Skatteutskottets betänkande nr 28 år 1971

SkU 1971:28

Nr 28

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om fördelning
av kommunalskatt mellan hemortskommun och fritidskonimun
in. m.

Motionerna

I detta betänkande behandlas

motionen 1971: 589 av herr Carlshamre m. fl. (m, c) vari hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning och förslag
rörande delning av kommunalskatt mellan hemortskommun och fritidskommun
enligt de riktlinjer som anges i motionen;

motionen 1971:623 av herr Norrby i Åkersberga m. fl. (fp, s, c, m,
vpk) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär
utredning och förslag till sådan ändring av beskattningen av fritidshus
att värdkommunerna för fritidsbebyggelsen tillförs ökade skatteintäkter.

Gällande bestämmelser

För en- och tvåfamiljsfastigheter tillämpas sedan år 1954 i regel
en schablonmetod vid inkomstberäkningen. Denna schablon är numera
genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 49, BeU 34) så konstruerad,
att för fastigheter med taxeringsvärde upp till 150 000 kr. intäkten
tas upp till 2 procent av taxeringsvärdet. För fastigheter med högre
taxeringsvärde tillämpas 2 procent upp till 150 000 kr., 4 procent för
den del som ligger mellan 150 000 kr. och 225 000 kr. samt 8 procent
för överskjutande belopp. Avdrag medges för erlagd ränta och tomträttsavgäld.
Om ägare är mantalsskriven på fastigheten medges dessutom
ett extra avdrag om 500 kr.

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, beräknas
garantibelopp till 2 procent av fastighetens taxeringsvärde för
förstnämnda år. Vid taxering till kommunal inkomstskatt är garantibeloppet
avdragsgillt vid inkomstberäkningen. Avdrag får dock ej ske
för underskott som uppkommer på grund av denna avdragsrätt. Den
taxerade inkomsten kommer därför alltid att uppgå till minst garantibeloppets
storlek.

För fritidskommunernas del utgör den taxerade inkomsten också

Riksdagen 1971. 6 sami. Nr 28

SkU 1971:28

beskattningsbar inkomst, eftersom den skattskyldige i allmänhet kan utnyttja
sitt grundavdrag i hemortskommunen.

Vid 1970 års riksdag (prop. 1970: 70, BeU 40) har rätten för fysiska
personer att vid den statliga inkomsttaxeringen göra avdrag för kommunalskatt
avskaffats.

Frågans tidigare behandling

Frågan om en fördelning mellan kommuner av kommunal inkomstskatt
från skattskyldiga med bostad i mer än en kommun prövades av
riksdagen senast år 1969. Riksdagen avvisade då på förslag av bevillningsutskottet
(BeU 1969:7) ett motionsyrkande om utredning av
frågan om en sådan fördelning. Bevillningsutskottet anförde bl. a. att för
åtskilliga utpräglade fritidskommuner de skatteintäkter och avgifter
som kunde erhållas från sommargästerna ofta inte torde förslå till
täckande av de kostnader som fritidsbebyggelsen medförde. Med hänsyn
därtill och till den ekonomiska betydelse frågan om kostnader för
fritidsbebyggelse hade för många kommuner förutsatte utskottet att
Kungl. Maj:t skulle ägna frågan särskild uppmärksamhet.

År 1970 avstyrkte bevillningsutskottet ett motionsvis väckt yrkande
om utredning av förutsättningarna och formerna för en beskattning
av fritidshus. Utskottet hänvisade därvid (BeU 1970: 34) till att en
sammanställning av de preliminära värden som vid 1970 års allmänna
fastighetstaxering åsatts fritidshus utvisade, att dessa genomsnittligt
höjts betydligt mer än taxeringsvärdena på villor och att taxeringsvärdena
torde ha räknats upp särskilt kraftigt i de utpräglade fritidskommunerna,
vilkas skatteunderlag härigenom höjts i icke oväsentlig
mån. Bl. a. med hänsyn härtill gjorde enligt utskottets mening skälen
för en särskild beskattning av fritidshus sig gällande med mindre
styrka än tidigare.

Riksdagen biföll bevillningsutskottets hemställan.

Utskottet

De förevarande motionerna syftar båda till en förbättring av fritidskommunernas
ekonomi. Enligt motionen 1971: 589 bör de kommuner,
som är särskilt attraktiva som fritids- och rekreationsområden och
som av denna anledning hindras att nå en eljest möjlig industriell och
ekonomisk utveckling, erhålla kompensation för härigenom uteblivna
intäkter. Detta kan enligt motionärerna ske genom en fördelning av
kommunalskatten mellan de fritidsboendes hemortskommuner och fritidskommunerna.
Motionärerna i motionen 1971:623 anser att kommuner
med fritidsbebyggelse bör tillföras ökade skatteintäkter som
kompensation för de med fritidsbebyggelsen förenade kostnaderna.

SkU 1971: 28

Bevillningsutskottet, som 1970 hade att pröva ett motionsyrkande om
utredning av förutsättningarna och formerna för en beskattning av fritidshus,
uttalade som sin mening att skälen för en sådan beskattning
efter 1970 års allmänna fastighetstaxering gjorde sig gällande med
mindre styrka än tidigare.

Skatteutskottet ansluter sig till bevillningsutskottets uppfattning. Av
en sammanställning över de vid nämnda taxering preliminärt åsätta
värdena (se bilaga till detta betänkande) framgår att för fritidshus med
taxeringsvärde upp till 100 000 kr. taxeringsnivån höjts med genomsnittligt
63,3 % för hela riket. Redan en sådan höjning torde innebära en
intäktsökning för kommunerna som överstiger det i motionen 1971: 623
angivna beloppet. I utpräglade fritidskommuner torde intäktsökningen
till följd av höjda taxeringsvärden vara ännu större. Därtill kommer att
fritidskommunerna synes ha vissa möjligheter att erhålla kompensation
för sina utgifter för fritidsbebyggelsen genom exploateringsavtal, anslutningsavgifter,
vägavgifter och taxor för utförda tjänster m. m. Enligt
utskottets uppfattning kan det därför inte antas att kommunerna i allmänhet
belastas med kostnader till förmån för fritidsbebyggelsen, vilka
inte står i rimlig proportion till de intäkter de fritidsboende tillför kommunen.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen har genom
beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 70, Bell 40) rätten för fysiska
personer att göra avdrag för kommunalskatt avskaffats. Detta kan för
ägare av fritidshus medföra en skatteskärpning, vilken skulle ytterligare
accentueras om man genomförde åtgärder av den art som aktualiserats
i motionen 1971: 623.

På grund av det anförda och då den nya kommunblocksindelningen
medför att fritidshusen ofta är belägna i vederbörande ägares hemortskommun,
varigenom de eventuella nackdelar som kan vara förenade
med fritidsbebyggelsen ytterligare minskar, avstyrker skatteutskottet
yrkandena i motionerna.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår

1. motionen 1971: 589

2. motionen 1971: 623.

Stockholm den 27 april 1971
På skatteutskottets vägnar

ERIK BRANDT

SkU 1971: 28

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Engkvist* (s),
Eriksson i Bäckmora* (c), fru Holmqvist (s), herrar Kristenson (s).
Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s),
Sundkvist (c). Westberg i Hofors (s), Levin (fp), Söderström (m) och fru
Normark* (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Särskilt yttrande

av herrar Magnusson i Borås (m) och Söderström (m):

»Någon fullständig beräkning av de utgifter som fritidsbebyggelsen
åsamkar kommunerna torde knappast kunna göras. I många kommuner
torde ökningen av antalet boende genom sådan bebyggelse ofta innebära
att invånarantalet i kommunen under vissa tider mångdubblas. Detta
gäller särskilt de kommuner som inrymmer bad- och campingplatser
och där renhållningsproblemet blir speciellt brännande. Det torde inte
kunna bestridas att kommunerna härigenom åsamkas utgifter, vilkas
omfattning visserligen är svårbedömbar men som sammantagna representerar
högst betydande belopp.

Fritidskommunerna torde inte ha möjlighet att kompensera sig för
alla de kostnader som de fritidsboende förorsakar. Vi har därför förståelse
för de synpunkter som framförts i motionerna och i synnerhet för
förslaget i motionen 1971: 589 att viss del av den kommunalskatt spm
erläggs på mantalsskrivningsorten skall tillföras den kommun där
vederbörande är bosatt under semestertider.

1970 års allmänna fastighetstaxering synes ha medfört att taxeringsnivån
för fritidshus höjts jämförelsevis mer än för andra fastigheter (jfr
bilaga till detta betänkande). Kommunernas intäkter av fritidsbebyggelsen
torde härigenom ha ökat i icke oväsentlig mån. Vi är därför för
närvarande inte beredda biträda något av motionsförslagen. Med hänsyn
till den ekonomiska betydelse frågan om kostnader för fritidsbebyggelse
har för ett stort antal kommuner förutsätter vi emellertid att
Kungl. Maj:t ägnar det av motionärerna aktualiserade spörsmålet särskild
uppmärksamhet».

SkU 1971: 28

Fritidsfastigheter

Bilaga

Län	Tax.värde: —100 000	100 000—	125 000
Antal tax.enheter	Tax.värde	Nivåför- ändring	Antal tax.enheter	Tax.värde	Nivåför- ändring
Totalt	Därav m jmfkod 1	Totalt	Därav m jmfkod 1
1	2	3	4	5	6	7	8	9
AB	73 560	50 352	3 132.2	+ 58	1 254	854	140.6	+ 59
C	10 320	5 903	293.9	+ 60	37	27	4,2	+ 54
D	17 365	10 242	464,4	+ 54	129	64	14.4	+ 45
E	18 014	11 039	382.2	+ 62	46	27	5,2	+ 34
F	8 878	5 040	145.6	+ 69	8	7	0.9	+ 64
G	5 612	3 133	90,5	+ 55
H	14 366	8 116	332.3	+ 82	21	11	2,4	+ 60
I	4 507	2 269	87.6	+ 93	4	2	0.4	+ 63
K	8 341	4711	171.3	+ 72	3	2	0,3	+ 65
L	13217	8 303	383,8	+ 70	109	74	12.1	+ 64
M	15912	11 363	616.4	+ 79	406	294	46,1	+ 72
N	24 772	16 139	842.0	+ 71	220	130	24.6	+ 69
O	36 817	23 928	1 168,5	+ 85	160	114	18.1	+ 68
P	18 318	11 318	393.4	+ 79	25	14	2.8	+ 61
R	8 592	4 876	133.2	+ 54	5	3	0.5	+ 39
S	14 314	8 292	236,1	+ 52	10	4	1.2	+ 75
T	11 909	7 010	205.1	+ 60	7	5	0,8	+ 32
U	11 322	6 490	217.2	+ 56	12	7	1.4	-1- 54
W	21 614	12 315	419.9	+ 55	31	20	3.5	+ 48
X	17 200	9910	259.6	+ 54	5	5	0,5	+ 46
Y	16 334	9 547	256,9	+ 44	4	2	0,5	+ 90
Z	11 650	6 006	189.7	+ 47	9	5	1.0	+ 34
AC	15 703	6 930	186,8	+ 41	2	1	0.2	+ 77
BD	14 484	7 331	156.2	+ 38	1	—	0.1	0
Summa	413 121	250 563	10 764.8	+ 63.3	2 508	1 672	281.8	+ 60.9

SkU 1971: 28

Fritidsfastigheter (forts)

Län	Tax.värde: 125 000—	150 000			150 000—
Antal tax.enheter	Tax.värde	Nivåför- ändring	Antal tax.enheter	Tax.värde	Nivåför- ändring
Totalt	Därav m imfkod 1	Totalt	Därav m jmfkod 1
1	2	3	4	5	6	7	8	9
AB	508	353	70.0	+	52	696	491	156.3	+	52
C	26	18	3,6	+	55	28	17	6,8	+	51
D	68	35	9,4	+	53	85	52	22.0	+	64
E	24	12	3,3	ri-	49	22	12	4,3	+	39
F	1	1	0,1	+	225	3	1	0.5	ri-	43
G H	15	10	2.2	+	38	16	7	6,0	ri-	61
I	1	—	0.1		0	7	4	1.9	+	39
K	1	1	0.1	+	40	5	2	1.3	ri-	41
L	46	28	6.3	+-	78	28	18	5,6	+	77
M	219	170	30.4	+	65	181	134	36.7	+	54
N	104	69	14.3	+	64	96	54	20.0	ri-	60
O	64	40	8.7	+	75	88	54	23.0	ri-	64
P	17	9	2.4	+	51	6	1	1.4	ri-	43
R	2	—	0.3		0	4	1	1,4	+	860
S	2	2	0,3	-f*	51	4		0.8		0
T	4	1	0.5	“T	60	13	2	5.3	+	48
U	4	3	0,6	+	36	12	6	7,3		26
w	6	3	0.8	+	81	10	4	2.5	ri-	23
X	1	1	0,1	+	92	1	1	0.4	ri-	24
Y	8	4	1.1	+	58	5	1	1.2	T	28
Z	3	3	0.4	+	16	8	4	2.4	+	48
AC	3	3	0,4	+	18	1	—	0.2		0
BD	2	1	0.3	+-	440	3	—	0.8		0
Summa	1 129	767	155.7		57.7	1 322	866	308.1	+	53,5

Samtliga fritidsfastigheter: Antal tax.enheter = 418 080. Tax.värde. summabelopp =// 510,4 mkr.
Tax.värde, medelvärde = 27 500 kr. Nivåförändring = + 62,9 %.

K L Beckmans Tryckerier AB • Stockholm