Skatteutskottets betänkande nr 67 år 1971

SkU 1971: 67

Nr 67

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående införande av kilometerskatt jämte motioner.

Propositionen

I proposition 1971: 153 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 29 oktober 1971
föreslagit riksdagen att godkänna vad departementschefen i propositionen
förordat om införande av kilometerskatt.

På grundval av bilskatteutredningens delbetänkande (SOU 1970: 36)
Kilometerbeskattning föreslås i propositionen, att principbeslut fattas
om införande den 1 januari 1974 av beskattning efter körd väglängd
(kilometerskatt) beträffande brännoljedrivna motorfordon. Beträffande
släpvagnar, som dras av brännoljedrivna motorfordon och har en totalvikt
över tre ton, föreslås att kilometerskatt införs vid en tidpunkt som
bestäms senare.

I avvaktan på bilskatteutredningens slutbetänkande, som förväntas
under våren 1972, behandlas inte kilometerskattens närmare utformning
och omfattning i detta sammanhang.

Motionerna

I detta betänkande behandlas

motionen 1971: 1566 av herr Nilsson i Agnäs (m), vari hemställs att
riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts. — Motionären
uttalar farhågor för att det förordade beskattningssystemet skall
försämra möjligheterna till sysselsättning i glesbygderna;

motionen 1971: 1586 av herr Börjesson i Falköping (c), vari hemställs
att riksdagen vid behandling av prop. 1971: 153 beslutar att i skrivelse
till Kungl. Maj:t uttala dels att från regionalpolitisk synpunkt
hänsyn till långa avstånd bör tas vid utformningen av kilometerbeskattningen
på i motionen anförda grunder, dels att kostnaderna för installerande
av kilometerräknare bör bestridas av statsmedel;

motionen 1971: 1587 av herr Dahlgren m. fl. (c, fp, m), vari hemställs -

1 Riksdagen 1971. 6 sami. Nr 67

SkU 1971:67

2

att riksdagen i första hand inte fattar principbeslut i kilometerskattefrågan
innan ett i vanlig ordning remissbehandlat slutbetänkande från
bilskatteutredningen — utvisande förslagets omfattning och utformning
— utgör grunden för en proposition,

att riksdagen i andra hand vid eventuellt principbeslut enligt nu föreliggande
proposition dels understryker vikten av att vad i motionen anförts
beträffande skattens framtida omfattning och utformning beaktas,
dels beslutar, att staten bestrider kostnaderna för den för systemet erforderliga
apparaturen.

Utskottet

Den svenska vägtrafikbeskattningen har under lång tid karaktäriserats
av frånvaron av enhetliga principer för skatteuttagen. Till följd härav
har riksdagen ofta fått ta ställning till olika förslag om förbättringar,
som visserligen haft positiva effekter för de avsedda områdena, men
som inte alltid bidragit till överskådligheten eller till att förenkla det
administrativa arbetet. Lagstiftningen har härigenom kommit att tyngas
av undantagsbestämmelser och restitutionsregler, vilket gjort den svår
att tillämpa. Det är mot bakgrund av denna utveckling och med insikt
om bristerna i den nuvarande brännoljebeskattningen som riksdagen i
olika sammanhang tidigare klart uttalat sig för införandet av en kilometerbeskattning,
som skulle kunna avsevärt reducera de påvisade problemen
när det gäller den tunga trafiken. Bevillningsutskottet har därvid
starkt understrukit betydelsen av en övergång till kilometerskatt och ansett
att vid den genomgripande reform av vägtrafikbeskattningen, som
nu på grundval av bilskatteutredningens förslag håller på att genomföras
i olika etapper, alla ansträngningar bör göras för att anknyta beskattningen
till det faktiska utnyttjandet av vägnätet, även om en dylik
åtgärd skulle vara förenad med vissa kostnader. Skatteutskottet, som i
denna fråga anslutit sig till bevillningsutskottets uppfattning, vill uttala
sin tillfredsställelse med att förslag om principbeslut beträffande införande
av kilometerskatt nu framlagts. Förslaget i propositionen bygger
på bilskatteutredningens principbetänkande Kilometerbeskattning (SOU
1970: 36), vilket i vanlig ordning remissbehandlats.

En förutsättning för införandet av kilometerskatt har självfallet varit
att de tekniska problemen kan lösas på ett tillfredsställande sätt. I propositionen
upplyses att en godtagbar kilometerräknare nu konstruerats,
att kostnaderna härför vid övergång till kilometerskatt blir avsevärt
lägre om räknarna anbringas i samband med bilproduktionen, att avtal
träffats om produktion av räknare och att bilindustrin med hänsyn till
den tid som krävs för en produktionsomställning bör få ett besked i
frågan före årsskiftet 1971/72, om den av bilskatteutredningen förordade
tidtabellen skall kunna hållas. Departementschefen förordar under

SkU 1971:67

3

dessa förutsättningar att riksdagen godkänner vad han uttalar om införande
av kilometerskatt för brännolj edrivna motorfordon från och med
den 1 januari 1974. Även för släpvagnar till sådana fordon bör i princip
kilometerskatt tillämpas under förutsättning att räknarfrågan kan
lösas.

Departementschefen tar i propositionen endast ställning till nu angivna
frågor och finner att omfattningen och utformningen i övrigt av
kilometerskatten bör behandlas först sedan bilskatteutredningens slutbetänkande
lagts fram, vilket väntas ske under våren 1972.

I de motioner som väckts med anledning av propositionen berörs
främst frågor om utformningen av kilometerskatten. Motionärerna i
motionen 1971: 1587 vill uppskjuta principbeslutet tills bilskatteutredningens
slutbetänkande hunnit behandlas och förordar i andra hand att
riksdagen, om ett principbeslut nu fattas, uttalar sig för en kombination
av fast fordonsskatt och kilometerskatt och beslutar att staten skall
bestrida kostnaderna för en övergång till kilometerskatt. Sistnämnda
yrkande framförs också i motionen 1971: 1586, där motionären från
regionalpolitisk synpunkt vidare förordar differentierade zontaxor inom
glesbygderna. Oro för sysselsättningen inom glesbygderna ligger också
till grund för det riksdagsuttalande som begärs i motionen 1971: 1566.

De motionsvis framförda synpunkterna kan naturligtvis kompletteras
med ett flertal andra liknande frågeställningar. Vid remissbehandlingen
har särskilt diskuterats frågan om mängdrabatt vid en kilometerskatt.
Bilskatteutredningen har berört problemet hur man skall göra med den
särskilda skatten på brännolja, en skatt som inte är specialdestinerad till
vägväsendet. Den kanske viktigaste frågan i sammanhanget — nämligen
med vilket belopp per tonkilometer skatten skall utgå för olika fordon
— har ännu inte berörts, eftersom underlaget för denna frågas bedömning
kommer att redovisas i bilskatteutredningens slutbetänkande. Skatteutskottet
förutsätter att utredningen därvid också kommer att ta ställning
till frågan hur övergångskostnaderna skall bestridas.

Vad riksdagen nu skall avgöra är alltså om det föreligger ett tillräckligt
starkt underlag för ett principbeslut om kilometerskatt eller om
man måste avvakta den fortsatta utredningen för att kunna ta ställning
i frågan. Skatteutskottet anser för sin del att ett beslut om införande
av kilometerskatt är väl motiverat på de grunder som redovisas i propositionen,
och utskottet kan således inte biträda yrkandet i motionen
1971: 1587 att principbeslutet bör uppskjutas tills bilskatteutredningens
slutbetänkande hunnit behandlas. Däremot torde övriga i motionerna
aktualiserade frågor kunna bli föremål för förnyade överväganden av
utredningen och remissinstanserna. De därvid redovisade synpunkterna
kommer att utgöra grunden för den aviserade propositionen. Med hänsyn
härtill finner utskottet inte anledning att nu ta upp dessa spörsmål
till prövning.

SkU1971: 67

4

Utskottet tillstyrker således bifall till propositionen och avstyrker bifall
till motionerna.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

A. att riksdagen — med avslag på motionen 1971: 1587 i vad
den avser uppskov med beslutet om kilometerskatt — godkänner
vad departementschefen i proposition 1971: 153 förordat
om införande av kilometerskatt;

B. att riksdagen avslår följande motioner, nämligen

1. motionen 1971: 1566

2. motionen 1971: 1586

3. motionen 1971: 1587, i vad den inte behandlas under A.

Stockholm den 2 december 1971

På skatteutskottets vägnar
TAGE MAGNUSSON

Närvarande: herrar Magnusson i Borås (m), Engkvist* (s), fru Holmqvist
(s), herrar Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp), Nilsson i
Trobro (m), Wikner (s), Sundkvist (c), Stadling (s), Westberg i Hofors
(s), Hörberg (fp), Marcusson (s), fru Berglund (s), herr Björk i Gävle
(c) och fru Normark (s).

Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1171 710026