Skatteutskottets betänkande nr 40 år 1971
SkU 1971:40
Nr 40
Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1971/72,
m. m. jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1971:115 har Kungl. Maj:t under åberopande av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 23 april 1971 föreslagit
riksdagen att
1) anta vid propositionen fogat förslag till förordning om ändring i
förordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,
2) godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som
förordats i propositionen,
3) till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1971/72
anvisa vissa i propositionen angivna reservationsanslag,
4) godkänna i propositionen gjord beräkning av förändringarna i
anslagsbehållningarna för budgetåret 1971/72,
5) godkänna i propositionen gjord beräkning av förändringarna i
dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1971/72,
6) besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1
mom. förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret
1971/72 ingå i preliminär skatt med 100 % av grundbeloppet,
7) godkänna i propositionen gjord beräkning av driftbudgetens inkomster
för budgetåret 1971/72 enligt särskild specifikation,
8) godkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1971/72,
9) på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen svarande
inkomsttiteln Lånemedel till 4 483 018 000 kr.
Propositionen har hänvisats till skatteutskottet i vad avser de ovan
under punkterna 1 och 6 upptagna frågorna och i övrigt till finansutskottet.
I propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av
den samhällsekonomiska utvecklingen.
Det förslag till riksstat för budgetåret 1971/72 som lades fram i årets
statsverksproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade
förändringar rörande såväl inkomstsom utgiftssidan av budgeten. I
samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för
innevarande budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet
skulle öka med ca 870 milj. kr. i förhållande till beräkningarna i årets
statsverksproposition. Sålunda förutses nu ett underskott på ca 2 125
Riksdagen 1971. 6 sami. Nr 40
SkU 1971:40
2
milj. kr. För budgetåret 1971/72 beräknas nu ett formellt överskott på ca
110 milj. kr. mot ett i statsverkspropositionen beräknat underskott på
drygt 200 milj. kr. Utgiftsutvecklingen har dock underskattats, eftersom
några kostnader för bl. a. höjda löner till de statsanställda ännu inte
kunnat tas upp i budgeten.
1 anslutning till en redovisning av långtidsutredningens resultat behandlas
den ekonomiska politikens mer långsiktiga avvägningsproblem.
Förslag läggs fram om upphävande av investeringsavgiften för vissa
byggnadsarbeten med utgången av maj månad 1971.
Motionerna
Med anledning av propositionen har väckts följande motioner:
motionen 1971:1480 av herr Bohman m. fl. (m), vari bl. a. hemställs,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär
1) åtgärder för att åstadkomma marginalskattesänkningar,
2) sparstimulerande åtgärder genom ändringar i beskattningen,
3) indexreglering av skattesystemet samt
4) utredning angående nytt skattesystem;
motionen 1971:1484 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk),
vari bl. a. hemställs, att riksdagen beslutar att från den 1 juli 1971
avskaffa mervärdeskatten på livsmedel.
Motionerna 1971:1480 och 1971:1484 har hänvisats till skatteutskottet
i ovan angivna delar och i övrigt till finansutskottet.
Till behandling i detta sammanhang upptar utskottet även följande vid
riksdagens början väckta motioner, nämligen
motionen 1971:53 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk), vari
hemställs, ”att riksdagen måtte besluta om ändring i förordningen om
mervärdeskatt den 6 juni 1968 genom att till 8 § ”Från skatteplikt
undantages ” såsom punkt 1) tillföres följande, samt att övriga
punkter erhåller därav följande omnumreringar:
1) Livsmedel.
Ändringen i förordningen träder i kraft den 1 januari 1972.”
motionen 1971:625 av herr Persson i Heden m. fl. (c), vari hemställs,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om prövning av frågan
om slopande av mervärdeskatt på mjölk.
Utskottet
Enligt förordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten
skall för oprioriterade byggnadsarbeten, som sätts igång i
områden utanför stödområdet under tiden den 7 maj 1970 - den 31 juli
1971, erläggas investeringsavgift till staten med 25 % av byggnadskostnaderna.
SkU 1971:40
3
Med hänsyn till arbetsmarknadsläget föreslås i propositionen att
skyldigheten att erlägga investeringsavgift skall upphöra i fråga om
byggnadsarbeten, som sätts igång efter utgången av maj månad 1971.
Departementschefen uppger, att dispens från avgiften medgivits för ett
antal större kommunala investeringar och för investeringar inom handeln
för sammanlagt omkring 1 miljard kr. Dispens har också givits för ett
stort antal s. k. småarbeten. Departementschefen upplyser vidare att
Kungl. Majit kommer att bevilja dispenser i erforderlig omfattning, innan
beslut i frågan fattats av riksdagen.
Mot bakgrunden av vad i propositionen anförts har utskottet inte
något att erinra mot att investeringsavgiften upphör redan med utgången
av maj månad 1971 och tillstyrker således den föreslagna ändringen i
förordningen om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten.
Enligt 12 § förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall för
varje år bestämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den statliga
inkomstskatten skall ingå i preliminär skatt för kommande budgetår. I
propositionen föreslås att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses
i 10 § 1 mom. nämnda förordning, skall för hela budgetåret 1971/72 ingå
i preliminär skatt med 100 % av grundbeloppet.
Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för uttagande av statlig
inkomstskatt vara detsamma under helt kalenderår. Då procenttalet för
senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet att
samma uttagsprocent bestäms för förra hälften av budgetåret 1971/72.
Utskottet ansluter sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget
till den i propositionen och i finansutskottets betänkande 1971:30
redovisade uppfattningen. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet, att
procenttalet för den statliga inkomstskattens uttagande även för senare
hälften av budgetåret 1971/72 fastställs till 100.
I den med anledning av propositionen väckta motionen 1971:1480
hemställs bl. a. om riksdagsskrivelse med begäran om åtgärder för att
åstadkomma marginalskattesänkningar och indexreglering av skattesystemet.
Dessutom begär motionärerna en ny utredning för översyn av
skattesystemet.
Riksdagen har på förslag av skatteutskottet i betänkande 1971:18
avstyrkt liknande motionsyrkanden. Då några nya omständigheter inte
tillkommit, anser utskottet sig inte ha anledning att inta en annan
ståndpunkt i dessa frågor.
I motionen hemställs vidare om sparstimulerande åtgärder genom
ändringar i beskattningen. Även dessa frågor har utskottet nyligen
behandlat i sitt betänkande 1971:37.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1971:1480 i berörda delar.
I motionen 1971:1484, som väckts med anledning av propositionen,
yrkas att livsmedel skall undantas från mervärdeskatt fr. o. m. den 1 juli
1971. Samma motionärer har i den vid riksdagens början väckta motionen
1971:53 framställt motsvarande yrkande men med giltighet fr. o. m.
SkU 1971:40
4
den 1 januari 1972. Vidare yrkas i motionen 1971:625 att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t begär prövning av frågan om slopande av
mervärdeskatten på mjölk.
Bevillningsutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande
1970:55, att den av motionärerna anvisade vägen för att förbättra
villkoren för de ekonomiskt sämst ställda i samhället skulle medföra
administrativa svårigheter och ett betydande skattebortfall. Enligt vad
skatteutskottet inhämtat kan ett bifall till motionerna 1971:53 och
1971:1484 beräknas medföra ett årligt skattebortfall på 3,5 miljarder kr.
Skattebortfallet för slopande av mervärdeskatten på mjölk kan uppskattas
till närmare 300 milj. kr. per år. Även ett bifall till yrkandet i
motionen 1971:625 innebär således en avsevärd inkomstminskning för
staten. Härtill kommer att skattelättnaderna skulle komma också alla dem
till del som inte kan anses vara i behov därav. I sammanhanget bör erinras
om att folkpensionärerna automatiskt erhåller kompensation för höjningen
av mervärdeskatten och att den förra året beslutade skattereformen också
inrymmer stöd åt barnfamiljerna. Såväl bevillningsutskottet som skatteutskottet
har tidigare hävdat att tillgodoseendet av särskilda intressen i
princip bör ske genom direkta bidrag och inte genom undantag från
beskattningen.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1971:53 och
197 1:625 ävensom till motionen 1971:1484 i berörda del.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
A.att riksdagen med anledning av proposition 1971:1 15
1) antar vid propositionen fogat förslag till förordning om ändring
i förordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,
2) beslutar att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i
10 § 1 mom. förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
skall för budgetåret 1971/72 ingå i preliminär skatt med 100 % av
grundbeloppet;
B. att riksdagen avslår följande motioner, nämligen
1) motionen 1971:53
2) motionen 1971:625
3) motionen 1971:1480, i vad den hänvisats till skatteutskottet,
4) motionen 1971:1484, i vad den hänvisats till skatteutskottet.
Stockholm den 19 maj 1971
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT
SkU 1971:40
5
Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Eriksson i
Bäckmora (c), fruar Nettelbrandt (fp), Holmqvist (s), herrar Kristenson*
(s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg* (s), Larsson i Umeå* (fp), Carlstein (s),
Nilsson i Trobro (m), Wikner* (s), Stadling (s), Björk i Gävle (c) och fru
Normark (s).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservationer
1. av herr Eriksson i Bäckmora (c), fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson
i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp) och Björk i Gävle (c), vilka
dels anfört följande:
”Vi har i den med anledning av kompletteringspropositionen väckta
motionen 1971:1483 närmare utvecklat våra synpunkter på inriktningen
av den ekonomiska politiken och därvid bl. a. framhållit att vissa åtgärder
erfordras på det skattepolitiska området.
Under 1971 har bestämmelser om ett tioprocentigt investeringsavdrag
införts. Många tecken tyder dock på att detta investeringsavdrag inte haft
tillräckligt stimulerande effekt på framför allt industrins investeringar. I
detta sammanhang bör också noteras att man alltid har att räkna med
relativt lång tid mellan beslut om investering och investeringsbeslutets
effekter när det gäller sysselsättning. Åtgärder av investeringsstimulerande
karaktär måste därför sättas in på ett tidigt stadium om man vill nå de
eftersträvade effekterna. Eftersom sysselsättningsläget för hösten och
vintern 1971/72 inom framför allt byggnadsindustrin förefaller bli
mycket problematiskt anser vi det nödvändigt att regeringen i god tid
förbereder liknande initiativ till ytterligare temporära stimulansåtgärder
för att påskynda industrins investeringar. Härvid bör också observeras de
utvidgade och ackumulerade effekter som en investeringssatsning i ett
företag har på andra företag, som får medverka som leverantörer eller
legotillverkare.
Den kraftiga inflationen under 1970 får otvivelaktigt tillskrivas stor
betydelse, då det gäller att förklara de akuta svårigheterna på avtalsmarknaden.
För de flesta löntagare medför en hög inflation en automatisk
uppfattning i allt högre marginalskatteklass. En förutsättning för att en
total uppgörelse slutligen skall komma till stånd utan nya uppslitande
konflikter är därför, att statsmakterna kan skapa tilltro till sin vilja att
förebygga en hög inflationstakt. I detta sammanhang spelar också
skattesystemet en viktig roll. I motionen 1971:1483 liksom i den vid
riksdagens början väckta motionen 1971:309 har vi därför framfört krav
på inflationsskyddade skatteskalor och avdrag vid beskattningen, vilket
verksamt skulle bidra till att öka tilltron till statsmakternas förmåga att
skapa prisstabilitet.
Den nuvarande politiken innebär en fortsatt press nedåt på det privata
sparandet för mycket stora grupper av medborgare. Detta sparande är
enligt vår uppfattning av stor marginell betydelse för möjligheterna till
fortsatt expansion. I syfte att åstadkomma förbättringar av kreditsitua
-
SkU 1971:40
6
tionen och av hushållens ekonomiska situation bör enligt vår mening
sparstimulerande åtgärder vidtas bl. a. genom lättnader vid beskattningen.
”
dels ansett att utskottet bort hemställa
att riksdagen vid behandlingen av proposition 1971:115 beslutar att
som sin mening uttala att Kungl. Maj:t bör framlägga förslag om
1. ytterligare stimulansåtgärder för näringslivets investeringar,
2. inflationsskydd i skattesystemet och
3. förstärkta sparstimulerande åtgärder vid beskattningen.
2. av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m), vilka
dels anfört följande:
”Genom den förda ekonomiska politiken har en social oro börjat göra
sig alltmer påmind och då framförallt på arbetsmarknaden. Orsaken till
detta torde vara att allt fler inkomsttagare med bestörtning tvingas
konstatera att den av statsmakterna utlovade skattesänkningen uteblivit
och att uppnådda löneförbättringar hotas att fullständigt urholkas av
ökade skatter och ökade konsumentpriser. Härtill kommer att den
nuvarande politiken skapar behov av ytterligare skattehöjningar under de
närmaste åren. Sådana höjningar leder till att skatteproblemen med dess
konsekvenser för den enskildes ekonomi och på den ekonomiska politiken
i stort ytterligare försvåras. Det bör här noteras att redan det nuvarande
skattetrycket för stora grupper inkomsttagare kommer att innebära
en årlig reallöneförsämring av icke obetydlig omfattning. Nedanstående
tabell visar reallöneförändringen 1971-1976 under förutsättning av 4 %
årlig prisstegring, 7 % årlig löneökning och 50-öres årlig höjning åv en
kommunal utdebitering 1971 om 21 kr.
Gift man med 2 barn. Hustrun saknar inkomst.
Lön år 1971 =25 000 kr.
År |
Lön |
Inkomst efter |
Inkomst efter |
1971 |
25 000 |
21 195 |
21 195 |
1972 |
26 750 |
22 000 |
21 153 |
1973 |
28 620 |
22 820 |
21 110 |
1974 |
30 620 |
23 670 |
21 040 |
1975 |
32 760 |
24 420 |
20 870 |
1976 |
35 050 |
25 150 |
20 680 |
Reallöneförändring efter skatt/år = - 0,5 %.
Det står alltmer klart att skattesystemets utformning verksamt bidragit
till uppkomsten av de ekonomiska och sociala problem som vi i ökad
utsträckning brottas med här i landet. En ny skatteberedning bör därför
tillsättas med uppgift att se över skattesystemet med utgångspunkt från
vad i motionerna 1971:1480 och 1971:302 anförts.
SkU 1971:40
7
I avvaktan på resultatet av en sådan utredning bör dock omedelbara
åtgärder vidtagas för att sänka marginalskatterna för i första hand de
lägre medelinkomsttagarna i enlighet med vad i motionen 1971:302
anförts. Samtidigt bör även frågan om en värdesäkring av grundavdrag
och skatteskalor prövas av en särskild utredning. Det bör dock
understrykas att en indexreglering av skattesystemet aldrig kan ersätta en
genomgripande översyn av skattesystemet. En indexreglering av
skattesystemet kan endast utgöra ett komplement till en sådan översyn
med tanke på att en indexreglering sänker marginalskatterna endast för
ett ytterligt fåtal inkomsttagare och att den dessutom ger en mycket
blygsam skattelindring åt de lägsta inkomsttagarna jämfört med vad den
skulle ge åt de högre inkomsttagarna. Detta framgår av nedanstående
uppställning där grundavdraget och skatteskalan värdesäkrats med 10 %
och inkomstökningen 1970-1971 förutsatts uppgå till 7 %. Utdebitering
1971 = 21:00.
Gift inkomsttagare. Hustrun saknar inkomst.
Årsinkomst |
År 1971 |
Direkt skatt |
Marginalskatte-sänkning genom |
Direkt skatte-sänkning genom |
9 350 |
10 000 |
327 |
0 |
- 180 |
18 690 |
20 000 |
3 985 |
0 |
- 180 |
28 040 |
30 000 |
8519 |
0 |
- 490 |
37 380 |
40 000 |
14 311 |
0 |
- 950 |
56 070 |
60 000 |
26 079 |
0 |
- 950 |
74 760 |
80 000 |
38 437 |
0 |
- 1 360 |
Uppställningen ovan visar att i de berörda inkomstlägena ingen
marginalskattesänkning uppstår. Däremot medför höjningen av grundavdraget
till 5 000 kr. och vidgningen av inkomstskikten i skatteskalan ett
lägre totalt skatteuttag. Detta fördelar sig dock mycket ojämnt på de
berörda inkomsttagarna. Av denna anledning kan knappast en
indexreglering av skattesystemet ses annnat än som ett komplement till
en genomgripande översyn av skattesystemet.
I fråga om det i motionen 1971:1480 framförda yrkandet om
sparstimulerande åtgärder hänvisas till reservationen 3 i skatteutskottets
betänkande 1971:37.”
dels ansett att utskottet under punkten B 3 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1971:1480 i berörda delar i
skrivelse till Kungl. Maj:t begär
1. utredning angående nytt skattesystem,
2. åtgärder för att åstadkomma marginalskattesänkningar samt
3. utredning angående indexreglering av skattesystemet.
SkU 1970:40
8
Särskilt yttrande
av herrar Eriksson i Bäckmora (c), Josefson i Arrie (c) och Björk i
Gävle (c), vilka anfört följande:
”Möjligheterna att undanta mjölk från mervärdeskatten, vilket
behandlas i motionen 1971:625, har uppmärksammats bl. a. i samband
med förhandlingarna om prissättningen på jordbruksprodukter. Med
hänsyn till att årets förhandlingar nu är avslutade och att mjölkpriset
därmed blivit fastställt för de närmaste tre åren finns det enligt vår
uppfattning inte anledning att nu aktualisera frågan.
Möjligheter bör emellertid hållas öppna för att på nytt ta upp frågan,
exempelvis vid kommande prisförhandlingar. Det är därför angeläget att
de praktiska konsekvenserna blir närmare utredda. Ett slopande av
mervärdeskatten på en så viktig vara som mjölk skulle ha stor betydelse
både för producenterna och för stora konsumentgrupper, t. ex. familjer
med barn.”
Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.259 S