Skatteutskottets betänkande nr 5 år 1971 SkU 1971: 5

Nr 5

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående
frivillig särbeskattning.

Motionen

I detta betänkande behandlas motionen nr 630 av herr Schött.

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta sådan ändring i förordningen
om särskild skatteberäkning i vissa fall för makar att ansökan
om sådan skatteberäkning må kunna göras senast den 31 januari
1972».

Gällande bestämmelser

Enligt de regler, som gäller t. o. m. 1971 års taxering, skall makar i
princip sambeskattas. Å andra sidan får de dubbelt ortsavdrag, dvs.
med 4 500 kr., och den statliga inkomstskatten tas ut efter en mildare
skatteskala, som delvis är uppbyggd efter tudelningsprincipen. Sam taxeringen
påverkar även makarnas rätt till avdrag i vissa andra hänseenden.
Detta leder i allmänhet till att makar får lägre skatt för inkomster, som
intjänats före 1971, än ensamstående. Om båda makarna haft inkomst
kan emellertid skatten bli högre än om de beskattats som ensamstående.
Denna s. k. negativa sambeskattningseffekt kan emellertid undvikas om
deras inkomster härrör från förvärvsarbete. Detta förutsätter emellertid
särskild ansökan enligt förordningen (1965: 153) om särskild skatteberäkning
i vissa fall för makar.

Ansökan om särskild skatteberäkning för makar skall göras av båda
makarna eller en av dem och skall inges senast den 1 juli under taxeringsåret
i den ordning som stadgas i 35 § taxeringsförordningen för avlämnande
av allmän självdeklaration. Har taxeringsnämnden inte följt
makes självdeklaration vid taxeringen till statlig inkomstskatt eller har
nämnden åsatt make som inte lämnat självdeklaration sådan taxering,
får ansökan om särskild skatteberäkning göras hos den lokala skattemyndigheten
senast den 15 augusti under taxeringsåret. Om prövningsnämnd
ändrat taxeringsnämnds beslut i fråga om taxering till statlig inkomstskatt
eller som första instans meddelat beslut om sådan taxering
får ansökan göras hos den lokala skattemyndigheten inom två månader
från det taxeringen vunnit laga kraft. Om make eftertaxeras till statlig
inkomstskatt får ansökan om särskild skatteberäkning göras inom två
månader från det eftertaxeringen vunnit laga kraft.

Riksdagen 1971. 6 sami. Nr 5

SkU 1971:5

Den särskilda skatteberäkningen avser endast statlig inkomstskatt och
folkpensionsavgift och skall verkställas av den lokala skattemyndigheten,
sedan taxeringen i vanlig ordning bestämts av vederbörande taxeringsnämnd.
Till arbetsinkomst hänförs inkomst av tjänst - med undantag
av periodiskt understöd - samt inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse,
om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa
omfattning. Rätt till särbeskattning föreligger dock inte vid s. k. faktisk
sambeskattning. Inkomst av annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet
eller kapital skall vid skatteberäkningen behandlas som arbetsinkomst
endast om det sammanlagda beloppet av makarnas sidoinkomster inte
överstiger 1 000 kr. Till grund för särbeskattningen skall ligga en beräkning
av arbetsinkomstens nettobelopp, efter frånräknande av allmänna
avdrag, ortsavdrag m. m.

Skatteberäkningen sker på sådant sätt, att skatten på arbetsinkomsten
beräknas för vardera maken för sig med tillämpning av den för ensamstående
gällande skatteskalan. Även folkpensionsavgiften beräknas enligt
de för ensamstående gällande grunderna. Skatten på makarnas sidoinkomster
drabbas emellertid av samma progressiva beskattning som vid
samtaxering enligt huvudregeln.

1970 års skattereform innebär bl. a. att de båda skatteskalorna ersatts
med en enda skatteskala, att ortsavdragen konstruerats till ett grundavdrag
som är oberoende av den skattskyldiges civilstånd och att makars
arbetsinkomst (A-inkomst) beskattas individuellt, utan särskild ansökan.
De nya bestämmelserna gäller fr. o. m. inkomståret 1971, dvs. 1972 års
taxering. 1965 års förordning om särskild skatteberäkning i vissa fall
för makar, vilken gällt som ett provisorium fr. o. m. 1967 års taxering,
skall därför tillämpas sista gången i fråga om skatt på grund av 1971
års taxering eller eftertaxering för år 1971 eller tidigare år.

Frågans tidigare behandling

Motsvarande yrkanden som i den nu förevarande motionen framställdes
i motioner vid 1968 och 1969 års riksdagar men lämnades på bevillningsutskottets
hemställan utan åtgärd (Beli 1968:25 och 1969:20).
Bevillningsutskottet anförde år 1969 följande.

Bevillningsutskottet, som förra året hade att pröva ett motionsyrkande
om utsträckande av tiden för ansökan om frivillig särbeskattning vid
1967 års taxering, framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 25 att det enligt utskottets mening var förvånande att så många skattskyldiga
vid 1967 års taxering underlåtit att i rätt tid ansöka om särbeskattning.
Utskottet hänvisade till den publicitet och information som
förekommit dels vid reformens genomförande år 1965, dels i början av
år 1966 i samband med att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
utfärdade anvisningar till de lokala skattemyndigheterna för förordningens
tillämpning vid debitering och jämkning av preliminär skatt
och dels vid tidpunkten för avgivande av 1967 års självdeklarationer.

SkU 1971:5

Eftersom de skattskyldigas underlåtenhet att inom föreskriven tid framställa
yrkande om särskild skatteberäkning inte kunde sägas bero på
bristande information från myndigheternas sida ansåg utskottet sig inte
kunna förorda en utsträckning av ansökningstiden. Vad utskottet anförde
förra året äger alltjämt giltighet. Den service, som även vid tidpunkten
för avgivande av 1968 och 1969 års självdeklarationer givits
av taxeringsmyndigheter, press, banker m. fl., bör ha varit ägnad att ge
ytterligare upplysning om innebörden av gällande bestämmelser.

På grund av det anförda och då en förlängning av tiden för ansökan
om särbeskattning skulle stå i strid mot principen om snabbhet och effektivitet
i taxerings- och uppbördsprocessen anser utskottet sig böra
avstyrka bifall till lagstiftningsyrkandena i motionerna .

Även vid 1970 års riksdag väcktes motioner angående den frivilliga
särbeskattningen. Yrkandena avsåg emellertid - liksom vissa motioner
tidigare år - att beskattningsmyndigheterna utan ansökan skulle pröva
frågan vilken beskattningsform som medförde lägst skatt. Motionerna
prövades av bevillningsutskottet i samband med prop. 1970: 70 angående
reformeringen av beskattningen av fysiska personer (BeU 1970: 40).
Utskottet avstyrkte motionerna, eftersom förslaget i propositionen om
individuell beskattning avsåg att ersätta reglerna om frivillig särbeskattning
och utskottet under sådana förhållanden inte ansåg sig ha anledning
att göra några ändringar häri.

Utskottet

1970 års omfattande reform angående inkomstbeskattningen av fysiska
personer innebär bl. a. att makars arbetsinkomster fr. o. m. inkomståret
1971 utan särskild ansökan skall beskattas individuellt. Vid
innevarande års taxering för 1970 års inkomster gäller alltjämt att makar
i princip skall sambeskattas fullt ut efter regler som delvis är uppbyggda
efter tudelningsprincipen. För två makar, som under 1970 båda
haft inkomst av förvärvsarbete, kan således i vissa fall fortfarande en
s. k. negativ sambeskattningseffekt uppkomma, dvs. skatten kan bli
högre än om de taxeras som ogifta. För att undgå en sådan effekt måste
makarna fortfarande i rätt tid ansöka om frivillig särbeskattning.

Ansökan om frivillig särbeskattning skall göras hos den lokala skattemyndigheten
senast den 1 juli 1971. Har taxeringsnämnden inte följt
makarnas deklarationer eller åsatt någon av makarna taxering utan att
självdeklaration avlämnats, får ansökan göras senast den 15 augusti
samma år. Om taxeringen ändras i högre instans eller om någon av makarna
eftertaxeras, får ansökan göras inom två månader från det taxeringen
vunnit laga kraft.

I motionen återkommer motionären med ett yrkande från tidigare år,
nämligen att ansökan om frivillig särbeskattning skall få göras intill utgången
av januari månad året efter taxeringsåret, dvs. senast den 31 januari
1972. Motionären åberopar att många skattskyldiga på grund av

SkU 1971:5

okunnighet eller missförstånd underlåtit att komma in med ansökan eller
lämnat den för sent. Inte sällan har detta berott på att de varit av den
uppfattningen att en ansökan avseende ett tidigare år gällt även för följande
år. Att de nya beskattningsreglerna gäller från och med beskattningsåret
1971 kommer enligt motionärens uppfattning att i hög grad
bidra till att öka missförståndens antal, eftersom många skattskyldiga
inte kan hålla isär begreppen beskattningsår och taxeringsår.

Bevillningsutskottet har tidigare avstyrkt motsvarande yrkande. Utskottet
har därvid hänvisat till den omfattande publicitet som reglerna
om den frivilliga särbeskattningen fått och uttalat att en förlängning av
tiden för ansökan om särbeskattning skulle stå i strid mot principen om
snabbhet och effektivitet i taxerings- och uppbördsprocessen. Skatteutskottet
delar bevillningsutskottets uppfattning. Även 1970 års skattereform
har fått omfattande publicitet, och det borde stå klart för dem
som avlämnar sin självdeklaration i år att de nya reglerna med en i princip
individuell beskattning ännu inte skall tillämpas. Det finns därför
knappast skäl befara att dessa regler kommer att medföra ett ökat antal
missförstånd i nu ifrågavarande avseende. Att reglerna om den frivilliga
särbeskattningen, som gällt alltsedan 1967 års taxering, skall upphöra att
gälla i samband med att den nya skattereformen träder i kraft talar
i stället mot ett bifall till yrkandet i motionen. Utskottet avstyrker således
densamma.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen nr 630.

Stockholm den 16 februari 1971

På skatteutskottets vägnar

ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Engkvist (s).
Eriksson i Bäckmora (c), fru Holmqvist (s), herrar Kristenson (s), Josefson
i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Wikner (s), Sundkvist
(c), Stadling (s), Westberg i Hofors* (s), Levin* (fp) och Söderström
(m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1971:5

Reservation

av herrar Magnusson i Borås (m) och Söderström (m), vilka - under
åberopande av innehållet i motionen nr 630 - ansett att utskottet bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionen nr 630 antar följande

Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1965: 153) om särskild
skatteberäkning i vissa fall för makar

Härigenom förordnas, att 8 § förordningen (1965: 153) om särskild
skatteberäkning i vissa fall för makar skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Skatteberäkning enligt

Ansökan om skatteberäkning
skall senast den 1 juli under taxeringsåret
göras i den ordning som
i 35 § taxeringsförordningen stadgas
för avlämnande av allmän
självdeklaration. Har taxeringsnämnden
icke följt makes självdeklaration
vid taxeringen till statlig
inkomstskatt eller har nämnden
åsatt make, som icke lämnat
deklaration, sådan taxering, må
dock ansökan om skatteberäkning
göras hos den lokala skattemyndigheten
senast den 15 augusti under
taxeringsåret.

Om prövningsnämnd

Eftertaxeras make

och uppbördsnämnden.

Ansökan om skatteberäkning
skall senast den 31 januari året
näst efter taxeringsåret göras i den
ordning som i 35 § taxeringsförordningen
stadgas för avlämnande
av allmän självdeklaration.

taxeringen vunnit laga kraft,
eftertaxeringen vunnit laga kraft.

ESSELTE TRYCK. STHLM 71 712088