Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 43 år 1971

SfU 1971:43

Nr 43

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion
angående de studerandes sjukförsäkringsvillkor.

I motionen 1971:731 av herr Wikström m. fl. (fp) har hemställts
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att senast till 1972 års
riksdag få förslag om utvidgning av sjukförsäkringsskyddet till att omfatta
även studerande med statliga studiemedel».

Gällande bestämmelser

Stud iemedelsförordn ingen

Studerande vid universitet och högskolor och andra postgymnasiala
utbildningslinjer är berättigade till studiemedel enligt bestämmelserna i
studiemedelsförordningen (1964:401, ändrad senast 1971:266). Studiemedel
utgår efter särskild ansökan hos den lokala studiemedelsnämnden
och beviljas som regel för två terminer i sänder. Respektive terminsbelopp
kan vanligen kvitteras ut vid terminens början. Nyinskriven studerande
erhåller studiemedel utan någon föregående prövning av hans
lämplighet för studierna. Till annan studerande utgår studiemedel endast
om det med hänsyn till de resultat som han uppnått måste anses sannolikt
att han kommer att slutföra studierna inom normal tid. Vid studiemeritprövningen
skall skälig hänsyn tas till förhållanden av personlig
natur, som kan antas ha inverkat på studieresultaten. Sådana förhållanden
utgör exempelvis sjukdom, barnsbörd, psykiska besvär och liknande.

Studiemedel utgår till heltidsstuderande och — efter den 1 juli 1971
— även till sådan deltidsstuderande som bedriver studierna på minst
halvtid och som på grund av förvärvsarbete, vård av egna barn eller
andra särskilda skäl ej kan bedriva studier på heltid. Studiemedlen utgör
per termin för heltidsstuderande 70 % och för deltidsstuderande 35 %
av basbeloppet. För studerande med minderårigt barn utgår dessutom
barntillägg med 12,5 % av basbeloppet. Har den studerande eller, om
han är gift, hans make inkomst eller förmögenhet reduceras studiemedlen
enligt särskilda regler. Av studiemedlen utgör viss del ett icke
återbetalningspliktigt bidrag. Detta utgör per termin för heltidsstude -

Riksdagen 1971.11 sami. Nr 43

SfU 1971:43

rande 875 kr. och för deltidsstuderande 440 kr. Resten av studiemedlen
skall återbetalas enligt särskilda bestämmelser.

Lagen om allmän försäkring

Enligt lagen om allmän försäkring är alla — således även studerande
— som har en viss årsinkomst av förvärvsarbete obligatoriskt s j u kpenningförsäkrade
för dels en grundsjukpenning, dels en tillläggssjukpenning
som beror av inkomstens storlek. Därjämte är gift
försäkrad samt ensamstående försäkrad med hemmavarande barn under
16 år obligatoriskt försäkrad för grundsjukpenning. En studerande som
inte alls eller endast i ringa utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete
kan teckna frivillig sjukpenningförsäkring eller försäkra sig för sjukpenningtillägg
till den obligatoriska sjukpenningförsäkring, vartill han
eller hon är berättigad. Enligt den obligatoriska sjukpenningförsäkringen
utgår grundsjukpenning med 6 kr. per dag, medan tilläggssjukpenningens
storlek varierar mellan 1 och 46 kr. per dag. Försäkrade i de vanligaste
inkomstlägena kompenseras för ca 80 % av inkomstbortfallet. Sjukpenning
på grund av den frivilliga försäkringen utgör lägst 6 och högst
15 kr. per dag. Sjukpenningtillägg samt sjukpenning enligt den obligatoriska
försäkringen får tillsammans utgöra högst 15 kr. per dag. Karenstiden
för frivillig sjukpenningförsäkring samt sjukpenningtillägg är för
studerande 18 dagar. Årsavgiften är f. n. 2 kr. för varje tillförsäkrat
belopp om 1 kr. sjukpenning eller sjukpenningtillägg. Frivillig försäkring
kan meddelas individuellt eller kollektivt. Individuell försäkring
kan emellertid i regel endast tecknas av den som har god hälsa och
inte fyllt 55 år. Vid s. k. kollektivt inträde i den frivilliga försäkringen
lämnas dispens från ålders- och hälsovillkoren. Sjukpenning eller sjukpenningtillägg
på grund av frivillig försäkring utgår inte vid havandeskap
utan endast vid sjukdom.

Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa
eller skulle ha varit inskriven om hon fyllt 16 år, har enligt lagen om
allmän försäkring vid barnsbörd rätt till moderskapspenning. Moderskapspenning
utgör 1 080 kr. Vid flerbörd tillkommer 540 kr. för varje
barn utöver ett.

Därest en kvinnlig försäkrad i anledning av barnsbörd avhåller sig
från förvärvsarbete, har hon enligt 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring
rätt till tilläggssjukpenning, även om sjukdom inte föreligger.
En förutsättning är dock att hon omedelbart före nedkomsten eller den
beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i följd varit placerad
i sjukpenningklass nr 3 eller högre, dvs. haft minst 2 600 kr. i
arbetsinkomst, eller skulle ha varit placerad i sådan sjukpenningklass,
om hon fyllt 16 år. Tilläggssjukpenning utgår tidigast fr. o. m. den
sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Sjuk -

SfU 1971: 43

penningen utgår endast för dag då kvinnan avhåller sig från förvärvsarbete,
dock högst 180 dagar. Om kvinnan under denna tid utför förvärvsarbete
mer än trettio dagar upphör rätten till fortsatt sjukpenning.
Fr. o. m. den trettionde dagen efter förlossningsdagen utgår tilläggssjukpenning
i anledning av barnsbörd endast under förutsättning att
kvinnan har eller på grund av sjukdom är förhindrad att ha barnet i
sin vård. Barntillägg utgår ej till sjukpenning vid barnsbörd.

Vissa i riksdagen behandlade frågor

Frivillig försäkring för tilläggssjukpenning vid barnsbörd i vissa fall

I samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapsförsäkringen
drogs upp undersökte socialförsäkringsutredningen (SOU
1954: 4) möjligheten att låta den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla
även i samband med barnsbörd. Tanken avvisades av utredningen
och sedermera av riksdagen (andra lagutskottets av riksdagen godkända
utlåtande 1954:32) med hänsyn till de stora avgiftshöjningar en sådan
ordning skulle medföra och med hänvisning till att anslutningen till
den frivilliga försäkringen av dem som endast var intresserade av sjukförmånerna
skulle hämmas.

I anslutning till proposition nr 90 med förslag till lag om allmän
försäkring m. m. till 1962 års riksdag väcktes motioner med förslag om
att sjukpenningtillägg på grund av frivillig försäkring skulle kunna utgå
i viss utsträckning i samband med barnsbörd samt om att statsbidrag
till försäkringskassornas utgifter i dylika fall skulle utgå med 50 procent
av utgifterna. Andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 27 motionerna med hänvisning bl. a. till att det varken
från principiella eller statsfinansiella synpunkter var motiverat att för
finansieringen av en frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning
som motionärerna förordat.

Vid envar av 1965—1970 års riksdagar hade riksdagen i anledning
av motioner att ta ställning till frågan om frivillig tilläggssjukpenning
vid barnsbörd. Samtliga dessa år avslogs motionerna under hänvisning
till 1962 års beslut (andra lagutskottets utlåtanden 1965:71, 1966:11,
1967:6,1968:20,1969:5 och 1970:5).

Sjukförsäkring för studerande

I motioner, som väcktes i anslutning till prop. 1967: 48 med förslag
om ökat statligt stöd till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet
vid högre utbildningsanstalter, yrkades bl. a. att riksdagen måtte i princip
besluta att studerande vid postgymnasiala läroanstalter skulle om -

SfU 1971: 43

fattas av obligatorisk sjukförsäkring. Andra lagutskottet, som behandlade
motionerna i sitt utlåtande 1967:48, ansåg sig inte kunna tillstyrka
förslagen om ett principbeslut. Därvid framhöll utskottet bl. a. att frågans
ändamålsenliga lösning syntes bättre betjänt av att det i propositionen
förutskickade utredningsarbetet fick ske i så fria former som
möjligt. Utskottet förklarade sig emellertid dela motionärernas uppfattning
att det var angeläget att frågan om trygghet vid sjukdom för
studerande vid de högre utbildningsanstalterna snarast fick en tillfredsställande
lösning. Riksdagen anslöt sig till utlåtandet.

1968 års riksdag behandlade motioner med yrkande om utredning
av frågan om någon form av havandeskapsersättning för studerande.
På hemställan av andra lagutskottet (2LU 1968: 22) avslogs motionerna
med hänvisning till det utredningsarbete, som år 1967 uppdragits åt
riksrevisionsverket.

Med liknande motivering avslog fjolårets riksdag en motion om
rätt för studerande diabetiker till frivillig sjukpenningförsäkring (2LU
1970: 39).

Utredningar

I samband med studiemedelsförordningens tillkomst år 1964 anförde
departementschefen (proposition nr 138), att frågan om vissa s. k. indirekta
studiesociala åtgärder borde utredas. På uppdrag av Kungl.
Maj:t utarbetade härefter en arbetsgrupp inom dåvarande ecklesiastikdepartementet
en promemoria med förslag om hälso- och sjukvård för
de studerande (Stencil E 1966: 14). Arbetsgruppen föreslog beträffande
de studerandes försäkringsskydd vid sjukdom, att som villkor för erhållande
av studiemedel skulle uppställas att den studerande var sjukpenningförsäkrad
för en dagersättning av 15 kronor. Därjämte borde
enligt gruppen finnas möjlighet för de studerande att frivilligt teckna
försäkring för ytterligare 5 kronor per dag. I promemorian berörs inte
frågan om ekonomiskt skydd för studerande vid havandeskap.

Under den följande remissbehandlingen ställde sig remissinstanserna
i huvudsak positiva till tanken på ett försäkringsskydd i enlighet med
förslaget men restes vissa invändningar mot förslagets utformning. Förslaget
har inte i vad avser försäkringsskydd lett till lagstiftning. I sitt
i proposition nr 48 år 1967 intagna yttrande över förslaget anförde
departementschefen, att bl. a. frågan huruvida studiemedel och sjukpenning
skulle kunna utgå på samma gång borde närmare utredas innan
ställning togs till förslaget angående sjukpenningförsäkring för ifrågavarande
studerande. Departementschefen uttalade vidare som sin avsikt
att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att uppdraga åt riksrevisionsverket
att i samråd med bl. a. centrala studiehjälpsnämnden och

SfU 1971: 43

riksförsäkringsverket utreda vissa med en sådan sjukpenningförsäkring
sammanhängande frågor.

Under år 1967 fick riksrevisionsverket uppdrag att i samråd med
centrala studiehjälpsnämnden, riksförsäkringsverket och medicinalstyrelsen
utreda de frågor, som sammanhänger med en utvidgning av sjukförsäkringsskyddet
för studerande. Riksrevisionsverket har nyligen avgivit
ett förslag i ämnet. För förslaget, som f. n. är utsänt till samrådsmyndigheterna
för yttrande, redogörs i det följande.

För utredning av bl. a. frågan om sjukpenningens inordnande i beskattningssystemet
tillkallades efter Kungl. Maj:ts bemyndigande förra
året en särskild utredning, sjukpenningutredningen. I utredningsdirektiven
framhålls bl. a. att sjukpenningförsäkringen är uppbyggd efter
inkomstbortfallsprincipen men att vissa undantag härifrån finns, såsom
hemmamakeförsäkringen och den frivilliga försäkringen för hemmamakar
och vissa studerande. Fortsättningsvis uttalas i direktiven bl. a.
följande:

Om sjukpenningförmånema blir skattepliktig inkomst innebär detta
också att sådan ersättning som inte baserar sig på arbetsinkomst blir
skattepliktig inkomst, såvida inte vissa förmånsformer undantas från
skatteplikt. Utredningsmannen bör överväga den lämpliga lösningen med
utgångspunkt i ett så långt möjligt konsekvent genomförande av principen
om skatteplikt för sjukpenningförmånerna. Vid en beskattning av
sjukpenningförmånerna måste de räknas upp till en sådan nivå att de
efter skatt ger minst samma kompensationsgrad som f. n.

Riksrevisionsverkets förslag

I anledning av det uppdrag som riksrevisionsverket år 1967 erhöll
att i samråd med centrala studiehjälpsnämnden, riksförsäkringsverket
och socialstyrelsen utreda de frågor som är förbundna med en utvidgning
av sjukförsäkringsskyddet för studerande, har verket i en den
29 oktober 1971 avgiven promemoria, »Sjukförsäkring för studerande»,
avgivit förslag i ämnet. Förslaget innebär i huvudsak följande. Alla
studerande som uppbär studiemedel enligt studiemedelsförordningen
föreslås bli obligatoriskt sjukpenningförsäkrade. Anslutningen till sjukförsäkringen
skall ske kollektivt genom centrala studiehjälpsnämnden.
Genom en sådan anslutningsform ges också möjlighet för studerande
med diabetes att komma i åtnjutande av försäkringsskyddet. Studerande
som inte uppbär studiemedel skall kunna frivilligt ansluta sig till försäkringen.
Sjukpenningen föreslås bli 25 kr. om dagen för studerande
med fulla heltidsstudiemedel och 13 kr. om dagen för övriga studerande.
Karenstiden bör enligt förslaget vara sju dagar. Det beräknas att premien
med denna karenstid och ett statsbidrag på 20 % av försäkringskostnaderna
kommer att uppgå till 35 kr. resp. 19 kr. per termin beroende på

SfU 1971: 43

om sjukpenningen är 25 kr. eller 13 kr. Premien skall erläggas genom
att beloppet dras av från de beviljade studiemedlen. När det gäller
utbetalning av sjukpenningen redovisas två alternativ. Enligt det ena
skall sjukpenningen utbetalas direkt till den studerande, vilket förutsätter
en motsvarande reduktion av studiemedel som beviljas för efterföljande
termin. Enligt det andra alternativet skall sjukpenningen användas för
betalning av den studerandes återbetalningspliktiga studiemedel. I fråga
om sjukpenning till studerande under havandeskap avger verket inte
något förslag. I promemorian hänvisas därvid — under uttalande att
frågan får lösas i ett större sammanhang — till familjepolitiska kommitténs
arbete.

Promemorian har för yttrande sänts till samrådsmyndigheterna. Yttrandena
kommer att jämte promemorian överlämnas till Kungl. Maj:t.

Utskottet

Enligt lagen om allmän försäkring är alla — således även studerande
— som har viss årsinkomst av förvärvsarbete obligatoriskt sjukpenningförsäkrade
för dels grundsjukpenning, dels tilläggssjukpenning
som beror på inkomstens storlek. För denna försäkring gäller inte någon
karenstid. Studerande som saknar eller har ringa förvärvsinkomster
kan teckna en frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa.
Högsta försäkringsbelopp enligt denna försäkring utgör 15
kr. om dagen och karenstiden är 18 dagar.

Enligt förevarande motion bör studerande som uppbär statliga studiemedel
inordnas i den obligatoriska sjukpenningförsäkringen. Detta
kan enligt motionärerna lösas tekniskt genom att studiemedlen hänförs
till sådan inkomst som berättigar till inplacering i sjukpenningklass.
Med en sådan metod skulle man också få en automatisk lösning av
frågan om sjukpenningersättning till kvinnliga studerande under havandeskap.
Motionärerna hemställer om förslag till nästa års riksdag
om en utvidgning av sjukpenningförsäkringen i enlighet med vad
som anförs i motionen.

Riksrevisionsverket erhöll år 1967 uppdrag att i samråd med centrala
studiehjälpsnämnden, riksförsäkringsverket och socialstyrelsen utreda
de frågor som är förbundna med en utvidgning av sjukförsäkringsskyddet
för studerande. Verket har den 29 oktober 1971 redovisat
sina överväganden och förslag i promemorian ”Sjukförsäkring för
studerande”. Promemorian är f. n. utsänd till samrådsmyndigheterna
för yttrande. Enligt vad utskottet inhämtat är det avsikten att promemorian
jämte yttrandena skall överlämnas till Kungl. Maj:t före innevarande
års slut. Mot denna bakgrund är enligt utskottets mening

Stu 1971: 43

inte erforderligt med något riksdagens initiativ i anledning av motionen.
Utskottet hemställer

att motionen 1971:731 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 november 1971
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c)*,
Lundberg (s), fröken Sandell (s), herrar Ringaby (m), Karlsson i Ronneby
(s), Magnusson i Nennesholm (c)*, fru Håvik (s), herrar Mundebo
(fp), Nordberg (s), Björck i Nässjö (m), Marcusson (s), fröken
Pehrsson (c) och fröken Bergström (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

N. O. Mauritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971