Skatteutskottets betänkande nr 37 år 1971

SkU 1971: 37

Nr 37

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om åtgärder
vid beskattningen i syfte att främja sparandet.

Motionerna

I detta betänkande behandlas

motionen 1971: 301 av herrar Antby (fp) och Enskog (fp) vari hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär förslag med ledning
av vad i motionen anförts rörande premiering av enskilt bostadssparande
i bank eller annan penninginrättning;

motionen 1971:304 (jfr 1971:431) av herr Bohman m. fl. (m) vari
hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär förslag till
innevarande års riksdag om åtgärder i syfte att stimulera det enskilda
sparandet i bank, bostad, utbildning, aktier eller egen rörelse i enlighet
med vad i motionen 1971: 431 anförts;

motionen 1971: 461 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar om sådan ändring av kommunalskattelagen,
att det extra avdraget för inkomst av kapital höjs med 300 kr. för ensamstående
och 600 kr. för makar till sammanlagt 700 resp. 1 400 kr.
och att vederbörande utskott utarbetar erforderlig författningstext;

motionen 1971: 576 av herrar Wirmark (fp) och Möller i Göteborg
(fp) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär utredning
och förslag angående sparstimulerande åtgärder i enlighet med det
som angivits i motionen.

Gällande bestämmelser m. m.

Frågan om premiering av sparandet genom lättnader vid beskattningen
har under senare tid årligen varit föremål för riksdagens prövning. År
1957 hemställde riksdagen om tillsättande av en utredning med uppgift
att allsidigt och förutsättningslöst söka utröna, huruvida det var lämpligt
och möjligt att skattevägen stimulera nysparande och vilka former som
därvid borde komma i fråga. Denna undersökning verkställdes av utredningen
om sparstimulerande åtgärder, som framlade resultatet av sitt
arbete i ett i början av år 1961 avgivet betänkande (SOU 1961: 2). Där -

Riksdagen 1971. 6 sami. Nr 37

SkU 1971:37

vid förordade utredningen vissa åtgärder i syfte att främja sparandet på
annat sätt än genom lättnader vid beskattningen. Bl. a. föreslogs införande
av en ny sparform efter i huvudsak samma riktlinjer som ungdomens
lönsparande, benämnt allmänna lönsparandet. Vidare förordade
utredningen vissa åtgärder i syfte att främja bostadssparandet. Däremot
ansåg majoriteten i utredningen det inte vara möjligt att förorda att det
totala enskilda sparandet stimulerades genom en definitiv skatteminskning
satt i relation till det belopp som insattes på ett särskilt konto.
Sammanfattningsvis konstaterade utredningen beträffande möjligheterna
att genom ett system med definitiv skatteminskning stimulera sparandet,
att det inte går att endast premiera sådant sparande, som är framkallat
av själva premieringsförfarandet. Premieringen måste omfatta även
medel, som härrör från sparande, som ändå skulle ha skett, samt sådana
medel, vilka härrör från tidigare befintliga tillgångar. Premieringskostnadema
skulle med all sannolikhet bli lika stora som eller större än den
framkallade sparandeökningen. Vidare skulle kostnaderna komma att
bli av den storleksordningen att de kunde få betydande verkningar på
statens och kommunernas finanser.

Utredningen behandlade även frågan om ett system för sparpremiering
byggt på uppskjuten beskattning och fann därvid att ett förfarande med
uppskov med beskattningen för ett sparat belopp sannolikt skulle leda
till en viss sparandeökning av långsiktig karaktär. Införandet av bestämmelser
härom var emellertid till väsentlig del inte enbart en fråga om att
åstadkomma en stimulans av sparandet utan även en fråga om inkomstutjämning
mellan olika år. Ett förslag i detta hänseende kom därför att
i olika avseenden beröra pågående skatteutredningar och ha samband
med av dessa behandlade frågor och borde därför tas upp till övervägande
i samband med övriga skattefrågor.

Mot utredningens ståndpunktstagande i fråga om skattepremiering av
sparande anfördes två reservationer. Ledamöterna Antonsson, Brundin
och Danmans förordade sålunda införande av former för sparpremiering
såväl genom definitiv skatteminskning i form av rätt till avdrag för
avsättning till särskilda sparkonton som genom uppskjuten beskattning
genom utjämningskonton. Ledamoten Antonsson uttalade sig därjämte
för en premiering av även annat sparande än de nämnda formerna för
banksparande.

I syfte att uppmuntra sparandet antog vidare 1961 års höstriksdag det
i prop. 1961:200 framlagda förslaget om igångsättande av kampanjer
för allmänt lönsparande. Dessa leds av en kommitté, vari ingår representanter
för arbetsmarknadens större organisationer, sparinstitutioner
och statsmakterna.

1970 års riksdag (prop. 1970: 197, BaU 67) har fattat beslut om
premiering av sparande i anslutning till utbetalning av överskjutande
preliminär skatt enligt 1970 års taxering. Premieringen omfattar - utöver

SkU 1971:37

räntan - en skattefri sparpremie med 5 % på belopp som innestår på
sparkonto intill utgången av år 1971 samt deltagande i vinstutlottningar

1 juni och november/december 1971. Vinsterna är fria från lotterivinstskatt.

På förslag av Kungl. Majit har 1971 års riksdag anvisat ett anslag av

2 milj. kr. för en undersökning av hushållssparande! i statistiska centralbyråns
regi. Sparundersökningen bör enligt uttalande av chefen för
finansdepartementet genomföras så snart som möjligt.

Lönsparkommittén har i en den 30 mars dagtecknad promemoria
föreslagit en samordning av ungdomens lönsparande och det allmänna
lönsparandet. Förslaget siktar på att tillvarata samhällets intresse att öka
hushållssparande! och åstadkomma ett mera långsiktigt och målinriktat
sparande. Enligt förslaget skall regelbundet lönsparande som binds för
viss tid premieras med ett årligt skattefritt sparbidrag med 20 % av den
krediterade räntan samt med årlig vinstutlottning motsvarande 10 % av
den krediterade räntan på samtliga konton. Sparbidraget är maximerat
till 300 kr. per konto och kalenderår.

Frågan om sparandets utveckling berörs också av chefen för finansdepartementet
i den reviderade finansplanen 1971 (prop. 1971: 115 s.
40). Han konstaterar att minskningen av det privata sparandet i företag
och hushåll och ökningen av sparmedel inom i första hand AP-fonden
reser många olika problem och tillägger bl. a.

Jag har vid flera tillfällen understrukit sparandets avgörande roll för
den framtida välståndsökningen men samtidigt även måst konstatera
svårigheterna att finna effektiva vägar för en sådan stimulans. Sedan
långt tillbaka har vi sökt främja ett sparande via lönsparande och i fjol
tillämpades ett särskilt premiesparande för återbetalda preliminärskattemedel.
Jag har för avsikt att utifrån erfarenheterna från dessa åtgärder
återkomma i senare sammanhang med förslag syftande till att stimulera
och fånga in ett nysparande.

Det skattefria bottenbeloppet i inkomstkällan kapital utgjorde ursprungligen
100 kr. för ensamstående och 200 kr. för makar. 1957
höjdes avdraget till 300 kr. resp. 600 kr. och 1961 - med tillämpning
fr. o. m. 1962 års taxering - till 400 kr. resp. 800 kr. Bestämmelserna
om detta schablonavdrag, vilka återfinns i 39 § 3 mom. KL, har tillkommit
för att stimulera sparandet.

Till betänkandet fogad bilaga 1 utvisar allmänna pensionsfondens
tillväxt. Inlåningsutvecklingen i vissa sparinstitut framgår av bilaga 2.
I bilagorna 3-5 lämnas vissa uppgifter rörande ungdomens lönsparande
och det allmänna lönsparandet.

Frågornas tidigare behandling

Riksdagen har upprepade gånger på förslag av bevillningsutskottet
avslagit motioner som syftat till att genom åtgärder vid beskattningen

SkU 1971:37

stimulera till ökat personligt sparande. Därvid har bevillningsutskottet
i fråga om premiering av personligt sparande på särskilt sparkonto
uttalat att de undersökningar, som utförts av utredningen om sparstimulerande
åtgärder och som redovisats i utredningens betänkande SOU
1961: 2, givit vid handen att det knappast är möjligt att genom definitiva
skattelättnader effektivt åstadkomma ett verkligt nysparande och
att ett system med avsättning av medel till sparkonto innebär att man
inför nya möjligheter till inkomst- och progressionsutjämning vid beskattningen.
Om införandet av bestämmelser om premiering av sparande
på särskilt bostadskonto har utskottet framhållit att detta är en
fråga inte enbart om stimulans av bostadssparandet utan också om
inkomst- och progressionsutjämning. Inte heller har utskottet ansett sig
kunna biträda förslaget om skatteförmåner för överamorteringar av
skuld på egnahemslån. Utskottet har därvid hänvisat till att gällande
skattelagstiftning i fråga om egnahemsfastigheter och bostadsrättslägenheter
får anses förmånliga för de skattskyldiga och till att de eventuella
åtgärder som erfordras för att stimulera bostadssparandet därför bör
ske på annat sätt än genom lättnader vid beskattningen.

Utskottet har från statsfinansiell synpunkt inte ansett det möjligt att
medverka till en höjning av sparavdraget i inkomstkällan kapital
eller till en utvidgning av dess användningsområde och därvid åberopat
att enligt kalkyler gjorda på grundval av 1966 års taxering en höjning
av sparavdraget från 400 kr. till 600 kr. för ensamstående och från 800
kr. till 1 200 kr. för makar kunde beräknas medföra ett skattebortfall
för staten på 50-60 milj. kr. och för kommunerna på ca 35 milj. kr.
Beträffande rätten till särskilda sparavdrag i inkomstkällorna jordbruksfastighet,
annan fastighet och rörelse har utskottet erinrat om att sparavdraget
får utnyttjas också av inkomsttagare med huvudsaklig inkomst
från annan inkomstkälla än de nu nämnda och att fastighetsägare och
rörelseidkare i minst samma omfattning som löntagare har möjlighet att
utnyttja sparavdraget vid taxeringen.

Utskottet

De förevarande motionerna syftar alla till att genom olika åtgärder
vid beskattningen premiera sparande. Motionärerna i motionerna
1971:301 vill särskilt gynna bostadssparandet, medan motionen
1971: 304 innehåller yrkande om premiering - genom skatteavdrag om
högst 1 500 kr. - av allt enskilt nysparande i bank, bostad, utbildning,
aktier eller egen rörelse. Med nysparande bör enligt motionärernas
mening jämställas amortering av bostads- och studielån, och motionärerna
yrkar också att egenföretagare medges rätt att skattefritt avsätta
medel till självfinansieringsfond. Yrkande om premiering av banksparande
genom avdrag om högst 600 kr. på den slutliga skatten återfinns
i motionen 1971:576. I sistnämnda motion liksom i motionerna

SkU 1971:37

1971: 304 och 1971: 461 yrkas en uppräkning av det s. k. sparavdraget.
Enligt motionärerna i motionen 1971: 304 bör sådant avdrag kunna
medges inte bara i inkomstkällan kapital. Även den som investerar sitt
sparkapital i jordbruk, annan fastighet eller rörelse bör ha rätt till sparavdrag.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen har riksdagen
upprepade gånger lämnat motioner med yrkanden om skattelättnader
i olika former för målinriktat sparande utan åtgärd. Detta har
skett med åberopande bl. a. av att det knappast torde vara möjligt att
genom definitiva skattelättnader effektivt åstadkomma ett verkligt nysparande
och att ett system med avsättning av medel till sparkonto skulle
innebära att man öppnade nya möjligheter till inkomst- och progressionsutjämning
vid beskattningen. En uppräkning av sparavdraget i inkomstkällan
kapital har riksdagen inte ansett lämplig av bl. a. det skälet att
en sådan åtgärd kan förväntas medföra ett betydande skattebortfall för
stat och kommun.

Efter 1970 då riksdagen senast hade att pröva motionsyrkanden om
premiering av personligt sparande har - som framgår av bilaga 3-5 till
detta betänkande - ungdomens lönsparande gått ytterligare tillbaka,
medan det allmänna lönsparandet visar kraftigt ökande anslutningssiffror.
I en promemoria dagtecknad den 30 mars 1971 och upprättad
av en särskild kommitté (lönsparkommittén) inom riksgäldskontoret
framgår emellertid att av det totala antalet konton anslutna till det allmänna
lönsparandet vid utgången av 1970, ca 903 000, endast 296 500
presterat en 500 kr.-ökning under året, medan de resterande drygt
600 000 lönspararna minskat sitt sparande med tillhopa minst 25 milj. kr.

Kommittén, som anser den berörda utvecklingen av ungdomens lönsparande
och det allmänna lönsparandet bl. a. sammanhänga med den
blygsamma stimulans som det statliga lotteriet ger, har föreslagit en
samordning av de båda sparformerna. Förslaget, som siktar på att tillvarata
samhällets intresse att öka hushållssparande! och åstadkomma
ett mer långsiktigt och målinriktat sparande, innebär att regelbundet
lönsparande, som binds för viss tid, premieras med ett årligt skattefritt
sparbidrag med 20 % av den krediterade räntan, dock högst 300 kr. per
konto och kalenderår, och med en årlig vinstutlottning motsvarande
10 % av den under resp. år krediterade räntan på samtliga konton.
Införandet av den nya sparformen bör enligt lönsparkommitténs mening
stödjas av en brett upplagd kampanj i form av annonsering, affischering,
film etc. För att kampanjen skall kunna planeras och genomföras
effektivt bör - menar kommittén - beslut om det nya lönsparandet föreligga
och erforderliga medel stå till förfogande under hösten 1971. Lönsparkommitténs
promemoria är f. n. föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Årets riksdag har på Kungl. Maj:ts förslag anvisat ett anslag av 2
milj. kr. för en undersökning i statistiska centralbyråns regi av hushålls -

SkU 1971:37

sparandet. Denna undersökning skall genomföras så snart som möjligt
och bör enligt skatteutskottets mening kunna ge material för att bedöma
vilka åtgärder som på sikt kan komma att krävas för att åstadkomma
ett ökat hushållssparande.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att 1970 års riksdag
(prop. 1970: 197, BaU 67) fattat beslut om premiering av sparande i
anslutning till utbetalning av överskjutande preliminär skatt enligt 1970
års taxering. Premieringen innefattar - utöver räntan - en skattefri sparpremie
med 5 % på belopp som innestår på sparkonto intill utgången
av år 1971 samt deltagande i två vinstutlottningar samma år. Chefen
för finansdepartementet har i den reviderade finansplanen 1971 (prop.
1971: 115 s. 40) uttalat, att han utifrån erfarenheterna av bl. a. denna
premieringsform har för avsikt att i senare sammanhang återkomma
med förslag i syfte att stimulera och fånga in ett nysparande.

Av det anförda framgår att förslag från Kungl. Maj:t kan väntas i
fråga om lönsparandet och andra sparstimulerande åtgärder och att hushållssparandet
i stort är under utredning. På grund härav anser skatteutskottet
att riksdagen nu liksom förra året bör lämna de motioner
utan åtgärd som innehåller yrkanden om skattepremiering av personligt
sparande.

Den i motionen 1971: 304 aktualiserade frågan om rätt för egenföretagare
att avsätta medel till självfinansieringsfond faller inom företagsskatteberedningens
utredningsuppdrag (jfr 1971: 61) och bör enligt utskottets
mening också prövas av denna utredning. Utskottet avstyrker
således bifall till samtliga motioner.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår

1 motionen 1971: 301

2 motionen 1971: 304

3 motionen 1971: 461

4 motionen 1971: 576.

Stockholm den 18 maj 1971
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Engkvist (s), Eriksson i Bäckmora (c),
fru Nettelbrandt (fp), herrar Kristenson (s), Josefson i Arrie (c), Larsson
i Umeå (fp), Carlstein (s), Nilsson i Trobro* (m), Wikner* (s),
Stadling (s), Westberg i Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Söderström
(m) och fru Normark (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1971:37

Reservationer

1. av herr Eriksson i Bäckmora (c), fru Nettelbrandt (fp), herrar
Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp) och Olof Johansson i Stockholm
(c), vilka

dels anfört följande:

»Av bilaga 3 till detta betänkande framgår att ungdomens lönsparande
fortsätter att kraftigt minska. Även det allmänna lönsparandet har kommit
att få en icke önskvärd inriktning. Antalet lönsparare inom denna
sparform har visserligen ökat till ca 903 000 under 1970 men en närmare
analys av deltagandet visar - enligt den av majoriteten åberopade
promemorian av lönsparkommittén - att endast 296 500 lönsparare under
år 1970 presterat en 500 kronorsökning. Antalet lönsparare med
motsvarande ökning var år 1962, då det allmänna lönsparandet startade,
274 000, trots att det totala antalet konton då uppgick till endast
ca 336 000. Under 1970 har mer än 600 000 lönsparare tillhopa minskat
sina konton med 25 milj. kr.

Vi anser inte att de förslag som lönsparkommittén framlagt i sin
promemoria kommer att i nämnvärd grad påverka sparandet i positiv
riktning. Därtill är stimulansåtgärderna, särskilt med hänsyn till den
fortgående penningvärdeförsämringen, enligt vår bedömning alltför blygsamma
och bindningsvillkoren alltför hårda.

Den form av sparpremiering som tillämpades i anslutning till utbetalning
av överskjutande preliminär skatt enligt 1970 års taxering
innebar visserligen en kraftig stimulans av sparandet. Om denna premieringsform
har emellertid ett enigt finansutskott (FiU 1971: 16), med
riksdagens godkännande, uttalat att den bör förbehållas särskilda tillfällen
med ansträngd samhällsekonomi.

Av nedanstående tabell framgår att affärsbanksinlåningen under 1970
visserligen ökat med 2 048 milj. kr. Att märka är emellertid att av detta
belopp 1 784 milj. kr. utgör räntekrediteringar och att alltså inlåningsnettot
under året uppgår till endast 264 milj. kr.

Inlåningsutveckling hos affärsbankerna 1968—1970 (ultimo, mkr.)

	1968	1969	1970	Procentuell för-ändring under 1969 1970
Handelsbanken	11 868	11 975	12 568	+0,9	+ 5,0
Skandinaviska Banken	9 691	9 783	10 212	+0,9	+ 4,4
Kreditbanken	5 167	5 397	5 657	+ 4,5	+ 4,8
Enskilda Banken	3 487	3 243	3 250	-7,0	+0,2
Göteborgs Bank	3 285	3 336	3 479	+ 1,6	+4,3
Övriga banker	6 944	7 316	7 932	+ 5,4	+ 8,4
Samtliga affärsbanker	40 442	41 050	43 098	+ 1,5	+ 5,0

SkU 1971:37

Den nuvarande ekonomiska politiken innebär otvivelaktigt en stark
press nedåt på det privata sparandet för flertalet medborgare. Detta
måste enligt vår mening bedömas som mycket allvarligt eftersom sparandet
är av den största betydelse för en fortsatt expansion. Trots den
snabba tillväxten av det kollektiva sparandet, främst inom ATP-systemet,
har det enskilda sparandet kvar sin stora betydelse för att skapa
tillräckliga kreditresurser för investeringar i bostäder, företag och kommunala
anläggningar. Utan ett tillräckligt nysparande finns risk för att
resurserna helt enkelt inte räcker till. En positiv utveckling av det enskilda
sparandet spelar också en väsentlig roll i ansträngningarna att
åstadkomma balans i samhällsekonomin - inte minst gäller detta i dagens
ekonomiska läge. Den som sparar bygger ju inte bara upp resurser
för egen del. Han ställer dem också till kreditmarknadens och därmed
ytterst till samhällets förfogande.

I den ekonomiska politiken är det därför angeläget att beakta sparandets
rättvisa villkor och tillväxtmöjligheter. Starkare direkta stimulansåtgärder
från samhällets sida än dem som för närvarande tillämpas ter
sig därför i hög grad önskvärda.»

dels ansett att utskottet under punkterna 1 och 4 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1971:301 och
1971: 576 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär skyndsam utredning
och förslag till åtgärder i syfte att stimulera personligt
sparande.

2. av herr Eriksson i Bäckmora (c), fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson
i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp) och Olof Johansson i Stockholm
(c), vilka

dels anfört följande:

»Som framhålls i motionen 1971: 461 har hushållens sparande - sett
i förhållande till de totala inkomsterna - sjunkit under hela 1960-talet.
Det är från samhällssynpunkt synnerligen angeläget att man försöker
vända den utvecklingen. Samtidigt är det önskvärt att underlätta för
den enskilde att bygga upp en egen ekonomisk beredskap för kommande
behov. Särskilt småsparamas aktiva sparande är från denna synpunkt
värdefullt och bör uppmuntras från samhället.

Det s. k. sparavdraget vid taxeringen spelar otvivelaktigt en viktig
sparstimulerande roll. Detta avdrag tillkom emellertid redan för tio år
sedan, och dess betydelse har undan för undan minskat genom att det
inte anpassats till förändringarna i pris- och inkomstnivån.

Vi har i andra sammanhang begärt en 'värdesäkring’ av skatteskalan
och av olika avdrag i skattesystemet. Ett sådant system skulle
enligt vår mening vara värdefullt inte minst i fråga om sparavdraget.
Redan en fortlöpande anpassning av detta avdrag till förändringar i
penningvärdet skulle betyda en god stimulans för ökat sparande.»

SkU 1971:37

dels ansett att utskottet under punkten 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1971:461 i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär utredning av frågan om 'värdesäkring’
av det s. k. sparavdraget i inkomstkällan kapital.

3. av herrar Nilsson i Trobro (m) och Söderström (m), vilka
dels anfört följande:

»Av bilaga 3 till detta betänkande framgår att ungdomens lönsparande
fortsätter att kraftigt minska. Även det allmänna lönsparandet
har kommit att få en icke önskvärd inriktning. Antalet lönsparare inom
denna sparform har visserligen ökat till ca 903 000 under 1970, men
en närmare analys av deltagandet visar - enligt den av majoriteten
åberopade promemorian av lönsparkommittén - att endast 296 500 lönsparare
under år 1970 presterat en 500 kronorsökning. Antalet lönsparare
med motsvarande ökning var år 1962, då det allmänna lönsparandet
startade, 274 000, trots att det totala antalet konton då uppgick till
endast ca 336 000. Under 1970 har mer än 600 000 lönsparare tillhopa
minskat sina konton med 25 milj. kr.

Den form av sparpremiering som tillämpades i anslutning till utbetalning
av överskjutande preliminär skatt enligt 1970 års taxering innebar
visserligen en kraftig stimulans av sparandet. Om denna premieringsform
har emellertid ett enigt finansutskott (FiU 1971: 16), med riksdagens
godkännande, uttalat att den bör förbehållas särskilda tillfällen
med ansträngd samhällsekonomi.

Inlåningsutvecklingen hos affärsbankerna 1968—1970 (ultimo, mkr.)

Procentuell förändring
under
1968 1969 1970 1969 1970

Handelsbanken	11	868	11	975	12	568	+0,9	+ 5,0
Skandinaviska Banken	9	691	9	783	10	212	+ 0,9	+ 4,4
Kreditbanken	5	167	5	397	5	657	+ 4,5	+ 4,8
Enskilda Banken	3	487	3	243	3	250	-7,0	+0,2
Göteborgs Bank	3	285	3	336	3	479	+ 1,6	+ 4,3
övriga banker	6	944	7	316	7	932	+ 5,4	+ 8,4
Samtliga affärsbanker	40	442	41	050	43	098	+ 1,5	+ 5,0

SkU 1971:37

Denna utveckling inger allvarliga farhågor. Ett minskat sparande
medför ett ökat tryck i ekonomin och ger minskat utrymme för såväl
industriinvesteringar som offentliga investeringar. För att förhindra detta
är det nödvändigt att omedelbara åtgärder vidtas i syfte att öka det
enskilda sparandet.

För att öka sparandet krävs tre ting: utrymme för sparande, vilja att
spara samt möjlighet till god, säker och meningsfull placering av det
sparade.

Chansen till ett sparutrymme för de många ligger i de stigande inkomsterna,
i inkomstökningarna. Men förutsättningen är då att man
får behålla tillräckligt mycket av inkomstökningarna för att det skall
räcka inte bara till en önskad och kanske välbehövlig konsumtionsökning
utan också till sparande. För närvarande lägger de höga marginalskatterna
för de flesta oöverstigliga hinder i vägen för ett nämnvärt sparande
av inkomstökningar. En översyn av skattesystemet i enlighet med
vad som anförts i motionen 1971: 302 är därför den första och viktigaste
förutsättningen för ett ökat sparande.

En annan viktig förutsättning för uppkomsten av ett sparande är
en välgrundad tilltro till att de sparade medlen behåller och ökar sitt
värde. En ekonomisk politik som tryggar ett fast penningvärde är därför
den kanske bästa sparstimulansen.

Olika former av s. k. målsparande är väl ägnade att väcka sparintresset
hos den som inte tidigare sparat systematiskt. Här kommer
de sparstimulerande åtgärderna in och gör sparandet mer lockande genom
att låta sparmålet rycka närmare: skattefavörer och sparpremier
gör det möjligt att spara större belopp och låter sparkapitalet växa
snabbare. En utförlig redogörelse härför har lämnats i motionen
1971:431. De där framförda förslagen finner vi vara väl ägnade att
stimulera sparandet och öka ägandespridningen.

En vanlig invändning mot sparstimulerande åtgärder och ett decentraliserat
ägande har varit att de föreslagna åtgärderna bara skulle gynna
högre inkomsttagare.

Det är självklart att en generell sparstimulans i form av sparpremie
eller skatteavdrag ger större favör i kronor åt den som kan spara stora
summor än åt den som bara kan sätta undan mindre belopp. Men det
bör observeras att alla i motionen 1971:431 framförda förslag är så
utformade att de framför allt gynnar småspararna.»

dels ansett att utskottet under punkten 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1971: 304 i skrivelse till
Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års riksdag om
åtgärder i syfte att stimulera det enskilda sparandet i bank,
bostad, utbildning, aktier eller egen rörelse i enlighet med vad
i motionen 1971: 431 anförts.

Allmänna pensionsfonden: placeringarna efter låntagargrupp 31/12 1964—1970

SkU 1971:37

r SO Os -

•o

tJ SO Os -

»-« so n so cs rf rf

oo" oo'' o" rf co" rf so" cf

rf «—i cn ri

rj <o rf v>

rf rf vo" o"

os co so so
t-"" so" i-T m"

Tf HM

SO rf SO^ VS
rf" rf rf"

r-1 m

inOO^^
vT <o" so" o"

<o <N vs so Os n vs rf

so co rf so

Os O so r-i

't 1—( M

sO«Dh(S O Ti- oo o

cn ^c^oo^
o" co vs" rf"
MOt^M
c*s rf © co

co os so ro"
vs" oo" vs"
co •o ro co

Ooo t}--

OS n

0\ M -H CO CO rf SO OO

OHHOO

OOSj-SOr <Of"tCO Nsttoo -

<N —^ Os^ rf
r-" os" r-" vs"
oo <o os so

Os SO OO Tf

n oo r' oo
rf os co
vs r- os —

oo^

rf" VO" rf" <0"
so oo -h rf
CO SO rt ^

so —

<h rf oo m t-- rf vs

fiOSOv>
vo <N »o
rf v> rf so
h OOMSO

r' coos^so
o" oC co r-"

^OWOh>

(NfsOst^

-HSO-HTf

rf NVO^iO

Os" V>" esf o"
r- rf t-- oo
os n vo rf
rf »hcO

*1 't VO --

8" —T os" so"

n cn rf

t- O *-« co

CO •— CN

•AdfClO
— OO l/S M

OSVSrHrH

rf ^

oo rf Tf q
Os ”rt co Os
rf vs vs
co rf as

co so^so O

SO Os" rf" rf
SO rf vO SO
vs <o VS

<N ^ 00^ rf

o" o" Vs" rf

N VS f- fOO
CN CN

[S S ^

lili

s §|-|

•2

z 00

s cS

3 ‘ ‘
•O

a :Q

M - -

e »c

•2 ö"S

«p tu

0,-Xs

- R
Q

5».

sS . ii

»3-i-él

a
B
B

<3 3

öo C/3

S|* -§

SkU 1971:37

Bilaga 2

Inlåningsutvecklingen i vissa sparinstitut i mkr. (exkl. räntor utom i vad
avser jordbrukskassor)

Dec. Affärsbanker Sparbanker Postsparbanken Jordbrukskassor

1945 6 846 5 468 1 394 193

1963 24 410 18 325 5 745 1 797

1964 26 649 19 699 6 104 2 162

1965 27 731 (+ 4,1 %) 21 184 (+ 7,0 %) 6 386 (+4,6 %) 2 551 ( + 18,0 %)

1966 30 303 (+ 9,3 %) 23 246 (+ 9,7 %) 6 882 (+7,8 %) 2 921 ( + 14,5 %)

1967 35 017 ( + 15,6 %) 26 011 (+11,9 %) 7 418 (+7,8 %) 3 349 (+14,7 %)

1968 40 442 ( + 17,8 %) 28 150 ( +8,6 %) 7 873 (+6,1 %) 3 733 (+11,4 %)

1969 41 050 ( +1,5 %)29837(+ 7,1 %) 8 348 ( + 6,0 %) 4 263 ( + 14,2 %)

1970 43 098 (+ 5,0 %) 31 270 8 989 (+7,7 %) 4 817 ( + 13,0%)

Inlåningsutvecklingen i vissa sparinstitut i 1953 års penningvärde

Affärs- Spar- Postspar- Jordbruks Vid

slutet bankerna1 bankerna banken kassorna

av mkr mkr mkr mkr

1953	11 839	9 343	2 849	617
1954	12 600	9 878	2 992	703
1955	12 277	10 268	3 086	765
1956	12 235	10 572	3 154	799
1957	12 784	10 937	3 267	834
1958	13 672	11 259	3 379	848
1959	16 188	11 988	3 580	921
1960	15 279	12 434	3 865	1 001
1961	15 630	12 882	3 970	1 087
1962	16 821	13 219	4 109	1 181
1963	18 250	13 812	4 344	1 312
1964	19 590	14 520	4 487	1 529
1965	19 564	14 993	4 567	1 720
1966	20132	15 525	4 588	1 851
1967	22 232	16 526	4 709	2 032
1968	23 8212	17 600	4 920	2 220
1969	23 529	18 345	5 112	2 499
1970	23 165	17 9802	5 189	2 606

1 Beloppen för affärsbankerna exkl. vid årsskiftet krediterade räntor, inkl.
vid årsskiftet krediterade räntor.

2 1968 års siffra anpassad till de ändrade redovisningsregler som fr. o. m.
1969 gäller för bl. a. inlåningen i affärsbankerna.

2 Inkl. Sparbankernas bank.

SkU 1971:37

Bilaga 3

Ungdomens lönsparande

Antal lönsparare

År	Nytillkomna under året st.	Avgångna under året st.	Antal vid slutet av resp. år st.	Förändring under året st.
1950	30 000	2 300	27 700	+27 700
1951	18 000	3 700	42 000	+ 14 300
1952	12 000	8 000	46 000	+ 4 000
1953	15000	9 000	52 000	+ 6 000
1954	19 000	13 700	57 300	+ 5 300
1955	25 000	16000	66 300	+ 9 000
1956	24 300	15000	75 600	+ 9000
1957	31 000	14 200	92 400	+ 16 800
1958	40 200	16000	116 600	+24 000
1959	29 462	19 838	126 100	+ 10 000
1960	34 116	20 956	139 300	+ 13 000
1961	36 821	25 228	151 100	+ 11 500
1962	37 554	22 782	165 900	+ 15 000
1963	26 589	25 991	166 500	+ 600
1964	54 723	48 836	172 400	+ 5 900
1965	55 031	58 345	169 100	— 3 300
1966	43 760	48 160	164 700	— 4 600
1967	41 616	44 391	161 900	— 2 800
1968	33 172	41 820	153 300	— 8 600
1969	31 077	38 971	145 387	— 7 900
1970	25 044	39 210	131 201	—14 200
Det allmänna lönsparandet
1962	336 200	—	336 200	+ 336 200
1963	128 150	28 450	436 000	+ 99 700
1964	80 350	52 900	463 450	+ 27 450
1965	82 000	52 000	493 450	+ 30 000
1966	136 050	58 000	571 500	+ 73 750
1967	165 850	58 900	678 400	+ 106 900
1968	134 600	64 400	748 600	+ 70 200
1969	143 300	79 700	814 200	+ 65 600
1970	167 800	81 300	902 900	+ 86 500

31/12 31/12 31/12 Inne- Insatt Uttaget Inne- Insatt Uttaget Inne- Ökning Ökning ökning

1968 1969 1970 stående under under stående under under stående under under under

SkU 1971:37

r Os -

' i_

— E

1
cd
Si
</>
C
:Q

»o

0_ *o »o
ro rf rf

<N vo
oo Os rf

rtsovR
ro" «n rf

O, (N (N

m vo «-T
n -i n

vo" co ocf

-NO,
rf Ttt-f
v» vo i-t

g" so

o o o

~ G ©"

n o o
-T o" o"

•o o »-■
o cT o*

m rf -h

rf o" O"

oo o r^
cT o" o"

•o T— o
- o“ o"

fO O* cf

oo rl *-4
cf cf cT

oo ri O
-f cT o"

rf o* o"

vo ov n	OO -H »/I	»—t
«o oo n	Ov O ro	o
o o v>	n *i -i	<N
— o	n	i-H
vO »O *i		ro

r- vo

*-4 00 OS

r)voh	ro ro O	__
r* os oo	vo ro ro	00
OS oo Tt	O »—1 »-H	(N
-i O oo		ro
OO vo		*o

cd
cd g
c S <u
g o*

5 S.8

w c312
O Q,**

•O T3 .

**- 0) cr3

S|«

55 *ag »S

JB 2 S

:Sj5 o,

cd ^ </>

lH W -y,

a.Ofcgg

C £

°o *-^*-^»o^T-^T^oq>oo d- vo »o nrf \o rt •/-> n o <n oc
rf »o «o vo" rf ©* oo" rf ocf rf ro vo" ro" *-f of r-" © rf ©" ^t"

r-t ^

r* r4r-"rrrvo"Tf'ro‘Tt'rfro'oo'</-f©v"«X'^d-'Ti-'r^r^»n'Tf'
r-r^voiOforir-Hosr-u^nor^voio^cnr^i-H
n<Nnnnnn*-<*-ti-ii-r*-t

oo^rt r^o^n aNvoTrf-nnmomt^n-ionTf
o rf »-T oo r-" r-* irf n" vo" oC i-f ov" o" vo' Tf os *o rf o"

’tn(NOOOVOOh^rfrtri(NM-H^

rö r >n oorn — r^ < «rnvoonr>m^’ vo
of 00" ro" *-T r-" cf r-" r-" ocf oo* ©" rf •n' o" vf cf oo* vcf rf »o
~ ~ • “ • o «o ro ro n n 1-4 n 1-4

q\oohvcoTtfnMrHOOVOO^v£unrfViNiO

VOVOVOVOVOVOVO^VOVOIÖIOIOIOIÖIO^IOIÖIO

PVOVOvOVOVCNOvOvgNOvOvaNOvOVONONOygvOVON

SkU 1971:37

ted

é>*% u .

W--T3 o a<N Ä

§s

*!.2._5:2£2

. i

Ö — *4> B ,
w-hU M rv<s

c 13 o a £&
0*£ G.-^

oi « M .

sSjgu

O -1- G _. C —•)£

*3.!«;2£2

G 'v •

c .8 i3 © 3 -2

b2 ~ ^ ”G G

•O > 13 ^ •£ :c5

•w cd »G < ,w tn
00

G • .

'5 2

•=5 >«ö

1 cd Ä

« ä & 2 -2
^ > 3 os .g .§

•O CÖ G « W” B

0 ti^lS

•W Cd *G *—l S-^ B

o r 73

. /»“\

1 a 23 — S
cS^a,g

m (flfn v u>

2 ^ uo ; 'cd

£ 12 2-2^ c

Z.B §2é 3 o't

4) B
r- 4>

£ *3

73 o
Gh-,

“ -S Ö

G :cö
O »-

Ö ■*_> B • '

ä Ä *> on . .

o -g 12 S 2 *J 2

Z c £ 2 — g * •

, 73 O v ^

I H 5--S 5

t—( W3 ^ w b

»o VO o

OV —< ^
M M T»

VO CN CN
TtNh
co i—i rfr

<N co fN

t-T 00" *n
h- Tt 00
7T O 00

n >n

vo vo 1

—H vo vo

OOhO

CO O v 00

— ov
MOvfO

cot^r'

r- o ■*!■
co 00 O
CN co rf
CN ' <N

00 vo cn
vo vo co
-nNro

Ov vo Ov

h-OfO
O *-i CN
n-HM

co i-T ©"

co —^r"-co cn" o"

Ov CN
—T o t-h"

•nOh
rf *fT *0

CN l-H

CN rf ^
CN O o"

1» »O CN
00 c<r wT

co Tt rf
CN ~ o"

VO^lO IO
»n ~" rf

	t-"		y—,	co	U"i	_
	*■—<	»n	fN	•0	•o	r-
0	CO	00		0	00	CO
h	V)	«n	00	0	0	CN
OV	0	(N	7f
	(N	co	CO
	CN	O	VO	>0	VO	CN
	00	i/->		0	CO	co
ov	r-	vo		r-	t-<	CN
VO	CS	co	VO	00	0	fN
OV	VO	ov	CO
		<N	CO
	vo	VO	cs	Tf	OV	co
	0	«n		OO	r~~	Q
00	OV	co		Td"	CO	O
VO	r-	O	0		O	fN
OV	co	r-	CN
		CN	co

g I

s 5

5-e

^ cd

o a
Pm co

B .B

:0 73
cd **-< <u ed

C L, l- W

6 S-* 2

C cd D

tS ^ ul

c _

2 c
n «

o .. (5

—>Ph c/)

M iri (S 00 h- 3v
vO(SOOhi-4

vcnT-co^ov

NMMNNh

nocvov^av
r» ov CN O rf Ov
1-H 00 vo co O 00

t-H oo^ co^ Tf

co" vo" CN o" Ov vo"
vo vo ov o co
—1 ^ <N — — —'

ov 00 r-*- vo vo tjvo
vo vo vo VO vo

OV OV OV OV OV OV