Skatteutskottets betänkande nr 38 år 1971 SkU 1971: 38
Nr 38
Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om ändring i förordningen (1922: 260) om
automobilskatt jämte motioner.
Propositionen
I proposition 1971: 97 har Kungl. Maj:t under åberopande av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 26 mars 1971 föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogat förslag till förordning om
ändring i förordningen (1922: 260) om automobilskatt.
I propositionen föreslås att i förordningen (1922: 260) om automobilskatt
införs bestämmelser som ger möjlighet till återbetalning av automobilskatt
för lastbil, buss eller släpvagn som använts utom riket. Förslaget
grundar sig på bilskatteutredningens betänkande (SOU 1969: 45),
Fordonsbeskattningen.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1971.
Författningsförslaget har följande lydelse.
Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1922: 260) om automobilskatt
Härigenom förordnas, att 13 § förordningen (1922: 260) om automobilskatt
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 i1
Där skatteplikt för automobil under löpande kalenderår upphör, är
den, som, innan skattefrihet inträtt, sist stått i automobilregister antecknad
såsom ägare av automobilen, berättigad att, efter ansökan hos länsstyrelsen,
kostnadsfritt återbekomma så stor del av för året erlagd skatt,
som belöper å tiden efter det skattefriheten inträtt.
Äger under löpande kalenderår sänkning av skatten rum på grund av
ändring av automobils beskaffenhet, är den, som vid anmälan av änd
1
Senaste lydelse 1924:128.
1 Riksdagen 1971. 6 sami. Nr 38
SkU 1971: 38
2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ringen var ägare av automobilen, berättigad att i samma ordning återbekomma
vad som motsvarar sänkningen av skatten.
Automobilskatt för lastbil, buss
eller släpvagn som använts utom
riket återbetalas enligt bestämmelser,
som meddelas av Konungen
eller myndighet som Konungen
bestämmer.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1971.
Motionerna
I detta betänkande behandlas
dels den i anledning av propositionen väckta motionen 1971: 1447 av
herr Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit anhåller om sådan ändring av bestämmelserna att rätten till tullfri
införsel av drivmedel begränsas till högst 50 liter;
dels de vid riksdagens början väckta motionerna
1971: 237 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit, med beaktande av vad i motionen
anförts angående avstängning av vägar vid tjällossning m. m.,
anhåller om förslag till lättnader av fordonsbeskattningen av lastbilar
och släpvagnar under perioder då fordonen är sysslolösa,
1971: 591 av herrar Dahlgren (c) och Eriksson i Ulfsbyn (c) vari
hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller om sådana
ändringar i förordningen om nedsättning av automobilskatt för lastbilar,
att restitution av skatt kan erhållas om fordon varit tillfälligt avfört
ur bilregistret under en sammanhängande period om minst 15 dagar,
oavsett anledningen till stilleståndet och under förutsättning att automobilskatten
för fordonet utgör minst 4 000 kr. för helt år,
1971: 622 av herr Nordgren m. fl. (m, c, fp) vari hemställs
1. att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om utredning och förslag
syftande till att beskattningsåret för automobil eller släpvagn enligt
automobilskatteförordningen ändras till att löpa från 1 mars tolv månader
framåt samt att skatteuppbörden avseende det närmast följande
beskattningsåret förläggs i omedelbar anslutning till och före beskattningsårsskiftet,
2. att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om förslag i enlighet
med vad i motionen anförts till bestämmelser som medger undantag från
4 § automobilskatteförordningen för den som i samband med försäljning
av fordon fullgjort sin anmälningsplikt enligt 18 § vägtrafikförordningen.
SkU 1971: 38
3
Utskottet
Den i propositionen föreslagna ändringen i förordningen om automobilskatt
innefattar en fullmakt för Kungl. Maj:t att i enlighet med de
riktlinjer som där anges meddela föreskrifter om restitution av fordonsskatt
för lastbil, buss eller släpvagn som använts utomlands. Bevillningsutskottet
framhöll under 1970 års höstriksdag i anslutning till andra frågor
rörande beskattningen av den tunga trafiken att förevarande fråga
borde tas upp till behandling utan dröjsmål. Skatteutskottet vill därför
uttala sin tillfredsställelse över att förslag nu framlagts i restitutionsfrågan.
De i propositionen angivna förutsättningarna för restitution ansluter
mycket nära till bilskatteutredningens förslag, och de ändringar som
förordas finner utskottet välmotiverade. Utskottet tillstyrker därför bifall
till propositionen.
I propositionen berörs inte närmare den av utredningen föreslagna
maximeringen till 50 liter för införsel av obeskattat drivmedel. Utredningen
ansåg att den nu gällande rätten att införa 400 liter sådant bränsle
missgynnade de svenska åkerierna. Samma synpunkter framförs i motionen
1971: 1447, vari hemställs om riksdagsskrivelse med begäran att
den tullfria införseln av drivmedel skall få omfatta högst 50 liter.
Utskottet medger att en strikt tillämpning av territorialitetsprincipen
vid trafikbeskattningen, dvs. att transporterna skall beskattas efter reglerna
i det land där de utförs, talar för utredningens och motionärens förslag.
På samma sätt kan denna princip åberopas till stöd för de nu föreslagna
restitutionsreglema. För att territorialitetsprincipen skall kunna
tillämpas utan att vårt eget näringsliv tillfogas skada fordras emellertid
att också övriga länder med vilka vi har kommersiellt trafikutbyte tillämpar
beskattningsregler som inte ensidigt missgynnar de svenska transportföretagen
och gynnar de inhemska transporterna. När det gäller den
svenska internationella trafikens konkurrensförhållanden intar den
svensk-norska gränstrafiken i viss mån en särställning. De svenska åkerierna
har särskilt oroats av att man i Norge har ett system med kvantitetsrabatter
på skatten efter förhållandevis kort körning och att motsvarande
lättnader inte kommer den utländska trafiken till del. Därtill kommer
att beslut fattats i Norge om kilometerskatt också på släpvagnar
fr. o. m. den 1 juli 1971 och att därvid motsvarande lättnader kommer
att gälla för de inhemska fordonen med hänsyn till körd vägsträcka. En
begränsning av kvantiteten obeskattade drivmedel skulle inte heller i
nämnvärd grad inverka negativt på de norska åkeriernas möjligheter att
utföra transporter i Sverige men väl få den effekten att de svenska åkerierna
förlorar den skatteförmån de nu har genom att de kan återvända
med en förhållandevis stor kvantitet obeskattat bränsle i tanken. Mot
denna bakgrund har företrädare för den svenska åkerinäringen bestämt
SkU 1971: 38
4
avstyrkt att man i nuvarande läge inför den av bilskatteutredningen
förordade maximeringen. Planerna på en kilometerbeskattning har under
senare tid kommit allt närmare ett förverkligande. Förutsättningarna
för att vissa av de frågor som hänger samman med den svensk-norska
gränstrafiken skall kunna lösas på ett mer tillfredsställande sätt bör förbättras
när båda länderna har samma beskattningssystem för den tunga
trafiken. I avvaktan på en mera långsiktig lösning är utskottet inte berett
att förorda åtgärder som ensidigt missgynnar de svenska transporterna,
och utskottet vill även framhålla angelägenheten av att Kungl.
Maj:t också bevakar att de svenska intressena inte blir eftersatta inom
den nordiska transportpolitiken innan en sådan lösning kommer till
stånd. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1971: 1447.
Skatteutskottet behandlar i detta sammanhang också tre vid riksdagens
början väckta motioner som inte har direkt anknytning till förslaget
i propositionen men som berör fordonsbeskattningen.
1970 års höstriksdag beslöt på bevillningsutskottets hemställan att ge
Kungl. Maj:t fullmakt att restituera fordonsskatt på tyngre lastbilar för
kortare tid än hel kalendermånad. Förutsättningarna härför skulle vara
att fordonets årsskatt uppgår till minst 4 800 kr. per år och att det reservregistrerats
under en sammanhängande period av minst 15 dagar på
grund av vägavstängning vid exempelvis tjällossning eller på grund av
reparation. När det gäller s. k. enbilsåkare skall också sjukdom kunna
godtas som restitutionsgrund. Närmare bestämmelser härom har meddelats
i särskild kungörelse (SFS 1970: 888). Med anledning av propositionen
begärdes i motioner att även bristande sysselsättning för åkerierna
skulle utgöra restitutionsgrund. Bevillningsutskottet ansåg emellertid
att en bestämmelse som medgav restitution på sådan grund skulle
kunna inbjuda till missbruk och skapa betydande administrativa svårigheter
och avstyrkte dessa yrkanden.
I motionen 1971: 237 begärs med åberopande av vad i motionen anförts
angående avstängning av vägar vid tjällossning lättnader i fordonsbeskattningen
av lastbilar och släpvagnar, och i motionen 1971: 591 återkommer
motionärerna till frågan om restitution vid bristande sysselsättning
och vill även ha skattegränsen för restitutionsrätt sänkt från 4 800
kr. till 4 000 kr.
Utskottet finner att de skäl som bevillningsutskottet anförde mot att
medge restitution vid bristande sysselsättning alltjämt är bärande och att
några nya omständigheter inte framkommit som motiverar en omprövning
av höstriksdagens beslut i frågan. Den nu gällande ordningen får
emellertid närmast betraktas som ett provisorium i avvaktan på en kilometerbeskattning,
då problemen i fråga kan antas helt bortfalla. Utskottet
avstyrker därför motionerna 1971: 237 och 1971: 591 i den mån
förstnämnda motion inte kan anses besvarad genom höstriksdagens beslut
i frågan.
SkU 1971: 38
5
I motionen 1971: 622 tas upp vissa frågor som gäller bilskatteuppbörden.
Motionärerna anser att beskattningsåret bör börja den 1 mars i
stället för den 1 januari. Dessutom begär motionärerna bestämmelser,
som skyddar den som fullgjort sin plikt att anmäla överlåtelse av fordon
mot risken att senare bli krävd på bilskatt, om köparen underlåter att
fullgöra skattebetalningarna.
Motionen, som väcktes innan bilregisterutredningen i år framlade sitt
betänkande Ett nytt bilregister (SOU 1971: 11) kan i huvudsak anses besvarad
genom utredningens förslag till ändring av automobilskatteförordningen.
Där föreslås att för annan skatt än den som utgår för bil som
brukas enligt interimslicens är den betalningsskyldig som ägde automobilen
vid ingången av kalendermånaden närmast före den period som
skatten avser. Som ägare anses den som är eller bort vara i bilregistret
upptagen som ägare. Skatten föreslås i fortsättningen inte utgå för kalenderår
utan för period på tolv kalendermånader.
Då de i motionen aktualiserade frågorna således redan har uppmärksammats
och förslag om författningsändring kan väntas till höstriksdagen
eller nästa års vårriksdag synes motionen inte böra föranleda någon åtgärd.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
A. att riksdagen med bifall till proposition 1971: 97 antar det vid
propositionen fogade förslaget till förordning om ändring i förordningen
(1922: 260) om automobilskatt,
B. att riksdagen avslår följande motioner, nämligen
1. motionen 1971: 237
2. motionen 1971: 591
3. motionen 1971: 622
4. motionen 1971: 1447.
Stockholm den 19 maj 1971
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT
Närvarande: herrar Brandt (s), Engkvist (s), Eriksson i Bäckmora (c),
Kristenson (s), Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s),
Nilsson i Trobro* (m), Wikner* (s), Stadling (s), Westberg i Hofors (s),
Hörberg (fp), Söderström (m), Björk i Gävle (c) och fru Normark (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 71 0024