Socialutskottets betänkande nr 36 år 1971

SoU1971:36

Nr 36

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om en parlamentarisk
utredning angående den inre miljöpolitiken.

Motionen

I motionen 1971:246 av herr Hedlund m. fl. (c) yrkas att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsamt tillsättande aven
parlamentarisk utredning med uppdrag att utarbeta riktlinjer för inre
miljöpolitik i syfte att bemästra samhällsproblem, som föranleder skadlig
stress och psykisk otrygghet.

Motionärerna anför att den inre miljöpolitiken — som avser den
psykiska tryggheten — hittills inte fått spela den roll som är nödvändig
för att goda livsmiljöer skall kunna skapas. 1 de inre miljöerna innesluter
motionärerna fysiska miljöer i den mån de innebär påfrestningar på den
psykiska hälsan samt seder, bruk, traditioner, normer, kravinställningar
m. m. (det sociala värdemönstret).

Motionärerna framhåller hur arbetsmiljöer, boendemiljöer och trafikmiljöer
kan bli psykiskt påfrestande. Vidare påpekas att det sociala
värdemönstret är av stor betydelse för den psykiska trygghetsfrågan.
Liksom det från psykiska utgångspunkter kan vara fel på fysiska miljöer
kan även värderingar och kravinställningar vara ogynnsamma för många
människor.

Den viktigaste målsättningen för den inre miljöpolitiken måste enligt
motionärerna vara en systematisk anpassning av samhällets inre miljöer
efter människans psykiska förutsättningar och behov. Utöver åtgärder
avseende de fysiska miljöerna och det sociala värdemönstret kan åtskilligt
uppnås även genom att individen ges förbättrade möjligheter till sin egen
anpassning, sägs det vidare i motionen. Motionärerna anför härvidlag
bl. a. följande.

Härvid är först att betona att en situation som medför skadlig stress
kan bemästras genom att individen frigöres från stressfaktorerna. Det är
alltså frågan om rätt man på rätt plats. Olika människor kan ha väsentligt
olika möjligheter att värdera eller tolerera miljöer. Noggrann anlagsprövning,
yrkesvägledning, yrkesrådgivning och arbetsanalys är sålunda av stor
betydelse. Dessa uppgifter ankommer på skolan och de arbetsmarknadspolitiska
organen. Det är angeläget att väsentligt intensifiera samhällets
åtgärder på dessa områden.

Men det är också möjligt att i viss mån öka individens motståndskraft
mot miljöpåfrestningar. Psykoterapi och rådgivning, t. ex. kommunal
kuratorsverksamhet, kan hjälpa individen bemästra ogynnsamma attityder
och reaktionssätt, som disponerar för uppkomsten av en skadlig
stress. I detta perspektiv innesluter vi också personalvården i arbetslivet.

Riksdagen 1971. 12 sami. Nr 36

SoU1971:36

Motionärerna anför sammanfattningsvis följande.

De åtgärdsområden vi diskuterat i motionen är inte nya. På samtliga
finns samhällelig verksamhet. Men denna är otillräcklig. Framför allt
måste det konstateras att den är splittrad och saknar helhetlig miljöpolitisk
målsättning. Den inre miljön är en helhet kring människan. Detta
förutsätter en inre miljöpolitik som utformas som en helhet. Olika
åtgärdsområden, miljöplanering, åtgärder i fråga om det sociala värdemönstret,
vägledning för individen till den för honom lämpligaste miljön,
psykoterapi och annan rådgivning till ökad motståndskraft mot miljösvårigheter
etc. måste tillsammans utgöra ett sammanhängande och
samordnat åtgärdssystem. Det är alltså väsentligt att dra upp sådana
riktlinjer för en inre miljöpolitik. Vi fäster särskild vikt vid att den
socialmedicinska och beteendevetenskapliga forskningen ges möjligheter
att i största möjliga utsträckning medverka till ett säkert underlag för en
sådan politik.

Som en grund för det utredningsarbete som föreslås vill motionärerna
ange följande punkter.

1. Miljöplaneringen måste inriktas på att forma t. ex. boende-, arbetsoch
trafikmiljöer till psykiskt stimulerande miljöer. Det är väsentligt att
sociologiska, socialantropologiska, psykologiska, ekologiska och socialmedicinska
experter i ökad utsträckning engageras i miljöplaneringen.

2. Mot brister och fel i det sociala värdemönstret, främst vad beträffar
skadlig konkurrensinställning och kvardröjande patriarkala eller autoritära
drag, måste samhället i ökad utsträckning satsa på t. ex. föreskrifter
och överenskommelser om vissa förutsättningar för arbete och arbetsmiljö
samt på arbets- och skoldemokrati.

3. Utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken måste inriktas på att
hjälpa individen till den för honom lämpligaste arbetsuppgiften och
miljön.

4. Psykoterapi och rådgivning skall i ökad utsträckning utnyttjas till
hjälp för individen att bemästra ogynnsamma attityder och reaktionssätt,
som kan föranleda skadlig stress.

5. Olika åtgärder för de inre miljöernas utformning och individens
egen anpassning måste samordnas till en helhetlig miljöpolitik.

6. Den socialmedicinska och beteendevetenskapliga forskningen skall
ges möjligheter att i största möjliga utsträckning medverka till ett säkert
underlag för en helhetlig inre miljöpolitik.

Tidigare riksdagsbehandling av vissa i motionen berörda frågor

1 de likalydande motionerna 1:513 och 11:587 till 1962 års riksdag togs
frågor upp om målsättning, motiv och medel för en samordning och
målmedveten inriktning av den svenska socialpolitiken i mentalhygienisk
riktning. Målsättningen angavs vara att för hela befolkningen, för alla
kategorier och åldrar, skapa tryggare, trivsammare och mera harmoniska
livsbetingelser. 1 motionerna framfördes förslag om utredning m. m. av

SoU1971:36

olika frågor inom skilda områden, bl. a. skolväsendet och arbetslivet.
Allmänna beredningsutskottet - till vilket utskott motionerna i här
ifrågavarande delar hänvisades — anförde i sitt av riksdagen godkända
utlåtande (ABU 1962:55) bl. a. att utskottet ansåg det riktigt att
mentalhygieniska synpunkter lades på samhällsåtgärderna och att detta
också skedde såväl i det praktiska reformarbetet som i utredningsverksamheten.
Utskottet redogjorde därefter för åtgärder, som vidtagits eller
planerats, samt för utredningar m. m. av betydelse för de i motionen
upptagna spörsmålen. Utskottet anförde avslutningsvis att det var
uppenbart att från det allmännas sida stora ansträngningar redan gjordes
för att komma ur förekommande bristsituation och att utskottet i detta
läge inte kunde finna att av motionärerna framfört förslag om en
utredning, som även genom sin synnerligen stora omfattning ingav
betänkligheter, skulle fylla någon väsentlig uppgift. Utskottet föreslog att
motionerna i förevarande delar inte skulle föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Motioner angående den psykiska hälsovården m. m. har behandlats vid
1968 och 1969 års riksdagar.

Allmänna beredningsutskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända
utlåtande (ABU 1968:21) över 1968 års motioner att hjälpen åt den
psykiskt sjuke måste bli lika lätt tillgänglig som för den somatiskt sjuke
och att den integration av social omsorg och medicinsk behandling som
fått ett uttryck i den nya socialstyrelsen också borde ge möjligheter till
nya former för psykisk hälsovård, främst inom den öppna vården.
Dagsjukhus, akutmottagningar, omhändertagande av narkomaner, tillgång
till psykisk vård i anslutning till utbildningsanstalter och arbetsplatser
borde fördomsfritt kunna prövas. Utskottet hemställde att riksdagen
skulle ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

Motionerna år 1969, vilka även avsåg psykoterapiutbildning m. m.,
hänvisades till statsutskottet. Statsutskottet uttalade - i vad motionerna
avsåg den psykiska hälsovården — i sitt av riksdagen godkända utlåtande
(SU 1969:133) att det anslöt sig till socialstyrelsens uppfattning, uttryckt
i ett yttrande över motionerna, att en utredning av hithörande frågor var
angelägen. Utskottet ville betona att denna utredning borde vara
förutsättningslös. Utskottet hemställde att riksdagen skulle ge Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört angående den psykiska hälsovården.

Frågor om arbets-, boende- och trafikmiljöer m. m. har av riksdagen
senast behandlats i nedannämnda sammanhang.

Under 1971 års riksdags vårsession väcktes ett antal motioner
angående arbetsmiljön, vilka behandlats i socialutskottets av riksdagen
godkända betänkande SoU 1971:7. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena
under hänvisning till att frågor om arbetsmiljön m. m. utreds av den
år 1970 tillsatta arbetsmiljöutredningen. Under våren 1971 har riksdagen

SoU1971:36

även behandlat en Kungl. Maj:ts proposition 1971:23 angående vissa
frågor om företagshälsovård m. m. jämte motioner. 1 propositionen, som
tillstyrktes av socialutskottet (SoU 1971:11) och bifölls av riksdagen,
föreslogs en utbyggnad av företagshälsovården. Motioner har vidare under
år 1971 väckts angående företagsdemokrati. De behandlades i inrikesutskottets
av riksdagen godkända betänkande InU 1971:14. Utskottet
föreslog avslag på motionerna under hänvisning till det utvecklingsarbete
på området som bedrivs av arbetsmarknadens parter.

Även motionsyrkanden om utredning angående boendemiljön har
behandlats vid 1971 års riksdags vårsession. Civilutskottet, som behandlade
dessa yrkanden i sitt betänkande CU 1971:12, föreslog avslag på
yrkandena, vilket blev riksdagens beslut. Utskottet anförde bl. a. att ett
växande aktivt intresse för ifrågavarande frågor — manifesterat i
kontinuerligt ökande insatser inom den statligt stödda byggnadsforskningen,
pågående arbete inom bostadsstyrelsen och skilda organisationers
och folkrörelsers aktiva medverkan — torde i förening med den år 1970
tillkallade boendeutredningens arbete leda i den riktning som motionerna
syftade till och att ett särskilt riksdagens initiativ i dessa frågor därför var
obehövligt (s. 21).

Motioner om åtgärder i syfte att komma till rätta med miljöfarliga
trafikstörningar i form av buller m. m. har även behandlats under 1971
års riksdags vårsession. I trafikutskottets av riksdagen godkända betänkande
(TU 197 1:9) i anledning av motionerna erinras om möjligheten att
genom lokala trafikföreskrifter om exempelvis hastighetsbegränsning eller
förbud mot vissa fordonstyper inom särskilt bullerkänsliga områden
komma till rätta med problemen. Utskottet föreslog avslag på motionerna.

Vid 1970 års riksdag väcktes ett antal motioner som berörde skolans
arbetsmiljö. Statsutskottet anförde i sitt utlåtande (SU 1970:49) över
motionerna, att det ansåg det önskvärt med en allmän översyn av de
problem som sammanhänger med arbetsmiljön i dagens skola. Utskottet
anförde härvid bl. a. följande.

Visserligen har skolöverstyrelsen genom SISK (en inom skolöverstyrelsen
arbetande utredningsgrupp för samarbete i skolan) påbörjat en
utrednings- och försöksverksamhet på området men utskottet gör den
bedömningen att de föreliggande problemen är av sådan vikt och så
mångskiftande art att man har anledning att ytterligare överväga i vilka
former de lämpligast bör angripas. Utskottet anser det inte uteslutet att
dylika överväganden kan komma att ge vid handen att utredningsarbetet
bör bedrivas på bredare bas än i form av en ämbetsverksutredning, låt
vara att i denna även ingår representanter som hämtats utanför verket.
Ett utredningsarbete i hittillsvarande form, SISK, eller på bredare bas
ändrar givetvis ingenting i skolöverstyrelsens allmänna skyldighet att följa
utvecklingen på området och vidta de åtgärder överstyrelsen anser
lämpliga.

SoU1971:36

Sammanfattningsvis anser utskottet att skolans arbetsmiljöproblem
bör noggrant analyseras och att förslag om åtgärder för att komma till
rätta med dem bör utarbetas. Detta arbete bör bedrivas på både kortare
och längre sikt och, åtminstone i det senare fallet, på bred bas. Med den
ståndpunkt som utskottet härmed intagit finner sig utskottet inte böra
göra några ytterligare uttalanden om de olika detaljförslag som framlagts
i motionerna för att inte föregripa de överväganden, som utskottet
förutsatt skall komma till stånd. Utskottet föreslår att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ger till känna vad utskottet
anfört i anledning av de i detta utlåtande behandlade motionerna.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Utredningar m. m. berörande arbetsmiljöfrågor

På det företagsdemokratiska området pågår sedan några år tillbaka en
tämligen omfattande försöks- och forskningsverksamhet. Partema på
arbetsmarknaden har i huvudsak själva organiserat och svarat för detta
arbete. Staten har medverkat på de områden där staten är arbetsgivare.

En uppgift för de företagsnämnder som finns ute på arbetsplatserna är
att verka för de anställdas trygghet i anställningen, arbetarskydd, trivsel
och en god arbetsmiljö.

1 anslutning till de fr. o. m. den 1 januari 1967 gällande företagsnämndsavtalen
mellan SAF och LO samt mellan SAF och TCO har
inrättats Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor. Detta organ har till
uppgift bl. a. att verka för effektivisering av samarbetet i företagen, att
bistå företag och arbetsmarknadsorganisationer med utbildning, information
och rådgivning m. m. i samarbetsfrågor, att främja vetenskaplig
forskning kring sådana frågor och att främja företagsnämndernas verksamhet.
En permanent arbetsgrupp för forskning har tillsatts. 1 september
1969 fastställde rådet riktlinjer för försöksverksamhet med fördjupad
företagsdemokrati. Arbetet på att utforma försöksverksamheten har
inletts vid ett antal företag.

Motsvarigheter till Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor har inrättats
inom andra sektorer av arbetsmarknaden än den för SAF, LO och TCO
gemensamma. Inom den offentliga sektorn finns statsförvaltningens
centrala samarbetsråd för personalfrågor samt de centrala råden för
samarbetsfrågor på de primärkommunala och landstingskommunala
arbetsområdena.

Enligt ett Kungl. Maj ds bemyndigande hösten 1968 har tillkallats en
delegation för försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati i de
statliga aktiebolagen (1971 års riksdagsberättelse I 11). Delegationen,
som består av företrädare för Kungl. Maj ds kansli och de statliga
aktiebolagen samt för de anställdas organisationer, skall främst ta initiativ
till sådana försöks- och utvecklingsprojekt som kan ge vägledning för en
fördjupad företagsdemokrati inom det svenska näringslivet i dess helhet.

SoU1971:36

Enligt ett Kungl. Maj:ts bemyndigande hösten 1969 tillkallades en
delegation för förvaltningsdemokrati, DEFF (1971 års riksdagsberättelse
Fi 53). 1 delegationen ingår företrädare för statsförvaltningen och för
statstjänstemannens huvudorganisationer. Delegationen skall utreda frågor
angående försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati inom
statsförvaltningen.

De båda nämnda delegationerna medverkar i en tämligen omfattande
försöksverksamhet.

Frågor om ökad anställningstrygghet behandlas av en efter bemyndigande
år 1969 tillkallad utredning rörande anställningstrygghet och
vidgad behörighet för arbetsdomstolen (1971 års riksdagsberättelse In
23).

En allmän översyn av arbetarskyddslagstiftningen företas av den år
1970 tillsatta arbetsmiljöutredningen (1971 års riksdagsberättelse S 29).
Enligt direktiven skall utredningen beakta inte bara risker för den fysiska
hälsan utan även risker för den psykiska hälsan. Det betonas att en
grundtanke måste vara att arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa skall
kunna skyddas effektivt i varje led av produktionen.

Utredningar berörande boendemiljöfrågor

Den år 1967 tillsatta servicekommittén (1971 års riksdagsberättelse In
12) utreder frågor om anordningar för service i bostadsområden i form av
tjänster samt möjligheter till gemenskap och kontakt för de boende.

I direktiven för den år 1970 tillkallade boendeutredningen (1971 års
riksdagsberättelse In 29), som har att utreda det framtida bostadsbyggandets
omfattning och inriktning m. m., framhålls frågan om närmiljön som
en av de frågor som bör uppmärksammas. Det betonas att det i dag ställs
allt starkare krav på en god närmiljö, dvs. miljön närmast bostaden, och
att bostad och närmiljö bildar en funktionell enhet. I direktiven framhålls
att det alltmer betonas att denna totala boendemiljö bör utformas på ett
sådant sätt att den ger trygghet för de boende och ökade möjligheter till
kontakt människor emellan.

Beröring med frågor rörande boendemiljön har även arbetet i den år
1969 tillkallade trafikbullerutredningen (1971 års riksdagsberättelse K
30). Denna utredning har i uppdrag att utarbeta förslag till normer för
buller från civila och militära luftfartyg samt från motordrivna vägfordon
och fritidsbåtar.

Utredning berörande förskolan

1968 års barnstugeutredning (1971 års riksdagsberättelse S 22) har i
uppdrag att utreda barnstugeverksamheten närmast före och under de
första skolåren. Utredningen, som under år 1971 för debatt utgivit en

SoU1971:36

diskussions-PM om förskolans inre verksamhet, behandlar frågor om hur
barnets hela personlighet på bästa sätt skall utvecklas med lika vikt på att
den känslo-, tankemässiga och sociala utvecklingen stimuleras fram.
Utredningen vill vidare att förskolan skall ge små barn de för dem
nödvändiga konkreta inlärningsexemplen på hur man i ett demokratiskt
samhälle gemensamt fördelar ansvar och uppgifter och löser konflikter.

Utredningar berörande skolmiljön

I februari 1968 tillsatte skolöverstyrelsen den i det föregående
nämnda utredningsgruppen om samverkan i skolan (SISK). I gruppen
ingick representanter för organisationer företrädande elever, personal,
skolans huvudmän och administration samt föräldrar. Gruppens uppdrag
var att överlägga om samt utarbeta och för skolöverstyrelsen framlägga
förslag i frågor om samverkan i skolan.

SISK:s verksamhet har upphört under år 1971 i samband med att en
problem- och åtgärdsinventering avseende grundskolans trivsel-, ordningsoch
arbetsförhållanden — till vilken SISK tagit initiativet och vilken
utförts i samarbete mellan SISK och skolöverstyrelsen — utförts och
redovisats. Rapporten om problem- och åtgärdsinventeringen behandlas
nu vidare inom skolöverstyrelsen. Frågor, som låg inom SISK:s uppdrag,
omfattas av uppdraget för utredningen om skolans inre arbete, som
omnämns i det följande.

Genom beslut den 17 maj 1968 meddelade Kungl. Maj :t riktlinjer för
skolöverstyrelsens arbete med att främja goda arbetsförhållanden i
skolan, vilken uppgift angavs i vid bemärkelse avse arbets- och trivselförhållanden,
elevvård, personalvård och skoldemokrati. Med utgångspunkt
från bl. a. dessa riktlinjer har ett omfattande arbete ägt rum inom
skolöverstyrelsen. Det har i första hand rört sig kring de problem, som
sammanhänger med skoldemokrati och elevernas utveckling till medansvar
och medinflytande.

Med hänvisning till bl. a. den i det föregående redovisade riksdagsbehandlingen
år 1970 av motioner som berörde skolans arbetsmiljö
tillkallades enligt ett Kungl. Maj ds bemyndigande i maj 1970 en
utredning om skolans inre arbete (1971 års riksdagsberättelse U 49).
Utredningen har i uppdrag att utreda frågan rörande åtgärder för elever
med särskilda svårigheter i skolan och därmed sammanhängande frågor,
bl. a. skolans arbetsmiljö.

SoU1971:36

Utredningar om kurativ service och psykisk hälsovård

Den med stöd av ett Kungl. Maj ds bemyndigande år 1967 tillkallade
socialutredningen (1971 års riksdagsberättelse S 20) har i uppdrag att
göra en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen. I direktiven för
utredningen erinras om att socialnämnderna har i uppgift att ge
allmänheten råd och upplysningar i frågor som har samband med
nämndernas verksamhet och att lämna bistånd i personliga angelägenheter
där så lämpligen kan ske. I samband härmed påpekas att intresset
för en aktiv socialvård ökat och att den kurativa verksamheten trätt i
förgrunden. Enligt direktiven bör socialutredningen undersöka förutsättningarna
för att i lämplig form och i anslutning till den kommunala
nämndorganisationen skapa socialcentra i kommunerna, dit allmänheten
kan vända sig förvård, hjälp, service, råd och upplysning. Möjligheten till
en samordning mellan den verksamhet som bedrivs av landstingen -främst den öppna sjukvården — och de allmänna försäkringskassornas
verksamhet bör därvid beaktas. När det gäller den sociala rådgivnings- och
upplysningsverksamheten bör särskild uppmärksamhet ägnas familjerådgivningen.

År 1969 tillsatte socialstyrelsen en utredning om den icke institutionsbundna
socialvårdens målsättning och organisation. Utredningen har i
uppdrag att - inom ramen för nuvarande lagstiftning - inom socialstyrelsen
aktualisera problem och framlägga förslag till problemlösningar inom
den icke-institutionsbundna socialvården. Utredningen bör därvid beakta
behovet av samverkan mellan den traditionella socialvården och andra
vårdområden. Förslag som kräver ändrad lagstiftning förutsätts bli
behandlade av socialutredningen med vilken socialstyrelsens utredning
skall samarbeta. Utredningen består av en huvudgrupp samt sex arbetsgrupper.
En av arbetsgrupperna behandlar frågor om uppsökande och
förebyggande verksamhet samt samhällsplanering.

Med hänvisning till att riksdagen bifallit förenämnda allmänna
beredningsutskottets (ABU 1968:21) och statsutskottets (SU 1969:133)
förslag att ge Kungl. Maj:t till känna vad utskotten anfört beträffande
1968 respektive 1969 års motioner angående psykisk hälsovård m. m.
uppdrog Kungl. Maj:t i april 1970 åt socialstyrelsen att verkställa den i
statsutskottets utlåtande begärda utredningen angående den psykiska
hälsovården. En rapport om förberedande litteraturundersökningar m. m.
inom ramen för detta utredningsuppdrag beräknas komma att presenteras
av socialstyrelsen i början av år 1972.

Remissyttranden

Socialutskottet har inhämtat yttranden över motionen från socialstyrelsen,
skolöverstyrelsen och bostadsstyrelsen. Inte någon av remissinstanserna
vill tillstyrka att den yrkade särskilda utredningen kommer till
stånd.

SoU1971:36

Socialstyrelsen understryker att det är angeläget att söka forma
miljöerna under hänsynstagande till människors psykiska förutsättningar
och behov samt att miljöerna helst skall vara även psykiskt
stimulerande.

Socialstyrelsen erinrar om att styrelsen i yttranden över motioner i
riksdagen under åren 1966—69 om olika åtgärder för att förbättra den
psykiska hälso- och sjukvården anfört bl. a. att den psykiska hälsovården
inte var tillfredsställande ordnad, att resurserna var splittrade och
otillräckliga samt att målsättningen ingalunda alltid var klart definierad.
Styrelsen hade betonat att det förelåg ett stort behov av forskning inom
området men att det inte klarlagts på vilket sätt denna forskning borde
bedrivas. Styrelsen hade vidare framhållit att en utredning av hithörande
frågor enligt styrelsens mening därför var synnerligen angelägen.

Härefter anför socialstyrelsen att den erhållit det i det föregående
nämnda uppdraget att verkställa en utredning angående den psykiska
hälsovården och att arbetet med detta pågår inom styrelsen. Styrelsen
anför vidare följande.

Den grundläggande frågeställningen kan således anses vara uppmärksammad
och omsatt i praktiskt handlande. Tillsättande av en parlamentarisk
grupp för utredning av i motionen angivna frågor är enligt styrelsens
uppfattning inte motiverat. I stället bör man förstärka de enheter som nu
svarar för den praktiska tillämpningen av erhållna rön. I första hand bör
tillämpningen ske på det regionala planet med dess omedelbara närhet till
problematiken. Detta utesluter inte en central analysgrupp. Rådande
situation talar för skapandet av ett dylikt organ.

Skolöverstyrelsen anför, att den ansluter sig till motionens grunduppfattning,
att miljöplaneringen måste omfatta såväl de yttre miljöfaktorerna
som inre faktorer av psykologisk, sociologisk, social och
medicinsk karaktär. Skolöverstyrelsen framhåller, att beträffande de
delar av samhällets planering av den yttre och inre miljön, som berör
skolans område, bedriver överstyrelsen sedan lång tid tillbaka ett
omfattande forsknings- och utvecklingsarbete jämsides med fortlöpande
planering. Därjämte pågår ett flertal andra utredningar på området.

Bland utredningsm. fl. aktiviteter beträffande den yttre skolmiljön
omnämner överstyrelsen bl. a. arbetet avseende byggnadsföreskrifter för
skolbyggnader och samverkan med företrädare för skolpersonal, elever
och föräldrar i fråga om utformningen av skolmiljön.

Bland utredningsm. fl. aktiviteter beträffande den inre skolmiljön
omnämns bl. a. den förutnämnda arbetsgruppen för samverkan i skolan
och den förutnämnda utredningen om skolans inre arbete samt ett antal
forsknings- och utvecklingsprojekt.

Skolöverstyrelsen anför att den med hänvisning till det arbete i fråga
om att förbättra både den yttre och den inre skolmiljön som redovisas i
yttrandet inte finner skäl föreligga för att inom skolans område tillsätta
den i motionen föreslagna utredningen.

SoU1971:36

Bostadsstyrelsen anför att den i förslag till ny utgåva av skriften ”God
bostad” (som anger villkor i fråga om byggnads utformning m. m. vid den
statliga bostadslångivningen) gjort försök att inom ramen för den
bostadstekniska normeringen ta hänsyn till kritiken mot den bristande
kollektiva miljön i bostadsområden och kritiken beträffande utformningen
av den enskilda bostaden. Styrelsen anför att i förslaget till ny
”God bostad” föreslås dels flexibla lägenheter, anpassbara till olika
hushållstypers krav, i avsikt att minska påfrestningarna för framför allt de
trångbodda familjerna, dels gemensamma lokaler för olika grupper —
husets, kvarterets, bostadsområdets invånare — för samvaro och kontakt,
fritidssysselsättningar, lek och medinflytande, dels slutligen en mer
varierad utemiljö.

Bostadsstyrelsen erinrar om att låginkomstutredningen sökt klarlägga
olika befolkningsgruppers levnadsnivå med hjälp av nio olika komponenter
samt anför att ytterligare studier av levnadsnivån, definierad på
låginkomstutredningens sätt, torde kunna ge visst material för utformningen
av en miljöpolitik av det slag som motionärerna efterlyser.

Styrelsen erinrar vidare om att 1970 års långtidsutredning angivit att
de kvalitativa sidorna av den ekonomiska utvecklingen (miljö, tillfredsställelse
i arbetet osv.) fått en ökad betoning jämfört med tidigare samt
anför att styrelsen finner det angeläget att detta slags frågor uppmärksammas
mer i fortsättningen än vad som hittills varit fallet.

Bostadsstyrelsen anför avslutningsvis följande.

En allsidig utredning av det slag som föreslås i motionen torde med
hänsyn till uppgiftens stora spännvidd och svårighetsgrad komma att bli
mycket tidskrävande. För att på de ämnesområden, som anknyter till de
bostadspolitiska organens verksamhet, nå ett resultat som kan omsättas i
praktiken utan alltför lång tidsutdräkt förordar bostadsstyrelsen att
motionen överlämnas till utredningen rörande det framtida bostadsbyggandets
omfattning och inriktning m. m. (boendeutredningen) för att tas
upp till behandling i de delar som har nära samband med utredningens
uppdrag.

Utskottet

1 motionen 1971:246 berörs olika förhållanden i dagens samhälle som
kan innebära påfrestningar för den psykiska hälsan och som motionärerna
sammanfattningsvis betecknar som den inre miljön. Motionärerna
pekar på att både fysiska miljöer — såsom arbetsmiljö, boendemiljö och
trafikmiljö - och seder, bruk, traditioner, normer och kravinställningar
eller med andra ord det sociala värdemönstret inrymmer faktorer, som
utsätter människorna för hälsovådligt psykiskt tryck. Motionärerna yrkar
att en parlamentarisk utredning skyndsamt skall tillsättas med uppgift att
utarbeta riktlinjer för inre miljöpolitik i syfte att bemästra samhällsproblem,
som föranleder skadlig stress och psykisk otrygghet.

SoU 1971:36

På de områden som tas upp i motionen pågår ett omfattande försöksoch
utredningsarbete. I ett föregående avsnitt av betänkandet har lämnats
en närmare redogörelse för detta arbete. På arbetslivets område pågår
sålunda ett utvecklingsarbete rörande företagsdemokrati samt utredningar
om arbetsmiljö- och anställningstrygghet. Boendemiljöfrågor är föremål
för överväganden inom servicekommittén, boendeutredningen och
trafikbullerutredningen. Det finns också skäl erinra om 1968 års
barnstugeutredning och den förra året tillsatta utredningen om skolans
inre arbete. 1 fråga om kurativ service pågår utredningsarbete genom
socialutredningen och socialstyrelsens utredning om den icke institutionsbundna
socialvårdens målsättning och organisation. Här bör även
framhållas att socialstyrelsen fått i uppdrag att verkställa en av riksdagen
begärd utredning angående den psykiska hälsovården.

Socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och bostadsstyrelsen ställer sig i
remissyttranden över motionen avvisande till en sådan utredning som
motionärerna begär. Remissinstanserna hänvisar till att utredningsarbete
som berör i motionen upptagna frågor redan pågår hos myndigheten eller
på annat håll.

1 motionen berörs många frågor, vars lösande har stor betydelse för
att reducera de påfrestningar som det moderna samhället medför och för
att öka den enskildes anpassning till detta. En utredning av det slag
motionärerna förordar skulle emellertid spänna över ett så stort område
av samhällslivet att det inte skulle vara ett rationellt sätt att behandla de
många problem som tas upp i motionen i ett sådant sammanhang. Enligt
utskottets mening är åtskilliga av frågorna så betydelsefulla att de
utredningar som redan nu pågår på områdena i fråga bör få fortsätta sitt
arbete utan att arbetet skall splittras av någon form av övergripande
utredning. Utskottet kan mot denna bakgrund inte tillstyrka att den
begärda utredningen kommer till stånd.

Utskottet föreslår

att riksdagen avslår motionen 1971:246.

Stockholm den 2 november 1971

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

SoU 1971:36

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c),
Svensson i Kungälv (s)*, fru Skantz (s), herrar Larsson i Öskevik (c),
Persson i Stockholm (s), Hyltander (fp), fru Sigurdsen (s), herrar
Åkerlind (m)*, Johnsson i Blentarp (s), Andreasson (c), fru Marklund
(vpk), herrar Nisser (m), Romanus (fp) och Nilsson i Växjö (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp),
Andreasson (c) och Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 11 som börjar med
orden ”Socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och” och slutar med orden
”kommer till stånd” bort ha följande lydelse:

”1 motionen tas upp frågor, vars lösande har stor betydelse för att
reducera de påfrestningar som det moderna samhället medför och för att
öka den enskildes anpassning till detta. På åtskilliga av de områden, som
diskuteras i motionen, pågår visserligen utredningsarbete. Det måste
emellertid konstateras att denna utredningsverksamhet är splittrad och
saknar övergripande miljöpolitisk målsättning. Den inre miljön är som
framhålls i motionen en helhet kring människan. Detta förutsätter en inre
miljöpolitik som utformas som en helhet. Olika åtgärdsområden -planering av fysiska miljöer, åtgärder i fråga om det sociala värdemönstret,
vägledning för individen som skapar möjlighet till val av den
lämpligaste miljön, psykoterapi och annan rådgivning till ökad motståndskraft
mot miljösvårigheter — måste tillsammans utgöra ett sammanhängande
och samordnat åtgärdssystem. Enligt utskottets mening är det
med hänsyn till det anförda väsentligt att riktlinjer för en inre
miljöpolitik nu dräs upp och får tjäna som vägledning vid utredningsarbete
om frågor som påverkar den inre miljön och i den dagliga
verksamheten hos instanser som kan påverka denna miljö. Arbetet med
att utarbeta sådana riktlinjer bör anförtros en utredning med parlamentarisk
förankring. Utskottet tillstyrker således motionen.”
dels att utskottet bort hemställa

”att riksdagen med bifall till motionen 1971:246 hos Kungl.
Maj :t anhåller om skyndsamt tillsättande av en parlamentarisk
utredning med uppdrag att utarbeta riktlinjer för inre
miljöpolitik i syfte att bemästra samhällsproblem, som föranleder
skadlig stress och psykisk otrygghet.”