Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 28 år 1971 S£U 1971:28

Nr 28

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående vuxenutbildning, såvitt propositionen hänvisats
till utskottet, jämte motioner.

Genom en den 26 februari 1971 dagtecknad proposition, 1971: 37,
har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslagit riksdagen

dels att anta vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i studiemedelsförordningen
(1964: 401),

dels att bifalla de förslag i övrigt om vars avlåtande till riksdagen
föredraganden hemställt.

Propositionen har behandlats av socialförsäkringsutskottet såvitt angår
författningsförslaget. Övriga delar av propositionen har hänvisats till
utbildningsutskottet.

I detta betänkande behandlas bl. a. fråga om ändring av 5 § 2 och 3
st. studiemedelsförordningen. Ytterligare ändring av sistnämnda stycke
föreslås i propositionen 1971: 81 angående studiesocialt stöd till utländska
studerande, vilken kommer att behandlas i utskottets betänkande
1971: 29.

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motioner,
nämligen

A. vid riksdagens början väckt motion

1) 1971:478 av herr Stridsman m. fl. (c) om studiesociala åtgärder
för att stimulera elitidrotten;

B. i anledning av propositionen väckta motioner

2) 1971: 1357 av fru Mogård och herr Nordstrandh (båda m);

3) 1971: 1361 av herr Petersson i Gäddvik och fröken Ljungberg
(båda m).

Av propositionen återges endast författningsförslaget, som har följande
lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401)

Härigenom förordnas att 5, 8, 9, 11 och 15 §§ studiemedelsförordningen
(1964: 401), skall ha nedan angivna lydelse.

1 Riksdagen 1971. 11 sami. Nr 28

SfU 1971: 28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

Studiemedel utgå till svensk studerande så ock till annan studerande,
som är bosatt i riket.

Till den som ej är heltidsstuderande
utgå studiemedel endast om
han bedriver studierna på minst
halvtid och på grund av förvärvsarbete,
vård av egna barn eller
andra särskilda skäl ej kan bedriva
studier på heltid.

Den som icke är svensk medborgare
äger dock icke rätt till studiemedel,
om han bosatt sig i riket
huvudsakligen i syfte att här vinna
utbildning.

Den som icke är svensk medborgare
äger icke rätt till studiemedel,
om han bosatt sig i riket
huvudsakligen i syfte att här vinna
utbildning.

8 §

Studiemedel beviljas efter ansökan.

Ansökan om studiemedel inges
inom den tid och i den ordning
som centrala studiehjälpsnämnden
bestämmer. Om särskilda skäl föreligga,
må ansökan prövas även
om den inkommit för sent.

Studiemedel beviljas för högst två eller i fall, för vilka centrala studiehjälpsnämnden
så förordnar, högst tre terminer i sänder.

9 §

Studiemedel beräknas för termin
och utgå, i den mån ej annat
följer av 10, 11, 12, 14 eller 16 §,
med sjuttio procent av basbeloppet.

Det belopp som följer av 9 och
10 §§ minskas med två tredjedelar
av den del av den studerandes inkomst
för terminen, som överstiger
fyrtio procent av basbeloppet,
samt, om den studerande är gift
och sammanbor med maken, därjämte
med en tredjedel av den del
av makens inkomst för terminen,
som överstiger etthundrafyrtio procent
av basbeloppet.

Studiemedel beräknas för termin
och utgå, i den mån ej annat
följer av 10, 11, 12, 14 eller 16 §,
för heltidsstuderande med sjuttio
procent av basbeloppet och för
deltidsstuderande med trettiofem
procent av basbeloppet.

11 §

För heltidsstuderande minskas
det belopp som följer av 9 och
10 §§ med två tredjedelar av den
del av den studerandes inkomst
för terminen, som överstiger fyrtio
procent av basbeloppet, samt, om
den studerande är gift och sammanbor
med maken, därjämte med
en tredjedel av den del av makens
inkomst för terminen, som överstiger
etthundrafyrtio procent av

SfU 1971: 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

basbeloppet. För deltidsstuderande
minskas det belopp som följer av
9 och 10 §§ med två tredjedelar

av den del av den studerandes in komst

för terminen, som överstiger
etthundratjugofem procent
av basbeloppet, samt, om den studerande
är gift och sammanbor
med maken, därjämte med en
tredjedel av den del av makens
inkomst för terminen, som överstiger
tvåhundrafemtio procent av
basbeloppet.

Såsom den studerandes inkomst räknas den inkomst som han kan

antagas komma att åtnjuta under terminen eller, om studiemedel vid ett

och samma tillfälle skola beviljas för mer än en termin, den inkomst
som han kan antagas komma att åtnjuta under terminerna, delad med
antalet terminer. Värdet av naturaförmåner uppskattas efter regler som
fastställas av Konungen. Studiemedel, doktorandstipendium och allmänt
barnbidrag anses icke såsom inkomst.

Vad i andra stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid beräkning
av makes inkomst.

15 §

I studiemedel, till vilka den studerande enligt 5—14 §§ äger rätt,
ingår studiebidrag med följande belopp, nämligen

a) om han är berättigad till studiemedel
motsvarande minst sjuttio
procent av basbeloppet, åttahundrasjuttiofem
kronor eller,

b) om han är berättigad till studiemedel
med lägre belopp, så stor
del av åttahundrasjuttiofem kronor,
som svarar mot förhållandet
mellan det belopp vartill han är
berättigad och sjuttio procent av
basbeloppet.

a) för heltidsstuderande, om
han är berättigad till studiemedel
motsvarande minst sjuttio procent
av basbeloppet, åttahundrasjuttiofem
kronor, eller, om han är berättigad
till studiemedel med lägre
belopp, så stor del av åttahundrasjuttiofem
kronor, som svarar mot
förhållandet mellan det belopp
vartill han är berättigad och sjuttio
procent av basbeloppet,

b) för deltidsstuderande, om han
är berättigad till studiemedel motsvarande
minst trettiofem procent
av basbeloppet, fyrahundrafyrtio
kronor, eller, om han är berättigad
till studiemedel med lägre belopp,
så stor del av fyrahundrafyrtio
kronor, som svarar mot förhållandet
mellan det belopp vartill han
är berättigad och trettiofem procent
av basbeloppet.

SfU 1971: 28

Utgående studiemedel utgöra i första hand studiebidrag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.

Motionsyrkandena

1) I motionen 1971: 478 av herr Stridsman m. fl. (c) hemställs »att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att förslag utarbetas till
ändrade studiemedelsbestämmelser så att studiemedel i full utsträckning
kan utgå till ungdomar som satsar på elitidrott och som på grund av sin
idrottsutövning inte har möjlighet att bedriva studier på heltid.»

2) I motionen 1971: 1357 av fru Mogård och herr Nordstrandh
(båda m) hemställs att riksdagen måtte besluta anta det vid propositionen
fogade författningsförslaget med den ändringen att 5 § erhåller
följande, såsom motionens förslag betecknade, lydelse:

Propositionens förslag Motionens förslag

5 §

Studiemedel utgå till svensk studerande så ock till annan studerande,
som är bosatt i riket.

Till den som ej är heltidsstude- Till den som ej är heltidsstuderande
utgå studiemedel endast om rande utgå studiemedel endast om

han bedriver studierna på minst han bedriver studierna på minst
halvtid och på grund av förvärvshalvtid.
arbete, vård av egna barn eller
andra särskilda skäl ej kan bedriva
studier på heltid.

Den som icke är svensk medborgare äger icke rätt till studiemedel,
om han bosatt sig i riket huvudsakligen i syfte att här vinna utbildning.

3) I motionen 1971: 1361 av herr Petersson i Gäddvik och fröken
Ljungberg (båda m) hemställs »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller om tilläggsdirektiv till 1968 års studiemedelsutredning, innebärande
att utredningen får i uppdrag att föreslå åtgärder i syfte att
skapa större enhetlighet i studiemedelslagstiftningen vad avser gifta och
sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden.»

Utskottet

I förevarande proposition föreslås bl. a. att vuxenstuderande och
andra studerande inom studiemedelssystemet skall få rätt till studiemedel
vid deltidsstudier. Som förutsättning för denna rätt skall gälla att
den studerande bedriver sina studier på minst halvtid. I övrigt innebär
förslaget väsentligen följande. Studiemedel till deltidsstuderande skall

SfU 1971: 28

kunna beviljas med hälften av vad som utgår till heltidsstuderande eller
således med 35 % av basbeloppet per termin, varav 440 kr. skall utgöra
studiebidrag. Härtill kommer barntillägg med samma belopp som gäller
för heltidsstuderande. Utgående studiemedel skall — i enlighet med nuvarande
principer för behovsprövning av studiemedel — reduceras med
hänsyn till den studerandes och hans makes inkomst och förmögenhet.
Fribeloppet föreslås utgöra, beträffande egen inkomst 125 % av basbeloppet
och beträffande makes inkomst 250 % av basbeloppet, allt per
termin. I fråga om överskjutande belopp liksom beträffande förmögenhet
skall reduktionen ske enligt nu gällande regler för heltidsstuderande.

För att deltidsstuderande skall vara berättigad till studiemedel uppställs
i propositionen som villkor att vederbörande skall kunna ange
rimliga skäl för att han bedriver deltidsstudier. Enligt författningsförslaget
i denna del skall rätten till studiemedel sålunda endast gälla studerande
som på grund av förvärvsarbete, vård av egna barn eller andra
särskilda skäl ej kan bedriva studier på heltid.

I motionen 1971: 1357 kritiseras det föreslagna villkoret såsom stötande
och principiellt betänkligt. Motionärerna anser att det medför en
integritetskränkande prövning av den studerandes motiv för att bedriva
deltidsstudier. De yrkar att villkoret slopas.

Vid remissbehandlingen av det förslag från 1968 års studiemedelsutredning,
som ligger till grund för propositionen i av utskottet behandlade
delar, har de flesta remissinstanserna ansett att någon prövning
av skälen till deltidsstudier ej bör ske. Landsorganisationen, universitetskanslersämbetet
och centrala studiehjälpsnämnden har dock pekat
på att en ovillkorlig rätt till studiemedel vid del tidsstudier kan få icke
önskvärda konsekvenser för ungdomsutbildningens del. Föredragande
statsrådet menar att principiella skäl visserligen talar för att den studerande
själv bör få avgöra om han skall studera på heltid eller halvtid.
Enligt statsrådets mening bör dock såsom villkor för studiemedel till
deltidsstuderande åtminstone t. v. gälla att den studerande har rimliga
skäl för att begränsa sina studier till deltidsstudier. Prövningen av huruvida
sådana skäl föreligger bör emellertid enligt statsrådet i huvudsak
gälla dem som fortsätter sina studier i direkt anslutning till sin ungdomsutbildning.
Beträffande vuxenstuderande, varmed i propositionen
avses personer som efter ett inte alltför obetydligt studieuppehåll, exempelvis
på grund av förvärvsarbete, återvänder till studierna, uttalar
statsrådet att tillräckliga skäl för deltidsstudier torde kunna anses föreligga
generellt.

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet i princip att det
borde kunna överlåtas på den enskilde att själv avgöra den tidsmässigt
lämpliga omfattningen av sina studier. En villkorslös rätt till studiemedel
för deltidsstudier skulle dock enligt utskottets mening för de grupper,
som den föreslagna prövningen huvudsakligen är avsedd att omfatta,

SfU 1971: 28

kunna medföra en lockelse att i onödan övergå tilli deltidsstudier med
bl. a. förlängd studietid och förkortad återbetalningstid som följd. Med
hänsyn härtill och på de skäl som statsrådet har anfört ansluter sig utskottet
till propositionsförslaget i denna del. Därmed avstyrker utskottet
motionen 1971: 1357.

I motionen 1971: 478 hemställs om förslag till sådan ändring av studiemedelsförordningen
att ungdomar som satsar på elitidrott och därför
inte kan bedriva studier på heltid skall kunna erhålla fulla studiemedel.

Enligt studiemedelsutredningen, vars förslag i den delen godtas av
föredragande statsrådet, bör elitidrottstutövning kunna betraktas som
ett rimligt skäl att bedriva studier på deltid. Utskottet delar denna uppfattning.
Att för just denna kategori deltidsstuderande införa specialregler
som medför rätt till fulla studiemedel anser utskottet däremot
inte motiverat. Utskottet avstyrker därför motionen i vad den inte tillgodoses
genom propositionen.

Enligt motionen 1971: 1361 bör reglerna om behovsprövning av
studiemedel i förhållande till makes ekonomi utsträckas till att gälla
även studerande som sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden.
Motionärerna hävdar att gifta studerande uppfattar det så att de
genom nuvarande regler diskrimineras i studiemedelshänseende gentemot
ogifta men faktiskt sammanboende studerande. I motionen yrkas
att studiemedelsutredningen ges tilläggsdirektiv i syfte att åstadkomma
samma enhetlighet i bedömningen av äkta makars och faktiskt sammanboendes
ekonomiska förhållanden, som redan gäller inom skatte- och
sociallagstiftningen.

1968 års studiemedelsutredning har fått i uppdrag bl. a. att behandla
reglerna om behovsprövning av studiemedel med hänsyn till makes inkomster.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer utredningen att i det
sammanhanget överväga även den i förevarande motion aktualiserade
frågan. Något riksdagsinitiativ i anledning av motionen är därför inte
erforderligt, och utskottet avstyrker följaktligen densamma.

Utöver vad ovan anförts har de i propositionen framlagda förslagen
inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa

A. att riksdagen — med avslag på motionen 1971: 1357 — antager
det vid propositionen 1971: 37 fogade förslaget till lag om ändring
i studiemedelsförordningen (1964: 401);

B. att motionen 1971: 478 inte föranleder någon riksdagens åtgärd;

C. att motionen 1971: 1361 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 april 1971

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

SfU 1971: 28

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Lundberg (s)*, fröken Sandell (s),
herrar Magnusson i Nennesholm (c)*, Karlsson i Ronneby (s), Mundebo
(fp)*, fru Håvik (s), herrar Björck i Nässjö (m), Nordberg (s), fröken
Pehrsson (c), herrar Hermansson i Malmberget (vpk), Marcusson (s),
Andersson i Nybro (c), fröken Bergström (fp) och herr Åkerlind (m)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

vid utskottets hemställan under A av herrar Björck i Nässjö och Åkerlind
(båda m), som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar på s. 5 med
orden »I likhet» och slutar med orden »motionen 1971: 1357» bort
ersättas med text av följande lydelse:

»I likhet med kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) och det
helt övervägande antalet remissinstanser, som yttrat sig över studiememedelsutredningens
och SVUX’ förslag, är utskottet av den bestämda
uppfattningen att det bör överlåtas på den enskilde att avgöra om han
skall bedriva sina studier på heltid eller på halvtid. Propositionens förslag
att den studerande måste kunna ange rimliga skäl för sitt val skulle,
som SVUX framhåller, kunna skapa osäkerhet om när rätt till studiemedel
föreligger och därför i många fall leda till att en planerad utbildning
inte kommer till stånd. Det framstår som principiellt oriktigt,
särskilt med tanke på att den övervägande delen av studiemedlen utgörs
av lånemedel, att studiemedelsnämnderna skall besluta om rimliga skäl
för deltidsstudier föreligger. Någon motsvarande prövning görs inte av
utbildningsmyndigheten, utan vederbörande kan registrera sig som deltidsstuderande
vid en institution utan att behöva ange några skäl härför.
Det är vidare alldeles uppenbart att kravet på rimliga skäl kommer
att leda till en väsentligt utökad arbetsbelastning för studiemedelsnämnderna
utan att man därmed åstadkommer nämnvärt större garantier
mot missbruk av rätten till studiemedel vid deltidsstudier. Utskottet vill
slutligen betona att det råder allmän enighet om att någon prövning
huruvida rimliga skäl föreligger inte skall företas beträffande vuxenstuderande.
Detta har emellertid inte kommit till uttryck i författningsförslaget,
och statsrådets definition av »vuxenstuderande» är enligt utskottets
mening alltför vag och otydlig. Därmed föreligger också risk
för att åtskilliga vuxenstuderande, alltså just den grupp vars utbildningsmöjligheter
man vill förbättra genom propositionen, blir uteslutna från
rätten till studiemedel vid deltidsstudier. Ett av de väsentliga syftena
med propositionen kan därmed bli förfelat.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det föreslagna villkoret
för rätt till studiemedel vid deltidsstudier bör slopas. Utskottet
tillstyrker alltså motionen och avstyrker propositionen i förevarande
del.»

SfU 1971: 28

dels ock att utskottet under A bort hemställa

»att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit viss
ändring böra vidtas i det vid propositionen fogade förslaget till

lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401) — med

bifall till motionen 1971: 1357 för sin del antar nämnda förslag
med den ändringen att 5 § erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

5 §

Studiemedel utgå till svensk studerande så ock till annan studerande,
som är bosatt i riket.

Till den som ej är heltidsstude- Till den som ej är heltidsstuderande
utgå studiemedel endast om rande utgå studiemedel endast om
han bedriver studierna på minst han bedriver studierna på minst

halvtid och på grund av förvärvshalvtid.

arbete, vård av egna barn eller
andra särskilda skäl ej kan bedriva
studier på heltid.

Den som icke är svensk medborgare äger icke rätt till studiemedel,
om han bosatt sig i riket huvudsakligen i syfte att här vinna utbildning.
»

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1971