Skatteutskottets betänkande nr 62 år 1971

SkU 1971: 62

Nr 62

Skatteutskottets betänkande i anledning av skrivelse från riksdagens
ombudsmän angående ändringar i lagen om allmän folk- och
bostadsräkning jämte motion.

Skrivelsen

I skrivelse 1971: 19 från riksdagens ombudsmän hemställs att riksdagen
ville till övervägande ta upp frågan om vidtagande av sådana ändringar
i lagen (1970: 74) om allmän folk- och bostadsräkning att i lagen
tydligt anges omfattningen av den uppgiftsskyldighet som lagen ålägger
de enskilda, ävensom frågan om vidtagande av åtgärder för att stärka
sekretessen under insamlingsskedet för lämnade uppgifter.

Motionen

Till behandling i detta sammanhang upptar utskottet den vid riksdagens
början väckta motionen 1971: 1183 av fru Anér m. fl. (fp) vari
hemställs

1. att riksdagen föreläggs en rapport angående 1970 års folk- och
bostadsräkning, där omfattningen och orsakerna till vägran att medverka
analyseras och förslag till förbättringar av frågeutformning, sekretesskydd
och information vid nästa räkning framlägges,

2. att en rådgivande grupp med parlamentarisk förankring på ett tidigt
stadium knyts till nästa folk- och bostadsräkning.

Tidigare folk- och bostadsräkningar

Under åren 1860-1930 hölls folkräkning vart tionde år. Därefter har
sådan räkning ägt rum vart femte år, med undantag för år 1955 då folkräkningen
inställdes.

Vid 1910 års folkräkning utfärdades föreskrifter om avlämnande av
särskilda yrkesuppgifter i samband med mantalsskrivningen. Vid 1920
och 1930 års folkräkningar togs mantalsskrivningen i ökad utsträckning
i anspråk vid uppgiftsinsamlingen. Skyldigheten att lämna skriftliga mantalsuppgifter
utsträcktes. Vid 1940 års folkräkning skedde en omläggning
av yrkesstatistiken. I samband därmed effektiviserades den lokala granskningen
av mantalsuppgifternas yrkesuppgifter. Sålunda tillskapades särskilda
kommunala granskningsnämnder med uppgift bl. a. att granska de
avgivna uppgifterna. Motsvarande föreskrifter utfärdades till 1945 och
1950 års folkräkningar. Till 1960 års folkräkning ålades däremot kom -

Riksdagen 1971. 6 sami. Nr 62

SkU 1971: 62

munens styrelse att svara för granskning och komplettering av folkräknings-
och fastighetsuppgifterna. För detta ändamål skulle styrelsen utse
en granskningsledare. Grundmaterialet för folkräkningen erhölls från
folkräkningsuppgifter som ersatte mantalsuppgifterna.

Bostadsräkningar och bostadsundersökningar av olika typer och omfattning
har under 1900-talet företagits vid skilda tillfällen. 1945 års
bostadsräkning var den första som omfattade hela landet. Vid bostadsräkningen
år 1960 skedde en begränsning av antalet uppgifter. Senaste
allmänna bostadsräkning skedde år 1970. Undersökningar av detta slag
har betraktats som en viktig gren av den fortlöpande socialstatistiken.
Det har även framhållits att undersökningarna är särskilt angelägna
med hänsyn till statens och kommunernas mycket omfattande åtgärder
för att främja bostadsförsörjningen och en planmässig bebyggelse.

Fr. o. m. år 1960 har bostadsräkningen samordnats med folkräkningen
såväl från organisatorisk synpunkt som med hänsyn till behovet av data
om dem som bor i lägenheterna. Fördelarna har varit bl. a. att man
kunnat gå ut med en gemensam blankett till allmänheten. Vidare har
granskning, kodning och bearbetning av material kunnat samordnas.

1970 års folk- och bostadsräkning

De grundläggande bestämmelserna om folk- och bostadsräkning har
tidigare varit intagna i förordningar, vilka avsett uteslutande de vid varje
tillfälle aktuella räkningarna. Numera gäller - efter beslut av 1970 års
riksdag (prop. 1970: 27; 3LU 20) - att de grundläggande bestämmelserna
återfinns i en lag av permanent karaktär, nämligen lagen (1970: 74)
om allmän folk- och pensionsräkning (FoB-lagen). Denna innehåller
emellertid inte närmare bestämmelser om vilka uppgifter den uppgiftsskyldige
har att lämna. I lagen anges endast att vederbörande »för tid
och vid tidpunkter samt på sätt som bestämmes av Konungen» har att
lämna fastighetsuppgift samt bostads- och hushållsuppgift. Av särskilda
tillämpningsföreskrifter, vilka intagits i kungörelsen (1970: 75) om folkoch
bostadsräkningen 1970 m. m. framgår att skyldigheten att lämna
bostads- och hushållsuppgift omfattar skyldighet för envar att lämna
synnerligen ingående uppgifter om bl. a. sina arbetsförhållanden och
om sin skol- och yrkesutbildning.

U tredningsarbete

Vissa av de spörsmål som aktualiserats i skrivelsen och i motionen är
f. n. föremål för överväganden inom flera utredningar. Andra frågor
kan förväntas bli prövade före nästa folk- och bostadsräkning.

Offentlighet och sekretesslagstiftningsutredningen - OSK - (Ju 1970:
49) har enligt sina direktiv i uppdrag att inom ramen för en allmän översyn
av lagstiftningen om offentlighet och sekretess behandla frågan om

SkU 1971: 62

offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-lagrat informationsmaterial.
Utredningen har bl. a. till uppgift att överväga när ADB-lagrade uppgifter
skall betraktas som offentlig handling och vilka förändringar av
sekretesslagstiftningen som kan behövas för att skydda den enskilde eller
det allmänna mot skadliga verkningar genom att sammanställningar av
uppgifter offentliggörs. - OSK väntas under första halvåret 1972 avge
ett betänkande rörande offentlig och privat hantering av personorienterat
ADB-material.

Kreditupplysningsutredningen (Ju 1970: 50) skall enligt sina direktiv
verkställa utredning om kreditupplysningsverksamhetens former och
framtida organisation och därvid ta särskild hänsyn till att garantier
skapas för att ADB-tekniken inte används på ett sätt som åsidosätter
skälig hänsyn till den personliga integriteten. - Utredningen väntas enligt
uppgift avge sitt betänkande under första halvåret 1972.

Även på andra områden bedrivs f. n. utredningsarbete som kan väntas
få väsentlig betydelse för kontrollen över utvecklingen på dataområdet.
Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet har sålunda att bereda
frågan om omläggning av rutinen inom rättsväsendet för automatisk databehandling
och därmed sammanhängande frågor, medan dataarkiveringskommittén
(U 1968: 48) enligt sina direktiv skall utreda bl. a. arkivfrågorna
för den moderna informationsbehandlingens databärare.

Hemvistsakkunniga (Fi 1971: 57) har till uppgift att överse de grundläggande
bestämmelserna om kyrkobokföring och mantalsskrivning. Utredningen
har för avsikt att avge sitt betänkande under första halvåret
1973.

Enligt utdrag ur statsrådsprotokollet har Kungl. Maj:t den 18 juni
1971 bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla ett antal
sakkunniga med uppdrag att svara för utredning av frågor rörande samordning
och kontroll av databanker, m. m. I direktiven för denna utredning
framhåller föredragande departementschefen bl. a. att samtidigt
som den tekniska utvecklingen på ADB-området öppnat möjligheter för
helt nya, ofta fantasieggande uppgifter, den också ställer samhället inför
nya krav och problem.

Departementschefen konstaterar, att utredningsverksamheten nu har
fått en sådan omfattning, att det framstår som angeläget att få till stånd
en samordning av det utredningsarbete som pågår, i första hand inom
den statliga sektorn men även i viss utsträckning mellan den statliga
sektom, å ena sidan, och den kommunala och enskilda sektom å den
andra. Detta är enligt departementschefen motiverat redan av det skälet
att tillgänglig expertis inom här avsedda områden är knapp. Men framför
allt är det nödvändigt för att kunna fånga upp utredningsresultat,
initiera kompletterande utredningar och få ett samlat underlag för den
politiska styrningen av utvecklingen inom ADB-området.

Den grundläggande uppgiften för organet, som bör konstitueras i

Kartong. S. 6, rad 21. Står: 1973. Rättat till: 1975

SkU 1971: 62

kommittéform, bör vara att mot bakgrund av dagens situation i fråga
om etablerade eller planerade databanker och med hänsyn till den överblickbara
tekniska utvecklingen belysa vilken samordning - främst inom
den offentliga sektorn men även i övrigt - som är möjlig och önskvärd
inom olika tidsperspektiv.

Statistiska centralbyrån har i sin anslagsframställning för budgetåret
1972/73 framhållit bl. a.:

Senast 1974 måste ställning tas till om en ny folk- och bostadsräkning
(FoB) skall genomföras 1975 och vilken inriktning och omfattning
den i så fall skall ha. Såväl i Sverige som i den internationella debatten
diskuteras f. n. från flera utgångspunkter folk- och bostadsräkningarnas
framtida utformning. Vilken roll kommer de olika register - administrativa
och andra - som nu byggs upp att få för möjligheterna att ta
fram erforderlig statistisk information utan mycket omfattande räkningar?
Den livliga debatten om sekretess- och databanksproblemen i anslutning
till FoB 70 understryker ytterligare vikten av att utformningen av
framtida FoB ägnas stor uppmärksamhet i SCB:s planering.

En noggrann utvärdering av FoB 70 såväl innehållsmässigt som organisatoriskt
måste utgöra en viktig utgångspunkt i detta planeringsarbete.
Denna utvärdering bör enligt SCB:s uppfattning ges en förutsättningslös
inriktning så att alternativa metoder prövas att ge information om de
samhällsföreteelser som FoB beskriver. Bl. a. bör undersökas om en
enklare FoB kan kompletteras med en utbyggd löpande statistikproduktion
baserad på register eller särskilt inhämtade material, om vissa variabler
kan beskrivas med hjälp av intermittenta eller löpande urvalsundersökningar
etc. Därvid skall också beaktas den av statsvetenskapliga
institutionen vid Göteborgs universitet genomförda undersökningen
om behandlingen av FoB 70 i 78 svenska dagstidningar samt den av
SCB genomförda undersökningen av allmänhetens inställning till FoB 70.

SCB avser att tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppdrag att utvärdera
erfarenheterna av FoB 70 och påbörja ett utredningsarbete om
den framtida utformningen av FoB. Detta arbete, som under 1971/72 i
avsaknad av särskilda medel endast kan bedrivas i begränsad omfattning,
kommer in i ett intensivt skede under 1972/73 och måste hösten 1973
leda fram till en plan för den fortsatta verksamheten på detta område,
vilken kan ingå i SCB:s anslagsskrivelse för 1974/75.

Statistiska centralbyrån har för utredningsarbete under budgetåret
1972/73 begärt ett anslag av 1 200 000 kr.

Utskottet

Genom beslut av 1970 års riksdag har de grundläggande bestämmelserna
om allmän folk- och bostadsräkning meddelats i en lag som är avsedd
att bli av permanent karaktär (FoB-lagen 1971: 74). Närmare föreskrifter
om folk- och bostadsräkningen, avseende bl. a. vilka år sådan
räkning skall äga rum, vilken tid folk- och bostadsräkningsuppgifter skall
avse och vad de skall innehålla, skall däremot i fråga om varje räkning
meddelas i särskilda tillämpningsföreskrifter, som utfärdas av Kungl.

SkU 1971:62

Majit. Sådana föreskrifter har i fråga om 1970 års FoB-räkning intagits
i kungörelsen (1970: 75) om folk- och bostadsräkningen 1970 m. m.

I skrivelsen från riksdagens ombudsmän påpekas att FoB-lagen inte
innehåller närmare bestämmelser om vilka uppgifter den uppgiftsskyldige
har att lämna. I lagen anges endast att vederbörande är skyldig att för
tid och vid tidpunkter samt på sätt som bestämmes av Konungen avge
fastighetsuppgift eller hushålls- och bostadsuppgift. Av tillämpningskungörelsen
framgår att skyldigheten att avge hushålls- och bostadsuppgift
innefattar skyldighet för envar att lämna synnerligen ingående uppgifter
om sina arbetsförhållanden och om sin skol- och yrkesutbildning. Sådana
uppgifter kan - framhålls det - inte sägas gälla den tillfrågades bostadsoch
hushållsförhållanden. I skrivelsen ifrågasätts därför om inte riksdagen
bör komplettera FoB-lagen så, att av denna kan utläsas vad uppgiftsskyldigheten
omfattar. Även i andra hänseenden föreslås ändringar i lagen.
Dessa syftar till att förebygga eller i vart fall försvåra obehörig insyn
i hyresgästers och andra inneboendes privatliv under den tid uppgiftsmaterialet
insamlas.

Utskottet kan ansluta sig till den i skrivelsen uttalade uppfattningen
att vissa invändningar av främst formell art kan riktas mot utformningen
av FoB-lagen. Utskottet anser att det kan vara förenat med praktiska
fördelar att de grundläggande bestämmelserna om allmän folk- och bostadsräkning
finns intagna i en lag av permanent karaktär och att de närmare
föreskrifterna i fråga om varje sådan räkning meddelas i särskilda
tillämpningsföreskrifter. Den omständigheten att de grundläggande reglerna
om folk- och bostadsräkning skall vara intagna i en ramlag torde
emellertid förutsätta att åtskilliga bestämmelser måste tas in i de tilllämpningsföreskrifter
som skall utfärdas i anslutning till de aktuella räkningarna.
I dessa måste - med hänsyn till FoB-lagens permanenta karaktär
- exempelvis anges när folk- och bostadsräkning skall äga rum, vilken
tid lämnade uppgifter skall avse etc. Även frågan om uppgifternas närmare
utformning är uppenbarligen ett ämne som lämpligen bör avhandlas
i tillämpningsföreskrifter. Frågan om uppgiftsskyldighetens principiella
innehåll är emellertid enligt skatteutskottets mening av så grundläggande
betydelse för de uppgiftsskyldiga, att bestämmelserna härom
inte bör kunna ge upphov till tveksamhet om uppgiftsskyldighetens omfattning.
Lagen om FoB-räkning innehåller endast allmänna föreskrifter
om att fastighetssamt bostads- och hushållsuppgifter skall lämnas på
blanketter enligt formulär som fastställs av statistiska centralbyrån och
att uppgifterna skall lämnas för tid, vid tidpunkter och på sätt som bestäms
av Konungen. Det kan enligt skatteutskottets mening knappast anses
tillfredsställande att på grundval av dessa knapphändiga föreskrifter
avkräva de uppgiftsskyldiga så ingående uppgifter som vid 1970 års
FoB-räkning.

Med det anförda har skatteutskottet velat ge uttryck åt den uppfatt -

SkU 1971:62

ningen att det skulle vara till fördel om man i FoB-lagen klarare kunde
ange de allmänna riktlinjerna för uppgiftslämnandet. I vart fall bör -enligt skatteutskottets uppfattning - av FoB-lagen framgå att närmare
bestämmelser om uppgiftsskyldigheten och dess omfattning meddelas i
av Kungl. Maj:t utfärdade tillämpningsföreskrifter.

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att de grundläggande
bestämmelserna om kyrkobokföring och mantalsskrivning f. n. är
föremål för översyn av hemvistsakkunniga och att betänkande i ämnet
kan emotses under första halvåret 1973. Enligt skatteutskottets mening
finns det anledning anta att utredningens överväganden kan komma att
aktualisera ändringar i FoB-lagen inför nästa folk- och bostadsräkning.
Även på flera andra områden pågår eller kommer att igångsättas utredningsarbete
av betydelse för kommande sådana räkningar. Utskottet tänker
härvidlag särskilt på offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén,
som under första halvåret 1972 väntas avge ett betänkande rörande
offentlig och privat hantering av personorienterat ADB-material, samt
på den särskilda arbetsgrupp inom statistiska centralbyrån som skall utvärdera
erfarenheterna av folk- och bostadsräkningen 1970 och utreda
den framtida utformningen av sådana räkningar.

På grund av det anförda och då nästa folk- och bostadsräkning kan
väntas ske tidigast 1975 anser utskottet att skrivelsen från riksdagens
ombudsmän inte bör föranleda några omedelbara lagstiftningsåtgärder.

Vad utskottet anfört i det föregående innebär enligt utskottets mening
också ett bemötande av yrkandet i motionen 1971: 1183. I denna motion
yrkas dels att riksdagen föreläggs rapport angående 1970 års folk- och
bostadsräkning och förslag till förbättringar av frågeutformning, sekretesskydd
och information, dels att en rådgivande grupp med parlamentarisk
förankring på ett tidigt stadium knyts till nästa folk- och bostadsräkning.

Enligt skatteutskottets mening får det förutsättas att det arbete som
i statistiska centralbyråns regi bedrivs för att utvärdera erfarenheterna
av den senaste folk- och bostadsräkningen och för att planera den framtida
utformningen av sådana räkningar kommer att leda till förbättringar
av de kommande räkningarna.

Motionen kan således sägas redan vara i viss mån tillgodosedd. Frågan
huruvida en rådgivande grupp med parlamentarisk förankring bör
knytas till nästa folk- och bostadsräkning finner utskottet för tidigt
väckt. Enligt utskottets mening bör resultatet av arbetet såväl inom statistiska
centralbyrån som inom övriga nu pågående utredningar i frågan
avvaktas innan ställning tas till detta spörsmål.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att skrivelsen 1971: 19 från riksdagens ombudsmän icke för -

SkU 1971:62

anleder någon riksdagens åtgärd;

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1183.

Stockholm den 25 november 1971

På skatteutskottets vägnar
GUNNAR ENGKVIST

Närvarande: herr Engkvist (s), fru Holmqvist (s), herrar Kristenson*
(s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg* (s), Larsson i Umeå fp), Carlstein*
(s), Nilsson i Trobro (m), Wikner (s), Sundkvist (c), Westberg i
Hofors (s), Söderström (m), Hörberg (fp), Björk i Gävle (c) och fru Normark
(s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Larsson i Umeå (fp) och Hörberg (fp), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med
»Vad utskottet» och slutar med »detta spörsmål» bort ha följande lydelse:
»Vad utskottet anfört i det föregående innebär enligt utskottets mening
ett bemötande också av motionen 1971: 1183 i vad denna innehåller
yrkande om en rapport angående 1970 års FoB och om förbättringar
av frågeutformning, sekretesskydd och information. Det får nämligen
förutsättas att resultatet av det arbete som i statistiska centralbyråns
regi bedrivs för att utvärdera erfarenheterna av den senaste folkoch
bostadsräkningen och för att planera den framtida utformningen av
sådana räkningar kommer att offentliggöras och leda till förbättringar
av kommande räkningar. Utskottet anser sig därför inte böra förorda
några särskilda åtgärder med anledning av punkten 1 i motionens hemställan.

Utskottet delar däremot den i motionen framförda uppfattningen att
en rådgivande grupp med parlamentarisk förankring på ett tidigt stadium
bör knytas till nästa folk- och bostadsräkning.»

dels att utskottet under punkten 2 bort hemställa

»att riksdagen med anledning av motionen 1971: 1183 i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär att en rådgivande grupp med parlamentarisk
sammansättning knyts till nästa folk- och bostadsräkning».

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712226