Skatteutskottets betänkande nr 57 år 1971

SkU 1971:57

Nr 57

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om vidgad rätt till
avskrivning för kostnader inom jordbruket för vatten- och luftvårdande
åtgärder m. m.

Motionerna

I detta betänkande behandlas

motionen 1971:318 av herr Leuchovius m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen beslutar om vidgade avskrivningsmöjligheter för jordbruket,
gällande investeringskostnader i vatten- och luftvårdande syfte eller då
kommun eller annan myndighet ålagt jordbruket andra kostnadskrävande
åtgärder och att åt vederbörande utskottet uppdra att göra härför
erforderliga författningsändringar:

motionen 1971:1022 av herrar Kristiansson i Harplinge (c) och
Josefson i Arrie (c) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
begär utredning syftande till att avdrag för kostnader för anläggning för
vattenförsörjning skall medges då kostnaden är föranledd av behov inom
lantbruksdrift.

Gällande bestämmelser m. m.

De svenska beskattningsreglerna saknar uttryckliga föreskrifter om rätt
till avdrag för kostnader för vatten- och luftvårdande åtgärder. Frågan om
sådan avdragsrätt får alltså bedömas med utgångspunkt i de bestämmelser
som reglerar rätten till avdrag för värdeminskning på byggnader och
inventarier.

1969 års riksdag antog nya regler för beräkning av värdeminskningsavdrag
på byggnader och markanläggningar i inkomstkällorna annan
fastighet och rörelse (prop. 1969:100, BeU 45). Den nya lagstiftningen
har gällt fr. o. m. 1970 års taxering och innebär i fråga om rörelsefastighet
i huvudsak en ändrad gränsdragning för vad som i avskrivningshänseende
skall räknas till mark, byggnad och inventarier.

För mark och markanläggningar, som har ett nära funktionellt samband
med byggnad eller inventarier och därigenom utgör naturliga
tillbehör till dessa, beräknas värdeminskningsavdrag enligt de bestämmelser
som gäller i fråga om resp. byggnad och inventarier. Likaså avskrivs
byggnadstillbehör som ingår i taxerat byggnadsvärde och som används i
produktionsprocessen som inventarier. För byggnad — och härmed avses
numera endast själva byggnadsstommen jämte anordningar som är nödvändiga
för byggnadens allmänna funktioner - gäller, förutom en årlig

Riksdagen 1971. 6 sami. Nr 57

SkU 1971:57

2

lineär avskrivning, ett primäravdrag inom avskrivningsplan om 10%
under 5 år.

I fråga om den lineära avskrivningen har chefen för finansdepartementet
(prop. 1969:100 s. 129) förutskickat en allmän höjning av de
procentsatser vilka tidigare tillämpats i praxis. Riksskattenämnden har i
anvisningar avsedda att tillämpas fr. o. m. 1970 års taxering (RN Ser. I nr
2/1970 p. 1) angett de normalprocentsatser som bör vara tillämpliga vid
beräkning av värdeminskningsavdrag för rörelsebyggnader. Procentsatserna
varierar mellan 1,5 % för personalbostäder av sten och 5 % för vissa
fabriksbyggnader, mejeri- och slakteribyggnader samt kyl-, frys- och
växthus.

I fråga om markanläggningar som inte har någon ändamålsgemenskap
med verksamhet i rörelse och som inte heller tjänar en byggnads allmänna
funktioner föreligger en särskild rätt till avskrivning med 75% av
anskaffningskostnaden under loppet av 20 år.

Beträffande hyresfastigheter slutligen har införts procentsatser för
värdeminskningsavdragen, vilka ligger inte oväsentligt högre än de som
tidigare tillämpats i praxis.

I prop. 1969:100 som innehöll förslaget till de nya avskrivningsbestämmelserna
anförde chefen för finansdepartementet i fråga om avskrivning
på anordningar för vatten- och luftvård bl. a. (s. 132):

De regler för avskrivning av rörelsefastigheter som jag föreslår har som
jag förut nämnt till syfte att bättre anpassa de nuvarande avskrivningsbestämmelserna
till den företagsekonomiska uppfattningen av kostnadsbegreppet.

I fråga om de föreslagna nya reglernas betydelse för vatten- och
luftvården m. m. kan göras samma konstaterande som utredningen gjort
beträffande sina förslag. Även om de föreslagna avskrivningsreglerna i och
för sig inte haft till direkt syfte att stimulera till åtgärder mot vatten- och
luftföroreningar m. m. får reglerna dock anses medföra en betydande
förbättring av avdragsrätten för utrustning som främjar sådana åtgärder.
Av särskild betydelse är härvid att de flesta anordningar som nu är
aktuella för vatten- och luftvården genom den föreslagna ändrade
gränsdragningen kommer att bli behandlade som inventarier. Med anledning
av vad riksskattenämnden anfört på denna punkt vill jag framhålla
att det enligt min mening måste anses vara en självklar förutsättning för
en rörelses bedrivande, särskilt då fråga är om industriell produktion, att
verksamheten så långt möjligt inte ger upphov till vatten- och luftföroreningar.
De anordningar som behövs för att förebygga sådana föroreningar
från t. ex. en industribyggnad får därför enligt min mening anses avsedda
att direkt tjäna byggnadens användning för rörelseändamål, även om de i
och för sig inte är oundgängliga för den i rörelsen bedrivna produktionen
som sådan. Några särskilda avskrivningsregler för dessa anordningar anser
jag därför inte behövas.

Enligt bemyndigande den 20 november 1968 tillkallade chefen för
finansdepartementet särskilda sakkunniga med uppdrag att överse nu
gällande bestämmelser för inkomstbeskattning av jordbruk (Fi 1969:63).
De sakkunniga, vilka antagit benämningen jordbruksbeskattningskommittén,
har bl. a. att överse nuvarande regler om avdrag för värdeminskning

SkU 1971.57

3

på jordbrukets byggnader. Enligt uttalande i direktiven bör de bestämmelser
om värdeminskningsavdrag vilka antogs av 1969 års riksdag vara
vägledande för motsvarande bestämmelser på jordbrukets område.

Jordbruksbeskattningskommittdn väntas slutföra sitt arbetet under år
1971.

Frågans tidigare behandling

I samband med behandlingen av prop. 1969:100 med förslag till nya
avskrivningsregler för rörelse- och hyresfastigheter avstyrkte bevillningsutskottet
bifall till motionsyrkanden av innebörd att jordbruksbeskattningskommittdn
skulle erhålla uppdrag att med förtur behandla frågor
som gällde avskrivning av byggnads- och markanläggningar i förvärvskällan
jordbruksfastighet och att — i avvaktan på resultatet av kommittdns
arbete — provisoriska regler skulle införas om rätt att i nämnda förvärvskälla
erhålla avdrag för kostnader för vatten- och luftvårdande anläggningar.

Bevillningsutskottet uttalade därvid (BeU 1969:45) som sin mening
bl. a. att det av flera skäl — inte minst rättvisesynpunkter — hade varit till
fördel om förslag till nya avskrivningsregler kunnat framläggas samtidigt
för jordbruks- och rörelsefastigheter.

Den fortgående rationaliseringen och mekaniseringen inom jordbruket
underströk enligt utskottets mening angelägenheten av att mera tidsenliga
regler tillskapades i fråga om jordbrukets kostnader för byggnader och
markanläggningar och utskottet förutsatte därför att arbetet inom jordbruksbeskattningskommittdn
skulle bedrivas skyndsamt, så att förslag till
bestämmelser i ämnet så snart som möjligt kunde föreläggas riksdagen.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Utskottet

De svenska beskattningsreglerna saknar uttryckliga föreskrifter om rätt
till avdrag för kostnader för vatten- och luftvårdande åtgärder. Frågan om
sådan avdragsrätt får alltså bedömas med utgångspunkt i de bestämmelser
som reglerar rätten till avdrag för värdeminskning på byggnader och
inventarier.

Fr. o. m. 1970 års taxering gäller i fråga om hyres- och rörelsefastigheter
ändrade regler för beräkning av värdeminskningsavdrag på byggnader
och markanläggningar. De nya bestämmelserna som i huvudsak
innebär en ändrad gränsdragning för vad som i avskrivningshänseende
skall räknas till mark, byggnad och inventarier har medfört högst
betydande förbättringar av rätten till avdrag för utrustning som främjar
åtgärder mot vatten- och luftföroreningar.

I motionen 1971:318 yrkas lagstiftning om ökade möjligheter för
jordbrukare att skriva av investeringar för vatten- och luftvård. Motionärerna
anser att avdragsrätten bör utvidgas att avse även sådana kostnadskrävande
investeringar som ålagts jordbrukaren av kommun eller annan

SkU 1971:57

4

myndighet. 1 motionen 1971:1022 yrkas utredning i syfte att möjliggöra
avdrag för sådana kostnader för anläggning för vattenförsörjning som är
föranledda av behov inom lantbruksdrift.

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att jordbruksbeskattningskommittén
(Fi 1969:63) f. n. överser reglerna om avdrag för
värdeminskning på jordbrukets byggnader. Enligt direktiven för denna
utredning bör de bestämmelser som numera gäller i fråga om värdeminskningsavdrag
på byggnader och markanläggningar i inkomstkällan
rörelse vara vägledande för motsvarande bestämmelser på jordbrukets
område.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer jordbruksbeskattningskommittén
i ett betänkande som avlämnas i år att föreslå avskrivningsregler av i
huvudsak samma innebörd som de vilka numera gäller i fråga om
rörelsefastigheter. Därmed torde yrkandena i de förevarande motionerna
komma att tillgodoses.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår

1. motionen 1971:318

2. motionen 1971:1022.

Stockholm den 13 oktober 1971
På skatteutskottets vägnar

ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Eriksson i
Bäckmora (c), Kristenson (s), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp),
Carlstein (s), Nilsson i Trobro (m), Wikner (s), Sundkvist (c), Stadling (s),
Westberg i Hofors (s), Hörberg (fp), Björk i Gävle (c) och fru Normark
(s).

Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.395 S