Skatteutskottets betänkande nr 48 år 1971
SkU 1971:48
Nr 48
Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner angående vissa
ändringar i folkbokföringsförordningen, m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas
motionen 1971:236 av herrar Jönsson i Arlöv (s) och Johnsson i
Blentarp (s), vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller om sådan ändring i folkbokföringsförordningen att även den som
inte äger fast egendom kan få Konungens medgivande att förbli kyrkobokförd
och mantalsskriven i den kommun i vilken vederbörande är
bosatt före en tidsbestämd utlandstjänstgörings början;
motionen 1971:608 av fru Jonäng (c), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär sådan ändring av anvisningarna för folkbokföringen
att för personer, som icke tillhör svenska kyrkan, samfundstillhörighet
registreras då vederbörande själv lämnar uppgift därom.
Folkbokföring av utlandsanställda
Gällande bestämmelser
Den som är anställd på utländsk ort i svenska statens tjänst skall enligt
20 § folkbokföringsförordningen (1967:198) kyrkobokföras i Storkyrkoförsamlingen
i Stockholm med sin familj. Kungl. Maj:t kan emellertid medge
den, som äger eller innehar fastighet utom Stockholm, rätt att med sin
familj kyrkobokföras på viss fastighet i den församling där egendomen är
belägen. Enligt 27 § skall den som inte är bosatt på någon fastighet i den
församling, där han skall kyrkobokföras, bokföras under rubriken på
församlingen skrivna. Av stadgandet i 39 § folkbokföringsförordningen
framgår att mantalsskrivningen skall ske på den fastighet och i den
församling, där vederbörande rätteligen skall vara kyrkobokförd den 1
november, samt i den kommun, där fastigheten och församlingen är
belägen. Den som den 1 november skall vara kyrkobokförd under
rubriken på församlingen skrivna skall mantalsskrivas under samma
rubrik.
Enligt 62 § folkbokföringsförordningen kan Kungl. Maj:t eller myndighet,
som Kungl. Maj:t bestämmer, om synnerliga skäl föreligger, efter ansökan
förordna att viss person skall kyrkobokföras eller mantalsskrivas
med avvikelse från folkbokföringsförordningens bestämmelser. Denna
bestämmelse har emellertid inte tillämpats i fråga om utlandsanställda.
Riksdagen 1971. 6 sami. Nr 48
SkU 1971:48
2
Hemvistsakkunniga
I direktiven för hemvistsakkunniga (Fi 1970:71), som har till uppgift
att göra en översyn av bestämmelserna om folkbokföring m. m., uttalar
departementschefen bl. a. att huvudregeln att folkbokföringen skall
grundas på bosättningen bör behållas men att de undantag som gäller från
huvudregeln bör omprövas.
Registrering av samfundstillhörighet för den som inte tillhör svenska
kyrkan
Gällande bestämmelser
Enligt 16 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) skall för varje inom
landet kyrkobokförd person finnas en personakt. Av 17 § nämnda
kungörelse framgår bl. a. att personakten skall innehålla uppgift om
vederbörande tillhör svenska kyrkan.
Anteckningar i kyrkobokföringen om tillhörighet till svenska kyrkan
är nödvändiga både till följd av kyrkoböckernas uppgift att tjäna svenska
kyrkans pastoralvård och för bevakningen av de rättsverkningar som är
förenade med medlemsskap i svenska kyrkan. Sålunda fordras uppgift om
medlemsskap dels för rösträtten till kyrkliga val enligt 9 § lagen om
församlingsstyrelse (1961:436), dels för bestämmandet av de kyrkliga
avgifterna enligt lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för
den som icke tillhör svenska kyrkan.
Frågans tidigare behandling
1958 års utredning kyrka-stat uttalade i sitt betänkande Folkbokföringen
(1967:16) bl. a. följande:
”Att vid utträde ur Svenska kyrkan endast utträdet och icke eventuell
ny samfundstillhörighet antecknas å personakten, har på vissa håll
betraktats som otillfredsställande, och önskemål har framförts om sådan
anteckning. Den ökade immigrationen bl. a. av grekisk-ortodoxa och
romersk-katolska trosbekännare som inte inträder i Svenska kyrkan har
aktualiserat ett behov av närmare angivande av samfundstillhörighet för
att öka möjligheterna för präster m. fl. i sådana kyrkor att få kontakt
med dessa invandrare. Det kunde, har man sagt, vara en angelägenhet för
samhället att underlätta möjligheterna till andlig omvårdnad om dessa
utländska minoriteter. I ett B-läge kan vidare måhända beskattningsrätten
komma att utvidgas även till andra trossamfund än Svenska kyrkan, i
vilket fall en registrering av tillhörigheten till samfund med s. k. beskattningsrätt
kan komma ifråga.”
1970 års allmänna kyrkomöte, som även behandlade detta spörsmål i
anledning av en motion, hemställde i skrivelse till Kungl. Maj:t (nr 28)
om sådan ändring av anvisningarna för folkbokföringen, att för personer
som icke tillhör svenska kyrkan samfundstillhörighet registreras då
vederbörande själv lämnar uppgift härom.
Efter remissbehandling har Kungl. Maj:t den 15 januari 1971 överlämnat
kyrkomötets framställning och de däröver avgivna remissyttrandena
till 1968 års beredning om stat och kyrka att tas i övervägande vid
utredningsuppdragets fullgörande.
SkU 1971:48
3
Utskottet
Folkbokföring av utlandsanställda
Enligt bestämmelser i folkbokförjngsförordningen skall den som är
anställd utomlands i svenska statens tjänst kyrkobokföras i Storkyrkoförsamlingen
i Stockholm under rubriken på församlingen skrivna. Utlandsanställd
i statens tjänst som innehar fastighet utom Stockholm kan efter
medgivande av Kungl. Majit kyrkobokföras i den församling, där fastigheten
är belägen. Mantalsskrivning skall ske på den fastighet och i den
församling, där vederbörande rätteligen skall vara kyrkobokförd den 1
november.
Genom att folkbokföringen sker med utgångspunkt i bosättningen är
denna avgörande för en persons rättsliga förhållanden i flera avseenden.
Bosättningen inverkar således bl. a. på avgöranden i frågor rörande
medborgarskap, rösträtt, värnplikt, beskattning och sociala förmåner.
I motionen 1971:236 begärs sådan ändring av folkbokföringsförordningen
att även den som inte äger fastighet efter medgivande av Kungl.
Majit skall kunna förbli kyrkobokförd och mantalsskriven i den kommun
där vederbörande var bosatt före en tidsbestämd utlandstjänstgöring.
Av den tidigare redogörelsen framgår att det i motionen behandlade
spörsmålet redan är uppmärksammat i utredningsdirektiven för hemvistsakkunniga,
som har i uppdrag att överse bestämmelserna om folkbokföring
m. m. Under sådana förhållanden anser utskottet sig inte ha
anledning tillstyrka skrivelseyrkandet i motionen 1971:236.
Registrering av samfundstillhörighet för den som inte tillhör svenska
kyrkan
Enligt folkbokföringskungörelsen skall den personakt, som upprättas
för varje inom landet kyrkobokförd person, innehålla uppgift huruvida
vederbörande tillhör svenska kyrkan. För den som inte tillhör svenska
kyrkan antecknas ej någon samfundstillhörighet.
Motionen 1971:608 innehåller yrkande om sådan ändring av anvisningarna
för folkbokföringen att för personer, som inte tillhör svenska
kyrkan, samfundstillhörighet skall registreras då vederbörande själv lämnar
uppgift därom. Yrkandet motiveras med att avsaknaden av sådana
uppgifter gör det svårt för invandrarkyrkorna att få kontakt med sina
trosfränder.
Denna fråga har behandlats av 1970 års allmänna kyrkomöte, som i
skrivelse till Kungl. Majit begärt samma ändring av anvisningarna för
folkbokföringen som i den förevarande motionen. Kyrkomötets framställning
och remissyttrandena däröver har överlämnats till 1968 års
beredning om stat och kyrka för övervägande.
Med hänsyn till att frågan om registrering av samfundstillhörighet
således redan är föremål för utredning avstyrker utskottet bifall även till
motionen 1971:608.
SkU 1971:48
4
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår
1. motionen 1971:236
2. motionen 1971:608.
Stockholm den 13 oktober 1971
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT
Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Eriksson i Bäckmora
(c), Kristenson (s), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s),
Nilsson i Trobro (m), Wikner (s), Sundkvist (c), Stadling (s), Westberg i
Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Hörberg (fp) och fru Normark
(s).
Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.411 S