för upprättandet av promemorian inte hade hunnit ta ställning
till avvägningen mellan olika stödformer. En reform med den inriktning
som angetts i propositionen behöver enligt utskottets mening inte försvåra
de ställningstaganden till olika familjepolitiska frågor som aktualiseras
i anledning av kommitténs slutbetänkande. Med hänsyn till det
anförda förordar utskottet att en reform redan nu genomförs med den
inriktning som föreslås i propositionen.

Beträffande den i motionen 1971: 1557 framförda kritiken mot att
den föreslagna reformen förvärrar marginaleffekterna vill utskottet
framhålla att en så angelägen reform, som här är i fråga, inte bör fördröjas
i avvaktan på den översyn av inkomstprövningsreglema som utförs
inom familjepolitiska kommittén. Inte heller vad som i övrigt anförs i
motionen beträffande den föreslagna utformningen av ett utbyggt barnstöd
motiverar enligt utskottets bedömning ett uppskov med reformen.
Utskottet anser därför även att reformen i huvudsak bör få det innehåll
som föreslås i propositionen. I det följande går utskottet närmare in på
frågan om bostadsvillkoren bör slopas samt övriga frågor som tas upp i
motionerna.

Av det sagda följer att utskottet inte kan biträda motionen 1971: 1557,
såvitt däri yrkas avslag på propositionen.

Familjepolitiska kommittén har ett mycket omfattande uppdrag. Med
utgångspunkt från att de allmänna barnbidragen alltjämt skall bilda
stommen i konsumtionsstödet åt barnfamiljerna skall kommittén överväga
samhällets totala stöd åt barnfamiljerna. Huvuduppgiften skall därvid
vara att undersöka effektiviteten av olika stödformer och pröva deras
inbördes sammansättning och avvägning inom ramen för vissa alternativ
för det totala stödet. Det anges i kommitténs direktiv att familjepolitiken
bör differentieras så att stödet sättes in när och där behovet är störst.
Kommittén skall i sitt arbete beakta det direkta samband som råder mellan
stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning.

Som tidigare antytts innebär den omständigheten att bostadstilläggen
nu höjs och i vissa avseenden omkonstrueras inte något hinder för att
sedan familjepolitiska kommitténs slutbetänkande i fråga om det ekonomiska
familjestödet framlagts - vilket beräknas ske under våren 1972 -både inriktningen och den närmare utformningen av hela stödsystemet
till barnfamiljerna övervägs. Med hänsyn härtill är det inte motiverat att

SoU 1971: 42

riksdagen nu gör ett särskilt uttalande om en översyn eller omprövning
av reglerna om bostadstillägg eller om att utformningen av dessa endast
skall vara provisorisk. Inte heller finns det enligt utskottets mening anledning
att begära ett samlat förslag om bamstödets fortsatta utbyggnad.
Med hänsyn till vad som ovan redovisats om familjepolitiska kommitténs
uppdrag kan man räkna med att kommitténs slutbetänkande kommer att
ge en samlad bild av olika utbyggnadsmöjligheter på området. Med utgångspunkt
härifrån får statsmakterna med beaktande av kommande
remissyttranden och under hänsynstagande till de resurser som kan ställas
till förfogande ta ställning till vilka av förslagen som kan genomföras.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 1971: 1557,
1971: 1558 och 1971: 1559 i här aktuella delar.

Bostadsvillkoren. För det högsta statliga bostadstillägget tillämpas en
trångboddhetsnorm som innebär att bostaden skall vara minst så stor att
antalet boende per rum, köket oräknat, är högst två personer. Större
bostad än fyra rum och kök krävs dock inte. De utrustningskrav som
härjämte uppställs för att högre bostadstillägg än grundbeloppet skall
kunna utgå tar sikte på om bostaden är försedd med vatten- och avloppsledningar
och om familjen har tillgång till badrum eller duschrum i det
hus där bostaden är inrymd. En förutsättning för statsbidragsberättigande
kommunalt bostadstillägg är att samma bostadskrav uppfylls som gäller
för högsta statliga tillägg.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen för propositionen
föreslås att kraven på bostadens utrustning och utrymme som
villkor för del av det statliga tillägget inte skall bibehållas. Även motsvarande
krav för de kommunala tilläggen föreslås bli upphävt.

I motionen 1971: 1561 av herr Knut Johansson m. fl. (s) yrkas att
kravet på viss bostadsstandard för helt statligt bostadstillägg skall bibehållas
tills vidare.

I propositionen redovisas en undersökning som visar att andelen bidragstagare
som inte uppfyller villkoren för högsta statliga tillägg är
liten, ca 10 % av hela den aktuella gruppen. Möjligheten att få ett större
statligt bostadstillägg genom flyttning till en större eller modernare lägenhet
gäller endast ca 23 000 familjer. De som inte uppfyller bostadsvillkoren
har lägre inkomster än de som uppfyller kraven. De grupper som
nås med ökat stöd om bostadstillägg utgår till alla oberoende av bostadsvillkoren
är således familjer med flera barn och låga inkomster, dvs.
de grupper som det är mest angeläget att ge ökat stöd. Till detta kommer
att stimulansen för barnfamiljerna att skaffa sig bättre bostäder alltmer
har kommit att ligga i de kommunala hyresanknutna tilläggen. Mot den
nu angivna bakgrunden och då en kraftig förstärkning sker av de nämnda
tilläggen biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag om slopande av bostadsvillkoren
för såväl det statliga som det kommunala bostadstillägget. Mo -

SoU 1971: 42

tionen avstyrks i här aktuell del. Utskottet vill dock understryka att slopandet
av bostadsvillkoren inte får medföra att kommunerna minskar
sina ansträngningar att bereda barnfamiljerna bra och rymliga bostäder.
Kommunerna har som bostadsplanerare och bostadsbyggare ett ansvar
härvidlag, som de inte får svika.

Det statliga bostadstillägget får genom borttagandet av bostadsvillkoren
karaktär av ett allmänt konsumtionsstöd till barnfamiljerna. Denna
omständighet aktualiserar frågan huruvida benämningen på bostadstilläggen
skall bibehållas. Frågan bör dock inte tas upp i detta sammanhang.

Inkomstprövningsreglerna. De regler som gäller för inkomstprövningen
av bostadstillägg innehåller en bestämmelse om att den inkomst, som
skall läggas till grund för reduktionen av bostadstillägget, skall ökas med
20 % av den behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kr.

I motionen 1971: 1562 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) framställs
ett yrkande som syftar till att ökningsfaktorn skall sänkas från 20 % till
10 %. Motionärerna anför att redan en mindre rörelse kräver tillgångar
på inte obetydliga belopp, som utgör en behållen förmögenhet vid inkomstberäkningen,
trots att familjens ekonomiska standard är låg.

Förra årets riksdag beslöt mot bakgrund av de höjda fastighetstaxeringsvärdena
vid 1970 års allmänna fastighetstaxering att höja förmögenhetsgränsen
när det gäller bostadstillägg från 30 000 kr. till 50 000 kr.
Utskottet, som vill erinra om att familjepolitiska kommittén behandlar
frågor rörande inkomstprövningsreglerna, är inte berett att nu förorda
en sänkning av den ökningsfaktor som skall tillämpas beträffande förmögenheter
som överstiger 50 000 kr. Utskottet avstyrker således motionen
1971: 1562.

Åldersgränsen. Bostadstillägg utgår till familj med barn under 16 år som
helt eller delvis försörjs inom familjen.

I motionen 1971: 1560 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk)
framställs yrkanden om att åldersgränsen skall sättas vid 17 år för såväl
statliga som kommunala bostadstillägg.

Det ingår i familjepolitiska kommitténs uppdrag att göra en översyn
av de åldersgränser som finns för olika familjepolitiska förmåner. Med
hänsyn härtill och till att en ändring av åldersgränsen för bostadstillägg
skulle få ingripande verkan för det studiesociala stödet bör kommitténs
slutbetänkande avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kostnadsfrågan m. m. Enligt nuvarande regler kan de statsbidragsberättigande
kommunala bostadstilläggen beräknas kosta ca 165 milj. kr. för
år 1972. Kostnadsökningen för förbättringen av dessa tillägg har beräknats
till ca 190 milj. kr. Härav faller med nuvarande statsbidragsregler
50 % eller ca 95 milj. kr. på kommunerna. Kungl. Maj:t förordar att

SoU 1971: 42

kommunerna kompenseras så att kostnadsökningen helt faller på staten.
Kompensationen föreslås få formen av dels en höjning av statsbidraget
till kommunala bostadstillägg från 50 % till 60 %, dels en höjning av
statsbidragen till kommunernas kostnader för driften av daghem och
fritidshem. Sistnämnda höjning kan beräknas kosta 65 milj. kr. för helt
år. Höjningen av statsbidragen föreslås gälla redan från den 1 januari
1972, trots att förbättringarna av bostadstilläggen skall träda i kraft
först den 1 april 1972.

I motionen 1971:1558 av herr Fälldin m. fl. (c) och motionen
1971: 1559 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas att statsbidraget till kommunala
bostadstillägg skall höjas till 75 % i stället för till 60 % som föreslagits
av Kungl. Maj:t. I motionen 1971: 1560 av herr Hermansson i
Stockholm m. fl. (vpk) föreslås att nämnda statsbidrag skall bestämmas
till 80 %. Detta förslag är delvis betingat av yrkandena i samma motion
om höjning av åldersgränsen från 16 till 17 år. Dessa yrkanden har i
föregående avsnitt avstyrkts av utskottet.

Enligt utskottets mening är den av Kungl. Maj:t föreslagna metoden
att täcka kommunernas ökade kosnader för kommunala bostadstillägg
inte till fyllest. Metoden ger nämligen inte någon garanti för att den
enskilda kommunen får sina ökade kostnader för kommunala bostadstillägg
täckta. Det torde i många fall vara så att de kommuner, som
får störst nytta av de ökade driftbidragen till daghem och fritidshem, får
förhållandevis begränsade kostnadsökningar för bostadstilläggen. Detta
beror på att ju bättre barntillsynen är tillgodosedd desto högre är frekvensen
av förvärvsarbetande kvinnor, vilket i sin tur medför högre
familjeinkomster och färre bostadstillägg. Med hänsyn till det anförda
anser utskottet att statsbidraget till kommunala bostadstillägg bör bestämmas
så att det i huvudsak helt täcker den ökade kostnaden för tillläggen.
Statsbidraget bör därför som föreslås i motionerna 1971: 1558
och 1971: 1559 fastställas till 75 % av kostnaderna för de statsbidragsberättigande
kommunala bostadstilläggen. Härigenom blir också det här
aktuella yrkandet i motionen 1971: 1560 till väsentlig del tillgodosett.

Utskottet biträder förslaget i propositionen om höjning av statsbidragen
till driften av daghem med 1 200 kr. till 4 000 kr. per plats och år
och till driften av fritidshem med 500 kr. till 2 000 kr. per plats och år.

Statsbidrag utgår till kostnader för kommunala familjedaghem då den
organiserade barntillsynen i en kommun fått en viss omfattning. Om de
villkor som i detta hänseende gäller är uppfyllda, utgår statsbidrag med
35 % av kommunens nettokostnader för dagbarnvårdare.

I motionen 1971:1558 av herr Fälldin m. fl. (c) och motionen
1971: 1559 av herr Helén m. fl. (fp) framställs yrkanden av innehåll att
statsbidraget beträffande kommunala familjedaghem skall höjas från
35 % till 50 % av kostnaden.

Utskottets ovan redovisade ställningstaganden innebär att kommu -

SoU 1971: 42

nema får full täckning för de ökade kostnader som följer av förbättringar
av de kommunala bostadstilläggen. Höjningen av statsbidragen för driften
av daghem och fritidshem ingår som ett moment i kostnadstäckningen.
Att mot denna bakgrund i detta sammanhang även ta upp frågan om
andra barntillsynskostnader i kommunen är enligt utskottets mening inte
motiverat. Utskottet avstyrker därför motionerna 1971: 1558 och
1971: 1559 i förevarande del.

Utbetalningen. I motionen 1971: 1556 av herr Bergman m. fl. (s, c, fp)
och motionen 1971: 1561 av herr Knut Johansson i Stockholm m. fl. (s)
framhålls att det i ett ökat antal fall förekommer att bostadstillägget disponeras
för annat ändamål än bostadskonsumtion, vilket har till följd att
ekonomiska förluster uppstår för bostadsföretag och kommuner. Mot
denna bakgrund tas upp frågan om möjligheterna att betala ut bostadstillägg
till annan än familjen. I motionen 1971: 1556 yrkas att Kungl.
Maj:t skall ges fullmakt att efter särskild framställning medge kommun
att tillämpa särskild form för utbetalning av bostadstillägg. I motionen
1971: 1561 yrkas att tillämpningsföreskrifterna beträffande utbetalning
av bostadstillägg skall ändras så att kommun efter bostadsstyrelsens medgivande
kan besluta om annan mottagare av bostadstillägg än familjen.

Då riksdagen år 1968 fattade beslut om det familjestöd, som bostadstillägget
utgör, erinrade statsutskottet bl. a. om att tillägget alltid innehåller
ett grundbelopp som är oberoende av bostadsvillkor och i ett stort
antal fall utgår utan någon bostadsanknytning. Utskottet pekade på att
ett genomförande av ett då väckt motionsförslag om att införa samma
utbetalningsregler som för familjebostadsbidraget - vilket i regel utbetalades
till fastighetsägaren - skulle leda till en utbetalningsordning där
flera olika utbetalningssystem skulle fungera vid sidan av varandra.
Detta skulle komplicera administrationen. Utskottet biträdde förslaget i
propositionen att utbetalningen skulle göras direkt till familjen. Riksdagen
biföll förslaget. Socialutskottet har tidigare i år - i samband med
behandlingen av anslag under socialhuvudtiteln - yttrat sig över ett
motionsyrkande rörande utbetalningen av bostadstillägg och har därvid
uttalat att enligt utskottets mening de motiv som anfördes år 1968 för
en utbetalning av bidragen direkt till familjen fortfarande är giltiga.
Utskottet - som vill erinra om att bostadsanknytningen för det statliga
bostadstillägget föreslås bli helt borttaget - finner inte anledning att nu
ompröva sitt tidigare ställningstagande i frågan. Utskottet får emellertid
hänvisa till att i propositionen anförs att det är angeläget att familjepolitiska
kommittén i samband med sin översyn av bestämmelserna om
bostadstilläggen ägnar uppmärksamhet åt hela frågan om systemet för
utbetalning av bostadstilläggen. Till kommittén har överlämnats en framställning
från bostadsstyrelsen om att styrelsen skall få möjlighet att
ändra tillämpningsföreskrifterna så att utebliven hyresbetalning under

SoU 1971: 42

längre tid skall kunna utgöra tillräckligt skäl för länsbostadsnämnden
eller, efter dess bemyndigande, förmedlingsorganet att besluta att annan
betalningsmottagare än familjen utses. Föredragande statsrådet anför i
propositionen att när kommittén redovisat sitt uppdrag beträffande utbetalningsfrågan
i dess helhet hon avser att återkomma till bl. a. denna
fråga. Enligt utskottets mening är det motiverat att även de båda motioner
som här behandlas, 1971: 1556 och 1971: 1561 i viss del, överlämnas
till familjepolitiska kommittén. De i motionerna framförda synpunkterna
kommer därigenom att bli prövade vid kommitténs utredningsarbete.

Medelsberäkningen. Som en följd av att utskottet förordar att statsbidrag
till de kommunala bostadstilläggen skall utgå med 75 % av kostnaden i
stället för 60 % av kostnaden som föreslagits i propositionen uppstår i
förhållande till Kungl. Maj:ts förslag ett ökat medelsbehov av 55 milj. kr.
för helt år. För innevarande budgetår utgör kostnadsökningen under
anslaget till bostadstillägg för barnfamiljer m. m. i förhållande till propositionens
förslag 20 milj. kr. I övrigt har utskottet inte något att erinra
mot den i propositionen gjorda medelsberäkningen.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen

1) beträffande frågan om avslag på propositionen 1971: 156
avslår motionen 1971: 1557 i motsvarande del,

2) beträffande ett samlat förslag till familjepolitiskt stöd m. m.
avslår motionen 1971: 1557, motionen 1971: 1558 och motionen
1971: 1559, samtliga motioner i motsvarande del,

B. beträffande frågan om bostadsvillkor för viss del av statligt
bostadstillägg för barnfamiljer att riksdagen, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 1561
i motsvarande del, godkänner vad i statsrådsprotokollet förordas,

C. beträffande inkomstprövningsreglerna att riksdagen avslår
motionen 1971: 1562,

D. beträffande åldersgränsen att riksdagen avslår motionen
1971: 1560 i motsvarande del,

E. beträffande storleken av statsbidrag till kommunala bostadstillägg
för barnfamiljer att riksdagen - med bifall till motionen
1971: 1558 och motionen 1971: 1559, båda motionerna i
motsvarande del, samt i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen 1971: 1560 i motsvarande del - ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört,

F. beträffande grunderna för statsbidrag till kommunala familjedaghem
att riksdagen avslår motionen 1971: 1558 och motionen
1971: 1559, båda motionerna i motsvarande del,

SoU 1971: 42

G. beträffande utbetalningen av bostadstillägg för barnfamiljer
att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1556 samt motionen
1971: 1561 i motsvarande del hos Kungl. Maj:t hemställer
att motionerna överlämnas till familjepolitiska kommittén,

H. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag godkänner
de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grunderna
för

a) statligt bostadstillägg för barnfamiljer,

b) statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer,

c) statsbidrag till daghem och fritidshem,

allt i den mån grunderna inte behandlats under B. eller E.,

I. beträffande medelsanvisningen att riksdagen - med bifall till
motionen 1971: 1558 och motionen 1971: 1559, båda motionerna
i motsvarande del, samt i anledning av Kungl.
Maj:ts förslag och motionen 1971: 1560 i motsvarande del -till Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 85 000 000 kr.

Stockholm den 30 november 1971

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s),
Hamrin (fp), Dahlberg (s), Carlshamre (m), fru Skantz (s), herrar Larsson
i Öskevik (c), Persson i Stockholm (s), fru Sigurdsen (s), herrar Åkerlind
(m), Johnsson i Blentarp (s), fru Marklund (vpk), herrar Larsson i
Borrby (c), Romanus (fp) och fröken Andersson i Stockholm (c).

Reservationer

1) vid utskottets hemställan under A (frågan om avslag på propositionen
1971:156 samt ett samlat förslag till familjepolitiskt stöd m. m.)
av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 6 med
»Den betydelsefulla reform» och slutar på s. 8 med »här aktuella delar»
bort ersättas med text av följande lydelse:

»Den familjepolitiska reform som beslöts år 1968 innebar att man
genom selektiva åtgärder satte in en förstärkning av det ekonomiska
stödet till de barnfamiljer som har de största ekonomiska svårigheterna
på grund av barnens försörjning. Förra året förbättrades stödet till alla
barnfamiljer genom att de allmänna barnbidragen från den 1 januari i år
höjdes med 300 kr. till 1 200 kr. per barn och år. Denna höjning med -

SoU 1971: 42

förde dock en jämförelsevis ringa realförbättring av barnfamiljernas
ekonomi, eftersom den till väsentlig del endast kompenserade en samtidigt
ökad skattebelastning på familjerna. Samtidigt höjdes bidragsförskotten
från 30 till 40 % av basbeloppet, en höjning som till betydande
del endast innebar en anpassning till på senare år skedd uppräkning av de
underhållsbidrag som bidragsförskotten är avsedda att förskottera eller
ersätta. Såväl barnbidragshöjningen som höjningen av bidragsförskotten
innebar alltså en anpassning till inträffade omständigheter som gjort
det nödvändigt att vidtaga förändringarna utan att avvakta en möjlighet
till en samlad översyn av det ekonomiska stödet till barnfamiljer.

Om emellertid inom den närmaste tiden ytterligare resurser kan ställas
till förfogande för familjepolitiska åtgärder är det enligt utskottets mening
ytterst angeläget att insatsen görs efter omsorgsfull vägning mot
varandra av tänkbara stödformer. Familjepolitiska kommittén väntas,
efter ett snart sjuårigt mycket omfattande utredningsarbete, lägga fram
sitt slutbetänkande i början av år 1972. Kommitténs huvuduppgift är
att undersöka effektiviteten av olika stödformer och pröva deras inbördes
sammansättning och avvägning inom ramen för vissa alternativ för det
totala stödet. En rationell avvägning av olika familjepolitiska åtgärder
måste allvarligt försvåras, om riksdagen nu binder sig för en så stor
satsning på en enda stödform som föreslås i propositionen 1971: 156.

Den jämförelsevis obetydliga tidsutdräkt som måste bli följden av att
familjepolitiska kommitténs slutbetänkande och remissbehandlingen av
detta avvaktas kan enligt utskottets mening lämpligen motverkas genom
en provisorisk förstärkning av familjestödet. En metod för en sådan tillfällig
förstärkning har anvisats i propositionen 1971: 140, en annan
i den med anledning av nämnda proposition väckta motionen 1971: 1528.

Utskottet instämmer i den i motionen 1971: 1557 framförda kritiken
mot att den föreslagna reformen förvärrar marginaleffekterna och anser
dessa effekter så allvarliga att de inte bör accepteras ens under en övergångstid
i avvaktan på den översyn av inkomstprövningsreglerna som
utföres inom familjepolitiska kommittén. Även i övrigt instämmer utskottet
i den kritik mot den föreslagna reformens utformning som framföres
i motionen.

Av det sagda framgår att utskottet, med tillstyrkan av motionen
1971: 1557, finner sig böra avstyrka bifall till propositionen 1971: 156
och i stället föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj:t hemställa om ett
samlat förslag till 1972 års riksdag om utbyggnad av det ekonomiska
stödet till barnfamiljer.

Genom utskottets ställningstagande blir även motionerna 1971: 1558
och 1971: 1559 i förevarande del i väsentlig mån tillgodosedda.»

dels att utskottet under A bort hemställa
»A. att riksdagen

1) beträffande frågan om avslag på propositionen 1971: 156

SoU 1971: 42

med bifall till motionen 1971: 1557 i motsvarande del avslår
propositionen,

2) beträffande ett samlat förslag till familjepolitiskt stöd
m. m. - med bifall till motionen 1971: 1557 samt i anledning
av motionen 1971: 1558 och motionen 1971: 1559,
samtliga motioner i motsvarande del - hos Kungl. Maj:t
hemställer om ett samlat förslag till 1972 års riksdag om

utbyggnad av det ekonomiska stödet till barnfamiljer i en lighet

med vad utskottet anfort,»

2) vid utskottets hemställan under A (frågan om avslag på propositionen
1971:156 samt ett samlat förslag till familjepolitiskt stöd m. m.)
av herrar Hamrin (fp), Larsson i öskevik (c), Larsson i Borrby (c), Romanus
(fp) och fröken Andersson i Stockholm (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som böljar på s. 6 med
»Den betydelsefulla reform» och slutar på s. 8 med »här aktuella delar»
bort ersättas med text av följande lydelse:

»Den reform på det familjepolitiska området som beslöts år 1968

innebar att man genom selektiva åtgärder satte in en förstärkning av det

ekonomiska stödet till de barnfamiljer som har de största ekonomiska
svårigheterna på grund av barnens försörjning. Ytterligare resurser kan
nu ställas till förfogande för familjepolitiska åtgärder. Enligt utskottets
mening bör resurser så snart som möjligt sättas in för att förbättra de
ekonomiska villkoren för i huvudsak samma grupper som vid 1968 års
reform, nämligen barnfamiljer med låga inkomster, särskilt familjer med
många barn och familjer med höga boendekostnader. Resurser finns
emellertid för att därutöver redan nu ge alla barnfamiljer en begränsad
förbättring av det ekonomiska stödet. Förslag härom framläggs i reservation
till finansutskottets betänkande 1971: 47 angående konjunkturstimulerande
åtgärder.

Trots att befogad kritik kan riktas mot propositionen, bl. a. i vad gäller
marginaleffekterna, anser utskottet inte att ett angeläget tillskott till
barnfamiljerna bör fördröjas i avvaktan på den översyn av inkomstprövningsreglerna
som utförs inom familjepolitiska kommittén. Inte heller
vad som i övrigt anförs i motionen 1971: 1557 beträffande den föreslagna
utformningen av ett utbyggt barnstöd motiverar enligt utskottets bedömning
ett uppskov. Utskottet anser därför att åtgärderna i huvudsak
bör få det innehåll som föreslås i propositionen. I det följande går utskottet
närmare in på frågan om bostadsvillkoren bör slopas samt övriga
frågor som tas upp i motionerna.

Av det sagda följer att utskottet inte kan biträda motionen 1971: 1557,
såvitt däri yrkas avslag på propositionen.

Familjepolitiska kommittén har ett mycket omfattande uppdrag. Med
utgångspunkt i att de allmänna barnbidragen alltjämnt skall bilda stom -

SoU 1971: 42

men i konsumtionsstödet för barnfamiljerna skall kommittén överväga
samhällets totala stöd för barnfamiljerna. Huvuduppgiften skall därvid
vara att undersöka effektiviteten av olika stödformer och pröva deras
inbördes sammansättning och avvägning inom ramen för vissa alternativ
för det totala stödet. Frågan om införande av ett särskilt vårdnadsbidrag
till familjer med barn ingår bland de uppgifter som kommittén har att
utreda. Kommittén skall i sitt arbete beakta det direkta samband som råder
mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets uformning.

Frågan om en samlad familjepolitisk reform har varit aktuell under
mycket lång tid. Under denna tid har som framgår av den tidigare redogörelsen
vissa delreformer på området kommit till stånd. Inte vid något
tillfälle har emellertid en mera fullständig avvägning skett mellan generella
stödåtgärder och mellan olika selektiva stödformer. Inte heller de nu
aktuella åtgärderna bygger på en helhetsbedömning. Behovet av en sådan
bedömning har accentuerats genom 1970 års skattereform. Vissa uttalanden
i propositionen ger anledning till befogad tveksamhet om Kungl.
Maj:t kommer att underställa riksdagen förslag som täcker hela fältet.
Med hänsyn härtill är det enligt utskottets mening angeläget framhålla
att det framstår som en självklarhet att ett samlat förslag läggs fram av
Kungl. Majit så att riksdagen får tillfälle att i ett sammanhang ta ställning
till hur familjepolitiken skall utformas. Förslaget bör ta upp alla
frågor som i enlighet med det ovan anförda omfattas av familjepolitiska
kommitténs uppdrag. Förslaget bör föreläggas nästa års riksdag så snart
familjepolitiska kommittén redovisat sitt huvuduppdrag och kommitténs
förslag remissbehandlats.

Utskottet förordar således - i överenssämmelse med de synpunkter som
anförs i motionerna 1971: 1558 och 1971: 1559 - att en förutsättningslös
prövning av hela familjestödet görs nästa år. Därvid får uftormningen
av de nuvarande stödformerna inte hindra den nämnda förutsättningslösa
omprövningen. Utskottet vill mot denna bakgrund särskilt betona
att de förslag i propositionen som utskottet nu ställer sig bakom inte
i något avseende innebär definitiva lösningar. I propositionen nämns
vissa frågor - inkomstprövningsreglerna och utbetalningsreglerna - som
kommer att tas upp av familjepolitiska kommittén, men man får inte
härav dra slutsatsen att övriga grunder skall lämnas utan ändring vid den
samlade reformen.

Genom utskottets ställningstagande blir även motionen 1971: 1557 i
förevarande del i väsentlig mån tillgodosedd.»
dels att utskottet under A bort hemställa
»A. att riksdagen

1) beträffande frågan om avslag på propositionen 1971:156
avslår motionen 1971: 1557 i motsvarande del,

2) beträffande ett samlat förslag till familjepolitiskt stöd
m.m. - i anledning av motionen 1971: 1557, motionen

SoU 1971: 42

1971: 1558 och motionen 1971: 1559, samtliga motioner i
motsvarande del - hos Kungl. Maj:t hemställer om ett samlat
förslag till 1972 års riksdag om utbyggnad av det ekonomiska
stödet till barnfamiljer i enlighet med vad utskottet
anfort,»

3) vid utskottets hemställan under C (inkomstprövningsreglerna) av
herrar Hamrin (fp), Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c), Åkerlind (m),
Larsson i Borrby (c), Romanus (fp) och fröken Andersson i Stockholm
(c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 9 som börjar med
»Inkomstprövningsreglerna. De regler» och slutar med »således motionen
1971: 1562» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning, att de regler som nu
finns om hänsynstagande till förmögenhet vid beräkningen av bostadstillägg
drabbar vissa familjer, framför allt sådana som driver en mindre
rörelse, mycket hårt. I avvaktan på den översyn av inkomstprövningsreglerna
som familjepolitiska kommittén företar bör därför redan nu
den förändringen av reglerna vidtas att ökningsfaktom sänks från 20 %
till 10 %. Denna procentsats överensstämmer med den som gäller vid
inkomstprövningen för bestämmande av hustrutillägg och kommunala
bostadstillägg till folkpension. Utskottet tillstyrker således motionen
1971: 1562.»

dels att utskottet under C bort hemställa

»C. beträffande inkomstprövningsreglerna att riksdagen med bifall
till motionen 1971: 1562 ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfort,»

4) vid utskottets hemställan under D (åldersgränsen) av fru Marklund
(vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 9 som börjar med
»Åldersgränsen. Bostadstillägg utgår» och slutar med »avstyrker därför
motionsyrkandena» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Bostadstillägg utgår till familjer med barn under 16 år som helt eller
delvis försörjs inom familjen. Med hänsyn till den situation som uppstår
för barnfamiljerna då samtidigt såväl barnbidrag som bostadstillägg uteblir,
bör den nuvarande åldersgränsen höjas. De studiesociala åtgärder
som sätts in är otillräckliga, och än större blir den ekonomiska belastningen
för familjer, vilkas barn inte fortsätter att studera efter fyllda 16
år. Dessa ungdomar har ofta svårt att få stadigvarande arbete och även
om de lyckas därmed är inkomsterna oftast låga. En förlängning av bostadsstödet
till barnfamiljerna utöver förslagen i propositionen är därför
nödvändig. Åldersgränsen bör därför, som föreslås i motionen
1971: 1560, höjas till 17 år.»

SoU 1971: 42

dels att utskottet under D bort hemställa

»D. beträffande åldersgränsen att riksdagen i anledning av motionen
1971: 1560 i motsvarande del ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfort,»

5) vid utskottets hemställan under E (storleken av statsbidrag till
kommunala bostadstillägg för barnfamiljer) av herrar Karlsson i Huskvarna
(s), Svensson i Kungälv (s), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herr
Persson i Stockholm (s), fru Sigurdsen (s) och herr Johnsson i Blentarp
(s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 10 som börjar med
»Enligt utskottets mening» och slutar med »plats och år» bort ersättas
med text av följande lydelse:

»Utskottet biträder förslaget i propositionen att kommunerna får full
täckning för de ökade kostnader som uppstår till följd av förbättringen
av de kommunala bostadstilläggen. Ett bifall till förslaget att kompensationen
delvis får formen av ökade bidrag till driften av daghem och
fritidshem är även ägnat att stimulera utbyggnaden av barntillsynen i
kommunerna. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts
förslag att statsbidraget fastställs till 60 % av kostnaden för de statsbidragsberättigande
kommunala bostadstilläggen samt att en höjning
sker av statsbidraget till driften av daghem med 1 200 kr. till 4 000 kr.
per plats och år och till driften av fritidshem med 500 kr. till 2 000 kr.
per plats och år. Motionsyrkandena att statsbidragsandelen till de kommunala
bostadstilläggen skall höjas till 75 % eller 80 % av kostnaden avstyrks.
»

dels att utskottet under E bort hemställa

»E. beträffande storleken av statsbidrag till kommunala bostadstillägg
för barnfamiljer att riksdagen - med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag samt med avslag på motionen 1971: 1558,
motionen 1971: 1559 och motionen 1971: 1560, samtliga
motioner i motsvarande del - godkänner vad i statsrådsprotokollet
förordas,»

6) vid utskottets hemställan under F (grunderna för statsbidrag till
kommunala familjedaghem) av herrar Hamrin (fp), Carlshamre (m),
Larsson i öskevik (c), Akerlind (m), Larsson i Borrby (c), Romanus (fp)
och fröken Andersson i Stockholm (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 10 med
»Utskottets ovan redovisade» och slutar på s. 11 med »i förevarande
del» bort ersättas med text av följande lydelse:

»I enlighet med vad utskottet i det föregående förordat bör - vid sidan
av att full kostnadstäckning ges till de enskilda kommunerna i anledning
av de förstärkta kommunala bostadstilläggen - en höjning ske

SoU 1971: 42

av statsbidragen till driften av daghem och fritidshem. Statsbidragshöjningen
bör emellertid med hänsyn till det stora behovet av organiserad
barntillsyn inte begränsas till endast en del av den kommunala barntillsynen.
Statsbidraget till kommunala familjedaghem bör därför få motsvarande
höjning som sker i fråga om driften av daghemmen eller en
höjning med omkring 40 %. Utskottet biträder i enlighet härmed förslaget
i motionerna att statsbidraget skall höjas från 35 % till 50 % av
kommunens nettokostnader för dagbarnvårdare. Utskottet vill här framhålla
att det också finns skäl att rikta kritik med de begränsningsregler
- kvotregeln och balansregeln - som finns då det gäller bidrag till familjedaghemmen.
Frågan om att slopa dessa regler har emellertid inte
aktualiserats i detta sammanhang.»

dels att utskottet under F bort hemställa

»F. beträffande grunderna för statsbidrag till kommunala familjedaghem
att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1558
och motionen 1971: 1559, båda motionerna i motsvarande
del, ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfort,»

7) vid utskottets hemställan under I (medelsanvisningen) - under förutsättning
av bifall till reservation 5) - av herrar Karlsson i Huskvarna
(s), Svensson i Kungälv (s), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herr Persson i
Stockholm (s), fru Sigurdsen (s) och herr Johnsson i Blentarp (s) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 12 som börjar med
»Medelsberäkningen. Som en» och slutar med »propositionen gjorda
medelsberäkningen» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Medelsberäkningen. Utskottet har inte något att erinra mot den i
propositionen gjorda medelsberäkningen.»
dels att utskottet under I bort hemställa

»I. beträffande medelsanvisningen att riksdagen - med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1971: 1558, motionen 1971: 1559 och motionen 1971: 1560,
samtliga motioner i motsvarande del - till Bostadstillägg för
barnfamiljer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1971/72 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 65 000 000 kr.»

L1ATU

ESSELTE TRYCK,